Väg 50 fortsätter att vara en stor trafikled genom Motalas centrala delar som medför ett uppsplittrat stadsrum.

Transkript

1 kapitel 12 samlad bedömning SAMLAD BEDÖMNING Landskap Nollalternativ Väg 50 fortsätter att vara en stor trafikled genom Motalas centrala delar som medför ett uppsplittrat stadsrum. Föreslagen väg Den befintliga väg 50 genom Motala kan göras om till en stadsgata. En ny vägkaraktär genom Motala, en fyrfältig väg med trafikplatser och planskilda korsningar. På vissa ställen dominerar vägen i landskapet, som vid tpl Fors och tpl Metallvägen (sett från områdena väster om vägen) och Vätterbron. Vätterbron har en god arkitektonisk utformning och blir ett nytt tillskott i stadssiluetten. Naturmiljö Ingen ny mark tas i anspråk. Risk för att förorenat vägdagvatten påverkar rikkärret i Södra Freberga. Skogs- och betes mark tas i anspråk för den nya vägen. Banken för det södra landfästet tar ca 1/3 av skogsområdet i anspråk. Om banken byggs med en stödmur mot vägen minskas bankens storlek och en mindre del av skogsområdet tas i anspråk. Förlängs Vätterbron i söder till att gå fram till och över järnvägen minimeras påverkan på skogsområdet, men marken under landbron hamnar i skugga av bron. Kalkkärret påverkas inte direkt av vägutbyggnaden, men kan påverkas indirekt genom att den fasta marken tas i anspråk för vägbanken. Betesdjuren kommer att gå ute i kärret och för intensivt tramp kan skada snäckfaunan. Byggs järnvägen minskas kalkkärrets yta och kärret kan bli för smalt för att betas. Vattenkvalitet och faunan i Vättern påverkas inte av vägen. Dagvattenhanteringen längs vägen innebär att i princip inget förorenat vägdagvatten når Vättern.

2 84 kapitel 12 samlad bedömning Kulturmiljö Fortsatt stor påverkan på kanalmiljön (riksintresse). Fasta fornlämningar påverkas. Tillstånd från länsstyrelsen krävs för utgrävning. Vätterbron påverkar kulturmiljön kring Motalaviken. Den blir en ny årsring som visar infrastrukturutvecklingen: Motala ström och Göta kanal med broar samt Vätterbron. Rekreation och friluftsliv Gc-förbindelser mellan områden norr respektive söder om Motalaviken är fortsatt dålig. Kolonilotter vid Vätterbrons norra landfäste måste flyttas. Själva cykeltävlingen Vätterrundan påverkas inte av den nya vägen, men supporterklubbens marknadsstånd och tivoli samt bilparkering som sker i väg-reservatet måste hitta en ny plats. Bättre tillgänglighet till rekreationsområden norr och söder om Motalaviken, respektive öster och väster om vägen genom nya gc-vägar längs vägen och bron och planskilda korsningar med gc-vägar. Naturresurser Orenat dagvatten rinner ut i Motalaviken. Ingen påverkan på yrkes- eller fritidsfisket. Åtgärder för att rena vägdagvattnet medför påverkan på vattenkvaliteten, vattentäkten, Vättern är försumbar. Föreslagen väg innebär underskott av massor. Banken vid Vätterbrons södra landfäste kräver ca m 3. Bergkross kommer att användas. Byggs stödmur vid banken minskas behovet av massor med m 3. Byggs en långbro åtgår inga massor till bank vid Motalavikens södra sida. Boendemiljö Stor andel bullerstörda i Motalas centrala delar. Stor andel tung genomfartstrafik genom centrala Motala. Miljökvalitetsnormerna för luft överskrids inte. Vägen får stor barriäreffekt genom all tung genomfartstrafik. Minskning av bullerstörningen i centrala Motala. Ingen genomfartstrafik genom Motalas centrala delar och den befintliga vägen får därmed en mindre barriäreffekt. Åtgärderna, bullervallar och skärmar, längs den nya väg 50 innebär bullernivåer under riktvärdet för alla, utom för 33 fastigheter, ca 70 personer. Av dessa kommer nio

3 kapitel 12 samlad bedömning 85 Boendemiljö fastigheter att lösas in p g a vägens fysiska intrång. För de resterande fastigheterna, ca 50 personer, kommer fasadåtgärder och skyddade uteplatser att skapas. Miljökvalitetsnormerna för luft överskrids inte. Vätterbron innebär att två fastigheter öster om bron, vid det norra landfästet, får sina tomter beskuggade sen eftermiddag vid höst- och vårdagjämning samt efter kl mitt i sommaren. Gc-vägarna på Vätterbrons båda sidor ökar tillgängligheten till områden söder respektive norr om Motalaviken. Den planskilda korsningarna medför fortsatt god tillgängligheten mellan östra och västra delarna av staden. Risker och säkerhet Den befintliga vägen genom Motala innebär risk för trafikanter och boende när farligt gods går genom staden. Längs vägen ligger tät kvartersbebyggelse, skolor sjukhus Den nya vägen innebär en säkrare väg för såväl miljö, egendom som liv och hälsa. Med vidtagna åtgärder får vägsträckan ett bra skydd som förhindrar föroreningar att nå Motalaviken och Vättern. Påverkan under byggtiden Byggmetoden är avgörande för påverkan på Vätterns vattenkvalitet och fauna. Grumlingsförhindrande åtgärder måste användas när arbetsbryggan fram till stöden byggs och när själva brostöden byggs. Brostöden byggs inom spont och vid pålning för bryggan måste grumling förhindras. Arbetsvägen fram till bryggan vid södra landfästet får inte gå över den mossbevuxna strandbrinken. Material till bank och vägdel söder om Motalaviken bör om möjligt tas söder om Motala för att förhindra transporter genom centrala Motala. Byggnadssätt och kontrollprogram kommer att utförligt beskrivas i ansökan för byggande i vatten som kommer att behandlas av miljödomstolen. Byggandet av brostöden bedöms kunna ske utan störningar för trafiken med fritids- och passagerarbåtar. Fritids- och yrkesfisket bedöms inte heller påverkas.

4 86 kapitel 13 måluppfyllelse

5 kapitel 13 måluppfyllelse MÅLUPPFYLLELSE Kapitlet behandlar hur arbetsplanen uppfyller de ställda målen: målet för vägbygget, Mål och mått, miljökvalitetsmålen, miljökvalitetsnormerna, miljöbalkens hänsynsregler och regionala mål Mål för vägbyggandet Den nya väg 50 genom Motala uppfyller i alla avseenden de uppställda målet Mål och mått De övergripande målen anges i handboken för Mål och mått. Målen har sedan specificerats för att gälla ny väg 50 genom Motala. Målen har tagits fram och förankrats med Vägverket, Motala kommun och Länsstyrelsen i Östergötlands län. Målen är följande: Landsk andskapet apet som helhet Övergripande kvalitetsmål Vägen ska utformas så att landskapets särprägel bevaras, den historiska dimensionen kan upplevas och ekologiska funktioner och samband utvecklas. Målet innebär för väg 50 genom Motala: Att ta tillvara de olika landskapskaraktärerna som vägen går igenom: landsbygd, Vättern och staden. Genom fortsatt hävd av betesmarker i Södra Freberga, utblickar över Motalaviken och staden, en stadsmässig vägutformning i passa gen genom Motala och valet av vägens möbler (räcken, belysning, mittbarriär, plan teringar etc) för att förmedla förflyttningen mellan land och stad. Att säkerställa natur- och friluftsvärdena vid Vättern samt rikkärret i Södra Freberga. Att säkerställa tillgängligheten till Vätterns stränder, friluftsområdet Fålehagen samt behålla sambanden mellan stadens västra delar med Varamon och Råssnäs och stadens centrala delar. Måluppfyllelse Målet för landskapet som helhet uppfylls till stora delar. Det är emellertid osäkert hur den fortsatta hävden av betesmarken i Södra Freberga ska ske. Det beror delvis på skötselfrågor som inte arbetsplanen behandlar men även på utformningen av järnvägens dubbelspår. Områden med höga natur- - och kulturvärden Övergripande kvalitetsmål Vägnätet i områden med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden ska utformas så att värdena bevaras och där så är möjligt stärkas. Nya vägar ska följa syftet med områdets skydd, d v s vägen ska medverka till att områdets mål och syften uppnås. Målet innebär för väg 50 genom Motala: Att bibehålla beteshävd samt grundvattenrörelse och översilning i rikkärret i Södra Freberga, för att bevara floran och faunan. Att Vätterns unika glaciala relikter och dess strandområdens rödlistade arter samt att fiskbeståndet inte på lång sikt ska påverkas av vägen. Att områden med höga geologiska värden säkerställs. Att vattenkvaliteten i Motalaviken inte varaktigt ska försämras. Därför använda bästa möjliga metoder vid byggande av bron och omhändertagande av dagvatten. Måluppfyllelse Målet uppfylls delvis. Stor omsorg läggs ned på att förhindra att förorenat vägdagvatten når Vättern samt att Vätterbron ska byggas på ett sätt som minimerar grumling och annan påverkan. Däremot är inte frågan löst hur beteshävden ska säkras för kalkkärret.

6 88 kapitel 13 måluppfyllelse Tätorter Övergripande kvalitetsmål I bebyggd miljö utförs vägåtgärder så att ortens karaktärsbildande kvaliteter, vari natur- och kulturvärden ingår, bevaras och ligger till grund för utformningen av vägåtgärden. Tillgången på och tillgängligheten till områden för friluftsliv och rekreation bevaras och stärks. Målet innebär för väg 50 genom Motala: Att befintlig och ny väg genom Motala utformas som en stadsgata respektive stadsväg. Att vägen ges en god gestaltning som skapar mervärde för de kringboende, genom att utforma bullervallar, planteringar etc så att dessa utgör en estetiskt tilltalande miljö. Att tillgängligheten mellan stadens centrala och västra delar med Varamon och Råssnäsudden blir fortsatt god, genom att gång- och cykel passager upplevs som inbjudande och trygga. Att skapa en upplevelserik resa för trafikanten, genom att knyta an till Motalas karaktärer och symbolbärare. Möjliggöra utblickar över solfjäderstaden och radiomasterna, anknyta till pyramidpoppel som karaktärsträd, inte låta trafikplatsen vid Storgatan dominera i höjd över Jätten. Måluppfyllelse Målet uppfylls. Det ligger som grund för och har konkretiserats i gestaltningsprogrammet Miljökvalitetsmål Väg 50 genom Motala påverkar miljökvalitetsmålen på följande vis: Miljökvalitetsmål 1 Begränsad klimatpåverkan + 2 Frisk luft + 3 Bara naturlig försurning + 4 Giftfri miljö 0 5 Skyddande ozonskikt + 6 Säker strålmiljö 0 7 Ingen övergödning + 8 Levande sjöar och vattendrag + 9 Grundvatten av god kvalitet - 10 Hav i balans samt levande Påverkan kust och skärgård 0 11 Myllrande våtmarker - 12 Levande skogar 0 13 Ett rikt odlingslandskap 0/- 14 Storslagen fjällmiljö 0 15 God bebyggd miljö +/(-) Förklaring + ny väg 50 bidrar till att uppfylla målen - ny väg 50 bidrar inte till att uppfylla målen? svårt att konkret utläsa om ny väg 50 bidrar till att uppfylla målen 0 målet inte är relevant för vägprojektet Mål ett till fem beror på utsläpp av luftföroreningar från, biltrafik, flyg, båttrafik, industrier, uppvärmning av hus etc samt användning av naturfrämmande ämnen: lokalt, nationellt och internationellt. Biltrafiken kommer generellt att öka och därmed utsläppen, vilket innebär att miljömålen påverkas negativt. Å andra sidan innebär en ny väg 50 genom Motala en kortare resväg och en jämnare trafikrytm, d v s inga stopp vid trafikljus eller broöppningar, vilket bidrar till mindre utsläpp. Beräkningar visar att både emissionsfaktorer och emissionsmängder för alla de beräknade föroreningar minskar efter utbyggnad av den nya väg 50. Nya bilmodeller har bättre avgasrening, vilket medför att utsläppen från bilar för varje körd km kommer att minska på sikt. Ingen övergödning, mål sju, beror på luftburna kväveföreningar och gödande ämnen i mark och vatten. Stora mängder kväveföreningar kommer från bilavgaser. Avgaserna kommer att minska p g a kortare resväg och jämnare trafikrytm. De åtgärder som vidtas för att ta hand om samt fördröja och rena vägdagvatten (oljeavskiljare innan vägdagvatten ansluts till kommunala dagvattenledningar eller Vättern) inverkar positivt på miljömål 8, Levande sjöar och vattendrag samt miljömål 9 Grundvatten av god kvalitet. Däremot kan en olycka som medför att olja, bensin samt andra farliga ämnen rinner ut, komma att påverka grundvattnet negativt. Längs sträckan förbi kalkkärret har täta diken planerats. Myllrande våtmarker, mål 11 påverkas negativt genom att vägens utbyggnad påverkar kalkkärret i Södra Freberga. Inte av vägen direkt men p g a osäkerheten om fortsatt hävd. En stor roll spelar utbyggnaden av järnvägen. Den nya vägen bidrar till att uppfylla miljökvalitets-

7 kapitel 13 måluppfyllelse 89 mål 15 God bebyggd miljö även om närmiljön försämras på vissa avsnitt av vägen. Längs den befintliga väg 50 uppnås en bättre boendemiljö när all tung genomfartstrafik försvinner. Omläggningen av vägen innebär också en högst väsentlig förbättring av stadsmiljön och dess arkitektoniska och kulturhistoriska värden, när den befintliga väg 50 inte längre blir en genomfartsled utan kan göras om till en stadsgata. En del fastigheter utmed den nya vägen de flesta i zonen där väg 50 och järnvägen löper parallellt kommer att lösas in p g a fysiskt intrång och för höga bullervärden Miljökvalitetsnormer Vägprojektet överskrider inte miljökvalitetsnormerna för luft. De miljökvalitetsnormer som är relevanta för väg 50 genom Motala är kvävedioxid och partiklar, vilka beskrivs närmare under kapitel 8.3 Luftföroreningar. Naturvårdsverket har tagit fram förslag på miljökvalitetsnorm för bensen (C 6 H 6 ) och kolmonoxid (CO). Bensen är en av de luftföroreningar som är hårt knuten till biltrafik. Bensen är cancerframkallande och påverkar nervsystem och blod. Luftföroreningsberäkningar för den föreslagna nya väg 50 visar att både emissionsfaktorer och emissionsmängder för alla de beräknade föroreningarna, NO 2, PM 10,CO 2, SO 2 och HC, minskar efter uppkomsten av den nya väg 50. NO 2 -halten ligger under den nedre utvärderingströskeln. Då NO 2 -halten ofta är dimensionerade för sådana här miljöer kan man konstatera att de andra miljökvalitetsnormerna kan uppfyllas. Beräkningen av halterna för CO i visar värden som ligger lång under den föreslagna normen. De parametrar för vattenkvalitet som ingår i miljökvalitetsnormen för laxfiskevatten kommer ej varaktigt att påverkas av ombyggnaden av väg 50. Under byggtiden kommer schaktning för brostöden att orsaka grumling och sprängning orsaka utsläpp av olika kväveföreningar. Det finns risk för att grumlingen medför att halten uppslammade partiklar lokalt och temporärt kan överstiga normen medan det för kväveföreningarna nitrit, ammoniak och ammonium inte bedöms vara risk för överskridande Miljöbalkens hänsynsregler För hela projekt har vägens påverkan på omgivningen beaktats. I MKB beskrivs förutsättningarna och den kunskap som finns, de konsekvenser vägen medför samt förslag på åtgärder. På så sätt har hänsyn tagits till miljöbalkens hänsynsregler. De kan sammanfattas på följande vis: Bevisbördsregeln 2 kap 1 MB Den första paragrafen uppföljs genom att grundläggande utredningar och undersökningar har gjorts samt att en miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram. Kunsk unskapskravet 2 kap 2 MB Detta krav är uppfyllt genom framtagande av MKB. MKB visar hur projektet kommer att påverka människors hälsa och miljön. Som underlag till MKB och för att beskriva Vätterns värden har en inventering och konsekvensbedömning av naturvärdena utförts av specialister (Calluna AB Ekologiska kunskapsgruppen). Försiktighetsprincipen,, bästa möjliga teknik 2 kap 3 MB Vägprojektet tar hänsyn till denna paragraf. I MKB har ett antal åtgärder föreslagits för att undvika olägenhet eller skada på människors hälsa och miljön. Bland annat kan nämnas bullerskydd för att minska påverkan av buller, skyddsräcken för att förhindra avåkning, oljeavskiljare andra åtgärder för vägdagvatten för att förhindra en eventuell påverkan på Vätterns vattenkvalitet. För byggande av Vätterbron förslås en teknik som minimerar påverkan och grumling av vattnet. Lok okaliseringsprincipen 2 kap 4 MB Lokaliseringen av vägen har behandlats i föregående skede, Vägutredning. Hushålls- och kretsloppsprincipen 2 kap 5 MB För projektet har en massbalans eftersträvats men inte kunnat nås. Ett underskott på massor föreligger där bergkross kommer att användas. För byggandet av vägen kommer inget naturgrus att användas. Produktvalsprincipen 2 kap 6 MB Behandlar användning av kemiska produkter, biotekniska produkter och ämnen som behandlats med sådana. Dessa frågor kommer att behandlas i nästa skede, byggskedet.

8 90 kapitel 13 måluppfyllelse Skälighetsregeln 2 kap 7 MB Vilka åtgärder som är rimliga att utföra beaktas av beslutsfattarna. PPP (Polluters Pay Principle) Avhjälpandeskyldighet 2 kap 8 MB Den som är skyldig till skada eller olägenhet ska se till att skadan avhjälps. Frågan har inte behandlats i arbetsplanens MKB utan kommer att tas upp i byggoch driftsskedet. Stoppregeln 2 kap 9, 10 MKB Riktvärden, gränsvärden, normer och mål vad gäller miljön behandlas i MKB Regionala och kommunala mål I rapporten Östgötska miljömål, remissupplaga, konkretiseras de nationella miljökvalitetsmålen för att gälla Östergötland. Länsstyrelsen har lyft fram miljömål, uppdelade i två kategorier, som är av särskild betydelse för miljöarbetet i länet. Till kategori 1 hör miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar och God bebyggd miljö. Till kategori 2 hör miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Av de föreslagna regionala miljömålen är det följande mål som har betydelse för vägprojektet: Ett rikt odlingslandskap skall arealen hävdad betesmark inte ha minskat jämfört med år 2000 och alla naturbetesmarker som pekats ut i ängs- och betesmarksinventeringen skall vara hävdade. Frisk luft skall halterna av kväveoxider i utomhusluft vara högst 20 mg/m 3 som årsmedelvärde och högst 90 mg/m 3 som timmedelvärde. Arbetsplanens förslag medför att arealen hävdad betesmark vid kalkkärret i Södra Freberga minskar och bidrar därmed negativt till att uppfylla det regionala miljömålet för ett rikt odlingslandskap. Det regionala miljömålet för frisk luft uppfylls.

9 kapitel 14 samråd SAMRÅD I detta kapitel redogörs för de samråd- och informationsmöten samt markägarsammanträden som hållits under arbetsplanens framtagande. Samråds- och informationsmöten har hållits under projektets gång. Tjänstemän från Motala kommun har varit med vid samtliga projekteringsmöten. Informationsmöten med en referensgrupp bestående av politiker i Motala har hållits vid fem tillfällen och med länsstyrelsen i Östergötland vid fyra tillfällen. Vid mötena med länsstyrelsen har Banverket varit representerade för att försöka samordna de två projekten, ny väg genom Motala samt utbyggnad till dubbelspår. Samråd har skett med markägare och övriga berörda två kvällar, den 15 och 16 maj Protokoll har upprättats där alla uttalde synpunkter finns antecknande. på att utforma dagvattendammar under bron. 4. Vägen profil har utretts och hänsyn tagits till markförhållanden och grundvatten. Om profilen sänks kommer vägen att gå på leriga massor med dålig bärighet som kräver dyra stabiliseringsåtgärder. Föreslagen profil ligger på sandlager och påverkar inte grundvattnet. Bullerskydden utformas så att det gällande rikt värden uppfylls. 5. Bullerskärmar kommer att sätta upp längs bron. Naturvårsverkets riktvärdet för buller kommer inte att överskridas. 6. Bron kommer att förses med skärmar, 1,1 meter höga. Dessa kommer att hindra eventuell nedsmutsning. För mindre partiklar gäller en miljökvalitetsnorm. Denna överskrids inte. 7. Trafikplats vid Metallvägen har flyttats ca 16 meter åt väster och vid Solstrålen 1 och 3 är vägen förskjuten ca 10 meter. På så sätt har intrånget vid fastigheterna minskats. Framkomna synpunkter som har betydelse för MKB kan sammanfattas enligt följande: 1. Tunnel i stället för bro. 2. Hastigheten på vägen, 70 km/t istället för 90 km/h. 3. Vägbanken vid Vätterbrons landfäste, hur kom mer den att påverka fastigheterna? 4. Går det att sänka profilen, att låta vägen gå i skärning norr om Drottninggatan? 5. Bullerspridning från Vätterbron. 6. Nedsmutsning från trafiken på Vätterbron. 7. Norr om Trafikplats Metallvägen, kan vägen flyttas åt öster för att inte påverka fastigheterna väster om vägen? Synpunkterna har påverkat projektet på följande sätt: 1. Beslut om bro har fattats av Vägverket efter genomförd vägutredning, daterad Beslutas av Vägverket. 3. Vägbanken vid norra landfästet har justerats. Den har försetts med en stödmur och på så sätt har bankens storlek minskats och banken upptar nu en mindre yta. Stor omsorg har lagts ned

10 92 kapitel 15 referenser

11 kapitel 15 referenser REFERENSER Artdatabanken, SLU, Naturvårdsverket, Björn Cederberg och Michael Löfroth red., 2000, Svenska djur och växter i det europeiska nätverket Natura 2000, ISBN Banverket, juni 2000, Buller och vibrationer, Bilaga till Miljökonsekvensbeskrivning Järnvägsutredning för sträckan Motala Norrsten, utställningshandling december 2000 Banverket, maj 1998, Järnvägsutredning för sträckan Motala Norrsten, allmän del, utställningshandling, december 2000 Länsstyrelsen i Östergötland, 2002, Östgötska miljömål, Östergötlands miljömålsarbete, remissupplaga Motala kommun, , Översiktsplan Motala kommun, antagandehandling Motala kommun, , Översiktsplan för Motala kommun, delen Motala stad, antagandehandling , Undersökningsplan, Utredning etapp 2 med anledning av ombyggnad av RV 50 Fors-Tovsäter, Skepparepinan, väg 1088, Västra Stenby och Motala sn, Motala kommun Östergötland Scandiaconsult och Erséus Frenning Sjögren Arkitekter AB, januari 2002, Rv 50, Bro över Motalaviken, Parallella uppdrag, Stålalternativ Sveriges geologiska undersökning, 1976, Jordartskartan Linköping NV skala 1:50 000, Stockholm Vägverket, april 2002, Handbok Miljökonsekvensbeskrivning inom vägsektorn sammanfattande del, Borlänge, Publikation 2002:40, ISSN , Vägverket, september 2000, Vägutredning, Förslagshandling för riksvägarna 50 och 36 genom Motala Internetadresser Fiska i Vättern, Motala kommun, , Översiktsplan för Motala kommun, delen söder om Motalaviken, samrådshandling Motala kommun, , Översiktsplan för Motala kommun, delen Varamoområdet och Agneshögs industriområde, samrådshandling Motala kommun, Nuvarande riksväg 50 genom Motala ett hinder för en god samhällsutveckling, broschyr Olof Johansson, chefredaktör och ansvarig utgivare, 1999 nr 9, Fiskejournalen, Lerum Riksantikvarieämbetet arkeologiska undersökningar, Rapport UV Linköping 1999:31, Arkeologisk utredning etapp 1, Rv 50 genom Motala (Skepparepinan) och Rv 36 förbifart norr om Motala Riksantikvarieämbetet arkeologiska undersökningar, Riksväg 50 genom Motala - MKB