PROTOKOLL Sammanträdesdatum (9)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-05-03 1 (9)"

Transkript

1 1 (9) PLATS OCH TID Stadshuset, lokal Bäve, kl NÄRVARANDE LEDAMÖTER Gull-Britt Sköld, PRO Uddevalla Samorganisation Arne Lindh, PRO Uddevalla Samorganisation Lennart Johansson, PRO Uddevalla Samorganisation Stig Axelsson, SPF Viken Sven Bokenberger, SPF Hafsten Solveig Eriksson, SKPF avd. 33 U-a, Sv. kommunalpensionärers förb. Gunnar Thorberntson, SKPF avd. 33 U-a, Sv. kommunalpensionärers förb. Ruth Lundin, U-a RPG, Riksförb. Pensionärers Gemenskap Bo Simonsson, DHR Gunnar Särnbratt, HSO (Hörsel) Bojan Karlsson, HSO (FUB) Hillevi Kavleskog, HSO (SRF) Said Olsson, Socialnämnden Stefan Skoglund, Socialnämnden Ralph Steen, Kommunstyrelsen Ole Borch, Tekniska nämnden Kjell Grönlund, Barn- och utbildningsnämnden Jonny Jansson, Tekniska nämnden NÄRVARANDE ERSÄTTARE Ulla Johansson, PRO Uddevalla Samorganisation Inga-Lill Gunnarsson, PRO Uddevalla Samorganisation Lena Augustsson, PRO Uddevalla Samorganisation Bengt Andersson, PRO Uddevalla Samorganisation Bengt Ljungberg, SPF Fräkne Mona Olsson, SKPF avd. 33 U-a, Sv. kommunalpensionärers förb. Barbro Remmert, SKPF avd. 33 U-a, Sv. kommunalpensionärers förb. Karin Dahlgren, SPRF avd. 44 U-a, Sveriges pensionärers riksförb. Toinie Scherman, U-a Finska pensionärsför., SFP Sverigefinska pensionärer Inger Duregård, U-a RPG, Riksförb. Pensionärers Gemenskap Lennart Eriksson, DHR Gunila Blomqvist, HSO (Hjärnkraft) Lars Candler, HSO (IFS) Bengt Rahm, HSO (Hörsel) Elving Andersson, Socialnämnden Marie-Louise Ekberg, Socialnämnden Sonny Persson, Kommunstyrelsen Åsa Dahl, Kultur- och fritidsnämnden Edith Elbing, Tekniska nämnden Kenneth Olsson, Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Angelica Bielinski, Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad, kom kl 10.30

2 2 (9) ÖVRIGA DELTAGARE Jana Edgren-Persson, projektledare, socialtjänsten 25/37 Ann-Britt Petersson, medicinskt ansvarig sjuksköterska, socialtjänsten 26/38 Marita Niemi, medicinskt ansvarig för rehabilitering, socialtjänsten 26/38 Malin Elbing, anhörigkonsulent, socialtjänsten 27/39 Ulrika Olsson, enhetschef hemvården, socialtjänsten 28/40 Monica Aronsson, undersköterska i nattpatrullen, socialtjänsten 28/40 Åsa Håkansson, utredare, socialtjänsten Camilla Karlsson, utredare, socialtjänsten UTSES ATT JUSTERA Bengt Rahm UNDERSKRIFT SEKRETERARE Åsa Håkansson Paragrafer KHR KPR UNDERSKRIFT ORDFÖRANDE Said Olsson UNDERSKRIFT JUSTERANDE Bengt Rahm

3 3 (9) 23/35 Godkännande av dagordning Dagordningen till dagens sammanträde godkänns. 24/36 Föregående mötesprotokoll Föregående protokoll läggs till handlingarna. 25/37 Socialtjänsten: Information om lokala värdighetsgarantier Jana Edgren-Persson, projektledare för arbetet med lokala värdighetsgarantier informerar om projektet. Jana Edgren-Persson har sedan 2005 arbetat som biståndshandläggare. Hon kommer starta arbetet som projektledare den 11 juni. Hon vill redan nu kort presentera projektet. Socialnämnden har ansökt om och blivit beviljade medel för att arbeta med lokala värdighetsgarantier inom hemtjänst, särskilt boende och dagverksamhet inom äldreomsorg. Grunden för projektet är en förändring i socialtjänstlagen, ett tillägg i 5 kapitlet, 4. De lokala värdighetsgarantierna ska ges utöver det som fastslås i lagstiftningen. Efter sommaren kommer Jana att starta fokusgruppen bestående av representanter som finns inom äldreomsorg, till exempel deltagare från kommunala pensionärsrådet. De ska behandla 7 vägledningsord som Socialstyrelsen har tagit fram; självbestämmande, trygghet, meningsfullhet och sammanhang, respekt för privatliv och personlig integritet, individanpassning och delaktighet, bemötande samt insatser av god kvalitet. I samband med arbetet med de lokala värdighetsgarantierna ska även servicedeklarationerna ses över. Stig Axelsson undrar om ifall arbetet kommer beröra LSS och när fokusgrupperna är planerade att komma igång. Jana Edgren-Persson svarar att det rör bara äldreomsorgen och att fokusgrupperna startar under senare delen av augusti och september. Lennart Johansson menar att det är bra att pensionärsorganisationer får vara med och undrar var vägledningsmaterial finns och om material kan bifogas protokollet. Jana Edgren-Persson svarar att allt material finns på socialstyrelsens hemsida. Hon ser fram mot höstens arbete med lokala värdighetsgarantier. Ordföranden tackar för informationen.

4 4 (9) 26/38 Socialtjänsten: Information om diverse frågor ställda till medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering Ann-Britt Petersson, medicinskt ansvarig sjuksköterska, och Marita Niemi, medicinskt ansvarig för rehabilitering, ger en information om dagsläget kring avvikelser. En grupp har påbörjat arbetet kring avvikelser och startat med att göra en kartläggning av varifrån alla avvikelser kommer och hur dessa hanteras. Marita Niemi visar bilder kring sammanställning av fallavvikelser från Ingen större förändring har skett mellan året 2010 och Hälften av alla fall som sker i vår verksamhet orsakar ingen synlig skada på individen. Det är positivt att färre allvarliga skador sker på grund av fall. Under 2011 har Senior alert startat och det förebyggande arbetet är viktigt. Vid bedömningarna inom Senior alert konstateras flera risker. Stig Axelsson undrar kring medicinhanteringen och läkemedelsavvikelser. Marita Niemi svarar att läkemedelsavvikelser är en annan del men de ser sämre ut 2011 än Generellt brukar läkemedelsavvikelserna stiga under sommarmånaderna. Läkemedelsavvikelserna har stigit från 2009 till Gunila Blomqvist undrar hur begreppen fall och avvikelser definieras. Marita Niemi svarar att fallen avser de personer som ramlat i vår verksamhet. Avvikelser gäller personer som inte fått sina läkemedel eller något som blivit fel i läkemedelsbehandlingen. Ann-Britt Petersson ger kort information kring matens betydelse och undernäring. Det är svårt att motivera personer att äta rätt för att må bättre. Det finns ett tydligt samband mellan mat och fall. Stig Axelsson undrar ifall fler besök hemma hos hemtjänsttagarna påverkar så att antalet avvikelser blir fler. Marita Niemi och Ann-Britt Petersson konstaterar att det finns många orsaker till avvikelser och alla orsaker är inte analyserade. En viktig faktor är personalens kompetens, för både undersköterskor och sjuksköterskor. Gunila Blomqvist undrar hur kompetensen ska kunna höjas och menar att det en förändring av bemanning och kompetens måste till för att höja kvaliteten hos vårdtagarna. Ruth Lundin undrar om hur maten serveras, får man hjälp och hur säkerställs att rätt mat gs. Ann-Britt Petersson svarar att principen är att alla som inte kan äta får hjälp, till exempel med matning. Ibland vill en

5 5 (9) person inte äta och då är det svårare. Om någon förändrar sitt ätbeteende får sjuksköterskan en rapport. Kjell Grönlund undrar över läkemedelsavvikelserna under sommaren och vad orsaken är och hur ni arbetat med det. Ann-Britt Petersson svarar att vilka brister som finns och hur de ska åtgärdas diskuteras med cheferna. Stig Axelsson undrar om projektet om medicinhantering kommer att fortsätta på boendena och hur mycket medel vi blivit beviljade. Ann-Britt Petersson svarar att läkemedelprojektet som varit igång sedan 2009 beviljats med kr per år och att ansvarig för projektet kan bjudas till ett kommande möte för att berätta om projektet. Gunila Blomqvist undrar ifall Marita känner till orsaker till nedläggning av dagrehabiliteringen och vad forskningen säger kring detta. Marita Niemi hänvisar till Christer Fransson som har kommit med förslaget. Stig Axelsson undrar hur Ann-Britt Petersson ser på trygg hemgång. Ann- Britt Petersson svarar att hon är positivt till trygg hemgång. Är man i hemmet får man ett större fokus från personalen i jämförelse med på ett boende. Ur säkerhets- och avvikelseaspekten får man också bättre kontroll. Avvikelserna är färre i hemmen än på boendena. En känd och trygg miljö ger bättre förutsättningar för en god rehabilitering. Utvärdering är viktig. Ordföranden tackar för informationen. 27/39 Socialtjänsten: Information om närståendestöd i Uddevalla kommun Malin Elbing, anhörigkonsulent informerar om anhörigstödet. År 2009 ersattes bör med ska i socialtjänstlagen gällande att anhörigstöd ska ges till alla målgrupper. Anhörigcentralen finns för att stärka och underlätta för anhöriga genom aktiviteter, gemenskap och kunskap. De hjälper till att finna behövlig information. Anhöriga är välkomna för att dricka en kopp kaffe, få en pratstund eller kanske få svar på några frågor. Det behövs inte något speciellt ärende för att komma. Anhörigstöd Många anhöriga hjälper en närstående att klara sin vardag. Den som hjälper kan vara en familjemedlem men också en god vän eller granne. Anhörigstöd erbjuder olika insatser som syftar till att underlätta för dig som vårdar. Det kan vara avlastning, möjlighet att träffa andra i en anhöriggrupp

6 6 (9) eller delta vid föreläsningar och kurser. Anhörigstöd finns både under dagoch kvällstid. Målsättning med anhörigstöd är att Stödja och stärka närstående Motverka eller bryta isolering Skapa förutsättningar för att bo kvar hemma Har du frågor och vill veta mer kontakta anhörigkonsulenterna. Kontakt med anhörigstödjare - med egen erfarenhet av anhörigvård Anhörigstöd och Frivilligcentrum har utökat sin samverkan i form av ökade kunskaper bland volontärerna. Via Frivilligcentrum har de som vårdar/stöttar en närstående möjlighet att få kontakt med en volontär som varit i en liknande situation. Tanken är att vid ett eller kanske några tillfällen får samtala med en medmänniska som kan ge tips, råd eller bara lyssna. Volontären kan fungera som ett "bollplank". Frivilligcentrums volontärer finns som ett komplement till kommunens verksamhet. Volontärerna är inte ersättning för någon form av terapeutiska samtal. Alla är välkomna!! Stig Axelsson frågar om vilken inriktning Dalabergs dagverksamhet har? Malin Elbing svarar att Dalabergs dagverksamhet är till för personer som har en demenssjukdom och de som kan vara där har fått ett biståndsbeslut. Öppna dagverksamheter finns på Kilbäcken, Rosenhäll, Österängen och Ryttaren. Bojan Karlsson undrar över den nya visningslägenheten? Malin Elbing svarar att den riktar sig till alla som har behov av att prova miljön och dess hjälpmedel, det är två rum och kök. Hillevi Kavleskog undrar om visningslägenheten även har hjälpmedel för synskadade? Malin Elbing säger att visningslägenheten finns till för att visa hjälpmedel för alla funktionsnedsättningar och det är kostnadsfritt att besöka lägenheten. Stig Axelsson undrar om Malin kan komma ut och föreläsa om anhörigstödet i olika gruppkonstellationer? Malin Elbing svarar att hon gärna kommer och föreläser men vill även fästa uppmärksamheten på att det är mycket god tillgänglighet med buss nr 5 samt flexbussen till Anhörigcentralen på Rosenhäll. Ingalill Gunnarsson frågar om de personer som inte kan förflytta sig, hur kan de anhöriga få hjälp att komma utanför hemmet? Malin Elbing svarar att det är 20 timmar i månaden som avlösarservice kan komma och hjälpa anhöriga i hemmet och att det är en biståndsbedömd insats.

7 7 (9) Mer finns att läsa på: Ordföranden tackar för informationen. 28/40 Socialtjänsten: Information från nattpatrullen och larmcentralen Ulrika Olsson (enhetschef för trygghetslarm och nattpatrull) och Monica Aronsson (nattpatrullen) informerar om verksamheten. Det är 23 personer anställda i nattpatrullen, 8 personer arbetar varje natt. De har fyra bilar till sitt förfogande, 1 bil tar larmen som kommer in och tre bilar åker på fasta besök. Nattpatrullen har cirka 70 fasta besök per natt. Besöken kan gälla toaletthjälp, tillsyn och hjälp att komma i säng. Nattpatrullen samarbetar med hemtjänst, ambulans, polis, privata utförare, lss, rehabenhet, bistånd och sjuksköterskor. Toinie Scherman frågar om larmen och hur lång väntetid det är för en person som trillat, om ambulans larmas i fall det behövs och hur det är med nycklar? Monica Aronsson svarar att ambulans tillkallas om det behövs, personalen är alltid behjälplig med att larma ambulansen men ambulanspersonalen vill oftast prata med den enskilde. Alla nycklar finns på Strömstadsvägen. Stig Axelsson frågar om nattpatrullen tid för vårdtagarna? Monica Aronsson svarar att varje enskild får den tid de behöver. Lennart Johansson frågar om alla fyra bilar kan bli akutbilar om det behövs? Ulrika Olsson svarar att den möjligheten finns. Bengt Rahm frågar om bemanningen? Monica Aronsson svarar att hon började 1985 och då arbetade undersköterskor och sjuksköterskor tillsammans men att det idag enbart är undersköterskor i nattpatrullen. Sjuksköterskorna åker själva på inplanerade besök, där det krävs sjuksköterskekompetens. Samarbetet är dock gott och de har god kontakt på natten om så behövs. Toinie Scherman frågar om hjälpmedlen har blivit bättre och fler i samband med att de äldre blir sjukare? Monica Aronsson svarar att det finns hjälpmedel att tillgå i större utsträckning men visst kan det finnas hinder eftersom personalen arbetar i de enskildas hem. Ingalill Gunarsson frågar om det är många som är oroliga och ringer i onödan? Monica Aronsson svarar att det händer att någon är orolig, och

8 8 (9) att det då kan det räcka med ett telefonsamtal men larmen är aldrig i onödan. Bengt Rahm tror på närsjukvård men anser att det inte är närsjukvård när hörselcentralen flyttas till Vänerparken, det blir dyrare för de enskilda och orsakar större oro hos dessa bärare. Stig Axelsson frågar om nattpersonalen åker till samma vårdtagare på nätterna, om de arbetar flera nätter i rad? Ulrika Olsson svarar att de tänker på kontinuiteten. Jobbar personalen tre nätter i rad så åker de till samma vårdtagare. Ordföranden tackar för informationen. 29/41 Socialtjänsten: Sammanställning av lex Sarah-rapporter Inga nya rapporter har inkommit sedan förra mötet. 30/42 Ärendebalanslistor KPR - Ärendet från angående syn- och hörselproblematik tas bort. - Önskemål om att bjuda in någon chef ang. hemtjänstens arbete med kontinuitet - Önskemål om att bjuda in syn- och hörselinstruktör till hösten KHR - Ärendebalans listan blir oförändrad men kommer att förändras utifrån mötet /43 Övriga ärenden a. Bo Simonsson ger ett exempel på hur en färdtjänstresa med tåg inom Västtrafik genomfördes och hur lokföraren betedde sig. DHR:s vice ordförande har agerat i frågan. b. Lennart Johansson vill ha information om hur taxi fungerar i anslutning till tågresor (som inte är färdtjänst). Han föreslår att representanter från taxi bjuds in. Punkten förs till ärendebalanslistan. c. Ruth Lundin undrar vilka regler som gäller för tillstånd för handikapparkering. Jonny Jansson informerar om att reglerna är nationella

9 9 (9) och att ansökan görs till tekniska kontoret. Det finns två skäl för utfärdande av tillståndet; förare som kör bil på egen hand och passagerare men som är beroende av en förare. Är sökande inte nöjd med beslutet kan den vända sig i första hand till länsstyrelsen och i sista hand till transportstyrelsen. Punkten förs till ärendebalanslistan. d. Bojan Karlsson undrar vart man ska vända sig då en arbetstagare inom daglig verksamhet skadar sig. Kommunen har tecknat försäkring med Folksam. Av försäkringsbesked framgår vart den enskilde ska vända sig. e. Lennart Johansson vill ha en delrapport om trygg hemgång och hur långt man har kommit. Elving Andersson svarar att föreberedelser, rekrytering av personal och planering pågår. Trygg hemgång är i kommunal regi. Ordföranden tackar för idag och avslutar sammanträdet.