Teknisk handbok Belysning

Transkript

1 Teknisk handbok Belysning Teknisk handbok Belysning Lagar, bestämmelser och riktlinjer Planering och projektering Belysningsplanering Projektering Kabeldimensionering Utförande och material Elarbeten Markarbeten Belysningskabel Kabelskyddsrör Belysningsstolpar Markarmaturer Belysningscentraler Märkning Märkning av ledare Märkning av belysningsstolpe/armatur Märkning av rundmatningsledning (skiljen) Märkning av belysningscentral Injustering och provning Ritningar Relationshandlingar Inmätning Driftövertagande Besiktning Driftövertagande Drift- och underhållsinstruktioner Garantitider... 13

2 1. Lagar, bestämmelser och riktlinjer Följande bestämmelser och anvisningar tillämpas: - Gällande SS-EN standarder - Gällande ABK Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet, Byggandets Kontraktskommitté. - Gällande Bygghandlingar 90, delarna 1, 2 och 3 - Gällande Bygghandlingar 90, del 5 och 7 Lika ovanstående, avser Redovisning av installationer(5) och mark- och anläggningsarbeten(7). - Gällande AMA Anläggning Allmän material- och arbetsbeskrivning för markarbeten, Svensk Byggtjänst. - Gällande AMA El Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska, Svensk Byggtjänst. - Gällande utgåva av VGU Vägar och gators utformning (VGU), del Väg- och gatubelysning samt väg- och gatuutrustning (3 eftergivlig väg- och gatuutrustning) - Gällande Elinstallationsregler SS utgåva 2 - Tillämpliga EBR-konstruktioner och byggmetoder System för rationell planering, byggnation och underhåll av eldistributionsanläggningar 0,4-145 kv - Gällande Elsäkerhetsanvisningar (ESA) Elsäkerhetsanvisningar, utgivna av Svensk Energi. - AB 04 Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, Byggandets Kontraktskommitté. - ABT 06 Allmänna bestämmelser för totalentreprenader avseende byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten, Byggandets Kontraktskommitté. - ALEM 09 Allmänna leveransbestämmelser avseende elektrisk materiel för leverans och användning i Sverige, utarbetade av Elektriska Installatörsorganisationen EIO och Sveriges Elgrossister,

3 SEG - Gällande Arbetsmiljölag - Gällande Arbetsmiljöförordning - Kraftleverantörens anvisningar. - Respektive ledningsägares anvisningar 2. Planering och projektering 2.1. Belysningsplanering För planering och utformning av belysning ska i första hand rekommendationer enligt Vägverkets Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning (VGU), del Väg- och gatubelysning användas. Belysningsberäkning ska göras för dimensionering av belysningen Projektering I projekteringen ingår kontroll om befintlig installation ska kompletteras, flyttas eller demonteras. Handlingar ska detaljerat specificera metoder, material, funktion för alla arbeten i belysningsanläggningen, såsom kanalisation, fundament, stolpe, armatur, ledning, koppling, säkring, märkning, provning, dokumentation etc. Armaturer och stolpar är beroende av område och placering. Uppgift om stolptyp och armatur fås från belysningsansvarig i varje enskilt fall. De stolphöjder som normalt används är: GCväg 4 6 m stolpar; lokalgator 6 8 m; huvudgator 8 10 m; parker 4 6 m. Åtkomst med snöröjningsfordon eller större transportfordon ska beaktas vid val av låg stolpe med arm. För stolpar ska materialtjocklek kontrolleras så att den klarar förekommande vindlaster med de armaturer som ska stolpen ska bestyckas med. Om träd finns i närheten av belysningsstolparna måste avståndet mellan träd och stolpe beaktas så att trädet inte skymmer ljuset från armaturen eller grenar skadar den. Planera efter trädets storlek som fullvuxet. Anpassa placering så länge detta inte gör radikala avsteg från belysningsberäkningarna. Undvik, men om enda lösning: se till att klippa ur grenar. Avståndet mellan kabelskyddsrör i mark och stam ska vara minst 2,5m (se Teknisk handbok del 1, rubrik 6.4 skydd av vegetation under byggtiden, för vidare direktiv hur kabelskyddsrör ska förläggas vid rotzon). Minsta avstånd mellan belysningsstolpar och vägkant ska beaktas enligt VGU. Avstånd varierar beroende på vägens hastighetsbegränsning. På vägar med hastighet 70 km/t eller högre ska bedömning göras enligt VGU (väg- och gatuutrustning, 3 eftergivlig väg- och gatuutrustning) om eftergivlig stolpe ska användas. Krävs eftergivlig stolpe ska den vara av typ Oktalstolpe eller liknande. Vid placering av belysningsmontage ska även följande beaktas: Inte framför bostadsfönster. Påkörningsrisk i gatukorsningar och vid infarter till fastigheter, parkeringar etc.

4 Eftersträva att alla montage placeras på samma sida av gatan/vägen. Eftersträva att stolpar hamnar invid och belyser övergångsställen Placera aldrig kabelstråk, montage och belysningscentraler på "privat" mark, beakta även andra bolags ledningar och gällande avstånd till dessa. I projekteringsarbete ska mycket stor vikt läggas på lösningar som är estetiskt tilltalande. Planera ledningsdragning i mark så att så lite kabel som möjligt används. Det ska alltid projekteras så att rundmatning är möjlig. I de fall ny belysningsanläggning kan beröra befintliga belysningsanläggningar ska underlag om densamma inhämtas genom Värmdö kommuns dokumentationsansvarige. Underlag kan t.ex. vara driftschema och anläggningsdata. För att se befintliga och planerade ledningar i mark används ledningskollen där kabelanvisning/ledningsanvisning utförs (ledningskollen.se). Framtagna planer och projekterade handlingar ska granskas och godkännas av kontaktperson för kommunal gatubelysning Kabeldimensionering Ledningsnät för kommunal gatubelysning ska dimensioneras med hänsyn taget till gällande utlösningsvillkor, anläggningens startström, samt aktuella ljuskällors spänningskrav. Dosor för nedsäkring av huvudledningar ute i belysningsnätet ska i möjligaste mån undvikas och säkringar för nedsäkring av huvudledning, placerade i belysningsstolpar får inte förekomma. För att erhålla ett enhetligt belysningsnät, som möjliggör tillfälliga omkopplingar i nätet utan försvagande länkar, ska minsta kabelarea i huvudnätet vara 10 mm2 koppar eller 16mm2 aluminium. Normalt ska kopparkabel användas. Kontakta alltid kommunens belysningsansvarige innan projektering med aluminiumkabel. För att inkopplingar i belysningsstolpar ska kunna utföras på ett praktiskt och ergonomiskt sätt bör inte större kabelarea än 16 mm2 koppar användas. 25 mm2 aluminium ska inte användas. Rekommenderat maxantal anslutna kablar i stolpe är beroende på stolpdiameter: Stolpdiameter 108 mm = max 3 st. N1XE 4G10, Stolpdiameter 127 mm = max 4 st. N1XE 4G10. Klenare kabelarea än 10 mm2 kan användas vid radiella matningar, inte huvudnät, t.ex. pollararmaturer eller markstrålkastare. Dessa armaturers kopplingsutrymme, anslutningsplintar och kabelgenomföringar begränsar ofta valet av kabelarea. Beakta noga armaturens utförande vad gäller överkopplingsbarhet, antal kabelgenomföringar m.m. vid projekteringen av matande kabelnät. Utlösningsvillkor för säkringar ska följa Svensk standard SS Kontrollera utlösningsvillkoren i dimensioneringsprogram så att säkring verkligen löser ut för armatur/stolpe längst bort från centralen vid fel i anläggningen. Beräknas tillsammans med spänningsfallsberäkning i t.ex. FEBDOK, El-vis etc.

5 Inom kommunen gäller generellt 4-ledarsystem (TN-C) huvudledningsnät för offentlig belysning. Enstaka anläggningar med 5-ledarsystem förekommer dock. Skarv mellan trefasoch enfaskabel får inte utföras. 3. Utförande och material Utförande avser allt elarbete samt markarbete, som entreprenören utför i gatubelysningsnätet. Arbetet ska utföras fackmannamässigt. För nytt material, stolpar, armaturer, ljuskällor gäller att godkännande ska inhämtas av kontaktperson för kommunal gatubelysning. Även förslag till motsvarande alternativ ska godkännas av samma person. Materiel som ingår i entreprenaden ska uppfylla god säkerhetsteknisk praxis inom EU. Entreprenören sköter normalt all administration kring ev nytt elabonnemang; för- och färdiganmälan. Entreprenören ska före start inlämna uppgifter om arbetet till kommunens belysningsansvarige. Det gäller vem som är eldriftansvarig på arbetsplatsen, ritning på arbetsområdet, starttid och planerad tid för slutbesiktning Elarbeten Installationerna ska vara överskådliga, välordnade och logiska. I t.ex. stolpcentraler anordnas kopplingslayouten uppifrån och ned L1, L2, L3, PEN (se bil nedan). Armaturer ansluts jämt fördelat mellan faserna och längs väg; (L1, L2, L3). I elarbeten ingår att ansvara för att all elkanalisation blir korrekt monterad. Kabeländar ska isoleras med huv. Skyddsjordsförbindelse i stolpe sker med MK10mm², rostfri syrafast skruv och låsbricka. (taggbricka) Gruppledning till armatur ska ha en överlängd om 0,5 m. Montage i belysningscentral och stolpar ska medge möjlighet till mätning med tångamperemeter på samtliga ledare. Entreprenören ska avropa in- eller urkoppling av ny offentlig belysning till kontaktperson för kommunal gatubelysning med 7 arbetsdagars framförhållning. Avrop ska ske enligt ESA. Innan inkoppling kan avropas ska kommunens kontaktperson av entreprenören erhållit: Protokoll provning isolationsresistans, Intyg kontroll av skyddsjordsledares kontinuitet samt relationsritning med planläge, huvudledningssäkringar och sektioneringar. Observera att armaturer utförda i aluminium kanske inte klarar av att ha skruvar i rostfritt stål i den miljö de är monterade (t.ex. nära kust etc). Skruvar ska förses med kopparpasta vid montering av armaturer.

6 3.2. Markarbeten Jordschakt för belysningsanläggning i mark ska lägst uppfylla krav enligt gällande EBR-standard KJ 41:09. Vid schakt intill befintliga belysningsstolpar ska stolparna stöttas eller säkras på annat sätt. Prefabricerade fundament ska vara typ Meag eller likvärdigt. Markförläggning av belysningskabel ska alltid ske i rör (se 8.7.2) Fundament ska grundläggas på väldränerad ledningsbädd och återfyllas med icke tjälskjutande material enligt gällande AMA Anläggning, tabell CE/1 materialtyp 2. Stenstorlek över 32 mm får inte förekomma närmare fundamentet än 300 mm. Fundamentgrop schaktas minst 30 cm djupare än fundamentets nedsättningsdjup. Botten återfylls med samkross, 0-32, som packas väl med handstöt eller vibreringsmaskin där det är möjligt. Återfyllning kring fundament ska göras med samkross (0-32) i tunna skikt (max 100mm) som packas upp till en nivå där vibrerings- maskin kan användas. Noggrann packning av samkross under fundamentets kabelinföringsnivå måste göras innan rörförläggning, annars kan sättningar medföra att rören glider ut ur fundamentet. Vid återfyllning i direkt anslutning till hårdgjord yta ska material till återfyllning i förstärkningsoch bärlageryta ske med material som motsvarar krav på respektive lager. Fundament för belysningsstolpe ska sättas med överkant enligt bild 1-3 vid sättning i plan yta. Innan besiktning ska belysningsstolpar riktas. Vid sättning i slänt anpassas mått över marknivå. Vid släntlutningar som överstiger 1:3 ska ett större fundament användas. Fundament placeras 0,5 m från dikesbotten. Fundament vid G/C-vägar placeras om möjligt 0,5 m från vägkant och bakom vägräcke vid trafikerade vägar som har vägräcken. Kabelintag orienteras normalt längs med vägens riktning.

7 Fundament/stolpar ska stå i lod. I avvaktan på kabelförläggning tätas fundament med fiberduk för att förhindra att grus rasar ner i fundament. I avvaktan på stolpresning efter kabelförläggning skyddas fundament, kablar och kanalisation från grus och påkörning med nedstoppat plaströr (Ø110/95) som träs över kablar. Fundament/stolpar ska stå i lod. Armar samt armaturer orienteras för ljusutbredning längs avsedd yta. Kätting eller wire får inte läggas om stolpe, inte ens med mellanlägg. I stället ska lyftstroppar användas. Eftermonterade skyltar etc. på belysningsstolpar ska fästas med inplastade svep för att inte skada ytbehandlingen. Förläggning av starkströmskabel utförs normalt av elentreprenör (EE). EE ska kunna beredas plats för kabelförläggning så att denne kan arbeta utan hinder för övriga arbeten. Markentreprenör (ME) kontaktar EE senast 10 arbetsdagar före kabelförläggning. Innan kabelförläggning påbörjas av EE så ska minst varannan schaktgrop kring fundament vara ofylld för att underlätta arbetet. Kabelförläggning intill fundament får inte ske innan fundament är satt och återfyllning (väl packad) är utförd till den nivå på vilken kabeln ska förläggas. Kabel får inte förläggas helt sträckt. Tidplan för samordnad arbetsgång för schaktning och kabelförläggning mellan ME och EE ska upprättas innan entreprenaden påbörjas för att klargöra när berörd entreprenör ska utföra sitt arbete. För att förhindra kabelstölder ska ofyllda schaktgropar kring fundament återfyllas samma dag som kabelförläggning utförs. Ytterligare åtgärder för att förhindra kabelstöld kan t.ex. vara att placera gamla befintliga belysningsstolpar i fundamenten i väntan på leverans av den nya stolpen.

8 Bild 1 Fundament i asfalts- eller plattyta Bild 2 Fundament i grus- eller gräsyta Bild 3 Fundament för absorbentstolpe 3.3. Belysningskabel Fördelningssystem för belysningssystemet ska utföras enligt TN-C. Huvudledning ska normalt vara minst N1XE-U 4G10 (Gul). 16mm2 kabel kan användas om detta behövs på längre sträckor för att uppfylla utlösningsvillkoret. Vid komplettering av anläggning med 5- ledare ska 5-ledarkabel användas.

9 Gruppledning mellan stolpcentral och armatur ska vara EKK3G 1,5 A-collection eller motsvarande. Är denna exponerad, t.ex. vid linspänn, ska PEX3G 1,5 UV-beständig och lämpligen svart eller motsvarande kabel användas. PEN-ledare i stolpen ska ha en extra längd av 0,5m. Rekommenderat maxantal anslutna kablar i stolpar är beroende på stolpdiameter: 3 kablar av typ SE-N1XE 4G10 i stolpsockel Ø108 mm och 4 kablar av typ SE-N1XE 4G10 i stolpsockel Ø127 mm. Kabel i mark förläggs normalt i skyddsrör (se nästa stycke). Skarvning av huvudledningar ska undvikas, så långt det är möjligt. I armaturhus förses gruppledningens ledare med påträdningshylsor i UV- beständigt material för att förhindra uttorkning på sikt. Vid övergång mellan förläggning i mark och ovan mark ska kabeln skyddas mot mekanisk (rör, syrafast rostfritt) åverkan från 0,3 meter under färdig mark till 1,5 meter över färdig mark. Vid utvändig förläggning ska ledning fästas med UV- och korrosionsbeständig klammer. Överskjutande del, efter t.ex. stripes, kapas. Skarv mellan trefas- och enfaskabel får inte förekomma. Där skarv inte kan undvikas gäller följande utöver EBR-standard (KJ 41:09): Skarv ska alltid isolationsprovas, och mätresultat redovisas på protokoll i relationsunderlag Krympskarv ska alltid användas (inte gjuthartsskarv) vid skarvning av kraftkabel Kabelskyddsrör Markförläggning av belysningskabel ska alltid ske i rör (SRN Ø 50/42 Gul ). Vid förläggning under väg ska rör SRN Ǿ 50 Gul förläggas inuti ett rör typ SRS Ǿ 110 Gul. Ett extra rör läggs även intill vid korsning av väg (SRS Ø 110/95 Gul). Kabelskyddsrör ska uppfylla kraven i Svensk Standard och vara tillverkade av PEH-plast, (HDPE), korrugerad utsida och slät insida, typ SRN. Vid svåra förhållanden gäller typ SRS. Vid mycket svåra förhållanden gäller typ SRE-P/SRE-S. Rören ska förläggas enligt EBR-standard KJ:41:09. Rör förses med dragtråd av syntetiskt material. Alla kabelskyddsrör ska vara förlagda på sådant sätt att full dragbarhet för kabel uppnås. Vid svåra böjar ska typ flex böj användas som uppfyller kraven i Svensk Standard. Införing till fundament e d ska ske med kabelskydd typ flexböj / rakböj (av SRN klass). Införingen av skyddsrör i fundament ska vara beständig efter återfyllning. Vid långa rördragningar eller rörsträckor där många krökar inte kan undvikas ska draggropar förberedas. Det ska vara dragbart mellan fundamenten

10 3.5. Belysningsstolpar Stolptypen väljs utifrån beställarens krav. Där krav från beställaren saknas gäller svensk standard SS och SS Stolparna ska vara vamförzinkade enligt svensk standard SS - EN ISO 1461 eller målas enligt beställarens krav. Stolpar ska ha förstärkt rostskydd (galvade stolpar), rotlack min 500 mm ovan fundament. Stolpar av stål ska uppfylla SS-EN 40-5 och stolpar av aluminium SS-EN 40-6 (gäller även stolpar med stolparmar). Transportskador ska bättringsmålas omgående. Luckskruv modell PIM (M6x16 A2 BH TORX M. ) och av korrosionshärdigt material ska alltid användas. Toleranser angående lutning på stolpe högst 5 mm per meter. Stolpluckans placering ska vara vänd från körriktningen då stolpen står placerad vid trafikerad väg. Vid gång- och cykelväg ska stolpluckan vara vänd mot gång- och cykelväg. I stolpar ska normalt användas kompletta beröringsskyddade stolpinsatser för TN-C, 6A (typ ENSTO SV15.065). Innan besiktning ska belysningsstolpar riktas. Stolpcentral ska vara anpassad till aluminiumkabel om detta är aktuellt Markarmaturer Skyddsklass för armatur ska vara lägst IP67 helst IP68. Kabelanslutning ska förses med krympslang. Kontrollera om armaturen är överkopplingsbar under projekteringens gång. Försök att koppla utanför i separat kopplingsdosa för att behålla skyddsklassen från fabrik på armaturerna. Markinfällda armaturer ska förses med dränering med ett minsta djup på 500 mm Belysningscentraler Nätägarens elmätare placeras i respektive belysningscentral. Kabelskåpen ska ha fundament avsedda för nedgrävning i mark. Tändning/släckning sker normalt med astronomiskt ur som placeras direkt i belysningscentralen. Hand 0 Automatik -omkopplare ska finnas. Central ska förses med plintar för anslutning av samtliga in- och utgående kablar. Central ska vara försedd för TN-C-System. Huvudelkopplare ska utföras 3-polig. Gäng- säkringslåda med kåpa, huv eller lucka ska ha utrymme som medger användning av dvärgbrytare. Central ska vara utförd med utrymme i anslutningslåda för mätning med tångamperemeter. Central till vilken ansluts parallella kablar eller Al-kabel ska ha anslutningslåda med kopplingsplint före huvudkopplare eller fördelningslåda. Proppsäkringar för allmänbruk ska uppfylla fordringarna i SS Proppsäkring vid 6-25 A ska vara storlek 2. Belysningscentral ska ha plats för dimringsmodul och vara bestyckad med minst 1 st 3-polig grupp för kontinuerlig ström, d.v.s. inte styrt över ljusrelä (typ ENSTO E-GBK URA-KA1 med huvudsäkring och gruppsäkringar enligt beräkning). Belysningscentral ska levereras komplett och installationsfärdig.

11 Centralen ska placeras så att den är lätt åtkomlig, även med bil, och om möjligt så att åtkomst inte försvåras av plogvallar. Placeringen vid bilväg ska undvikas eller vara sådan att risk för påkörning minimeras. Detta gäller om möjligt även vid gång- och cykelväg. Dock ska centralen aldrig placeras närmare gång- och cykelvägs kant än stolpfundamentens bakkant. Om andra skåp eller teknisk utrustning finns i närheten bör placeringen samordnas för att få ett sammanhållet utseende. Vid osäkerhet ska kommunens belysningsansvarige kontaktas. 4. Märkning 4.1. Märkning av ledare Neutral- skyddsjords- och PEN-ledare förses med märkning (N,PE,PEN) i stolp- och centralinstallationer (om ledare saknar färg för faser förses dessa med fasmärkning (L1, L2, L3)). Vid elkopplare och vid säkring ska med tydlig märkning anges till vilken strömkrets elkopplaren eller säkringen hör. Vid överströmsskydd i utgående ledning ska finnas uppgift om högsta tillåtna märkström för säkring samt uppgift om minsta ledararea som förekommer i den fast förlagda ledningen. Inom kopplingsutrymmen ska PEN-ledare märkas med bokstäverna PEN. Kabeländar ska märkas IN och UT för inkommande respektive utgående kabel med avseende på matningsriktning Märkning av belysningsstolpe/armatur Märkning med ID-nummer av belysningsstolpar utförs av Värmdö kommun Märkning av rundmatningsledning (skiljen) Markera kabelände på separerad (fast skilje) kabel inom centralområdet med text: Fast skilje Markera kabelände på separerad (fast skilje) kabel som tillhör angränsande centralområde med text: Fast skilje, angränsande BC. Markera kabeländen för att markera en separerad felaktig kabel med text kabelfel Markera kabel i ände med text: "kabel i ände". Markera kablar som för tillfället ligger i skilje med text: "Tillfälligt skilje". Markera ställe där TN-C system övergår till TN-S med tydlig angivelse i form av skylt 4.4. Märkning av belysningscentral Märkning av skåp ska göras med metallskylt, svart text på gul botten, med text som bestäms av Värmdö kommun. Vid smältpatron ska monteras skylt som anger största tillåtna smältpatron. Avviker kabelarean från 10 mm2 på utgående huvudledning ska detta anges. I belysningscentral ska det finnas gruppschema eller gruppförteckning. Är skåpet placerat så att det kan skymmas av snö vid vinterväghållning (t.ex. invid väg, gång- och cykelväg eller parkering) ska på eller invid skåpet monteras markeringsstång av typ gul/svart. 5. Injustering och provning Provning av belysningskabel efter förläggning utförs av entreprenör. Innan provning påbörjas ska kabeln vara färdigt förlagd d.v.s. kabelgrav ska vara återfylld och färdigställd samt alla eventuella skarvar vara utförda.

12 Följande prov ska utföras och protokollföras samt redovisas: Funktionsprov av styr- och belysningssystem. Isolationsmätning av fas- noll- och skyddsledare. Skyddsjordning kontrolleras Kontroll att krav i utlösningsvillkor enligt ELSÄK uppfylls. Isolationsmätning av belysningskabel enligt nedan: Kabelns märkspänning: 0,6/1 kv Provutrustning: Megger Provspänning (ledare-ledare): 1000 V Provspänning (ledare-skärm): 500 V Omfattning: Mellan ledare och mellan ledare och skärm. Resistansprov: Samtliga ledare och skärm kontrolleras. 6. Ritningar 6.1. Relationshandlingar För upprättande av relationshandlingar gäller Teknisk handbok delarna 2 och 3, rubriker om handlingar och ritningar, med följande tillägg: Av ansvarig person godkända relationshandlingar överlämnas till beställaren. Handlingarna ska levereras dels digitalt och dels som papperskopior insatta i pärm. Handlingarna ska vara godkända av beställaren före begäran om slutbesiktning. För belysning ska följande redovisas: - Dokumentlista - Monteringsritningar över centraler, apparatskåp, armaturfästen och armaturmontage - Förbindningsschema - Förteckning över fundament, stolpar, armaturfästen, armaturer och ljuskällor, insatser och kablar - Protokoll provning isolationsresistans (EL AMA 09 Tabell YTC/1) - Faktauppgifter om nytt material såsom specifikationer och leverantörsuppgifter - Intyg kontroll av skyddsjordsledares kontinuitet - Egenkontroll - Inmätning av anläggning, stolpar, kablar och belysningscentraler (se rubrik Inmätning) - Tillverkares drift och skötselinstruktioner för levererade utrustningar - Tillverkares datablad för levererade utrustningar Efter avslutad entreprenad ska underlag för relationshandlingar i form av installationsritningar samt specifikation över installerad materiel överlämnas till beställare. Ändringar på installationsritningar ska markeras med röd penna. Ritningar ska vara försedda med datum samt vara signerade. Samtliga ovanstående dokument ska entreprenör även inlämna till besiktningsmannen senast 10 dagar före planerad slutbesiktning Inmätning För all inmätning tillämpas mätningskungörelsen.

13 För mätningsrutiner gäller Teknisk handbok del 3, rubrik om rutiner inmätning, med följande tillägg: Inmätning, utsättning och avvägning utförs med utgångspunkt från kommunens stomnät i plan och höjd. Uppgifter om gällande fix- och polygonsystem fås från Kart och GIS-enheten på Värmdö kommun. Redovisning ska ske digitalt i följande format och koordinatsystem (vid avsteg kontakta dokumentationsansvarig enl ovan): DWG-format (från version 2007 och framåt) Plan: SWEREF , Höjd: (RH 00) from (RH 2000) Följande ska mätas in: - Belysningsstolpes läge och dess ID-beteckning - Lednings läge - om flertalet ledningar är förlagda parallellt ska läget anges med en centrumlinje - Skyddsrörs läge - Belysningscentrals läge och dess ID-beteckning 7. Driftövertagande 7.1. Besiktning För besiktningar gäller Teknisk handbok del 3, rubriker om entreprenadbesiktningar samt garantibesiktningar, med följande tillägg: Entreprenör kallar till slutbesiktning senast 10 arbetsdagar före slutbesiktningsdatum Driftövertagande Projektledaren är kommunens part gentemot entreprenörer. Den ansvarige som ska sköta drift och underhåll av en ny- eller ombyggd anläggning ska lämna synpunkter på anläggningen före slutbesiktning. Driftövertagande sker endast efter godkänd slutbesiktning. Entreprenören ska informera beställarens drift- och underhållspersonal om funktionssätt samt drift och underhåll av i entreprenaden ingående utrustning. Informationen ska vara såväl teoretisk som praktisk. Utbildningen samordnas av entreprenören senast 30 dagar efter godkänd slutbesiktning Drift och underhållsinstruktioner Drift- och underhållsinstruktioner för belysningsinstallationer ska levereras, dels digitalt och dels i två (2) omgångar papperskopior insatta i pärmar (Överlämnandepärmar) med angivande av objektnummer och objektnamn. Drift- och underhållsinstruktioner ska utgöras av: - information om periodicitet på byte av ljuskällor - tillverkare - andra underhållsåtgärder som ska utföras av beställare - förteckning över reservdelar som lämpligen bytes av driftpersonal - förteckning över E-nummermärkt material 7.4. Garantitider För garantiåtaganden gäller Teknisk handbok del 3, rubrik om garantier, med följande tillägg:

14 Avtal om längre garanti enligt ALEM kan i vissa fall tecknas.