Håkan Johansson IVOSA Växjö universitet Växjö

Transkript

1 Håkan Johansson IVOSA Växjö universitet Växjö Mairon Johansson IVOSA Växjö universitet Växjö Att göra sin röst hörd i det lokala välfärdssamhället: Socialt inriktade frivilligorganisationers handlings- och förhandlingsutrymme i Landskrona kommun Bakgrund och övergripande forskningsproblem: Sedan den svenska välfärdsstaten växte fram har frivilligorganisationer framför allt kompletterat offentliga insatser och inte som å många andra länder tagit ett stort ansvar för att ge medborgarna stöd och service under alla livets faser. Istället intog många svenska frivilligorganisationer framför allt en position som röstbärare för olika grupper i den svenska välfärdsstaten, dvs. de företrädde deras intressen och bedrev politik för förändrade villkor för sina medlemmar eller för den grupp man företrädde. Men för lite mer än ett decennium sedan frågade sig forskare om det hade skett en utveckling från röst till service för socialt inriktade frivilligorganisationer, dvs. de frivilligorganisationer som var verksamma inom välfärdsstatens kärnområden (exempelvis äldre- och handikappomsorg, missbruksvård, hälsooch sjukvård m.m.) (Lundström och Wijkström 1995). Idag tyder mycket på att de hade rätt (Jeppsson Grassman 2001, Dahlberg 2004, Lindberg 2005). Även om merparten av alla uttolkare är eniga om att offentliga aktörer alltjämt är de som finansierar och producerar merparten av all service och tjänster åt medborgarna visar forskning att privata och frivilliga aktörer även de engageras som serviceutförare (Johansson, S. 2005). Kommuner och landsting upphandlar numera delar av sin verksamhet och frivilligorganisationer som tidigare hade en särställning i att driva verksamhet för sina grupper möter idag konkurrens från privata företag. Samtidigt ser vi tendenser till att kommuner tar över verksamheter från frivilligorganisationer. Runt om i landet etableras frivilligcentraler och volontärbyråer som i många fall drivs av frivilligorganisationer men också i kommunal regi, dvs. kommunala tjänstemän administrerar och kanaliserar medborgarnas frivilliga arbete. För sektorn i sin 1

2 helhet har detta inneburit krav på anpassningar och förändring, idag exemplifierat i tilltagande bolagisering, ökad professionalisering och större beroende av externa uppdrag och bidrag inom frivilligsektorn. Denna övergripande samhällsprocess reser frågor om det offentliga och det frivilliga ansvaret i den svenska välfärdsstaten, graden av privat inslag och vilka verksamheter som exploateras av kommuner. Men idag tyder allt mer på att processen är allt annat än enkelriktad i och med att flera samhällsprocesser indikerar nya möjligheter för frivilligorganisationer att utöva sin röst i samhället. Många svenska organisationer är idag medlemmar i nationella eller internationella nätverk som ger dem kontakter och stöd för att föra fram sina krav där de får mest effekt. I viss mån har medlemskapet i EU gett svenska frivilligorganisationer nya redskap i att bedriva politik på nationell nivå (Ruzza 2004). Senare tids Internetutvecklingen har varit värdefull för frivilligorganisationer i och med att de fått nya möjligheter för informationsinhämtning, men används också för att mobilisera medlemmar och medborgare med syfte att skapa opinion runt egna frågor (van de Donk et al 2004). Flera politiska processer går i en liknande riktning: Nyligen avslutade demokrati- och folkrörelseutredningar framhåller vikten av frivilligsektorns demokratiska roll i samhället (SOU 2000:1; SOU 2007:66). Flera departement har förstärkt sina kontakter med frivilligsektorn och ibland inkluderat organisationer som tidigare haft begränsad access till höga politiker och tjänstemän. Sedan några år driver regeringen ett årligt folkrörelseforum och man har även initierat en dialog med frivilligorganisationer som handlar om att synliggöra deras roll och status i samhället, både avseende deras rätt att utöva sin röst och under vilka förutsättningar de bedriver service (Integrations och jämställdhetsdepartementet 2007 & 2008). Inte minst är detta aktuella processer på lokal nivå och runt om i landet växer det fram brukarråd där kommunalpolitiker och företrädare för berörda grupper möts för att diskutera utvecklingen inom det aktuella området. Sammanfattningsvis indikerar denna samhälls- och välfärdsstatsutveckling komplexa förutsättningar för många frivilligorganisationer med förändrade förväntningar från offentliga aktörer, ändrade ekonomiska förutsättningar för sin dagliga verksamhet men också konkurrens med privata aktörer inom sina verksamhetsområden. Trots att forskningen om friviligorganisationer ett forskningsområde på frammarsch vet vi relativt lite om hur skiftande organisationer hanterar de förändrade förutsättningarna och framför allt avseende om, hur och med vilka resultat som de fortsätter att göra sin röst hörd för att företräda sin grupps intressen och försöka att påverka politiken. Kunskapsläge och tidigare forskning: Forskningen om frivilligsektorns har expanderat under senare decennier det är endast vissa delar som är av relevans för detta projekt. Forskningen kan sammanfattas i följande punkter. För det första, forskare har motbevisat det allmänna antagandet att på grund av den offentliga sektorns omfattande serviceproduktion skulle den svenska frivilligsektorn 2

3 vara mindre än i andra länder. Resultat av internationella jämförelser visar snarare att den har en annan inriktning (dvs. till stora delar faller inom områden som sport, kultur och rekreation), samtidigt som dess roll som serviceproducent tilltar i styrka (Jeppsson Grassman 1993; Svedberg & Jeppsson Grassman 2001; Lundström & Wijkström 2002). För det andra, relationerna mellan den svenska välfärdsstaten och frivilligsektorn har historiskt sett präglats av ömsesidigt beroende och gemensam arbetsdelning. Under vissa perioder har frivilligorganisationer varit ersättning till offentliga insatser, men allt som oftast ett komplement (Blennberger 1993) För det tredje, mycket tyder på att dagens individer visar mindre intresse av att vara medlemmar i en organisation, men mer intresse att engagera sig som volontärer för en specifik sak. Det har inneburit att många organisationer riskerar att förlora en av sina främsta maktresurser (medlemsbasen) och istället behöver förlita sig på professionella insatser i kombination med utåtriktat politiskt arbete (Papakostas 2004). För det fjärde, forskning visar på en komplex gränsdragning när nya hybridorganisationer växer fram som drivs av kommunerna, men engagerar frivilliga (Johansson, M. 2007). För det femte, för organisationer har medlemskap i EU bidragit till möjligheter för politiskt arbete, på överstatlig och nationell nivå (Hvinden & Johansson 2007; Johansson, H. 2007; Jacobsson & Johansson 2008). Dessa punkter indikerar ett forskningsområde på frammarsch, men trots att den har expanderat kraftigt (för översikt se Lundström 2004; Vamstad 2006; Svedberg & Trägårdh 2006) vet vi relativt lite om hur frivilligorganisationer utövar sin röst i ett förändrat välfärdssamhälle och inte minst hur organisationer agerar på lokal nivå för att göra sin röst hörd. Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet för detta projekt är att analysera socialt inriktade frivilligorganisationers utövande av röst i ett förändrat välfärdssamhälle, dvs. hur de försöker att påverka politiken rörande den grupp som de företräder. Projektet kommer att: a) analysera socialt inriktade frivilligorganisationers intressepolitiska arbete i Landskrona: Vilka strategier och aktiviteter använder de för att nå politiskt inflytande? Vilka kanaler använder de i sina kontakter med politiska institutioner och aktörer: sker det via traditionella politiska kanaler; genom opinionsbildande aktiviteter; via lobbying eller deltagande i korporativa strukturer; b) identifiera organisationsspecifika faktorer (egenskaper och maktresurser, dvs. medlemsstruktur, verksamhetsinriktning, interna ekonomiska och personella resurser) som är utslagsgivande för i vilken omfattning de kan göra sin röst hörd; och c) analysera institutionella hinder och möjligheter som organisationer möter när de skall utöva röst i det lokala välfärdssamhället. 3

4 Genom att besvara dessa frågor bidrar projektet till att fördjupa forskningsläget rörande hur organisationer bedriver röst och service och hur de påverkas av förändringarna i den svenska välfärdsstaten. Projektet bidrar även till politiska diskussioner som är aktuella båda på nationell och lokal nivå. I dagens politiska debatt politiker hyser stora förhoppningar om att sektorn kan vara en väg för demokratisk förnyelse, men genom detaljerade empiriska undersökningar kan vi visa med vilket resultat organisationerna utövar sin röst, vilka stödinsatser som krävs om de skall bidra till demokratisk utveckling och vilka organisationer som är mest röststarka i dagens samhälle. Landskrona som fallkommun: Landets kommuner är olika till storlek, politisk styrning, förvaltningsstruktur, vilka sociala problem som lokala beslutsfattare möter och hur man på lokal nivå förhåller sig till frivilligsektorn. Senare tids utveckling tyder på att vissa kommuner allt mer har arbetat fram en samverkanspolicy med frivilligsektorn, exempelvis illustrerat i lokala samverkansavtal, spelregelprocesser eller brukarråd. Andra kommuner följer snarare en modell av en privatiseringspolicy ; stor förekomst av privata serviceutförare, omfattande upphandling av kommunens sociala verksamheter m.m. Ytterligare andra utvecklar vad som närmast kan betraktas som en exploateringspolicy, dvs. kommunen skapar hybrid- och experimentella samverkansformer exempelvis illustrerade via lokala volontärbyråer eller frivilligcentraler i vilka kommunen rekryterar frivilliga som utför oavlönade serviceinsatser till kommunens medborgare (Socialstyrelsen 2007). I praktiken förekommer dessa trender i blandad form i skiftande kommuner. För att ge en inblick under vilka förutsättningar som de socialt inriktade frivilligorganisationerna verkar i Landskrona kommun har vi haft en initala kontakter med representanter från kommunen (socialförvaltning, äldre- och handikappomsorgsförvaltning, skola- och barnomsorgsförvaltning, och socialnämnd) och de ger intryck av att graden av privatisering inom kommunens sociala kärnområden har varit låg men att det finns en politisk strävan efter ökade inslag av konkurrensutsättning inom kärnområden; kommunen har etablerad samverkan med frivilligorganisationer, exempelvis illustrerat i ett kommunalt pensionärsråd och ett handikappråd; och att kommunen har egna frivilligsamordnare och driver ett Anhörigcentrum inom vilket man utbildar frivilliga (exploatering). Enligt uppgift finns det ett paraplynätverk lokalt som samlar aktiva frivilligorganisationer i kommunen. Med andra ord finns det indikationer att Landskrona inte är ett extremfall i någon bemärkelse, utan att flera aktuella förändringsprocesser finns representerade i den lokala politiken. Tidigare forskning och studier från exempelvis SKL kommer att vara grund för vidare analyser av utvecklingen i Landskrona i jämförelse med andra kommuner. 4

5 Empiri och datainsamling: Vi kommer att intervjua organisationsrepresentanter från lokala välfärdsområden som anhörigstöd, handikapp- och äldreomsorg, missbruksvård, våldsutsatta kvinnor (inkl. självhjälpsorganisationer). Vi uppskattar att det kommer röra sig om drygt 10 intervjuer. Vi planerar att komma i kontakt med lokala representanter via ansvarig enhetschef för Landskronas frivilligverksamhet, kommunens frivilligsamordnare, lokalt paraplynätverk, och nationella paraplyorganisationer för att få kontakt med de som är röstaktiva i Landskrona. Projektmedarbetare från Landskrona kommun kommer att vara värdefulla ingångar för kontakter med de lokalt baserade frivilligorganisationerna i Landskrona. Vi har även för avsikt att använda så kallad snöbollsmetod både med de som lokalt anses vara röstaktiva och röstpassiva. (Snow & Benford 1992). För att sätta in vår studie i en vidare kontext planerar vi också att genomföra intervjuer med relevanta tjänstemän och politiker (ex. kommunens frivilligsamordnare, socialchef m.fl. (mellan 3-5 intervjuer). Därtill kommer vi att samla in och analysera relevanta policydokument såsom lokala samarbetsavtal, nämndsprotokoll och lokala utredningar som rör relationen mellan kommun och socialt inriktade frivilligorganisationer. Genom detta upplägg kan vi belysa socialt inriktade frivilligorganisationers strategier och aktiviteter, kommunföreträdares uppfattning om relationen med socialt inriktade frivilligorganisationer och hinder och möjlighet till utövandet av röst på lokala arenor. Projektets tidsplan och kostnader: Projektet löper under 12 månader och engagerar två projektmedarbetare. Planerad projektstart är till januari Projektet leds av Docent Håkan Johansson (Socialt arbete, ivosa) och projektmedarbetare är Fil.Lic. Mairon Johansson (Socialt arbete, ivosa) som 2007 disputerade på en avhandling om relationerna mellan stat och frivilligorganisationerna (nationell och lokal invå) inom äldreomsorgsområdet i ett historiskt perspektiv. Den planerade tidsplanen för projektet är: Månad 1 3 Utveckla kontakter med lokala aktörer; samla in dokument av kommunal politik Månad 4 6 Intervjuer med lokala aktörer, dokumentanalys av kommunal politik. Månad 7 9 Bearbetning och analys av intervjumaterial. Månad Skriva arbetsrapport Därutöver tillkommer en arbetsmånad för att mot bakgrund av projektet författa en ansökan till nationellt forskningsråd baserat på resultat från studien i Landskrona kommun. 5

6 Övrigt: kontakter och publicering Medlemmar i projektgruppen har ett brett kontaktnät mot frivilligsektorn (ex Nätverket mot utanförskap, Forum för frivilligt socialt arbete m.fl.). För att ge projektet ytterligare stöd har vi skapat en referensgrupp bestående av: förbundsordförande Ingemar Färm (HSO); prof. och forskningschef Björn Hvinden (NOVA, Norge); docent Kerstin Jacobsson (Södertörns Högskola och SCORE Stockholms universitet); prof. Anna Meeuwisse (Malmö Högskola); politiskt sakkunnig Ludvig Sandberg (Forum för frivilligt socialt arbete) och förbundsordförande Sonja Wallbom (RFHL och EAPN). Resultat från projektet kommer i första hand att publiceras i MiV:s rapportserie, men vi har även för avsikt att presentera forskningsresultat på internationella konferenser inom området. Referenser: Blennberger E. (1993), "Begrepp och modeller". I SOU 1993:82 Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och kunskapsöversikt. Stockholm: Rapport Socialtjänstkommittén. Dahlberg, L. (2004) Welfare relationships. Voluntary organisations and local authorities supporting relatives of older people in Sweden. Stockholm University: Department of Political science. Hvinden, B. & H. Johansson (2007), Citizenship in Nordic welfare states: Dynamics of choice, duties and participation in a changing Europe. London: Routledge Integrations- och jämställdhetsdepartementet (2007), Dialog om relationerna mellan staten och den ideella sektorn, Regeringsbeslut IJ2007/2539/D, Integrations- och jämställdhetsdepartementet (2008), Förslag till överenskommelse mellan regeringen och idéburna organisationer inom det sociala området Jacobsson, K. & H. Johansson (2008) The Micro-Politics of the OMC process: NGO Activities and the Social Inclusion Process in Sweden. Forthcoming in Heidenreich, M. & J. Zeitlin (eds.) Changing European Employment and Welfare Regimes: The Influence of the Open Method of Coordination on National Reforms. London: Routledge. Jeppsson Grassman, E. (1993) Frivilliga insatser i Sverige en befolkningsstudie. I SOU 1993:84. Frivilligt socialt arbete. Kartläggning och kunskapsöversikt. Jeppsson Grassman, E. (2001) Socialt arbete i församlingens hägn. Stockholm: Verbum. Johansson, H. (2007) Europeanization from below : The OMC process on social inclusion in the Swedish welfare state, in Hvinden & Johansson (eds.), Citizenship in Nordic welfare states: Dynamics of choice, duties and participation in a changing Europe. London: Routledge Johansson, M. (2007) Gamla och nya frivillighetsformer äldreomsorgshybrider växer fram. Rapport Nr 2, IVOSA, Växjö universitet (lic avh). Johansson, S. (2005) Ideella mål med offentliga medel. Förändrade förutsättningar för ideell välfärd. Stockholm: Sober förlag. Lindberg, E. (2005) Vad kan medborgarna göra? Fyra fallstudier av samarbetsformer för frivilliga insatser inom äldreomsorg och väghållning. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Lundström, T. & F. Wijkström (1995) Från röst till service? Den svenska ideella sektorn i förändring. Sköndal: Sköndalinsitutet. 6

7 Lundström, T. (2004) Teorier om frivilligt socialt arbete. En diskussion om forskningens läge och organisationernas framtid. Ersta Sköndal Högskola Papakostas, A. (2004) Nya förutsättningar för frivilligorganisationer. Mer organisationer med färre människor. I Boström et al, Den organiserade frivilligheten. Malmö: Liber. Rosanvallon, P. (2006) Democracy past and future, New York: Columbia University Press Ruzza, C. (2004) Europe and Civil Society, Manchester: Manchester University Press Snow, D.A. and Benford, R.D. (1992) Master frames and cycles of protests, in A.D. Morris and C. McClurg Mueller (eds) Frontiers in Social Movement Theory, New Haven: Yale University Press. Socialstyrelsen (2007), Frivilligcentraler i Sverige - en kartläggning. Stockholm: Socialstyrelsen SOU 2000:1, En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet. Slutbetänkade demokratiutredningen. SOU 2007:66, Rörelser i tiden. Slutbetänkande av Utredningen om den statliga folkrörelsepolitiken i framtiden Svedberg, L. & L. Trägårdh (2006) Det civila samhället som forskningsfält. Nya avhandlingar i ett nytt sekel. Stockholm: Gidlunds förlag. Vamstad, J. (2006) A literary overview of Swedish civil society research. Forskningsavdelningens arbetsrapport nr. 40, Ersta Sköndal Högskola van de Donk, W, B.D. Loader, P.G Nixon, & D. Rucht (2004), Cyberprotest: New media, citizens and social movements, London: Routledge Wijkström, F. & T. Lundström (2002), Den ideella sektorn. Organisationerna i det civila samhället. Stockholm: Sober förlag. 7