Omvårdnadsåtgärder vid illamående orsakat av cytostatikabehanding. Nursing interventions for chemotherapy induced nausea

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omvårdnadsåtgärder vid illamående orsakat av cytostatikabehanding. Nursing interventions for chemotherapy induced nausea"

Transkript

1 Sjuksköterskeprogrammet 180hp Vetenskaplig metodik III, Självständigt examensarbete KURS VK 11, 15 hp VT 13 Omvårdnadsåtgärder vid illamående orsakat av cytostatikabehanding En litteraturstudie Nursing interventions for chemotherapy induced nausea A literature review Szilvia Seprenyi och Hanna Thorn

2 SAMMANFATTNING Bakgrund: Illamående kan uppkomma av många olika orsaker. En av dessa är illamående som uppkommer som en biverkning till cytostatikabehandling. Illamående är en känd biverkning av cytostatikabehandling, varför patienter som ska påbörja och genomgår behandling mot cancer erhåller profylaktisk antiemetikabehandling. Illamående kan få konsekvenser som försämrad nutritionsstatus, elektrolytrubbningar och i vissa fall kan patienten vilja avbryta sin behandling på grund av att illamåendet blir för jobbigt. Trots antiemetika fortsätter illamående att vara ett stort problem vid cytostatikabehandling. Syfte: Att beskriva olika omvårdnadsåtgärder som kan användas som ett komplement till antiemetika vid behandling av illamående orsakat av cytostatika. Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvantitativ forskning genomfördes. Resultat: Sökningar resulterade i fem omvårdnadsåtgärder: progressiv muskelavslappning, tillskott av ingefära, proteintillskott och ingefärskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildspråk. Alla omvårdnadsåtgärder visade på en effekt på illamåendet i positiv riktning. Dock var resultaten motsägande inom vissa interventioner. Slutsats: Progressiv muskelavslappning, ingefära, druvjuice och musik och bildspråk kan eventuellt, som ett komplement till antiemetika, reducera illamående orsakat av cytostatikabehandling ytterligare. Dock krävs ytterligare forskning inom alla omvårdnadsåtgärder, då befintlig forskning ger otillräckliga eller motsägande resultat. Klinisk betydelse: Då antiemetika inte ger en fullgod effekt mot illamående kan omvårdnadsåtgärder fungera som ett komplement för att minska illamåendet ytterligare. Nyckelord: Cytostatika, illamående, omvårdnadsåtgärder

3 ABSTRACT Background: There are many things that can cause nausea. One of these is chemotherapy. One of the most feared side-effects of chemotherapy is nausea. Untreated, nausea may give rise to consequences such as malnutrition, electrolyte imbalance and in some cases the patient might want to terminate their treatment because the nausea is unbearable. Nausea is a known sideeffect to chemotherapy, and patients receive prophylactic antiemetic drugs. Even though patients receive antiemetic drugs, nausea keeps on being a problem while undergoing chemotherapy. Aim: The aim of this study was to describe different nursing interventions which can be used as a complement to antiemetic drugs. Method: A literature review with a basis in quantitative analyses was conducted. Results: Searches resulted in five nursing interventions: progressive muscle relaxation, ginger, protein and ginger, grape juice and music therapy and visual imagery. All of the five nursing interventions pointed towards a positive effect on nausea. But for some interventions contradictory studies were found that wasn t as positive of the studied intervention. Conclusion: Progressive muscle relaxation, ginger, protein and ginger, grape juice and music therapy and visual imagery, might, as a complement to antiemetic drugs, reduce chemotherapy induced nausea even further than just antiemetic drugs. But more research in this area is needed, while existing research is insufficient. Clinical significance: While antiemetic drugs aren t sufficient in treating chemotherapy induced nausea, nursing interventions can serve as a complement to reduce nausea even further. Key words: Chemotherapy, nausea, nursing interventions

4 INNEHÅLL Inledning... 1 Bakgrund... 2 Illamående... 2 Bedömning av illamående... 2 Cytostatika... 3 Uppkomst av illamående orsakat av cytostatika... 3 Typer av illamående vid cytostatikabehandling... 4 Riskgrupper för att drabbas av illamående vid cytostatikabehandling... 5 Följder av cytostatikautlöst illamående... 5 Antiemetika och biverkningar... 6 Riktlinjer för antiemetikabehandling vid cytostatikabehandling... 6 Sjuksköterskans ansvar... 6 Problem med antiemetika vid cytostatikabehandling... 7 Problemformulering... 8 Syfte... 8 Metod... 9 Design... 9 Urval... 9 Datainsamlingsmetod... 9 Dataanalys Etiska aspekter Resultat Progressiv muskelavslappning Tillskott av ingefära Proteintillskott och ingefärskapslar Intag av druvjuice Musikterapi och bildspråk Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion För- och nackdelar med progressiv muskelavslappning Tillskott av ingefära och dess antiemetiska effekt Tillskott av protein och ingefärskapslar Intag av druvjuice och musikterapi och bildspråk... 23

5 Cancertyper Mätinstrument för illamående Slutsats Klinisk betydelse Förslag på vidare forskning/utveckling Referenser Bilaga Bilaga

6 INLEDNING Vid en föreläsning om onkologi togs biverkningar som illamående, orsakat av cytostatikabehandling, upp. Onkologipatienter upplever att illamående efter cytostatikabehandling är väldigt besvärande. De erhåller antiemetika för att lindra besvären, men ju mer antiemetika som patienten tar, desto mer biverkningar av läkemedlet drabbas denne av. Vi blev därför intresserade av att veta vilka komplementerande omvårdnadsåtgärder som kan vidtas för att lindra illamående utöver antiemetika. 1

7 BAKGRUND Illamående är en obehaglig, subjektiv känsla av att vilja kräkas och upplevs ofta som värre än att kräkas (Bennett, 2009). Det är även den mest plågsamma biverkan av cytostatikabehandling som obehandlad kan leda till försämrad livskvalitét och ovilja att genomföra behandling (Middleton & Lennen, 2011). Illamående Illamående är en naturlig reaktion på olämplig mat eller dryck samt en reaktion vid sjukdom. Illamående kan uppkomma av olika orsaker till exempel på grund av sjukdomstillstånd i tarmens motoriska funktion som gör att tömningen av ventrikeln går för långsamt. Illamående förekommer även i samband med överkonsumtion av alkohol, samt vid bruk av vissa läkemedel som NSAID. Andra typer av illamående är åksjuka som orsakas av rörelseförändringar (Hægerstam, 2011) samt illamående i samband med en graviditet som är den vanligaste orsaken till illamående hos kvinnor (Summers, 2012). Illamående uppstår även ofta efter operation (Hambridge, 2013). Illamående orsakat av cytostatikabehandling är dock bland de jobbigaste formerna av illamående (Hægerstam, 2011). Oavsett om illamåendet är orsakat av sjukdomar eller förekommer naturligt är det ett lidande för individen (a.a.). Bedömning av illamående Illamående är en subjektiv känsla som enbart kan skattas av patienten själv. Sjuksköterskan bör vara lyhörd och uppmärksam på patientens signaler för att kunna hjälpa denne. För att veta hur svårt illamående patienten lider av är det viktigt att kunna mäta illamåendet. Det finns olika mätinstrument för att mäta illamåendet bland annat en visuell analog skala, så kallad VAS och en semantisk (deskriptiv) skala (Hawthorn, 1998). VAS skalan består av en tio centimeter lång linje med inget illamående i ena ändan och extremt illamående i den andra (Billhult, Bergbom & Sterner-Victorin, 2007). Patienten markerar på linjen hur illamåendet upplevs, och sjuksköterskan kan därefter läsa av skalan (a.a.). Den semantiska skalan består av ord som beskriver illamåendets intensitet. Patienten får välja mellan fyra ord för att beskriva sitt illamående: inget, svagt, måttligt, eller svårt illamående (Hawthorn, 1998). Andra instrument som kan användas för att mäta illamående är Morrow Assessment of Nausea and Emesis [MANE], Edmonton s Symtom Assessment Scale [ESAS] (Wood, Chapman & Eilers, 2011) och Rhodes Revised Index of nausea and vomiting [INV-R] (Molassiotis, Helin, Dabbour & Hummerston, 2007). MANE består av ett frågeformulär där fem frågor besvaras med ja eller 2

8 nej, eller utifrån en likertskala (Wood, Chapman & Eilers, 2011). ESAS är som en VAS-skala där patienten får beskriva sitt illamående som en siffra mellan ett och tio (a.a.). INV-R är även det ett frågeformulär där åtta frågor besvaras utefter en fem skalig likertskala (Molassiotis, Helin, Dabbour & Hummerston, 2007). Cytostatika Cytostatika är ett läkemedel som ges som behandling mot olika cancersjukdomar (Statens beredning för medicins utvärdering [SBU], 2001). Cytostatika ges i syfte att döda tumörceller eller reducera dess storlek för att sedan kirurgiskt kunna ta bort tumören. Cytostatika ges även som symtomlindring och för att förlänga livet för patienten då tumörsjukdomen är så långt framskriden att den inte kan botas med cytostatika. Cytostatika har dock biverkningar. Dessa biverkningar uppstår för att cytostatikan inte enbart dödar tumörcellerna utan även påverkar kroppsegna celler. Ges en ökad dos cytostatika i syfte att bota, ökar också risken att drabbas av fler biverkningar. Några av dessa biverkningar är illamående, kräkning, munsår och håravfall där illamående och kräkningar räknas till de värsta biverkningarna för patienten (SBU, 2001). Det finns många olika typer av cytostatika, och olika cytostatika har olika emetisk effekt. Cytostatika delas in i hög-, mellan-, låg och minimalrisk för att ge upphov till illamående och kräkning. 90 procent av de patienter som behandlas med högrisk cytostatika drabbas av illamående om ingen profylaktisk behandling ges att jämföra med 10 till 30 procent vid användning av lågrisk cytostatika (Hagberg, 2013). Cytostatika med hög emetisk effekt ges bland annat till patienter med metastaserande ovarial eller testikelcancer, kronisk lymfatisk och akut leukemi, bröstcancer och avancerad, icke småcellig lungcancer (Läkemedelsindustriföreningens Service AB, 2013). Småcellig lungcancer och bröstcancer behandlas med mellanrisk cytostatika. De cytostatika som har minimalrisk att ge upphov till illamående ges oftast i kombination med en mer emetisk cytostatika (a.a.). Uppkomst av illamående orsakat av cytostatika Illamående är en reflex kroppen har som ett skydd mot olika gifter. Illamående kontrolleras av kräkningscentrum i hjärnan och kemoreceptor-triggerzonen [CTZ]. CTZ finns utanför blodhjärnbarriären och har därmed kontakt med blod och cerebrospinalvätska som transporterar olika giftiga ämnen. CTZ i sin tur stimulerar kräkningscentrum i hjärnan och illamående uppstår (Pendergrass, 1998). 3

9 Cytostatika stimulerar bland annat mag- tarmkanalen till att frisätta serotonin. Det frisatta serotoninet binds till receptorer som ger upphov till signaler i vagus nerven. Dessa signaler registreras av CTZ, och en signal skickas till kräkcentrum och patienten upplever illamående vid cytostatikabehandling (Pendergrass, 1998). Illamående vid cytostatikabehandling måste inte enbart bero på cytostatikan. Det kan finnas andra bakomliggande orsaker som ger upphov till illamående (Hægerstam, 2011). Även läkemedel som ges till cancerpatienter, som opioider och NSAID, kan ge upphov till illamående. Opioider bidrar till illamående hos cancerpatienter genom att de ger upphov till förstoppning som i sin tur ger illamående. Ett ökat intrakraniellt tryck kan också orsaka illamående. Det intrakraniella trycket kan öka på grund av att patienten har en hjärntumör. Patienten blir då illamående på grund av sin sjukdom och inte enbart av cytostatikabehandlingen (Hægerstam, 2011). Typer av illamående vid cytostatikabehandling Illamående framkallat av cytostatika kan delas in i tre olika grupper: akut, fördröjt och betingat illamående (Middleton & Lennen, 2011). Det akuta illamåendet börjar inom 24 timmar efter cytostatikabehandling (Middleton & Lennen, 2011). Fördröjt illamående uppkommer efter 24 timmar. Antingen har det föregåtts av akut illamående som fortsätter i över 24 timmar för att därefter övergår till fördröjt illamående, eller så uppkommer illamåendet först efter 24 timmar. Fördröjt illamående kan pågå i upp till en vecka (Middleton & Lennen, 2011). Att ha i beaktande är att fördröjt illamående kan uppkomma även om det inte föregåtts av akut illamående (Hawkins & Grunberg, 2009). Det betingade illamåendet börjar ca 24 timmar innan behandlingen och upplevs endast om patienten genomgått tidigare cytostatikabehandlingar där behandlingen av biverkan illamående har varit inadekvat. Detta på grund av att patienten då vet hur svårt illamåendet var efter tidigare behandling, och blir orolig inför kommande behandling (Middleton & Lennon, 2011). Patienten förknippar vissa dofter, smaker, tankar om cytostatikabehandling och platser med illamående och blir därför illamående innan behandlingen påbörjats (Hawkins & Grunberg, 2009). 4

10 Kräkningar och illamående debuterar olika och varar olika länge beroende på vilken cytostatikabehandling patienten har fått. Illamående och kräkningar har ett visst mönster vilket innebär att intensiteten och frekvensen avtar med tiden. Detta mönster är olika från individ till individ. Hos patienter med betingat illamående är det extra viktigt att bidra med en god antiemetisk uppföljning för att höja livskvaliteten (Hawthorn, 1998). Riskgrupper för att drabbas av illamående vid cytostatikabehandling Risken att drabbas av illamående vid cytostatikabehandling är större för vissa patientgrupper än andra. Dels har cytostatikan en emetisk effekt, men även faktorer som ålder, kön och alkoholintag påverkar. Yngre patienter och kvinnor drabbas lättare av illamående orsakat av cytostatika. Även lågt intag av alkohol, tidigare känd åksjuka och illamående i samband med tidigare graviditet ökar risken för illamående i samband med cytostatikabehandling (Hawkins & Grunberg, 2009). Följder av cytostatikautlöst illamående Patienter upplever att illamående och kräkningar är de mest plågsamma biverkningarna med cytostatikabehandling (Hawthorn, 1998). Upp till 70 procent upplever akut illamående efter cytostatikabehandling, och upp till 75 procent upplever fördröjt illamående efter behandling (Hawkins & Grunerg, 2009). Risken hos cancerpatienter med långvarigt illamående är att de kan bli eller redan är så rädda för denna biverkning att de vägrar att fortsätta med cytostatikabehandlingen som kan rädda deras liv (Hawthorn, 1998). Illamående kan även leda till att patienten mår sämre såväl fysiskt som psykiskt (Middleton & Lennen, 2011). Vid illamående är det svårt för patienten att upprätthålla god nutritionsstatus då patienten inte vill eller kan äta på grund av känslan av att vilja kräkas. Minskat födointag får viktnedgång och undernäring som följd (Hawthorn, 1998). En försämrad nutritionsstatus försvagar patientens allmäntillstånd, då kroppens försvar och läkning av cancer kräver mycket energi (SBU, 2001). Ett otillräckligt kaloriintag under och efter cytostatikabehandling bidrar också till längre och svårare återhämtningsperiod (Hawthorn, 1998). Minskat födointag kan leda till brist på C- vitamin och zink, vilka är viktiga ämnen i sårläkningsprocessen (Stockholms Läns Landsting [SLL], 2010). 5

11 En annan följd av illamående och kräkning är vätskeförlust och elektrolytrubbningar. Vätskeförlust kan leda till dehydrering samt svår förvirring. Elektrolytrubbningarna kan i sin tur leda till alkalos, uremi och muskelkramper (Hawthorn, 1998). Patienter som får ofrivillig viktnedgång på grund av minskat födointag, som är dehydrerade, och lider av en allvarlig kronisk sjukdom löper risk för att drabbas av trycksår (Sveriges kommuner och Landsting, 2011). Dessa ovannämnda riskfaktorer har en patient med illamående risk att drabbas av (Hawthorn, 1998). God behandling av illamående är därför av stor vikt för patientens livskvalitet (SBU, 2001). Antiemetika och biverkningar Antiemetika är läkemedel mot illamående. Antiemetika kan delas in i olika grupper beroende på hur de verkar. Några av dessa grupper är antihistaminer, dopamin antagonister, neurokinin-1 antagonister och 5-HT3 antagonister. Dock har antiemetikaläkemedel biverkningar (Bennet, 2009). Några av dessa är: sederande effekt, muntorrhet, torra ögon, huvudvärk, förstoppning, diarré, svårigheter att tömma blåsan, Parkinson symtom och ångest (Bennet, 2009; Padezanin, 2006). Olika antiemetika ger olika biverkningar, men de vanligaste biverkningarna som drabbar en procent av användarna är, hos de flesta antiemetika, huvudvärk, muntorrhet, förstoppning och diarré (Läkemedelsindustriföreningens Service AB, 2013). Riktlinjer för antiemetikabehandling vid cytostatikabehandling Det finns många olika typer av cytostatika, och beroende på vilken cytostatika patienten behandlas med, finns det olika riktlinjer vad gäller profylaktisk antiemetikabehandling. Linköpings onkologiska klinik har riktlinjer för vilka antiemetika och i vilken dos dessa ska ges varje enskild dag efter en cytostatikabehandling. Beroende på vilken typ av cytostatika som getts och dess emetiska effekt, erhåller patienten antiemetika i olika doser under olika många dagar (Universitetssjukhuset Linköping, 2012). Den vanligaste antiemetikan mot akut illamående är 5-HT3-antagonister (Öhrling, 2008). Sjuksköterskans ansvar Det ingår i sjuksköterskans kompetensområde att uppmärksamma och lindra lidande och komplikationer hos patienten oavsett om det uppkommer till följd av sjukdom eller en 6

12 behandling. Hen ska också se till att patientens basala behov såväl fysiska som psykiska uppfylls (Socialstyrelsen, 2005). Sjuksköterskan har en mycket viktig roll i behandlingen av cytostatikaorsakat illamående. Det är viktigt att som sjuksköterska veta vilka riskfaktorer patienten har för att utveckla illamående för att på så sätt kunna förebygga uppkomsten vid en cytostatikabehandling. Förebyggande åtgärder mot illamående har större effekt än behandlande åtgärder. Sjuksköterskan måste därför informera patienten om detta så att följsamhet till förebyggande behandling ökar (Middleton & Lennen, 2011). Hawkins & Grunberg (2009) tillägger att sjuksköterskan måste kunna bedöma hur väl behandlingen mot illamående fungerar för att, om så behövs, tidigt kunna sätta in andra åtgärder. Det är även viktigt att tänka på kulturella aspekter, då personer i vissa kulturer inte vill rapportera biverkningar (a.a.). Problem med antiemetika vid cytostatikabehandling Trots att det finns många nya effektiva antiemetika fortsätter illamående att vara ett stort problem vid cytostatikabehandling (Hawkins & Grunberg, 2009; Middleton & Lennen, 2011). Det är svårare att hitta adekvat behandling mot fördröjt illamående än mot akut illamående (Hawkins & Grunberg, 2009). Studier visar dock att dubbelt så många drabbas av fördröjt illamående i jämförelse med akut illamående. Trots att incidensen av fördröjt illamående är högre än vid akut illamående, uppvisas mindre intresse för denna grupp av illamående (a.a.). De patienter som inte blir hjälpta av konventionell antiemetikabehandling, kan erbjudas stödjande behandlingsmetoder. Förutsättningen för att patienten ska kunna få en stödjande behandling är att patienten själv vill och tror på behandlingen samt att vårdpersonalen är väl insatt i omvårdnadsåtgärdens effekter (Hawthorn, 2010). En sjuksköterska bör kunna minska det lidande som illamående kan orsaka (Socialstyrelsen, 2005). Hen bör också kunna motverka uppkomsten av illamående orsakat av en behandling, varför det är av vikt att veta hur detta görs (a.a.). 7

13 PROBLEMFORMULERING Cytostatika orsakat illamående är en obehaglig biverkning som kan ge svåra konsekvenser för patienten. Men trots användning av antiemetika fortsätter illamående att vara ett problem vid cytostatikabehandling. Sjuksköterskor ska lindra lidande och motverka komplikationer av behandlingar. Hen måste därför veta vilka omvårdnadsåtgärder som kan vidtas när befintlig behandling inte räcker till. SYFTE Studien syftar till att beskriva olika omvårdnadsåtgärder som kan användas som ett komplement till antiemetika vid behandling av illamående orsakat av cytostatika. 8

14 METOD Design En litteraturstudie med grund i analys av kvantitativ forskning genomfördes där vetenskapliga artiklar användes för att finna befintlig information om ämnet. Urval De artiklar som inkluderades i studien var primärkällor. Andra inklusionskriterier var att artikeln var granskad av en etisk kommitté, var Peer Reviewed, och att illamåendet skulle vara orsakat av cytostatikabehandling, samt att interventionen var ett komplement till antiemetika. Artiklar rörande interventioner som en allmänsjuksköterska inte kan genomföra exkluderades, likaså interventioner som ej kan genomföras på sjukhus. Andra exklusionskriterier var att artikeln inte var skriven på engelska eller svenska. Detta sattes dock inte som en begränsning i litteratursökningarna. Inga begränsningar gjordes heller för artiklarnas ålder. Sökord som användes var: chemotherapy induced nausea, chemotherapy, nausea, nursing och intervention. Dessa sökord kombinerades med varandra för att få fram olika sökvinklar. Datainsamlingsmetod Datainsamling skedde genom att göra databassökningar på CINAHL, MEDLINE, AMED och PubMed. Boolesk sökteknik (Östlundh, 2012) i form av AND användes för att kombinera sökorden med varandra. Alla olika sökkombinationerna användes i CINAHL, MEDLINE, AMED och PubMed för att få ett bredare sökresultat. Dock resulterade inte alla sökningar i artikelträffar, varför dessa sökningar exkluderades från sammanställningen av litteratursökningarna (se tabell 1). Sökningarna resulterade även i dubbletter av artiklar som redan inkluderats, det vill säga olika kombinationer av sökord gav upphov till samma artiklar. Detta redovisas i sammanställningen. Datainsamling skedde även genom att göra en manuell sökning i referenslistorna till de artiklar som inkluderades i denna litteraturstudie. 9

15 Tabell 1: Sammanställning av litteratursökning Datum Databas Sökord Limiters Träffar Dubbletter Antal lästa abstract CINAHL, AMED, MEDLINE PubMed PubMed Manuell sökning Nursing AND nausea AND chemotherapy Nursing AND nausea AND chemotherapy Chemotherapy induced nausea AND nursing intervention Peer reviewed Antal lästa artiklar Inkluderade artiklar efter artikel nummer , 4, 5, 6, 7, , 5, 6, 7, 8, , Artiklar valdes ut genom att först läsa titeln och jämföra med denna studies inklusions- och exklusionskriterier för att se om artikeln var relevant för denna litteraturstudie. Om titeln överensstämde med studiens kriterier lästes artikelns sammanfattning som även denna jämfördes med inklusions- respektive exklusionskriterierna. Om även sammanfattningen överensstämde, lästes artikeln i sin helhet. Om det då visade sig att artikeln inte överensstämde med denna litteraturstudies inklusions- och exklusionskriterier, uteslöts artikeln ur studien. Om artikeln däremot överensstämde med kriterierna, inkluderades den i studien och analyserades. De inkluderade artiklarna sammanställdes i en tabell. Se bilaga 1. Artiklarna som inkluderades lästes flera gånger av båda författarna. Artikelsökningarna resulterade i 78 lästa abstract. Av dessa 78 abstract exkluderades 40 artiklar på grund av att de enbart studerade antiemetika, elva exkluderades på grund av att en allmänsjuksköterska inte kunde genomföra interventionen. Sju exkluderades då de inte var primärkällor, och tre exkluderades för att interventionen inte genomfördes på sjukhus. De resterande 17 artiklarna lästes i sin helhet. Av dessa 17 exkluderades en på grund av att det inte var en primärkälla, en exkluderades för att det inte framgick om illamåendet uppkom på grund av cytostatikabehandling, en exkluderades på grund av att interventionen inte var ett komplement till cytostatikabehandling och fem exkluderade för att en allmänsjuksköterska inte 10

16 kunde utföra dem. De resterande nio artiklarna analyserades. Var god se figur 1 för litteratursökning och exkludering av artiklar. Studier identifierade genom databassökningar (n = 78) Exkluderade efter läsning av abstract (n = 61) 40 Studerade enbart läkemedel 11 Gick ej att genomföra för en allmänsjuksköterska 7 Var ej primärkällor 3 Genomfördes utanför sjukhus Exkluderade efter läsning av fulltextartikel (n = 8) 5 Intervention ej genomförbar av allmänsjuksköterska 1 Ej en primärkälla 1 Framgick ej om illamående var orsakat av cytostatika 1 intervention var ej ett komplement till antiemetika Studier inkluderade till analys (n = 9) Figur 1: Litteratursökning och exkludering av artiklar Dataanalys De artiklar som uppfyllde denna studies inklusions- och exklusionskriterier sammanställdes i ett Excel dokument. Vilken typ av intervention som förekom i de olika studierna jämfördes. Interventioner som var liknande färgkodades och delades in i grupper. Artiklarna rörande samma intervention jämfördes därefter beroende på hur studien var genomförd, hur interventionen använts i studien, vilken effekt interventionen hade på illamåendet, vilken typ av cancer deltagarna led av och vilken cytostatika deltagarna behandlats med. En kvalitetsgranskning efter Willman, Stoltz och Bahtsevanis (2011) granskningsmall utfördes på de artiklar som inkluderades i studien. Se bilaga 2 för granskningsmall. Om artikeln som granskades svarade ja på 80 procent av punkterna i granskningsmallen samt hade över 80 deltagare efter bortfall klassades artikeln ha hög kvalitet. Om artikeln däremot svarade ja på mindre än 50 procent av punkterna och/eller hade under 30 deltagare efter bortfall klassades artikeln ha låg kvalitet. De artiklar som hade mellan 30 och 80 deltagare efter bortfall, och svarade ja på mellan 50 till 80 procent av punkterna i granskningsmallen klassades ha medel kvalitet. Efter kvalitetsgranskning av artiklarna uppfyllde en artikel kraven för hög kvalitet, sex artiklar uppfyllde kraven för medel kvalitet och två klassades ha låg kvalitet. Dock inkluderades 11

17 alla artiklar som uppfyllde inklusions- respektive exklusionskriterierna i denna litteraturstudie oberoende av kvaliteten. ETISKA ASPEKTER En litteraturstudie bygger på andras forskning där etiska problem kan förekomma. Det är därför viktigt att ett formellt etiskt råd har granskat och godkänt studien som utförs (Polit & Beck, 2010). I denna litteraturstudie användes därför enbart studier som granskats av ett etiskt råd. En annan etisk aspekt som är viktig att tänka på vid en litteraturstudie är bland annat plagiat, att data behandlas på korrekt sätt och inte manipuleras, samt att inte hitta på resultat. Såväl negativa som positiva fynd ska presenteras (Polit & Beck, 2010). Med detta i åtanke har denna studie inkluderat både de positiva och negativa resultat som framkom, samt gett bekräftelse till författarna till originalartiklarna som används i litteraturstudien genom att referera till deras studier på ett korrekt sätt. 12

18 VAS-skala MANEskala Symtomdagbok ESASskala INV-R Formulär utformat av forskarna RESULTAT De nio artiklarna som analyserades var alla kvantitativa studier. Dessa studier kunde delas in i fem grupper rörande fem olika omvårdnadsåtgärder. De fem omvårdnadsåtgärderna var: progressiv muskelavslappning, intag av ingefära, proteintillskott och ingefärskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildspråk. I tabell 2 nedan visas en sammanställning av de olika omvårdnadsåtgärderna som åskådliggör om omvårdnadsåtgärden hade en signifikant påverkan på illamående eller inte. De studier som inkluderades använde sig av olika mätinstrument för att komma fram till om omvårdnadsåtgärden som studerades hade en signifikant påverkan på illamåendet eller inte. En sammanställning av vilka mätinstrument som användes i studien presenteras i tabell 3. Tabell 2: Omvårdnadsåtgärder som signifikant minskar illamående Signifikant minskning av illamående Intervention Artikel nummer Ja Nej Ingefära 1 X Ingefära 2 X Ingefära 3 X Protein och ingefära 4 X Muskelavslappning 5 X Muskelavslappning 6 X Muskelavslappning 7 X Druvjuice 8 X Musik och bildspråk 9 X Tabell 3: Mätmetod för illamående i de olika studierna Intervention Artikel nummer Mätmetod för illamående Ingefära 1 X Ingefära 2 X Ingefära 3 X Protein och ingefära 4 X Muskelavslappning 5 X Muskelavslappning 6 X Muskelavslappning 7 X Druvjuice 8 X Musik och bildspråk 9 X 13

19 Progressiv muskelavslappning En av de omvårdnadsåtgärder i denna litteraturstudie som flest artiklar handlade om var progressiv muskelavslappning, tre av nio. I progressiv muskelavslappning spänner patienten en viss muskelgrupp (Morrow et al., 1992). När patienten börjar känna av att muskeln börjar bli trött, ska patienten slappna av i muskel och känna hur muskeln känns mindre spänd. Denna varvning av spänning och avslappning i specifika muskelgrupper fortsätter tills alla utvalda muskelgrupper spänts och relaxerats. Exempel på muskelgrupper som spänns för att sedan relaxeras är händerna, armarna, pannan, ryggen, bröstet och magen (a.a.). Den progressiva muskelavslappningen varade i 20 minuter (Morrow et al., 2008) eller 25 minuter (Campos de Carvalho, Martins & dos Santos, 2007; Molassiotis, 2000). Muskelavslappningen utfördes av sjusköterskor som hade fått träning i hur progressiv muskelavslappning utförs (Morrow et al., 2008; Campos de Carvalho et al., 2007; Molassiotis, 2000). I en studie utfördes muskelavslappningen även av en utbildad psykolog för att författarna till studien ville se om det blev någon skillnad i resultatet om en sjuksköterska utförde muskelavslappningen eller om en psykolog utförde den (Morrow et al., 2008). Träning i muskelavslappning som sjuksköterskorna fick, tog i en av studierna ca tre timmar (a.a.). De andra studierna tog inte upp hur lång utbildning sjuksköterskorna hade fått även om det i artikeln framgick att de hade fått utbildning i progressiv muskelavslappning (Campos de Carvalho et al., 2007; Molassiotis, 2000). De olika studierna inkluderade patienter med olika typer av cancer och cytostatikabehandling. Molassiotis (2000) var helt homogen i sitt urval av såväl cancerpatienter som typ av cytostatika. Författaren inkluderade enbart patienter med bröstcancer som behandlades med samma sorts cytostatika (a.a.). Campos de Carvalho et al. (2007) inkluderade tre olika cancertyper i sin studie där leukemi var den vanligast förekommande. Författarna beskrev dock inte vilken typ av cytostatika som använts vilket inte heller Morrow et al. (2008) gjorde. Morrow et al. beskrev dessutom inte vilken typ av cancer patienterna som studerades led av. Se tabell 4 nedan för en översikt av omvårdnadsåtgärder vid cytostatikautlöst illamående och de cancerformer som de använts för i de inkluderade artiklarna. Studierna kom fram till att progressiv muskelavslappning signifikant minskade illamåendet hos patienten som fick interventionen jämfört med en kontrollgrupp (Morrow et al., 2008; Campos 14

20 Ej angivet Leukemi Skelett Bröst Lymfom Hodgkins lymfom Icke Hodgkins lymfom Lung Magsäck Prostata Annat de Carvalho et al., 2007; Molassiotis, 2000). Illamåendets intensitet var signifikant lägre i interventionsgruppen, och nådde i denna grupp sin topp två dagar efter cytostatikabehandling jämfört med kontrollgruppen där illamåendet var som värst tre dagar efter behandlingen (Molassiotis, 2000). Såväl det betingade illamåendet som det akuta illamåendet reducerades signifikant med hjälp av progressiv muskelavslappning (Morrow et al., 2008). Både obehag orsakat av illamående och varaktigheten på illamåendet minskade signifikant i interventionsgruppen. Författarna kom även fram till att det inte blev någon signifikant skillnad i resultatet om en psykolog utförde muskelavslappningen än om en sjuksköterska utförde avslappningen (a.a.). Tabell 4: typer av cancer som inkluderades i studierna Intervention Artikel nummer Typ av cancer Ingefära 1 X Ingefära 2 X Ingefära 3 X Protein och 4 X X X X X X X ingefära Muskelavslappning 5 X X Muskelavslappning 6 X Muskelavslappning 7 X Druvjuice 8 X X X X X X Musik och bildspråk 9 X X X X Tillskott av ingefära Tre av de nio artiklarna handlade om ingefära. (Alparslan et al., 2012; Pillai, Sharma, Gupta & Bakhshi, 2011; Zick et al., 2009). Ingefäran administrerades på olika sätt i de olika studierna. En administrationsform var tabletter (Alparslan et al., 2012) ett annat sätt var kapslar med ingefärspulver (Pillai et al., 2011). Zick et al. (2009) använde också kapslar, men dessa var fyllda med ingefärsextrakt och inte pulveriserad ingefära. Deltagara i de olika studierna led av olika typer av cancer och behandlades med olika cytostatika. Zick et al. (2009) beskrev inte vilken typ av cancer deltagarna led av. Alparslan et al. (2012) inkluderade patienter som led av många olika typer av cancer, men majoriteten av 15

21 Ej angivet Högrisk för illamående Medelrisk för illamående Låg risk för illamående Minimal risk för illamående patienterna led av leukemi, medan Pillai et al. (2011) enbart inkluderade patienter som led av skelettcancer. Pillai et al. studerade även enbart cytostatika med högrisk för illamående medan Zick et. al. (2009) inkluderade alla typer av cytostatika oberoende av dess emetiska effekt. Den tredje studien beskrev inte vilken typ av cytostatika som användes hos patienterna (Alparslan et al., 2012). Tabell 5 nedan visar översiktligt omvårdnadsåtgärder vid cytostatikautlöst illamående i relation till olika typer av cytostatika i inkluderade studier. Tabell 5: Typ av cytostatika som användes i studierna Intervention Artikel nummer Typ av cytostatika Ingefära 1 X Ingefära 2 X Ingefära 3 X Protein och 4 X X X ingefära Muskelavslappning 5 X Muskelavslappning 6 X Muskelavslappning 7 X Druvjuice 8 X X X X Musik och bildspråk 9 X X I de olika studierna användes olika doser av ingefäran. Deltagarna i studierna fick ett eller två gram ingefärspulver per dag (Pillai et al., 2011; Zick et al., 2009) eller 1,6 gram per dag (Alparslan et al., 2012). Doserna delades upp på två tillfällen per dag och deltagarna skulle ta ingefäran under tre dagar efter cytostatikabehandlingen (Pillai et al., 2011; Zick et al., 2009). I Alparslan et als. (2012) studie skulle ingefäran också delas upp på två tillfällen per dag, dock skulle ingefäran tas under hela behandlingstiden och inte under tre dagar. Två av studierna kom fram till att ingefära signifikant minskar illamående orsakat av cytostatikabehandling (Alparslan et al., 2012; Pillai et al., 2011) Såväl i den akuta fasen, 1-4 dagar efter behandling, som i den fördröjda fasen, 5-10 dagar efter behandling, minskade illamåendet signifikant vid användning av ingefära i jämförelse med kontrollgruppen (Pillai et al., 2011). Zick et al. (2009) kommer dock inte fram till lika positiva resultat i sin studie. De kunde inte hitta någon signifikant skillnad i förekomst av akut eller fördröjt illamående mellan kontrollgruppen och de grupper som fick ingefära. Dessutom kom studien fram till att de 16

22 deltagare som fick två gram ingefära per dag hade signifikant fler allvarliga episoder av illamående i jämförelse med kontrollgruppen och den interventionsgrupp som enbart fick ett gram ingefära per dag (Zick et al., 2009). Proteintillskott och ingefärskapslar En omvårdnadsåtgärd som hittades var proteinrik dryck med tillägg av kapslar med torkad pulveriserad ingefära. Deltagarna i studien randomiserades till en av tre grupper. Den första gruppen var en kontrollgrupp, den andra gruppen fick proteinrikdryck och ingefärskapslar och den tredje gruppen fick hög halt av proteindryck och ingefärskapslar. Deltagarna i interventionsgrupperna skulle dricka två proteinrika drycker per dag i tre dagar, där den första drycken skulle intas 24 timmar efter cytostatikabehandlingen. Båda interventionsgrupperna fick en dryck innehållande 17 gram protein. Deltagarna i mycket proteinrikdryck gruppen fick utöver denna dryck extra proteinpulver innehållande ytterligare 15 gram protein. Ingefäran som gavs till båda interventionsgrupperna var fyra kapslar á 250 mg som skulle tas i samband med proteindrycken (Levine et al., 2008). Patienter som deltog i studien led av många olika typer av cancer, men majoriteten led av bröstcancer. Alla deltagare i studien skulle dock behandlas med cytostatika som hade hög- eller mellanrisk för att ge upphov till illamående (Levine et al., 2008). Resultatet i studien visar på att illamående signifikant minskade hos de deltagare som fick mycket proteinrikdryck och ingefära. Denna grupp rapporterade mer sällan att de var illamående. Illamåendet uppkom inte lika frekvent, de upplevde inte illamåendet som lika besvärande och de använde inte antiemetika i lika stor utsträckning som deltagarna i de andra två grupperna. Skillnader i rapportering, frekvens, och besvär orsakat av illamående samt användning av antiemetika mellan kontrollgruppen och proteinrikdryck och ingefärsgruppen var inte signifikanta. Dock rapporterade proteinrikdryck och ingefärsgruppen oftare att de led av illamående än kontrollgruppen. Även frekvensen och irritation av illamående var högre än i kontrollgruppen. Kontrollgruppen använde dock mer antiemetika än proteinrikdryck och ingefärsgruppen (Levine et al., 2008). 17

23 Intag av druvjuice En artikel tog upp druvjuice som ett komplement till antiemetika. Interventionsgruppen fick dricka druvjuice medan kontrollgruppen fick en dryck som smakade och såg ut som druvjuice men var placebo. Deltagarna i studien skulle dricka 1,2 deciliter av den dryck de blivit tilldelade 30 minuter innan de åt en måltid. De skulle även dricka 1,2 deciliter när de började känna illamående. Deltagarna genomgick fyra behandlingscykler och efter varje cykel skulle deltagarna dricka sin dryck i en veckas tid. Studien inkluderade många olika cancerdiagnoser och cytostatikabehandlingar. Majoriteten av deltagarna led dock av bröstcancer och den vanligast använda cytostatikan var Doxorubicin (Ingersoll et al., 2010). Resultatet i studien visar på att interventionsgruppen i genomsnitt hade mindre obehag av illamående samt en lägre frekvens av illamående i jämförelse med kontrollgruppen. Dock uppvisade inte resultatet en signifikant skillnad, utan enbart en effekt i positiv riktning. Studien visar även på en ökad frekvens av kräkning hos interventionsgruppen i jämförelse med kontrollgruppen (Ingersoll et al., 2010). Musikterapi och bildspråk Musikterapi och bildspråk var ytterligare en omvårdnadsåtgärd som hittades. I denna studie var deltagarna sin egen kontrollgrupp, det vill säga under en cytostatikabehandling administrerades cytostatika som vanligt, medan de under en annan behandling fick musik och bildspråk som intervention under administreringen. Innan sin andra behandling fick deltagarna välja ut en av fem tavlor med naturperspektiv på. Till varje tavla fanns en cd-skiva med 60 minuter musik. 30 minuter innan behandlingen startade mättes patientens illamående genom att använda VASskalan. Vid administreringen av cytostatika fick deltagarna titta på naturbilden de valt och föreställa sig att de befann sig på platsen som bilden visade. Samtidigt lyssnade de på musiken som hörde ihop med bilden. När administreringen var färdig utfördes en ny mätning av illamående men hjälp av VAS-skalan (Karagozoglu, Tekyasar & Yilmaz, 2012). Forskarna kom fram till att när deltagarna var i kontrollgruppen upplevde de signifikant mer illamående efter cytostatikabehandlingen än vad de gjorde innan behandlingen började. När de var i interventionsgruppen däremot kunde ingen ökning av illamående ses efter behandling jämfört med före behandling (Karagozoglu et al., 2012). När patienterna var i interventionsgruppen upplevde färre deltagare illamående de första sex timmarna efter 18

24 behandling jämfört med när de var i kontrollgruppen. Det var även färre deltagare i interventionsgruppen som upplevde illamående 49 timmar efter behandling att jämföra med när de var i kontrollgruppen (Karagozoglu et al., 2012). 19

25 DISKUSSION Illamående är en obehaglig biverkning av cytostatikabehandling, detta trots att det finns många profylaktiska antiemetika. I denna studie hittades fem kompletterande omvårdnadsåtgärder som en allmänsjuksköterska kan utföra som kan minska illamående orsakat av cytostatikabehandling ytterligare. Omvårdnadsåtgärderna var progressiv muskelavslappning, tillskott av ingefära, proteintillskott och ingefärskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildspråk. Metoddiskussion Inklusions och exklusionskriterier utformades för att sålla bort information som inte var relevant för denna litteraturstudie. Artiklarna som inkluderades i studien skulle vara primärkällor. Detta på grund av att resultatet i artiklarna var mer tillförlitliga eftersom studien som beskrevs var utförd av författarna till artikeln och ingen mellanhand har kunnat missförstå resultatet som forskarna kom fram till (Polit & Beck, 2010). Artiklarna som inkluderades skulle handla om cytostatikabehandling, då en svår och vanlig biverkning av cytostatika är illamående, och det var just detta illamående som var av intresse. Omvårdnadsåtgärden som studien berörde skulle vara ett komplement till antiemetikabehandling. Detta på grund av att illamående är ett obehagligt symtom som kan göra att patienter kan vilja hoppa av sin behandling. Om omvårdnadsåtgärden inte uppnår önskad effekt och patienten inte erhåller antiemetikaläkemedel, kan patienten drabbas av illamående som kan resultera i att patienten inte vill fortsätta med cytostatikabehandlingen. Denna litteraturstudie gjordes som en examensarbete på kandidatnivå, därför exkluderades artiklar rörande omvårdnadsåtgärder som inte kunde utföras av en allmänsjuksköterska. Av liknande orsak exkluderades artiklar som enbart handlade om antiemetika, då en sjuksköterska inte kan ordinera läkemedel. Omvårdnadsåtgärder som inte kunde utföras på ett sjukhus exkluderades på grund av att sjuksköterskor inte i lika stor utsträckning har kontakt med patienten som är hemma jämfört med om patienten skulle ligga inne på sjukhus. De sökord som användes var breda, generella sökord då avsikten var att presentera ett brett resultat med så många olika omvårdnadsåtgärder som möjligt. Om en mer riktad sökning hade utförts genom att exempelvis använda ingefära som sökord hade fler artiklar om ingefäras effekt på illamående hittats, men resultatet hade då inte blivit lika brett i att identifiera olika åtgärder. 20

26 Datasökningar utfördes endast på CINAHL, MEDLINE, AMED och PubMed. CINAHL, MEDLINE och PubMed är viktiga elektroniska databaser för sjuksköterskor då de inkluderar många tidsskrifter rörande omvårdnadsåtgärder (Polit & Beck, 2010). Därför användes dessa databaser i denna litteraturstudie. Då denna studie syftade till att hitta komplementerande omvårdnadsåtgärder till antiemetika användes även databasen AMED. Detta då AMED inkluderar artiklar rörande alternativ medicin, såväl läkemedel som omvårdnadsåtgärder (Ovid Technologies, 2013). Om sökningar gjorts i fler databaser hade kanske fler relevanta artiklar hittats. Boolesk sökteknik i form av AND användes också. Denna sökteknik användes för att smalna av sökresultatet så att antalet artikelträffar blev färre men ändå innehöll den information som eftersöktes. Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011) beskriver att en granskning av artiklar får större vikt om artikeln granskas av två oberoende forskare. Artiklarna lästes och granskades i denna litteraturstudie av båda författarna för att sedan diskuteras. Artiklarna lästes även flera gånger för att bättre förstå innehållet och inte missa väsentlig fakta (Friberg, 2012). Tre av artiklarna som inkluderades i resultatet var pilotstudier. Trots att de inte har lika högt evidensvärde som en randomiserad studie eller en kontrollerad studie inkluderades dessa artiklar i resultatet på grund av att våra sökningar inte resulterade i många artiklar som uppnådde våra inklusions respektive exklusionskriterier. Av samma orsak inkluderades även artiklar som klassades ha låg kvalitet trots att dessa artiklars resultat inte har så högt evidensvärde. Resultatdiskussion Artikelsökningar och analys av de funna artiklarna resulterade i fem omvårdnadsåtgärder. Dessa var: progressiv muskelavslappning, tillskott av ingefära, proteintillskott och ingefärskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildspråk. För- och nackdelar med progressiv muskelavslappning Vårt resultat inkluderade tre artiklar rörande progressiv muskelavslappning (Morrow et al., 2008; Campos de Carvalho et al., 2007; Molassiotis, 2000). Alla artiklarnas resultat visade en positiv effekt av muskelavslappning på illamående. Dock krävdes det i en av studierna tre timmars utbildning för sjuksköterskan för att lära sig att genomföra den progressiva 21

27 muskelavslappningen (Morrow et al., 2008). Dessutom tog ett pass av muskelavslappning minst 20 minuter (Morrow et al., 2008) eller 25 minuter (Campos de Carvalho et al., 2007; Molassiotis, 2000) i anspråk vilket gjorde det till en tidskrävande intervention. Dock är det även tidskrävande om patienten kräks, varför den tid som läggs på muskelavslappning för att minska illamående och kräkning kanske går jämt ut med den tid som skulle lagts på patienten om denne kräktes. Muskelavslappning minskar även lidandet hos patienten om denne slipper illamående. Studier visar dock att muskelavslappning inte behöver ta så mycket tid i anspråk. Deltagarna i Arakawas (1997) studie fick genomgå en övningssession med progressiv muskelavslappning där en instruktör instruerade patienten hur och i vilken ordning musklerna skulle spännas. Efter sessionen fick patienten ett ljudband med samma instruktioner som patienten hade fått under övningssessionen. Detta band skulle deltagarna i studien lyssna till två gånger per dag, för att på egen hand utföra muskelavslappningen (a.a.). För att minska tidsåtgången för sjuksköterskan i denna omvårdnadsåtgärd, skulle en inledande muskelavslappnings session, där sjuksköterskan är med och instruerar hur patienten ska göra, kunna utföras för att därefter låta patienten lyssna till ett band med samma instruktioner under de resterande muskelavslappningssessionerna. Studier visar på att muskelavslappning genomförs av utbildade terapeuter (Molassiotis, Yung, Yam, Chan & Mok, 2002) och inte av sjuksköterskor. Dock visar resultatet i denna litteraturstudie på att ingen skillnad i effekt kunde ses om en psykolog utförde muskelavslappningen eller om en sjuksköterska utförde den. Därför bör det inte heller vara någon skillnad mellan en utbildad sjuksköterska och en utbildad terapeut. Vidare forskning inom detta område bör dock genomföras för att bättre säkerställa resultatet. Tillskott av ingefära och dess antiemetiska effekt Tillskott av ingefära var en annan omvårdnadsåtgärd som hittades. Denna litteraturstudie uppvisar dock både positiva och negativa resultat av ingefärans effekt på illamående. Resultatet visar på att ingefära har effekt på både akut och fördröjt illamående. Andra studier om ingefära visar dock på att ingefära har en positiv effekt på akut illamående men ingen större skillnad kan ses på det fördröjda illamåendet (Ryan et al., 2011; Panahi, 2012). En artikel i detta examensarbetets resultat, visar på att tillskott av ingefära inte hade någon effekt på illamående och därmed inte har så stor antiemetisk effekt. Dock visar andra studier att om ingefära ges utan att vara ett komplement till antiemetikaläkemedel, erhålls en lika god 22

28 antiemetisk effekt som vad en viss typ av antiemetika ger (Sontakke, Thawani & Naik, 2003). De bästa antiemetiska läkemedlen som finns idag, 5-HT3-antagonister, har emellertid bättre effekt än ingefära (Sontakke, Thawani & Naik, 2003). Att ge ingefära som komplement till antiemetika kan därför kanske ytterligare öka den antiemetiska påverkan på kroppen och därmed minska illamåendet ytterligare. Dock krävs vidare forskning inom området då nuvarande forskning uppvisar motstridiga resultat om ingefärans effekt på illamående. Tillskott av protein och ingefärskapslar Studien rörande protein och ingefära hade två interventionsgrupper och en kontrollgrupp (Levine et al., 2008). Resultatet uppvisade positiv effekt på illamående vid mycket högt intag av protein i kombination med ingefära. Dock hade högt intag av protein i kombination med ingefära inte lika god effekt på illamåendet. Båda interventionsgrupperna erhöll samma mängd ingefära. Det som skilde dem åt var mängden protein som intogs. När två interventioner studeras tillsammans som i denna studie är det svårt att särskilja vad som hade effekt på illamåendet. Enligt studien var det mängden protein som inverkade på resultatet, då båda interventionsgrupperna erhöll samma dos ingefära. Dock kan kombinationen mellan ingefäran och proteinet bidragit till det positiva resultatet. Vidare forskning behövs därför för att undersöka proteins antiemetiska effekt. Intag av druvjuice och musikterapi och bildspråk Endast en artikel rörande druvjuice hittades, och denna artikel var en pilotstudie (Ingersoll et al., 2010). Resultatet i studien visar på en effekt på illamående i positiv riktning. Men trots att druvjuicen hade en positiv effekt på illamåendet ökade frekvensen av kräkningar. Kräkning brukar föregås av illamående, varför detta resultat är motsägande. Ett mindre intag av druvjuice kanske skulle minskat kräkningsfrekvensen, men då hade kanske inte en positiv effekt på illamåendet kunnat observeras. Vidare forskning borde göras för att studera druvjuicens effekt på illamående och kräkning. Även musik och bildspråk resulterade endast i en artikel (Karagozoglu, Tekyasar & Yilmaz, 2012). Denna omvårdnadsåtgärd var ganska tidskrävande. För varje bild som patienten fick välja mellan att titta på, skulle en CD-skiva med musik förberedas så att musiken överensstämde med bilden. Dock användes samma skiva till alla patienter som valde samma bild varför detta tidskrävande moment var en engångsföreteelse. Denna litteraturstudie inkluderade endast artiklar rörande omvårdnadsåtgärder som en allmänsjuksköterska kan 23

29 genomföra. Studier visar dock att musikterapi borde genomföras av utbildade musikterapeuter som har en kandidatexamen inom musikterapi (Mahon & Manhon, 2011), varför denna omvårdnadsåtgärd kanske inte är något en allmänsjuksköterska kan genomföra. Dock kan musikterapi vara aktiv eller passiv, det vill säga att patienten själv får göra/spela musik, eller enbart lyssna till musik som spelas upp (a.a.). En allmänsjuksköterska skulle därmed kunna genomföra passiv musikterapi, vilket användes i den studie som inkluderades i resultatet. Cancertyper Endast en studie hade en homogen grupp av patienter när det kommer till vilken typ av cancer patienterna behandlades för (Molassiotis, 2000). De resterande artiklarna antingen saknade beskrivning av vilka cancertyper som förekom i studien eller studerade ett antal olika cancertyper. Detta gör att det blir svårt att veta hur väl interventionen fungerar för de olika cancertyperna. En intervention kanske fungerar mindre bra på exempelvis urinblåscancer medan den har bra effekt på bröstcancer. Om dessa två cancertyper kombineras i samma studie, och majoriteten av deltagarna lider av bröstcancer och endast ett fåtal av urinblåscancer kan resultatet bli missvisande, och inte generaliserbart för alla cancertyper som ingår i studien. Mätinstrument för illamående De olika studierna använde sig av olika instrument för att mäta illamående. Bland annat användes VAS-skalan (Campos de Carvalho et al., 2007; Karagozoglu et al., 2012) och en liknande ESAS-skala (Pillai et al., 2011). När en siffra på illamåendet svårighetsgrad erhålls, är det lättare att jämföra från gång till gång hur illamåendet förändras för individen. Dock kan skalan bli missvisande om patienten inte har erfarenhet av att använda skalan. Patienten kan klassa sitt illamående som värsta tänkbara vid ett mättillfälle, för att vid ett senare mättillfälle återigen klassa det som värsta tänkbara, men denna gång är illamåendet svårare än vid det första mättillfället. Patienter upplever även illamående som olika besvärande, varför illamående som klassas som en fyra för en person inte behöver vara en fyra för en annan. Detta gör att VASskalan lämpar sig bäst till att se förändringar hos individen, inte för att jämföra mellan olika individer. Andra mätinstrument som användes var frågeformulär med likertskalor (Zick et al., 2009; Morrow et al., 2008; Molassiotis, 2000; Ingersoll et al., 2010). Beroende på hur många svarsalternativ, skalsteg, patienten har att välja mellan vid varje fråga, kan det vara svårt att urskilja små förändringar i illamående. Stora variationer i illamående kan förekomma inom 24

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning en litteraturstudie

Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning en litteraturstudie Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning en litteraturstudie Författare: Veronica Larsson & Annika Ortmon Handledare: Maj-Lott Carlsson Enskilt arbete i omvårdnad

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av illamående kräkningar hos kvinnor med bröstcancer som behandlas med cytostatika. - En artikelöversikt -

Icke farmakologisk behandling av illamående kräkningar hos kvinnor med bröstcancer som behandlas med cytostatika. - En artikelöversikt - Icke farmakologisk behandling av illamående kräkningar hos kvinnor med bröstcancer som behandlas med cytostatika. - En artikelöversikt - Anna Hallingbäck Delmy Oliva Examensarbete, 15 hp, Kandidatuppsats

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Fakta om spridd bröstcancer

Fakta om spridd bröstcancer Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik

Läs mer

Företrädare: Karl-Johan Myren

Företrädare: Karl-Johan Myren BESLUT 1 (8) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-10 Vår beteckning 583/2004 SÖKANDE Eli Lilly Sweden AB Box 30037 104 25 Stockholm Företrädare: Karl-Johan Myren SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Läs mer

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie

Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi Nivå C Vårterminen 2013 Handfunktion hos barn med cerebral pares en beskrivande litteraturstudie Hand function among children

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift

Läs mer

Hur kan komplementära metoder lindra illamående och kräkningar vid cellgiftsbehandling?

Hur kan komplementära metoder lindra illamående och kräkningar vid cellgiftsbehandling? EXAMENSARBETE Våren 2010 Sektionen för Hälsa och Samhälle Fördjupningsarbete i omvårdnad, kandidatnivå Hur kan komplementära metoder lindra illamående och kräkningar vid cellgiftsbehandling? Författare

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning

Delområden av en offentlig sammanfattning Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Viktigt inför den första behandlingen

Viktigt inför den första behandlingen Personlig dagbok Viktigt inför den första behandlingen Du har fått denna dagbok då du ordinerats SUTENT för din sjukdom. Dagboken kan du använda som en hjälp för att komma ihåg när du ska ta dina SUTENT-kapslar.

Läs mer

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Trötthet hos patienter i livets slutskede Trötthet hos patienter i livets slutskede Sjuksköterska, med.dr. AHS-Viool, Skellefteå Inst. f. Omvårdnad, Umeå Universitet Stockholms Sjukhem/Karolinska Institutet Trötthet orkeslöshet kraftlöshet osv.

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.

Det första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan. Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Din behandling med Nexavar (sorafenib)

Din behandling med Nexavar (sorafenib) Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt

Läs mer

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier APPENDIX IV GRANSKNINGSMALL OCH DATAEXTRAKTION FÖR INTERVENTIONSSTUDIER 367 Kariesprevention SBU Första författare:... Titel:...

Läs mer

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.

Läs mer

19.5.2015, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

19.5.2015, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Oxycodone/Naloxone 5 mg/2,5 mg depottablett Oxycodone/Naloxone 10 mg/5 mg depottablett Oxycodone/Naloxone 20 mg/10 mg depottablett Oxycodone/Naloxone 40 mg/20 mg depottablett 19.5.2015, Version 1.1 OFFENTLIG

Läs mer

Vad har kosten för betydelse för en stomiopererad person?

Vad har kosten för betydelse för en stomiopererad person? 2002-10-08 Vad har kosten för betydelse för en stomiopererad person? Författare: Ragnhild Wesslund Kurs; Vård och behandling av patient med Colo- ileo- och urostomi samt reservoar 5 poäng ht-2002 Handledare:

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsats

SBU:s sammanfattning och slutsats SBU:s sammanfattning och slutsats SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsats Rapporten sammanställer

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat)

Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat) EMA/743948/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplan (RMP) för Cerdelga (eliglustat) VI.2 Sektionerna av den offentliga sammanfattningen Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Cerdelga,

Läs mer

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE

UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE UTFORMANDE AV INFORMATION SOM SKA GE EN TRYGGARE PATIENT PÅ LUNGMOTTAGNINGEN I SKÖVDE RAPPORTMALL Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 hp Jeanette Gunnarsson Bakgrund: Beskrivning

Läs mer

Ingefäras antiemetiska effekt vid cytostatikarelaterat illamående

Ingefäras antiemetiska effekt vid cytostatikarelaterat illamående Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Ingefäras antiemetiska effekt vid cytostatikarelaterat illamående En litteraturöversikt Examensarbete Vt 2011 Författare: Hannah Ström Emma

Läs mer

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta.

Delområden av en offentlig sammanfattning. Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Oxikodonhydroklorid är en stark värkmedicin som används för behandling av medelsvår eller svår smärta. Globalt uppskattar

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Utvärdering av Lindgården.

Utvärdering av Lindgården. 1 av 5 2009 09 17 20:52 Utvärdering av Lindgården. Under årsmötesdagarna i Helsingborg i oktober presenterade doktorand Bengt Svensson en del resultat från Lindgårdenstudien. Lindgården är ett behandlingshem

Läs mer

2010-03-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Firazyr Injektionsvätska, lösning, förfylld spruta. 30 mg Förfylld spruta, 1 st (30 mg)

2010-03-26. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Firazyr Injektionsvätska, lösning, förfylld spruta. 30 mg Förfylld spruta, 1 st (30 mg) 2010-03-26 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Smerud Medical Research Norway AS Drammensvejen 41 N-0271 Oslo SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se

Palliativ vård. Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! pkc.sll.se Palliativ vård Med målet är att skapa förutsättningar för en så god livskvalitet som möjligt! Palliativ vård- undersköterskans roll Symtom och obehag i palliativ vård Det obehag du hittills känt kan du

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi Vem blir illamående? Illamående och kräkningar är vanliga biverkningar vid behandling av cancersjukdom, men kan också

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare.

Termin 5 1: Informationsmöte och genomgång hur ett PM skrivs. Ges HT 2010 av kursgivare. Riktlinjer för PM Det är nu dags att påbörja ert examensarbete som ska ha anknytning till ämnet odontologisk profylaktik. Examensarbetet skall skrivas enligt Kis riktlinjer som gäller från och med VT11.

Läs mer

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi

Motion till riksdagen. 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Motion till riksdagen 1987/88: So488 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) om primär fibromyalgi Primär fibromyalgi (PF) är ett sjukdomstillstånd som i allmänhet visar sig som stelhet och värk på olika

Läs mer

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer

Läs mer

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning

XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning PRODUKTINFORMATION XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning Det är ett komplement till kalorisnål kost och anpassad träning som ser till att patientens egen insats gör större skillnad

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser I rapporten sammanfattas resultatet av SBU:s systematiska litteraturöversikt rörande möjligheter till förbättrad läkemedelsanvändning för äldre, sett ur ett patientperspektiv.

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN

Läs mer

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1 (cabazitaxel) ökar cytostatikans betydelse vid prostatacancer Behandla tidigt är, i kombination med prednison eller prednisolon,

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Portrazza (necitumumab)

Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Portrazza (necitumumab) EMA/33513/2016 Sammanfattning av riskhanteringsplanen (RMP) för Portrazza (necitumumab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Portrazza som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa

Läs mer

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALT OM SPASTICITET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALT OM SPASTICITET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR SPASTICITET? Musklerna i kroppen bibehåller det som kallas normal muskeltonus, en nivå på muskelspänning som gör det möjligt för oss

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Det kommer en sommar nästa år igen!

Det kommer en sommar nästa år igen! Det kommer en sommar nästa år igen! Benmärgstransplantation; autolog, allogen/urd. Presentation av egen forskning. Half-time seminar 2009-06-10 Anncarin Svanberg, ssk, doktorand Institutionen för Medicinka

Läs mer

Ett liv utan komplikationer. Omvårdnadsinterventioners inverkan på egenvård vid Diabetes Mellitus

Ett liv utan komplikationer. Omvårdnadsinterventioners inverkan på egenvård vid Diabetes Mellitus Ett liv utan komplikationer. Omvårdnadsinterventioners inverkan på egenvård vid Diabetes Mellitus - en litteraturstudie A life without complications. The effects of nursing interventions on self care among

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Zoladex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Zoladex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum 2010-10-26. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT 1 (6) Datum 2010-10-26 Vår beteckning FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07, Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet BESLUT

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.

36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut. Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.

OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma

Läs mer

Resultat Smärtkliniken

Resultat Smärtkliniken KVALITETSREDOVISNING Resultat 15-03-18-13:44 127 Slutenvården Följsamhet till adekvat smärtlindring Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad

Läs mer

Policy Brief Nummer 2015:5

Policy Brief Nummer 2015:5 Policy Brief Nummer 2015:5 Samhällskostnader för fem livsmedelsburna sjukdomar i Sverige I denna Policy Brief presenteras beräkningar av samhällets kostnader för fem av de vanligaste livsmedelsburna sjukdomarna

Läs mer

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala

TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå

Läs mer

Women's experience of quality of life after breast cancer surgery.

Women's experience of quality of life after breast cancer surgery. Kiki Youssef & Kristin Persson Kvinnors upplevelse av livskvalitet efter en bröstcanceroperation. Kvinnors upplevelse av livskvalitet efter en bröstcanceroperation. Women's experience of quality of life

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2011. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) VIDARKLINIKEN 2011 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, februari 2012 Tobias Sundberg, Med dr Kontakt: I C The Integrative Care Science Center VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

HFS Hälsovinstmätningsprojekt HFS Hälsovinstmätningsprojekt Evalill Nilsson HFS Nationella konferens Malmö 061026 Vad är hälsovinstmätning? Med hälsovinstmätning menar vi mätning av patienternas självskattade hälsa, före och efter

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI

INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI 61890_Pfizer_Xalkori_potilaan_opas_A5_swe.indd 1 13.5.2016 13.00 FÖRORD

Läs mer

p-piller Cilest, Trinovum och Orthonett Novum samt p-plåstret Evra

p-piller Cilest, Trinovum och Orthonett Novum samt p-plåstret Evra Janssen-Cilag AB Box 7073 SE-192 07 Sollentuna Tel 08-626 50 00 Fax 08-626 51 00 www.janssen.se Praktisk guide om Janssens p-piller Cilest, Trinovum och Orthonett Novum samt p-plåstret Evra PHSWE/WHE/0114/0001

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Information för dig i klimakteriet

Information för dig i klimakteriet kvinnokliniken Information för dig i klimakteriet Innehåll Vad är klimakteriet?... 3 Menstruationen blir oregelbunden... 3 Menopaus... 3 Symtom... 4 Benskörhet... 4 Inför klimakteriebehandling... 5 Klimakteriebehandling...

Läs mer

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie

ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie ANHÖRIGAS UPPLEVELSER AV ATT LEVA MED EN PERSON SOM LIDER AV BIPOLÄR SJUKDOM En literaturbaserad studie RELATIVES EXPERIENCES OF LIVING WITH A PERSON SUFFERING FROM BIPOLAR DISORDER A literature based

Läs mer

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14

Hypotyreos typ 2 finns det? Referat från Medicinska riksstämman Senast uppdaterad 2010-12-16 14:14 Hypotyreos typ 2 finns det? var titeln på endokrinolog Ove Törrings föredrag den 2 december 2010 under Medicinska Riksstämman i Göteborg, som drog fullt hus i en av symposiesalarna på Svenska Mässan. Här

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn

Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2010-06-07 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan

Läs mer

En vanlig behandling i en annorlunda form

En vanlig behandling i en annorlunda form LEVODOPA/KARBIDOPA INTESTINAL GEL En vanlig behandling i en annorlunda form - Kontinuerlig dopaminerg behandling vid Parkinsons sjukdom Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuksköterska

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp

STUDIEHANDLEDNING. Farmakoterapi 13,5 hp STUDIEHANDLEDNING Farmakoterapi 13,5 hp Receptarieutbildningen vid Umeå Universitet Välkommen till Farmakoterapi 13,5 hp Vi heter Sofia Mattsson och Maria Sjölander och är lärare på kursen i farmakoterapi.

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer