MINDS Malmöbarn en studie av den sociala miljöns betydelse för barns och ungdomars utveckling. Delrapport 1: Resultat från föräldrastudien.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MINDS Malmöbarn en studie av den sociala miljöns betydelse för barns och ungdomars utveckling. Delrapport 1: Resultat från föräldrastudien."

Transkript

1 MINDS Malmöbarn en studie av den sociala miljöns betydelse för barns och ungdomars utveckling. Delrapport 1: Resultat från föräldrastudien. Eva-Lotta Nilsson Anna-Karin Ivert Hälsa & samhälle Malmö högskola

2 Innehåll Inledning... 2 Metod... 3 Representativitet... 3 Resultat... 5 Familj, familjeliv och föräldraskap... 5 Familjestruktur... 5 Syskon... 5 Etnicitet... 5 Utbildning och arbete... 6 Familjens vardagsliv... 6 Föräldra-barn relation... 8 Engagemang i barnets liv... 8 Uppfostran... 9 Framtidsförhoppningar...10 Sociala nätverk...10 Tilltro till samhället...10 Händelser under uppväxten...12 Graviditet och förlossning...12 Händelser barnen råkat ut för eller varit med om under uppväxten...12 Kamrater och skola...14 Kamrater...14 Skola...14 Föräldrars uppfattningar om hur barn bör uppföra sig...16 Familjens bostad och bostadsområde...17 Familjens bostad...17 Sammanhållning i bostadsområdet...17 Upplevd trygghet i bostadsområdet...18 Fritidsförutsättningar...18 Avslutning och slutsatser...19 Appendix...21 Appendix Appendix Appendix

3 Inledning Forskningsprojektet Malmöbarn en studie av den sociala miljöns betydelse för barns och ungdomars utveckling (MINDS) är en pågående longitudinell studie som genomförs vid Malmö högskola. Inom ramen för projektet studeras en grupp Malmöbarns uppväxt, vardag och levnadsförhållanden. Målsättningen för projektet är att lyfta fram de problem och möjligheter som barn och ungdomar som växer upp i Malmö har, och att skapa förutsättningar för att bättre möta barn och deras familjers behov och därigenom förbättra deras livssituation. Med utgångspunkt i detta studeras frågor inom flera olika områden, såsom upplevelser av otrygghet och kriminalitet, boendemiljöer, skola, fritid och hälsoutveckling. En viktig del inom forskning är att resultaten ska leda till förbättringar inom de områden som studeras. Resultaten från denna del av studien kan komma att ligga till grund för utveckling av välfärds- och trygghetsstrategier, samt folkhälsoarbete. Studien inleddes 2008 genom att intervjuer genomfördes med ett urval föräldrar till barn födda 1995 och bosatta i Malmö hösten I intervjuerna fick föräldrarna ge sin syn på olika aspekter av hur det är att vara förälder till barn som växer upp i Malmö. Bland annat fick föräldrarna berätta om sitt barns familjesituation, uppväxt, skola, fritid, och om familjens vardag. När intervjuerna genomfördes var barnen i års åldern. MINDS är ett samarbete med en liknade studie som sedan 2003 bedrivs av forskare från Cambridge University i Storbritannien. Ytterligare samarbetsprojekt finns i Nederländerna och Spanien. Genom jämförelser med andra länder i Europa ges ökade möjligheter till kunskapsutveckling inom området. Forskningsprojektet MINDS finansieras delvis av Vetenskapsrådet. I denna övergripande rapport redovisas deskriptiva resultat av föräldraintervjuerna. I huvudsak redovisas resultaten för hela gruppen, för en del variabler redovisas jämförelser mellan flickor och pojkar alternativt mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. 2

4 Metod Intervjuer genomfördes med 241 föräldrar till barn födda 1995 och som var bosatta i Malmö hösten Föräldrarna som medverkade i studien intervjuades enskilt och fick svara på frågor utifrån ett frågeformulär innehållande frågor som huvudsakligen hade fasta svarsalternativ, ett fåtal frågor var av öppen karaktär. Totalt intervjuades 241 föräldrar (193 mammor och 48 pappor). Intervjun genomfördes av en forskningsassistent som även fyllde i frågeformuläret. Intervjuerna genomfördes framförallt i informantens hem (151), om informanten önskade så genomfördes intervjuerna någon annanstans, som tex. i högskolans lokaler (55), eller på någon annan plats så som arbetsplats, ett bibliotek (21). 13 intervjuer genomfördes per telefon. Av barnen till de intervjuade föräldrarna är 112 flickor och 129 pojkar. Representativitet De föräldrar som intervjuats i den här undersökningen utgör inte ett helt representativt urval av alla föräldrar i Malmö med barn födda Med utgångspunkt i de kunskaper vi har om hela kohorten barn födda 1995 och folkbokförda i Malmö den 1 september 2007, så var andelen pojkar något högre i den här studien i förhållande till hela kohorten (54 % respektive 52 %). I relation till hela kohorten så var de föräldrar som deltog i studien relativt representativt fördelade mellan stadsdelarna (se figur 1). Det finns en viss överrepresentation av familjer från Limhamn-Bunkeflo, samtidigt som Rosengård är underrepresenterat. 1 1 I materialet finns även uppgifter om i vilket av Malmös 134 delområden familjen bor. 3

5 Figur 1 Fördelning mellan stadsdelar 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% Hela kohorten ( ) MINDS 10,0% 5,0% 0,0% Centrum Fosie Hyllie Husie Kirseberg Limhamn-B Oxie Rosengård S. Innerstaden V. Innerstaden I hela kohorten är det 15 procent av barnen som är födda i ett annat land än Sverige, bland de barn som ingår i den här studien är motsvarande siffra 10 procent, vi har alltså en viss underrepresentation av barn födda i andra länder. Såväl utbildningsnivå som andel förvärvsarbetande är något högre bland föräldrarna i vår studie i jämförelse med den vuxna befolkningen (20-64 år) i Malmö stad (Områdesfakta Malmö stad 2008). 2 2 Se 4

6 Resultat Familj, familjeliv och föräldraskap Familjestruktur Vid studiens genomförande bodde drygt 60 procent av barnen tillsammans med båda sina föräldrar. Av de barn som inte bodde tillsammans med båda sina föräldrar var det ett fåtal som förlorat en av sina föräldrar. Nära 40 procent av barnen hade separerade föräldrar. Av dessa var det en tredjedel av barnen som bodde växelvis ungefär halva tiden hos sin mamma och pappa, drygt en tredjedel bodde delvis hos den andra föräldern och knappt en tredjedel av barnen bodde aldrig hos den andra föräldern. Av de föräldrar som inte lever ihop med barnets andra förälder hade drygt hälften en ny partner. Knappt två tredjedelar (61 procent) av barnen är den intervjuade förälderns första barn. I de allra flesta fall (90 procent) så är det mamman som tagit ut den största delen av föräldraledigheten, 7 procent av föräldrarna delade lika på föräldraledigheten. Syskon De allra flesta av barnen har minst ett biologiskt syskon. Drygt en fjärdedel av barnen har ett eller flera halv- eller styvsyskon. Etnicitet Av de föräldrar som intervjuats är det ungefär 70 procent som är födda i Sverige. Av de föräldrar som inte är födda i Sverige är det drygt en tredjedel som har sitt ursprung i Mellanöstern, ungefär lika många kommer från europeiska länder. Övriga föräldrar har sitt ursprung i Afrika, Asien och Sydamerika, ett fåtal föräldrar kommer från USA eller Oceanien. Av de föräldrar som migrerat till Sverige var det ungefär 40 procent som uppgav att krig var orsaken till migrationen. Drygt en fjärdedel uppgav att de flyttat till Sverige på grund av familjeskäl och en knapp femte del uppgav att de migrerat på grund av politiska skäl eller förtryck i hemlandet. 5

7 En fjärdedel av barnen har utländsk bakgrund (de är antingen själva födda i ett annat land än Sverige eller har två föräldrar födda i ett annat land än Sverige). Av dessa är det knappt tio procent som inte födda i Sverige. Utbildning och arbete Nästan 50 procent av föräldrarna har någon form av eftergymnasial utbildning. Av övriga föräldrar har 45 procent gymnasieutbildning och drygt fem procent av föräldrarna har grundskoleexamen (eller har inte gått ut grundskolan). Nästan 80 procent av föräldrarna uppgav att de antingen har ett heltids- eller deltidsarbete. Av de föräldrar som inte hade något arbete vid intervjutillfället var ungefär hälften arbetssökande, övriga var studerande, sjukskrivna, sjukpensionärer eller hemmafruar. Familjens vardagsliv Frågorna som berör familjens vardagsliv tar upp ämnen som till exempel hur ofta föräldern äter middag med sina barn, hur ofta barnen hjälper till hemma, hur ofta de gör något roligt tillsammans med sitt barn och hur vardagen i familjen ser ut under en vanlig vecka. Vid intervjutillfället uppgav de flesta föräldrarna (71 procent) att de äter middag tillsammans med sina barn 6-7 dagar i veckan. Nära 40 procent av föräldrarna uppgav att deras barn hjälper till hemma 1-2 dagar i veckan med sysslor så som att duka bordet eller klippa gräset. Ungefär 25 procent av föräldrarna uppgav att barnen hjälper till hemma 3-5 dagar, ungefär lika många svarade att deras barn hjälper till hemma 6-7 dagar i veckan. Ett fåtal föräldrar svarade att deras barn aldrig hjälper till hemma. Drygt 40 procent av föräldrarna uppgav att de brukar göra något kul (t.ex. gå på bio, shoppa, fiska eller gå på något sportevenemang) tillsammans med sitt barn varje vecka. Något färre föräldrar svarade att de brukar göra något kul tillsammans med sitt barn varje månad. En liten grupp föräldrar uppgav att de gör något kul tillsammans med sitt barn mer sällan än varannan månad. 6

8 När de intervjuade föräldrarna beskriver en vanlig vecka svarade en tredjedel att deras barn spelade TV/datorspel alla dagar i veckan. Av pojkarna var det nästan tre fjärdedelar som spelar TV/datorspel alla, eller de flesta dagar i veckan, motsvarande siffra för flickorna var ungefär 40 procent. Nästan en femtedel av föräldrarna uppgav att deras barn läser böcker varje dag. Läsandet skiljer sig dock åt mellan flickor och pojkar, av flickorna var det nästan 25 procent som läste böcker varje dag motsvarande siffra för pojkarna var tio procent. Av de barn som aldrig läser böcker var de allra flesta pojkar. Ungefär hälften av föräldrarna uppgav att deras barn deltog i någon organiserad idrottsaktivitet 1-3 dagar i veckan. En tredjedel svarade att deras barn inte deltar i någon organiserad idrottsaktivitet alls. Knappt en tredjedel av föräldrarna uppgav att deras barn gick på musik, dans eller teaterlektioner en eller några dagar i veckan. Nästan hälften av föräldrarna uppgav att de skjutsar sitt barn till och från någon fritidsaktivitet varje vecka. Drygt en tredjedel av föräldrarna uppgav att de varje dag kontrollerar att deras barns kläder är hela och rena innan barnet går till skolan, ungefär lika många uppgav att de aldrig kontrollerar att barnens kläder är hela och rena innan de går till skolan. De allra flesta föräldrar uppgav att de pratar med sitt barn om hur hennes/hans skoldag har varit alla, eller i alla fall de flesta, dagar i veckan. De flesta föräldrar svarade att de hjälpte sina barn med läxorna 1-3 dagar i veckan, drygt en fjärdedel uppgav att de hjälpte sina barn med läxorna de flesta dagar i veckan, nästan lika många säger att de aldrig hjälper sina barn med läxorna. Det bör dock nämnas att flera föräldrar poängterar att deras barn aldrig hade några läxor. Nästan två tredjedelar, eller 60 procent, av föräldrarna uppgav att deras barn tar med sig vänner hem några (1-3) dagar i veckan. Ungefär 20 procent uppgav att deras barn tar med sig vänner hem nästan varje dag, och ungefär lika många svarade att deras barn aldrig tar med sig vänner hem. 7

9 De flesta föräldrar beskrev att en vanlig vecka var det ovanligt att de hoppade över frukosten, det var också ovanligt att barnet gick och lade sig för Drygt hälften av föräldrarna uppgav att de tittade på TV eller film tillsammans med sitt barn några dagar (1-3 dagar ) i veckan, nästan lika många uppgav att deras barn åt godis några dagar i veckan. Föräldra-barn relation Överlag svarade de flesta föräldrarna som intervjuats i studien att deras relation till barnet var bra. De allra flesta, drygt 90 procent, uppgav att de kommer mycket bra överens med sina barn, ungefär lika många svarade att de tycker om att tillbringa tid med sitt barn, samt säger att de känner sig väldigt nära sitt barn. En majoritet av föräldrarna, drygt 90 procent, uppgav att de känner sig ledsna när deras barn är ledset eller besviket, nästan lika många svarade att deras barn får dem att känna sig glada. De flesta föräldrar, knappt 90 procent, svarade att de saknar sitt barn väldigt mycket när hon/han är borta. Så gott som alla instämmer i påståendet att deras barn är något av det bästa som har hänt dem. Förutom ett fåtal föräldrar som varken instämde eller inte instämde i påståendet Vi är en lycklig familj svarade en majoritet, 95 procent, att de instämde i påståendet. Detsamma gällde påståendet Vi står varandra väldigt nära och försöker spendera så mycket tid som möjligt tillsammans. Närmare två tredjedelar av föräldrarna svarade att de inte har mycket konflikter i familjen och menade att de sällan blir arga på varandra. Ungefär en tredjedel av föräldrarna uppgav att de har en del konflikter i familjen och blir arga på varandra ibland. Engagemang i barnets liv En majoritet av föräldrarna, nästan 90 procent, uppgav att de varje eller nästan varje dag pratade med sina barn om vad som händer i hans eller hennes liv. Av svaren från intervjuerna visade det sig att det inte finns några skillnader i vilken utsträckning föräldrar pratar med sina döttrar respektive söner. De flesta föräldrar, drygt två tredjedelar, uppgav att de alltid vet var deras barn befinner sig när de är ute ensamma eller med vänner på eftermiddagar/kvällar. Knappt 8

10 hälften av föräldrarna vet alltid vad deras barn gör när de är ute ensamma eller med vänner på eftermiddagar/kvällar, övriga föräldrar svarade att de oftast vet vad deras barn gör när de är ut på eftermiddagar/kvällar. Så gott som alla föräldrar uppgav att de vet vilka kompisar deras barn är tillsammans med när de är ute på eftermiddagar/kvällar. Det var lika vanligt att pojkars respektive flickors föräldrar visste vad de gjorde, var de var och med vem de var tillsammans med när de var ute på eftermiddagar/kvällar. Däremot finns en skillnad mellan föräldrar med utländsk respektive svensk bakgrund. Föräldrar med utländsk bakgrund tenderade oftare än föräldrar med svensk bakgrund att veta var deras barn befinner sig, vad barnet gör samt vilka vänner barnet är tillsammans med när hon/han är ute på eftermiddagar/kvällar. Uppfostran En majoritet, nästan 90 procent, av föräldrarna tyckte att det har varit väldigt lätt eller lätt att uppfostra barnet. Resterande föräldrar tyckte att det varit svårt, eller väldigt svårt att uppfostra sitt barn. Alla föräldrarna instämmer helt och fullt eller instämmer i påståendet att det är väldigt viktigt för dem att deras barn uppför sig väl. Nästan varannan förälder uppgav att deras barn alltid gör de saker som de ber dem att göra. Lika många föräldrar uppgav att barnet ibland vägrar att göra de saker som de blir ombedda att göra. Drygt 10 procent av föräldrarna uppgav att barnet ofta vägrar att göra de saker som de ber henne/honom att göra. På frågan om vad föräldrarna skulle göra om barnet vägrade göra något som de bad dem att göra svarade nästan hälften att de skulle prata med barnet om varför hon/han ska hjälpa till hemma. Omkring 20 procent svarade att de skulle bli arga och skälla på barnet, ungefär 30 procent sa att de skulle ta ifrån barnet dess förmåner eller ge henne/honom utegångsförbud. Enstaka föräldrar svarade att de inte skulle göra någonting alls om barnet vägrade göra något som de bad honom/henne att göra. På frågan om vad föräldern skulle göra om han/hon blev kontaktad av en lärare som berättade att hans/hennes barn uppfört sig illa i skolan var det en majoritet, nästan 80 procent, av föräldrarna som svarade att de skulle prata med barnet om varför hon/han 9

11 ska uppföra sig i skolan, en del föräldrar, knappt en femtedel, uppger att de skulle reagera genom att ta ifrån barnet dess förmåner eller ge honom/henne utegångsförbud. Ett fåtal av föräldrarna skulle bli arga och skälla på sina barn. Ett fåtal, ungefär 3 procent, av föräldrarna uppger att deras barn blivit taget för snatteri eller för att ha begått något annat brott. Om de skulle få reda på att deras barn snattat eller begått något annat brott menade över hälften av föräldrarna att de skulle prata med sitt barn om vad som hade hänt. Knappt 25 procent av föräldrarna uppgav att de skulle bli arga och skälla på sitt barn och lika många uppgav att de skulle ta ifrån sitt barn hennes/hans förmåner eller ge henne/honom utegångsförbud. Framtidsförhoppningar Drygt 75 procent av föräldrarna svarade att det är viktigt för dem att deras barn går ut skolan och fortsätter på universitetet/högskola. Något fler uppgav att det är viktigt att deras barn får ett bra och stimulerande arbete. Omkring 75 procent av föräldrarna instämde i påståendet att det är viktigt att deras barn träffar en trevlig partner och bildar familj. Nästan alla föräldrar uttryckte att det är väldigt viktigt för dem att deras barn håller sig på rätt sida av lagen/inte blir inblandad i olagligheter. Sociala nätverk De flesta föräldrar som intervjuats i studien uppgav att det har ett starkt socialt nätverk. Drygt 90 procent av föräldrarna menade att de skulle kunna få hjälp av släkt eller vänner om de i en krissituation skulle behöva att någon tar hand om deras barn. Drygt 80 procent av föräldrarna uppgav att de skulle kunna få hjälp av släkt eller vänner om de skulle behöva låna pengar. Ungefär två tredjedelar av föräldrarna uppgav att de skulle kunna få goda råd från släkt eller vänner om vad de skulle kunna göra om barnet hade allvarliga problem. Tilltro till samhället En majoritet, 95 procent, av föräldrarna var övertygade om att de skulle kunna få goda råd från samhället eller skolan om vad de skulle kunna göra om deras barn hade 10

12 allvarliga problem. Övriga föräldrar, ett fåtal, var inte säkra på att samhället eller skolan skulle kunna hjälpa dem med detta. 11

13 Händelser under uppväxten Graviditet och förlossning I intervjuerna framkom att fem procent av mammorna drabbats av förlossningsdepression i samband med att deras barn föddes. Av dessa var det ungefär hälften som upplevde att de fick det stöd de behövde från den lokala mödravårds- /barnavårdscentralen. Drygt en femtedel av föräldrarna uppgav att de upplevt någon annan form av allvarligare komplikation under graviditeten eller i samband med förlossningen. Av dessa upplevde en majoritet, 80 procent, att de fick det stöd de behövde från den lokala mödravårds-/barnavårdscentralen. Händelser barnen råkat ut för eller varit med om under uppväxten I tabell 1 redovisas de typer av skador föräldrarna berättat att deras barn råkat ut för under uppväxten. De vanligast förekommande skadorna är att barnet brutit en arm eller ett ben och att barnet fått skador/sår som behövt sys. Tabell 1: Andel av barnen som råkat ut för något av följande Typ av skada % Brutit arm eller ben 19 Svåra skador/sår som behövts sys 18 Skallskador 12 Brutit fingrar eller tår 7 Ansiktsskador 3 Svåra brännskador som behövt behandling 3 Andra brutna ben 2 Inre skador 2 Andra skador 26 I tabell 2 redovisas påfrestande händelser föräldrarna uppgivit att deras barn upplevt under uppväxten. 55 procent av barnen har upplevt dödsfall i familjen (vissa har upplevt en nära anhörigs död, i andra fall är det en mer avlägsen släkting som avlidit). Ungefär en fjärdedel av föräldrarna uppgav att deras barn har träffat en kurator/psykolog/psykiater (för t.ex. nedstämdhet, ilska eller aggressivt beteende), nästan lika många uppgav att deras barn fått särskilt stöd på grund av inlärningssvårigheter. En femtedel av föräldrarna uppgav att de kände till att deras barn har varit utsatt för mobbing. 12

14 Tabell 2: Andel av barnen som varit med om något av följande Typ av händelse % Dödsfall i familjen 55 Träffat en kurator/psykolog/psykiater 26 Fått särskilt stöd p.g.a. inlärningssvårigheter 23 Varit utsatt för t.ex. mobbing 20 Långvarig sjukdom som krävt sjukhusvård 15 Permanent handikapp 12 Erfarenheter av krig eller annan väpnad konflikt 3 Blivit gripen för att ha begått ett brott 2 13

15 Kamrater och skola Kamrater Nästan 90 procent, svarade att de tyckte om eller tycker mycket om sitt barns vänner. De allra flesta föräldrar, 85 procent, uppgav att ingen av barnets vänner var inblandade i kriminalitet eller använde droger. Drygt 10 procent visste inte om deras barn hade vänner som är inblandade i sådana aktiviteter. Enstaka föräldrar svarade att några utav barnets vänner var inblandade i kriminalitet och/ eller använder droger. Skola Drygt 90 procent av föräldrarna i studien tyckte att deras barn går i en väldigt bra, eller bra skola. Andelen föräldrar som uppgav att de var mycket nöjda med sitt barns skola var större i gruppen föräldrar med svensk bakgrund. En majoritet av föräldrarna, 95 procent, uppgav att de kommer väldigt, eller ganska väl överens med barnets lärare. I ungefär samma utsträckning svarade föräldrarna att deras barn kommer väldigt eller ganska väl överens med sina lärare. På frågan om barnet tycker om att gå i skolan svarade cirka 40 procent av föräldrarna att deras barn tycker väldigt mycket om att gå i skolan, något fler svarade att deras barn tycker ganska mycket om att gå i skolan. Drygt 10 procent av föräldrarna svarade att deras barn inte tycker särskilt mycket om att gå i skolan och ett fåtal föräldrar uppgav att deras barn inte alls tycker om att gå i skolan Föräldrarna blev även tillfrågade om hur mycket tid deras barn normalt brukar lägga på att göra sina läxor per dag. Ungefär en femtedel av föräldrarna uppgav att deras barn lägger mer än en timme på att göra sina läxor varje dag. Nästan 40 procent av föräldrarna svarade att deras barn lägger mellan 30 minuter och en timme på att göra sina läxor, och nästan lika många föräldrar uppgav att deras barn lägger mindre än 30 minuter på läxläsning per dag. Ett fåtal föräldrar uppgav att deras barn aldrig gör några läxor. Som tidigare nämnts, är det flera föräldrar som poängterar att deras barn aldrig får några läxor. 14

16 Föräldrarna fick även svara på om deras barn någon gång varit borta från skolan utan giltigt skäl. En majoritet av föräldrarna, ungefär 95 procent, uppgav att deras barn aldrig varit borta från skolan utan giltigt skäl. Ett fåtal barn har enligt föräldrarna varit borta från skolan utan giltigt skäl en eller flera gånger. De flesta, 75 procent, föräldrar har aldrig blivit kontaktade av barnets skola för att barnet uppfört sig illa i skolan. Drygt en femtedel har blivit kontaktade ett par gånger av någon från barnets skola för att hon/han uppfört sig illa. Ett fåtal föräldrar uppger att de har blivit kontaktade av skolan flera gånger. 15

17 Föräldrars uppfattningar om hur barn bör uppföra sig Föräldrarna fick svara på ett antal frågor om olika beteenden och berätta huruvida de tyckte att det var fel om ett barn i års åldern utförde någon av dessa beteenden. Vidare fick de svara på frågor om hur de skulle reagera om deras barn uppvisade ett normbrytande beteende. Det flesta föräldrar, ungefär 90 procent, ansåg att det var fel eller mycket fel om barn i års åldern cyklade mot rött ljus. Lika många ansåg att det var fel eller mycket fel att inte göra sina läxor, skolka eller ljuga för, inte lyda eller säga emot sina lärare. Drygt 50 procent av föräldrarna tyckte att det skulle vara fel eller mycket fel om barn i års åldern åkte skateboard på en plats där de var tillåtet att åka skateboard. Nästan alla föräldrar uppgav att de tyckte att det skulle vara fel eller mycket fel att reta en klasskamrat på grund av hennes/hans kläder. Vidare uppgav nästan alla föräldrar att de skulle tycka att det var fel eller mycket fel om barn i års åldern rökte, drack sig full eller rökte cannabis. De flesta föräldrar tyckte även att det skulle vara fel eller mycket fel om barn i års åldern slog ett annat barn som sa något dumt, stal ett pennskrin från en klasskamrat, klottrade på en husvägg eller slog sönder en gatlykta för skojs skull. Alla föräldrar uppgav att de skulle tycka att det var fel eller mycket fel om barn i års åldern stal en CD från en affär, bröt sig in i, eller försökte bryta sig in i en byggnad för att stjäla något eller använde ett vapen för att tvinga till sig pengar eller saker från ett annat barn. Se appendix 1 för tabell. Knappt hälften av föräldrarna uppgav att de skulle skämmas inför barnets lärare om barnet skolkat från skolan, övriga föräldrar svarade att det inte skulle skämmas alls. Drygt 30 procent av föräldrarna svarade att de skulle skämmas väldigt mycket om deras barn klottrade på en parkbänk, något fler skulle skämmas lite grann i samma situation och drygt 30 procent skulle inte skämmas alls. Knappt hälften av föräldrarna skulle skämmas väldigt mycket inför grannarna om deras barn hittades berusad i bostadsområdet, ungefär en fjärdedel skulle skämmas lite och övriga föräldrar uppgav att de inte skulle skämmas alls. 60 procent av föräldrarna uppgav att de skulle skämmas väldigt mycket om deras barn mobbat en klasskamrat, drygt 20 procent skulle skämmas lite och drygt 15 procent skulle inte skämmas alls. Över hälften av föräldrarna sa att de skulle skämmas väldigt mycket inför butiksägaren om deras barn 16

18 blev taget för snatteri, en fjärdedel skulle skämmas lite och knappt 20 procent skulle inte skämmas alls. Se appendix 1 för tabell. Familjens bostad och bostadsområde Familjens bostad Ungefär en tredjedel av familjerna har bott på samma adress i över 10 år, en tredjedel mellan 6-10 år och övriga familjer har bott mindre än fem år på sin nuvarande adress. Av familjerna i studien är det ungefär lika många som bor i någon form av hus (villa, radhus, parhus) som bor i lägenhet. Drygt 60 procent av föräldrarna uppgav att de äger sin bostad, drygt 10 procent hyr av en privat värd, övriga 20 procent hyr sin bostad av allmännyttan. Nästan 80 procent av föräldrarna säger att de vill bo kvar i sitt nuvarande bostadsområde. Sammanhållning i bostadsområdet Föräldrarna ombads att beskriva det område där familjen bor. De fick ta ställning till ett antal påståenden om de som bor i området, om relationen mellan vuxna och barn som bor i området samt om hur troligt det var att de som bor i området skulle agera i olika situationer (se appendix 2 för de olika påståendena). De flesta föräldrar ansåg att de bodde i ett område med hög nivå av informell social kontroll och där den sociala sammanhållningen och tilliten var hög mellan grannarna. Till exempel instämde nästan 70 procent i påståendet att de människor som bor i området kommer väl överens, och drygt 80 procent av föräldrarna svarade att de trodde att deras grannar skulle ingripa om några barn/ungdomar klottrade, på t.ex. en husvägg i bostadsområdet. Föräldrarna fick även ta ställning till ett antal påståenden om huruvida olika företeelser var ett problem i deras bostadsområde (se appendix 3 för de olika påståendena). Drygt 40 procent av föräldrarna uppgav att de bodde i ett område med låg problemnivå, ungefär lika många uppgav att det fanns vissa problem i området. Knappt 20 procent ansåg att de var hög nivå av problem i familjens bostadsområde. 17

19 Upplevd trygghet i bostadsområdet Föräldrarna blev tillfrågade om huruvida de upplevde sitt bostadsområde som tryggt eller otryggt, samt om de var oroliga för sina barn när barnet var ute ensamma i området. Fyra av fem föräldrar kände sig trygga eller mycket trygga när de var ute i sitt bostadsområde ensamma sent på kvällen. Ett fåtal av föräldrarna uppgav att de aldrig går ut ensamma på kvällen. En femtedel av föräldrarna svarade att de inte var oroliga om deras barn var ute sent på kvällen i bostadsområdet. Nästan hälften uppgav att de var lite oroliga, och knappt en femtedel uppgav att de var mycket oroliga om deras barn var ute sent på kvällen. Knappt en femtedel uppgav att deras barn aldrig var ute ensamma på kvällen. Generellt var det fler föräldrar som svarade att de var mycket oroliga när deras döttrar var ute ensamma på kvällen, samtidigt som det var en större andel av döttrarna/flickor som aldrig var ute ensamma på kvällen. Det var nästan dubbelt så många föräldrar med utländsk bakgrund som uppgav att de var mycket oroliga när deras barn var ute sent på kvällen. Ungefär dubbelt så många föräldrar med utländsk bakgrund uppgav också att deras barn aldrig var ute ensam sent på kvällen. Fritidsförutsättningar Drygt hälften av föräldrarna ansåg att det fanns utmärkta förutsättningar för idrott och andra typer av fritidsaktiviteter i deras bostadsområde. Nästan 70 procent ansåg att det fanns välutrustade lekplatser i området, men bara 30 procent ansåg att det fanns många organiserade aktiviteter för barn i års åldern i familjens bostadsområde. 18

20 Avslutning och slutsatser De föräldrar som intervjuats i studien utgör ett relativt representativt urval av de föräldrar i Malmö som har barn som är födda Majoriteten av föräldrarna berättade att de tillbringar mycket av sin lediga tid tillsammans med sina barn, till exempel åt de flesta familjer middag tillsammans nästan alla dagar i veckan. De allra flesta föräldrar menade att de hade en bra relation till sitt barn och att de ofta pratade med sina barn om vad som händer i hennes/hans liv. De flesta föräldrar uppgav att de vet var deras barn är, vad de gör och med vem de är tillsammans när barnet är ute tillsammans med sina vänner. Genomgående svarade de föräldrar som ingår i studien att de bemötte oönskade beteenden, så som dåligt uppförande i skolan, hos barnen genom att prata med barnet om varför beteendet inte är acceptabelt. I intervjuerna framkom att de flesta föräldrar ansåg sig ha ett bra socialt nätverk, de trodde att de skulle få hjälp av släktingar eller vänner om det hände något oväntat, till exempel om de behövde låna pengar. En majoritet av föräldrarna trodde även att de skulle kunna få råd från släkt eller vänner om deras barn hade problem, de flesta föräldrar har även förtroende för att samhället eller skolan skulle hjälpa till i svåra situationer. Föräldrarna var generellt sett mycket nöjda med sitt barns skola och lärare. De flesta föräldrar tyckte även om sitt barns vänner. En majoritet av föräldrarna svarade att det var viktigt att deras barn uppförde sig väl i så väl skolan som på fritiden. De flesta föräldrar uppgav att de trivs i sitt nuvarande bostadsområde och vill gärna bo kvar. De rapporterade genomgående att deras bostadsområden präglades av en hög nivå av informell social kontroll och social sammanhållning. Dock var det omkring 20 procent av föräldrarna som uppgav att det var en hög problemnivå i bostadsområdet. 19

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005

Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 Rikspolisstyrelsen, Ekonomibyrån augusti 2005 Trygghetsundersökningen i Västra Götalands län, Polisområde 2-2005 OM UNDERSÖKNINGEN I Polisens trygghetsmätning undersöks medborgarnas uppfattning om ordningsstörningar,

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 3-7 2. Resultat s 8-30 Sommarscen Malmö s 9-16 Valet s17-25 Öka cyklandet s26-27 Förskolor s28-30 3. Vägning

Läs mer

Enkät till vårdnadshavare

Enkät till vårdnadshavare Enkät till vårdnadshavare Så här fyller du i enkäten Enkätsvaren registreras maskinellt, därför är det viktigt att de är ifyllda på rätt sätt. Använd en bra penna med svart eller mörkblå färg. Undvik blyertspenna.

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014

Vara kommun. Fritidsgårdar Våren 2014 Vara kommun Fritidsgårdar Våren 24 Presentation Om undersökningen Sammanfattning Resultat NFI (Nöjd Fritidsgård Index) Per fråga Om undersökningen Undersökningen riktades till personer som besöker Vara

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar European Family Empowerment Enkät till ungdomar ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar kommer att kodas och kommer inte att visas för någon annan. Resultatet kommer

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och brottsbekämpning. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och brottsbekämpning på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars attityder

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet.

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Juni 2010 / Rapport 2010:22 Vi skulle på läger med simning. Alla kunde åka förutom jag. Sommarlovet

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren 2015. Innehållsförteckning Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9 Våren 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Syfte... 2 3. Metod... 2 4. Resultat... 3 5. Jämförelse mellan resultaten 2009 och 2015...

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008

Ungdomars hälsa och drogvanor 2008 Ungdomars hälsa och drogvanor 28 Undersökning bland niondeklassare i sju kommuner i Skaraborg Anita Boij Rapport 29:2 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor år 28 Rapport

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006

Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 Rikspolisstyrelsen, Controlleravdelningen Juni 2006 Tryggheten i Västra Götalands län, Polisområde 2, år 2006 OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN... 3 ATT TOLKA RESULTATEN... 3 FAKTA OM TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN...

Läs mer

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen.

Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Lösgör pärmbladet från frågedelen längs den streckade linjen. Ytterligare information om innehållet i undersökningen: Mirkka Danielsbacka vid Helsingfors universitet tfn 09 1912 4537 eller e-post: mirkka.danielsbacka@helsinki.fi

Läs mer

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning I skilda världar Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 1 Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se 2 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 har KonsumentCentrum tagit

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Föräldrastöd - Fördjupat

Föräldrastöd - Fördjupat Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Föräldrastöd - Fördjupat Checklista ansvarig psykolog eller kurator Datum för uttryckt behov av fördjupat stöd Bedömning av behov av fördjupat stöd utöver

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

LIVSKVALITET OCH FRAMTIDSPLANER

LIVSKVALITET OCH FRAMTIDSPLANER Enkäten för 50 år fyllda LIVSKVALITET OCH FRAMTIDSPLANER 1. Vi skulle först vilja veta vad för slags aktiviteter Ni deltar i. Har Ni under sistlidna sex månader utfört något som helst avlönat arbete? Vilket

Läs mer

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt? Vad har du arbetet med förut och vad arbetar du med idag? Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur var skolgången för dig när du var liten? Var har du bott tidigare? Hur hade du det under din uppväxt?

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Patientuppgifter: Namn: Personnummer: Anhörig(a) som intervjuas: Intervjuare: Datum för intervju:.

Läs mer

EU KIDS ONLINE II Frågeformulär för föräldrarna 31/03/2010

EU KIDS ONLINE II Frågeformulär för föräldrarna 31/03/2010 KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER INTERVJUAREN SKA ANTECKNA BARNETS ÅLDER OCH KÖN ÅLDER KÖN Man

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun

ATAD Prevention Center Alkohol, Tobak och Andra Droger. FöräldraKOMET. Lunds kommun FöräldraKOMET Lunds kommun FöräldraKOMET Om programmet För r vem? KOMET vänder v sig till föräldrar som har problem med barn som trotsar, bråkar och är utagerande (3-12 år) Resultat 35-50 50 % minskning

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR

EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 11-16 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Bil, cykel, gång, taxi eller buss?

Bil, cykel, gång, taxi eller buss? Bil, cykel, gång, taxi eller buss? Din syn på ditt barns resor till skolan I denna enkät vill vi veta vad du tycker om ditt barns resor till skolan. Besvara frågorna så noggrant som möjligt. Det finns

Läs mer

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om?

Hur viktig är den? Kännetecken vad handlar miljö om? Fokusgrupp är en metod för att fördjupa sig i vissa frågor. I fokusgruppen får man fram vad som är viktigast för de som deltar. Politiker från demokratiberedningen och kommunfullmäktige har hållit i fokusgrupperna.

Läs mer