Kommunsekreterare, Anna Svedlund Kommundirektör, Ann-Katrin Sundelius Ekonomichef, Kerstin Ryding. ... Anna Svedlund. ...

Transkript

1 KS2013/18 Plats och tid, Kommunstyrelsesalen, kl 08:30-17:15 ande Se sidan 2 Övriga deltagare Kommunsekreterare, Anna Svedlund Kommundirektör, Ann-Katrin Sundelius Ekonomichef, Kerstin Ryding Justerare Kerstin Almén, Urban Nilsson Plats och tid för Kommunledningskontoret justering Avser paragrafer Sekreterare Ordförande Justerare... Anna Svedlund... Peter Kärnström Kerstin Almén Urban Nilsson Nämnd/Styrelse ANSLAGSBEVIS et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Kommunledningskontoret... Sekreterare

2 Sidan 2(31) Tjänstgör Ledamot Parti Tjänstgör Ersättare Parti X Carl-Ewert Ohlsson C Cecilia Abrahamsson MP X Leif Jönsson KD Eva Östermark KD X Mikael Rosén V Jan-Olov Eriksson-Gladh NO X Nils-Gunnar Kempe FP X Ann-Christin Bakke S Per-Johan Emtell MP X Birgitta Johansson S X Peter Kärnström S Hans-Olov Frestadius S X Monica Jacobsson S Håkan Stadin S X Aage Hansen NO X Marie Frestadius S Anncharlott Eimasdotter S Marie Lind S Battal Batti S X Allan Lundström M X Kerstin Almén S Ann-Christine Lüdke M X Stefan Wigö S Jonas Klang M X Urban Nilsson M Närvarande Ersättare X Hans Olsson M X Håkan Svensson V Joakim Wenngren M X Dragan Perkovic FP X Veronica Wernersson C Innehåll 196 Information Remiss av slutbetänkande Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) Valbo-Ön11:1, Valbo köpstad, kungörelse Riksintresse friluftsliv Enskilda arkiv Framtida utveckling av Sjösunda, Lund 2:10 Årsunda Storvik ett viktigt logistiknav Prissättning av tomtmark - Trumpeten Justering av investeringsbudget år Delårsrapport för kommunen och kommunkoncernen för år Skattesats Budget för år Motion från Andreas Broström (V) och Mikael Rosén (V) om lokal solenergi Motion från Leif Jönsson (KD) och Thord Persson (KD) om inför krav på Corporate Social Responsibility (CSR) i ägardirektiv till kommunala bolag Motion från Leif Jönsson (KD) om Utmaningsrätt/Utmanarrätt Finansrapport september Ekonomisk uppföljning till och med september Delgivning av synpunkter Anmälan av delegationsbeslut Handlingar för kännedom... 31

3 Sidan 3(31) 196 Information Kommunstyrelsen har tagit del av följande informationer: Redovisning av Individ- och familjeomsorgsnämndens ekonomi Individ- och familjeomsorgsnämndens ordförande Renate Almén (S) och 1:e vice ordförande Lars Karlsson (S) samt socialchef Anna Danielsson Redovisning av Omsorgsnämndens ekonomi Omsorgsnämndens ordförande Robert Sten (S) Budget Ekonomichef Kerstin Ryding, ekonomisekreterare Helena Zellner, teknisk chef Erika Ågren Leader Gästrikebygden Leader Gästrikebygdens ordförande Kenneth Nyberg och verksamhetsledare Theres Sundberg Genomgång av resultatet från årets medarbetar- och ledarenkät Representant från CMA Research AB samt personalchef Maria Östgren-Forsberg och förhandlingssekreterare Camilla Ask PwC Avrapportering av granskning gällande kommunstyrelsens uppsiktsplikt och samordningsansvar Representanter för PwC och kommunrevisionen Ekonomi inklusive investeringsbudget Ekonomichef Kerstin Ryding, ekonomisekreterare Peter Holm, teknisk chef Erika Ågren och utvecklare Yvonne Bäckius Storvik ett viktigt logistiknav Exploateringsingenjör Andreas Sundström Närvarande under informationsärenden: Peter Kärnström (S), Monica Jacobsson (S), Marie Frestadius (S), Kerstin Almén (S), Carl-Ewert Ohlsson (C), Veronica Wernersson (C), Mikael Rosén (V), Ann-Christin Bakke (S), Stefan Wigö (S), Nils-Gunnar Kempe (FP), Aage Hansen (NO), Urban Nilsson (M), Håkan Svensson (V), Birgitta Johansson (S), Hans Olsson (M) och Leif Jönsson (KD). Från punkten Leader Gästrikebygden även Dragan Perkovic (FP). Från punkten Pwc avrapportering även Allan Lundström (M).

4 Sidan 4(31) KS2013/ Remiss av slutbetänkande Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) Kommunstyrelsen antar Omsorgsnämndens remissvar om slutbetänkande Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) som sitt eget. Omsorgsnämndens remissvar: Slutbetänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) Regeringen beslutade den 24 mars 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att lämna förslag på hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas (dir. 2011:25), den så kallade Patientmaktsutredningen. I utredarens uppdrag ingick att föreslå en ny lag som ska ersätta nuvarande Hälso- och sjukvårdslagen. Delbetänkandet Patientlag har tidigare lämnats (SOU 2013:2). Utredningens förslag om en ny Lag för organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet med tillhörande förordning är positivt då en betydligt större tydlighet runt organisation och ansvarsförhållanden mellan huvudmän och vårdgivare kan ses när de, för patienten relevanta bestämmelserna, lyfts ut och tydliggjorts i Patientlagen. Den nya lagen för organisation struktureras i avdelningar, kapitel och paragrafer vilket möjliggör en framtida utveckling av innehåll. Utredningens förslag att vissa specifika bestämmelser överförs till speciallagar eller förordning bidrar till att förtydliga lagtexten. Barnperspektivet kan tydligt urskiljas i både lagtext och förslag till förordning vilket ses som positivt. Utredningens åtgärdsförslag för att öka jämlikhet i vården samt tillvarata patienters klagomål och anmälningar bedöms som väsentliga för att stärka patienters ställning inom vården. Lagen och förordningen ska träda i kraft 1 januari Allmänna synpunkter Bedömningen är att den nya lagen till största delen inte innebär några större förändringar för kommunens personal. Ett klargörande angående omhändertagande av icke kommunmedborgare med behov av hemsjukvård krävs dock. Inga ekonomiska eller personella resurser kommer att krävas i någon större utsträckning. Möjligen kan kraven på kompetens för att ge

5 Sidan 5(31) information till barn ökas vilket skulle kunna innebära en mindre kostnad för kompetensutveckling hos kommunens personal. Lagförslag: Lag för organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet Avd 1 Målsättningar och definitioner Att definiera nyckelbegrepp som huvudman och vårdgivare är en mycket viktig grund för att bygga organisationen av hälso- och sjukvård. Formuleringarna i föreliggande förslag tydliggör förhållanden mellan olika aktörer och sätter även fokus på barnperspektivet vilket är bra. Avd 2 Vårdgivarens ansvar Enligt föreliggande lagförslag ska endast offentligt finansierad verksamhet vara organiserad så att den främjar kostnadseffektivitet. Vilka konsekvenser får detta för, den av riksdagen beslutade, modellen för prioriteringsordning för hälso- och sjukvård som säger att kostnadseffektiviteten ska vägas in tillsammans med övriga parametrar vid prioritering av insatser? Den nationella prioriteringsmodellen gäller ju även privat driven hälso- och sjukvård. Avd 3 Landstingets ansvar som huvudman Att kommunernas ansvar för planeringsarbetet inte föreslås utökas innebär således att inget ansvar för att erbjuda hälso- och sjukvård till icke kommunmedborgare kan läggas på kommunerna. Planering och ansvar för att erbjuda hemsjukvård till icke kommunmedborgare kvarstår hos landstingen, trots kommunalisering av hemsjukvård. Avd 4 Kommunens ansvar som huvudman Bra med en egen avdelning för reglering av kommunens ansvar. Denna struktur förenklar möjligheten att snabbt hitta eftersökt reglering. Förtydligandet att kommunens planering av hälso- och sjukvård innefattar samtliga vårdgivare berör ffa kommuner som har privata utförare av hälsooch sjukvårdsinsatser. Det blir tydligt att huvudmannaskapet ej kan överföras till vårdgivaren. MAS skyldighet att rapportera oönskade händelser till nämnd tas bort och istället införs MAS skyldighet att se till att det finns rutiner för rapportering. Avd 5 Gemensamma bestämmelser för huvudmännen Att skyldigheten att upprätta en individuell plan framgår i lagtexten stärker den enskildes rätt till planering vilket är positivt. Att detaljreglering flyttas till förordning bidrar till att göra lagen tydligare. Att avgiftsregleringen liksom reglering av förbehållsbelopp och högkostnadsskydd kvarstår i den nya lagen bedöms vara av stor vikt för att bevara medborgares lika möjlighet till vård.

6 Sidan 6(31) Avd 6 Bemyndiganden och befogenheter Bra att bemyndiganden samlas i en avdelning. Förordning Inrättande av en förordning för detaljreglering som gör att lagen renodlas och detaljer kan återfinnas samlade i en förordning underlättar betydligt för vårdgivare och huvudmän. Jämlik vård Viktigt med statliga tillsynsinsatser och åtgärdsprogram för att minska ojämnlikheten gällande medicinska resultat och kvalitet. Att ha ett patientcentrerat synsätt för kontakt med hälso- och sjukvård är väsentligt för att öka jämlikheten och att belysa detta redan i grundutbildningar är en förutsättning för att öka skyddet mot diskriminering. Patientklagomål Systematiska sammanställningar på nationell nivå, av klagomål och anmälningar som sedan återförs till verksamheterna kan bidra till utveckling och kvalitetshöjning. Patientnämnder och Inspektionen för vård och omsorg har tillsammans med patienterna viktiga roller i detta arbete. sunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott , 107 i Omsorgsnämnden , Dnr ON2013/118 sutdrag skickas till Socialdepartementet Omsorgsnämnden

7 Sidan 7(31) KS2013/ Valbo-Ön11:1, Valbo köpstad, kungörelse Kommunstyrelsen beslutar: att stå fast vid tidigare yttrande, KS 19/2013, om att tillstyrka en utvidgning av handelsområdet i Valbo då detta är angeläget för att möta konkurrens från handel i närliggande regioner att det är positivt att det lagts till en planbestämmelse att det maximalt får vara 300 meter mellan hållplats och entré, vilket kan gynna ett utökat kollektivtrafikresande. Remissvar Valbo-Ön 11:1, Valbo Köpstad Sandvikens kommun har sedan tidigare yttrat sig vid framtagandet av den fördjupade översiktsplanen för Valbo köpcentrum, KS 221/2003 och i samband med programsamrådet, KS 217/2010, för den nu framtagna detaljplanen, vid samrådsskedet KS 130/2012 samt vid första granskningsskedet KS 19/2013. Gävle kommun har nu skickat över detaljplanen för Valbo Köpstad på remiss för granskning, m a a ändringar i detaljplaneförslaget, för synpunkter. Den nya detaljplanen omfattar ett större område än tidigare och omfattar både gällande detaljplaneområde samt mark söder om Valsjöbäcken. Det nya området söder om Valsjöbäcken omfattar 12,5 ha och har delvis tidigare brukats som jordbruksmark. Detaljplanen handlar till stor del om en utökning av nuvarande köpcentrum söder om E16 med ca m2 för handel. Planbestämmelsen, H, har från samrådsskedet ändrats från tidigare handel med i huvudsak skrymmande varor till att inrymma all typ av handel. Yrkanden Mikael Rosén (V) yrkar att Bygg- och miljönämndens remissvar ska vara kommunstyrelsens svar. sordning Ordförande finner att det finns två förslag till beslut och det är Mikael Roséns yrkande och förslag från arbetsutskottet. Ordförande ställer dessa emot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Reservationer Mikael Rosén (V) reserverar sig till förmån för sitt yrkande.

8 Sidan 8(31) sunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott , 108 i Bygg- och miljönämnden , Dnr BMN2013/10 Remiss Valbo-Ön 11:1 med samtliga tillhörande bilagor. Tjänsteskrivelse Remissvar Valbo-Ön 11:1, Valbo Köpstad , Dnr KS2013/49 sutdrag skickas till Byggnads- och miljönämnden i Gävle kommun Bygg- och miljönämnden

9 Sidan 9(31) KS2013/ Riksintresse friluftsliv Kommunstyrelsen antar Kultur- och fritidsnämndens remissvar riksintresse friluftsliv som sitt eget. Remissvar riksintresse friluftsliv från Kultur- och fritidsnämnden: Kultur - och fritidsnämnden beslutar att befintligt riksintresse friluftsliv Färnebofjärden behålls och att Kungsberget, Högbo Bruk och Storsjön föreslås bli nya riksintressen. Riktlinjerna för riksintresse har tagits fram av Naturvårdsverket i samråd med Havs- och vattenmyndigheten. Ett riksintresse för friluftsliv ska ha så stora friluftsvärden på grund av särskilda natur- och/ eller kulturkvaliteter att det kan vara attraktivt för besökare från hela landet eller utlandet. Vi menar att de områden som föreslagits besitter dessa kvaliteter. Ärendet Naturvårdsverket genomför en översyn av riksintressena för friluftsliv. Begreppet riksintresse återfinns i 3 kapitlet i miljöbalken. Fram till den 31 december har länsstyrelserna möjlighet att lämna underlag till Naturvårdsverket. Därför har länsstyrelsen skickat ut frågan på remiss. Mot bakgrund av de kriterier som finns för riksintresse har förvaltningen valt ut tre nya områden vid sidan av det befintliga riksintresset Färnebofjärden. Kungsberget - värdebeskrivning I området finns naturreservatet Kungsberget med botaniskt intressanta sydostsluttningen där flera ovanliga arter återfinns. På Kungsberget ligger en skidanläggning med Sveriges bästa låglandsåkning. I sydväst finns Sveaskogs Ekopark Ovansjö. En ekopark är minst 1000 hektar och minst 50 % av den produktiva skogsmarken används som naturvårdsareal. Inom ekoparken finns två naturreservat, Grävna Knippan och Österbergsmuren. Genom området löper Gästrikeleden och ett flertal vindskydd och rastplatser finns för besökare. Högbo bruk - värdebeskrivning Kombinationen högklassiga snösäkra längdskidspår och vacker kulturmiljö lockar årligen tusentals besökare. Högbo är de facto redan ett riksintresse för friluftsliv, turismen är

10 Sidan 10(31) välutvecklad och bruksmiljön tas omhand på bästa sätt. Placeringen vid Öjaren gör att vattenanknutna aktiviteter har goda förutsättningar. Öjaren är i sin tur ansluten till Lundbosjön genom trollrikskanalen vilket gör att man kan paddla både till Ockelbo och till Gävle genom Testeboån. Gästrikeleden passerar också genom Högbo. På området finns tillgänglighetsanpassade promenadvägar. Närheten till Sandviken med cykelbana gör att området också får karaktären av tätortsnära natur. Storsjön - värdebeskrivning Genom Storsjön löper enköpingsåsens nordvästra utlöpare. En smal rullstensås som människor färdats på i årtusenden. Resultatet av inlandsisens arbete är långa fantastiska sandstränder. Gästriklands riviera med tallar som palmer är ett populärt besöksmål sommartid. Vintertid lockar skridskoåkningen. Storsjön har goda förutsättningar för vattenanknutna friluftsaktiviteter. Från sjön finns en paddelled längs Gavleån och havet. Storsjön är också ett av Sveriges bästa fiskevatten för gös och sportfisket är välutvecklat. Storsjön ligger nära Sandvikens tätort, det finns cykelbana hela vägen. Övrigt: Bygg- och miljö har tillsänts ärendet och avstått från att svara. Yrkanden Mikael Rosén (V) yrkar att det inte ska föreslås några nya riksintressen. Peter Kärnström (S) yrkar med instämmande av Leif Jönsson (KD) och Marie Frestadius (S) bifall till Kultur- och fritids skrivelse. sordning Ordförande finner att det finns två förslag till beslut och det är förslaget från Kultur- och fritid samt Mikael Roséns yrkande. Ordförande ställer dessa emot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller Kulturoch fritids förslag. Ordförande godkänner att särskilt yttrande lämnas av Carl-Ewert Ohlsson (C). Reservationer Mikael Rosén (V) reserverar sig till förmån för sitt yrkande. Särskilda yttranden Särskilt yttrande från Carl-Ewert Ohlsson (C): I ärendet framgår inte vilka eventuella konsekvenser det skulle innebära att utpeka tre ytterligare områden med riksintresse för friluftslivet. Det torde som i det mesta finnas både för- som nackdelar. Inget sådant har lyfts fram. Att redovisa konsekvenser av beslutsförslag är ett mycket rimligt krav.

11 Sidan 11(31) sunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott , 115 Remiss översyn av riksintresse friluftsliv med riktlinjer och följebrev Remissvar riksintresse friluftsliv Dnr: KN2013/339 sutdrag skickas till Länsstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden

12 Sidan 12(31) KS2013/ Enskilda arkiv Kommunstyrelsen ger kommunarkivet uppdraget att utreda i vilken omfattning Sandvikens kommun bör handha enskilda arkiv i kommunarkivet. Det har sedan länge funnits en ambition inom Sandvikens kommun att ha en bredd i kommunarkivet Sandvikens historia samlad på ett ställe. Arkivreglementet tillåter, förutsatt att vissa villkor är uppfyllda, kommunarkivet att ta emot enskilda arkiv. Tyvärr är i dag kommunarkivets resurser, både personal och utrymme i arkiven, på gränsen för att kommunarkivet ska mäkta med ens det kommunala åtagandet. Ambitionsnivån behöver därför ses över. Det frivilliga åtagandet att ta hand om enskilda arkiv får inte aldrig ske på bekostnad av det lagstyrda kommunala uppdraget. Kommunstyrelsen föreslås därför besluta att kommunarkivet utreder vilken omfattning av enskilda arkiv som bör handhas av kommunarkivet. sunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott , 109 Tjänsteskrivelse Enskilda arkiv på Sandvikens kommunarkiv , Dnr KS2013/382 sutdrag skickas till Arkivchef Tommie Floréus

13 Sidan 13(31) KS2011/ Framtida utveckling av Sjösunda, Lund 2:10 Årsunda Kommunstyrelsen beslutar att 1. Kommunjuristen får i uppdrag att utreda samt lämna förslag till beslut rörande framtida nyttjande av Sjösunda. 2. Innan utredningen presenteras för kommunstyrelsen ska samråd med handikapprådet ske. 3. Utredningen samt förslag till beslut ska lämnas till kommunstyrelsen den 17 december Kommunstyrelsen har gett kommunjuristen i uppdrag att utreda framtida nyttjande av Sjösunda. Utredningen ska presenteras för kommunstyrelsen den 22 oktober En arbetsgrupp har bildats med följande tjänstemän, Kenneth Larsson, tekniska kontoret Maria Nilsson, omsorgsförvaltningen Niklas Bergdahl, kultur- och fritidsförvaltningen Arbetsgruppen föreslår att uppdraget utökas samt att tiden för uppdraget förlängs till den 17 december sunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott , 110 Kommunstyrelsen , 112, KS2011/319 Tjänsteskrivelse Framtida utveckling av Sjösunda , KS2011/319 sutdrag skickas till Administrativ chef Ann-Sofie Hedenström Kommunjurist Anders Asplund

14 Sidan 14(31) KS2013/ Storvik ett viktigt logistiknav Kommunstyrelsen beslutar att 1. Under år 2014 avsätta kronor för utredningen om förutsättningarna för logistiknav i Storvik (konto verksamhet 71120). 2. Kostnaderna skall finansieras ur kommunstyrelsens konto för projektmedel och oförutsedda kostnader (konto verksamhet 92111) i 2014 års budget. Under många år har frågan om Storviks möjligheter att utvecklas till ett än mer betydande logistiskt nav diskuterats. Tekniska kontoret och Näringslivskontoret vill nu med hjälp av en järnvägskonsult utreda de tekniska och infrastrukturella förutsättningarna för detta. Konsultinsatsen tidigast kan ske efter nyår. Med anledning härav blir också finansieringen aktuell under år sunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott , 111 Tjänsteskrivelse Storvik ett viktigt logistiknav , Dnr KS2013/386 Tjänsteskrivelse yttrande ekonomi om Storvik ett viktigt logistiknav , Dnr KS2013/386 sutdrag skickas till Teknisk chef Erika Ågren Näringslivschef Michael Norell Ekonomichef Kerstin Ryding Assistent Kristina Bratberg

15 Sidan 15(31) KS2013/ Prissättning av tomtmark - Trumpeten 14 Kommunfullmäktige föreslås godkänna att priset för fastigheten Trumpeten 14 är satt till kronor. Tekniska kontoret har för avsikt att avyttra fastigheten Trumpeten 14 genom försäljning via kommunens tomtkö. Fastigheten är belägen i ett attraktivt bostadsområde på Svarvargatan 28, fastighetens storlek är 1456m2, detaljplanen medger en byggrätt för bostadshus i två plan dock ingen m2 yta. Fastigheten är belagd med prickad mark till ca 80 % av fastighetens storlek, vilket innebär att ca 20 % av fastighetens yta är byggbar. sunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott , 112 Tjänsteskrivelse Tomtförsäljning , Dnr KS2013/384

16 Sidan 16(31) KS2013/ Justering av investeringsbudget år 2013 Kommunfullmäktige föreslås besluta 1. Godkänna föreslagen revidering av investeringsplanen innebärande en minskning med tkr i enlighet med förslaget, samt 2. Godkänna att kommunens investeringsplan för år 2013, efter revidering, uppgår till maximalt tkr. I kommunens investeringspolicy, antagen av kommunfullmäktige 23 februari 2009, 6, ges två tillfällen till justering av gällande investeringsplan. Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 8 april 2013, 29, godkändes en minskning av investeringsbudgeten med tkr. Tekniska kontoret har sammanställt höstens justering av årets investeringar. sunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott , 113 Höstrevidering av Investeringsplan , Dnr KS2013/397 med bilaga Tjänsteskrivelse yttrande ekonomi om Höstrevidering av Investeringsplan , Dnr KS2013/397

17 Sidan 17(31) KS2013/ Delårsrapport för kommunen och kommunkoncernen för år 2013 Kommunfullmäktige föreslås besluta att godkänna delårsrapporten för Sandvikens kommun och kommunkoncern för perioden januari till augusti sunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott , 115 Delårsrapport för Sandvikens kommun, med kommunkoncern, per den sista augusti 2013.

18 Sidan 18(31) KS2013/ Skattesats 2014 Kommunfullmäktige föreslås fastställa Sandvikens kommuns skattesats för år 2014 till 21 kronor och 61 öre per skattekrona. Enligt kommunallagen ansvarar kommunstyrelsen för att skattesatsen fastställs för följande budgetår, före oktober månads utgång. Därefter har kommunfullmäktige att fastställa skattesatsen, före november månads utgång. Skattesatsen föreslås oförändrad och utgöra 21 kronor och 61 öre per skattekrona. Med skattekrona avses hur stor del av varje intjänad 100 kronor som beskattas. sunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott , 114 Tjänsteskrivelse Skattesats , Dnr KS2013/388

19 Sidan 19(31) 207 Budget för år 2014 KS2013/387 Kommunfullmäktige föreslås att i sin helhet fastställa Budget 2014 med flerårsplan för åren 2015 och 2016 innehållande information om nämndernas verksamhetsuppdrag, framgångsfaktorer, mål och mått samt nämndens syn på framtida förutsättningar. Definitiv ekonomisk ram för år 2014 till 1 839,6 miljoner kronor. Preliminär ekonomisk ram för åren 2015 och 2016 till 1 888,4 miljoner kr respektive 1 926,9 miljoner kronor. Fördelning av kommunbidrag på olika nämnder för år 2014 enligt nedanstående: Tkr Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Kommunstyrelseförvaltning Kunskapsnämnd Omsorgsnämnd Individ- och familjeomsorgsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Bygg- och miljönämnd Arbetsmarknads- och trafiknämnd Kommunstyrelsen projektmedel Totalt: Verksamhetsförändringar 2014 för respektive nämnd. Resultat för år 2014 budgeteras till 7 miljoner kronor, för år 2015 till 8 miljoner kronor och för år 2016 till 9 miljoner kronor. Investeringsplanen för år 2014 uppgår till maximalt 144,4 miljoner kronor, och preliminär flerårsplan för investeringar för åren 2015 och Exploateringsplan för år 2014 och preliminär exploateringsplan för åren 2015 och Kommunens egen upplåning tillåts öka med maximalt 100 miljoner kronor för att finansiera fastställd investeringsvolym. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att utfärda ägarens årliga uppdrag avseende kommunal verksamhet förlagda till de kommunala bolagen Sandvikenhus AB, Sandviken Energi AB, Högbo Bruk AB och Göransson Arena AB. Bilagt budgetdokument utgör grunden för att fastställa budget 2014 med flerårsplan för åren 2015 och Budgetdokumentet innehåller information om nämndernas verksamhetsuppdrag, framgångsfaktorer, mål och mått samt nämndens syn på framtida förutsättningar.

20 Sidan 20(31) Yrkanden Leif Jönsson (KD) yrkar bifall till Kristdemokraternas budgetförslag. Nils-Gunnar Kempe (FP) yrkar bifall till Folkpartiets budgetförslag och avslag till majoritetens förslag. Aage Hansen (NO) yrkar bifall till majoritetens förslag. sordning Ordförande finner att det finns tre förslag till beslut och det är majoritetens förslag, Kristdemokraternas förslag och Folkpartiets förslag. Ordförande ställer dessa emot varandra och finner att kommunstyrelsen bifaller majoritetens förslag. Mikael Rosén (V), Carl-Ewert Ohlsson (C), Hans Olsson (M), Urban Nilsson (M) och Allan Lundström (M) deltar inte i beslutet. Reservationer Leif Jönsson (KD) och Nils-Gunnar Kempe (FP) reserverar sig till förmån för sina egna respektive förslag. sunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskott , 115 Budget 2014 med flerårsplan för åren 2015 och 2016 från majoriteten S, MP, NO Budgetförslag från KD Skrivelser från Kommunal och Lärarförbundet och Vision Folkpartiets budgetförslag

21 Sidan 21(31) KS2013/ Motion från Andreas Broström (V) och Mikael Rosén (V) om lokal solenergi Kommunfullmäktige föreslås avslå motionen. Andreas Broström (V) och Mikael Rosén (V) har kommit in med en motion om lokal solenergi: Lokal solenergi minskar utsläpp och ger jobb. Enligt uppgift ska energin från solens instrålning på jorden under en timme motsvara hela jordens befolknings energibehov under ett år. Detta ger en fingervisning om vilken enorm och outnyttjad energikälla solen är. Tyskland är det land som installerat mest solel i världen. Där motsvarar den producerade elen från solcellsanläggningar ungefär lika mycket som fyra kärnkraftreaktorer. Solcellsproduktionen sysselsätter i Tyskland personer. Trots moln och regn har Sverige samma solstrålning som Tyskland. Förutsättningarna är goda för att utveckla solkraften även här. Vänsterpartiet vill kraftigt öka produktionen av ren el från solen. Den mest framgångsrika vägen är att installera solceller på byggnader som redan finns. Som tak till offentliga byggnader, industrilokaler, lagerlokaler och privata bostäder. Vänsterpartiet vill se en utveckling mot en lokal marknad för solenergi som kan växa och skapa framtidsjobb. För att få fart på en sådan utveckling krävs en politisk vilja att ersätta fossila bränslen med förnyelsebara energislag. Vänsterpartiet föreslår Sandvikens kommunfullmäktige besluta: Att lämplig kommunal myndighet eller bolag får i uppdrag att upprätta en plan för utbyggnad av solenergi där det klart framgår hur mycket takyta som finns i kommunens ägo samt innehålla förslag på ett antal projekt där det vore lämpligt att placera solceller. Att överväganden om solel i kommunala fastigheter alltid ska ingå i både nya byggen och ombyggnationer. Att ett mål införs i balanserad styrning att Sandvikens kommun ska ha ett antal solcellsanläggningar i drift inom ett antal år. Att kommunal myndighet eller bolag får i uppdrag att utreda möjligheten att införa nettodebitering vilket innebär att den energi som tillförs elnätet genom förnyelsebara energikällor ersätts genom motsvarande minskning på elräkningen.

22 Sidan 22(31) Kommunalråd Per-Johan Emtell (MP) har kommit in med ett svar: Först vill jag säga att vi i majoriteten delar vänsterpartiets uppfattning om att solenergi tillhör framtiden och utgör ett av de energislag som ska ersätta både fossila bränslen och kärnkraft i riktning mot en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Energipolitiken handlar oftast om att väga olika alternativ mot varandra så att vi börjar med de årgärder som först ger bäst effekt till lägst kostnad. Av det skälet är energieffektivisering i dagsläget vår högsta prioritet. En annan åtgärd som skulle ge stor effekt för att minska CO2 utsläpp i kommunen är en satsning tillsammans med Sandvik att utnyttja spillvärmen från Sandviks anläggningar i vårt fjärrvärmenät. Sondering pågår och vi hoppas inom kort att ett konkret projekt är etablerat. Vi yrkar avslag på motionen från vänsterpartiet, inte för att vi har en annorlunda principiell uppfattning utan för att det vore fel av oss att i peka ut en viss riktning kring ett visst energislag som motionärerna önskar. Sandvikenhus arbetar fortlöpande med energifrågor som optimerar driften. I projektet Ängsbacken har Tekniska kontoret gett Sandvikenhus i uppdrag att utreda möjligheten att använda solenergi. Vad beträffar nettodebitering, vilket innebär att en privat producent av energi från t ex solceller ska kunna återföra den energi som hen inte behöver, tillbaka till det allmänna nätet och få betalt för densamma, så har vi idag en lagstiftning genom EU som omöjliggör detta. Sandviken Energi Elnät AB hade från början modellen med nettodebitering, men nödgades sluta med det i avvaktan på regeringens svar på EU-lagstiftningen. Vad som nu föreslås i budgetpropositionen är en skattereduktion vid egenproduktion av el. Ett enskilt nätbolag kan alltså tyvärr inte välja den modell som nettodebitering innebär. Beträffande motionärens förslag att införa mål om solcellsanläggningar i vår balanserade styrning så kan det självklart låta sig göras. Men vi måste ändå göra den avvägning som jag nämnde i inledningen tillsammans med övriga partier i dialogen om målen i vår balanserade styrningsmodell. Något löfte här genom att yrka bifall går däremot inte. Alltså: avslag på motionen som ändå sätter fokus på ett klokt sätt på energi- och klimatfrågan. Yrkanden Mikael Rosén (V) yrkar bifall till motionen. Nils-Gunnar Kempe (FP) yrkar med instämmande av Carl-Ewert Ohlsson (C) bifall till motionens första tre att-satser. Hans Olsson (M) yrkar bifall till liggande förslag på avslag.

23 Sidan 23(31) sordning Ordförande finner att det finns två förslag till beslut och det är att bifalla och att avslå motionen. Ordförande ställer dessa emot varandra och finner att kommunstyrelsen avslår motionen. Reservationer Mikael Rosén (V) reserverar sig till förmån för sin motion. Nils-Gunnar Kempe (FP) och Carl-Ewert Ohlsson (C) reserverar sig till förmån för sitt yrkande. sunderlag Motion från Andreas Broström (V) och Mikael Rosén (V) om lokal solenergi Svar på motion om lokal solenergi

24 Sidan 24(31) KS2013/ Motion från Leif Jönsson (KD) och Thord Persson (KD) om inför krav på Corporate Social Responsibility (CSR) i ägardirektiv till kommunala bolag Kommunfullmäktige föreslås besluta att När översynen av samtliga ägardirektiv är beslutade ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning om huruvida CSR ska införas i ägardirektiven, och i övrigt anse motionen besvarad. Leif Jönsson (KD) och Thord Persson (KD) har kommit in med en motion om inför krav på Corporate Social Responsibility (CSR) i ägardirektiv till kommunala bolag: Det är viktigt att vara tydlig i samband med stadens ägardirektiv gentemot våra hel och delägda bolag. Corporate Social Responsibility (CSR) innebär att vara en god samhällsaktör. Det innebär att i beslut ha med sociala, etiska, ekonomiska och miljömässiga aspekter och att ta ett ansvar för dessa frågor. Det övergripande målet för allt CSR arbetet är att maximera vårt bidrag till en hållbar utveckling. Att arbeta med dessa frågor är långsiktigt lönsamt. Engagemanget i dessa viktiga frågor är och ska vara företagsdrivet. Kommunens bolag ska kunna stödja välgörande ändamål som har en koppling till bolagets närområde. Kristdemokraterna i Sandvikens kommun föreslår kommunfullmäktige besluta: att i samband med beslut om ägardirektiv till helägda bolag arbeta in uppdrag om Corporate Social Responsibility (CSR) och för våra delägda bolag arbeta för att ägardirektiven kompletteras med uppdrag om Corporate Social Responsibility (CSR). Kommunalråd Peter Kärnström (S) har kommit in med ett svar: Kommunfullmäktige har gett i uppdrag till kommunstyrelsen att besvara en motion från Leif Jönsson (KD) och Thord Persson (KD) om att införa krav på Corporate Social Responsibility (CSR) i ägardirektiven för de kommunala bolagen. CSR innebär i korthet att företag ska ta ett ansvar för hur de påverkar samhället ur tre olika perspektiv; ett ekonomiskt, ett miljömässigt och ett socialt perspektiv. Ibland talas även om ett fjärde perspektiv, ett etiskt ansvarstagande. Det pågår en översyn och en uppdatering av styrdokumenten för de kommunala bolagen i kommunen. En ny företagspolicy antogs av fullmäktige förra året och nya

25 Sidan 25(31) bolagsordningar kommer att föreslås under hösten. Därutöver ska också förslag till nya ägardirektiv tas fram. Ett steg i arbetet med dessa är att avkastningskrav ska fastställas för samtliga bolag. Ett avkastningskrav för Sandvikenhuskoncernen har beslutats under 2013 och en utredning har påbörjats avseende avkastningskrav på Energibolagen. Utöver de pågående uppdateringarna har förändringar i kommunallagen, från och med 1 januari 2013, också medfört att anpassningar utifrån dessa måste göras av såväl bolagsordningar som ägardirektiv, i alla kommunala bolag. Arbetet med uppdateringar utifrån denna aspekt har i viss mån försenat den totala processen och arbetet förväntas fortgå under hela Ekonomikontoret har i denna process inte haft uppdraget att utreda huruvida CSR ska införas i ägardirektiven eller vad ett eventuellt införande skulle innebära för bolagen. För att inte försena processen med uppdatering av styrdokumenten ytterligare, förslås därför att frågan om huruvida CSR ska införas i ägardirektiven utreds i ett senare skede och att ägardirektiven i förekommande fall får kompletteras med detta. Förslag till beslut 1 När översynen av samtliga ägardirektiv är beslutade ge kommunstyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning om huruvida CSR ska införas i ägardirektiven, och i övrigt anse motionen besvarad. sunderlag Motion från Leif Jönsson (KD) och Thord Persson (KD) om inför krav på Corporate Social Responsibility (CSR) i ägardirektiv till kommunala bolag Svar på motion

26 Sidan 26(31) KS2013/ Motion från Leif Jönsson (KD) om Utmaningsrätt/Utmanarrätt Kommunfullmäktige föreslås avslå motionen. Leif Jönsson (KD) har kommit in med en motion om Utmaningsrätt/Utmanarrätt: Syftet med utmaningsrätten är att pröva verksamheter som bedrivs av kommunen, såväl kostnads- som kvalitetsmässigt. Den största vinsten är att anställda och företag kan bidra till att det uppkommer helt nya och bättre sätt att utföra kommunal verksamhet på. Utmaningsrätt Utmaningsrätten, eller utmanarrätten som den också kallas, har utformats något olika i de kommuner(ca 40 st) som har infört den, men huvudprincipen är densamma. Den som vill driva en verksamhet åt kommunen på entreprenad har rätt att utmana den kommunala verksamheten. Det kan även finnas möjlighet att rikta ett önskemål till kommunen om att en del av kommunens verksamhet ska säljas Utmaningen avser att någon lämnar ett önskemål om att en del av den kommunala verksamheten ska upphandlas eller säljas. Vilka delar av kommunens verksamhet som går att utmana skiljer sig från kommun till kommun, det är alltså upp till respektive kommun att välja vilka delar som omfattas, dock är det gemensamt för samtliga kommuner som infört utmaningsrätt att myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner och vad som enligt lag eller förordning måste utföras av kommunen med egen personal inte kan utmanas. För att utmaningsrätten ska få någon verklig betydelse krävs att kommunen aktivt marknadsför möjligheten, både internt inom kommunorganisationen och externt till utomstående parter. Utmaningsrätten är en del av ett helt paket med möjligheter som finns för att öka mångfalden och förbättra den kommunala verksamheten. Intraprenad, avknoppning, entreprenad och kundval är andra. Kristdemokraterna föreslår därför att Kommunfullmäktige beslutar att införa utmaningsrätt i Sandvikens kommun och att ge uppdrag till Kommunstyrelsen att utarbeta regler för detta, t.ex. enligt bifogat regelverk. Kommunalråd Peter Kärnström (S) har kommit in med svar: Leif Jönsson (KD) har kommit in med motion om införande av utmaningsrätt/utmanarrätt i Sandvikens kommun samt förslag att kommunstyrelsen får i uppdrag att utarbeta regler för detta, t ex i enlighet med regelverk och tillämpningsföreskrifter bifogade till motionen.

27 Sidan 27(31) Utmaningsrätt (alternativt utmanarrätt) är ett frivilligt förfarande som införts i 40 kommuner av 290 och i Stockholms läns landsting. Det finns för närvarande ingen specifik lagstiftning rörande utmaningsrätt. Frågan får därför prövas utifrån annan befintlig lagstiftning, såsom kommunallagen, lagen om offentlig upphandling och annan berörd lagstiftning. De ärenden inom en kommun som inte kan utmanas är myndighetsutövning, om det inte finns särskilt stöd i speciallagstiftning, strategiska ledningsfunktioner och sådant som enligt lag eller förordning måste utföras av kommunen. Om den verksamheten som Sandvikens kommun i dag bedriver i egen regi i framtiden konkurrensutsätts kommer det att ställa andra krav på kompetens inom organisationen. Nuvarande organisation är en utförandeorganisation som har ett verksamhetsstöd i form av exempelvis ekonomi-, personal- och inköpskontoret. En framtida organisation som utmanas och upphandlas kommer att ha en annorlunda roll som beställare (t ex blir förskoleläraren, förskolechef eller annan chef istället upphandlar/kontroller). Om en arbetsuppgift blir utmanad och det inte går att urskilja den, kan resultat av utmaningen bli begränsad. Exempelvis en tjänst Y har arbetsuppgifterna a, b och c. Arbetsuppgifterna a, b utmanas. Uppgifterna upphandlas till en kostnad som är lika med eller lägre än kostnader för tjänsten Y. Kvarstår gör då arbetsuppgift c som kommunen måste tillhandahålla. I praktiken kan det innebära att tjänster som idag består av fler arbetsuppgifter slås isär och medför en ökad kostnad och i slutändan kan fler deltidstjänster uppstå i organisationen. Utöver detta kan anföras fler argument till att inte införa utmaningsrätt här är några exempel Bristande kontinuitet i verksamheterna (konkurser ex vis John Bauer) Den demokratisk insynen, offentlighetsprincipen går förlorad med hänvisning till affärshemligheter. Dränering av skattemedel som ej investeras tillbaka i verksamheten utan går till privata vinstuttag. Sist men inte minst kan konstateras att vi avhänder oss möjligheten att styra och utveckla vår verksamhet. Dessutom krävs omfattande arbete att införa och sedan upprätthålla utmaningsrätten. Med ovanstående som grund föreslås avslag på motionen. Yrkanden Leif Jönsson (KD) yrkar med instämmande av Hans Olsson (M), Urban Nilsson (M) och Allan Lundström (M) bifall till motionen. Monica Jacobsson (S) yrkar med instämmande av Aage Hansen (NO) och Mikael Rosén (V) avslag på motionen.

28 Sidan 28(31) sordning Ordförande finner att det finns två förslag till beslut och det är avslag och bifall till motionen. Ordförande ställer dessa emot varandra och finner att kommunstyrelsen avslår motionen. Ordförande godkänner att särskilt yttrande lämnas av Carl-Ewert Ohlsson (C) och Nils- Gunnar Kempe (FP). Reservationer Leif Jönsson (KD), Hans Olsson (M), Urban Nilsson (M) och Allan Lundström (M) reserverar sig till förmån för motionen. Särskilda yttranden Särskilt yttrande från Carl-Ewert Ohlsson (C) och Nils-Gunnar Kempe (FP): Det är naturligt att utreda vilka konsekvenser det skulle medföra för vår kommun om vi inför utmaningsrätt. Dessutom om det också skulle finnas avgränsningar i detta. Det är ett naturligt led i att granska hur vi får ut det mesta av insatta medel. Allt annat är att inte ta det fulla ansvaret. sunderlag Motion från Leif Jönsson (KD) om Utmaningsrätt/Utmanarrätt med bilaga regelverk Svar på motion om Utmaningsrätt/Utmanarrätt

29 Sidan 29(31) KS2013/ Finansrapport september 2013 Kommunstyrelsen godkänner redovisade finansrapport till och med september Ekonomisekreterare Britt-Marie Ståhl har sammanställt en finansrapport till och med september sunderlag Finansrapport till och med september sutdrag skickas till Ekonomisekreterare Britt-Marie Ståhl

30 Sidan 30(31) KS2013/ Ekonomisk uppföljning till och med september 2013 Kommunstyrelsen godkänner ekonomisk uppföljning av styrelsen och nämnderna samt kommunen totalt, för januari till och med september Kommunstyrelsen har tagit del av Individ- och familjeomsorgsnämndens och Omsorgsnämndens redogörelse för den ekonomiska situationen inom nämnden samt de olika åtgärder som nämnden vidtagit för att få en ekonomi i balans. Nämnderna redovisar vidtagna åtgärder såväl historiskt som framåt i tiden samt de utmaningar som nämnderna står inför. Kommunstyrelsen poängterar vikten av en ekonomi i balans och uppmanar, de nämnder som prognostiserat underskott för året, att fortsätta sitt arbete för att klara verksamheten inom de av kommunfullmäktige fastställda budgetramarna för år Ekonomisekreterare Kristina Rundal har sammanställt en ekonomisk uppföljning inklusive prognos för kommunstyrelsen samt övriga nämnder till och med september sunderlag Ekonomisk uppföljning inklusive prognos för kommunstyrelsen samt övriga nämnder till och med september 2013 sutdrag skickas till Ekonomisekreterare Kristina Rundal Samtliga nämnder

31 Sidan 31(31) 213 Delgivning av synpunkter Kommunstyrelsen anser sig tagit del av redovisade synpunkter på kommunstyrelseförvaltningens verksamhet till och med september Anmälan av delegationsbeslut Kommunstyrelsen har tagit del av redovisningen av delegationsbeslut. sunderlag Yttrande för lokala trafikföreskrifter hastighetsplan, Dnr: KS2012/160 Diverse investeringar Sandbacka Park bildskärmar och programvaror, Dnr: KS2013/368 Brådskande ordförandebeslut Kompetensprogram - regionalt genomförandeprogram för Gävleborg Dnr KS2013/339 Ansökan om begränsad tid för parkering på Ovansjövägen i Kungsgården, Dnr: KS2013/ Handlingar för kännedom Kommunstyrelsen har tagit del av redovisade handlingar för kännedom. sunderlag Digitala informationstavlor E16, Dnr: KS2013/60 Förstudie godsstråk genom Bergslaget, Dnr: KS2012/348 Handelsanalys förutsättningar för etablering av externhandel i området Tuna i Sandviken, Dnr: KS2013/383 Statistik sjukfrånvaro, Dnr: KS2013/143