Utbildningsnämndens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende 1 14.

Transkript

1 KALLELSE Utbildningsnämndens arbetsutskott Utbildningsnämndens arbetsutskott kallas till sammanträde för att behandla ärenden enligt bilagda förteckning, ärende Tid och plats Onsdagen den 4 november 2015 kl. 14:00 i Utbildningsförvaltningens sammanträdesrum, plan 5. På ordförandens vägnar, Carl O Mattsson förvaltningssekreterare Ledamöter Anna Tenje (M), Ordförande Malin Lauber (S), 1:e vice ordförande Stefan Bergström (FP), 2:e vice ordförande Hugo Hermansson (S) Pernilla Tornéus (M) Ersättare Olle Sandahl (KD) Elisabeth Risedal (V) Johanna Martin (C) Henrietta Serrate (S) Neira Kahrimanovic (MP) 1 (2)

2 KALLELSE Utbildningsnämndens arbetsutskott Förteckning över utbildningsnämndens arbetsutskotts ärenden 1. Val av justerare 2. Fastställande av dagordning 3. Information från ledamöterna och förvaltningen - november 4. Godkännande av anbudsunderlag till lokalvårdsupphandling 5. Skrivelse gällande utebliven barnpeng 6. Internbudget Läsårstider 2016/17 8. Sammanträdestider utbildningsnämnden Upphävning av beslut gällande skolplattform för pedagogiskt samarbete 10. Hänvisningsområde Elin Wägnerskolan 11. Remissvar avseende strukturförändring i måltidsorganisationen 12. Justering av avgiftsnivåer för maxtaxa 13. Protokoll och handlingar för kännedom - november Övriga frågor 2 (2)

3 Uppföljning av Skolverksprojektet Målgemenskap och entreprenöriellt lärande BAKGRUND Genom en tydlig målgemenskap och att en styrning- och ledningsmodell upprättats från nämnd till skolenhet har en optimering av skolorganisationen skett. Målgemenskapen är förankrad i organisationen och är framskriven som ett verksamhetsmål i de kommunala styrdokumenten. Barn och elever i våra verksamheter känner trygghet och trivsel. De får det stöd och den stimulans som krävs så att de kan utveckla sina förmågor så långt det är möjligt och så att deras kreativitet, engagemang och nyfikenhet förstärks och utvecklas. Ett fördjupat och dokumenterat analysarbete på alla nivåer leder till slutsatser som ligger till grund för att uppnå detta. Syftet med styrning- och ledningsmodellen är att visa hur uppdrag och återrapportering styrs och leds mellan de olika nivåerna i organisationen för att planera, följa upp och utveckla utbildningen. Genom att både en målgemenskap och en styrning- och ledningsmodell har implementerats har det entreprenöriella lärandet möjliggjorts inom nämndens verksamheter. Verksamhetschef, resultatenhetschefer och skolledare har även i uppdrag att under våren skriva fram ledningsdeklarationer med konkretiserade målsättningar och uppdrag för sina enheter. Målgemenskapen, styrning och ledningsmodellen och chefernas ledningsdeklarationer utgör en tydlig grund att stå på i organisationen för att arbeta vidare med det påbörjade utvecklingsområdet. Förvaltningsledningen har även påbörjat att utveckla ett innovativt och nydanade uppföljningssystem för att säkerställa implementeringstakten är tillräckligt hög. Under läsåret har ett dynamiskt utvecklingsarbete genomförts med stöd av projektmedel som Skolverket beviljat. Utvecklingsarbetets syfte var att genom en tydlig plan etablera en målgemenskap och implementera det entreprenöriella lärandet med alla pedagoger i organisationen. Målsättning Det långsiktiga målet är att verksamhetsmålet inom skol- och barnomsorgsförvaltningen ska genomsyra all utbildning inom nämndens verksamheter så att barn och elever får möjlighet att utveckla sina förmågor så långt det är möjligt och så att deras kreativitet, engagemang och nyfikenhet förstärks.

4 Mål Målet för utvecklingsinsatsen är att alla arbetslag (ca 350 st) inom för-, grund- och grundsärskola i Växjö kommun ska ha: 1. Utarbetat en målbild för vad arbetslaget vill uppnå med det entreprenöriella lärandet på 1-3 års sikt. 2. Utarbetat en arbetslagsgemensam strategi för hur de tänker leda barn till det målet. Arbetslagets mål är att forma lärprocesser där barns personliga målsättningar integreras med skolans målsättningar. För att strategierna ska stimulera de entreprenöriella kompetenserna behöver de kännetecknas av teamarbete, utmaningar och samarbete med omvärlden (Lackéus 2013). 3. Utvecklat en mötesstruktur som gör det möjligt att analysera, följa upp och fatta löpande beslut för hur arbetslaget lyckas i implementeringen av sin arbetslagsgemensamma strategi, dvs. lagt grunden för ett systematiskt kvalitetsarbete. 4. Byggt upp en kompetens hur arbetslagsledare och skolledare ska utöva sitt pedagogiska ledarskap för arbetet med verksamhetsmålet. 5. Med utgångspunkt i arbetslagsledarna i varje arbetslag genom ett kollegialt lärande utvecklat en kompetens i arbetslaget för att utföra detta arbete (punkt 1-4). Genomförande I samarbete mellan skol- och barnomsorgsförvaltningen och Me University Utveckling AB genomfördes en kompetensutvecklingsprocess för organisationens skolledare och arbetslagsledare och/eller förstelärare. Kompetensutvecklingen omfattade ca 350 personer under läsåret 2014/2015. Deltagarna delades upp i två grupper för förskola och två grupper för grund- och grundsärskola. Innehåll Förskola Vad innebär KENT i praktiken Hur kan arbetslaget ta sig an arbetet med KENT? Förberedelse för arbetslagsutveckling. Att leda arbetslagsutveckling. Arbetslagens målgemenskap och mötesstrukturer Förskola, omvärld och uppföljning Skola Vad innebär KENT i praktiken Hur kan arbetslaget ta sig an arbetet med KENT? Förberedelse för arbetslagsutveckling. Att leda arbetslagsutveckling. Arbetslagens målgemenskap Arbetslagens mål och strategier

5 Mötesstrukturer Uppföljning och analys RESULTAT Effektivitet (deltagarnas arbete under utbildningen) Förskola Deltagarna i kompetensutvecklingen anger att effektiviteten i utbildningen var mindre god i början då de upplevde otydlighet i struktur, syfte och mål vilket också visade sig i de uppföljningar som gjordes. Utifrån dessa förtydligades syfte och mål och deltagarna anger att effektiviteten ökade. Deltagarna lyfter fram att det varit bra med många olika arbetssätt eftersom alla har olika lärstrategier. Arbetssätt som deltagarna lyfter fram som effektiva är: Diskussionerna i den egna ledningsgruppen som skapat samsyn. Möten med andra förskolor för ett kollegialt lärande Konkreta exempel från både interna och externa aktörer Upplevelsen hos större delen av deltagarna är att utbildningen har bidragit till en målgemenskap (se bild 1). De som deltagarna anser varit mindre bra på utbildningen och försämrat effektiviteten är: Utnyttjandet av tiden med för många långa pauser Avsaknad av språkbruk kopplat till förskolan För mycket tid för egna diskussioner Skola Deltagarna i kompetensutvecklingen anger att effektiviteten i utbildningen var mindre god i början då de upplevde otydlighet i struktur, syfte och mål vilket också visade sig i de uppföljningar som gjordes. Utifrån dessa förtydligades syfte och mål och deltagarna anger att effektiviteten ökade. Deltagarna lyfter fram att det varit bra med många olika arbetssätt eftersom alla har olika lärstrategier. Arbetssätt som deltagarna lyfter fram som effektiva är: Att man fått vara aktiv i en skapande process Att det förts bra diskussioner i ledningsgruppen Att det varit bra med repetition Att det varit lagom intervall mellan träffarna så att man hunnit arbeta på hemmaplan De som deltagarna anser varit mindre bra på utbildningen och försämrat effektiviteten är: Att utbildningen genomförts på heldagar Att det varit otydlig struktur Att det varit för mycket repetition Att det borde funnits mer presentationsmaterial

6 Mål Förskola Den självskattning som förskolecheferna har genomfört visar att övervägande del har utarbetat en målbild för vad arbetslaget vill uppnå med det entreprenöriella lärandet på 1-3 års sikt. Skola Den självskattning som rektorerna har genomfört visar att övervägande del har utarbetat en

7 målbild för vad arbetslaget vill uppnå med det entreprenöriella lärandet på 1-3 års sikt. Det finns enstaka rektorer som uppger att arbetslagen inte har utarbetat en målbild. Förskola Den självskattning som förskolecheferna har genomfört visar att cirka en tredjedel har uppnått målet att utarbetet en arbetslagsgemensam strategi för hur de tänker leda barn till målet. Två tredjedelar anger att målet delvis är uppnått. Skola Den självskattning som rektorerna har genomfört visar att övervägande delen anser att målet delvis är uppnått däremot uppger ett fåtal rektorer att det inte finns en utarbetad arbetslagsgemensam strategi för hur de tänker leda eleverna till målet.

8 Förskola Den självskattning som förskolecheferna har genomfört visar att två tredjedelar har utvecklat en mötesstruktur. En tredjedel anger att målet delvis är uppnått. Skola Den självskattning som rektorerna har genomfört visar att övervägande delen anser att de har utvecklat en mötesstruktur. En rektor uppger att det inte finns en mötesstruktur.

9 Förskola Den självskattning som förskolecheferna har genomfört visar att övervägande del har byggt upp en kompetens hur arbetslagsledare och förskolechefer ska utöva sitt pedagogiska ledarskap för arbetet mot verksamhetsmålet. Skola Den självskattning som rektorerna har genomfört visar att övervägande del har byggt upp en kompetens hur arbetslagsledare och förskolechefer ska utöva sitt pedagogiska ledarskap för arbetet mot verksamhetsmålet. En rektor anger att kompetensen saknas.

10 Arbetsglädje Förskola Deltagarna uppger att de uppfattat utbildningen som bra med medel till hög arbetsglädje där man haft ett tillåtande klimat i ledningsgruppen. Arbetsglädjen ökade med förståelsen och att utbildningens innehåll blev tydligare. Skola Deltagarna uppger att de haft relativ hög arbetsglädje i utbildningen. Arbetsglädjen beror enligt deltagarna på att utbildningen byggt på styrdokumenten och att man fått arbeta ihop (teamarbete) en ledningsgrupp genom aktiva diskussioner för att nå ett gemensamt mål. ANALYS OCH SLUTSATS Genomförandet byggdes i huvudsak upp som ett kollegialt lärande som leddes av skolledare och arbetslagsledare. I praktiken innebar det att varje skolledare tillsammans med sina arbetslagsrepresentanter genom handledning skapat en kompetensutvecklingsprocess. Detta arbetssätt har varit nytt för många av deltagarna och skapade förvirring under de första träffarna. Deltagarna uppger att förvirringen och avsaknad av tydlig agenda och presentationsmaterial i förhand påverkade effektiviteten negativt under hösten. Efterhand som deltagarna blev mer bekväma med arbetssättet, uppdrag och modeller förtydligades och presentationsmaterial gjordes uppger deltagarna att effektiviteten och arbetsglädjen ökade. Uppföljningen visar att utbildningen har bidragit till att övervägande del har utarbetat en målbild (mål 1) och har byggt upp en kompetens (mål 4). Det finns fler rektorer än förskolechefer som uppger att målen endast är delvis uppnådda. Möjliga förklaringar kan vara att skolan har mindre erfarenheter av att arbeta kring barn/elev fokuserade arbetslag och att en större andel nyanställda skolledare är rektorer. Däremot är resultatet för mål 2 och 3 inte lika högt men deltagarna uppger att en process har startat. Förklaringen är att kompetensprocessen i första hand varit en planering för ett arbete som ska genomföras i verksamheten med start hösten Deltagarna uppger att de har ett behov av att få förutsättningar på respektive enhet att göra färdigt sin planering i arbetslagen vad gäller strategier (mål 2) och mötesstrukturer (mål 3). Uppföljningen visar på en oro över att få övriga kollegor att förstå uppdraget och skapa samsyn kring det entreprenöriella lärandet. Detta innebär att skolledaren i sitt ledarskap och genom styrning- och ledningssystemet måste ge förutsättningar till arbetslagsledare att driva processen vidare i arbetslagen så att undervisningen stimulerar de entreprenöriella förmågorna. För att möta behovet kommer huvudmannen erbjuda all personal möjlighet till föreläsning inom ämnet. I huvudmannens planerade uppföljning behöver det säkerställas att mötestrukturer finns för att kontinuerligt analysera, följa upp och fatta löpande beslut samt att undervisningen kännetecknas av teamarbete, utmaningar och samarbete med omvärlden (Lackéus 2013).

11 ÄRENDE Dnr UTBN Johny Duhr avdelningschef Tel Utbildningsnämnden Godkännande av anbudsunderlag till lokalvårdsupphandling Förslag till beslut Nämnden godkänner presenterat anbudsunderlag till lokalvårdsupphandling. Nämnden hemställer hos KSOP om att intraprenaden vid Gustavslund avslutas. Bakgrund Utbildningsnämnden beslutade vid sammanträdet den 8 april 2015 om fortsatt konkurrensutsättningen av lokalvård. Förvaltningschefen fick i uppdrag att i samverkan med kommunens upphandlingsenhet påbörja upphandlingen av lokalvårdsupphandling uppdelat på flera olika områden. Kraven i förfrågningsunderlaget ska redovisas i samband med annonseringen. Nuvarande avtal om lokalvård avslutas Tillkommande enheter såsom Elin Wägnerskolan och Pär Lagerkvistskolan ska ingå i upphandlingen eventuellt med senare start än Lokalvården på Gustavslundskolan ligger inom en intraprenad t.o.m Intraprenaden övergick fr.o.m till måltidsenheten inom kommunledningsförvaltningen. För att Gustavslundskolan ska kunna konkurrensutsättas måste intraprenaden sägas upp. Preliminär tidsplan för ny upphandling Nov 2015 Annons om upphandling Feb 2016 Beslut i utbildningsnämnden och tilldelningsbeslut Aug 2016 Igångsättning Ärendet var uppe för behandling den 7 oktober i utbildningsnämnden och återremitterades till utbildningsförvaltningen för vidare handläggning. Camilla Holmqvist förvaltningschef Johny Duhr avdelningschef Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post johny.duhr@vaxjo.se 1 (1)

12 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden Dnr Godkännande av anbudsunderlag till lokalvårdsupphandling Utbildningsnämndens beslut Ärendet återremitteras till utbildningsförvaltningen för ytterligare handläggning. Bakgrund Utbildningsnämnden beslutade vid sammanträdet den 8 april 2015 om fortsatt konkurrensutsättningen av lokalvård. Förvaltningschefen fick i uppdrag att i samverkan med kommunens upphandlingsenhet påbörja upphandlingen av lokalvårdsupphandling uppdelat på flera olika områden. Kraven i förfrågningsunderlaget ska redovisas i samband med annonseringen. Nuvarande avtal om lokalvård avslutas Tillkommande enheter såsom Elin Wägnerskolan och Pär Lagerkvistskolan bör ingå i upphandlingen eventuellt med senare start än Förvaltningen för arbete och välfärd bedriver lokalvården på Teleborg Centrum och har visat intresse för att ta över lokalvården vid dessa nya enheterna. Lokalvården på Gustavslundskolan ligger inom en intraprenad t.o.m Intraprenaden övergick fr.o.m till måltidsenheten inom kommunledningsförvaltningen. För att Gustavslundskolan ska kunna konkurrensutsättas måste intraprenaden sägas upp. Preliminär tidsplan för ny upphandling Nov 2015 Annons om upphandling Feb 2016 Beslut i utbildningsnämnden och tilldelningsbeslut Aug 2016 Igångsättning Beslutsunderlag Protokollsutdrag från utbildningsnämndens arbetsutskott Tjänsteskrivelse Godkännande av anbudsunderlag till lokalvårdsupphandling Sida 1/0 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

13 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utbildningsnämnden Yrkanden Ordförande yrkar på att ärendet återremitteras till utbildningsförvaltningen för ytterligare handläggning. Beslutsordning Ordförande frågar om dennes yrkande kan antas och konstaterar att nämnden beslutar enligt yrkandet. Sida 2/0 Ordförandens signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande

14 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UTBN Sofie Thor avdelningschef Tel Utbildningsnämnden Skrivelse gällande utebliven barnpeng Förslag till beslut Utbildningsnämnden avslår skrivelsen med hänvisning till utredningen som visar att regelverket har följts. Bakgrund Ekorrbarnens förskola AB har lämnat in en skrivelse till utbildningsnämnden angående utebliven barnpeng för två barn under perioden juli-september 2015, se bilaga. Ärendet Utbildningsförvaltningen har haft ett möte med representant för Ekorrbarnens förskola för att diskutera ärendet. Vid det tillfället lämnades även underlag från förskolan in i form av skärmdumpar från vårdnadshavaren från Dexter och mail. Vid mötet informerade förvaltningen om utbildningsnämndens regelverk för resursfördelning och utbetalning till fristående verksamhet (antaget av skol- och barnomsorgsnämnden den 17 juni 2013). Regelverket anger dels att ingen ersättning utgår för barn som saknar schema vid mättidpunkten som är den 15:e varje månad, dels att inga retroaktiva justeringar görs. Detta gäller även för kommunala enheter. Undantag är dock om asylsökande barn har fått uppehållstillstånd men där uppgifterna från Skatteverket är införda i verksamhetssystemet vid mättidpunkten. Efter mötet har avdelningen för administration och service letat efter eventuella fel i Extens och Dexter och kartlagt hur hanteringen kring de berörda barnens scheman har sett ut. Scheman läggs in av vårdnadshavaren i Dexter och ändringarna måste godkännas av utsedd person på berörd förskola innan de börjar gälla. Samma rutiner kring scheman gäller även kommunala enheter. Vårdnadshavarens ändring av schema har godkänts av utsedd person på Ekorrbarnen. Olyckligtvis har ändringen inneburit att det saknas schema för den vecka då resursfördelningen sker, då det tidigare schemat upphörde att gälla den 13 september och det nya först börjar gälla från den 21 september. Den som godkänner scheman behöver säkerställa att det inte blir något glapp mellan scheman, om det inte är meningen att det ska vara så, exempelvis Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post sofie.thor@vaxjo.se 1 (2)

15 ÄRENDE Dnr UTBN pga. ledighet. Det har således inte varit ett tekniskt fel i systemet som framförs i skrivelsen, utan orsaken är troligen ett handhavandefel eller ett misstag av antingen vårdnadshavare eller den som godkänner scheman på förskolan. Av nedanstående bild framgår start- och stoppdatum i Extens, baserat på ändringar gjorda i Dexter. Det är vidare enligt nämndens regelverk respektive förskolas ansvar, såväl kommunala som fristående enheter, att säkerställa att barnen har scheman vid resursfördelningstillfället. Detta innebär att förskolan måste vara aktiv och titta i Dexter för att säkerställa att alla placerade barn har godkända scheman i samband med körningen av resursfördelningen. Detta kan göras genom att man den 14:e eller 15:e i månaden tittar på placeringslistan. Det är möjligt att välja datum, så förskolan kan se scheman både framåt i tiden, men också hur det såg ut vid ett särskilt tillfälle. Enligt placeringslistan i Dexter per den 15 september framgår det tydligt att två barn saknade schema. Ställningstagande kring eventuell retroaktiv ersättning till Ekorrbarnen Eftersom resursfördelningen i september även avser månaderna juli och augusti handlar det om tre månaders ersättning, vilket såklart påverkar en liten förskola. Samtidigt är förvaltningens bedömning att nämndens regelverk kring ersättning inte kan frångås i detta fall. Det skulle i sådana fall innebära att alla enheter inte behandlas likvärdigt, såväl kommunala och andra fristående enheter. Alla har samma förutsättningar och regelverk att förhålla sig till och varje förskola måste ta sitt ansvar för att säkerställa att rätt uppgifter är registrerade. Camilla Holmqvist förvaltningschef Sofie Thor avdelningschef 2 (2)

16 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UTBN Marcus Johansson verksamhetscontroller Tel Utbildningsnämnden Internbudget 2016 Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden fastställer internbudget 2016 med interna kontrollplaner samt verksamhetsplan och översänder den till kommunstyrelsen. 2. Det av kommunfullmäktige beslutade omvandlingstrycket motsvarande 0,6 procent genomförs inom samtliga verksamhetsområden. 3. Förvaltningschefen får i uppdrag att genomföra det av kommunfullmäktige beslutade effektiviseringskravet motsvarande 5,0 Mkr inom hela förvaltningens administration. 4. Av resurstillskottet tillförs grundskolans elevpeng 25,0 Mkr och timbidraget inom förskolan 5,0 Mkr. 5. Etableringsstödet ska i huvudsak nyttjas till landningsbanan, inskolningsstöd i förskolan, förberedelseklass och språkintroduktion. Särskild redovisning ska delges nämnden i årsbokslutet. Bakgrund Kommunledningsförvaltningen har utarbetat riktlinjer för internbudgetarbetet. Nämnden ska senast vid november månads utgång fastställa internbudgeten. Fullmäktige har fastställt verksamhetsmål enligt lagen om god ekonomisk hushållning och om övergripande mål inom tio målområden. Dessa mål ska följas upp i delårsbokslutet per augusti och i årsbokslutet. En fördjupad ekonomisk prognos för perioden januari-april kommer att behandlas på utbildningsnämndens sammanträde i maj. Nyckeltal ska användas för att kunna göra en bedömning av måluppfyllelsen av respektive målområde. I nämndens internbudget finns fem målområden rubricerade. De fem målområdena täcker in hela utbildningsnämndens huvuduppdrag. Arbete och företag, Stöd och omsorg, Trygghet och säkerhet, Demokrati och mångfald integreras i målområdet Barn och utbildning. Målområdet Bygga och bo Postadress Box 1222, Växjö Besöksadress Västra Esplanaden 18 Tel Fax Org.nr Bg E-post marcus.johansson2@vaxjo.se 1 (3)

17 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UTBN integreras inom Ekonomi och effektivitet. Samtliga målområden redovisas enligt mall och riktlinje för utbildningsnämndens delårs- och årsbokslut. Nämnden har beslutat om nya ekonomi- och verksamhetsstyrningsprinciper. Styrning och uppföljning av resurserna kommer att ske per verksamhetsform. Internbudgeten tydliggör koppling mellan verksamhetsmål, strategier, nyckeltal och uppföljning. Principerna ska även sammankoppla verksamhet-, personal- och ekonomiperspektiven. Färre och mer systematiskt valda nyckeltal har utarbetats. Uppföljning och bedömning av om resultaten är förenliga med de mål fullmäktige beslutat om görs i delårs- och årsbokslutet. Nämnden erhöll ett resurstillskott från fullmäktige motsvarande 71,1 Mkr jämfört med budget Detta tillskott avser kompensation för demografi, satsning inom förskola och grundskola där storleken på grupperna ska minska och personaltätheten anpassas. Demografiutvecklingen medför även nya lokalbehov och upprustning av befintliga lokaler. Med bakgrund av detta har fullmäktige kompenserat nämnden för ökade lokalhyror under 2016 motsvarande 8,8 Mkr. I nämndens internbudget avsätts 50,5 Mkr till demografisk utveckling och lokalhyresförändringar. Resterande tillskott motsvarande 30,0 Mkr avsätts för att stärka timbidraget i förskolan och elevpengen i grundskolan. Omvandlingstrycket uppgår till 0,6 procent för alla utom kommunstyrelsen där besparingen ska vara 1,2 procent. För utbildningsnämnden motsvarar omvandlingstrycket en anpassning på 9,9 mkr. Nämnden ska fortsatt effektivisera administrationen motsvarande 5,0 mkr till följd av sammanslagning till ny utbildningsförvaltning. Tilläggsanslag för löneökningar 2016 kommer att tillföras nämndens budgetram. Under 2016 kommer kommunen att få en högre ersättning för etablering och introduktion för nyanlända personer genom det statliga etableringsstödet. Utbildningsnämnden erhåller från och med % av de medel som berör barn och ungdomar. 2 (3)

18 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UTBN Beslutet skickas till För kännedom Kommunstyrelsen Camilla Holmqvist förvaltningschef Sofie Thor avdelningschef 3 (3)

19 INTERNBUDGET för utbildningsnämnden med verksamhetsplan för Version till AU

20 Internbudget 2016 Antagen av utbildningsnämnden Utbildningsnämnden Innehåll Centrala begrepp i dokumentet Ordförandes inledning Omvärldsanalys Växjö kommuns utgångspunkter Verksamhetsidé Nämndens uppdrag och styrning Mål och strategier Målområde Barn och utbildning Trygghet och trivsel Stöd och stimulans Utveckla förmågor så långt som möjligt Kreativitet, engagemang och nyfikenhet Fördjupat och dokumenterat analysarbete Målområde Uppleva och göra Fritidsgårdsverksamhet Kulturskolan Målområde Växjö kommun som arbetsgivare Kompetensförsörjning Hållbart arbetsliv Målområde - Ekonomi och effektivitet Budget inom tilldelad ram Effektivitet Driftredovisning, Mkr Investeringsredovisning, Mkr Resurstillskott demografi Större investeringar Budgetanpassningar Fördelning av resurstillskott och socioekonomisk ersättning Ekonomistyrningsprinciper Budgetproposition statsbidrag Målområde Miljö, energi och trafik Minskning av kemikalier i verksamheten Kemikaliefri vardag i förskolan Avveckling av fossila bränslen Bilagor Bilaga 1. Sammanställning av utbildningsnämndens uppföljningar Bilaga 2. Utbildningsnämndens interna kontrollplan för Bilaga 3. Övergripande intern kontrollplan för Bilaga 4. Övergripande Intern kontrollplan ekonomiska transaktioner Version till AU

21 Centrala begrepp i dokumentet Där det skrivs alla nivåer menas huvudman, skolledare, arbetslag, pedagoger verksamheter menas förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola, pedagogisk omsorg, kulturskola och fritidsgård medarbetare menas alla medarbetare oavsett befattning, om inte annat anges skolledare menas förskolechefer och rektorer barn och elever menas nämndens alla verksamheter. barn menas förskola, pedagogisk omsorg elever eller skola menas förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola gymnasieskola och gymnasiesärskola Version till AU

22 1. Ordförandes inledning I Växjö kommun erbjuder alla förskolor och skolor en utbildning som utvecklar varje barns och elevs kunskaper och förmågor. Utbildningsnämndens sammanhållna verksamhet som bedrivs i ett helhetsperspektiv från 1 till 20 år skapar förutsättningar för detta oavsett driftsform. Utbildningens kvalitet ska vara hög genom hela skolsystemet. För att kunna nå goda resultat, erbjuda en likvärdig och inkluderande verksamhet behöver prioriteringar definieras och följas upp med utvärderingar. Ett aktivt värdegrundsarbete, där alla barn, elever och medarbetare är trygga och vet vilken roll och ansvar de har, och målgemenskap har avgörande betydelse för utbildningens kvalitet. All utbildning ska ta tillvara individens kreativitet, engagemang och nyfikenhet. Det skapar tillsammans med upplevelse av trygghet, trivsel och studiero förutsättningar för att barn och elever ska kunna utveckla sina kunskaper och förmågor samt livslång lust att lära. Alla barn och elever ska inkluderas i verksamheten och få goda förutsättningar för sin skolgång. En likvärdig utbildning nås genom att barn och elever tidigt ges det stöd och den stimulans som de behöver och genom att det finns höga förväntningar på alla. Barn och elever som har enkelt att lära ska stimuleras och utmanas för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Barn- och elevhälsan arbetar förebyggande och generellt och riktar sig även till enskilda barn och elever. Barn- och elevgruppers storlek ska vara anpassade så att förutsättningar finns att stödja utveckling och lärande i en trygg och säker arbetsmiljö. En förutsättning för hög kvalitet i verksamheten är kompetenta och professionella pedagoger som fortlöpande får kompetensutveckling baserad på forskning och beprövad erfarenhet. I förskolan prioriteras språkförståelse och språkmedvetenhet. I grundskolan garanteras det stöd och de insatser eleven behöver för att kunna läsa, skriva och räkna innan slutet av årskurs 3. Gymnasieskolan fortsätter att utveckla sin samverkan med närings- och arbetsliv samt samhället i övrigt så att eleverna blir anställningsbara nu och på sikt. Barn, elever och medarbetare i Växjö kommun ska ha likvärdig kompetens och tillgång avseende digital teknik. Verksamhetens behov av skickliga pedagoger, skolledare och chefer ger medarbetarna karriärmöjligheter till anställningar som exempelvis förstelärare, mentor och chefskap. Genom att Växjö kommuns förskolor och skolor kännetecknas av hög kvalitet, och genom att lärarstudenter och praktikanter tas väl om hand i våra verksamheter, säkras kompetensförsörjningen av medarbetare och chefer. Växjö kommun är attraktiv att bo och arbeta i. Växjö växer och tar steget från en stor småstad till en liten storstad vilket innebär möjligheter och nya utmaningar för utbildningsnämnden. Behovet av verksamhetslokaler ökar i takt med antalet barn och elever. Behovet möts genom goda strukturer och rutiner för planering av nya förskolor och skolor. De fristående förskolorna och skolorna spelar stor roll för mångfalden och valfriheten i Växjö, både för barn och elever, vårdnadshavare samt personal. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål och alla verksamheter i kommunen låt oss tillsammans skapa en hållbar utbildning för Växjö kommuns alla barn och elever, från 1 till 20 år. Version till AU

23 2. Omvärldsanalys Källa: Kairos Future, omvärldsanalys och framtidsstrategi Omvärldsanalys handlar om att skapa beslutsunderlag för att förstå förändringar i omvärlden och hur förutsättningarna ser ut framöver. Invärlden är den egna organisationen som utbildningsnämnden själv styr. Närvärlden omfattar den del som nämnden har inflytande över men inte beslutar om, i vårt fall Växjö kommun som geografiskt område med invånare, företag och verksamheter samt regionen i stort. Förändringar i omvärlden kan man som enskild organisation inte styra eller påverka man kan bara förhålla sig till dem. De senaste årens debatt om situationen i svensk skola, med bland annat akut lärarbrist och sjunkande kunskapsnivåer, har gjort skolan till en högt prioriterad politisk fråga. Likvärdig skola är idag en utmaning såväl nationellt som lokalt, vilket inte minst uppmärksammades i OECD:s rapport om svensk skola I rapporten betonas vikten av stärkt styrning och ansvarsutkrävande med fokus på förbättring. För att kunna fokusera på förbättring behöver utbildningsnämnden ha goda uppföljningar och genomarbetade analyser som visar på hur det går och vad som bör göras annorlunda, från resurstilldelning till val av utvecklingsområden. Nytt och innovativt tänkande behövs för att möta våra barn, elever och ungdomar och stimulera till lust för lärande. Det gäller att anpassa utbildningen till nutiden där kritiskt tänkande, problemlösning, kreativitet och innovation, kommunikation och samarbete är förmågor att stimulera och utveckla inom våra verksamheter. Nationellt sker en mängd satsningar på skolan och det finns en samstämmighet om att ökade resurser till skolan är nödvändiga. I stället för generella statsbidrag blir allt fler specialdestinerade, riktade statsbidrag vilket kräver mer administration och motprestation i form av anpassning av verksamhet. För att få kontinuitet och stabilitet i förändringsarbetet behöver satsningar och statsbidrag knytas till utbildningsnämndens pågående och planerade arbete utifrån identifierade utvecklingsområden. Till följd av oroligheter i omvärlden är många människor på flykt vilket kräver beredskap för att kunna ta emot asylsökande barn och elever. Barn och elever med kort tid i Sverige behöver ha de bästa förutsättningarna för att inkluderas, tillägna sig svenska språket och kunna fortsätta sin kunskapsutveckling utan att tappa fart. Höga förväntningar och att alla lärare har ett språkinriktat arbetssätt kommer alla barn och elever till del. Enligt befolkningsprognosen (se målområdet Ekonomi och effektivitet) ökar antal barn i förskolan och skolan i Växjö kommun under den kommande perioden. Det kommer att ställa höga krav på planering av verksamheterna och de resursbehov i form av personal och lokaler som följer. Rekryteringsbehoven av personal kommer att vara omfattande till följd av ökat barn- och elevantal och pensionsavgångar samtidigt som konkurrens om personalen kommer att vara stor. Version till AU

24 Att vara en attraktiv arbetsgivare och skapa en attraktiv arbetsmiljö kommer bli allt viktigare i konkurrensen om kompetenserna i framtiden. Att lärarna är den enskilt viktigaste komponenten för barnens och elevernas utveckling har konstaterats i en mängd forskningsrapporter. Det pedagogiska ledarskapet med tydlig vision och förmåga att förmedla och möjliggöra visionen behöver genomsyra hela styrkedjan. Version till AU

25 3. Växjö kommuns utgångspunkter Växjö ska vara en välkomnande kommun som ger möjlighet för människor att förverkliga sina livsdrömmar. Det gäller såväl unga, vuxna, pensionärer, nya svenskar som studenter från när och fjärran. Växjö ska vara en kommun där medborgare trivs och känner stolthet. En tillväxtregion med ett snabbt växande, högt rankat universitet och en stark entreprenörsanda som genomsyrar utbildningsväsendet och arbetsmarknaden skapar förutsättningar för detta. Växjö växer och kommunen kommer att ha invånare under 2017/2018. Vi skapar förutsättningar för en dynamisk stad och för tillväxt i hela kommunen. Växjö ska vara en kommun med en långsiktig hållbar utveckling som söker medborgarnas engagemang för att bygga det goda samhället. Kommunens verksamhet ska präglas av effektivitet, servicekänsla och mångfald. Växjö kommun är internationellt erkänd för sitt framgångsrika och innovativa miljöarbete. Varumärket Europas grönaste stad, skapar förväntningar i och utanför Växjö, detta ställer krav på att tydliga miljöhänsyn tas i politiska beslut och att Växjö är snabbare i omställningen till ett hållbart samhälle än andra platser i omvärlden. Hållbar utveckling är ett övergripande och långsiktigt mål för Växjö kommun. Med hållbar utveckling menar vi en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål och alla verksamheter i kommunen. Alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna i ett långsiktigt perspektiv. Alla fullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling är mål för att Växjö kommun ska ha en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Version till AU

26 3.1 Verksamhetsidé Vår vision är en hållbar utbildning för barn och elever från 1 till 20 år. Att utvecklas från nyfiken kreativ ettåring till kunnig engagerad 20-åring som är utrustad för ett vuxet liv, såväl i vidare studier, i yrkeslivet som i samhället i övrigt. Vi bedriver därför en sammanhållen verksamhet för barn och elever med ett helhetsperspektiv från 1 till 20 år. Det ger en ökad måluppfyllelse för barn och elever i Växjö kommun, effektivare resursutnyttjande samt minskade kompensatoriska insatser tack vare ett systematiskt arbete med tidiga insatser. Växjö kommuns barn och elever får en modern, kvalitativ och likvärdig utbildning så att de kan nå så långt som möjligt i sin utveckling som person och i sin kunskap. De får utveckla hela sin potential och sina talanger för att bli det som de drömmer om. Att nå optimal kunskapsutveckling är att nå så långt som möjligt utifrån just sina förutsättningar med rätt utmaningar, kunskap, stöd och hjälp i en trygg miljö. Barn och elever i vår verksamhet ges möjlighet att nå höga resultat för att kunna välja den utbildningsväg och den karriärväg de vill inför framtiden. De avslutar sin utbildning hos oss med stort självförtroende och djup insikt om vilka kunskaper, förmågor och kompetenser de utvecklat för att bidra i utvecklingen av vårt samhälle i entreprenöriell och demokratisk anda. En hållbar utbildning ger eleven tilltro till sitt eget lärande och sin egen förmåga då de ställs inför kommande utmaningar i ett vuxet liv. Samsynen mellan verksamhetsformer för att skapa positiva övergångar gör att eleverna ständigt utvecklas från att de är 1 till 20 år. Framgångsstrategier för ett hållbart lärande är en tydlig målgemenskap för hur vi når en hög måluppfyllelse, en värdegrund och kunskapssyn där alla ges samma möjligheter att lyckas oavsett bakgrund, en trygg och trivsam arbetsmiljö, lärprocesser som bygger på forskning och beprövad erfarenhet samt ett kollegialt lärande i en professionell yrkeskår. Det goda ledarskapet på alla nivåer är en avgörande faktor för att nå våra mål. Ett välutvecklat systematiskt kvalitetsarbete i en tydlig styrkedja ger kunskap om kvaliteten på utbildningen. Beslut om åtgärder för utveckling och omprioriteringar av resurser görs utifrån grundliga analyser och skapar en effektiv organisation för det hållbara lärandet. Omvärldsbevakning, framtidsspaning, nätverk såväl lokalt, nationellt som internationellt samt ett brett forskningsperspektiv är självklara grunder för vår utveckling och flexibilitet utifrån förändringar i omvärlden. Vi är öppna mot omvärlden samt i dialog med myndigheter, näringsliv och forsknings- och utvecklingscentra. Växjö ska ses som en framstående skolkommun i Sverige med mycket goda resultat på hållbart lärande för kommunens alla barn och elever. Version till AU

27 4. Nämndens uppdrag och styrning Utbildningsnämndens verksamhet omfattar de lagstadgade verksamheterna förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Dessutom ingår Kulturskolan och fritidsgårdsverksamheten. Den budgetram som utbildningsnämnden förfogar över omfattar kostnaderna för samtliga i Växjö kommun folkbokförda barns och elevers utbildning oavsett skol- och driftsform. De fristående förskolorna och skolorna har egna huvudmän och styrelser. Utifrån skollagen har nämnden ett ansvar att utöva tillsyn över fristående förskolor och fritidshem samt insyn i fristående skolor för att säkerställa alla barns och elevers rätt till likvärdig utbildning. D kommunala förskolorna och grundskolorna är organiserade i fem områden och ett område omfattar gymnasieskolor. Arbetet inom varje område leds av en områdeschef. Katedralskolan drivs som en kommunal intraprenad där intraprenadchefen är underställd verksamhetschef, liksom de sex områdescheferna. För att nämndens verksamheter ska fungera effektivt finns en tydlig ansvarsfördelning mellan politisk nivå och verksamhetsnivå. Den politiska nivån beskriver vad den vill uppnå och när i tiden detta ska vara genomfört. Den förklarar också varför och gör prioriteringar i ett långsiktigt perspektiv. Verksamhetsnivån tar fram beslutsunderlag, verkställer beslut och utför det operativa arbetet utifrån professionen baserad på forskning och beprövad erfarenhet. Modellen nedan visar hur uppdrag och uppföljning styrs mellan de olika nivåerna i organisationen för planering, genomförande, uppföljning och utveckling av utbildningen mot de nationella och kommunala målen. Styrdokument, såväl nationella som kommunala, har en direkt påverkan på skolledarna i deras roll som chefer för verksamheten. Version till AU

28 Med hjälp av uppföljning och utvärdering som verktyg fastställer nämnden uppnådd måluppfyllelse utifrån statliga och kommunal mål. Genom att fortlöpande via kvantitativa och kvalitativa metoder följa upp och jämföra resultat med andra kommuner identifieras framgångar och utvecklingsområden. Uppföljningen ska ge signaler som kan komma att innebära förändringar i kommande mål och budget. Rektorer och förskolechefer ansvarar för att det finns strukturer och rutiner för ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå och att lärare, förskollärare, övrig personal, barn, elever och vårdnadshavare medverkar i arbetet. För att kunna följa upp det systematiska kvalitetsarbetet ska det dokumenteras på alla nivåer. Till styrkedjan hör också en mötesstruktur bestående av operativa möten och behovsmöten. Denna mötesstruktur är grunden för kommunikationsvägarna som finns mellan varje nivå. Utbildningsnämndens bokslut sker genom en ekonomisk prognos från och med januari till och med april, delårsrapport augusti och årsrapport som ligger till grund för kommunfullmäktiges årsredovisning. Version till AU

29 5. Mål och strategier Övergripande mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning är beslutade av kommunfullmäktige. Utbildningsnämndens verksamhetsmål utgår från huvuduppdraget som är att bedriva utbildning och omsorg enligt skollagen. Utbildningsnämnden svarar upp mot kommunfullmäktiges mål och riktlinjer enligt kommunallagen genom den struktur med fem målområden som förklaras av modellen nedan. De fem målområdena täcker in hela utbildningsnämndens huvuduppdrag. Strategier och förklaringar för övriga målområden ryms inom målområdena Barn och utbildning samt Ekonomi och effektivitet i syfte att skapa en målgemenskap. Samtliga målområden kommer att redovisas enligt mall och riktlinje för utbildningsnämndens delårs- och årsbokslut. Modell för utbildningsnämndens målstruktur i kapitlet 5. Mål och strategier Version till AU

30 5.1 MÅLOMRÅDE BARN OCH UTBILDNING Övergripande mål 1. Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. 2. Barn och ungdomar ska ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen föräldrar i förskolan som upplever att verksamheten förbereder barnen på ett bra sätt för fortsatt utveckling och lärande ska vara minst 95 procent. Alla elever ska klara kunskapskraven i årskurs 3. Andel barn med kort vistelsetid, fyra år, som har godkända betyg ska öka. Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka. Gymnasieelever ska uppnå goda resultat. Andelen som fullföljer gymnasieskolan inom fyra år ska öka och andelen elever med gymnasieexamen ska öka procentuellt. Nämndens verksamhetsmål Barn och elever i våra verksamheter känner trygghet och trivsel. De får det stöd och den stimulans som krävs så att de kan utveckla sina förmågor så långt det är möjligt och så att deras kreativitet, engagemang, nyfikenhet förstärks och utvecklas. Ett fördjupat och dokumenterat analysarbete på alla nivåer leder till slutsatser som ligger till grund för att uppnå detta Trygghet och trivsel Strategi Alla verksamheter är välkomnande och har ett aktivt värdegrundsarbete där alla barn, elever och medarbetare tar ett gemensamt ansvar bidrar till trygghet och trivsel. Barns, elevers och vårdnadshavares synpunkter tas tillvara för att vidareutveckla utbildningen. Förtydligande: Värdegrundsarbetet sker överallt och hela tiden i alla verksamheter. Alla verksamheter präglas av bra service, insyn och bemötande till medborgare, kollegor och chefer. Pojkar och flickor, barn och elever, har likvärdiga villkor och känner sig trygga i att alla människors lika värde respekteras. Genom kompetensutveckling har alla skolledare kunskap för att i varje verksamhet bedriva ett målinriktat och systematiskt arbete utifrån skollagen för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar och diskriminering. Det finns rutiner för anmälan av kränkande behandling och klagomålshantering. Vuxennärvaro även på icke-lektionstid och en god kommunikation mellan lärare och elever samt nära samverkan med andra myndigheter bidrar till en tryggare och säkrare skolvardag. Alla enheter har säkerhetsrutiner för att säkerställa en trygg och säker arbetsmiljö. Utifrån ålder och mognad har barn och elever både reellt och formellt inflytande på utbildningen och får fortlöpande information om frågor som rör dem. Vårdnadshavare erbjuds möjlighet till inflytande över utbildningen. Version till AU

31 Nyckeltal Andel barn och elever som känner trygghet Uppföljning Brukarenkät alla verksamhetsformer Verksamhetsuppföljning i alla verksamhetsformer Stöd och stimulans Strategier Genom inkluderande lärprocesser ger medarbetarna barn och elever utvecklingsmöjligheter och stödinsatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Förtydligande: Utbildningsnämndens verksamheter organiseras så att alla barn och elever erbjuds stimulans och utvecklingsmöjligheter utifrån sin förmåga. Barn och elever med särskilda behov uppmärksammas tidigt och får det stöd och stimulans som krävs. Alla pedagogers kompetens i att undervisa barn och elever i behov av stöd vidareutvecklas så att barn och elever kan utveckla sina förmågor så långt som möjligt genom ett inkluderande förhållningssätt. Landningsbana Växjö tar emot alla nyanlända barn, ungdomar och deras vårdnadshavare i perioder om fyra veckor. Nyanlända inkluderas i verksamheten genom de tre stegen - mottagande, tid i förberedelseklass och successiv övergång till ordinarie klass. Eleverna får ökad undervisning i svenska eller svenska som andraspråk och i övrigt den undervisning och den studiehandledning som behövs utifrån en kontinuerlig kartläggning. Barn- och elevhälsan arbetar hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande. Barn- och elevhälsan är generell men riktar sig även till enskilda barn och elever. Förtydligande: För barn- och elevhälsans insatser finns det tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Det förutsätter samverkan och att man ser till hela situationen för det enskilda barnet. Barn- och elevhälsoteamen har formell kompetens inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utifrån skollagens uppdrag och upprättar enhetsvis tillsammans med övrig personal barn- och elevhälsoplaner under skolledarnas ledning. Barn- och elevhälsoplanerna följs upp och utvärderas årligen som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet och för att identifiera utvecklingsområden. Riktlinjer för tilläggsbelopp avseende barn och elever med omfattande behov av stöd implementeras. Utbildningsförvaltningen samverkar med andra förvaltningar kring långsiktiga och hållbara projekt i syfte att stödja barn och elever ur ett helhetsperspektiv, exempelvis Navigatorcentrum som är riktat till ungdomar mellan år och som inte går i skolan eller arbetar. Skolledarna ansvarar utifrån givna ramar för att barn- och elevgrupper är anpassade så att förutsättningar finns för att stödja barns och elevers utveckling och lärande. Förtydligande: I förskolan och lågstadiet minskar storleken på grupperna i syfte att höja kvalitén och för att ge varje pedagog mer tid för varje barn och elev så att de utvecklas så att de kan utveckla hela sin potential. Nyckeltal Andel barn och elever som känner att de får det stöd som krävs Andel barn och elever som känner att de får den stimulans som krävs Version till AU

32 Uppföljning Brukarenkät alla verksamhetsformer Verksamhetsuppföljning i alla verksamhetsformer Uppföljning av det riktade elevbidraget i förberedelseklass samt den utökade elevpengen i språkintroduktion Utveckla förmågor så långt som möjligt Strategier Alla medarbetare arbetar för att utveckla barns och elevers förmågor så långt som möjligt så att de ska kunna studera vidare, bidra i yrkeslivet och samhället i övrigt. Förtydligande: I förskolan förbereds barnen för fortsatt utveckling och lärande med fokus på den språkliga förmågan. I de tidiga skolåren stimuleras alla elevers förmågor så att de innan slutet av årskurs tre kan läsa, räkna och skriva för att öka varje elevs måluppfyllelse i fortsatt skolgång. All personal kompetensutvecklas angående Skolverkets förtydligande i läroplanen kring förskoleklassens och fritidshemmets syfte och innehåll samt övergången mellan förskola, förskoleklass och fritidshem. Insatsen Resultat i fokus i årskurs 7-9 bidrar till att identifiera och planera åtgärder på individ-, grupp- och enhetsnivå som leder till ökad måluppfyllelse. Elever som enkelt når kunskapskraven erbjuds att studera i högre undervisningstempo och i särskilda miljöer. Goda övergångar mellan alla stadierna och verksamhetsformerna vidareutvecklas för att ge en pedagogisk samsyn i ett 1-20-perspektiv. Studie-och yrkesvägledning ges på ett individanpassat, systematiskt och långsiktigt sätt. Elevers förmågor inom teknik och naturvetenskap stärks och utvecklas genom satsningar på kunskaps- och samverkansnoder såsom Fagrabäckskolans NoT-inriktning och etablering av Teknikens hus. Barn, elever och vårdnadshavare informeras fortlöpande om barnets eller elevens utveckling för att gemensamt kunna ta ansvar och skapa de bästa möjliga förutsättningarna för utveckling och lärande. Kultur i förskola och skola stärker barn och elever till att värdesätta och utveckla sitt eget skapande genom att de utvecklar olika uttrycksformer. Digital kompetens utvecklas i utbildningen och leder till ett framgångsrikt lärande i ett digitaliserat samhälle. IT är därför ett pedagogiskt och funktionellt verktyg i verksamheten vid planering, genomförande och uppföljning av undervisningen och andra insatser. Förtydligande: Med utgångspunkt i Växjö kommuns IT-strategi har barn och elever likvärdig tillgång och kompetens som leder till att digital teknik används som verktyg i deras lärande. Barn, elever och personal har ett digitalt innanförskap i fråga om tillgång till och kompetens om digitala verktyg. Som ett led i att utveckla en till en-satsningen i grundskolan görs en medveten satsning på lärplattor i årskurs 4-9. Barn och elever har digital studieteknik så att de efter genomgången utbildning kan använda digital teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Nyckeltal Andelen elever i grundskolans årskurs 3 som uppnår kunskapskraven i svenska/svenska som andraspråk, matematik samt i natur- och samhällsorienterande ämnen Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen/kurser i grundskolans årskurs 6 och 9 Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 Genomsnittlig betygspoäng och grundläggande behörighet till högskola och universitet för gymnasieskolans avgångselever Uppföljning Verksamhetsuppföljning i alla verksamhetsformer Uppföljning av likvärdig tillgång och kompetens gällande digitala verktyg i årskurs 4-9 Version till AU