ESKILSTUNA ARENA Programhandling

Transkript

1 ESKILSTUNA ARENA Programhandling

2 Innehållsförteckning Förteckning, samarbetspartners... 1 Inledning... 2 Miljöcertifiering... 2 Byggnadstekniska förutsättningar... 2 Angöring, parkering och inlastning... 3 Markplanering... 3 Entréfunktion... 3 Sporthall A... 4 Sporthall B... 5 Sporthall C... 5 Omklädnadsutrymmen... 5 Övriga lokaler... 5 Gestaltningsprinciper... 6 Materialval... 6 Samråd... 7 Areasammanställning... 7 Ritningar Plan Plan Balkong över plan Takplan Sektion A-A Sektion B-B och C-C Gestaltningsskisser Fasader Konstruktion VVS-anläggningar Styr- och övervakningssystem El-anläggningar Brandskydd Akustik Beställare Projekt & byggledning WSP Management Projekteringsledare Arkitekt Arkitekt utvändig gestaltning Konstruktör VVS-projektör El-projektör Brand Akustik Sporthallsinredning Tillgänglighetssakkunnig Anne Larsson, Liljewall arkitekter Samarbetspartners 1

3 Inledning Eskilstuna har med sina lag, varav ett lag i elitserien, behov av fler sporthallar med bra publikkapacitet. En ny multiarena där idrott, kultur, event och skolidrott kan samsas blir ett välkommet tillskott och komplement till befintliga sport och kulturbyggnader i Munktellstaden. Den planerade nya arenan i kvarteret Nötknäpparen ligger nordväst om Munktellstaden, ca 1 km nordväst om Eskilstuna centrum. Kvarteret är idag tämligen glest bebyggt med småindustrier och upplag. Närheten till Munktellstaden, med konstmuseum, museer mm inrymda i gamla fabrikslokaler, får betydelse för den arkitektoniska utformningen. Solceller på tak Den första bebyggelsen i kvarteret är Eskilstuna offentliga slakthus från 1907 som är kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefull med sitt beige tegel med tegelröda fogar. Nya bostäder planeras i närheten av Eskilstuna Arena. En ny gång- och cykelbro planeras över Eskilstunaån. Miljöcertifiering Byggnaden ska enligt kommunens policy miljöcertifieras inom det svenska systemet Miljöbyggnad för att uppnå högsta betyg, dvs. guld. Miljöbyggnad är ett certifieringssystem som baseras på svenska bygg- och myndighetsregler samt svensk byggpraxis. Med Miljöbyggnad får man ett kvitto på viktiga kvaliteter hos en byggnad vad gäller energi, inomhusmiljö och material, hållbarhet och avfallshantering. Befintligt hus, som ska rivas för att ge plats åt nya arenan, och eken i rondellen Byggnadstekniska förutsättningar På platsen finns idag en byggnad som ska rivas. Befintlig mark är annars till största delen täckt av asfalt med underliggande fyllnadsmassor. Marken är i princip plan men den nivåskillnad som finns tas upp med en högre sockel i den norra delen av arenan. Geoteknisk undersökning är utförd och grundläggning anpassas till denna. Skredrisk zon II. Illustration från detaljplaneskedet 2

4 Angöring, parkering och inlastning Huvudentrén vetter mot det nya torget. I själva verket är Arenahallens entré den enda som vetter mot torget som därmed blir en entréplats helt knuten till och gestaltad för arenan. Bussangöring sker på nya lokalgatan i SV. Gatusektionen som skissats i detaljplanen medger generösa gångytor, plats för träd och cykelparkering och bil- /busstrafik i låg hastighet. Gång- och cykeltrafik når arenan från alla håll, oftast via separata GC-vägar eller generösa cykelbanor/trottoarer. Cykelparkeringar tillskapas utomhus. Nordost om arenan ligger en större gård för inlastning, bussuppställning och parkering. Markplanering Torget blir Arenans entréplats, där aktiviteter fortplantar sig ut i torgmiljön. Här finns linjer, kanter och publikplatser för informella spel av olika slag. Gestaltning och material skiljer sig från traditionella multiarenor och underordnar sig istället områdets klassiska industrikaraktär. Materialen är granit och betong. Här finns också sittplatser med sittvänliga träytor. Från Verkstadsgatan, som ska förlängas och löpa utmed husfasaden. Arenatorget kommer att ligga där det befintliga gula huset som ska rivas nu ligger. Norra delen av torget växer sommartid ut med restaurangens sommarservering, delvis under lövskugga. Trädplanteringar inskränker sig framförallt till torgets norra halva, norr om huvudentrén. Dels för att på så sätt exponera arenans huvudfasad och entré men också för att lämna den magnifika eken att även fortsättningsvis stå i ensamt majestät och utgöra ett historiskt landmärke. Det finns gott om cykelparkering, norr om huvudentrén delvis under tak. Logistikgården norr om arenan utformas främst för funktion. Större asfalterade ytor för parkering, angöring för inlastning, sophantering, bussuppställning etc. avbryts av grönytor med stora träd. Grönytorna hjälper till att skapa ordning och säkerhet i annars kaotiska trafikflöden. GC-vägen från Gustafsvägen till torget utgör en gestaltningsmässig utmaning där den löper i den stora logistiksgårdens kant. För att skapa en trevlig miljö längs den, så accepteras ett något mindre antal p-platser på logistikgården. På så sätt kan en grönremsa ansluta till GC-vägen längs hela sträckan. Grönremsan planteras med större träd. Mot gården markeras gränsen med ett staket i corten och smide. Kraftfulla stolpar i rostande corten belyses nattetid och bildar ett orienterande pärlband längs vägen. Grönremsan utgör också en låglinje och samlar upp allt dagvatten från asfaltytorna. I längsgående svackor samlas vattnet och fördröjs så att LODkravet på 10-årsregn uppfylls. Grönytan blir också till ett filter som samlar upp föroreningar från trafikytorna. Det renade vattnet lämnar magasinen via strypt utlopp till ledningsnätet. Entréfunktion Utanför Konstmuséet Huvudentrén placeras i direkt anslutning till det nya arenatorget med flera inbjudande dörrar. Genom den glasade fasaden skymtar människor som rör sig i trappor och på andra ytor, aktiviteter annonserar sig ut på torget. I huvudentrén finns garderob, biljettförsäljning och wc samt restaurang och entré till arenans golvnivå. Vid mässor och konserter sker inträde till arenan också på gatuplanet. För att komma upp till arenarummets övre foajé, där platserna som finns på läktaren nås, tar man någon av de två trapporna som löper utmed fasaden vid arenatorget eller hiss. Den övre foajén är ett stort öppet rum, arenans hjärta, där man rör sig mellan sina platser, olika försäljningsställen, platser för mat och dryck samt toalettbesök. Entréer till hall B och C är förlagda mot Verkstadsgatan. 3

5 Hall A - Arenahallen Arenahallen utförs med en stor plan som uppfyller internationella krav för handboll (24x46m). Hallen är utformad så att den med hjälp av teleskopläktare på 3 sidor och ridåvägg kan omvandlas till 2 st mindre träningsplaner för handboll, innebandy och basket mm som uppfyller måttbokens krav på utrymme. Utan delning med läktare i två nivåer samt platser för handikapp mm på foajégolv plan 2 finns plats för totalt 3788 åskådare vid match med internationella krav. Vid nationella matcher finns plats för 3820 åskådare. Stolar är tygklädda för att ge komfort och ett bra ljudklimat. Vid delad hall (23x43m) hör det till varje plan en läktare på den lägre nivån och en läktare på den övre nivån med en total sittkapacitet vänstra hallen ca 1900 st. och den högra hallen ca 1850 st. samt platser för stående på foajégolvet i anslutning till läktaren. I den öppna foajén runt spelplanen rör man sig och syns, upp till balkongens platser eller ner på läktarens platser, eller runt arenan för att köpa något att äta eller dricka, eller stå och titta på matcher och träningar. I anslutning till arenahallen finns utrymmen för media, samlingslokaler samt klubbutrymmen. A-hallen kan även fungera som konsertlokal för 4500 gäster och som mässlokal. Typlösning Typlösning 4

6 Hall B Basket och handikappidrottshallen Hallen utförs med en plan med måtten 23x43 meter och läktare för 500 personer. Planens mått möjliggör basket, handboll, och innebandy på nationell nivå. Med ett rymligt mått vid sidan av planen finns också plats för aktiva rullstolsburna idrottare. Trägolv enl. uppställda krav för basketboll. Hall C Skolgymnastikhallen Också denna plan, 23x43m, kan användas för nationella tävlingar i handboll, basket och innebandy. Den är dessutom utrustad med fast inredning för skolgymnastik. Möjlighet finns att dela hallen med en enkel ridå. Omklädnadsutrymmen Omklädnadsutrymmena utformas så att varje hall har 4 omklädningsrum. Ingen skillnad görs på omklädningsrum för män och kvinnor. A-hallen har med sina 2 möjliga hallar 8 st. omklädningsrum (2 st. för elit och 6 st. ordinarie). B-hallen har 4 st. omklädningsrum (2 st. för handikappidrottare och 2 st. ordinarie). C-hallen har 4 st. ordinarie omklädningsrum. Övriga lokaler Personallokalerna för arenans drift omfattar vaktmästare/verkstad och 1 st. kontorsrum. Personalomklädning, personalrum och vilrum samnyttjas med lärare. Lokaler för klubbar omfattar rum för kanslier, klubblokal och sammanträden. I anslutning till omklädningsrum har klubbarna tvätt och torkrum samt förråd. Lokaler för skola omfattar lärararbetsrum, teorisal samt omklädningsrum, vilrum och personalrum som samnyttjas med arenans personal. Restaurangen fungerar som en självständig enhet med kök, wc och egen entré och kan vara öppen även när arenan stängd. Restaurangen kan växa ut på torget när vädret tillåter. WC/ HWC finns både som unisex-toaletter och uppdelat på män och kvinnor. Mässor och utställningar kan ske i hallarna. Om alla 3 hallarna används finns plats för upp till 1200 besökare. 5

7 Gestaltningsprinciper Arenans fasader gestaltas i enlighet med gestaltningsprogrammet för Munktellstaden. Den nya arenan och träningsplanerna inryms i en låg hallbyggnad som i skala, material och karaktär ska utformas med hänsyn till de äldre industrihallarna och inspireras av Munktellområdets karakteristiska byggnader såsom lokomotivet och konstmuseets fasader. Till hallbyggnaden adderas den uppstickande arenadelen som med ett eget gestaltningsuttryck annonserar sig ut över staden. Fasader mot Verkstadsgatan och arenatorget utförs till viss del av glas vilket gör att husets aktiviteter annonseras ut mot gata och torg. Mot arenatorget placeras café/restaurang som kan växa ut på torget. Fasaden mot baksidan blir av mer varierad karaktär med inlastning och fönster till kontorslokaler och rehab (se lokalprogram). Arenan utformas med avseende på hållbara material och smarta samt miljömässigt goda energilösningar. Arenans stora takyta uppförs med sedumtak och solceller. Ytskikt på golv Plan 1 Sportgolv i hallar. I övriga publika utrymmen i huvudsak klinker. I sjukvård, vaktmästeri och biljettkassa läggs linoleum. Icke publika delar och teknikutrymmen utförs med betong, eller plastmatta. Plan 2 I kontorsutrymmen läggs linoleum, i publika utrymmen i huvudsak klinker men även linoleum och plastmatta förekommer. Ytskikt på väggar Väggar utförs till största delen målade. För att åstadkomma en bra ljudmiljö kläs väggar i exempelvis hallar till viss del med väggabsorbenter. Ytskikt i tak I omklädningsrum och anslutande kommunikationsytor monteras ljudabsorberande undertak av t.ex. träullsplattor, i kontorsutrymmen och publika lokaler monteras mineralullsplattor alternativt perforerade gipsskivor. I hallarna så är den bärande plåten perforerad för förbättrad akustik. Materialval Fasader I huvudsak tegel och glas. Yttertak Taget beläggs generellt med moss-sedumtak. Trappor Trappor i anslutning till huvudentré utförs med samma golvbeläggning som entrén i övrigt. Trappa i anslutning till hall B och hall C utförs med samma golvbeläggning som omgivande golv. Innerväggar Generellt utförs innerväggar som lätta väggar med stålreglar och med två skivlager på var sida. Munktell Science Park 6

8 Sedumtak Samråd I programarbetet har synpunkter inhämtats från klubbar inom handboll Eskil, GUIF, Eskilstuna basket, Eskilstuna handikapp idrottsförening, Eskilstunas innebandyföreningar, Rinmansskolan, Eskilstuna idrottsföreningars samorganisation samt Sörmlandsidrotten. Areasammanställning Plan m 2 BTA Plan m 2 BTA Balkongläktare m 2 BTA Totalt m 2 BTA 7

9 Plan 1 8

10 Plan 2 9

11 Balkong över plan 2 10

12 Takplan 11

13 Sektion A-A 12

14 Sektion B-B, C-C 13

15 Fasad mot sydost Fasad mot sydväst Fasad mot nordväst Fasad mot nordost Sektion Fasad mot C-C sydost, sydväst, nordväst och nordost 14

16 Konstruktion Grundläggning, mark och geotekniska förutsättningar Befintliga marknivåer är utgångspunkt för den nya byggnaden. Byggnaden grundläggs med spetsbärande stålrörspålar med stopp i fast morän eller mot berg. Bärande konstruktioner och stomkompletteringar Bärande stomkonstruktioner utförs med pelare och integrerade balkar av stål som bär bjälklag av förspända betongelement. Sportgolv utförs med ett lågbyggande kombinationselastiskt limmat golvsystem. Läktare utförs både fasta och mobila. Mobila läktare utförs med teleskopfunktion. Yttertak består av fackversbalkar av stål med stabiliserande takplåt belagd med isolering, tätskiktsmembran och ytskikt av lågbyggande sedum vegetationsmatta. Fasaduppbyggnad består av stålpelare som stödjer förtillverkade väggelement vilka bekläs med olika fasadmaterial. Konstruktion Fasad mot norr och fasad mot öster 15

17 VVS-anläggningar Allmänt Installationerna skall utföras i den utsträckning och med den omfattning som krävs för att erhålla kompletta, funktionsdugliga och driftsfärdiga anläggningar enligt föreliggande rambeskrivningar, myndigheternas krav och rekommendationer skall följas så att utrymmen kan användas för avsedd verksamhet. Ljudkrav Krav på högsta tillåtna ljudnivåer i byggnaden och omkringliggande bebyggelse föreligger. Energieffektivitet Installationssystem utförs för låg energiförbrukning enl kraven för Miljöbyggnad guld, vilket bl a innebär höga verkningsgrader för fläktar, pumpar och motorer samt lågt systemtryckfall. Teknikrum Installationsutrymmen skall projekteras för god åtkomlighet för service. Tappvatten- och avloppssystem Ny tapp-, spill- och dagvattenservis anordnas. Tappvattenuppvärmning via värmeväxlare i undercentral. VVC- system, installeras. Tappställen och avloppsenheter installeras enligt lokalprogram. Särskild hänsyn tas vid val av duschanordningar etc. i publika utrymmen. (dold installation) Kylsystem Ytor, t ex arbetsplatser kan komma att behöva komfortkyla om verksamheten kräver detta. Värmesystem Anslutning till fjärrvärmenät. Värmecentral anordnas i markplan i anslutning till fläktrum. Hall A, B och C värms med tempererad luft, övriga utrymmen värms i huvudsak med radiatorer eller motsvarande. Golvvärme installeras i entréer, omklädnings- och duschrum. Sprinklersystem Ny automatisk vattensprinkler- och brandpostsystem installeras. Sprinklercentral anordnas i markplan. Omfattning enligt brandskyddsdokumentationen. Ventilationssystem Byggnaden skall ventileras med FTX-system, som placeras i teknikrum. Beroende på verksamhetens driftstider skall fläktarna kunna varvas ned delvis under icke verksamhetstid. Kök/matsal ska förses med separata spiskåpor med uv-system. Styr- och övervakningssystem Allmänt Datoriserad styr- och övervakningsanläggning installeras. Uppkopplas till kommunens överordnade system. Anläggningen förses med utrustning som möjliggör en minimering av värmeförbrukningen. Temperaturer och luftflöden styrs och anpassas till olika belastningar såväl interna som externa. Aggregat komplett med datoriserad styr- och övervakning (alla värden skall kunna överföras till överordnat styrsystem). Uppkopplas via standardiserade kommunikationsprotokoll. El-anläggningar Allmän orientering Installationerna utförs i den utsträckning, och med den omfattning, som krävs för en komplett funktionsduglig driftfärdiganläggning enligt föreliggande programhandling, myndigheternas krav och rekommendationer samt så att utrymmen kan användas för avsedd verksamhet. Allmänna krav Utöver myndighetskrav skall nedanstående rekommendationer följas om ej annat preciserats i beskrivningen. - SS SS SS SS Ljus och rum planerings guide för belysning inomhus, tredje utgåvan. - SS-EN :2011 Ljus och belysning -Sveriges kommuner och landsting måttbok utgåva september 2011 i tillämpliga delar - Installationsbestämmelserna IBL 96 - Svenska Brandskyddsföreningens rekommendationer för Utrymningslarm SBF 110:6 Regler för automatisk brandlarmanläggning - SSF 130 för utförande av inbrottslarm. - SSF 1014 för apparater i inbrottslarm. - SSF 1015 för anläggarfirma i inbrottslarm. - SS-EN För inbrottslarm. - SS-EN för passersystem. Text under de olika avsnitten Bygg, VVS och EL kompletterar varandra. Miljökrav Specifika miljökrav el: Samtliga ledningar, tomrör och dosor skall vara halogenfria. 16

18 Utanpåliggande kablar skall vara skärmade, där infällda kablar installeras skall tvinnade ledningar användas. Materialkrav med hänseende till ytbehandling och korrosion: Ytbehandling av material skall anpassas till miljöer vilka dessa är placerade inom. Kanalisation Kanalisationen består i huvudsak av kabelstegar, belysningsskenor och fönsterbänkskanaler i kontorsytrummen. Kanalisationssystem förses med separata kanaler för brandlarm, tele och flerfunktionsnät. I övrigt består kanalisation av tomrör ovan undertak och i väggar. Spänningsutjämningssystem Potentialutjämningsanläggning skall utföras enligt elinstallationsreglerna och SEK handbok 413. Potentialutjämningen innebär att potentialutjämningsskenor monteras vid ställverk samt vid varje elcentral/apparatskåp. All inkommande media samt armering i bottenplatta skall anslutas till huvudjordningsskena i ställverk. I övrigt skall ventilationskanaler, bärande ledande byggnadsdelar, transportsystem, stativ för inkommande fiber, data brandlarm, utrymningslarm mm och synliga kabelstegar anslutas till potentialutjämningsskenor. Som en kompletterande potentialutjämning skall även vattenrör och ventilationskanaler med ledningssystem av ledande material som försörjer duschutrymmen anslutas. Solceller En solcellsanläggning installeras med solceller monterade på Arenatakets högdel. Belysning För att tillgodose olika användningsområden kommer belysningen att utformas på ett flexibelt sätt. Inom idrottshallar kommer belysningen bestå av lysrörsarmaturer T5 i tak. Belysning i idrottshallar utförs i enlighet med respektive idrottsförbunds kravspecifikationer samt krav för TV sändningar. A-hallen utförs med medelbelysning 1200 lux. Arbetsplatser får traditionell kontorsbelysning med pendlade kontorsarmaturer. Entréhallen förses med LED downlight samt kompletterande miljöbelysning. Transportsystem 3st personhissar installeras mellan plan 1 och 2. Personhissar skall även fungera för varutransporter och handikapptransporter. Hiss i foajé utförs som hydraulhiss övriga hissar utförs som maskinrumslösa linhissar. Brandlarmsystem Ett heltäckande brandlarm enligt SBF 110:6 skall installeras. Anläggningen utförs adresserbar och med fullständig övervakning av byggnaden. Utrymningslarmsystem Inom utrymmen där allmänheten har tillträde utförs utrymningslarmet som talbaserat. Inom tekniska utrymmen med sirener och blixtljus. Normer för signalkaraktär, ljudnivå, taluppfattbarhet mm. skall följa SBFs rekommendationer samt objektspecifik brandskyddsdokumentation. Inbrottslarmsystem Ett komplett inbrottslarmsystem installeras enligt gällande krav i SSF 130 larmklass 2. Inbrottslarmet utförs som ett indraget skalskydd till 4 meter ovan ståplan. Anläggningen skall vara adresserbar och indelas i olika larmområden. Telefonsystem Anläggningen är gemensam med datanätsystemet. Plats för televäxel kommer att finnas i telerummet. Omfattning av uttag framgår under rubrik flerfunktionsnät (datanät). Ljud- och bildöverföringssystem Ljud och Bildöverföringssystem utreds tillsammans med kommande brukare för att fastslå behov och lokala förutsättningar i området för ex kabel-tv. Passerkontrollsystem Ett passerkontrollsystem installeras bestående av centralutrustning och kortläsare. Kortläsare placeras på strategiska platser där avgränsning för tillträde av besökande ska finnas. Passerkontrollsystem är integrerat med dörrkontrollsystem. Dörrkontrollsystem Ett dörrkontrollsystem installeras. Samtliga öppningsbara dörrar, fönster och lås förses med magnetkontakter och låskolvskontakter. Anläggningen integreras med inbrottslarmanläggningen. CCTV (kameraanläggning) Kanalisation för CCTV-anläggning skall installeras inom byggnaden. Brandskydd Allmänt Byggnadens brandskydd dimensioneras enligt BBR20 med analytisk dimensionering enligt Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd (BFS 2011:27 med ändringar t.o.m. BFS 2013:12 BBRAD 3). Byggnaden utförs i byggnadsteknisk klass Br0. Typiska verksamhetsklasser i byggnaden är: Vk1 för kontor, personalutrymmen, teknikutrymmen. Vk2a för mindre publika lokaler inklusive omklädningsrum Vk2b för arenan i del A inklusive spelplan, läktare arenarum i plan 2, entréhall mm i plan 1 Vk2b för sporthallarna B och C. Vk2c för restaurang. 17

19 Brandcellsindelning Byggnaden delas in i brandceller omfattande respektive byggnad (A, B och C), grupper av rum med likartad verksamhet samt utrymningsvägar i form av korridorer och trapphus. Utrymningsstrategi De olika verksamheternas utrymningsstrategi utförs så att utrymning ska kunna ske oberoende av varandra så att endast den berörda delen behöver vara öppen för verksamhet. Hall A dimensioneras så att förutsättning för trygg utrymning föreligger för dimensionerande personantal avseende: Sprinklersystem En automatisk vattensprinkleranläggning enligt SBF 120:7 installeras i byggnaden. Sprinklercentral anordnas i markplan. Brandgasventilation Byggnaden utförs med brandgasventilation. För hall A utförs brandgasventilationen med automatisk aktivering med fläkt för frånluft och luckor för tilluft. För hall B och hall C utförs brandgasventilationen med manuellt öppningsbara luckor i tak för att underlätta brandsläckning och utvädring av brandgaser. Elitmatch Matchspel med delad hall Konsertevenemang Mässaktivitet i markplanet. Fria bredder i utrymningsvägar (gångstråk, trapphus, dörrar) dimensioneras utifrån det personantal som angivits för respektive evenemangstyp. För lokaler och verksamheter där mer än 150 personer vistas utgörs de fria bredderna av minst 1200 mm. Utrymning för rörelsehindrade utförs så att utrymning i markplan kan ske direkt till det fria och i plan 2 kan ske till tillfälligt säker plats. Vägledande markering och nödbelysning Vägledande markering installeras inom byggnaden och i gångstråk och i anslutning till de dörrar som är avsedda för utrymning. Vägledande markering utförs med genomlysta skyltar. Nödbelysning installeras inom de tre hallarna, hall A, hall B och hall C, i foajé och restaurang samt i tillhörande utrymningsvägar (korridorer och trapphus) från dessa lokaler och utomhus i direkt anslutning utanför utrymningsvägarna. Vägledande markering och nödbelysning utförs med reservkraftfunktion för 60 minuters strömavbrott. Skyltar utförs enligt i enlighet med SS EN 1838 och AFS 2008:13. Brandlarmsystem Ett heltäckande brandlarm enligt SBF 110:6 skall installeras. Anläggningen utförs adresserbar och med fullständig övervakning av byggnaden. Utrymningslarm Byggnaden utförs med utrymningslarm enligt SBF Inom utrymmen där allmänheten har tillträde utförs utrymningslarmet som talbaserat. Inom tekniska utrymmen med sirener och blixtljus. Det talade larmet skall även kunna nyttjas som bakgrundsmusik och utrop. Normer för signalkaraktär, ljudnivå, taluppfattbarhet mm. skall följa SBFs rekommendationer samt brandskyddsbeskrivning. 18

20 Akustik Stor omsorg kommer att läggas på akustiken i arenans lokaler och framförallt i de stora hallarna, samt foajéer. Vi har som målsättning att uppnå högsta klass i Miljöbyggnad vilket innebär högre kvalité på akustiken än i normala byggnader. Arenorna som ska kunna användas både för sport, mässor men även större musikevenemang kommer att utformas på bästa sätt för att ge så god akustik som möjligt. Här är efterklangstiden och taluppfattbarheten viktig och ljudabsorbenter kommer att användas i den omfattning som krävs för att uppnå detta. Ljudisoleringen mellan omklädningsrum, domarrum m.m. kommer att vara hög så att idrottare kan förbereda sig utan störningar. Buller från installationer och yttre ljudkällor kommer att dämpas med ljuddämpar. Externt buller som kan komma från arenan vid musikevenemang eller idrottshändelser kommer att minimeras genom att välja bra ljudisolering i fasader och tak. Typlösning Typlösning Typlösning 19