Fortfarande bra vårdresultat men oförmåga ta itu med kroniska svagheter

Transkript

1 Euro Health Consumer Index 2013: Sverige rasar i årets ranking av EU-sjukvården Fortfarande bra vårdresultat men oförmåga ta itu med kroniska svagheter Bryssel, den 28 november, 2013 Samtidigt som den svenska politiska debatten handlar om brister i vård och omsorg presenteras idag årets Euro Health Consumer Index (EHCI), där Sverige halkar från 6:e till 11:e plats av 35 europeiska länder. Sverige får se sig passerat av alla övriga nordiska länder. Är detta bekräftelsen på att svensk sjukvård försämrats? Nja, snarare att andra länder förbättrat sig mer, förklarar Dr Arne Björnberg, styrelseordförande och utredningschef på det svenska undersökningsföretaget Health Consumer Powerhouse, som sedan 2005 tagit fram EHCI. För att värdera resultatet rätt ska man också vara klar över att vi utökat antalet indikatorer, vilket påverkar rankingen. När det gäller behandlingsresultaten ligger Sverige fortfarande i topp. Sveriges resultat påverkas av bland annat den nya abort-indikatorn, där den mycket höga svenska abortfrekvensen kan tolkas som att aborter används som ett preventivmedel, med hälsorisker för mödrarna och belastning på sjukvården. Lika många aborter som i Sverige fler än 30 aborter per 100 födslar - återfinns idag bara i länder som tillhört det forna Sovjetblocket. (EHCI:s abortindikator gör en kritisk bedömning även av avsaknaden av aborträtt, varför länder som Cypern, Malta, Irland och Polen får poängavdrag.) Oförmåga lösa långvariga problem Sverige får i årets EHCI 756 av möjliga poäng, vilket placerar svensk sjukvård på 11:e plats (plats 6 i EHCI 2012), efter bland andra Island, Danmark, Norge och även Finland. Nederländerna bevarar sin topposition på 870 poäng, följt av Schweiz och Island (se grafik nedan). Sverige klarar sig bra i den nya kategorin Prevention, trots att svenskar i jämförelse med andra européer har mycket få sjukvårdskontakter. Kanske förklaringen är att det är andra, effektivare aktörer, som påverkar vårt kosthåll och motion? Svensk sjukvård har inte blivit sämre. De som tror att det var bättre förr, har inget stöd av EHCI. Men den svenska oförmågan att lösa stora, grundläggande sjukvårdsproblem kostar på för varje år som går utan att något händer, säger Johan Hjertqvist, HCP:s grundare.

2 Bara Serbien har nu lika långa väntetider som Sverige. Trots att regeringen pumpat in många kömiljarder händer mycket lite. Det tycks som att landstingen, som borde ha ansvaret, inte bekymrar sig. Sverige skiljer ut sig också genom att ännu inte ha infört en patienträttighetsbaserad sjukvårdslagstiftning där har vi i Europa idag mindre smickrande sällskap av enbart Malta och Bulgarien, påpekar Johan Hjertqvist. Ska Sverige byta system? Ingen vill idag i Sverige diskutera hur framtidens sjukvård ska finansieras. Årets EHCI-rapport ger annars bränsle åt detta ämne genom att visa, att försäkringsbaserad sjukvård tycks ge bättre övergripande resultat. Skattefinansiering kan ge väl fungerande sjukvård i små, homogena länder såsom Island, Danmark och Norge, menar EHCI, men i större länder tycks försäkringslösningar fungera bäst. EHCI jämför framgångsexempel som Nederländerna, Schweiz, Belgien, Tyskland och Frankrike med skattefinansierade länder som Storbritannien, Spanien, Portugal och Italien, vilka har svårt att konkurrera om de goda resultaten. En begränsad, tydlig roll för politikerna i sjukvården ses som en förutsättning för effektivitet och förändringsförmåga.

3 Svenska plus och minus Enligt EHCI 2013 är starka svenska sidor: Väl framme inom e-hälsa, ledande inom medicinska behandlingsresultat, ett brett utbud av allmänt tillgänglig sjukvård, låg korruptionsnivå, ledande inom hälsoprevention (med undantag för få gymnastiktimmar i skolan och hög sockerkonsumtion). Svaga sidor: avsaknad av patienträttigheter, oklart åtagande vad gäller utlandsvård enligt nya EUdirektivet, långa väntetider (inte minst för cancersjukvård, där dröjsmålen t o m tycks ha ökat), mycket hög abortfrekvens, ökade väntetider för nya läkemedel att bli ersättningsberättigade samt undermedicinering av schizofreni-tillstånd. Sedan HCP 2005 publicerade det första EHCI har denna jämförelse blivit en standard för väl fungerande sjukvård inom EU. Allt EHCI-material finns tillgänglig på vår hemsida: Matrialet kan användas fritt, med hänvisning till källan. EHCI 2013 har erhållit ovillkorade forskningsanslag från Pfizer Inc, USA, Medicover A.S, Belgien, och New Direction Foundation, Belgien. För kommentarer, kontakta: Arne Björnberg, arne.bjornberg@healthpowerhouse.com Johan Hjertqvist: johan.hjertqvist@healthpowerhouse.com