Kommunikationsstöd i förlossningsvården

Transkript

1

2

3 Landstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska länder och deras barn kan inte sägas få lika säker vård som de som är födda i Sverige. Idag finns allt fler svenskar med utländsk bakgrund som patienter i vården. Ett särskilt viktigt område att belysa är förlossningsvården. Kvinnor med ursprung utanför Europa genomgår svårare förlossningar i Sverige än svenskfödda kvinnor. Utomeuropeiskt födda kvinnors barn löper upp till fyra gånger större risk att dö vid förlossningen än svenskfödda kvinnors barn. För att motverka denna risk behövs åtgärder för att vården ska bli jämlik och trygg för alla. Pauline Binder, medicinsk antropolog vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid medicinska fakulteten, Uppsala Universitet, har studerat somaliska föräldrars förlossningsupplevelser i Sverige. En viktig fråga som hon har studerat är varför missförstånd uppstår inom förlossningsvården, till exempel när somaliska kvinnor avböjer viktiga interventioner som akuta kejsarsnitt eller igångsättning av förlossningen. Binder har sett att vårdpersonal ofta uppfattar avvisandet som ett kulturbundet fenomen snarare än något som vården kan påverka. Att Somaliska kvinnor undviker interventioner är ofta mer rationellt än kulturellt grundat. Kvinnor med somaliskt ursprung har en annan syn på riskerna kring förlossningen än svenskfödda kvinnor. I Somalia förknippas ofta kejsarsnitt med livshotande komplikationer och även dödsfall. Binders studie visar att båda föräldrarnas roll förändras efter migrationen. Männen är ofta mer engagerade i föräldrarollen i Sverige och deltar därför gärna vid mödravårdskontroller. Beslutsfattandet i familjerna delas i högre grad och man avstår från omskärelse av döttrarna vilket visar på hur djupt rotade traditioner kan ändras efter migrationen. Förtroendet mellan vård och patient behöver stärkas genom förbättrad kommunikation. Pauline Binder föreslår att mer tid läggs på den medicinska konsultationen och respekt för den havande kvinnan. Ett bättre användande av tolkar kan lösa mycket av de medicinska komplikationer som uppstår. Studien visar att somaliska kvinnor i första hand prioriterar kompetent och säker vård, precis som majoriteten av patienter. Alla pusselbitar behövs för att lösa komplexa kliniska frågeställningar i dagens mångkulturella kvinnosjukvård, säger Pauline Binder. Hennes avhandling ingår i mångårigt

4 tvärprofessionellt samarbete mellan docent Birgitta EsAn, förlossningsläkare vid Akademiska sjukhuset och Sara Johnsdotter, professor i medicinsk antropologi vid Malmö högskola. Redan de gamla grekerna förstod vikten av att ta tillvara kunskap från kvinnor med erfarenhet av barnafödande, en så kallad doula. En trygg förlossningsmiljö är viktig för de nya föräldrarna. Organisationen för doulor och förlossningspedagoger i Sverige skriver på sin hemsida att "En doula är tränad i att ge stöd och information till den födande kvinnan och hennes närmaste under graviditet, förlossning och den första tiden efteråt. En doula har inget medicinskt ansvar, ger inga medicinska råd och hennes roll är tydligt avgränsad i förhållande till personalen på förlossningsavdelningen." Projektet "Utlandsfödda kvinnor som doulor och kulturtolkar" i Västra Götalandsregionen är ett föregångsprojekt. Kvinnor med modersmål på de stora utomeuropeiska invandrarspråken har utbildats till doulor för att hjälpa gravida kvinnor med samma kulturella och språkliga bakgrund. De fungerar som tolkar men också mycket mer: De förmedlar också hur den svenska förlossningsvården fungerar, de har utbildning i att ge stöd vid förlossning och de kan skapa en relation under graviditeten och bibehålla den under spädbarnstiden. Vi har tagit del av Med. Dr. Sharareh Akhavans utvärdering av projektet. En barnmorska beskriver projektet som att det "ökar vårdhaliteten", möjliggör och underlättar att nå målet för den svenska sjukvårdspolitiken att god hälsa och vård ska erbjudas hela befolkningen på lika villkor. Doulan avlastar barnmorskan genom att hon är med i förlossningsrummet och stödjer mamman och överbryggar kommunikationssvårigheter. Doulaprojektet har skapat en transkulturell vård som i sin tur bidragit till att nå målet för den svenska sjukvårdspolitiken. "Doulaeffekten" är väldokumenterad och innebär att förlossningar där en stödperson närvarar hela tiden ger fårre kejsarsnitt, mindre behov av bedövning och bättre förlossningsupplevelse. Vi ser möjligheter i att använda doula, inte bara i vården av utlandsfödda utan även i fall där kommunikationen mellan mamman och barnmorskan kan vara komplicerad av andra orsaker. Mot denna bakgrund föreslår vi landstingsfullmäktige besluta: att personalen inom förlossningsvården får ta del av Pauline Binders forskning om orsakerna till skillnader i upplevelser kring förlossningar att landstinget utarbetar ett program för att erbjuda kvinnor med utländsk bakgrund en god förståelse för den svenska förlossningsvården att landstinget erbjuder doulor som stöd i mödravård, förlossning och spädbarnsvård att landstinget utbildar flerspråkiga doulor Inger Andersson Maud Ekman Conny Jakobsson Lotta Back

5 Kristdemokraterna,Centerpartiet och Moderaterna vid LandstingetSörmland Kristdemokraterna CENTERPARTIET LANDSTINGETSÖRMLAND Ink.den D.nr.(-5-14(3-1132) Motion angående förbättrad elevhälsovård För att stärka folkhälsan och utjämna skillnader i länet är elevhälsovården en mycket viktig pusselbit. Endast under en kort period i livet är kommunen, skolsköterskan, ansvarig för personens hälsa och sjukvårdskontakt. Barn är en sårbar grupp, och det är viktigt att tidigt i livet lägga grunden för sunda levnadsvanor. Vi är övertygade om att det behövs en översyn av elevhälsovården i länet och vid behov också en förstärkning. På det sättet vill vi säkerställa att länets barn och unga ges likvärdiga möjligheter att växa upp med god hälsa. Ett led i en sådan förstärkning kan vara att på försök integrera elevhälsan i landstingets ansvar från barnhälsovård till vuxenhälsovård. Förslag till beslut Med anledning av ovanstående hemställs att fullmäktige beslutar att landstinget tar initiativ till att, i samråd med länets kommuner, se över elevhälsovården för att säkerställa likvärdigheten i länet och vid behov stärka elevhälsan. att utreda förutsättningarna för att på försök låta integrera elevhälsovården, i hela eller delar av länet, i landstingets åtagande. u j\ltil-\ Malin Eklånge KID) Torbjörn Eriksson (C) Kristina Fransson (M) Kristdemokraterna,Centerpartiet och IVIoderaternavid LandstingetSörmland

6 dstinget Sörmland LANDSTINGETSÖRMLAND Ink den Motion. Rätten till likvärdig ambulanssjukvård i hela Sörmland Tillgång till likvärdig ambulanssjukvården är enligt många grunden för att känna sig trygg vid en plötslig händelse av skada eller sjukdom. Under det senaste decenniet har antalet uppdrag inom ambulanssjukvården ökat mer än ökningen av tilldelade resurser. Det innebär att kostnaderna, både totalt sett och per uppdrag, hålls nere. Samtidigt måste man framhålla att Sörmlands ambulansverksamhet är mycket uppskattad av patienterna. Landstinget Sörmland är ett av få landsting där ambulanspersonalen arbetar hela dygn. Det händer allt oftare att personalen far arbeta större delen av eller till och med hela arbetspasset. Tack vare mycket engagerade medarbetare hålls nu verksamheten uppe, men i längden är det inte en hållbar modell, särskilt inte med tanke på den ökande arbetsbelastningen. Redan idag finns det skäl att noggrant analysera arbetsmiljön och riskerna med hög arbetsbelastning. Landstinget har definierat mål för tillgången till ambulanssjukvård, och utfallet ser mycket olika ut inom länet. Moderaterna anser att Landstinget Sörmland behöver utreda förutsättningarna att tillhandahålla en likvärdig ambulanssjukvård i hela Sörmland, i synnerhet i de kommuner i länet som idag saknar tillgång till en ambulans dygnet runt, det vill säga Gnesta och Vingåker. Det kan finnas behov av fler ambulanser för att klara av uppdraget som kontinuerligt ökar. Vi menar att landstinget behöver utreda omfattningen och hur ambulanssjukvården ska organiseras, bemannas och finansieras. Målet är att ambulanssjukvården ska tillhandahållas på ett likvärdigt sätt i hela Sörmland oavsett vem man är eller var man befinner sig vid en plötslig skada eller sjukdom. Med anledning av ovanstående hemställs att landstingsfullmäktige beslutar att Lotta Egeland utreda förutsättningarna att tillhandahålla en likvärdig ambulanssjukvård i hela Sörmland med avseende på omfattning, organisation, bemanning och finansiering -#,..- Sibylle Eke en a us iui Moderaterna vid Landstinget Sörmland

7 Moderaterna vid Landstinget Sörmland Motion.Tillsätt en kommission mot vårdköer LANDSTINGETSÖRMLAND Ink.den anr[-s-le , Sörmland kan inte fortsätta att ha några av Sveriges längsta vårdköer. Landstinget lever inte upp till den lagstadgade vårdgarantin, som infördes år Vi menar att vård är en fårskvara och att det är ett allvarligt politiskt misslyckande att så många i Sörmland måste vänta på den vård de har rätt till. Av det skälet föreslår vi att en kommission mot vårdköer tillsätts. Riksdag och regering har beslutat att inrätta en så kallad kömiljard, det vill säga prestationsbaserade statsbidrag till de landsting som erbjuder vård inom rimlig tid. År 2012 nådde Sörmland kravet om minst 70 procent endast vid ett tillfålle, mars månad. Under årets tre första månader fick bara varannan patient sin operation inom två månader, och bara två av tre patienter kunde genomföra sitt besök inom två månader. Vi ser mycket allvarligt på detta. När utvecklingen i landet går mot kortare vårdköer, har utvecklingen i Sörmland varit oförändrad eller längre vårdköer, vilket framkommer i årsredovisningen. I hela 9 landsting fick över 90 procent av patienterna vård i tid. Sörmland tillhör däremot botten. Vidare har Sörmland en låg andel av befolkningen som anser att de har tillgång till den vård de behöver. Det kan vi inte acceptera och vi föreslår därför att det tillsätts en kommission för vårdköer i syfte att leda och organisera arbetet för en tillgänglig vård utan onödiga köer. Landstinget har avsatt 20 miljoner kr under innevarande år för satsningar för ökad tillgänglighet. Dessa medel avropades redan i mars från landstingsstyrelsen, men har ännu inte börjat användas för att arbeta bort vårdköerna. Istället vittnar allt fler verksamheter om att flödet av patienter till andra vårdgivare ökar, också på grund av brist på tillgång till vårdplatser. Att det finns pengar som inte används, styrker vår uppfattning att det måste till krafttag mot köerna. Moderaterna menar att en kommission ska tillsättas och behöver bemyndigas med erforderligt mandat att göra satsningar inom sjukvården för att stödja en mer effektiv organisation. Vi menar att landstinget, med dagens långa vårdköer, går miste om betydande statsbidrag, kanske upp emot 50 miljoner kr årligen. Långa vårdköer är därför inte bara en mänsklig, utan även ekonomisk förlust. Vi menar också att det är angeläget att landstinget utan vidare dröjsmål går vidare med att införa en ny resursmodell inom den specialiserade sjukvården. Även här går landstinget miste om statsbidrag som öronmärkts för dem som vill utreda förutsättningarna för vårdval inom sjukhusvården. Det är uppenbart att tillgängligheten måste förbättras. Landstinget har misslyckats med vårdgarantin i flera år och trenden är vikande. Det finns flera landsting som på relativt kort tid lyckats öka tillgången till vård rejält, och vi anser att en kommission bör undersöka bakgrunden till deras framgång. Den som väntar på vård väntar nämligen alltid för länge. Med anledning av ovanstående hemställs att landstingsfullmäktige beslutar att tillsätta en kommission mot vårdköer i syfte att leda och organisera arbetet för en tillgänglig vård utan onödiga köer. agnus Leunk Gustaf Wachtmeister Moderaternavid LandstingetSörmland

8 Kristdemokraterna I..ADS 1 1NGETSÖRMLAND Ink den MOTION D.nr, Till Landstingsfullmäktige Nyköping Försöksverksamhetmed äldrevårdscentraleri länet Demografin kommer att utmana välfårdssektorn framöver. Vi vet att när 40-talisterna lämnar arbetsmarkanden ska de personer som är födda mellan 1975 och 1995 ersätta dem. Den ekvationen går inte ihop. Skattebasen för Sveriges kommuner och landsting kommer att minska och vi måste lösa frågan hur vi ska möta ett större åtagande med krympande resurser. Ett sätt är att arbeta förebyggande. Under 1900-talet startades både BVC- och MVCverksamheter för att stärka och förebygga hälsan hos landets barn och mödrar. Allmänna vaccinationer av barn har gett stora samhällsvinster och skapat utrymme för medicinsk utveckling i vården. Runt om i landets bedrivs verksamheter för att öka hälsan hos våra äldre. Vi vet att social gemenskap, sund kost och motion betyder ökat välbefinnande och minskad ohälsa. Kan vi förlänga de friska åren hos de äldre kan vi minska gapet mellan behov och resurser. Ska vi bli Sveriges friskaste län 2025 behöver vi fokusera på förebyggande arbete i större utsträckning. Vi vet att ca 20 % av våra slutenvårdsplatser upptas av patienter som drabbats av läkemedelsbiverkningar. Fallolyckor utgör också en stor risk för äldre personer. Enligt Folkhälsoinstitutets rapport "Fallolyckor hos äldre" (2009) beräknas samhällets kostnader för fallolyckor uppgå till 14 miljarder kr årligen. Det är dubbelt så många äldre som avlider i fallolyckor än i trafiken och fem gånger fler som vårdas på sjukhus för fallolyckor än trafikolyckor. Listan kan göras lång över vad vi kan göra för att öka hälsan för äldre personer i Sörmland. Mot bakgrund av ovanstående yrkarvi: att försöksverksamheter med äldrevårdscentraler inrättas i länet under tre år att utvärdering sker av försöksverksamheten inom FOU-enheten arie-louise Forslund Mustaniemi (KD) Osten Erilson (KD)

9 Moderaterna vid Landstinget Sörmland LANDSTLNGE~AND Ank.den Motion. Inrätta ett organiserat traumastöd för nyanlända barn och ungdomar Dnr ED/3" (4(1q Sverige har inte varit i krig på över 200 år. Därför kan det vara svårt för en del att föreställa sig de fasor som många barn och ungdomar bär med sig när de flyr från hemlandet och kommer till Sverige. En del barn och unga främst flickor, vänder ångesten inåt, andra, främst pojkar, blir istället utåtagerande. Det är inte bra ur flera perspektiv. Ungdomar som mår dåligt kräver stora resurser från samhället, inte minst ekonomiska resurser. Men framförallt, utåtagerande ungdomar mår dåligt ett mänskligt lidande, som måste uppmärksammas. Vi vill därför införa ett organiserat traumastöd tillsammans med länets kommuner för nyanlända ungdomar, där de får möjlighet att bearbeta sina upplevelser och lära sig att hantera sin ångest kopplade till minnen av det de har genomlidit. Traumastödet ska fungera förebyggande och med målet att fånga upp de unga som så väl behöver det här stödet för att få möjligheten att leva ett bra liv. Med anledning av ovanstående hemställs att landstingsfullmäktige beslutar att utreda behovetavett traumastödochdärefterta initiativtill att i samrådmedlänets kommunerinrätta ett systematiskttraumastödi Sörmland MadeMne Tannarp Kristina Fransson y Moderaternavid Landst nget Sörmland

10 Centerpartiet Landstinget Sörmland Ett kailhart ual CENTERPART1ET LANDSTINGET SÖRMLAND Motion Ank.den I Till Landstinget Sörmland Landsbygdssäkrapolitiskabesluti LandstingetSörmland Dnr. AS013 - Centerpartiet strävar efter att skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt i hela landet. På landsbygden och i städerna, för kvinnor och män. Vi vill särskilt tillvarata landsbygdens unika potential och ge alla sörmlänningar möjlighet att växa och utvecklas av egen kraft. Landsbygden är en plats där konsekvenserna av politiska åtgärder ofta är annorlunda än i städer. Om politikens konsekvenser på landsbygden avviker från konsekvenserna i städerna måste politikens konsekvenser för landsbygden bedömas. Landsbygdskonsekvenserna kan gälla landsbygdsinvånarnas levnadsförhållanden, trivsel och hälsa, näringar och arbete, kompetens, boende, tjänster, infrastruktur, tillgänglighet och förbindelser. Centerpartiet, och regeringen, har infört så kallad landsbygdssäkring vid regeringsbeslut för att de politiska konsekvenserna av ett beslut ska synliggöras för landsbygden. Det är nu dags att ta nästa steg och landsbygdssäkra de politiska beslut som tas i landsting och kommuner. Landsbygdsperspektivet kan enkelt vävas in i beslutsprocessen genom frågor som: Innebär beslutet att det blir lättare eller svårare att bo på landsbygden, innebär beslutet att det skapas fler eller färre jobb på landsbygden? Eller andra typer av frågor som är viktiga på den regionala agendan i ett längre perspektiv. Med anledning av ovanstående föreslås Landstingsfullmäktige besluta: att Landstinget Sörmland inför landsbygdssäkring av alla politiskt fattade beslut för att därigenom bidra till en hållbar utveckling på landsbygden. Ju 01, Mattias Claesson(C) Ing r Sköld (C) 6'6,deto Pia Bernthling (C) Magda ena Jerlström CitMilkort val CeNTUIPARTIIT