Barn- och utbildningsnämndens. program för. Kvalitetsutveckling. Barnomsorg Skola Kultur Fritid

Transkript

1 FÖRFATTNINGSSAMLING (7.8) Barn- och utbildningsnämndens program för Kvalitetsutveckling Barnomsorg Skola Kultur Fritid Dokumenttyp Kvalitet och uppföljning Ämnesområde Barnomsorg, skola, kultur och fritid Ägare/ansvarig Förvaltningsområdeschefer för lärande och samhällsutveckling Antagen av /Dnr Barn- och utbildningsnämnden 105/99 (BUN/1999:115) Revisions datum (BUN/2002:23) Förvaltning KSF, FO lärande och FO samhällsutveckling Antagningsdatum Giltig t.o.m. Fastställt i barn- och utbildningsnämnden , 17.

2 2 Innehåll Sid Vad är kvalitet? 3 Kvalitetsarbete 5 Kvalitetsredovisning 7 Olika metoder för uppföljning och utvärdering 9 Program för uppföljning och utvärdering 11 Tidsplan 17 En sammanfattande figur 19

3 3 Vad är kvalitet? Det finns ingen entydig definition av begreppet kvalitet. Vad som är hög kvalitet för en person behöver inte vara det för en annan. För de allra flesta väcker dock ordet tankar om en verksamhet som fungerar bra, där de som på olika vis deltar eller är berörda är nöjda med utformningen och innehållet i den. För att kunna bedöma kvaliteten i en verksamhet måste man först ha definierat vilka egenskaper som krävs för att man ska kunna anse att kvaliteten är hög. Kvaliteten i följande faktorer påverkar kvaliteten i hela verksamheten. Psykosocial miljö Inom verksamheterna barnomsorg, skola, kultur och fritid formas kvaliteten oftast i någon form av möte mellan människor. I de nationella styrdokument som finns för skola och förskola betonas särskilt den gemensamma värdegrund som vårt samhällsliv vilar på. I denna värdegrund ingår människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta och den gäller alla som deltar eller ingår i verksamheten. Agerande efter denna gemensamma värdegrund är en förutsättning för att kvaliteten i den psykosociala miljön skall anses vara god. Fysisk miljö Speciellt inom verksamheterna barnomsorg och skola har den fysiska miljön betydelse för kvaliteten i verksamheten. Ändamålsenliga och väl underhållna lokaler tyder på prioriterad verksamhet och ger personal och brukare en känsla av hög kvalitet på verksamheten. Delaktighet En hög delaktighet kännetecknas framförallt av ett stort inflytande från dem som verksamheten är till för. Kvalitetsarbetet förutsätter såväl organiserade som spontana möjligheter för brukaren att utöva inflytande över såväl barnomsorg och skola som de olika kultur- och fritidsverksamheterna. Delaktighet förutsätter att styrdokumenten är lättillgängliga för brukarna. Inom vissa verksamheter kan delaktigheten även innebära att brukaren samverkar med förvaltningen och aktivt deltar i verksamhetsutvecklingen. Kompetens En viktig förutsättning för alla former av kvalitetsutveckling är att personalen har en hög kompetens för sina arbetsuppgifter. Kompetens är något vidare än en formell utbildning även om denna oftast utgör grunden för yrkeskunnandet. I kompetensen ingår även kunskap om den kunskaps- och människosyn som verksamheten präglas av och som den enskilde medarbetaren har. Stora delar av barn- och utbildningsnämndens verksamhet syftar till lärandet. En sådan organisation skall vara lärande i sig. Kompetens- och kvalitetsutveckling går hand i hand. Utgångspunkten för kvalitetsutveckling är att kvaliteten ständigt kan och måste förbättras eftersom förutsättningarna kontinuerligt förändras.

4 4 Kompetens att möta förändringar i en värld som förändras ger trygghet i yrkesutövandet och är en förutsättning för att kunna möta och hantera en förändrad arbetssituation. Å ena sidan är ett systematiskt kvalitetsarbete som grundar sig i ett professionellt förhållningssätt kompetenshöjande. Å andra sidan kräver kvalitetsutveckling höjning av kompetens. Måluppfyllelse Verksamheten inom barnomsorg och skola är målstyrd. Staten har i skollagen, de olika skolförordningarna samt läroplanerna angivit vilka mål som skall nås. Kommunen har i sin verksamhetsplan skrivit mål som utgår från de nationella målen men som tar hänsyn till de speciella förutsättningar som finns inom kommunen. De professionella inom verksamheterna väljer sedan hur verksamheten utformas i syfte att nå måluppfyllelse. Inom grundskolan sker detta tillsammans med eleverna. I kommunens verksamhetsplan finns mål för kultur- och fritidsverksamheten. De som verkar inom dessa områden ansvarar för att målen nås utifrån de givna resurserna. Måluppfyllelse är ett av de starkaste kännetecknen på god kvalitet. Organisation Hur organisationen fungerar har stor betydelse för kvaliteten. En god inre struktur skapar god kvalitet. Tydliga mål, tydlighet i ansvar och befogenheter samt fungerande återkoppling är tecken på kvalitet. Kvalitet kan beskrivas enligt följande figur: Kvalitet Q1 Måluppfyllelse Q2 Uppfylla förväntningar Q3 God inre organisation Tydlighet Vad skall nås? Hur gör vi? Vad gör vi? Varför gör vi som vi gör? Återkoppling Vinst Inte vara ifrågasatt Nöjda brukare Nöjda uppdragsgivare God arbetsmiljö Budget i balans Medarbetare Kompetens Trivsel Medinflytande Ledningens stöd och uppmärksamhet

5 5 Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet är ett ständigt pågående och systematiskt arbete som syftar till att förbättra kvaliteten. Kvalitetsarbetet består av fyra huvuddelar: ett tydligt uppdrag, genomförande, utvärdering och utveckling. Detta arbete beskrivs i följande figur som kallas förbättringshjulet. 4. Utveckling Vad är klokt att göra? Kvalitetsredovisning 1. Ett tydligt uppdrag En gemensam tolkning Planera aktiviteterna Tydliga mål för verksamheten Vad ska göras? Hur? Analys, varför/varför inte? Nivåer: Den enskilda pedagogen med sin grupp Arbetslaget Enheten Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsnämnden Aktivitetsplan 3. Utvärdering En granskning och bedömning om i vilken mån målen är nådda Dokumentation, enhetens portfolio 2. Genomförandet Kontinuerlig uppföljning och reflektion Inspirerad av Edward Deming 1. Ett tydligt uppdrag Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är de nationella och lokala mål som finns för verksamheten. Möjligheterna till god kvalitet ökar genom att uppdraget är tydligt för alla berörda. Nämndsnivå I sin verksamhetsplan som gäller en mandatperiod anger barn- och utbildningsnämnden vilka övergripande mål som gäller för de olika verksamheterna. Målen finns även nedbrutna i mer konkreta, utvärderingsbara och tidsbestämda mål på kort sikt. I planen finns även en koppling mellan nämndens mål och de resurser som finns avsatta i budgeten för det aktuella området. En dialog mellan brukare, uppdragstagare och uppdragsgivare är en förutsättning för att ett uppdrag kan fastställas.

6 6 Enhetsnivå Inom respektive enhet görs en gemensam tolkning av uppdraget för att klargöra tydliga mål för den egna verksamheten. Denna gemensamma tolkning underlättar det kvalitetsarbete som sker inom enheten. Inom enheten sker en viss övergripande planering för aktiviteter som skall genomföras för att målen skall nås. Arbetslagsnivå/gruppnivå Arbetslaget väljer innehåll, arbetsformer och arbetssätt för att nå de uppsatta målen. Inom grundskolan sker detta tillsammans med eleverna. 2. Genomförandet Enhetsnivå/ arbetslagsnivå/gruppnivå I genomförandet skall målen för verksamheten styra valet av aktiviteter och innehåll. För att de berörda ska veta om verksamheten är på rätt väg krävs en kontinuerlig uppföljning och dokumentation av arbetet. Dokumentationen utgör även en grund för kommande utvärdering. 3. Utvärdering Begreppen uppföljning och utvärdering används ofta som synonymer. I detta sammanhang används de definitioner som finns i Skolverkets stödmaterial för kvalitetsarbete, BRUK. Uppföljning kallas det när man fortlöpande samlar in information för att beskriva verksamheten och dess förändringar när det gäller grundläggande förutsättningar, funktioner och resultat. Utvärdering gör man när man granskar och värderar särskilt utvalda delar av verksamheten gentemot överenskomna kriterier. En utvärdering kan aldrig innebära en fullständig granskning av hela verksamheten utan ett urval av något slag måste göras. Vad som blir särskilt utvalda delar kan påverkas av olika faktorer, exempelvis politiska beslut, krav från brukare eller arbetslagens upplevelse av problem. I en utvärdering ingår en analys av orsaker till resultatet. De olika kvalitetsfaktorer som nämns i början av detta dokument kan användas som stöd för analysen. För att en utvärdering skall bli fullständig krävs också att måluppfyllelsen värderas mot valda kriterier, för utvärderingen relevanta nationella eller lokala mål. Arbetslagsnivå/gruppnivå Den kanske viktigaste formen av utvärdering är den som personalen, enskilt eller tillsammans med sina kolleger i arbetslaget, gör av det egna arbetet tillsammans med barn och elever. Personalen har en betydande frihet att tillsammans med sin elevgrupp välja både innehåll i och metoder för sitt arbete. Med friheten följer också ett ansvar att kontrollera om den inriktning och de arbetsmetoder som personalen har valt tillsammans med barnen och eleverna, har lett till önskat resultat. En regelbunden utvärdering av den egna verksam-

7 7 heten är därför en självklar del av arbetet för all pedagogisk personal. På samma sätt genomför personalen vid t ex det enskilda kommundelsbiblioteket utvärderingar av den egna verksamheten. Enhetsnivå Enhetens utvärdering grundar sig i arbetslagens utvärderingar men kan även innebära övergripande utvärderingar för att skapa en övergripande bild av hela enheten. Förvaltningsnivå/nämndsnivå Förvaltningens utvärdering grundar sig i enheternas utvärderingar men för att skapa en kommunövergripande bild av verksamheten kan även centrala utvärderingar genomföras. Barn- och utbildningsnämndens utvärderingsbesök i verksamheten bidrar till denna helhetsbild. 4. Utveckling En viktig uppgift för utvärdering är att ge beslutsfattare på samtliga nivåer ett underlag för verksamhetsutveckling och styrning. Analysen av orsaker har stor betydelse för valet av åtgärder för verksamhetsutveckling. Utvärdering måste dock utformas så att motivet inte blir kontroll av verksamheten. Istället ska den framförallt vara ett verktyg för att ge stöd för utveckling och förbättring. Det ska finnas en tydlig koppling mellan mål, aktiviteter, uppföljning, utvärdering och val av nya åtgärder. För att inte bli ett självändamål måste utvärdering följas av en återkoppling inte bara i form av en resultatredovisning utan också med kompetensutvecklingsinsatser och stöd för utvecklingsarbete. Sammanfattningsvis skall utvärdering ge svar på följande frågor: Vilka resultat uppnås i verksamheten? Hur förhåller sig dessa resultat till uppsatta mål? Varför har man nått/inte nått målen? Till vilken kostnad har resultaten uppnåtts? Under vilka organisatoriska betingelser bedrivs verksamheten? Vad behöver utvecklas vidare och förbättras? Skall de lokala målen revideras? På detta sätt lägger arbetet med uppföljning och utvärdering grunden för de kvalitetsredovisningar som skall upprättas både av resultatenheterna och av barn- och utbildningsnämnden. Kvalitetsredovisning Den kvalitetsredovisning som respektive enhet gör innefattar mål, bedömning av måluppfyllelse samt åtgärder för vidareutveckling. Den viktigaste uppgiften för barn- och utbildningsnämnden i arbetet med kvalitetsutveckling är att värdera de uppföljnings- och utvärderingsresultat som lagts fram gentemot målen för de olika verksamheterna.

8 8 Det är framförallt en politisk uppgift att dra slutsatser av de resultat utvärderingen ger vid handen. Denna värdering ligger sedan till grund för arbetet med nämndens kvalitetsredovisning, budget och styrdokument. Denna analys blir på så vis även den naturliga utgångspunkten för nämndens arbete med att göra eventuella kompletteringar, förtydliganden eller omformuleringar av målen i den befintliga verksamhetsplanen samt att revidera budget för nästkommande år. Detta arbete beskrivs i följande figur: Nationella styrdokument Kompletteringar, revidera mål, åtgärder för vidareutveckling Verksamhetsplan Mål/budget Aktiviteter Uppföljning Utvärdering Kvalitetsredovisning Granskning och värdering Den nationella utvärderingen Skolverket ansvarar för utvärderingsinsatserna på nationell nivå. Till grund för Skolverkets utvärdering ligger dels de uppgifter som samlas in från kommunerna, dels det underlag som Skolverket själv med hjälp av framförallt sin fältorganisation ställer samman genom undersökningar, besök och intervjuer i kommunerna. Vart tredje år redovisar Skolverket en samlad beskrivning av verksamheten i barnomsorgen, ungdomsskolan och vuxenutbildningen. Kommunen är skyldig att rapportera in en lång rad uppgifter till Skolverket. Detta sker huvudsakligen vid tre olika rapporteringstillfällen. Under våren rapporteras kostnader och intäkter för föregående år. Efter sommaren skall uppgifter om bl a betyg och sökande till gymnasieskolan inlämnas. Slutligen skall kommunen senare under hösten redovisa uppgifter om elever och lärare vid alla skolformer. Denna skyldighet omfattar även förskole- och skolbarnsomsorgsverksamheten. Den av Skolverket insamlade informationen återförs sedan till kommunerna i form av rapporter två gånger per år. Någon lika utbyggd modell för den nationella uppföljningen av kultur- och fritidssektorn finns ännu inte.

9 9 Olika metoder för uppföljning och utvärdering För att fånga in ett så stort antal aspekter som möjligt vid uppföljningen och utvärderingen av barnomsorgens och skolans verksamhet är det angeläget att alla de olika metoder och arbetssätt som står till buds i arbetet också utnyttjas. Intern utvärdering En förutsättning för att en verksamhet skall kunna tillgodogöra sig en extern utvärdering är att den interna utvärderingen fungerar som verktyg för utvecklingsarbetet. Kompetensutveckling och utveckling av metoder inom detta område skall genomföras. Nyckeltal En del av barnomsorgens och skolans verksamhet samt kultur- och fritidsverksamheten låter sig beskrivas med kvantitativa mått. Här kan kraven på objektiva och mätbara resultat i utvärderingen ställas tämligen högt. Entydiga definitioner och tydliga avgränsningar är nödvändiga förutsättningar i detta arbete. Uppgifterna bygger ofta på bearbetade statistiska data som redan finns inom förvaltningen. Dessa uttrycks i s k nyckeltal. Skolverkets återrapportering till kommunerna ger det statistiska underlaget för flertalet av de nyckeltal som är aktuella i uppföljningen och utvärderingen av barnomsorgens och skolans verksamhet. Nyckeltalen bör vara så utformade att de möjliggör en jämförelse dels över tid och dels med kommuner med samma struktur som Orust samt hela kommunkollektivet. Uppföljningen av kostnader för olika delar av verksamheten med hjälp av nyckeltal ger intressant information till olika beslutsfattare. Detta gäller inte minst om korrekta jämförelser kan göras med andra kommuner. Stora avvikelser vid en sådan jämförelse kan tjäna som en "larmsignal" och leda till en fördjupad analys. Attitydmätningar Det mesta av den pedagogiska verksamhet som bedrivs i barnomsorgen och skolan går inte att enkelt beskriva i siffror eller med jämförbara fakta i form av nyckeltal. De mer kvalitativa aspekterna av verksamheten får i stället undersökas med hjälp av olika former av enkäter, intervjuer, observationer och dokumentanalys. Detta gäller även för den samlade kultur- och fritidsverksamheten. Med hjälp av enkäter kan brukarnas attityder och inställning till verksamheten undersökas. De kan också ge ett visst faktaunderlag vid en utvärdering. Enkäter ger en relativt bred bild av hur verksamheten uppfattas till en jämförelsevis liten arbetsinsats. Det sker dock till priset av en viss ytlighet. Utrymmet för nyanser och förklarande tillägg är ofta mycket begränsat i en enkät. Genom att komplettera enkäter med intervjuer kan en betydligt djupare och mer

10 10 allsidig bild ges av det som utvärderas. Arbetet med intervjuer är betydligt mer resurskrävande. Ett urval bland de som är föremål för utvärderingen måste därför ofta göras. För att ta reda på hur kvaliteten inom verksamheterna uppfattas av både personal, elever, föräldrar och brukare av kommunens tjänster inom kultur- och fritidssektorn skall alternativa metoder utvecklas. Ekonomisk uppföljning Den ekonomiska uppföljningen av nämndens verksamhet sker framförallt genom månatliga uppföljningar av driftsbudgeten. I denna rutin ingår även att varje resultatansvarig vid ett fastställt antal tillfällen per år lämnar en prognos över det troliga utfallet vid årets slut för resultatenheten. Vid ett tillfälle upprättas även ett delårsbokslut. De resultatansvarigas prognoser och delårsbokslut sammanställs därefter till en gemensam rapport för förvaltningen. Denna överlämnas till kommunstyrelsen efter fastställande i barn- och utbildningsnämnden. Utvärderingsbesök Uppföljning genom nyckeltal och utvärdering med hjälp av enkäter, intervjuer och dokumentanalys, behöver kompletteras med besök i den verksamhet som utvärderas. Former för extern utvärdering skall utvecklas. Syftet är att hjälpa verksamheterna att granska och värdera måluppfyllelsen. Barn- och utbildningsnämnden gör utvärderingsbesök i verksamheten enligt tidsplanen i slutet av detta dokument. Genom att ha en dialog med skolledning, personal och brukare vid de olika resultatenheterna får nämnden en mer fullständig bild av verksamheten. Nämndens verksamhetsplan med dess övergripande samt kortsiktiga målsättningar utgör utgångspunkten för dessa dialoger. Verksamhetsberättelse Varje resultatenhet upprättar varje år en verksamhetsberättelse. I denna ingår även en redovisning av enhetens bokslut samt personalredovisning. Utgångspunkten för verksamhetsberättelserna är barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan. I verksamhetsberättelsen redovisas dels de prioriteringar man gjort och dels de aktiviteter som genomförts på enheten för att nå uppsatta mål. Enheternas verksamhetsberättelser utgör också en väsentlig del av underlaget för barn- och utbildningsnämndens samlade verksamhetsberättelse. Specialstudier Utöver de ovan beskrivna metoderna för uppföljning och utvärdering uppstår alltid behov av mer fördjupade specialstudier på olika områden av verksamheten. Även detta behov måste naturligtvis tillgodoses i detta program. Denna typ av uppdrag kan aktualiseras av både nämnden och förvaltningen utifrån verksamhetens utveckling. Vid sidan av de initiativ till uppföljning och utvärdering som tas från olika nivåer inom barn- och utbildningsförvaltningen utförs ofta värdefulla insatser inom samma område med andra uppdragsgivare och i andra sammanhang. Den tidigare

11 11 nämnda nationella utvärderingen som Skolverket genomför är ett tydligt exempel på detta. Hit måste naturligtvis också den forskning som bedrivs vid landets universitet och högskolor räknas. Den kommunala revisionen genomför olika typer av granskningar och uppföljningar av den kommunala verksamheten. Resultatet av dessa utgör en väsentlig del i nämndens arbete med uppföljning och utvärdering. I många former av personalfortbildning ingår någon typ av fördjupningsuppgift. Resultaten av dessa innehåller ofta värdefull information för den lokala skolutvecklingen. I ett samlat perspektiv på uppföljning och utvärdering skall resultaten av alla olika former av forskning och specialstudier ingå som en naturlig del. Systematiskt arbetsmiljöarbete Det systematiska arbetsmiljöarbetet vad det gäller elevernas och personalens arbetsmiljö omfattar framförallt den fysiska och den psykosociala miljön på arbetsplatsen, i arbetsinnehållet samt i arbetsorganisationen. Resultatet av denna kontroll ger värdefull information till barn- och utbildningsnämnden om flera viktiga delar av nämndens ansvarsområden. Program för uppföljning och utvärdering A. Gemensamt för alla verksamheter 1. Intern och extern utvärdering Metoder och former för intern utvärdering skall utvecklas. Kompetensutveckling inom detta område kommer att genomföras centralt. Även former för en extern utvärdering där enheterna bidrar till varandras utvärderingar skall utvecklas. 2. Utvärderingsbesök Barn- och utbildningsnämnden genomför cirka åtta utvärderingsbesök varje år. På så vis får varje resultatenhet ett besök vart annat år. Besöken fokuserar på arbetet mot de övergripande samt kortsiktiga målsättningar som finns i verksamhetsplanen. Resultaten av besöket sammanställs i form av minnesanteckningar. Dessa bildar en del av underlaget för framtida ställningstaganden. Minnesanteckningarna behandlas på det nämndsammanträde som följer närmast efter utvärderingsbesöket. En mall för besökens genomförande utarbetas av barn- och utbildningskontoret. Minnesanteckningar från nämndens föregående besök distribueras i samband med kallelsen till ett nytt besök på samma enhet. En tidsplan för utvärderingsbesöken återfinns sist i programmet.

12 12 3. Ekonomisk uppföljning Varje resultatansvarig skall upprätta ekonomiska prognoser för verksamheterna inom sitt ansvarsområde. Vid ett prognostillfälle upprättas även en delårsrapport. Omfattningen och förläggningen av de ekonomiska prognoserna följer de direktiv som fastställs av kommunstyrelsen. I de fall kommunstyrelsen ej upprättar en kommunövergripande tidsplan för den ekonomiska uppföljningen, kommer barnoch utbildningsnämnden att fastställa en sådan för sitt ansvarsområde. Den resultatansvarige skall även ställa samman ett bokslut över enhetens ekonomi. Även här anpassas redovisningen till de kommunövergripande direktiv som fastställs av kommunstyrelsen. En sammanställning över verksamheternas bokslut redovisas som en del i underlaget för nämndens eget bokslut. 4. Verksamhetsberättelse och kvalitetsredovisning Varje resultatenhet skall årligen i samband med det ekonomiska bokslutet upprätta en verksamhetsberättelse. I de fall då verksamheten är läsårsbunden kan verksamhetsberättelsen skrivas efter respektive läsår. Denna skall innehålla en redovisning av enhetens: A B C D E Ansvarsområde Viktiga händelser under året Ekonomisk redovisning 1 Avvikelse mot Driftbudgeten under det gångna året 2 Planerade åtgärder för det kommande året 3 Investeringar under det gångna året Avslutade investeringar Pågående investeringar Personalredovisning 1 Kompetensutveckling 2 Personalens inställning/trivsel 3 Rekryteringssituationen 4 Övrigt Redovisning av Måluppfyllelse 1 Fullmäktigemål 2 Nämndsmål 3 Övrigt I enhetens kvalitetsredovisning ingår mål för verksamheten, bedömning av måluppfyllelsen samt åtgärder för vidareutveckling. 5. Systematiskt arbetsmiljöarbete Alla verksamheter där barn- och utbildningsnämnden har ett arbetsgivaransvar skall årligen genomföra systematiskt arbetsmiljöarbete. Den verksamhetsansvarige arbetsledaren har ansvar för att detta genomförs enligt den rutin som finns upprättad för förvaltningen. De handlingsplaner som upprättas samt uppföljningen av dessa skall rapporteras till bl a barn- och utbildningsnämnden. Dessa rapporter skall kompletteras med en redovisning av kommunens sjukstatistik.

13 13 B. Barnomsorgen 1. Nyckeltal Vid uppföljningen av barnomsorgen ger följande nyckeltal ett värdefullt underlag: Antalet barn per pedagogisk personal Antalet barn per avdelning inom barnomsorgens verksamhetsgrenar Andelen högskoleutbildad pedagogisk personal Totalkostnad för en heltids barnomsorgsplats i förskolan Totalkostnad för en heltids barnomsorgsplats i familjedaghem Totalkostnad för en barnomsorgsplats i fritidshem Kostnaden för en förskoleplats exklusive lokalkostnaden Lokalkostnaden för en förskoleplats Antalet barn i de olika verksamhetsformerna Kösituationen fördelad på total kö, aktiv kö dvs barn som efterfrågar plats inom fyra månader samt de barn som stått i kö i mer än fyra månader utan att de erbjudits en barnomsorgsplats. Dessa nyckeltal skall kontinuerligt redovisas till barn- och utbildningsnämnden. En sammanfattning av dem lämnas i nämndens verksamhetsberättelse. 2. Attitydmätningar Barns, föräldrars och personalens bedömningar om kvaliteten i verksamheten har stor betydelse. Olika former för att mäta attityder skall utvecklas. 3. Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd I samband med att framförallt de centrala stödresurserna för barn inom barnomsorgen i behov av särskilt stöd fördelas, görs en inventering av vilka behov som föreligger inom verksamheten. Denna inventering tillsammans med fördelningen av befintliga stödresurser ger en god uppföljning av denna aspekt på barnomsorgens verksamhet. Den redovisas därför även för barn- och utbildningsnämnden. C. Grundskolan 1. Nyckeltal Vid uppföljningen av grundskolan ger följande nyckeltal ett värdefullt underlag: Antalet elever per pedagogisk personal Andelen behörig pedagogisk personal Resultat vid nationella prov Andel elever som uppnått målen Totalkostnaden per elevplats Kostnad per elev för undervisning Kostnad per elev för elevvård Kostnad per elev för skolmåltider Kostnad per elev för läromedel Kostnad per elev för skolledning Kostnad per elev för lokaler Lokalyta per elev

14 14 Dessa nyckeltal skall kontinuerligt redovisas till barn- och utbildningsnämnden. En sammanfattning av dem lämnas i nämndens verksamhetsberättelse. 2. Attitydmätningar När det gäller skolan kan inte måluppfyllelse enkelt tolkas genom att studera betygen. Betoning skall ligga i elevernas, personalens och föräldrarnas bedömningar om i vilken mån skolan lyckas att skapa en lärandemiljö som gynnar alla aspekter av elevens utveckling, den kognitiva, den fysiska, den sociala, den estetiska och den emotionella utvecklingen. Olika former för att mäta skall utvecklas. 3. Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd I samband med att framförallt de centrala stödresurserna för barn och ungdomar inom grundskolan i behov av särskilt stöd fördelas, görs en inventering av vilka behov som föreligger inom verksamheten. Denna inventering tillsammans med fördelningen av befintliga stödresurser ger en god uppföljning av denna aspekt av grundskolans verksamhet. Den skall därför även redovisas för barn- och utbildningsnämnden. D. Gymnasieskolan 1. Nyckeltal Vid uppföljningen av gymnasieskolan ger följande nyckeltal ett värdefullt underlag: Antalet elever per pedagogisk personal Andelen behörig pedagogisk personal Resultat vid nationella prov Andel elever med ofullständiga betyg Totalkostnaden per elevplats Kostnad per elev för undervisning Kostnad per elev för elevvård Kostnad per elev för läromedel Kostnad per elev för skolledning Kostnad per elev för lokaler Lokalyta per elev Andel elever intagna på förstahandsval Övergångsfrekvens till gymnasieskolan Andel gymnasieelever från annan kommun Redovisningen skall så långt som möjligt omfatta både kommunens egen verksamhet och gymnasieverksamheten i Uddevalla och Stenungsund. Dessa nyckeltal skall kontinuerligt redovisas till barn- och utbildningsnämnden. En sammanfattning av dem lämnas i nämndens verksamhetsberättelse.

15 15 2. Attitydmätningar När det gäller gymnasieskolan kan inte måluppfyllelse enkelt tolkas genom att studera betygen. Betoning skall ligga i elevernas och personalens bedömningar om i vilken mån skolan lyckas att skapa en lärandemiljö som gynnar alla aspekter av elevens utveckling, den kognitiva, den fysiska, den sociala, den estetiska och den emotionella utvecklingen. Olika former för att mäta attityder skall utvecklas. Inom ramen för samarbetet med gymnasieskolorna i Uddevalla och Stenungsund genomförs attitydmätningar bland gymnasieskolans elever. Resultaten av dessa skall redovisas för barn- och utbildningsnämnden. E. Komvux 1. Nyckeltal Vid uppföljningen av komvux ger följande nyckeltal ett värdefullt underlag: Antalet elever per pedagogisk personal Andelen behörig pedagogisk personal Resultat vid nationella prov Totalkostnaden per elevplats Kostnad per elev för undervisning Kostnad per elev för läromedel Kostnad per elev för skolledning Kostnad per elev för lokaler Lokalyta per elev Andelen elever med kort utbildningstid innan påbörjade studier Dessa nyckeltal skall kontinuerligt redovisas till barn- och utbildningsnämnden. En sammanfattning av dem lämnas i nämndens verksamhetsberättelse. 2. Attitydmätningar Elevers och personalens bedömningar om kvaliteten i verksamheten har stor betydelse. Olika former för att mäta attityder skall utvecklas. F. Särskolan 1. Nyckeltal Vid uppföljningen av särskolan ger följande nyckeltal ett värdefullt underlag: Antalet elever per pedagogisk personal Andelen behörig pedagogisk personal Totalkostnaden per elevplats Kostnad per elev för undervisning Kostnad per elev för lokaler. Dessa nyckeltal skall kontinuerligt redovisas till barn- och utbildningsnämnden. En sammanfattning av dem lämnas i nämndens verksamhetsberättelse.

16 16 2. Attitydmätningar Barns, föräldrars och personalens bedömningar om kvaliteten i verksamheten har stor betydelse. Olika former för att mäta attityder skall utvecklas. G. Biblioteken 1. Nyckeltal Vid uppföljningen av bibliotekens verksamhet ger följande nyckeltal ett värdefullt underlag: Det totala bokbeståndet Det totala bokbeståndet per invånare Andelen barnböcker i det totala bokbeståndet Andelen referenslitteratur i det totala bokbeståndet Antalet nyförvärvade böcker Andelen barnböcker bland de nyförvärvade böckerna Antalet utlånade böcker per år Antalet utlånade böcker per invånare Kostnad per boklån Antal besökare på huvudbiblioteket per år Antalet användare av bibliotekens internetuppkoppling per år. Dessa nyckeltal skall kontinuerligt redovisas till barn- och utbildningsnämnden. En sammanfattning av dem lämnas i nämndens verksamhetsberättelse. 2. Attitydmätningar Brukarnas bedömningar om kvaliteten i verksamheten har stor betydelse. Olika former för att mäta attityder skall utvecklas. H. Kultur- och fritidsverksamheten 1. Nyckeltal Vid uppföljningen av kultur- och fritidsverksamheten ger följande nyckeltal ett värdefullt underlag: Kostnad per invånare för fritidsverksamheten Kostnad per invånare för kulturverksamheten Stödet till fritids- och kulturföreningar, kronor/invånare Antalet kultur- och fritidsaktiviteter i föreningsregi där kommunen är delarrangör Antalet närvarande i åldrarna 4-20 år i kultur- och fritidsaktiviteter i föreningsregi Kommunens bidrag till studieförbunden, kronor/invånare Antalet deltagartimmar i studiecirkelverksamhet Antalet deltagare i studiecirkelverksamhet Antalet elever i musikskolan Antalet elever i kulturskolan Antalet timmar då fritidsgårdarna varit öppna för besökare. Dessa nyckeltal skall kontinuerligt redovisas till barn- och utbildningsnämnden.

17 17 En sammanfattning av dem lämnas i nämndens verksamhetsberättelse. 2. Attitydmätningar Brukarnas bedömningar om kvaliteten i verksamheten har stor betydelse. Olika former för att mäta attityder skall utvecklas. I. Enskild barnomsorg och fristående skolor Av skollagen framgår att hemkommunen har rätt till insyn i de fristående skolor som får bidrag från den aktuella kommunen. Sådana fristående skolor är också skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende. Kommunen har även ett motsvarande tillsynsansvar för den enskilda barnomsorgen. Så långt det är möjligt skall barn- och utbildningsnämndens program för utvärdering och uppföljning därför även tillämpas på de fristående skolorna och den enskilda barnomsorgen som finns i kommunen. Detta innebär framförallt att dessa verksamheter före första april skall till nämnden lämna in en verksamhetsberättelse för närmast föregående år. Denna skall vara uppställd efter samma riktlinjer som gäller för kommunens egna verksamheter. Vidare skall de fristående skolorna och den enskilda barnomsorgen senast första april varje år lämna in sin budget för nästkommande år. Slutligen omfattas dessa verksamheter av de utvärderingsbesök som barn- och utbildningsnämnden genomför. Tidsplan Verksamhetsplanen gäller för en mandatperiod. De olika delar som ingår i en samlad uppföljning och utvärdering och som beskrivits ovan måste genomföras och redovisas vid olika tidpunkter på året. För att de skall kunna utgöra en grund för den politiska styrningen av barnomsorgens, skolans, kulturens och fritidssektorns verksamhet skall därför en samlad rapport av under året gjorda utvärderings- och uppföljningsinsatser lämnas till nämnden i samband med att nämndens verksamhetsberättelse och bokslut fastställs i februari eller mars. Som en del i arbetet med analys och värdering anordnas varje år minst en utbildningsdag där nämnden, arbetsledarna inom förvaltningen samt fackliga företrädare gemensamt behandlar uppföljnings- och utvärderingsresultat. Denna analys utgör grunden för nämndens kvalitetsredovisning. I kvalitetsredovisningen tydliggör nämnden sin bedömning av måluppfyllelsen gentemot gällande verksamhetsplan samt tänkta åtgärder för att korrigera de områden där kvaliteten ej är tillräcklig. Denna redovisning föreläggs kommunfull-

18 18 mäktige under våren. Den blir därigenom bl a en del av underlaget för kommunfullmäktiges beslut om fördelning av ekonomiska ramar följande år. Kvalitetsredovisningen utgör på samma sätt ett viktigt underlag för nämndens eget arbete med budgeten och kompletteringar till verksamhetsplanen för nästkommande år. Tidslinjen här under beskriver detta. V e r k s a m h e ts p la n f ö r m a n d a tp e r io d e n K o m p l e t te - ringar och b u d g e ta r b e t e fö r å r 2 K o m p le t te - r i n g a r o c h b u d g e ta rb e t e f ö r å r 3 Å r 1 Å r 2 Å r 3 K o m p l e t te - ringar och b u d g e ta r b e t e f ö r å r 4 Å r 4 K v a lite tsre d o v is n in g f ö r å r 0 K v a lite tsre d o v is n in g fö r å r 1 K v a lite tsre d o v is n in g f ö r å r 2 Tidsplan för barn- och utbildningsnämndens utvärderingsbesök År 1 Månad Enhet/verksamhet 01 Ängås förskola 02 Musikskolan 03 Myckleby skola 04 Tvets och Mollösunds skolor 06 Kulturverksamheten 08 Enskild barnomsorg 09 (Två halvdagar) Fristående skolor 10 Henåns skola 11 Ängås skola År 2 Månad Enhet/verksamhet 01 Ellös förskola 02 Fritidsgårdsverksamheten 03 Gymnasieskolan/komvux 04 Särskolan 06 Biblioteksverksamheten 08 Fritidsverksamheten 09 Varekils skola 10 Henåns förskolor 11 Ellös skola

19 19 De öppna förskolorna presenterar sin verksamhet som en informationspunkt vid nämndens sammanträde år 2 månad 10. Ovanstående förläggning av utvärderingsbesök kan komma att revideras utifrån den förvaltningsorganisation som senare fastställes. Sammanfattning Följande figur sammanfattar texten i detta dokument. Lokal planering för 2002 Lokal planering för mandatperioden Kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar VHT-berättelse Kval.redov. VHT-berättelse Kval.redov. VHT-berättelse Kval.redov. Läsår 02/03 Läsår 03/04 Läsår 04/05 Verksamhetsplan för 2002 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 Kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse för 2001 Kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelse för 2002 Kvalitetsredovisning och verksamhetsberättelseför 2003 Kompletteringar gällande 2004 Kompletteringar gällande 2005 Verksamhetsplan för mandatperioden = akuta åtgärder