Naturorientering i Bokskogen

Transkript

1 Naturorientering i Bokskogen Lär dig om skogen i skogen Malmö Naturskola Malmö stad Pedagogiska centralen Rönnbladsgatan 1B Malmö Tel

2 Kluriga ord Bete - Plats för betande djur Biotop - En typ av landskapeller naturområde Dike - Grävd fåra gjord för att torrlägga mark Entomolog - Insektsspecialist Evighetsträd - Träd som inte tas bort från sin växtplats Fri utveckling - Att lämna ett naturområde för att växa utan att bruka det Glänta - Öppet ställe i skogen Hortonom - Person med trädgårdsutbildning Högstubbe - Stående träd som brutits av Kärr - Olika slag av vattenrik mark, ofta med tuvor Lav - En växt som består av en alg och svamp i symbios, ofta på träd el.sten Låga - Liggande trädstam från träd som t ex. blåst omkull Megaherbivor - Stort djur som livnärde sig på växter för...år sedan Mossa - En liten växt som oftast finns på marken, träd eller stenar Naturlig dynamik/störning Naturskog - En skog som inte används för odling av skog Nyckelbiotop - Skogsområde där man förväntas finna rödlistade arter Paleoekolog - Specialist på utdöda växter och djur (t ex dinosaurier) Produktionsskog - Skog som används till att producera timmer och pappersmassa Rekreation - Återhämta krafterna Rotvälta - Kallas det då ett träd ligger på marken med roten i vädret Rödlistad art - Art som finns på en lista över utrotningshotade arter Sankmark - Se kärr Skogsbryn - Området mellan skog och annan mark Stenröse - En hög med stenar borttagna från åkern Stock - Ett träd som ska användas till t ex virkesproduktion Surdrag - Mindre område täckt av vatten Symbios - Två organismer lever tillsammans & drar nytta av varandra Sänka - Svacka i terrängen Trädplantor - Små/unga träd Trädslag - En viss art av ett träd Urskog - Aldrig avverkad skog Undervegetation - Det som växer på marken i en skog Utrotningshotad - Sägs om växt eller djur som riskerar att snart försvinna Vilthägn - Ett staket med syfte att utestänga djur, här för att hindra bete Platser Tidsmaskinen 1. Megaherbivorerna härskar 2. Förr i tiden Katastrofer Träd Gräs & Stenar 4. Träden 5. Växterna 6. Djuren 7. Död ved lever 8. Nyckelbiotop Dra åt skogen 9. Träd är pengar 10. Picknick & lägereld

3 Plats 1 Megaherbivorerna härskar Den här platsen påminner om den tid då människan ännu inte hade kommit till Norden. Detta var för cirka år sedan. Då växte det bara lövskog här. En del djur som strövade omkring var megaherbivorer (stora växtätande djur) som uroxe och visent. Dessa djur satte sina spår i skogen. Gräset på marken var välbetat. 1. Låtsas att ni är de första människorna på platsen efter senaste istiden. Vad skulle ni använda för saker för att hålla er varma? Vad skulle ni äta av det ni hittar på platsen? Gå runt och leta en stund. Skriv sen en lista på vad ni funnit. 2. Varför finns det ingen uroxe eller visent i Bokskogen idag? Visenter finns fortfarande kvar i Polen. Hur kommer det sig? Vildsvinen är på väg tillbaka i Sverige. Varför? Skriv vad ni tror. Träden fick, till skillnad från vår idag brukade skog, stå kvar på samma plats tills de dog. Det döda trädet var först ett stående torrträd, därefter föll det ned och multnade slutligen till jord. Hela trädets liv från frö till jord kunde vara upp till 1000 år. Trädet kanske föll när den cirka 2 m höga uroxen stod och kliade sig mot stammen. En lucka uppstod då i skogen. Där kunde nytt gräs och blommande örter få ljus nog att överleva och bli god mat till kronhjortar och andra växtätare. Man kan föreställa sig att det var svårt att ta sig fram i skogen. Mängden död ved, alltså stående och liggande träd och grenar, var ibland lika stor som mängden levande träd. I en vanlig skog finns idag sällan mer än ett och annat stående eller liggande dött träd. Tips på yrken: Historiker, paleoekolog, arkeolog, forskare Läs mer: Från mammutstäpp till kohage Djurens historia i Sverige av R. Liljegren & P. Lagerås 1993

4 Plats 2 Förr i tiden Landskapet du ser här liknar lite det landskap som fanns över hela södra Sverige i början på 1800-talet. Det var före industrialiseringen. Då sysslade nästan alla människor i Norden med jordbruk. Det innebar att de flesta människorna var självförsörjande på mat och värme. För att hålla sig varma värmdes husen upp med ved. Kor gick och betade i skogen eftersom den mark som inte var skog användes till att odla på. Maten man odlade var till exempel potatis, morötter och korn. 1. Vilka spår från den gamla bondekulturen i början av talet kan ni upptäcka runt platsen? Fantisera fritt och skriv ner tre exempel! 2. Varför växer det inga träd på den öppna ytan? Hur tror ni det kommer att se ut här om 100 år om man lämnar platsen utan att sköta den? Skriv ner gruppens svar! Om du varit här för 200 år sedan hade du troligen hört klockor från korna. Man satte klockor runt halsen på korna för att man lättare skulle hitta dem i skogen. Varje kväll samlades korna in och mjölkades. Man kallade in korna genom att kula. Kula betyder att man ropade eller sjöng på korna på ett speciellt sätt. På kvällen kunde man höra kulandet på flera kilometers avstånd. När man mjölkat släpptes korna ut i skogen igen. Av mjölken gjorde man sedan smör, ost, filmjölk och annat. På den tiden gick det åt mycket träd till ved, timmer och kol. Kol använde man till järntillverkningen. Kolet tillverkades i så kallade kolmilor. Rester av kolmilor kan du fortfarande se som cirkelformade fördjupningar i marken. Alla som behövde ved hade på den tiden tillåtelse att hämta den i skogen. Tips på yrken: Jordbrukare, museitjänsteman, kulturarbetare Läs mer: Det skånska kulturlandskapet Årsbok för Naturskyddsföreningen i Skåne 2001 Skog, makt och människor av Per Eliasson 2002

5 Plats 3 Katastrofer Här har det hänt en katastrof! Katastrof säger man ofta om man menar något allvarligt som hänt av misstag. I det här fallet handlar det om en fullkomligt naturlig händelse som storm. En skogsbiolog skulle kalla händelsen för en del av skogens naturliga dynamik. Stormen drog förbi här i december år Spåren du nu kan se är några fallna träd och rotvältor. Du ser också stubbarna efter att man tagit bort fallna granar och 1967 blåste också stora stormar. 1. Träden innanför staketet har vuxit upp efter stormen 1999 då alla träd på platsen blåste omkull. Vad har hänt sedan dess? 2. Vad händer i naturen efter en kraftig storm? Vad händer med träden, fåglarna, insekterna och växterna? Diskutera och skriv ner svaren! Storm, brand, insektsinvasion och svampangrepp är alla exempel på naturlig dynamik i skogen. Dessa händelser ger skogen ett speciellt utseende och påverkar djuren och växterna i skogen på ett starkt sätt. Till exempel släpps mycket ljus ner till marken efter en storm eller en brand. Det ger många nya växter möjlighet att växa upp. Nu för tiden släcker vi bränder, plockar bort träd som fallit under storm eller blivit utsatta för insektsangrepp. För 500 år sedan var det annorlunda. En ljuslila blomma som heter brandnäva kommer bara fram efter en brand. Samma sak gäller till exempel vissa skalbaggar och mossor. Det betyder att dessa arter försvinner helt om inte skogen brinner med jämna mellanrum. Därför har man börjat testa att bränna i vissa naturreservat. Resultatet kan bli att ovanliga arter kommer tillbaka. Tips på yrken: Meterolog, forskare, naturgeograf Läs mer: Natrual Woodland av G. F. Peterken 1996

6 Plats 4 Träden En skog består av många träd. Men ser alla träd likadana ut? Har du tänkt på vad det är som gör att ett träd blir högt, rakt och får långa grenar? Vad är det som bestämmer vilka trädslag som växer i skogen? Här vid kärret finns flera olika trädslag. 1. Hur många olika arter av barrträd kan ni finna runt kärret? Hur många olika arter av lövträd ser ni här? Gå runt på platsen och titta! Skriv ner antalet och vilka trädslagen är om ni vet det. OBS! Kärret är bottenlöst. Gå inte ut i det Välj ut ett träd. Intervjua trädet! Skriv ner intervjun. Exempel på frågor är; Hur gammal är du? Hur såg det ut här när du föddes? Har du några syskon? Vilken är din starkaste upplevelse? Se dig omkring så märker du att växtplatsen påverkar träden! - Lövträd som växer nära en öppen plats som ett kärr eller en äng sträcker ut de flesta av sina grenar åt det ljusaste hållet. - Lövträd som står mitt i skogen blir ofta långa och raka för de står så trångt att de måste sträcka sig upp för att nå ljuset. - Lövträd som står ensamma på en öppen plats sträcker ut sina grenar åt alla håll och får en stor krona. De får ljus från från alla håll. - Olika trädslag trivs bäst på olika ställen. Här vid kärret kan du märka att det finns trädslag som trivs nära vatten. Ett exempel är glasbjörken som står ute i kärret. Det är lövträdens blad som fångar upp ljuset och ljuset behövs för att trädet ska kunna leva. En trädplanta väger kanske 30 gram och ett stort träd 300 kilo. Det är kol från luftens koldioxid som bygger upp större delen av trädet. En stor del av vikten är kol som trädet tagit från luften. Detta är inte svårt att förstå om du tänker dig att du gör en brasa av ved. Det mesta av veden försvinner upp i luften som rök och bara lite blir kvar på marken som aska. Tips på yrken: Hortonom, skogsvetare, biolog, jägmästare Läs mer: Träd av L. Ryvarden 2001 ICA Förlag AB

7 Plats 5 Växterna Växterna du ser när du går omkring i Bokskogen finns där av speciella anledningar. På vissa ställen ser du inga växter alls på marken. Det beror oftast på bristen på solljus under bokarnas täta kronor. På just den här platsen, nere i sänkan, kan du se ormbunkar. Ormbunkar behöver mycket vatten. På hösten och vintern är ormbunkarna nervissnade men du kan ändå se resterna efter dem. I Amazonas regnskogar trivs ormbunkarna också. Faktiskt liknar den här platsen lite en regnskog på våren och somaren. 1. Mät upp en 1x1 meters ruta. Lägg den på ett växtrikt ställe på marken. Räkna hur många olika växter ni hittar inom rutan. Byt rutans plats. Lägg den på ett ställe som ser annorlunda ut. Räkna växter och jämför mot första rutan. Skriv ner siffrorna. Förklara skillnaden - vad tror du? 2. Varför växer det lavar på ena sidan trädet och inte den andra? Det finns flera anledningar. Ge två förslag på anledningar till växtsättet. skriv! Glöm inte titta på laven i luppen! Andra växter som man kan hitta både här och i regnskogen är mossor och lavar. Mossor och lavar är växter som saknar rötter. Därför tar de vatten och näring från luften. Mossor är gröna och växer på trädstammar, marken eller på stenar. Lavar är oftast grå och växer på liknande ställen som mossorna. Det speciella med lavar är att de egentligen består av två organismer, en alg och en svamp. Dom lever tillsammans och drar nytta av varandra. Det kallas att de lever i symbios. Den buskiga laven som du ser på trädstammen heter slånlav. Många av växterna i Bokskogen finns här för att jorden är så näringsrik. Särskilt på våren är det vackert att gå i Bokskogen. Då blommar det vitsippor nästan överallt. Tips på yrken: Växtekolog, biolog, trädgårdsmästare Utbildning: Se Läs mer: Floravård i skogsbruket - Allmän del av Skogsstyrelsen 1984 Den nordiska floran av Bo Mossberg & Lennart Stenberg 1992

8 Plats 6 Djuren På den här platsen möter skogen det öppna fältet. Ganska ofta går det att få syn på rådjur eller dovhjort härifrån. Det är lätt att skilja på rådjur och dovhjort om du ser dem bakifrån. Rådjuren har nämligen en tydlig vit fläck baktill. På dovhjorten ser det ut som om det står 111 vilket beror på att den har ett svart streck på svansen plus två svarta streck på varje sida. Över ängen flyger ofta rovfåglar och spanar efter exempelvis möss. Rovfåglar har otroligt bra syn och kan se minsta rörelse på marken högt uppe från luften. Både glada (med stjärt som ser ut som ett W) och ormvråk är vanliga i Torup. 1. Leta spår efter däggdjur och fåglar. Exempelvis hål i marken, avätna grenar, fjädrar och hår. Leta även efter spår från insekter. Skriv ner vad ni sett och hört. Om ni hittar ett småkryp, titta försiktigt på det i luppen! 2.Vilka djur tror ni man kan träffa på i Bokskogen? Skriv exempel på minst 10 olika djur. Många insekter trivs ute i det höga gräset. Gräshopporna gnisslar högt på sommaren och på hösten kan man beundra korsspindlarnas nät mellan grässtråna. Insekter är spännande djur som tål att närgranskas. Det finns till exempel skorpionsländor i Torup. Sländans bakdel ser precis ut som en skorpion. Hur hittar man spår efter djur? Ett spår är inte bara ett fotavtryck. Hjortdjuren fejar (skrapar) sina horn på träden och då syns tydliga spår i barken. I spindlarnas nät kan du kanske hitta rester efter deras måltid. Prova att försiktigt lyfta en större sten eller stock. Under dessa finns många småkryp som är nattaktiva. Gråsuggor är vanliga trivs där det är mörkt och fuktigt. Tips på yrken: Zoolog, entomolog, biolog, viltmästare Läs mer: Faunavård i skogsbruket av Skogsstyrelsen 1986 I roten på en gammal stubbe av Bengt Ehnström 1998

9 Plats 7 Död Ved Lever Ser det skräpigt ut i skogen? Allt sedan skogsbruket på 1800-talet blev mer intensivt har man tagit bort nästan all död ved från skogen. Med död ved menas grenar på marken, träd som dött och står kvar som torrträd/högstubbar och träd som fallit till marken (lågor). Ett tag pratade man till och med om skogshygien i skogsbruket. Med det menade man att det var viktigt att skogen städades. Man städade alltså bort nästan all död ved under 100 år. 1. Undersök den liggande stammen med lupp. Kan ni hitta några växter eller djur? Hur många olika hittar ni? 2. Fundera över hur gammalt trädet är? När dog det? Hur länge kommer det stå kvar? Hur många år tar det innan trädet förmultnat till jord? Skriv vad ni tror. Efter städandet i skogen hade fåglar svårt att hitta träd att bo i. Vissa insekter bygger bon i död ved. För en del fåglar blev det även mindre mat eftersom de livnär sig på insekterna som finns i död ved. De mossor, lavar och svampar som bara kan växa på död ved kunde inte hitta någon växtplats. På 70-talet började miljörörelsen protestera mot det intensiva skogbruket. Särskilt i Norrland kunde man se milsstora kalhyggen utan ett enda träd. På vissa av dessa platser är det fortfarande omöjligt för skogen att växa eftersom lokalklimatet förändrades så mycket. Det blev för kallt. På 90-talet gav miljörörelsens protster resultat. Skogsbruket började med medveten naturvård i skogen. Sedand dess har naturhänsynen vid avverkningar ökat. Nu försöker man lämna högstubbar och grenar får vara kvar i skogen. Tips på yrken: Entomolog, växtekolog, forskare Läs mer: Den levande döda veden av J. Samuelsson & T Ingelög Artdatabanken 1996

10 Plats 8 Nyckelbiotop Nu står du i en nyckelbiotop. Med nyckelbiotop menas att det här är ett område där det finns växter och/eller djur som är beroende av naturskog. Många av växterna och djuren som finns här skulle inte klara sig om de gamla träden avverkades eller om man tog bort den döda veden. 1. Leta upp tio tecken på att skogen ni står i är en naturskog och inte en typisk produktionsskog. Skriv ner vad ni tror. 2. Är det viktigt att spara skog som ser ut som den här? varför? Är det viktigt att bevara utrotningshotade mossor, lavar, svampar och insekter? Varför? Diskutera och skriv. Om du ser dig omkring kan du kanske se tecken på att den här skogen är lite ovanlig. De grova bokarna är över 200 år gamla. Det finns döda träd som står och ligger. Träden är också olika höga, det vill säga träden är olika gamla. I produktionsskogen har alla träd samma ålder. Kanske ser du att det växer mycket mossa, lav eller svamp på träden. Du kan också se döda träd med massa hål. Det tyder på att olika insekter som lever i död ved har flugit ut där (flyghål). Ibland hör man en hackspett trumma på en stam av något dött träd där den letar insekter innanför barken. Den biologiska mångfalden är ofta stor i en nyckelbiotop. Biologisk mångfald är ett begrepp som ofta används när man pratar om att skydda värdefull skog. Biologisk mångfald betyder att det finns många olika arter. På FNs konferens i Rio 1992 bestämde att ett viktigt mål i framtiden var att bevara den biologiska mångfalden. Kartor över funna nyckelbiotoper hittar du på Tips på yrken: Biolog, skogsvetare, forskare Läs mer: Signalarter indikationer på skyddsvärd skog av Skogsstyrelsen 2000

11 Plats 9 Träd är pengar Mesta delen av skogen i Sverige är til för att producera träd. Precis som jordbrukarna odlar potatis och vete, odlar skogsägarna skog. Träden som avverkas används till virke för att bygga hus eller till möbeltillverkning. Andra exempel på användningsområden är pappersmassa, spånskivor och brännved. En anledning till att Sverige idag är ett relativt rikt land är vår stora tillgång på skog. Vi exporterar till exempel mycket papper till utlandet. 1. Välj ut ett högt rakt träd. Föreslå vad man kan använda trädet till. Vilka fördelar är det med att använda skogens produkter? Vilka nackdelar finns det? Jämför med andra material som plast och aluminium. Skriv ner svaren. 2. Skulle ni vilja arbeta med skog på något sätt? Välj ut ett yrke av de föreslagna och diskutera vad ni tror man gör på jobbet som; möbeldesigner på IKEA, skogsarbetare i Bokskogen, ingenjör på en pappersmasseindustri, skogsbiolog på myndighet elelr landskapsarkitekt i Malmö stad. Marken du står på ägs av Malmö Stad. Det innebär att det är alla kommuninvånares skog. Alltså är skogen i Torup din skog. Fram till 1820-talet ägdes skogen av folket på det viset att alla hade rätt att vara i skogen, låta sina kor beta där och hämta virke där. Den som ägde marken ägde alltså inte det som växte upp. Svenska staten stiftade sedan en lag som sa att även det som växer på marken ägs av den som äger marken. Träden som växer här är cirka 75 år gamla. Det betyder att runt 1930 planterade troligen dåvarande markägaren på Torups gods, bok här. Träden kan också ha växt upp av sig själva. För några år sedan gallrade man skogen. Gallring innebär att man tar bort vissa träd så att skogen blir glesare. Så gör man för att få fram så raka träd som möjligt. Raka träd används till exempel till virke att bygga hus med. Tips på yrken: Jägmästare, skogstekniker, ekonom Läs mer: Grundbuk för skogsbrukare av Skogsstyrelsen 1999 Grönare Skog av Skogsstyrelsen 1999

12 Plats 10 Picknick & lägereld Platsen du är på används av många människor. Kanske tänker man inte alltid på hur viktig skogen är. Forskaren Nils Uddenberg intervjuade 1995 människor om vad de tyckte om naturen. 91% av storstadsinvånarna sa att de hade behov av att vara i naturen. 75% tyckte att ingrepp i naturen gör den fulare. Annan forskning visar att människor inte vill ha längre än 5-10 minuters promenad till närmaste grönområde. 1. Välj ut en mysig plats en bit ifrån varandra. Sitt ner ensama och tysta. Bara lyssna i tre minuter. Blunda! Berätta för varandra vad ni hörde. 2. Tror ni det här är en plats man gärna sitter och äter sin matsäck på? Varför? Hur kan man se att platsen används? Vad blir man mest lugn av; sitta här eller i en park i stan? Varför? Sjukvården satsar pengar på vandringsleden Skåneleden. Varför? Skriv ner var ni tror. Skogen påverkar dessutom vår hälsa positivt. Man har kommit fram till att människor tillfrisknar fortare om de får ta en skogspromenader under sin sjukhusvistelse. Forskaren Roger Ulrich såg också att om nyopererade personer har utsikt mot natur genom sjukhusfönstret så påskyndar det tillfrisknandet. I Sverige har vi något som kallas allemansrätten. Den ger tillåtelse att till exempel tälta nästan var som helst en natt, plocka bär och svamp och elda om det inte är eldningsförbud. I bland annat Tyskland får man bara utföra dessa aktiviteter på särskilda platser. Många människor kommer som turister till Sverige just för att uppleva vår natur och utnyttja allemansrätten. Tyskar verkar vara särskilt intresserade av våra älgar. En del betalar till och med för att få åka på älgsafari! Tips på yrken: Naturguide, landskapsarkitekt, arbetsterapeut Läs mer: Det stora sammanhanget av Nils Uddenberg 1995 Upptäck naturen! En guide till Malmötraktens smultronställen av SNF i Malmö m. fl.

13 Agnetas bild målat träd