Ämnen och huvudområden vid Högskolan i Skövde (3 bilagor)

Transkript

1 Rektor FÖRTECKNING Dnr HS 2015/123 Ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde (3 bilagor) Institutionen för biovetenskap Ämnen som är huvudn Ämnesbeteckning Ämnesgrupp Huvudsgrupp Examensnivå Utbildnings- Ämnesföreträdare Bioinformatik (BII) Biologi (BI1) Biologi (42120) Magisterexamen Teknik Zelmina Lubovac Bioinformatics Biomedicin inriktning Medicin (ME1) Medicin/Biomedicin Magisterexamen 1 Medicin/ Sandra Karlsson molekylär medicin (BMA) (72110) Naturvetenskap Biomedicine Specialization in Molecular Medicine Biovetenskap (BVA) Biologi (BI1) Biologi (42120) Kandidatexamen Naturvetenskap Annie Jonsson Bioscience Kognitiv neurovetenskap Biologi (BI1) Biologi (42120) Magisterexamen Naturvetenskap Daniel Broman (KUO) Cognitive Neuroscience 1 Examen utfärdas i huvudt biomedicin (utan inriktning)

2 Ämnen som är huvudn (forts) Ämnesbeteckning Ämnesgrupp Huvudsgrupp Examensnivå Utbildnings- Ämnesföreträdare Molekylärbiologi (MBA) Biologi (BI1) Molekylärbiologi (42150) Magisterexamen Naturvetenskap Andreas Tilevik Molecular Biology (endast magisterexamen) Systembiologi (SYI) Biologi (BI1) Biologi (42120) Masterexamen Naturvetenskap Patric Nilsson Systems Biology (endast magisteroch masterexamen) Ämnen som är resursämnen Ämnesbeteckning Ämnesgrupp Utbildnings- Ämnesansvarig lärare Ekologi (EKE) Miljövetenskap (MV1) Naturvetenskap Annie Jonsson Ecology Filosofi (FIA) Filosofi (FI2) Humaniora Paavo Pylkkänen Philosophy Kemi (KEA) Kemi (KE1) Naturvetenskap Magnus Fagerlind Chemistry Förteckning över ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde - rektorsbeslut

3 Institutionen för handel och företagande Ämnen som är huvudn Ämnesbeteckning Ämnesgrupp Huvudsgrupp Examensnivå Utbildnings- Ämnesföreträdare Företagsekonomi (FÖA) Företagsekonomi Företagsekonomi (34010) Magisterexamen Samhällsvetenskap Nomie Eriksson Business Administration (FE1) (ekonomie gäller end kandidatexamen) Logistik (LOI) Industriell ekonomi Logistik (52620) Kandidatexamen Teknik Sandor Ujvari Logistics och organisation (IE1) Ämnen som är resursämnen Ämnesbeteckning Ämnesgrupp Utbildnings- Ämnesansvarig lärare Industriell ekonomi (IEA) Industriell ekonomi och Teknik Susanne Durst Industrial Management organisation (IE1) Juridik (JUA) Juridik och rättsvetenskap Juridik Nadia Björn Law (JU1) Nationalekonomi (NAA) Nationalekonomi Samhällsvetenskap Michael Olsson Economics (NA1) Statistik (STA) Statistik (ST1) Naturvetenskap Marie Lundgren Statistics Förteckning över ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde - rektorsbeslut

4 Institutionen för hälsa och lärande Ämnen som är huvudn Ämnesbeteckning Ämnesgrupp Huvudsgrupp Examensnivå Utbildnings- Ämnesföreträdare Biomedicin inriktning Medicin (ME1) Medicin/Biomedicin Magisterexamen 2 Medicin/ Cecilia Eriksson hälsa och ohälsa (BMA) (72110) Naturvetenskap Biomedicine Specialization in Health and Illness Folkhälsovetenskap (FHA) Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap Magisterexamen Vård Alexandra Krettek Public Health Science (FH1) (72010) Omvårdnad (OMA) Omvårdnad/ Vårdvetenskap och Magisterexamen Vård Mia Berglund och Nursing omvårdnads- omvårdnad (72310) Kristina Ek vetenskap (OM1) Pedagogik (PEA) Pedagogik (PE1) Pedagogik (14210) Magisterexamen Samhällsvetenskap/ Erik Andersson Ecucation Undervisning Reproduktiv, perinatal och Omvårdnad/ Vårdvetenskap och Magisterexamen Medicin Elisabeth Hertfelt Wahn sexuell hälsa (RPS) omvårdnads- omvårdnad (72310) (Reproductive, Perinatal vetenskap (OM1) and Sexual Health) Socialpsykologi (SDA) Sociologi (SO1) Socialpsykologi (31130) Kandidatexamen Samhällsvetenskap Susanna Nordström Social Psychology 2 Examen utfärdas i huvudt biomedicin (utan inriktning) Förteckning över ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde - rektorsbeslut

5 Ämnen som är resursämnen Ämnesbeteckning Ämnesgrupp Utbildnings- Ämnesansvarig lärare Engelska (ENA) Engelska (EN1) Humaniora Rhonwen Bowen English Svenska språket (SVE) Svenska/Nordiska språk Humaniora/ Peter Andersson The Swedish Language (SV1) Undervisning Förteckning över ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde - rektorsbeslut

6 Institutionen för informationsteknologi Ämnen som är huvudn Ämnesbeteckning Ämnesgrupp Huvudsgrupp Examensnivå Utbildnings- Ämnesföreträdare Informationsteknologi (ITE) Datateknik (DT1) Datavetenskap och Masterexamen Teknik Mikael Berndtsson Informatics systemvetenskap (48110) Medier, estetik och Medieproduktion Medieproduktion (21310) Magisterexamen Teknik Stefan Ekman berättande (MEÄ) (MP1) Media Arts, Aesthetics and Narration Ämnen som är resursämnen Ämnesbeteckning Ämnesgrupp Utbildnings- Ämnesansvarig lärare Kognitionsvetenskap (KBA) Övriga tekniska Teknik Beatrice Alenljung Cognitive Science ämnen (TE9) Musik (MUA) Musik (MU1) Musik/Teknik Jan Zirk Music Ämne inom utbildning på forskarnivå Ämnesbeteckning Informationsteknologi Informatics Ämnesföreträdare Göran Falkman Förteckning över ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde - rektorsbeslut

7 Institutionen för ingenjörsvetenskap Ämnen som är huvudn Ämnesbeteckning Ämnesgrupp Huvudsgrupp Examensnivå Utbildnings- Ämnesföreträdare Automatiseringsteknik (AUA) Automatiserings- Automatiseringsteknik Magisterexamen Teknik Jan Oscarsson Automation Engineering teknik (AT1) (52310) (teknologie) Integrerad produktutveckling Maskinteknik (MT1) Produktutveckling Kandidatexamen Design/Teknik Peter Thorvald (IPO) (52120) (teknologie) Product Design Engineering Maskinteknik (MTA) Maskinteknik (MT1) Maskinteknik (52110) Kandidatexamen Teknik Tobias Andersson Mechanical Engineering (teknologie) Ämnen som är resursämnen Ämnesbeteckning Ämnesgrupp Utbildnings- Ämnesansvarig lärare Fysik (FYA) Fysik (FY1) Naturvetenskap Krister Karlsson Physics Matematik (MAA) Matematik (MA1) Naturvetenskap Stefan Karlsson Mathematics Teknik (TEA) Övriga tekniska ämnen Teknik Hans Johansson (TE9) Förteckning över ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde - rektorsbeslut

8 Bilaga 1 Definitioner av ämnen För varje ämne ska det finnas en definition. Definitionen ska vara kortfattad (normalt inte mer än en eller högst två meningar), heltäckande och om möjligt utformad så att den kan förstås även av andra än specialister inom ämnet. Ämnesdefinitionen fastställs av fakultetsnämnden. De ämnen som utgör huvudn är markerade med en asterisk. Ämne inom utbildning på forskarnivå är markerade med två asterisker. Automatiseringsteknik* Ämnet automatiseringsteknik behandlar automatiserade produktionssystem och datoriserade ingenjörsverktyg. I detta inbegrips sambandet mellan människor och maskinsystem samt integrering av processer för produktframställning. Bioinformatik* Ämnet bioinformatik definieras som vetenskapen om utveckling av datorbaserade metoder och verktyg för att analysera, modellera, representera och bearbeta molekylärbiologiska data. Biomedicin* Biomedicin definieras som studiet av människans normala biologi och biologi vid sjukdom samt sjukdomars profylax, diagnostik och behandling. I ämnet biomedicin inkluderas vetenskapsna anatomi, fysiologi, genetik, mikrobiologi, immunologi, farmakologi och patologi. Inriktningsdefinitioner Molekylär medicin: Inom molekylär medicin används kemiska och biologiska tekniker för att beskriva molekylära strukturer och mekanismer, identifiera molekylära och genetiska avvikelser vid sjukdom samt utveckla specifika molekylära verktyg för sjukdomsdiagnos, behandling, prognos och prevention. Hälsa och ohälsa: Hälsa och ohälsa fokuserar på individens hälsa. Kunskap integreras från cell- till individnivå för att skapa en helhetsbild kring olika biologiska och medicinska förlopp. Verktyg utvecklas för sjukdomsdiagnostik och behandling samt för främjande av hälsa och förebyggande av ohälsa. Förteckning över ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde - rektorsbeslut

9 Biovetenskap* Biovetenskap är studiet av biologiska strukturer, processer och funktioner på olika nivåer från biomolekyler till levande celler, organsystem, hela organismer, populationer, arter och ekosystem. Området innefattar även studiet av de levande organismernas uppkomst och interaktioner med den miljö de lever i. Vidare inkluderas biologiska tillämpningar inom olika n som medicin, jordbruk, livsmedelsproduktion och natur- och miljövård. Ekologi Ekologi är studiet av de biologiska och icke-biologiska faktorer som påverkar och begränsar förekomsten och utbredningen av organismer i deras naturliga miljö. I detta inbegrips även de ekonomiska och sociala faktorer och mekanismer som är av betydelse för människans nyttjande, skötsel och bevarande av biologiska resurser. Engelska Ämnet engelska omfattar studier av engelsk språk- och litteraturvetenskap. Filosofi Filosofi är vetenskapen som studerar de grundläggande villkoren för tillvaron, vetandet och moralen. Man brukar skilja mellan teoretisk filosofi (som har delna metafysik, kunskapsteori, logik, språk- och medvetandefilosofi, vetenskapsteori) och praktisk filosofi (som har delna etik, politisk filosofi, estetik, religionsfilosofi och filosofisk antropologi). Alla dessa nämnda ns egen historia räknas också till teoretisk respektive praktisk filosofi. Folkhälsovetenskap* Folkhälsovetenskapen studerar hälsotillståndet och dess förändringar och fördelning i befolkningen och de faktorer som inverkar samt hur man påverkar hälsoutvecklingen. Folkhälsovetenskapen är särskilt inriktad på att uppmärksamma ojämlikhet i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Fysik Fysik är vetenskapen vars mål är att finna de grundläggande lagar som styr utvecklingen på såväl subatomär som astronomisk skala. Av central betydelse är formuleringen av modeller som grundar sig på observationer, och som ska kunna användas till förutsägelser av nya observationer. Förteckning över ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde - rektorsbeslut

10 Företagsekonomi* Företagsekonomi är den vetenskap som behandlar företagets olika deln samt dess förutsättningar och villkor. Huvudt förmedlar de redskap och färdigheter som behövs för att identifiera ett företags problem och möjligheter samt hur företagets problem och möjligheter kan hanteras och tas tillvara. Industriell ekonomi Inom ämnet industriell ekonomi studeras ekonomiska, tekniska och sociala aspekter på verksamhetsprocesser och strukturer inom företag och organisationer. Kunskaper från företagsekonomi, produktionsteknik och informationsteknik integreras i ämnet. Informationsteknologi* ** Informationsteknologi är det ämne som behandlar hur information representeras, bearbetas och kommuniceras i artificiella och naturliga system samt hur informationstekniska system används och utvecklas i syfte att åstadkomma användbara systemlösningar för individ, organisation eller samhälle. Integrerad produktutveckling* Ämnet integrerad produktutveckling omfattar teknik, metoder, arbetssätt och arbetsorganisation för ökad effektivitet och lärande i produktutveckling. Juridik Juridik är läran om rättsreglerna och deras tillämpning. Juridiken delas in i olika rättsn, som civilrätt, internationell rätt och offentlig rätt. Det finns flera förgreningar inom vart och ett av dessa n. Inom civilrätt finns till exempel kontraktsrätt, kredit- och obeståndsrätt, associationsrätt, arbetsrätt och IT-rätt. Exempel på n inom offentlig rätt är förvaltningsrätt och socialrätt. Inom internationell rätt finns till exempel internationell handelsrätt. Kemi Kemi definieras som vetenskapen om grundämnens och kemiska föreningars uppbyggnad och egenskaper samt deras reaktioner med varandra. Förteckning över ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde - rektorsbeslut

11 Kognitionsvetenskap Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämnes där datavetenskapliga, psykologiska, neurovetenskapliga, lingvistiska och filosofiska perspektiv integreras i studiet av bl.a. tänkande, lärande och kommunikation. Vid Högskolan i Skövde har ämnest en informationsteknologisk inriktning, med fokus på människans interaktion med den fysiska och sociala omgivningen, särskilt olika typer av teknologi samt kognitiv robotik och modellering. Kognitiv neurovetenskap* Kognitiv neurovetenskap är the biology of the mind : ett multidisciplinärt vars centrala syfte är att teoretiskt förbinda och integrera de psykologiska vetenskaperna (speciellt kognitiv vetenskap) med de biologiska vetenskaperna (speciellt neurovetenskap). Området har en unik profilering mot studiet av medvetandet och dess relation till hjärnan, speciellt förändrade och högre medvetandetillstånd, såsom drömmar, hypnos, meditation, positiva emotionella tillstånd och subjektivt välbefinnande. Logistik* Huvudt logistik omfattar alla de aktiviteter som, från strategisk till operativ nivå, handlar om att på ett effektivt sätt planera, utveckla, styra och genomföra förflyttning och lagring av material och produkter från råvara till slutkund. Detta omfattar fysiska, informations- samt betalningsflöden, där användandet av informations- och kommunikationsteknik (IKT) spelar en viktig roll. Maskinteknik* Ämnet maskinteknik ses som ett samlingsbegrepp för konsten att konstruera, tillverka och använda maskinell utrustning för specifika ändamål. Matematik Ämnet matematik innefattar matematisk begreppsbyggnad och modellering, formell behandling av matematiska objekt, samt matematikens historia, filosofi och didaktik. Medier, estetik och berättande* I ämnet medier, estetik och berättande studeras de tekniska, kulturella samt sociala formerna och uttrycken för nya medier. I fokus står hur mediernas former och uttryck produceras, distribueras och konsumeras, samt hur berättande och estetik ges uttryck i och påverkas av tekniken. Förteckning över ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde - rektorsbeslut

12 Molekylärbiologi* Ämnet molekylärbiologi är den vetenskapliga disciplin inom vilken utseende och funktion hos makromolekyler (främst nukleinsyror och proteiner) studeras, i syfte att förstå biologiska strukturer och processer. Molekylärbiologin har vuxit fram ur mikrobiologi, biokemi, cellbiologi och genetik som resultat av utvecklingen av tekniska metoder som tillåter biologiska studier på molekylnivå. Musik Ämnet musik definieras som studiet av musik ur ett teoretiskt, praktiskt, gestaltande, tekniskt och branschmässigt perspektiv. Nationalekonomi Inom nationalekonomi studeras hushållningen av de begränsade resurserna relaterat till våra (oändliga) behov. Hit hör frågor om vad som produceras,hur det produceras och hur produktionen ska fördelas på ett för samhället optimalt vis. Inflation, arbetslöshet och ekonomiska transaktioner med omvärlden är andra viktiga studieobjekt liksom ekonomisk-politisk stabiliseringspolitik av konjunkturförändringar och ekonomisk tillväxt. Omvårdnad* Omvårdnad definieras som den vetenskap som skapar kunskap om relationer och handlingar för att främja människans/patientens utveckling mot fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa. Därigenom ses hälsa som mer än frånvaro av sjukdom och kan relateras till känslan av välbefinnande. Pedagogik* Pedagogikämnet inryms inom det samhälls- och humanvetenskapliga kunskapsfältet. Dess verksamhet inriktas mot kommunikativa och kreativa skeenden inom skilda verksamheter som exempelvis högre utbildning, skola, arbetsliv, fritidsliv och civilsamhälle. Dess innehållsliga orientering är demokratiska processer, socialisation, didaktiskt kunnande, medier och vuxnas lärande. Reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa* Ämnet reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa (RPSH) är knutet till livets början och t för mänsklig reproduktion i ett livscykelperspektiv. Inom ämnet studeras och utvecklas kunskap om den normala processen och dess avvikelser i samband med graviditet, förlossning och nyföddhetsperiod samt om föräldraskapets utveckling. Vidare studeras och utvecklas kunskap om kvinnors reproduktiva hälsa, sexualitet och familjeplanering samt barnmorskans främjande, förebyggande, vårdande och behandlande arbete med och för kvinnan, barnet och familjen. Förteckning över ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde - rektorsbeslut

13 Socialpsykologi* Socialpsykologi är en samhällsvetenskap som studerar interaktionsprocesser inom och mellan olika nivåer av människors liv såsom individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå. Socialpsykologin ser människan som en social varelse som skapar, skapas och påverkas av sociala och kulturella normer, värderingar och strukturer. Statistik Statistik, som metodvetenskap, handlar om att samla in, bearbeta, analysera och presentera data av olika slag. De teoretiska fundamenten för ämnet består av den deduktiva sannolikhetsteorin och den induktiva statistiska inferensen. Inom ämnest behandlas också vissa kunskapsteoretiska aspekter. Svenska språket Ämnet svenska språket innebär studiet av svenskan i alla aspekter, dvs språkets struktur, användning och historia. Ämnet innefattar dels studier i språkstruktur, textteori och textanalys samt språkets roll och variation i samhället, dels på grundläggande nivå övningar i att utveckla förmågan att kommunicera i tal och skrift. Systembiologi* Systembiologi definieras som studiet av komplexa biologiska system på olika nivåer, med hjälp av experimentella, matematiska, statistiska och datorbaserade metoder. Teknik Teknik utgör en sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål. Det akademiska ämnet teknik innefattar det vetenskapliga studiet av sådana tillvägagångssätt. Förteckning över ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde - rektorsbeslut

14 Bilaga 2 Tidigare huvudn I denna bilaga listas de ämnen som tidigare haft status som huvud (eller huvudämne, enligt tidigare utbildnings- och examensstruktur) men som nu är resursämnen eller helt har avvecklats. När ett ämne inte längre är huvud gäller normalt övergångsbestämmelser som anges i respektive beslut. Tidigare huvudn i magisterexamen Datum då status som huvud har upphört Datavetenskap (beslut , dnr 2013/431-51) Datalogi (beslut , dnr 2013/435-51) Datalingvistik (beslut , dnr HS 2008/170-53) Ekologi (beslut , dnr HS 2012/162-53) Elektroteknik (beslut , dnr HS 2008/304-53) Finansiell ekonomi (beslut , dnr ) Industriell ekonomi (beslut , dnr ) Informationssystemutveckling (beslut , dnr 2013/430-51) Kognitionsvetenskap (beslut , dnr 2013/434-51) Maskinteknik (beslut , dnr HS 2013/639-51) Nationalekonomi (beslut , dnr HS 2010/454-53) Socialpsykologi (beslut , dnr HS 2011/368-53) Tyska (beslut , dnr HS 2008/169-53) Tidigare huvudn i kandidatexamen Datum då status som huvud har upphört Datavetenskap (beslut , dnr 2013/431-51) Datalogi (beslut , dnr 2013/435-51) Datalingvistik (beslut , dnr HS 2008/170-53) Datapedagogik (beslut , dnr HS 2008/38-53) Ekologi (beslut , dnr HS 2012/162-53) Elektroteknik (beslut , dnr HS 2008/304-53) Engelska (beslut , dnr HS 2009/57-53) Filmvetenskap (beslut , dnr HS 2008/134-53) Filosofi (beslut , dnr HS 2011/4-53) Finansiell ekonomi (beslut , dnr HS 2008/305-53) Franska (beslut , dnr ) Hypermedievetenskap (beslut , dnr HS 2009/519-53) Industriell ekonomi (beslut , dnr HS 2008/306-53) Förteckning över ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde - rektorsbeslut

15 Tidigare huvudn i kandidatexamen (forts) Datum då status som huvud har upphört Industriell ledning och organisation (beslut , dnr HS 2008/307-53) Informationssystemutveckling (beslut , dnr 2013/430-51) Kognitionsvetenskap (beslut , dnr 2013/434-51) Konstvetenskap (beslut , dnr ) Lingvistik (beslut , dnr ) Matematik (beslut , dnr HS 2011/496-53) Medier (beslut , dnr HS 2010/16-53) Molekylärbiologi (beslut , dnr HS 2013/418-51) Nationalekonomi (beslut , dnr HS 2010/454-53) Programvaruteknik (beslut , dnr ) Spanska (beslut , dnr HS 2008/168-53) Teoretisk filosofi (beslut , dnr HS 2008/175-52) Tyska (beslut , dnr HS 2008/169-53) Förteckning över ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde - rektorsbeslut

16 Bilaga 3 Definitioner av begrepp i dokumentet Ämne Ett ämne är ett avgränsat med egen benämning. Nya ämnen utformas när ny utbildning skapas och forskning äger rum inom nya n. Etablering av nya ämnen sker i ett samspel mellan flera parter, där universitet och högskolor och det internationella forskarsamhället är viktiga aktörer. Vid Högskolan i Skövde (Högskolan) används enheten ämne för att klassificera utbildningen. Varje kurs tillhör ett ämne vilket framgår av kursplanen. Ämnena har en unik kod som används i Högskolans lokala utbildningsdatabas. Ämneskoden ingår som en del i kurskoderna för kurserna inom ämnet (normalt de två första tecknen i kurskoden). Huvud Enligt den utbildnings- och examensstruktur som gäller från och med den 1 juli 2007 utfärdas generella examina inom huvudn, det huvudsakliga t för utbildningen. Huvudt är den del av högskoleutbildningen som definierar inriktningen inom en examen. Universitet och högskolor bestämmer själva vilka huvudn som ska finnas vid lärosätet. Högskolan har särskilda riktlinjer för inrättande av huvud. En prövning görs då av förutsättningarna att bedriva utbildning och utfärda examen samt en strategisk bedömning av ts roll i Högskolans verksamhet. Vid Högskolan utgörs ett huvud alltid av ett ämne. Om en kurs ingår i ett ämne som är ett huvud anges detta i kursplanen. Huvudt har en kod som används i det nationella studiedokumentationssystemet Ladok och i den lokala utbildningsdatabasen vid Högskolan. Koden för huvudt är densamma som koden för ämnet. Ämnesgrupp Universitetskanslerämbetet och SCB fastställer grupperingar av ämnen, s k ämnesgrupper, som ska användas för klassificering av kurser i den officiella statistiken över utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Varje ämnesgrupp har en unik kod som används i Ladok och i den lokala utbildningsdatabasen. Huvudsgrupp Universitetskanslerämbetet och SCB fastställer grupperingar av huvudn för beskrivning av generella och konstnärliga examina i den officiella statistiken, s k huvudsgrupper. Utgångspunkten för grupperingen är svensk utbildningsnomenklatur (SUN 2000). Varje huvud har en unik kod. Examensnivå Under rubriken Examensnivå anges på vilken nivå som en generell examen kan utfärdas inom huvudt. Om inte annat anges utfärdas examina även på de nivåer som är lägre än den angivna, dvs om masterexamen anges utfärdas även högskoleexamen, kandidatexamen och magisterexamen. Högskolan har generell kandidat- och magisterexamensrätt och avgör då själv, efter prövning, inom vilka n dessa examina kan utfärdas (se ovan). Rätt att utfärda examen på masterexamen och examen på forskarnivå inom ett kan erhållas efter prövning av Universitetskanslerämbetet. Förteckning över ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde - rektorsbeslut

17 I examensbenämningen används normalt förledet filosofie. I de fall andra förled är möjliga (ekonomie eller teknologie) anges dessa inom parentes i förteckningen. Utbildnings Utbildnings är en indelningsgrund för regeringens tilldelning av resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Totalt finns 20 utbildningsn. Högskolan i Skövde har rätt att avräkna studenter inom tio av dessa n, nämligen Humaniora, Juridik, Samhällsvetenskap, Naturvetenskap, Teknik, Vård, Medicin, Undervisning, Design och Musik. I regleringsbrevet för universitet och högskolor, i den s k krysslistan, anges vilka utbildningsn som tilldelats de olika lärosätena. Ämnesföreträdare och ämnesansvarig lärare Vid Högskolan ska det finnas en företrädare för varje ämne som utgör huvud, dvs en ämnesföreträdare. För resursämnen ska det finnas en ämnesansvarig lärare. En särskild uppdragsbeskrivning finns för dessa funktioner. I de fall Högskolan har egna examensrättigheter för utbildning på forskarnivå ska det normalt också finnas en särskild företrädare för ämnet inom denna del av utbildningen. Resursämne Vid Högskolan finns, vid sidan av de ämnen som utgör huvudn, ett antal resursämnen där möjlighet finns till studier på grundläggande nivå (fördjupningsnivåerna G1N och G1F). Utbildningen inom dessa ämnen utgör stöd och komplement för utbildningarna inom huvudna. Förteckning över ämnen och huvudn vid Högskolan i Skövde - rektorsbeslut