Gröna partiers syn på privatisering i välfärden. En studie av fjorton europeiska länder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gröna partiers syn på privatisering i välfärden. En studie av fjorton europeiska länder"

Transkript

1 Gröna partiers syn på privatisering i välfärden En studie av fjorton europeiska länder

2 Publicerad av Green European Foundation Alla rättigheter reserverade. Författarna och Green European Foundation Projektledning av: Marina Barbalata och Beatrice White, Green European Foundation Frida Johnsson, Cogito Erzsébet Gergely, Ecopolis Reyes Montiel, EQUO Översättning till svenska: Anna-Karin Andersson Formgivning: Micheline Gutman Omslagsfoto: shutterstock Åsikterna som framförs i texterna är författarnas egna. De återspeglar inte nödvändigtvis åsikterna hos Green European Foundation. Denna publikation har tagits fram med finansiellt stöd av Europaparlamentet. Europaparlamentet är inte ansvarig för innehållet i denna publikation. The Green European Foundation Brussels Office: 15 Rue d Arlon B-1050 Brussels Belgium Tele: Fax: info@gef.eu Webb: Green European Foundation asbl: 1 Rue du Fort Elisabeth L-1463 Luxembourg

3 3 Innehållsförteckning Förord 4 Storbritannien: ett land med stor påverkan 5 Spanien: välfärdsbygge i ett tidigt skede 10 Sverige: offentlig och ideell sektor på tillbakagång 15 Tyskland: En medelväg? 23 Ungern: Historien återupprepar sig 30 Nya perspektiv: en sammanställning av åsikter om privatisering hos 34 de gröna partierna i Europa Gröna utmaningar och strategier för framtiden: En tredje väg? 39

4 4 Förord Gröna partiers syn på privatisering i välfärden en studie av fjorton europeiska länder I de flesta europeiska länder har huvuddelen av välfärdstjänsterna, såsom skola, vård och omsorg, traditionellt sett ägts och drivits av den offentliga sektorn staten, regioner eller kommuner. I många länder har det också funnits en mindre sektor av icke-offentlig välfärd, ofta bedriven av icke-vinstdrivande stiftelser och organisationer, ibland med kopplingar till religiösa samfund. Sedan 90-talets början har man kunnat se en trend i riktning mot alltfler privat ägda och drivna, men ofta offentligt finansierade, välfärdstjänster. Några av skälen till den här utvecklingen har bland annat varit en vilja att decentralisera stora offentliga byråkratier, minska kostnaderna och öka effektiviteten inom välfärden. Det är uppenbart att starka ekonomiska aktörer har haft ett egenintresse i en växande privat välfärdssektor med vinstintresse. I vilken utsträckning detta är förenligt med en grön samhällsvision och hur de gröna partierna i Europa har reagerat på denna utveckling har inte varit entydigt. Följande rapport ger en översikt över de europeiska gröna partiernas politik när det gäller privatisering av välfärdstjänster, såsom skola, vård och omsorg. Rapporten ger också en bild av partiernas åsikter om att lägga ut offentligt finansierad välfärdsverksamhet på entreprenad till privata aktörer, både företag och icke-vinstdrivande aktörer. Gröna partier i fem länder England, Tyskland, Ungern, Spanien och Sverige har presenterat en översikt över den politiska situationen i respektive land och beskrivit ståndpunkter och åtgärder i fråga om avreglering och privatisering av den offentliga sektorn. Finns det ett samband mellan den förda politiken i de här frågorna och grön ideologi i allmänhet? Vilken slags politik och vilka förslag har lanserats, diskuterats och föreslagits av gröna partier i olika länder? Vi har också samlat in åsikter och synpunkter från nio gröna europeiska partier i frågan för att se om en grön syn kan skönjas i dessa frågor. Rapporten gör inte anspråk på att vara en heltäckande studie utan är en sammanställning av vad de gröna partierna själva beskriver som den viktigaste utvecklingen och hur de har agerat i varje enskilt land. De senaste ekonomiska kriserna har visat att välfärdens organisering och finansiering är av stor betydelse för utvecklingen i Europa. Demografiska förändringar, låg effektivitet, stelbenta byråkratier, gamla traditioner och ansträngda offentliga finanser skapar nya utmaningar. I många länder har tusentals små beslut resulterat i ett paradigmskifte från offentligt till privat ägande i välfärdssektorn, utan något demokratiskt legitimt politiskt beslut. Den allmänna opinionen har tagits på sängen och en motreaktion har uppstått i många länder. Den här motreaktionen har emellertid många olika politiska färger, en del är progressiva och vänster, andra är populistiska och höger. Vi anser att det finns behov av en gemensam grön politik när det gäller driften och utvecklingen av välfärdssektorn. Den här rapporten kan förhoppningsvis bli startpunkten för en mer uttalad gemensam grön syn och kunna bidra till den gröna europeiska debatten om offentliga och privata aktörers roll i ett framtida Europa. Marina Barbalata och Beatrice White, Green European Foundation Frida Johnsson, Cogito Erzsébet Gergely, Ecopolis Reyes Montiel, EQUO

5 Spanien 5 Storbritannien: ett land med stor påverkan Av Karl Palmås Baloncici / Shutterstock.com

6 England 6 Inledning Storbritannien är en nyckelaktör när man diskuterar välfärdsfrågor inom EU. Även om landet må vara en motvillig medlem av unionen utövar det ett kraftigt inflytande på grund av det faktum att dess politik tenderar att kopieras i övriga Europa. Detta stämmer särskilt när det gäller privatiseringspolitiken. De så kallade nyliberala reformer som dök upp på 1980-talet kom från den angloamerikanska sfären, med Thatcher och Reagan allmänt erkända som de främsta förespråkarna för politiken. Denna omfattade avregleringar samt privatiseringar av välfärdstjänster. De omfattade även offentliga-privata partnerskap (PPP) där den privata sektorn bjöds in att bli medaktörer till den offentliga sektorn, exempelvis genom att tillhandahålla finansiering för att bygga infrastruktur. En annan slags reform, som dök upp vid sidan av de ovan nämnda sökte införa förvaltningsmetoder som härmade den privata sektorn. New Public Management omfattar olika sätt att mäta prestationer, men försöker även införa marknadsmekanismer inom den offentliga sektorn. Ett exempel på sådana kvasimarknader är den inre marknad som skapades inom den allmänna hälsooch sjukvården (National Health Service, NHS) i Storbritannien Denna innebar att köp och tillhandahållande av hälso- och sjukvård delades upp så att statligt finansierade allmänläkare köpte vård från NHS-organisationer som konkurrerar med varandra om att leverera vårdtjänster. En introduktion till det aktuella läget för välfärdspolitiken i Storbritannien måste också ta upp begreppet tredje vägens politik tog New Labour över makten efter en jordskredsseger och satte punkt för ett arton år långt konservativt styre. När regeringen Blair tog över makten stod det klart att den inte helt sonika skulle återgå till Labours gamla politik, där i första hand staten levererar välfärdstjänster. Blair skriver 1998: Det är tydligt att samtidigt som staten har en avgörande roll att spela när det gäller att tillhandahålla välfärd så är arbetsgivare, den privata sektorn, den privata sektorns finansiella institutioner och fackföreningar alla viktiga partners. Med andra ord, New Labourregeringen lät den privata sektorn fortsatt vara en del av välfärdsförsörjningen i Storbritannien. De offentliga-privata partnerskapsprogrammen blev kvar liksom New Public Management. Men som antyds i citatet ovan lade New Labourregeringen större vikt vid hur den ideella sektorn skulle kunna bidra till vad som sedan har kommit att kallas välfärdsmixen. Under tidigt 00-tal var det en del experimenterande med nybildade icke-vinstdrivande organisationer och sociala företag. Nya Labour införde en ny rättslig form - Community Interest Company (CIC) för sociala entreprenörer som ville etablera sig inom välfärden och lät några NHS-sjukhus ombildas till stiftelser som åtnjuter större autonomi i förhållande till staten. Idag tenderar fokus för debatten om New Labourregeringens arv att ligga på de nyliberala resultaten av den tredje vägens välfärdspolitik. Den tidigare Labourparlamentarikern och statsvetaren David Marquand säger exempelvis New Labour var hängivna marknadslösningar med konvertitens fullständiga glöd. Med detta sagt skulle man även kunna hävda att även om man kan se en röd tråd mellan Thatcherism och Blairism, så finns det också en samstämmighet mellan New Labour och dagens konservativaliberaldemokratiska koalition. Som vi kommer att se i nästa stycke är de medarbetarägda bolagens och den civila sektorns roll kvar på den brittiska regeringens agenda. I det följande kommer den här texten att studera två politikområden närmare hälso- och sjukvård samt utbildning och hur de gröna ser på dem. Eftersom politiken på de här områdena har decentraliserats kommer texten att fokusera specifikt på England. Hälso- och sjukvård NHS, den allmänna hälso- och sjukvården i Storbritannien, har en stolt historia och åberopas ofta som ett av världens första system för allmän hälso- och sjukvård. Att vården ska vara gratis vid användning kvarstår som grundläggande princip för NHS, även om vissa inklusive det gröna partiet i England och Wales hävdar att det är hotat. I vilket fall som helst har organisationsformerna för att tillhandahålla den fria tillgången förändrats över tid. Aneurin Bevan, den hälsovårdsminister som införde institutionen, påstås ha sagt att ljudet av ett bäcken som faller på Tredegarsjukhuset kan höras i Westminster. Detta uttalande återspeglar det faktum att det tidiga NHS var en institution som helt och hållet återfanns inom den offentliga sektorn. Det antyder också att denna institution var noggrant kontrollerad

7 England 7 på den nationella beslutsnivån. De välfärdsreformer som nämnts ovan, och som letts av både konservativa regeringar och Labourregeringar, har inneburit att NHS koppling till den offentliga sektorn försvagats. Införandet av PFI (Private Finance Initiative) har exempelvis inneburit att NHS-sjukhus nu kan finansieras och byggas av den privata sektorn. Med andra ord får den privata sektorn nu en del av de pengar som flyter genom hälso- och sjukvårdssystemet. Ytterligare ett exempel är utvecklingen av stiftelsesjukhus, en politik som infördes av New Labourregeringen. Politiken innebär att låta traditionella NHS-stiftelser bli mer oberoende av hälsovårdsdepartementet genom att bli halvt självständiga stiftelser. Det finns åtminstone två syften med att ge sjukhus en sådan självständighet. För det första är det idén om att decentralisering av makten från hälsovårdsdepartmentet, till läkare och sjuksköterskor kan underlätta ansvarsskyldighet och leda till innovationer, kostnadsbesparingar och bättre arbetsvillkor. För det andra: Eftersom stiftelsesjukhus får behålla överskottet från driften och låna pengar från den privata sektorn kan den här politiken öka tillgången till finansiering och även bidra till kostnadsmedvetande i organisationen. Av en händelse är dessa dubbla mål inte helt olika de ursprungliga syftena med Thatchers privatiseringsprogram. Det gröna partiet i England och Wales motsätter sig stiftelsesjukhus när det gäller båda dessa mål. För det första, såsom anges i hälsoavsnittet i Policies for a Sustainable Society, sägs stiftelsesjukhus bidra till ökad lokal kontroll, men skulle faktiskt kunna leda till minskad demokratisk ansvarsskyldighet eftersom de inte kommer att kunna stå till svars inför parlament eller lokala myndigheter. För det andra står policyn om stiftelsesjukhus i bjärt kontrast till det gröna partiets politik om att offentlig hälso- och sjukvård fullt ska finansieras av skatter. Detta, hävdas det, kommer antagligen att resultera i att man tar betalt för stödfunktioner (vilket är till nackdel för de som har det sämre ställt), minskad utbildning och medicinsk vidareutbildning samt utebliven behandling av sjukdomar som är sällsynta eller kräver specialister. Stiftelsesjukhus riskerar att underminera NHS principer och skapar ett system med två eller flera klasser och med ojämn tillgång. Detta hotar också de facto privatiseringen eftersom mängden kommersiell upplåning och diversifiering bort från NHS nyckelfunktioner enbart kommer att styras av tolkningar och inte av tydliga regler. De gröna vill därför avskaffa reformen och återintegrera de befintliga stiftelsesjukhusen i NHSsystemet. Detta återspeglar även den vidare ambitionen att tygla den smygande privatiseringen av NHS. Det finns dock en del av NHSsystemet som till övervägande delen är privat tillhandahållandet av primärvård genom allmänläkare. Denna del av NHS utgörs av småskaliga privata företag som jobbar under exklusiva kontrakt med NHS. De gröna anser att sådana företag inte är tillräckligt ansvariga inför lokalbefolkningen och lokala myndigheter och föreslår istället patientägda kooperativ. Sådana kooperativ skulle innebära att patienter och lokalsamhällen får en starkare röst inom primärvården och äganderätt till densamma. De grönas förslag om en kooperativt ledd primärvård ska ses mot bakgrund av en allmän inriktning mot mer gemensamt ägande inom välfärden. (Se diskussionen i inledningen.) Det senaste uttrycket för detta är den konservativ-liberaldemokratiska regeringens ambition att underlätta avknoppning av NHS-enheter till personalägda, ickevinstdrivande sociala företag. (Dessa företag tenderar att inlemmas som Community Interest Companies, vilka nämns ovan.) Inom ramen för The Right to Request-programmet som startade 2009 knoppades 40 primärvårdsstiftelser med ca NHS-anställda av. Därefter har The Right to Provide-programmet vänt sig till NHS-stiftelser och organisationer inom social omsorg och gjort det möjligt för dem att tas över av medarbetarna själva. Den brittiska statsrådsberedningen har satt som mål att år 2015 ska en miljon statstjänstemän arbeta inom personalägda välfärdsföretag. Utbildning De två större reformer som har förändrat det engelska skolsystemet det sista decenniet är akademier och friskolor. Båda dessa reformer innebär en förändring i riktning mot skolor som är mer fria från kontroll från de lokala myndigheterna. Den förra refomen innebär att kommunala skolor kan omvandlas till akademier, som är oberoende eftersom de inte behöver följa den nationella läroplanen och kan bestämma sina egna terminplaner. De följer dock samma regler när det gäller antagning, särskilda utbildningsbehov eller relegering. De löpande kostnaderna täcks av regeringen, även om vissa startkostnader

8 England 8 kan betalas av privata aktörer. Friskolereformen omfattar grundandet av nya skolor som styrs på liknande sätt som akademierna. I det tidigare stycket hävdas att när det gäller hälsooch sjukvård finns det en kontinuitet i de konservativas och Labours politik. Samma sak kan sägas när det gäller utbildningspolitikens utveckling. Även om det var den nuvarande koalitionen som införde friskolor och bara ärvde akademireformen från New Labour, har den varit en stark förespråkare för akademierna. Halvårsskiftet 2014 är nästan 60 procent av högstadieskolorna akademier, medan bara en handfull utvalda skolor hade den statusen i augusti Följaktligen har nu de lokala myndigheterna mycket mindre inflytande när det gäller driften av skolor i England, och samtidigt som de här skolorna har blivit mer självständiga har utbildningsdepartementet blivit mäktigare än någonsin. Det gröna partiet i England och Wales motsätter sig den här politiken. Partiet hävdar att införandet av de här skolorna har lett till att skolsystemet blivit mer fragmentiserat. Vidare lider skolorna av brist på demokratisk insyn, detta på grund av de lokala myndigheternas försvagade roll. I akademierna ges exempelvis stiftelsen eller sponsorn en enorm makt när det gäller att tillsätta tjänstemän på högre nivå samt styrelsemedlemmar. På liknande sätt ger friskoleprogrammet än mer makt till friskolorna och de har möjlighet att anställa outbildade lärare eller rektorer utan tidigare erfarenhet. De gröna motsätter sig därför att fler akademier och friskolor bildas och vill istället integrera dem i det kommunala skolsystemet. Utöver de frågor som rör demokratisk kontroll oroar sig de Gröna också över de ekonomiska aspekterna av friskolorna. Ursprungligen förbjöds akademier och friskolor att drivas som vinstdrivande företag. Det senaste året har dock koalitionsregeringen tillåtit några friskolor att drivas som vinstdrivande föräldraägda företag, för att ge fler föräldrar incitament att starta nya skolor. Denna policy råkade inledningsvis ut för ett bakslag när den första friskolan, driven av den vinstdrivande Internationella Engelska Skolan Breckland i Brandon, Suffolk, tvingades genomgå regelbundna inspektioner av Ofsted (Skolinspektion) på grund av farhågor om undermålig kvalitet på utbildningen. Som de Gröna pekar på i utbildningsavsnittet i Policies for a Sustainable Society: Friskoleprogrammet tar en oproportionerligt stor andel av utbildningsbudgeten och har varit indraget i kontroverser när det gäller ekonomisk vanskötsel, personalens utbildningsnivå, likvärdig tillgänglighet och säkerhet och att vissa dyra nya skolor startat med väldigt litet elevunderlag. Detta är ytterligare en anledning att inordna friskolorna i det kommunala utbildningssystemet. Slutsatser Det här avsnittet har behandlat hälso- och sjukvårds- samt utbildningssystemen i Storbritannien, med särskilt fokus på England. Samtidigt som Storbritannien har spelat en avgörande roll när det gäller att sprida privatiseringspolitik, med koncept som New Public Management och offentliga-privata partnerskap, är trenden som dominerar den aktuella debatten förskjutningen mot organisationer som är mer fristående från de lokala myndigheterna. För det Gröna partiet i England och Wales utgör detta ett hot mot den demokratiska öppenheten inom välfärden. Partiet är också skeptiskt till den smygande privatisering som uppstår när offentligt finansierade system som NHS samarbetar med den privata vinstdrivande sektorn. Det ska dock noteras att sådana partnerskap tenderar att involvera den privata sektorn indirekt, exempelvis genom finansiering. När det gäller de tjänstelevererande organisationerna är det offentliga eller icke-vinstdrivande organisationer som tenderar att dominera de engelska välfärdssystemen.

9 England 9 Referenser Blair, Tony Foreword and Introduction. In Department of Social Security (ed.), New Ambitions for Our Country: A New Contract for Welfare. London: The Stationary Office. pp. iii-v. Det Gröna Partiet i England och Wales. Policies for a Sustainable Society. Se: Marquand, David The Decline of the Public. London: Polity Press. Maude, Francis Mutuals will empower public sector, The Guardian, 12 August. McDermott, John The radical reformer felled by his imaginary Blob, Financial Times, 18 July. Vaughan, Richard Ofsted puts country s first for-profit free school in special measures, Times Educational Supplement, 11 March.

10 Spanien 10 Spanien: välfärdsbygge i ett tidigt skede Av Reyes Montiel Antony McAulay / Shutterstock.com

11 Spanien 11 Inledning Som en konsekvens av diktaturen kom Spanien, i likhet med Italien, Grekland och Portugal, att utveckla välfärdsstaten sent. Sociala rättigheter såsom utbildning, hälso- och sjukvård och pensioner erkändes inte förrän i 1978 års konstitution, det vill säga samtidigt med demokratins inträde. Erkännandet av dessa rättigheter innebar att de politiska förändringar som skedde inom ramen för den spanska återgången till demokrati legitimerades, och ledde till att en majoritet av befolkningen kopplade samman utvecklingen av demokratin med sociala framsteg och vice versa. I motsats till nordliga EU-medlemmar, men i likhet med andra länder i södra Europa, ligger den spanska välfärdsstaten nära den så kallade Medelhavsmodellen som kännetecknas av en mindre utvecklad socialpolitik, outvecklade institutioner och låga nivåer av sociala utgifter. Under demokratins första år gjordes det ansträngningar för att utvidga utbildnings- och sjukvårdssystemen, och sedan 1982 har den spanska modellen kombinerat direktstyrda offentliga resurser med privata vinstdrivande företag och ideella föreningar för att snabbt kunna tillgodose de sociala rättigheterna 1. Modellen har förblivit intakt över åren. Lagstiftningsreformer har kommit och gått, konservativa och socialistiska regeringar har avlöst varandra och en viktig decentraliseringsprocess har ägt rum, där de regionala och lokala beslutsfattarna har fått ansvaret för välfärdstjänster såsom utbildning, hälso- och sjukvård eller socialtjänst. Oberoende av regeringarnas politiska inriktning är systemet detsamma: offentligt finansierade tjänster med offentliga och privata utförare. De icke-statliga välfärdsaktörerna (både vinstdrivande och icke-vinstdrivande) är väldigt viktiga i Spanien. Enligt uppgifter till OECD är Spanien det land i Europa, näst efter Belgien, som har flest elever i offentligt finansierade friskolor (31,7 %). Systemet är idag decentraliserat till de regionala beslutsfattarna. Några siffror från de olika skolnivåerna visar följande: 24,3 % av eleverna på tidig grundskolenivå går i offentligt finansierade friskolor och 10,5 % i helt privata skolor. 30,6 % av eleverna på senare grundskolenivå går i offentligt finansierade friskolor och 3,4 % i helt privata skolor. 9,4 % av eleverna på gymnasienivå går i offentligt finansierade friskolor och 14,3 % i helt privata skolor uppgick enligt utbildnings-, kultur- och idrottsdepartementet regeringens finansiering för utbildning till privata aktörer i form av kontrakt 2 till totalt miljoner euro utgjorde detta 11 % av utbildningsutgifterna. Systemet med utbildningskontrakt har rättfärdigats i skollagstiftningen med att det handlar om att tillgodose särskilda behov eller om pilotprojekt med olika driftsformer, såsom utbildningskooperativ. Men, den utbildningsfrihet som påbjuds i artikel 27 i den spanska konstitutionen har främst använts som ett sätt att finansiera katolsk utbildning. Katolska kyrkan styr ca 80 % av de privata skolorna och de offentligt finansierade friskolorna i Spanien. Enligt Europa Laica, betalade spanska staten ,9 miljarder euro till katolska kyrkan för dessa utbildningskontrakt. Samtidigt tog skolorna emot avgifter från familjer med barn i dessa skolor. Avgifterna betraktas som frivilliga men är det sällan i praktiken. Hälso- och sjukvårdssystemet är ett skattefinansierat system och även det decentraliserat till regionerna. I likhet med vad som gäller för utbildning har det funnits privata initiativ sedan 1980-talet. Sjukhusen är idag till 43 % offentligt ägda och drivna, 29,5 % är helt och hållet privata och 27,5 % är privata men offentligt finansierade och tillgängliga för alla. Hälso- och sjukvårdslagen ger idag privata sjukhus enskilda kontrakt för tillhandahållande av externt finansierade sjukvårdstjänster. I lagen prioriteras icke-vinstdrivande aktörer, men med tiden har olika regeringar, framför allt konservativa, sökt andra indirekta former för att också underlätta de privata företagens involvering. Några exempel på sådana former av privata aktörers involvering i hälso- och sjukvården är följande: Särskilda försäkringssystem för civila tjänstemän (MUFACE), tjänstemän inom rättsväsendet (MUGEJU) och militären (ISFAS). Dessa får privat vård som finansieras offentligt genom olika kontrakt och avtal. 1 Social Cohesion and the State in Times of Austerity. Country Case Study: Spain. Alberto del Pozo and José Moisés Martín Carretero. Friedrich Ebert Stiftung. December Offentligt finansierade platser i privata skolor genom utbildningskontrakt. 3 Financiación de la Iglesia Católica y Gasto Público Fundación 1º Mayo April 2012.

12 Spanien 12 Avtal med privata sjukhus om att leverera hälsooch sjukvård i vissa geografiska områden med egen sjukvårdsinfrastruktur men med offentlig finansiering. Enligt det nationella konkurrensverket (Comisión Nacional de la Competencia) 4 har 49 % av de spanska privata sjukhusen patienter från det offentliga systemet. 37,7 är icke-vinstdrivande organisationer som den katolska kyrkan. Den katolska kyrkan innehar idag 8,7 % av den offentligt finansierade privata sektorn (39 sjukhus), Röda korset 3,8 % (sju sjukhus) och hälsooch sjukvårdsstiftelser 7,5 % (34 sjukhus). Vad gäller hälso- och sjukvård har regionerna i princip behållit systemet med direkt styre i dess olika former, även om en del av dem har infört experiment med indirekt styrning såsom Alziramodellen i Valencia. Alziramodellen är ett offentligt-privat partnerskap som tillämpas på driften av offentliga sjukhus genom en koncessionsmodell. Detta system har fyra principer: offentlig finansiering, offentligt ägande, offentlig kontroll men privat styre. Såväl anställda, brukare, fackförbund och de politiska partierna, med undantag av den konservativa regeringen, har motsatt sig denna modell. Koncessionsmodellen för sjukvårdsinfrastruktur. Denna modell innebär att administrationen avtalar om att hyra sjukvårdsbyggnaden under lång tid och betalar en avgift för detta varje år, men hälso- och sjukvården bedrivs fortfarande av staten. Den regionala regeringen i Madrid har beslutat att bygga och driva åtta nya sjukhus enligt denna modell. Det finns ytterligare ett system som bara genomförts i Katalonien och som omfattar självstyre inom hälso- och sjukvården, och kallas EBA (Entidades de Base Asociativas). De anställda inom EBA integreras i det allmänna sjukvårdssystemet för att förse befolkningen med primärvårdstjänster. Alla EBA-enheter förväntas förse befolkningen i vårddistriktet med primärvård. För närvarande finns det 10 EBA-enheter som verkar i 12 distrikt och omfattar personer samt ett kooperativ av barnläkare i ett område i den katalanska delen av Pyrenéerna 5. Det gröna partiet i Katalonien (ICV) vill inte sprida EBA-systemet vidare, även om de stödjer idén om mer självbestämmande för personalen i välfärden. Enligt ICV har EBA-systemet inneburit införande av olika lönsamhetsmål inom vården. ICV förordar istället mer lokalt självstyre som uppmuntrar de anställdas engagemang utan EBA-systemets risker. Systemet har heller inte spridits vidare i Spanien. En liknande situation återfinns inom den sociala omsorgen för äldre och personer med funktionsnedsättning. Inom äldreboenden överskrider de offentligt finansierade platserna i privat ägo (61,4 %) antalet offentliga platser (26,1 %). 45,4 % av platserna på dagcenter för personer med funktionshinder är offentliga, 27,6 % är privata och 26,9 % är offentligt finansierade platser hos privata aktörer. Det finns ingen information om förhållandet mellan andelen icke-vinstdrivande respektive vinstdrivande företag i den här sektorn. Men katolska kyrkan och dess organ, samt andra ideella aktörer som Röda Korset, betraktas som partners av myndigheterna och är gynnade genom olika subventioner och skattelättnader 6. Men det finns också en betydande vinstdrivande sektor som ofta är kopplad till leverans av vissa tjänster, exempelvis vårdhem. Såväl den lokala som nationella beslutsnivån är ansvarig för den sociala omsorgen i Spanien och modellen är densamma: antingen externalisering, offentliga resurser med privat drift eller avtal: vilket innebär offentliga platser i privat ägo med medfinansiering av brukaren. Den procentuella nivån av medfinansieringen kan variera stort, för exempelvis vårdhemmen liggen den på 60 % till 80 % av kostnaden. Hur de spanska gröna har agerat I Spanien finns två gröna partier: det gröna partiet i Kataloninen (ICV) och de spanska gröna partiet EQUO. Förutom i Katalonien (med ICV) har de gröna i EQUO en kort politisk historia, och har därför bara deltagit i privatiseringsdebatten de senaste tre åren. Även innan EQUO grundades ägnade sig de Gröna i Spanien mest åt miljöfrågor och privatisering i välfärden var ingen prioriterad fråga för dem. ICV har alltid varit emot privatisering av offentlig utbildning och offentliga 4 Aplicación de la Guía de Contratación y Competencia a los Procesos de Licitación para la Provisión de la Sanidad Pública en España. Comisión Nacional de la Competencia, El modelo de autogestión en la provisión de servicios sanitarios públicos. Mónica Reig y Roger Sunyer. Monográfico La cooperación público privada en el sector de la Salud. Anuario Programa Participa. ESADE. 6 Una perspectiva de los servicios sociales en España. María del Carmen Alemán Brancho.

13 Spanien 13 välfärdstjänster och de har deltagit i fler motdemonstrationer. EQUO har under sin korta historia haft samma hållning. Innan den ekonomiska krisen var argumenten mot privatisering av välfärdstjänster mer ideologiska. För de spanska gröna är allmänna välfärdstjänster det mest effektiva sättet att garantera lika möjligheter för alla. Vad gäller de icke-vinstdrivande initiativens engagemang stöder de spanska gröna personalkooperativ i synnerhet av lärare, föreningar och organisationer, men de har inte haft någon stark åsikt i frågan. En annan icke-vinstdrivande organisation är katolska kyrkan och både ICV och EQUO är kraftigt emot att kyrkan bedriver välfärdstjänster, oberoende av sektor, eftersom den, först och främst, spelar en ideologisk roll inom offentlig och privat utbildning. Religionsundervisning är en valmöjlighet både inom offentlig och privat utbildning och den är offentligt finansierad. Katolska kyrkan styr 80 % av de offentligt finansierade privata skolorna och äger 58 sjukhus. Detta innebär att kyrkan har ungefär utbildningsplatser (cirka 25 % av samtliga) och får 700 miljoner euro för detta. De spanska gröna anser att katolska kyrkan i praktiken fungerar som en vinstdrivande organisation med olämpliga värderingar när det gäller frågor som könsroller, religionsfrihet och så vidare. Efter att den ekonomiska krisen bröt ut förändrades privatiseringsdebatten. Problemet är inte effektiviteten eller den kortsiktiga hanteringen, utan välfärdens hållbarhet. Ett av huvuddragen i den spanska välfärdsmodellen är den låga andelen sociala utgifter jämfört med resten av EU, till och med i tider då välfärden expanderat kraftigt. Enligt Eurostat 7 uppgick de sociala utgifterna till ungefär 23 % i Spanien (2011 års siffror), detta samtidigt som EU-genomsnittet låg på cirka 27 % av BNP (utbildning ej inräknad). Efter 2008 har debatten om den spanska modellen inte fokuserat på modernisering eller på hur man ska få ökad kapacitet att hantera de sociala konsekvenserna av den rådande krisen. Nyckelfrågan har varit hur man hanterar de budgetinskränkningar som orsakats av nedskärningarna och EU:s stabilitetspakt. De spanska gröna partierna (EQUO och ICV) har motsatt sig den här nedskärningspolitiken och bestrider argumentet att offentligt styre är ohållbart och kritiserar, i vissa fall, korruptionen och det faktum att politiker blandar ihop offentliga och privata intressen. Privatiseringsprocessen har intensifieras på alla offentliga områden och EQUO och ICV motsätter sig detta kraftigt. Utbildning den gröna vågen När det gäller utbildning skär regionerna ner på budgeterna för utbildning i offentlig regi och intensifierar den privata sektorns närvaro genom privata företag som Dinamia eller Cognita. Det är idag möjligt att tvångsinlösa offentlig mark för att bygga privata skolor, vilket anges i den nya skollagen, vilket ägt rum i framförallt Madrid och Valencia. Förskola i åldrarna 0-3 år är inte obligatorisk och är till stor del beroende av kommunerna och den privata sektorn. Inom den privata sektorn har den kooperativa sektorn varit stark, även om detta håller på att förändras. Särskilt som vissa kommuner erbjuder dessa förskolor till privata företag i vinstsyfte och tar ifrån den kooperativa sektorn kontrollen. Staden Madrid är ett exempel på där man gjort detta och ett av fallen är nu uppe i domstol till följd av kooperativens motstånd. Rätten ska nu avgöra huruvida detta är lagligt och om kommunen får sälja ut till lägsta pris utan att ta hänsyn till effekterna på utbildningen. Protesterna mot nedskärningarna inom den offentliga utbildningen var de första stegen i en serie motståndsrörelser som kallades vågor 8. Inom utbildningssektorn är namnet på vågen den gröna vågen på grund av färgen på de t-shirts som aktivisterna använder. EQUO och ICV har varit en aktiv del i den här rörelsen genom att delta i olika demonstrationer. Hälso- och sjukvård den vita vågen Den mest omfattande processen med privatiseringar inom hälso- och sjukvården har skett i regionen Madrid med försöken att sälja ut sex 7 General Government Expenditure in 2011 Focus on the functions social Protections and health. Eurostat Statistics in focus 9/ That s why we chose the word tide, We wanted to tell new social debates that challenge the leadership of the traditional left and appeal to the people on the right. We chose the word tide because there are nets, ebbs and flows in the water. Las díez mareas del Cambio. Claves para comprender los nuevos discursos sociales. Juan Luis Sánchez. Eldiario.es Libros(Roca Editorial

14 Spanien 14 offentliga sjukhus som en följd av nedskärningar i de regionala budgetarna. Den här processen hade sin våg, kallat vita vågen, med en dubbelstrategi: Social mobilisering, demonstrationer och kampanjer med över en miljon människor som deltagit. Rättsprocesser med syfte att skapa rättslig osäkerhet inom processen och få företagen att dra sig ur upphandlingar. Strategin var framgångsrik och Madridregionens regering tvingades stoppa processen och ge upp privatiseringen av sjukhusen. EQUO Madrid deltog aktivt i kampanjen och hade till och med en framträdande roll i den offentliga kritiken mot sammanblandningen av privata intressen från såväl företagens som beslutsfattarnas sida. Kampanjen, kallad #AuditoríaSanitaria, presenterades vid Europeiska Gröna Partiets rådsmöte i Madrid i maj Social omsorg den orangea vågen Trots att det finns lite information om den är närvaron av den privata sektorn och icke-vinstdrivande initiativ väldig viktig för försörjningen av välfärdstjänster i Spanien. De senaste åren har nyckelfrågan varit nedskärningarna i offentliga utgifter, vilket ledde till ytterligare en våg, den orangea vågen, men den har inte haft lika stor inverkan som den gröna eller den vita vågen. Vad gäller frågan om icke-vinstdrivande organisationer som indirekta tjänsteleverantörer finns det ingen tydligt definierad åsikt bland de gröna partierna i Spanien. Generellt sett är offentlig finansiering och drift den ståndpunkt som förespråkas, trots att kooperativ och medborgerliga initiativ välkomnas inom andra områden såsom energi- och livsmedelssektorn liksom nyttjande av offentliga platser. Slutsatser 1. Spanien utvecklade, i likhet med Grekland och Portugal, välfärdsstaten sent, först vid återgången från Francos diktatur till demokrati. Erkännandet av sociala rättigheter innebär att den politiska förändringen legitimerades, vilket innebär att en majoritet av befolkningen identifierade demokrati med sociala framsteg. 2. Systemet med social omsorg, utbildning och hälso- och sjukvård i Spanien utgörs av en blandad struktur: en modell som kombinerar direkt offentligt styre med både vinstdrivande och ickevinstdrivande aktörer. Oberoende av beslutsnivå (nationell, regional eller lokal) eller politisk färg har detta blandade system inte förändrats. 3. Privat drift (vinstdrivande och icke-vinstdrivande) är väldigt viktigt i Spanien. Externalisering (privat styre av offentliga tjänster) och avtal (offentligt finansierade platser hos privata aktörer) är de huvudsakliga modellerna inom välfärdssektorn. 4. Den vinstdrivande sektorn har vuxit mest, även om den katolska kyrkan också har en relevant roll på området. Det finns också andra icke-vinstdrivande organisationer som varit verksamma länge, exempelvis stiftelser och frivilligorganisationer som Caritas eller Röda Korset. Dessa organisationer ses som partners till de regionala regeringarna och får stöd i form av subventioner och skattelättnader. 5. Ett kännetecknande drag hos det spanska välfärdssystemet är den låga andelen sociala utgifter, vilket förvärrats ytterligare av den senaste tidens åtstramningspolitik. Debatten kring sociala frågor handlar därför nu inte om modernisering eller effektivitet, utan om implementeringen av budgetnedskärningar och stabilitetspakten. 6. Det senaste åren, och i synnerhet sedan krisen bröt ut 2008, har privatiseringsprocessen intensifieras genom nedskärningar i de sociala budgeterna, vilket ökat det indirekta styret av tjänster och förskjutit traditionellt ideella sektorer till vinstdrivande initiativ. 7. Även innan den ekonomiska krisen motsatte sig de gröna i Spanien privatiseringsprocessen, men har fortfarande ingen väldefinierad ståndpunkt när det gäller indirekt drift av privata ickevinstdrivande organisationer. Som en följd av krisens utbrott motsätter sig dock de gröna nu alla privatiseringsprocesser som är en följd av åtstramningspolitiken.

15 Sverige 15 Sverige: offentlig och ideell sektor på tillbakagång Av Frida Johnsson Christian Bertrand / Shutterstock.com

16 Sverige 16 Inledning Sverige har de senaste tjugo åren genomgått en radikal förändring vad gäller organisering och drift av välfärden. Från att ha varit ett av få länder i världen med ett välfärdssystem som varit nästan helt och hållet offentligt drivet och finansierat har konkurrens och valfrihet införts på en rad olika områden och privata aktörer har tillkommit vid sidan av den offentliga sektorn som utförare. Idag har man inom vissa sektorer, såsom i skolan, gått längre vad gäller att tillåta privata företag inom välfärden än i något annat Europeiskt land. Den svenska välfärdsmodellen har i idag tre utmärkande drag. För det första är tjänsterna huvudsakligen offentligt finansierade och tillgängliga för alla medborgare. För det andra produceras de i ökande grad i konkurrens mellan offentliga, vinstsyftande och ideella utförare. För det tredje har medborgarnas möjligheter att själva välja utförare fått en allt större betydelse. Sverige är bland de länder i OECD som lägger störst andel av BNP på skattefinansierade välfärdstjänster riktade till individer, omkring 20 procent. En sjundedel av dessa tjänster produceras av privata utförare. Andelen är högst inom personlig assistans där de privata utförarna står för drygt halva produktionen. För de flesta andra välfärdstjänster ligger den privata produktionsandelen mellan 10 och 20 procent. Variationen är dock stor både mellan kommuner och mellan landsting. I Stockholms län finns det fler platser på privata än på kommunala äldreboenden, samtidigt som mer än hälften av landets kommuner helt saknar privata alternativ. Enligt samma mönster går nästan hälften av grundskoleeleverna i Täby i friskolor, samtidigt som det finns fler än 100 kommuner (utav 290) som helt saknar friskolor. Privatiseringen av välfärdsverksamheterna tog sin början redan på 80-talet i Sverige genom försök med entreprenad i vissa kommuner och landsting. I och med den nya kommunallagen 1991 tydliggjorde man kommuners möjlighet att anlita privata företag och andra organisationer för att utföra tjänster. Lagen om offentlig upphandling (LOU) implementerades några år senare, 1994, vilket möjliggjorde för kommuner och landsting att överlåta kommunala välfärdsverksamheter till andra aktörer genom upphandling. Privatisering i välfärden tog fart på allvar under 2000-talet i och med att valfrihetssystem genom lagen om valfrihet (LOV) infördes 2009 av den då borgerliga regeringen. LOV innebär fri etableringsrätt för alla företag som lever upp till de av kommunen eller regionen ställda kvalitetskraven. Aktörerna utformar själva sin verksamhet och får ersättning för de kunder de lockar till sig. Lagen är tillämplig inom hälso- sjukvård, äldre- och handikappomsorg och vissa arbetsmarknadsinsatser. Privatiseringen i välfärden har gällt såväl ickevinstdrivna aktörer såsom stiftelser och kooperativ som vinstdrivande företag organiserade som ekonomiska föreningar eller aktiebolag. Till en början dominerade de icke-vinstdrivna aktörerna i välfärden men de senaste tio åren har istället större företag tagit de största marknadsandelarna inom såväl skolan, äldreomsorgen som sjukvården. Privatiseringen har sett olika ut inom olika delar av välfärdssektorn. Inom skolan införde den borgerliga regeringen med stöd av Miljöpartiet i början av 1990-talet möjligheten att välja en annan kommunal grundskola än den närmaste. Det öppnade upp för att man två år senare 1992 lade fram vad som kallades friskolereformen som öppnade upp för fristående skolor att bedriva skolundervisning med offentlig finansiering genom en elevpeng. Motivet till privatiseringen var främst valfrihetsargument rätten att själv få välja skola men också en förvissning om att ökad konkurrens mellan skolor skulle leda till ökad kvalitet och effektivare resursanvändning. När socialdemokraterna kom till makten 1994 valde man att behålla friskolereformen men utvecklade den genom att ge fristående skolor samma ersättning och villkor som de kommunala skolorna, samtidigt som man förbjöd skolorna från att ta ut avgifter för att göra friskolorna tillgängliga för alla. Alla skolor i Sverige finansieras idag med skattemedel och det är tillåtet för såväl icke-vinstdrivande aktörer som privata företag att driva skolor så länge de lever upp till kraven i skollagen. Inom hälso- och sjukvården påbörjades privatiseringen tidigt och redan på 80-talet finns exempel där landsting lägger över ansvaret för vårdverksamheter på privata aktörer. Detta blev allt mer vanligt förekommande efter att LOU implementerades och alltfler landsting valde att upphandla vårdverksamheter. Privatiseringen kom dock igång på allvar på 2000-talet genom införandet av vårdval och lagen om valfrihetssystem (LOV). I likhet med systemet för skolan har privata aktörer, exempelvis vårdcentraler, fri etableringsrätt inom LOV. De får sedan ersättning av sitt lands-

17 Sverige 17 ting eller region så länge de lever upp till de ställda kvalitetskraven. Ersättningssystemet baseras oftas på hur många som väljer den aktören men olika modeller används. Den borgerliga regeringen bestämde 2010 att göra LOV obligatorisk för alla landsting att införa inom primärvården vilket ytterligare har satt fart på privatiseringen. Upphandling via LOU och valfrihetssystem via LOV tillämpas även inom äldre- och handikappomsorgen i kommunerna. Det innebär att även inom äldreomsorgen och insatser för personer med funktionsnedsättning har privatiseringen ägt rum även om det varit upp till de enskilda kommunerna att införa den. Skillnaderna är dock stora mellan kommuner och landsting och idag har fortfarande drygt hälften av landets kommuner inte infört LOV inom äldre- eller handikappomsorgen, medan andra kommuner helt har privatiserat densamma. Hur miljöparitet har agerat Hur Miljöparitet har ställt sig i dessa frågor har inte varit helt självklart. Partiet har under 90-talet förordat just frihet att kunna välja utförare, vikten av mångfald bland utförare och ett mer decentraliserat och mindre byråkratiskt väldfärdssystem. Samtidigt har ett större missnöje växt fram inom partiet under 2000-talet mot privatiseringarna och dess konsekvenser såsom en ökande segregation, minskad likvärdighet och möjlighet för företag att ta ut vinst på välfärdsverksamheterna. Ända sedan miljöpartiet grundades har det funnits en kritik mot storföretag och kapitalistiska system där vinstintresse riskerar att gå före miljömässig och social hänsyn. Ur partiprogrammet från 1994 Vi anser det viktigt att det företagsekonomiska synsättet inte schablonmässigt anläggs på all offentlig verksamhet. Det är orimligt att sjukvård, barn- och äldreomsorg och utbildning ska fungera enligt ett förenklat konkurrens och resultattänkande. Skolan Som nämnts tidigare initierades privatiseringen i skolan i den så kallade friskolereformen Modellen som infördes av den borgerliga regeringen innebar att etableringskraven för skolor sänktes, möjligheten att välja mellan olika skolor ökade och fristående skolor gavs rätt till kommunala bidrag i form av skolpeng som följde eleven. Miljöpartiet var inte representerat i riksdagen när reformen röstades igenom men partiet hade under tidigare mandatperiod samarbetat med de borgerliga partierna för att få den till stånd. Det fanns en handfull fristående skolor före friskolereformen som var berättigade till statsbidrag. Dessa skolor hade en speciell pedagogisk, etnisk eller religiös inriktning. Det handlade främst om Waldorfskolor, konfessionella skolor, internationella skolor och Montessoriskolor. Friskolereformen öppnade upp för fler aktörer att bedriva skolor. Till en början var det främst mindre ideella stiftelser eller kooperativ men vid början på 2000-talet startade ett antal större utbildningskoncerner såsom Academedia, Jensen och John Bauer som nu kommit att dominera friskolesektorn. John Bauer gick dock i konkurs under Idag går 26 procent av gymnasieeleverna och 13 procent av grundskoleeleverna i en friskola och drygt två tredjedelar av dessa drivs i aktiebolagsform. Motivet till att Miljöpartiet stödde en friskolereform var ett missnöje mot att det saknades andra pedagogiska idéer och alternativ i skolan. Partiet har också sedan det grundades på 80-talet haft en nära koppling till Waldorfrörelsen. Sverige var vid början av 90-talet präglat av ett långt socialdemokratiskt styre och många upplevde skolan som centralstyrd och likformig. Kritik framfördes om bristen på frihet för eleverna och mångfald och decentralisering hyllades. Miljöpartiet förordade till en början enskilda skolor i kommunal regi där man skulle kunna öppna upp för andra pedagogiska metoder och ökat självstyre inom den kommunala skolan. Dock fick man inget gehör för detta hos den socialdemokratiska regeringen vilket ledde till att man började samtala med de borgerliga partierna för att öppna upp för helt fristående skolor. I skrivningarna från friskolereformen från 90-talet lyfts just mångfald av utförare, andra pedagogiska idéer och decentralisering fram som starka motiv för reformen. Synen på mångfald av såväl utförare som pedagogiska inriktningar har varit en viktig del i Miljöpartiets politik och lyfts fram i de tidigaste partiprogrammen. Ur partiprogrammet från 1994 skriver man: Miljöpartiet vill se en utveckling i riktning mot allt fler skolor med olika pedagogiska idéer och ämnesinriktningar. Detta ger möjlighet till frihet, valmöjligheter, kreativitet och lokala lösningar. Under 2000-talet uppstår dock en diskussion i partiet om vi bör skärpa inställningen till friskolor. Bakgrunden är vittnesmål om kvalitetsbrister i vis-

18 Sverige 18 sa skolor samtidigt som stora skolkoncerner har blivit alltmer dominerande bland friskolorna och dessa tillåts dela ut stora vinster till sina ägare. På partiets kongresser under 2000-talet debatteras ett flertal motioner som på olika sätt vill skärpa partiets linje i friskolefrågan, det handlar om en skärpt tillsyn, om religösa friskolors rätt att bedriva skolor och om att införa kommunalt veto mot nyetablering av friskolor. I 2005 års partiprogram skriver man: Vi tror att organisationsform och ägande påverkar skolans innehåll och kvalitet i allra högsta grad. Vi vill att tillsynen av alla skolor ska utökas, såväl kommunala som fristående. Alla ska kunna vara trygga i att skolan följer de av samhället uppsatta reglerna och målen. Vi vill motverka att fristående skolor ska kunna drivas i vinstsyfte. I 2013 års partiprogram skärptes skrivningarna ytterligare: Vi vill därför få bort de kommersiellt inriktade aktörerna och i stället främja idéburna verksamheter inom välfärdssektorn samt Syftet med verksamheten ska inte vara att dela ut vinst, vilket också ska framgå av stadgar eller bolagsordning. Eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten. Ledande företrädare för Miljöpartiet har efter beslutet om det nya partiprogrammet 2013 bett om ursäkt för utfallet av friskolereformen i en artikel i en av kvällstidningarna: Vi var med då vårt parti drev fram regler som skulle göra det lättare att starta och driva fri skola. Vi ville ge utrymme för idé burna skolor, drivna av pedagoger med passion för bildningsuppdraget och en vilja att driva skolan på nya sätt. Vi insåg inte hur vinstintresset skulle sabotera i skolsektorn. Skolan har till delar förvandlats till en marknad, öppen för aktörer med stort intresse att tjäna pengar. Föräldrars och elevers rätt att fritt välja skola samt den pedagogiska mångfalden, oavsett huvudman, med flera olika pedagogiska arbetsmetoder att välja mellan har allt sedan Miljöpartiet bildades varit en ledstjärna i den gröna skolpolitiken. Man såg det som viktigt när elever och föräldrar 1990 fick rätten att välja en annan kommunal grundskola än den som ligger närmast, samt att kort därefter friskolelagen 1992 som gjorde det möjligt för alla att välja en fristående skola. Men den stora debatten i Miljöpartiet har inte rört privatiseringen i sig - friskolorna - utan vinstintresset vem som har rätt att driva skola och kunna ta ut vinster på densamma. Detta speglar också väl den debatt som pågått i Sverige under denna tid. En opinionsundersökning från SOMinstitutet från 2014 visar att en majoritet, 69 % av svenskarna inte anser att vi bör ta ut vinster i välfärdsverksamheter. Under 2000-talet har också ett större motstånd mot privatisering och vinster i välfärden växt fram, vilket bland annat synts i fackförbund och genom olika medborgarinitiativ, såsom Nätverket för gemensam välfärd. Argumenten som framförts mot företags rätt att bedriva välfärdsverksamhet och dela ut vinst på denna har framförallt gällt att pengarna behövs i skolan. Sverige har under samma tid från 2002 och framåt sett en försämring i resultat i den internationella PISA-studien vilket sannolikt påverkat debatten. Vittnesmål har också kommit om kvalitetsbrister i vissa friskolor där vinstintresset tycks ha gått ut över kvaliteten. Vissa har också problematiserat hur privatiseringen har ägt rum där privatisering framförallt skett i vissa socioekonomiskt starka områden och därmed bidragit till en ökad segregation i skolan. Det har också funnits företrädare i partiet som starkt försvarat friskolorna och dess rätt att ta ut vinster. Viktiga argument har varit att huvudmannaskapet inte har någon betydelse utan det viktiga är vilken kvalitet skolorna erhåller. Man vill också värna elevernas rätt att välja skola och motsätter sig att politiker ska hindra denna valfrihet. Sammantaget kan friskolor resultera i lägre kostnader, högre kvalitet och större valfrihet för individerna. Miljöpartiets riksdagsgrupp lade en partimotion under 2013 efter beslutet i partiprogrammet där man förtydligar sin syn på vinstintresse i välfärden. Där slår man bland annat fast att eventuella överskott inom skola, vård och omsorg ska återinvesteras för att utveckla verksamheten samt att tillstånd att bedriva vård-, omsorgs- och skolverksamhet för offentliga medel endast ska ges till dem som i sin bolagsordning eller stadga angivit att bolagets syfte är annat än att dela ut vinst till ägarna. Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården styrs idag av regioner och landsting. Miljöpartiet har gått från att vara framförallt ett oppositionsparti i landstingen till att idag sitta i majoritet och styra i en majoritet av dem, i koalition med såväl vänster- som högerpartier. Privat produktion har en lång historia inom sjukvården, redan i början på 80-talet öppnade den

19 Sverige 19 första privata vårdcentralen i Stockholm. På senare tid finns flera orsaker till en ökad privatisering inom hälso- och sjukvården, såväl företagsetableringar, lokala initiativ i landstingen och nationell lagstiftning har påverkat. Den borgerliga regeringen beslutade 2009 att alla landsting måste införa vårdvalssystem i primärvården (LOV), och där har också privatiseringen accelererat. Men skillnaderna är fortfarande stora, över hälften av alla vårdcentraler i Stockholm är privata medan mindre kommuner bara har några få i privat regi, om några. Miljöpartiet röstade nej när den borgerliga regeringen lade fram förslaget om valfrihetssystem (LOV) i välfärden 2009 och man röstade även nej när regeringen föreslog att göra LOV obligatorisk i primärvården Bland annat vände man sig mot reglerna för fri etablering och att det inte fanns tillräckliga möjligheter att ställa krav på utförarna. Ur den gemensamma reservation med socialdemokraterna och vänsterpartiet: Det leder till en stark koncentration till ett fåtal internationella vårdkoncerner, svårigheter för politikerna att styra mot kvalitet, och vi har sett många exempel på hur jakten på lägsta pris gått ut över vårdtagarna. Även inom hälso- och sjukvården har mångfald och valfrihet lyfts fram under lång tid i Miljöpartiets historia. Det nämns för första gången i partiprogrammet från 1994: Vid sidan av den offentliga vården ska det enligt Miljöpartiets uppfattning finnas möjlighet att anlita privata och kooperativa vårdformer. Mångfald i vården kan ge ökade valmöjligheter för patienterna och ett bättre tillvaratagande av kreativitet och initiativkraft bland personalen. Miljöpartiet har länge stött alternativa behandlingsformer, till exempel Vidarkliniken, ett sjukhus med alternativa behandlingsformer framvuxit ur antroposofisk medicin. Man kan dock skönja en skärpning i partiets inställning till privatisering under 2000-talet precis som på skolområdet. I 2001 års partiprogram talar man om att hälso- och sjukvården inte ska vara en affärsidé utan en väl fungerande och rättvis välfärdsinstitution utan vinstintressen och man är helt emot en privatisering av sjukhusen. I det senaste partiprogrammet från 2013 problematiserar man privatiseringen än mer och säger sig vilja få bort de kommersiella aktörerna i välfärden till förmån för ideella aktörer. Partiet är alltså inte emot en privatisering i sig, tvärtom förordar man möjligheten att få välja utförare så länge de återinvesterar vinsten i verksamheten. Om man tittar i regioner och landsting hur lokalpolitiker har agerat träder dock en mer komplex bild fram. Den borgerliga regeringen införde lagen om valfrihet (LOV) 2009 som tvingade landsting och regioner att tillåta privatisering inom primärvården. Det innebär att lokala politiker inte kan säga nej till en utförare, exempelvis en vårdcentral, som vill etablera sig i kommunen. Detta har sannolikt bidragit till en mer pragmatisk syn på olika utförare i hälso- och sjukvården på lokal nivå. De allra flesta partiföreträdare är mer positiva till offentliga och ideellt drivna vårdverksamheter men det finns också de som inte gör någon skillnad på utförare. Man anger att det inte är ägandet som avgör utan styrning på kvalitet och behov som är avgörande. Genom bra upphandlingar ges möjlighet att erhålla bästa möjliga kvalitet utan möjlighet till stor vinstutdelning. Vissa lokalavdelningar pekar på att de offentligt drivna vårdverksamheterna har varit undermåliga och privatisering har varit ett sätt att höja kvaliteten på sjukvården i länet. Flera lyfter också fram ekonomiska skäl till privatiseringarna, att det varit ett sätt att sänka sina kostnader i landstingen. Man skiljer också på primärvård, sjukhus och specialistvård, där de två senare i mindre utsträckning är privatiserade och de flesta lokala partiföreträdare vill också behålla dessa i offentlig regi. Många lyfter också fram vårdval som en viktig reform som gjort det möjligt för medborgare att kunna välja utförare. Det finns också de lokala partiföreträdare som tycker att ägandeskapet har betydelse. Några lyfter fram att de försökt styra mot icke-vinstdrivande aktörer i upphandlingar men att detta är en fråga som kräver regleringar på nationell nivå. Andra lyfter fram alternativ till upphandling såsom försök med partnerskapslösningar med idéburen sektor. De finns också lokalavdelningar som lyfter fram andra problem med privatiseringarna såsom att konkurrensutsättningen har varit kostnadsdrivande, att privatiseringen sker i vissa områden och leder till en mer ojämlik vård. Sammantaget har lokala företrädare varit mer pragmatiska i sin syn på privata aktörer i landstingen och regionerna. Äldreomsorg Inom äldreomsorgen finns ingen avgörande politisk reform som likt friskolereformen kan sägas ha initierat privatiseringarna. Den nya kommunallagen 1991 tydliggjorde lagstiftningen om en-

20 Sverige 20 treprenader möjlighet att överlåta kommunal verksamhet på privata utförare. Även LOU öppnade upp för att lägga över äldreomsorgen på privata utförare genom upphandling men den stora reformen av betydelse var lagen om valfrihetssystem (LOV). Ett flertal kommuner hade redan infört valfrihetssystem inom äldreomsorgen innan LOV implementerades men skillnaderna är stora över landet, idag är det drygt 60 % av Sveriges kommuner som infört LOV inom äldreomsorgen. Det är framförallt de mindre kommunerna i landet som helt saknar privata alternativ i äldreomsorgen. I Miljöpartiets partiprogram börjar man tala om de äldres rätt att välja utförare i början på 2000-talet. Ur partiprogrammet från 2001: När vi människor blir äldre ska samhället garantera oss valfrihet i fråga om boendeformer och en värdig vård. Även i partimotioner i riksdagen har man slagit fast vikten av valfrihet för de äldre men man är kritisk till sättet det har genomförts på (ur en motion om äldrepolitik från 2012): Miljöpartiet tycker att det är bra att äldre kan göra val i frågor som rör vård, omsorg och utförande av tjänster. Att enbart lämna den enskilde till en uppsjö av utförare, som fallet är i storstäderna, är ett orimligt sätt att erbjuda valfrihet på. På lokal nivå är partiets politik inte lika tydlig. Vissa kommuner har valt att inte införa LOV inom hemtjänst eller äldreboende medan andra har sett LOV och privatisering som en viktig del i att utveckla äldreomsorgen. Vissa avdelningar vill behålla äldreomsorg helt i kommunal regi medan andra föredrar att upphandla. Så gott som alla avdelningar föredrar dock privata icke-vinstdrivna verksamheter framför vinstsyftande och försöker på olika sätt att stötta en sådan utveckling. Men precis som i hälso- och sjukvården anser man detta vara en fråga för regleringar på nationell nivå. Sammantaget framträder en mycket mer pragmatisk syn på huvudmannaskapet på lokal nivå, där man ofta beslutar från fall till fall. I många fall ligger annat bakom såsom en kärvande ekonomi eller en dåligt fungerande kommunal verksamhet som kan vara skäl för en privatisering. Liksom en övertygelse om att man med goda upphandlingsverktyg kan styra mot en utveckling med god kvalitet och bra aktörer som inte har möjlighet att låta vinstintresset gå ut över kvaliteten. Idag är det enligt lagen inte möjligt att exkludera vinst-syftande företag i en upphandling. Insatser för personer med funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL) reglerar landstingens och kommunernas ansvar för att tillgodose medborgarnas behov av hälso- och sjukvård och sociala insatser. Personer med stora och varaktiga funktionsnedsättningar kan dessutom ha rätt till särskilda insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Exempel på insatser kan vara rådgivning och personligt stöd, ledsagarservice och personlig assistans. LSS trädde i kraft 1994 och utgjorde tillsammans med lagen om assistansersättning (LASS) en möjlighet för privata utförare att etablera sig och få samma ersättning som kommunala utförare. Det är inom personlig assistans som privatisering gått längst, där idag över 50 % av timmarna utförs av privata företag. Även inom hemtjänst och särskilt boende har privatiseringen tagit fart, ca 30 % är i privat regi men skillnaderna är väldigt stora mellan kommunerna. Inom insatser till personer med funktionsnedsättning har reformerna genomförts i total politisk enighet. Det finns således inget uttalande från Miljöpartiet eller något annat parti på nationell nivå mot privatiseringen. Däremot finns partiavdelningar som uttryckt kritik mot hur detta har genomförts, exempelvis med en uppsjö av olika omsorgsföretag där det är mycket svårt att göra ett välinformerat val eller inom särskilt boende där det kan vara svårt att byta om man inte skulle vara nöjd. Inom personlig assistans ser privatiseringen lite annorlunda ut. Det finns även här stora företag som bedriver assistans men i många fall handlar det om möjlighet för brukaren att själv kunna anställa en assistent (exempelvis en närstående eller en bekant) vilket privatiseringen öppnat upp för. Inom andra typer av insatser såsom daglig verksamhet tenderar ideella verksamheter att dominera vid sidan av offentlig verksamhet och dessa har inte privatiserats i lika stor utsträckning som hemtjänsten eller den personliga assistansen. Slutsats och analys Privatiseringen av välfärden började redan på 80-talet i Sverige men har accelererat de senaste 10 åren genom den borgerliga regeringens införande av olika valfrihetsreformer. I skolan genom införande av skolpeng och en friskolereform som likställde ersättningen till alla skolor oavsett huvudman.

Gröna partiers syn på privatisering i välfärden. En studie av fjorton europeiska länder

Gröna partiers syn på privatisering i välfärden. En studie av fjorton europeiska länder Gröna partiers syn på privatisering i välfärden En studie av fjorton europeiska länder Gröna partiers syn på privatisering i välfärden En studie av fjorton europeiska länder 3 Publicerad av Green European

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården. Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige Landstingsstyrelsen Vänsterpartiet FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-08-20 P 27 Yttrande över Idébetänkande SOU 2002:31 Vinst för vården Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att yttra sig enligt nedanstående

Läs mer

DE FÅR BETALA PRISET FÖR SVERIGE- DEMOKRATERNAS HÖGERSVÄNG. en rapport om hur vinstjakten drabbar de som arbetar i välfärden

DE FÅR BETALA PRISET FÖR SVERIGE- DEMOKRATERNAS HÖGERSVÄNG. en rapport om hur vinstjakten drabbar de som arbetar i välfärden DE FÅR BETALA PRISET FÖR SVERIGE- DEMOKRATERNAS HÖGERSVÄNG en rapport om hur vinstjakten drabbar de som arbetar i välfärden De får betala priset för Sverigedemokraternas högersväng - en rapport om hur

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal PM 2014-08-28 Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i skolan ingen neddragning på personal Kunskapsresultaten faller och ojämlikheten ökar i den svenska skolan. Forskning visar att det enskilt viktigaste

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden

Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Nationella kvalitetslagar - för ordning och reda i välfärden Socialdemokraternas utredningsarbete En referensgrupp tillsattes den 1 juni 2012 Referensgruppen har haft träffat akademiker, anställda, utförare

Läs mer

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning

Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 2014-03-20 PM Höj kvaliteten och stoppa vinstjakten i välfärden: krav på bemanning 1. Krav på bemanning i välfärden: Personaltäthet/personalkostnader och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska regleras

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen

Läs mer

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

VÅRA SKATTEMEDEL SKA GÅ TILL VÄLFÄRD

VÅRA SKATTEMEDEL SKA GÅ TILL VÄLFÄRD VÅRA SKATTEMEDEL SKA GÅ TILL VÄLFÄRD - INTE STORA VINSTER BRA VÅRD FÖRE SKATTESÄNKNINGAR OCH PRIVATISERINGAR RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER ETT BÄTTRE DALARNA. FÖR ALLA. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (7) EN

Läs mer

Vinster ur välfärden. Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017

Vinster ur välfärden. Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017 Vinster ur välfärden Ali Esbati (V) Upphandlingskonferensen 2017 Bakgrund Politisk överenskommelse efter valet 2014 Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna,

Läs mer

Grupparbete Jobbet och samhället

Grupparbete Jobbet och samhället Grupparbete Jobbet och samhället Utgå från det parti/partier just din grupp har blivit tilldelat. Fundera över följande frågor: 1. Hur vill ditt parti att eventuellt överskott i välfärden ska användas?

Läs mer

13 Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering LS

13 Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering LS 13 Yttrande över Vissa ändringar i regleringen om tillstånd att ta emot offentlig finansiering LS 2018-0150 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2018-03-28 LS 2018-0150 Landstingsstyrelsen Yttrande

Läs mer

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt

Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt Anders Morin December 2012 Privata företag inom skola, vård och omsorg i de nordiska länderna en översikt En rapport från Framtidens vård, skola, omsorg För att kunna fortsätta utveckla välfärden krävs

Läs mer

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i

Läs mer

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i

Läs mer

Socialnämndens beslut. 3. Paragrafen justeras omedelbart.

Socialnämndens beslut. 3. Paragrafen justeras omedelbart. Sida 10 (37) 5 Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten Svar på remiss från kommunstyrelsen av betänkande av utredningen om framtida valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2 Dnr 1.6-61/2014

Läs mer

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-27 HSN 1308-0918 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden, Torsten Ibring 2013-09-03, p 20 Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll

Läs mer

Stockholms län växer för närvarande i en takt om cirka människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala.

Stockholms län växer för närvarande i en takt om cirka människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala. Stockholms län växer för närvarande i en takt om cirka 200 000 människor på fem år. Det motsvarar ett helt Uppsala. För att utvecklingen i länet ska hänga med i denna ökning är det helt nödvändigt att

Läs mer

Fritt val i vård och omsorg LOV

Fritt val i vård och omsorg LOV Fritt val i vård och omsorg LOV Bakgrund till LOV Två modeller Entreprenadmodellen valfrihetsmodellen Så byggs ett valfrihetssystem Exempel på valfrihetssystem Utveckling i andra länder Bakgrund LOV Politiskt

Läs mer

De fristående grundskolorna finansieras i huvudsak med offentliga medel. Statsbidraget uppgick 2012 till cirka 71 procent av den

De fristående grundskolorna finansieras i huvudsak med offentliga medel. Statsbidraget uppgick 2012 till cirka 71 procent av den 1 Danmark 1.1 Skolan 1 I Danmark har förekomsten av fristående skolor en lång tradition. Cirka 22 procent av de danska grundskolorna är fristående skolor och cirka 16 procent av grundskoleeleverna går

Läs mer

DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/Ipsos fördjupning: Väljarna om vinst och valfrihet i välfärden 28 oktober 2016 1 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/Ipsos om vinst och valfrihet i välfärden resultat i sammandrag Väljarna är betydligt

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden

Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden STYRANDE DOKUMENT Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Förvaltningschef Jonas Sverkén 2016-06-20 1 (5) Program med mål och riktlinjer för privata utförare mandatperioden 2015 2018 Bakgrund

Läs mer

Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden. Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius

Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden. Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius Att färdas väl - hur Svenska kyrkan kan navigera i välfärden Pastoralteologisk dag, Ersta 2 oktober 2013 Kerstin Alberius Reflektioner Svenska kyrkan och diakoni (anstalter) Gunnar Edqvists artikel i SKT

Läs mer

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Åtta humanistiska argument för att stoppa religiösa friskolor Skolan

Läs mer

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen Innehåll Förord 11 Utgångspunkterna Kommunernas roll i samhället 13 Framtidens utmaningar 15 Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21 Vägvalen Välfärdens

Läs mer

Fullmäktiges program med mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare

Fullmäktiges program med mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare PM 2019-06-11 1 (7) Ekonomi och styrning Karin Tengdelius Fullmäktiges program med mål och riktlinjer för verksamhet som utförs av privata utförare Kommuner och regioner ska kontrollera och följa upp verksamhet

Läs mer

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap NEW PUBLIC MANAGEMENT Pia Renman Arbetsvetenskap 2014-02-10 Dagens översikt 1 New Public Management 2 3 Kritik mot offentlig sektor Interaktiv samhällsstyrning New Public Management, NPM Samlingsbegrepp

Läs mer

Fullmäktiges program för verksamhet som utförs av privata utförare MÅL OCH RIKTLINJER, UPPFÖLJNING OCH INSYN 1

Fullmäktiges program för verksamhet som utförs av privata utförare MÅL OCH RIKTLINJER, UPPFÖLJNING OCH INSYN 1 Fullmäktiges program för verksamhet som utförs av privata utförare MÅL OCH RIKTLINJER, UPPFÖLJNING OCH INSYN 1 2 Innehåll Varför program bakgrund och syfte... 4 Vad är privata utförare... 5 Vad ska fullmäktiges

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan

2012-12- l O. Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j<... (M) om ökad risk rör kvalitetsbrister' irörskolan Kommunfullmäktige i Huddinge 10 december 2012 2012-12- l O Interpellation till rörskolenämndens o~iföirarld{ie1eriali'>riei~.j

Läs mer

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem

Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Välfärdsinsatser på religiös grund förväntningar och problem Studiedag den 21 januari 2015 Centrum för forskning om religion och samhälle, Uppsala universitet (www.crs.uu.se) Religion som tillgång och

Läs mer

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Underlag Om undersökningen Cirka 20 frågor har ställts till gruppen unga svenskar 15 25 år, som har hittats via registret PAR Konsument.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1686. Friskolor och friskoleetableringar. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:1686. Friskolor och friskoleetableringar. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:1686 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Friskolor och friskoleetableringar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Sammanfattning Att definiera och mäta kvalitet i välfärden är komplicerat Det är svårt att definiera alla aspekter av kvalitet i välfärden. Till skillnad från mer tekniska verksamheter som t.ex. byggnation

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan

Underkänt! Skövdebornas åsikter om skolan Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Vi vill sitta i förarsätet

Vi vill sitta i förarsätet Ulricehamn 2012-08-15 Vi vill sitta i förarsätet nio skäl mot införandet av utmaningsrätt i Ulricehamns kommun Socialdemokraternas Partikansli Riksdagen 100 12 Stockholm Besök: Riddarhustorget 7-9 T: 08

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

Det kommunala uppdraget!

Det kommunala uppdraget! Det kommunala uppdraget! olle.olsson@skl.se 1 Verksamhetsidé för SKL En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting. Vi driver våra medlemmars intressen och erbjuder

Läs mer

Rapportens slutsatser

Rapportens slutsatser Sammanfattning Välfärdstjänster som skola, vård och omsorg utgör kärnan i den svenska välfärdsstaten tillsammans med socialförsäkringar och bidrag. Välfärdsstaten ger trygghet från vaggan till graven,

Läs mer

Bygg välfärd! dalarnas län 1

Bygg välfärd! dalarnas län 1 Bygg välfärd! dalarnas län 1 välfärd 3 Världens bästa välfärd utan privata vinster Varje dag lämnar massor av människor sina allra bästa, sina barn, till förskola, skola och barnomsorg. Många lämnar vården

Läs mer

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen Ilmar Reepalu Särskild utredare Syfte Säkerställa att offentliga medel används till just den verksamhet de är avsedda för, och att eventuella överskott som huvudregel ska återföras till den verksamhet

Läs mer

Yttrande över motion 2011:46 av Birgitta Sevefjord m.fl (V) om att stoppa riskkapitalbolag i Stockholms läns landsting

Yttrande över motion 2011:46 av Birgitta Sevefjord m.fl (V) om att stoppa riskkapitalbolag i Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (3) 2012-09-25 p 21 Handläggare: Peter Ölund Yttrande över motion 2011:46 av Birgitta Sevefjord m.fl (V) om att stoppa riskkapitalbolag i

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON

VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON Medborgarroller och offentlig sektor Väljare Brukare Offentlig sektor Skattebetalare Anställd Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn 1986 13 (procent)

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

Idéburet offentlig partnerskap vad, varför och hur? Hållbar upphandling Stockholm

Idéburet offentlig partnerskap vad, varför och hur? Hållbar upphandling Stockholm Idéburet offentlig partnerskap vad, Hållbar upphandling Stockholm 2017-02-09 Idéburet offentligt partnerskap vilka möjligheter erbjuder EUI-rätten? Rapport Forum juli 2016 Med idéburna organisationer avses

Läs mer

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen

Välfärdsutredningen. Ilmar Reepalu Särskild utredare. Välfärdsutredningen Ilmar Reepalu Särskild utredare Utredningens bedrivande Expertgrupp Två referensgrupper en för skola och en vård och omsorg Utredningen ska bedrivas utåtriktat Huvudbetänkande 1 november 2016 Slutbetänkande

Läs mer

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38)

Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) 2017-08-31 Dnr 299/2017 1 (6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Välfärdsutredningens slutbetänkande Kvalitet i välfärden (SOU 2017:38) Fi2017/02150/K Sammanfattning Konkurrensverket vidhåller sin tidigare

Läs mer

Underkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan

Underkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan Underkänt! arnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

Behovet av att öppna en ny förskola i Årsta Skrivelse från Roger Mogert (S)

Behovet av att öppna en ny förskola i Årsta Skrivelse från Roger Mogert (S) PM 2011:96 RIV (Dnr 321-2096/2009) Behovet av att öppna en ny förskola i Årsta Skrivelse från Roger Mogert (S) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse från Roger

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning

Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Skolhuvudmän Publicerad 01.11.2007 Ansvaret för förskola, skola och vuxenutbildning I Sverige delas ansvaret för förskolan, skolan och vuxenutbildningen mellan riksdag, regering,

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Kommittédirektiv. Ett stärkt och självständigt civilsamhälle. Dir. 2014:40. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Kommittédirektiv Ett stärkt och självständigt civilsamhälle Dir. 2014:40 Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka möjligheterna att på olika sätt

Läs mer

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Tjänsteutlåtande 2009-05-29 Reviderat 2009-07-16 1(5) Socialnämnden 2009-08-24 SN 2009/0088 Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

YTTRANDE. Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

YTTRANDE. Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) YTTRANDE Dnr Fi2016/04014/K Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 20 februari 2017 Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Sammanfattning

Läs mer

En skola och utbildning som främjar social rörlighet

En skola och utbildning som främjar social rörlighet Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2836 av Erik Bengtzboe m.fl. (M) En skola och utbildning som främjar social rörlighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll

MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll Väljarundersökning om skolan 2017 MP-väljarna om vinsterna, valfriheten och statens roll Väljarundersökning om skolan

Läs mer

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 1 (5) 2017-12-05 UPPDATERAT SKRIVELSE JANE ALLANSSON DIREKT: 0224-74 70 13 Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun Sala kommun och föreningar i Sala presenterar

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

REMISSVAR (SOU 2017:38)

REMISSVAR (SOU 2017:38) 2017-09-11 Rnr 54.17 Finansdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (SOU 2017:38) Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning Välfärdsutredningens betänkande Syftet med betänkandet: 1) Analysera

Läs mer

Kvalitet i välfärden

Kvalitet i välfärden Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning Kansliavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-06-15 Handläggare Johan Andersson Telefon: 08-508 02 012 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd 2017-06-20 Svar på remiss

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2943 av Richard Jomshof m.fl. (SD) Friskolor och friskoleetableringar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Underkänt! Gävlebornas åsikter om skolan

Underkänt! Gävlebornas åsikter om skolan Underkänt! Gävlebornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Underkänt! Karlstadsbornas åsikter om skolan

Underkänt! Karlstadsbornas åsikter om skolan Underkänt! Karlstadsbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Yttrande över Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78)

Yttrande över Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) DNR FI2016/04014/K PRO DNR 16-165 2017-02-23 Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Välfärdsutredningens delbetänkande Ordning och reda i välfärden (SOU 2016:78) Pensionärernas

Läs mer

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden

Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Vinster i den privata vården i Malmö en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Inledning Den här rapporten handlar om våra gemensamma skattepengar och hur de används idag.

Läs mer

Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan

Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan Underkänt! Malmöbornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om patientens rätt i vården (S 2007:07) Dir. 2008:72 Beslut vid regeringssammanträde den 29 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget Utredaren ska bl.a. utreda

Läs mer

AcadeMedias. Frågor om samhällsuppdrag

AcadeMedias. Frågor om samhällsuppdrag Lektion 13 AcadeMedias Frågor om samhällsuppdrag allt möjligt 2 LEKTION 3 FRÅGOR OM ALLT MÖJLIGT Välkända argument Många har åsikter om friskolor. En del påståenden är rena myter, andra bygger på gammal

Läs mer

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT BOMBER OCH GRANATER S V E N S K A B A N K E R S I N V E S T E R I N G A R I K O N T R O V E R S I E L L VA P E N E X P O R T Detta är en sammanfattning av en längre rapport publicerad på engelska av Diakonia

Läs mer

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland?

Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marknadsreformer i den nordiska äldreomsorgen vad kan Danmark lära av erfarenheterna från Sverige och Finland? Marta Szebehely marta.szebehely@socarb.su.se Professor i socialt arbete Stockholms universitet

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola 2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,

Läs mer

Av Sten Göransson Gröna Fakta E5

Av Sten Göransson Gröna Fakta E5 Konkurrensutsatt kommmunal parkverksamhet kan höja produktivitet och effektivitet, visar studier vid institutet för ekonomisk forskning i Lund. Men det ställer krav på kompetenta beställare som både känner

Läs mer

Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40)

Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40) 2014-04-25 IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND Till statsrådet Maria Arnholm, Utbildningsdepartementet Angående Kommittédirektiv för Ett stärkt självständigt civilsamhälle (Dir 2014:40) IdéburnaSkolors RIKSFÖRBUND

Läs mer

Valplattform Kommunvalet 2018 Vänsterpartiet Nordmaling

Valplattform Kommunvalet 2018 Vänsterpartiet Nordmaling Ett solidariskt samhälle en ekonomi för alla Valplattform Kommunvalet 2018 Vänsterpartiet Nordmaling Vänsterpartiets prioriterade huvudfrågor: 1. Öka grundbemanningen inom äldreomsorgen för högre kvalité

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna

Läs mer

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan

Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Underkänt! Stockholmarnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella

Läs mer