Vägen till integration

Transkript

1 TILLVÄXT Infrastruktur Utbildning Arbete Kultur Vägen till integration Broeffekten i Öresundsregionen har varit så kraftig att den har överraskat alla. Antalet pendlare har tjugodubblats(!) på bara åtta år. Redan har såväl person- som godstrafiken på järnväg ökat så mycket att taket är nått. Det är hög tid att börja planera för en ny fast förbindelse mellan Helsingör och Helsingborg. z sid 6 FOTO: CHARLOTTE CARLBERG BÄRG Malmö Arena öppnar nya vägar Kombinationen miljardinvestering och finanskris kan oroa de tuffaste men Percy Nilsson sover gott om nätterna. Den nybyggda multiarenan i Malmö är så flexibel att intäkterna ska räcka även i en lågkonjunktur. Nu kan boende i regionen uppleva helt nya typer av evenemang. z sid 14 KORSORD Distribueras med Dagens Industri november FOTO: NÄRINGSDEPARTEMENTET KRETS- LOPPET NAV- ARE De har makten över framtidens infrastruktur DE HAR BANAT OSS EN VÄG TILL DANMARK LED- LIDAN- DE LYXÅK I LONDON 2012 DISNEY- KID JAMSEN O. KAS- SAVAN PÅBACK- NING NEVADA RICHARD SOM SPE- LAT LAN- CELOT LIGGA I FÖRSÅT GNIDA IN SALT LÄR MAN FÅ PÅ TOUR DE FRANCE VILLE BELLMAN FÅ OPP RESE- LEKTYR NORDISK EVA DEGENE- RERA LOKALT NÄTVERK (ÄR) UPP- LOPP SPORT- KAMP EN GRÖN I MUSIKEN I DEM SATT ROMARE UTE INNE & DE ÅT- SKILJER HAR EN S HALVT ELLER DUBBELT GREPP TA TILL TILLMÄLEN VERKAR VITT ÄR TT EN SORTS OCH KOMMER DET PÅ Infrastrukturen är en nyckelfråga för Öresundsregionens fortsatta utveckling. Vad betyder Fehmarn Bält-bron och kan vi vänta oss en ny förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör? Vi har tagit pulsen på Danmarks och Sveriges ansvariga ministrar, Lars Barfoed och Åsa Torstensson, för att se hur de tänker om framtiden. VINN EN HÄRLIG WEEKEND I KÖPENHAMN BROR DUKTIG z sid 4 SKÖNJA ÖSTEN FOTO: HELLE MOOS MEDIA- MEDIET KRONO- BERGS LÄN GOETHE- DRAMA ÖVNING OCH TÅG SVÅR MANI SÖNDER TÖRS- TIGA TRÄD- FÄSTEN UT- SUGARE TORKAR SPRIDS EFTER HAVERI HÅG EN GRÖN I BARN- TV FÅ I SIG NASTASE ÖRESUNDSKOMITEEN plattformen för det regionala politiska samarbetet i Öresundsregionen Öresundsregionen är en av de mest integrerade gränsregionerna i Europa. Sedan 1993 har ledande politiker från Skåne och Själland arbetat för att undanröja gränshinder och för att driva på regionens utveckling. SÄNG- VÅRD ABRAHA- MIAN SKÅNE- ORT M. BERÖMD KYRKA DEN KNYTS ÄR HÄR OCH DÄR TVÅÅRS- ARBETE GOS- GLOSA GICK AVUND- KARL XIISJUK (?) 1718 SÅNGER- SKA PETAR IN I ETT ÖGA SKREV SNORRE EN MERLOT DEN BÅLDE MAGNUS- SON STÅR FÖR SPORT- KLUBB PRECISE- RAR GUL FJÄRIL SPRÄNG- FÖRLED KALAVISA KORT ADVERB GÖR VÄL HUSKORS RUND- HULT TITTA SOM ETT NÖT FÖREGICK ERICSSON JUST DET TV- BUNDY HAR ZOOLOGI VAR SAM FÖR BILBO PÅ SKOP- JEKÄRRA FRAM TILLS NU KAN FÖR- LORAS I KÖKET TILL- VERKAR JU OST- BÅGAR! Under 2008 har Öresundskomiteen stärkt sin roll som politisk plattform och lobbyorganisation. Arbetet inriktar sig på att nå synliga politiska resultat. Fokus ligger på områden som behöver en särskild gemensam politisk insats: infrastruktur, arbetsmarknad och kultur. I HERR- ENS ÅR LITEN PÅLLE FYLLA PÅ SYRE z sid 22 N BE-

2 VI JOBBAR MED GODA IDÉER Öresundskomiteen är den enda organisationen där Själlands och Skånes tyngsta, mest inflytelserika politiker träffas och samordnar arbetet för att öka takten i integrationsprocessen i Öresundsregionen. Öresundskomiteen har valt att lägga fokus på tre områden. Det FOTO: JENS ASTRUP första är arbetsmarknaden som kännetecknas av att en nationsgräns går tvärs genom regionen. Två länders regelverk och lagar kolliderar bland annat när det gäller anställningstrygghet, skatt och barnledighet. Det är viktigt att undanröja alla barriärer som fortfarande finns. Människors rörlighet är den andra viktiga frågan. Det krävs god infrastruktur för att människor ska kunna resa snabbt, effektivt och bekvämt i regionen. Det är en viktig förutsättning för integration på alla områden, arbetsmarknad, utbildning, kultur och rekreation. Vi ser allt fler tecken på att järnvägstrafiken har kapacitetsbrister under rusningstid. Redan nu bör vi planera för ytterligare en fast förbindelse. Danmark och Sverige behöver två navelsträngar. En gräsrotssatsning är det tredje området. Människor ska utan att uppleva hinder delta i idrottsevenemang, kulturarrangemang och arbeta på företag i någon annan del av regionen. Vi strävar efter att nå en regional identitet, oberoende av nationsgränserna. Öresundskomiteens politiker stöds av ett sekretariat som tar fram underlag, lanserar ideer och bedriver lobbyverksamhet med politikerna. Man kan utan tvekan säga att integrationen är på gång. Det enda vi önskar oss är att det går fortare. Vår avsikt är att lägga ner Öresundskomiteen när vi inte längre behövs, när reglerna är så väl samordnade att livet i regionen inte bromsas av dem. Vissa frågor tar kanske en generation att lösa men jag tror att vi 2025 har nått tillräckligt långt för att Öresundskomiteen ska bli överflödig i sin nuvarande form. n MIKAEL STAMMING, direktör för Öresundskomiteen Framtidsvisioner TRE FRÅGOR TILL ÖRESUNDSKOMITEENS ORDFÖRANDE OCH VICE ORDFÖRANDE 1. Hur långt tror du att integrationen har nått år 2020 när det gäller näringsliv, arbetsmarknad, kulturutbyte, utbildning etc? 2. Vilka är de viktigaste åtgärderna, enligt din åsikt, som Sverige respektive Danmark måste genomföra för att nå detta mål? 3. Vilken strategi använder ni för att driva utvecklingen åt önskat håll? VIBEKE STORM RASMUSSEN: 1. Jag hoppas att vi år 2020 har en fungerande Öresundsregion som hänger samman även tvärs över Sundet. Min vision är en framgångsrik tillväxtregion med en gemensam utbildnings- och arbetsmarknad där verksamheter, arbetstagare, forskare och studenter helt gnisselfritt arbetar och har aktiviteter tvärs över Öresund och en region där det är naturligt för invånarna att nyttja regionens natur och kulturutbud på fritiden. 2. Efter strukturreformen i Danmark under år 2002 har vi intensifierat samarbetet i Öresundskomiteen. Vi fokuserar på att riva barriärerna för den gemensamma arbetsmarknaden och lyckades väcka arbetsmarknadsministrarnas intresse för detta, men det kräver att vi hela tiden trycker på. Tillsammans med Beskæftigelsesregionen, Region Skåne med flera har vi satt igång utvecklingen av en kompetensredovisning i Öresundsregionen. Den ska hjälpa oss att bättre matcha näringslivets behov av arbetskraft Projektet finansieras av EU:s Interregprogram för Öresund. Infrastrukturen är ett annat viktigt område. Öresundskomiteen har lämnat ett gemensamt förslag till den danska infrastrukturkommissionen och den motsvarande svenska med våra framtida önskemål vad gäller trafikinvesteringar. För att bidra med en sammanhängande planering av infrastrukturen och den övriga utvecklingen i hela Öresundsregionen har Region Hovedstaden tillsammans med Region Skåne och Region Sjælland nyligen tagit initiativ till ett betydelsefullt gemensamt Öresundsprojekt, IBU Infrastruktur och stadsutveckling i Öresundsregionen, också detta finansierat av EU:s Interregprogram. Det finns behov av en samlad strategi, som tvärs över centrala sektorsområden som näringsliv, kultur, utbildning, klimat, infrastruktur och bostads- och befolkningsförhållanden stakar ut långsiktiga mål för en konkurrenskraftig Öresundsregion. 3. De flesta barriärer för samarbete och utveckling är nationella och ska rivas genom lagändringar eller reglering på den nationella nivån. Därför ska vi förstärka och fortsätta den dialog som Öresundskomiteen har inlett med arbetsmarknadsministrarna och transportministrarna. Strategin är också att gå från ord till handling och backa upp de många konkreta projekt, som är viktiga för att driva integrationen framåt. Vi ska stödja många goda integrationsfrämjande aktiviteter genom EU:s Interregprogram. Det kan gälla universitetssamarbete, projekt för näringslivet, kulturinstitutioner eller samarbete mellan kommuner och regioner. Det är viktigt att skapa en gemenskap, en dialog med alla intressenter och en synlighet kring den utveckling som redan har kommit väl igång i Öresundsregionen till nytta för både Sverige och Danmark. JERKER SWANSTEIN: 1. Jag är optimist och tror att både Danmark och Sverige inser fördelarna att öppna upp för en fullständig integration. Båda blir vinnare på en sådan öppenhet. Framför allt Sverige måste inse att integrationen med Danmark är mer brådskande och kräver mer än motsvarande situation med Norge och Finland. Det ska inte spela någon roll om jag är dansk eller svensk medborgare, om jag arbetar i hemlandet eller grannlandet, för att jag ska kunna känna mig trygg i vad som gäller. Samma förhållande ska gälla för arbetsgivarna. Öresundskomiteens ordförande Vibeke Storm Rasmussen och vice ordförande, Jerker Swanstein, är överens om det mesta när det gäller Öresundsfrågorna. FOTO: CHARLOTTE CARLBERG BÄRG 2. Först måste skatteavtalet omförhandlas. Både Sverige och Danmark har skattebaserade välfärdssystem som bygger på ett förtroende mellan skattebetalare och det offentliga. Nuvarande avtal underminerar förutsättningarna för detta förtroende, och det är inte hållbart i längden. Danskar som bor i Sverige, som arbetar och betalar skatt i Danmark, måste få rösträtt. 3. Ständig lobbyingverksamhet mot ministrar och riksdagsledamöter. Största stöttestenen är en generell okunskap i Stockholm om hur stark utvecklingen är i Öresundsregionen, och vilken betydelse denna har för Sverige som helhet. Jag kan se en väsentlig förbättring på senare år, men det kan fortfarande bli mycket bättre. Region Skåne är dessutom en aktiv part i en rad gränsöverskridande samarbeten inom t.ex forskning. För varje år som går blir dessa samarbeten fler och fler. n Öresundskomiteen Gl. Kongevej 1, DK 1610 København V Frågor om innehållet besvaras av Elsebet Fristed, Tel E-post: ef@oresundskomiteen.dk Producerad av: Tabloid Nordic AB Projektledare: Stefan Grevle Texter: Nino Simic Grafisk form: Jonas Karlsson Repro: Bildrepro Tryck: BOLD Printing Group För information om bilagor kontakta Stefan Grevle, Besök oss på webben 2

3 Mikael Broman och Maria Andersson, VD respektive designchef på Nordform, hör till gröna sektorns grå eminenser, då de tillverkar trädgårdsplattor och annat i betong. De trivs utmärkt med det vänliga och välkomnande företagsklimatet i Staffanstorp. Staffanstorp är rikt på trivsel och närhet Utgrävningarna i Uppåkra har gett området en viktig plats på den historiska kartan. Nu satsar Staffanstorp på att även befästa sin position på den nutida kartan, som en företagsvänlig kommun där det är nära till allt. Staffanstorp förenar det bästa av två världar. Kommunen ligger mellan de större städerna Lund och Malmö, mitt i den expansiva Öresundsregionen och knappt en timmes resa från storstaden Köpenhamn. Men Staffanstorp är samtidigt en liten kommun. där många företag arbetar med småskalig produktion inom de gröna näringarna. Arkeologiska utgrävningar i Uppåkra, strax utanför centralorten Staffanstorp, visar att området var strategiskt viktig som handelsplats redan under forntiden. Men kommunen har också en viktig roll inom dagens näringsliv. För att stärka samarbetet mellan kommunen och näringslivet har man i Staffanstorp bildat Mårten Mårtensson, med företaget Mms Invest, uppskattar det goda samarbete som finns mellan politiker och tjänstemän i kommunen. De lyssnar och ger snabba svar, vilket gör att man som företagare sparar tid, säger han. aktiebolaget Business Port Staffanstorp, som samägs av kommunen och de lokala näringslivsorganisationerna. Vänlighet Ett av företagen i kommunen är Nordform, som tillverkar trädgårdsplattor, avloppsrör och annat i betong. Nordform har 280 anställda, där 60 arbetar vid företagets huvudkontor i Staffanstorp. Jag har arbetat på flera platser i landet, men aldrig tidigare mött en sådan vänlighet och ett sådant tillmötesgående som det som finns här, säger Mikael Broman, VD för Nordform. Det finns en positiv inställning gentemot företag som jag inte har sett någon annanstans. Med den nya näringslivsorganisationen tror jag att kontakterna mellan oss företagare och kommunens tjänstemän och politiker kommer att bli ännu bättre. Nordform har under senare år flyttat sitt huvudkontor till Staffanstorp, vilket ledde till nya arbetstillfällen i kommunen. Med det här geografiska läget och det välfungerande nätverk som redan finns tror jag att framtidsutsikterna är mycket goda för företagen i den här kommunen, säger Mikael Broman. Samarbetar Björn Persson är ägare till Vilax, ett möbelföretag och är en av de drivande inom Företagsgruppem, som är en av de föreningar som ingår i den nybildade näringslivsbolaget. I Staffanstorp finns det företagare, som i de flesta fall är små eller ensamföretag. Björn Persson, som har 15 personer anställda, är engagerad i att utveckla företagens nätverk. Det senaste året är det många som har kommit med på de studiebesök som företagarna har gjort hos varandra, säger han. Det är många sådana besöka som har lett till nya samarbeten, när företagare här inser att sådant som de har köpt uppifrån landet istället kan köpas från någon i kommunen. Staffanstorp har ett geografiskt guldläge och är dessutom en kommun med perfekt storlek, säger Björn Persson, Vilax. Mårten Mårtensson, ägare till Mms Invest, har en plantskola, en butik för trådgårdsartiklar och ett byggföretag. Han hoppas att näringslivbolaget kan bli det lokala näringslivets motmedel mot konjunkturnedgången. De har en stor uppgift i att peppa och få alla att tänka framåt, som att vi kan skapa positiva cirklar, säger han. Människor med framtidstro gör saker som får utvecklingen att gå framåt. Mårten Mårtensson har många lokala leverantörer till sin butik och plantskola. Mycket av den kompetens som behövs finns här i närheten, säger han. Och varför ska man gå över ån efter vatten, när det man behöver finns här intill? STAFFANSTORP Geografiskt läge: Kommunen ligger på slätten, mitt mellan Malmö och Lund. Staffanstorp ligger nära Sturups flygplats. Med bil tar man sig till den danska storflygplatsen Kastrup på en halvtimme och till Köpenhamn på en timme. Invånare: Det bor personer i kommunen Staffanstorpsbor pendlar till arbeten i någon annan kommun. Näringsliv: Kommunen har många små och medelstora företag, framför allt inom området hem, trädgård och fritid. Staffanstorps kommun Staffanstorp Tel:

4 Så vill ministrarna satsa på framtidens infrastruktur Infrastrukturfrågor hör till de viktigaste framtidsfrågorna för Öresundsregionens utveckling. Den snabba ökningen av kontakterna över Öresund efter brons invigning visar överväldigande tydligt vilken avgörande roll god infrastruktur kan ha på en region. Vi vände oss till de båda ländernas ansvariga ministrar för att höra om deras syn på infrastrukturfrågorna. Lars Barfoed, transportminister, Danmark FOTO: HELLE MOOS Åsa Torstensson, infrastrukturminister, Sverige FOTO: NÄRINGSDEPARTEMENTET 1. Vilka satsningar på infrastruktur i Öresundsregionen tycker du ska prioriteras fram till år 2020? 2. Vilka frågor tror du kommer att bli aktuella på ännu längre sikt? 3. Prognoser visar att godstrafiken kommer att öka om tio år när Fehmarn Bält-förbindelsen står klar. För att minska godstransporterna med lastbil, av miljömässiga skäl, bör en större andel gods transporteras på järnväg. Vilka möjligheter ser du för att öka järnvägskapaciteten över Öresund? 4. Av hänsyn till klimatet är det viktigt att satsa på höghastighetståg som alternativ till flyget. Sydeuropeiska länder tycks ha lyckats finansiera sina höghastighetståg med hjälp av EU-medel. Hur vill du få upp den nordiska infrastukturen på EU:s agenda? LARS BARFOED Transportminister, Danmark 1. Jag presenterar snart den danska regeringens förslag till infrastrukturinvesteringar fram till Investeringarna kommer att sättas in där trängseln, och därmed behovet, är som störst och där det ger samhället störst utdelning. Den danska investeringsplanen kommer att innehålla en rad investeringar som vill komma Öresundsregionen till godo. Öresundsbron är en stor succé och jag är angelägen om att se till att den positiva utvecklingen i regionen också kan fortsätta framöver. Danmark har tillsammans med Tyskland beslutat att bygga en fast förbindelse över Fehmarn Bält. Den kommer att bli Skandinaviens port till Europa och kommer därför att få betydelse för utvecklingen i Öresundsregionen. I samband med Fehmarn Bält-förbindelsen kommer flera kapacitetsförbättringar för järnvägen att genomföras som garanterar den nödvändiga infrastrukturkapaciteten för tågtrafiken och som gynnar transittrafiken till och från Sverige. 2. På lång sikt är det många investeringar på båda sidor om Öresund som hela tiden blir mer och mer aktuella i samband med regionens utveckling. Men i förhållande till trafiken över Öresund så garanterar Öresundsbron att kapaciteten är tillräcklig. För tillfället finns det inget som pekar på att det kommer att behövas fler fasta förbindelser över Öresund. Men om trafikmönstret och transportbehoven ändrar sig radikalt i förhållande till våra prognoser kan jag inte utesluta att det på lång sikt kan uppstå marknadsvillkor för en fast förbindelse över Öresund mellan Helsingör och Helsingborg. 3. Järnvägstrafiken förstärks i och med etableringen av Fehmarn Bält-förbindelsen. Det gäller inte minst godstrafiken på järnvägen, som kommer att få cirka 16 mil kortare resväg mellan Öresundsregionen och Hamburg efter öppningen av Fehmarn Bält-förbindelsen. Som ett led i etableringen av den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält kommer spåren i både Danmark och Tyskland att avsevärt byggas ut. Det kommer att möjliggöra mer järnvägstrafik mellan Skandinavien och kontinenten. Öresundsförbindelsen har redan mycket hög kapacitet och om det uppstår behov av att utnyttja hela förbindelsens kapacitet kan kapacitetsförbättringar utföras på de anslutande spåren i Sverige och i Danmark, som kommer att garantera ännu mer spårkapacitet över Öresund. Skulle all kapacitet på Öresundsbron en dag ta slut och det samtidigt uppstår marknadsvillkor för en fast förbindelse med järnväg över Öresund mellan Helsingør och Helsingborg kan man via denna förbindelse skapa möjlighet för nya transportmönster, speciellt för persontrafiken. För godstrafiken kommer Öresundsbron fortsatt att vara den bästa lösning. 4. EU har redan stort fokus på infrastrukturprojekt i de nordiska länderna. Den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält är av EUkommissionen angivet som ett av de högst prioriterade infrastrukturprojekten i det transeuropeiska transportnätet, TEN-T. Under perioden fram till år 2013 har Kommissionen givit löfte om att stötta projektet med mer än 2,5 miljarder danska kronor. Det motsvarar cirka 25 procent av de förväntade utgifterna. Den fasta förbindelsen över Öresund fick också stöd och pengar från EUkommissionen. Det vittnar om att EU har fokus på de nordiska infrastrukturprojekten och jag vill göra allt som jag kan för att de ska stå högt på EU:s dagordning också i framtiden. ÅSA TORSTENSSON Infrastrukturminister, Sverige 1. I regeringens nyligen presenterade infrastrukturproposition sätter vi fokus på resenärernas och transportörernas behov. En infrastruktur som tydligare sätter resenären i fokus kommer att leda till att fler väljer klimatsmarta transporter än i dag. Det leder i sin tur till minskade utsläpp. För svensk del satsar vi rejält på Öresund i den närtidssatsning som vi för någon månad sedan presenterade. I den satsar vi på E22:an, E6:an och gör rejäla satsningar för kollektivtrafiken genom Kraftsamling Öresund. Med dessa satsningar förbättrar vi för jobbpendlingen, studenternas pendling och för alla företagare som är beroende av säkra och pålitliga transporter. Det här är satsningar som drar igång redan nu 2009 och Under november kommer också region Skåne att tillsammans med de svenska trafikverken vara med i prioriteringen av vilka infrastruktursatsningar som behöver göras under perioden I det arbetet är det viktigt med en bra dialog med Danmark för att få en så bra fungerande infrastruktur i regionen som möjligt. 2. Vi har de senaste åren sett en fantastisk utveckling i Öresundsregionen. Den utvecklingen hoppas jag ska fortsätta och jag och regeringen kommer göra vad vi kan för det. Med ökad arbetspendling mellan Sverige och Danmark har trycket blivit stort på Öresundsbron. Trycket kommer inte minska med den nya fasta förbindelsen över Fehmarn Bält. Jag tror att vi måste börja titta på hur kapaciteten mellan Sverige och Danmark kan öka och i det arbetet ingår det bland annat att titta på en ny fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. 3. Vi gör nu stora satsningar på förbättrad järnvägstrafik i Skåne. Med kraftsamling Öresund förbättrar vi här och nu järnvägstransporterna. Inom kort kommer också Citytunneln i Malmö stå klar, vilket också den leder till ökad kapacitet för både persontransporterna och godstransporterna i regionen. Inom EU driver jag att vi måste förbättra den europeiska järnvägstrafiken genom bättre samordning och tekniska lösningar. Eventuellt skulle också höghastighetsbanor kunna avlasta de befintliga spåren så att mer gods kan gå på dem. Här är det också viktigt att hålla öppet för en framtida fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. 4. Jag är oerhört intresserad av att se hur höghastighetsbanor skulle kunna koppla ihop Sverige och Danmark med övriga Europa. Det kräver dock en samsyn mellan Sverige och Danmark och det bygger på att vi hittar en finansieringslösning där vi är flera som tar ansvar. När det gäller stöd från EU så söker Sverige redan idag så mycket som vi kan söka. I juli tar Sverige över ordförandeklubban i EU och en av de prioriterade frågorna som jag ska driva som ordförande för transportministrarna är hur vi kan förbättra logistiken i EU. För mig är infrastrukturen väldigt gränsöverskridande och då är EU helt rätt forum att verka i. n 4

5 När Skåne känns för litet Om man betraktar Stockholm som den närmaste internationella metropolen, är vi i Skåne långt ute i provinsen. Det är en lång väg till det rika utbud av jobb- och karriärmöjligheter som fi nns i internationella metropoler. Och långt till de upplevelser som bara erbjuds där. Som tur är behöver vi inte betrakta Stockholm som vår närmaste metropol. Tänk lite på det. 5

6 INFRASTRUKTUR Vägen till bättre förbindelser Den kraftfulla broeffekten överraskade på båda sidor Sundet Det är ingen slump att kvinnorna som står före mig i kön på bageriet i Köpenhamn är svenska. Inte heller att jag möter många danskar under en promenad genom Malmös centrala delar och att jag i Lund ser affischer som gör reklam för en kanal som heter Öresundsradion. Broeffekten har varit så kraftfull att den numera syns på alla plan i regionen. Med en tjugo dubbling av antalet dagliga sundspendlare, från tusen personer till , hör de dansk-svenska mötena nu till vardagen. Effekten av Öresundsbron var inte bara oväntat kraftfull. Den har dessutom överraskat många genom att det är järnvägstrafiken som står för en mycket stor del av ökningen. Både persontrafiken och godstrafiken har, bara åtta år efter Öresundsbron öppnade, ökat så mycket att taket redan är nått. När Michael Svane, chef för transportavdelningen på näringslivsorganisationen Dansk Industri, och Stephan Müchler, VD för Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, talar om infrastrukturen i Öresundsregionen så betonar båda vikten av att skapa nya förbättringar av den spårbundna trafiken. Det som gjorde Öresundsbron till en sådan succé var just kombinationen av bil- och järnvägstrafik, säger Michael Svane. Både den danska och svenska näringslivsföreträdaren är övertygade om att det kommer att bli en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Ytterligare en transportlänk för både biltrafik och järnvägstrafik är det som krävs för att Öresundsregionen ska kunna fortsätta att expandera. Pendlandet i hela Skåne har ökat så mycket under de senaste åren, att man kan säga att Malmöområdet har gått om Göteborg Michael Svane, Dansk Industri, säger att en ny motortrafikled från Helsingör, via Roskilde och sedan i en ring väster om Köpenhamn, är nödvändig för de ökande trafikströmmarna mellan Sverige och kontinenten. Utöver en fast förbindelse till, har näringslivsföreträdarna ett par vägutbyggnader på önskelistan. Stephan Müchler, Sydsvenska Handelskammaren, anser att en utbyggnad av E22:an från Eslöv och norrut är nödvändig för att infrastrukturen ska fortsätta att fungera. och nu utgör rikets andra stad, säger Stephan Müchler. Pendlingen, framför allt med tåg, har lett till att allt mellan Ängelholm i norr och Ystad i söder nu utgör en enda arbetsmarknad. I den investeringsplan som danska regeringen lägger fram i november finns en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör inte med. Inte heller den svenska regeringen tycks se byggandet av en tunnel som ett högprioriterat projekt i dag. Det kommer sannolikt inte att ske något förrän tidigast 2020, säger Michael Svane. Men när den förbindelsen finns blir det en komponent som binder samman hela regionen, som demografiskt sett är ett spännande och väldesignat område. En tunnel mellan de två nordligare sundsstäderna kommer att bli den genaste vägen för all trafik som ska mellan Danmark och Sveriges mellersta och nordliga delar. Det finns ett sådant befolkningsunderlag i Malmö-Köpenhamnsområdet att antalet pendlare mycket väl kan stiga upp mot personer om dagen, säger Stephan Müchler. Öresundsbron kan då framför allt fungera som en länk för den lokala och regionala trafiken, medan HH-förbindelsen blir förstahandsvalet för den mer långtgående trafiken. En tunnel mellan Helsingborg och Helsingör är dessutom nödvändig för att utvecklingen av snabbtågstrafiken mellan Sverige och Europa ska bli möjlig. Om det ska bli snabbtåg genom Danmark måste de gå via Kastrup och Köpenhamn, säger Michael Svane. Men eftersom järnvägstrafiken på Öresundsbron redan är maximalt utbyggd så finns det inte plats för de nya tågen, om inte delar av den nuvarande trafiken kan flyttas längre norrut. n Gratis vägledning till pendlare och näringsliv Øresunddirekt är en gratis Informationstjänst, som via portalen oresunddirekt.com förmedlar information från danska och svenska myndigheter till pendlare och företag i Öresundsregionen. I dag pendlar cirka personer dagligen över Öresundsbron, och de har stort behov av hjälp och vägledninng om de regler som gäller för deras situation i förhållande till de båda ländernas laggivning. Den vägledning som behövs, kan de få genom portalen oresunddirekt.com samt på de två informationscentren: I Malmö på Stortorget 3 finns Informationscentret Øresundddirekt, där de svenska myndigheterna AF-Öresund, Försäkringskassan, Länsstyrelsen och Skatteverket står till förfogande för att besvara dina öresundsfrågor. Du kan även ringa dem: Eller maila till malmo@oresunddirekt.com. I Köpenhamn är Øresunddirekt placerat hos Öresundskomiteen, på Gl. Kongevej 1. Där kan du också besöka webredaktionen, ringe på , eller maila dina frågor till redaktionen@oresunddirekt.com. Øresunddirekt ger också ut broschyrer. Den senaste, Att pendla till Danmark, riktar sig till de svenskar som bor i Sverige och arbetar i Danmark. Du kan hämta den på de båda Informationscentren eller ladda ner den från n 6

7 SBC_251x Sida 1 Fyra attraktiva bostadsprojekt i Malmö BOSPARAR DU HOS SBC HAR DU FÖRTUR Illustratör: David Wiberg. Copyright: Malmö Stadsbyggnadskontor. SBC planerar för ett flertal attraktiva bostadsprojekt i Malmö. Först det nya landmärket centralt beläget vid Slussplan. Sedan det natursköna boendet Gyllins Trädgård i Husie. Därefter i Västra hamnen, där hav möter stad. Och inte minst nya spännande Hyllie mitt i Öresundsregionen. Som bosparkund hos SBC har du förtur till alla våra nya bostadsprojekt. Starta SBC Bospar idag så får du möjlighet att välja ditt drömboende före alla andra. Läs mer på bostad@sbc.se kundtjänst HÄSSLEHOLM& KRISTIANSTAD Twin City stadsarena med goda livsvillkor I Skånes Nordöstra hörn finns bra väg- och järnvägsförbindelser, en hamn, en flygplats, rikligt med vacker natur och gott om bra kultur. Inom kort blir det dessutom en kombiterminal för godstrafiken. Där finns, kort sagt, allt som storstadsregionerna kan erbjuda förutom höga levnadsomkostnader. Sedan många år tillbaka samverkar sju kommuner under namnet Skåne Nordost. De två största av dem, Kristianstad och Hässleholm, täcker tillsammans ungefär en fjärdedel av Skånes yta. Twin City Under namnet Twin City samarbetar Kristianstad och Hässleholm med att utveckla investeringsarenor och mötesplatser för kreativa människor som flyttar till den expansiva Öresundsregionen. Vi är Skånes tredje stadsregion, säger Per-Olof Johansson, näringslivschef i Hässleholms kommun. Det vi kan locka med är en tryggare och bättre boendemiljö och arbetstillfällen för båda. Vi har dessutom bra expansionsmöjligheter för de företagare som vill investera här. Twin City har ett bra företagsklimat. Vi har ett brett näringslivsutbud, säger Anders Olsson, näringslivschef i Kristianstad kommun. En stor sektor är livsmedelstillverkningen, där vi har omkring olika företag. Kristianstads och Hässleholms näringslivschefer, Anders Olsson, t v, och Per-Olof Johansson har ett gott samarbete. Under namnet Twin City samarbetar de två stadskommunerna i nordöstra Skåne. Naturskönt Under de närmaste åren kommer Twin City-området att gästas av två stora evenemang. En arena byggs till handbolls-vm Samma år kommer omkring scouter från hela världen att slå läger där. Just nu pågår den världsunika utställningen Pompeis Panem Gustas/Pompeji till bords, som beräknas ha setts av människor när den avslutas i januari. Kristianstad och Hässleholm ligger bara 2,5 mil från varandra, inbäddade i ett vackert landskap med skog, hav, sjö och slätt. Man räknar med att Skånes befolkning kommer att öka med personer under de kommande åren, som en följd av Öresundsregionens starka tillväxt, säger Anders Olsson. Vi räknar med att det kommer bli nya jobb inom vårt område fram till år Kommunikationerna är goda så pendling är en möjlighet, men inte ett måste. Med vårt breda utbud på arbetsmarknaden är det ingen som måste pendla, säger Per-Olof Johansson. De som vill kan hitta arbete här i trakten Kristianstad Tel: TWIN CITY Folkmängd: invånare Stora arbetsgivare: Kommunerna, sjukhusen, Region Skåne, The Absolut Company, Ballingslöv, Scan, Kronfågel, FINNDOMO, Culinar, Backers Sony Ericsson, Autoliv, Bergendahlsgruppen, Swepart, Thage Anderssons Bygg, m fl. Pendlingsavstånd: Du når Lund på 30 minuter, Malmö på 40 minuter och Köpenhamn på 1,5 timme. Nytorget 1, Hässleholm Tel:

8 VISSTE DU ATT... hemsidan erbjuder inspiration och hjälp till företagare i Sverige som funderar på att ta steget över till Danmark? Malmö är ett veritabelt shoppingparadis för danskar? På grund av att den danska kronan är dyr, är priserna på den svenska sidan i vissa fall bortåt 30 procent lägre! Öresundsregionen även är ett kulinariskt centrum? Här finns inte mindre än tio restauranger som har stjärnor i Guide Michelin. UTBILDNING FOTO: CHARLOTTE CARLBERG BÄRG 3 FRÅGOR OM ÖRESUNDSUNIVERSITETET Även inom högskole- och universitetsvärlden pågår samarbeten över Öresund. Bengt Streijffert, chef för sekretariatet för Öresundsuniversitet, berättar om arbetet med att sammanfoga flera lärosäten till en helhet. Irja Staniewska kände igen sig i beskrivningen av vilken personlighetstyp som passade för kaospiloterna. Hon är en entreprenör och drömmen är att med tiden äga en egen vingård. Kaospiloterna Utbildningen av kaospiloter startade ur ett projekt som några danska ungdomar genomförde i Ryssland i mitten av 80-talet. För ett par år sedan infördes utbildningen på prov på Malmö högskola, vilket lett till ett möte mellan två olika kulturer. När kaospiloterna från Åhus i Danmark gick ner för landning på Malmö högskola, så skedde det inte helt utan problem. De 34 elever som antogs till den treåriga utbildningen har hamnat lite i korselden mellan olika kulturer, då det danska mött det svenska och då den experimentella friskoleutbildningen skulle passa in i den mer formella högskolevärlden. De som utbildar sig till kaospiloter ska kunna gå in i befintliga företag och arbeta med projektledning, konceptledning och kommunikation. Men utbildningen handlar också mycket om entreprenörskap och en tredjedel av dem som har utbildats har startat egna företag. Det är redan många svenska elever som har sökt sig till kaospilotutbildningen i Danmark. När den danska utbildningen tog klivet över Öresund och startade i Malmö och Stockholm, var övergången inte helt problemfri. Men för kaospiloterna, som tränas i att se möjligheter och lösa svåra problem, har resan ändå varit till glädje. Jag har lärt mig oerhört mycket av att agera inom två olika kulturer, säger Mick Cordero, utbildad kaospilot och teamleader för dem som utbildar sig i Malmö. Eleverna på Malmö högskola har haft många föredragshållare från Danmark och de har gjort de arbetsplatsförlagda projekten, som finns med under hela utbildningen, på företag på båda sidor av Sundet. Mick Cordero har sett många skillnader i hur danskar och svenskar agerar. Det finns olikheter mellan länderna, där det i Danmark finns fler mindre och mer dynamiska företag, medan Sverige har stora starka institutioner, säger han. Det märks också på arbetsmarknaden, där danskar ofta är mer beredda att röra sig mellan olika projekt medan svenskar oftare går in i ett företag och stannar där en längre tid. En av de svenska studenterna vid kaos pilotutbildningen i Malmö är Irja Staniewska. Hon säger att hon hittade utbildningen lite av en slump. När hon läste om utbildningen så kände hon igen sig i den personlighetstyp som de sökte, då man inte ska vara rädd för förändringar och utmaningar. En unik sak med den här utbildningen är att vi verkligen får utveckla det vi själva är bra på, säger hon. Alla har valt att göra olika saker och det är helt ok att vi gör det. Irja och hennes kurskamrater har tillsammans varit i Mumbai i Indien, där de bland annat startade ett internetcafé i ett av stadens värsta slumområden. Caféet finns kvar och innebär att traktens barn kan lära sig att använda datorer. Irja har dessutom gjort ett projektarbete i Sydafrika, för en organisation som arbetar med gatubarn, och har gjort en kommunikationsprocess för en organisation i Polen. När hon avslutar sin utbildning vill hon först arbeta ett par år med kommunikation inom olika företag. Framtiden, i ett längre perspektiv, vill hon egentligen inte tänka så mycket på. Men ett mål finns, och det är att med tiden starta ett eget företag. Jag vill ha en vingård, som ska drivas enligt ett särskilt koncept, säger hon. n FOTO: CHARLOTTE CARLBERG BÄRG Vad är Öresundsuniversitetet? Det är ett samarbete mellan de tolv högskolor och universitet som finns i regionen. Inom Öresundsuniversitetet har vi studenter, forskare och lärare och doktorander. Vi är därmed en av de största universitetsregionerna i Europa. Tre av våra medlemsuniversitet finns dessutom med på listan över de högst rankade universiteten i Europa, vilket är unikt. Vad har Öresundsuniversitetet hittills uppnått? Vi är en av de faktorer som har bidragit till att öka attraktionskraften hos de högskolor och universitet som ingår i samarbetet. Vad har ni för mål för framtiden? Vi ska öka samarbetet inom vissa områden. Ett är språk, där vår globaliserade värld innebär ökade krav på kunskaper i olika språk. Thai och koreanska är två språk som knappt någon studerade tidigare, men som det är efterfrågan på nu. Det är dyrt att ha en kompetens i många olika språk på flera håll och vi ska därför dela upp de mindre språken mellan de olika lärosätena. Liknande samarbeten införs för laboratorier. Istället för att ha två likartade laboratorier på två universitet, så ska vi ha två laboratorier med olika specialiteter. På det sättet kan vi få en högre kvalitet utan att höja kostnaderna. n Bengt Streijffert, chef för sekretariatet för Öresundsuniversitetet. 8

9 9

10 NÖJDA MED GRANNLANDET En undersökning visar att företagare som startat verksamhet i grannlandet, överlag är nöjda med att ha gjort det. Inom medicinsk och bioteknisk industri svarar mer än 80 procent av företagarna att de har fått sina förväntningar infriade. 70 procent av de svenska företag som etablerat sig i Danmark och 60 procent av de danska företag som valt Sverige, har förbättrat sina resultat till följd av expansionen över Sundet. ÅT OLIKA HÅLL Även om konjunkturen vänder nedåt, lär den danska arbetskraftsbristen hålla i sig under många år. Orsaken är bland annat att befolkningen i yrkesverksam ålder minskar på Själland med personer fram till I Skåne beräknas motsvarande åldergrupp öka med personer. FORSKNING Redan för tio år sedan började professorerna Peter Andersen vid Danmarks Tekniske Universitet och Stefan Andersson-Engels på Lunds Tekniska Högskola att samarbeta. Att det finns en nationsgräns mellan deras lärosäten blir bara synligt vid ett tillfälle, och det är när de ska söka pengar. Av Jenny Wickberg Professorerna är båda verksamma som forskare inom området laserteknik. Deras specialiteter, där Stefan Andersson-Engels är mer inriktad på tillämpning av lasertekniken medan Peter Andersen specialiserat sig på hur olika tekniker kan utvecklas, kompletterar varandra väl. Biofotonik är ett litet område, säger Stefan Andersson-Engels. Eftersom vi var två forskargrupper i den här regionen som båda gjorde internationellt uppmärksammade studier inom området, så kändes det naturligt att börja samarbeta. Nu kan vi dra nytta av varandras kompetenser. De två professorerna samarbetar både inom forskning och inom undervisning. De besöker varandras arbetsplatser som gästföreläsare, har studenter och doktorander i varandras projekt och som deltagare i varandras kurser och seminarier. Inom forskningen arbetar de med att utveckla lasertekniken så att den kan användas vid diagnostik och behandling inom sjukvården. Ett exempel är försök med att behandla prostatacancer med fotodynamisk terapi, som aktiveras med laserljus. Sedan Öresundsbron byggdes kan danska och svenska forskare och studenter lätt resa över Sundet för att gå på en föreläsning eller vara med på ett möte. För Peter Andersen, som har sin arbetsplats i Roskilde, går det snabbare att åka till Lund än att besöka sitt universitets huvudcampus i Lyngby norr om Köpenhamn. Stefan Andersson-Engels har andra samarbeten med svenska högskolor, FOTO: CHARLOTTE CARLBERG BÄRG Ljusets mästare forskar tillsammans Peter Andersen och Stefan Andersson-Engels har samarbetat i tio år, tvärs över nationsgränsen. De forskar tillsammans och ger även gästföreläsningar på varandras kurser. men även för honom är det enklare att åka till sin danska kollega än att besöka kollegorna i till exempel Linköping. Det som hämmar det dansk-svenska samarbetet är hinder av ekonomisk art. Peter Andersen och Stefan Andersson-Engels kan inte söka några forskningsanslag tillsammans. Om det fanns möjlighet att söka gemensam finansiering så hade det underlättat för dem som etablerar samarbeten i regionen, säger Peter Andersen. Öresundsregionen är redan i dag ett kraftcentrum, men en förbättring av de ekonomiska förutsättningarna hade fungerat som bensin på lågorna. Ett gemensamt undervisningsprojekt, som Stefan Andersson-Engels och Peter Andersen etablerat, är en sommarskola för forskare och studenter. Skolan, som hölls första gången 2003, ligger på Ven, lämpligt placerad mellan de båda länderna och pågår under en vecka. Forskningsskolan har blivit en succé och lockar deltagare från hela världen, och bidrar på så sätt till att placera det dansk-svenska forskarutbytet på den internationella kartan. n Kunskap om miljö skeppas till Kina Malmö högskola är en liten plats i forskarvärlden. Men genom ett tätt förgrenat nätverk av kontakter med universitet och högskolor i olika länder, utgör högskolan ändå en del av ett internationellt flöde av kunskap och samarbeten. Av Jenny Wickberg I Malmö har forskare inom olika områden egna nätverk. De som forskar kring nya medier samverkar framför allt med Australien, Kanada och USA. Tandläkarutbildningen har flest kontakter i England, Japan och USA. Den sektor som forskar kring hur man bygger hållbara städer, där Malmö högskola har satsat mycket resurser, håller på att utveckla ett samarbete med Guangdongprovinsen i södra Kina. I den kinesiska regionen, som är tättbefolkad och har mycket tillverkningsindustri, är de frågor kring hållbarhet som studeras i Malmö ett prioriterat område, där det krävs snabba och effektiva lösningar. Som vice rektor för Malmö Högskola sitter Eva Engquist mitt i det nätverk, där hon både samverkar med många av de elva andra universiteten och högskolorna i Öresundsregionen, och med kontakter som Malmö Högskola har med andra forskningssäten i världen. Det är lätt att beskriva det universitetskoncept vi har för människor från andra länder, säger hon. De samarbeten som finns här, med ett antal universitet, högskolor och företag på den svenska sidan och en liknande uppsättning på den danska sidan, och hur vi samarbetar på olika sätt, är inget som uppfattas som krångligt eller underligt. Jämfört med Guangdongprovinsen, med FOTO: CLAES HALL omkring 90 miljoner invånare, är den svenskdanska regionen både liten till ytan och till befolkningen. Men i det internationella flödet kan olikheter bli till framgång. Vi har haft många delegationer med kineser här, säger Eva Engquist. Det är en spännande tid vi lever i, säger Eva Engquist. Hade jag varit student i dag hade jag definitivt utnyttjat de möjligheter som finns att studera en tid utomlands. Vi har mycket att lära av hur man gör i andra länder. Från kinesiskt håll är de intresserade av allt från hur man i Sverige bygger upp företag kring innovationer till hur barnen undervisas i skolan. För oss, som kommer från en liten och glest befolkad del av världen, är det viktigt och spännande att få se hur saker fungerar i ett stort land som Kina, säger Eva Engquist. Det Eva Engquist saknar i det svensk-danska samarbetet är ett en plattform, där de som har kontakter med andra länder kan samverka och utbyta erfarenheter. Det är viktigt att vi inte missar de tillfällen som nu finns till internationellt utbyte. För att fungera optimalt behöver vi se på oss själva med klarsyn. Vad är det vi har som fungerar bra? Vilka sidor behöver förstärkas? För att handskas med de frågorna hade det varit bra med någon form av internationellt sekretariat för Öresundsregionen. n 10

11 Namn Jarl Samuelsson Ålder 49 Bor Villa i Onsala utanför Göteborg och lägenhet i Örestad, intill Köpenhamn. Familj Sambo med Agneta Gustafson samt barnen Jörgen, 29, Jessica, 28, Sara, 19 och Simon, 16. Fritid Innebandy och löpning. Bok på nattduksbordet I denna ljuva sommartid, deckare av Mari Jungstedt. Smultronställe Örestad, där han bor. Det är fantastiskt att ha ett så fint naturområde så nära en storstad. Bästa egenskap Jag tycker att jag är tydlig och lugn, inger förtroende. Kul med jobbet Att få bygga upp en verksamhet från grunden. Aktuell Vd för DSBFirst som tar över Öresundstrafiken, vilket har skapat stora förväntningar på mindre trängsel, färre förseningar och bättre service. Mindre trängsel, bättre punktlighet och bättre service ombord ska det bli, när DSBFirst tar över Öresundstågtrafiken den 11 januari. Samtidigt innebär det ytterligare ett steg mot starkare regional integration. För första gången i regionens historia drivs dess järnvägstrafik av ett och samma bolag. arl Samuelsson, vd för DSBFirst räds inte tuffa krav. Han har varit med förr, som projektledare när SJ och det norska statliga järnvägsbolaget, NSB, bolagiserade trafiken över gränserna och bildade Linx. Vi vet att Öresundspendlarna ställer tuffa krav på oss men de är realistiska, vi ska kunna tillfredsställa dem, säger han. Nu får vi helhetsperspektiv på trafiken, vi äger verkstaden och har hand om all personal. Snabb beredskap Genom att DSBFirst ansvarar för driftledningen både på den danska och den svenska sidan kan man snabbt parera trafikproblem oavsett var de uppkommer i regionen. Möjligheterna att lyckas är större än med två separata bolag med driftledningar som arbetar oberoende av varandra. Reservtåg ska stå beredda att rycka in om det uppstår kapacitetsproblem. Samordningen ska bidra till bättre punktlighet vilket i sin Personalen ska vara förberedd på alla situationer. tur leder till mindre trängsel. Vi ska köra med samma tåg som finns nu men tågstandarden ska höjas. Vi vill undvika att alltför många tåg står stilla på grund av tekniska fel, säger Jarl Samuelsson. Vi har identifierat ett antal vanliga fel som nu åtgärdas. DSBFirst äger även verkstaden, har god kontroll över reparationsarbetet och kan därför enkelt garantera att åtgärderna utförs både snabbt och rätt. Under spetstid ska vissa tågset förlängas och köra 10-minuterstrafik. Danska Trafikstyrelsen har dessutom beställt tio nya tågset som sätts in i trafik under 2009, säger Jarl Samuelsson. Kundskapståget lyfter personalen Företagets främsta tillgång är personalen. Insikten om det märks tydligt genom omsorgen som lagts vid utformningen av det nya huvudkontoret vid Malmö C. Vi har medvetet lagt huvudkontoret mitt i hjärtat av den region som vi betjänar, säger Jarl Samuelsson. Det ger oss bästa överblicken och möjlighet att reagera snabbt. Den platta organisationen, som är DSB- Firsts adelsmärke, går igen i öppna kontorslandskap och tillgänglighet. I huvudkontoret har samtliga personalgrupper sina raster och lunchrummet är den naturliga dagliga gemen samma mötesplatsen. Vi jobbar mycket hårt för att personalen ska vara förberedd på alla situationer, säger Jarl Samuelsson. Vi har ett utbildningspaket, Kundskapståget, som vi riktar till alla medarbetare. De framtida train managers tränas i att bemöta och informera kunder i alla situationer. Driftledningen ska direkt via SMS till train managern kunna informera kunderna om oförutsedda händelser. Vi vill att våra train managers ska vara väldigt synliga ombord på tågen, säger Jarl Samuelsson. Våra kunder, resenärerna, ska uppleva att de alltid kan få god service, att de står i fokus. Den 11 januari 2009 tar DSBFirst över Öresundstrafi ken över Öresundsbron mot Köpenhamn och Helsingör på den danska sidan, Göteborg, Karlskrona och Alvesta på den svenska sidan. Avtalet med svenska Skånetrafiken, Hallandstrafiken, Länstrafiken, Kronoberg, Blekingetrafi ken, och Västtrafi k och danska Trafi kstyrelsen sträcker sig till och med DSBFIRST BOX MALMÖ Tlf (+46)

12 VISSTE DU ATT... aldrig tidigare har så många pendlat från Skåne till Själland? Pendlingen har ökat med i genomsnitt 27 procent per år sedan slutet av 1990-talet. Antalet arbetspendlare uppgick 2007 till personer. 27% högre lön är huvudorsak till att boende i Skåne söker sig till den danska arbetsmarknaden? På minussidan finns reskostnader och restid. ARBETSMARKNAD Äventyret och utmaningen lockade Elsebeth Tank, Malmö Stadsbiblioteks nya chef, att flytta över Sundet. I Sverige får hon lära sig att vara chef på ett nytt sätt. Hon valde en utmaning En tidtabell för Öresundstågen mellan Malmö och Köpenhamn samt några danska film- och teateraffischer på väggarna vittnar om att Malmö Stadsbibliotek har en chef med nära kontakter över Öresund. Mycket riktigt, Elsebeth Tank har lämnat Danmark efter en framgångsrik karriär, för ett äventyr i grannlandet. Hon var känslomässigt så inställd på att Öresundsregonen är en enhet, att hon inte tänkte på att hon faktiskt hade emigrerat från sitt hemland, förrän en banktjänsteman påpekade att hon var utlandsboende. Är jag det, tänkte jag. Så hade jag aldrig uppfattat ordet emigration, säger Elsebeth Tank. Om vi ska tala om en region, måste allt som uppfattas och fungerar som barriärer tas bort, tycker jag. Mycket är fortfarande krångligt och har tagit en hel del energi för att reda ut: personnummer (Jag har redan ett danskt personnummer, varför ska jag behöva ett till?), kontakter med skatteverket, banken och myndigheter har tagit tid och kraft. Jag fick mycket större förståelse för vad det faktiskt innebär att flytta, säger Elsebeth Tank. Jag kom ju till en kultur och organisation som var snarlik den danska där jag i princip förstår vem jag ska vända mig till. Men tänk att komma från ett helt främmande land med ett fullständigt annorlunda system... Elsebeth Tank, som är hängiven nordist, frågade redan på 1990-talet sin svenska handledare Boel Jörgensen, för övrigt Danmarks första kvinnliga universitetsrektor (i Roskilde) och chef för Det Kgl Teater, vad man borde göra för att jobba nordiskt. Kolla Öresundsregionen, svarade Boel, och det har jag haft i bakhuvudet ända sedan dess, säger Elsebeth Tank. När chansen kom, tog jag den. Jag kan det danska biblioteksområdet utan och innan, Danmark är ett litet land. Det känns FOTO: CHARLOTTE CARLBERG BÄRG oerhört spännande att börja arbeta i Sverige. Skillnaderna är, trots den geografiska och kulturella närheten, större än hon föreställde sig. Ledarskap i Danmark och ledarskap i Sverige har helt olika traditioner och förutsättningar. Det började redan vid anställningsintervjun: Jag hade sex samtal med olika grupper av människor, minns Elsebeth Tank. Anställningsförfarandet var betydligt grundligare och tog längre tid än i Danmark. Ett av samtalen var enbart med facket, även det är olikhet mot hur det är i Danmark. En dansk chef har långtgående rättigheter att avskeda och anställa folk det är innebörden i danska flexicurity. I Sverige avskedar man inte folk lika lätt. Min uppgift som chef är annorlunda, säger Elsebeth Tank. I Danmark kan jag skapa en organisation som jag vill ha den och i princip anställa de människor jag vill, i Sverige består utmaningen i att på bästa sätt få dem som redan är anställda att samarbeta för att bli en effektiv och kreativ organisation. Det finns inget rätt eller fel, betonar Elsebeth. Rättvisetanken tilltalar henne, att skapa en kollektiv rörelse mot samma mål och samtidigt bry sig om varandra. Priset kan bli en något långsammare utveckling. Det som betydde mest för mitt beslut är hållningen till mångfald, säger Elsebeth Tank. Malmö har en stor grupp av människor från andra delar av världen, här talas 170 olika språk. Det är ett uttryck för en äkta önskan att ta ett internationellt ansvar, något som man vinner på i längden. Integration är ett prioriterat område på Malmö Stadsbibliotek. Det finns mål om vidgat deltagande, en kulturinstitution ska angå alla, även om vissa grupper är svårare att nå än andra. Tvåspråkiga gymnasieelever hjälper besökare som inte kan svenska att hitta i bibliotekssystemet och låna böcker på hemspråket. Läsgrupper bestående av människor med annan bakgrund läser tidningar och diskuterar innehållet. Syftet är att både tala och läsa svenska och hänga med i nyhetsrapporteringen. Att arbeta i ett annat land, även om det är ett grannland och kulturellt närstående, är naturligtvis en utmaning på det personliga planet. Att lämna en välbekant miljö innebär även att lämna nära vänner och familj. Lyckligtvis har min man flyttat över Sundet tillsammans med mig. Ändå kan jag som emigrant, sakna gemenskapen, någon som jag har en gemensam historia med, säger Elsebeth Tank. Det går att mötas och bli bra vänner, men det är svårt att bygga upp en gemensam historia. Det har en stor betydelse för ens identitet att ha någon närstående som man delar sitt tidigare liv med. Genom flytten har hon blivit ännu mer medveten om betydelsen att ha vittnen till sitt liv. Utan vittnen, menar Elsebeth Tank, blir livet allt mer tomt. Men jag har gjort mitt val, livet i Sverige innebär nya möjligheter som jag vill utforska, säger hon. Det utvecklar även mig som människa, att tvinga in mig i en ny situation som jag ska bemästra. n Mångkulturell För att bli anställd på Ferring Pharmaceupticals A/S i Örestad, strax söder om Köpenhamn, måste man kunna tala och skriva engelska. Företagets utvecklingsorganisation i Danmark är mer internationell än dansk med 25 nationaliteter representerade bland de 400 anställda. Av Jenny Wickberg Ferring Pharmaceupticals A/S internationella prägel är delvis ett resultat av en medveten strävan, säger Cecilia Callmer, Human Resource Manager. Vi vill ha en dynamik och de synergieffekter som en mångkulturell miljö ger, säger hon. Men att vi har anställda från hela världen hänger också samman med att vi behöver medarbetare med sådana specialistkunskaper att vi måste vända oss till den internationella marknaden för att kunna rekrytera personer med rätt kompetens. Det är 120 svenskar som arbetar på Ferrings danska kontor. En del följde med då företaget för några år sedan flyttade hela avdelningar inom läkemedelsutveckling från sitt kontor i Limhamn, och andra har kommit till efterhand. Att det är olika arbetsmarknads regler som gäller i olika länder är en självklarhet för dem som arbetar i ett land långt från hemlandet. Men även mellan grannländerna Danmark och Sverige finns det olikheter i sådant som regler för sjukfrånvaro och föräldraledigheter. Det är något man som individ FOTO: CHARLOTTE CARLBERG BÄRG Kemisten Magnus Granbom pendlar varje dag från bostaden i Malmö till arbetet som research scientist på Ferring i Danmark. En sak som har varit förbryllande med arbetet i ett annat land är det danska pensionssystemet. Det är ingen som har lyckats förklara det för mig. 12