EXAMENSARBETE. Så kan det låta

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2008:060 Så kan det låta En studie om hur klassisk bakgrundsmusik påverkar arbetsmiljön i klassrummet Jenny Frisk Luleå tekniska universitet Lärarutbildning Allmänt utbildningsområde C-nivå Institutionen för Pedagogik och lärande 2008:060 - ISSN: ISRN: LTU-LÄR-EX--08/060--SE

2 ABSTRAKT Syftet med denna studie var att undersöka hur klassisk bakgrundsmusik kan påverka arbetsmiljön i klassrummet under lektioner då eleverna arbetar individuellt. Med hjälp av en före- och efterdesign med tillhörande enkäter och observationer, hoppades jag få en bra bild över hur den klassiska bakgrundsmusiken påverkade eleverna och miljön i klassrummet. Genom två enkäter hoppades jag att få reda på hur eleverna upplevde arbetsmiljön i klassrummet, före och under försöket. Vidare frågade jag hur vanligt det var bland eleverna att lyssna på musik under läxläsning och om de upplevde att det var lättare att koncentrera sig när musik spelades. Resultaten av studien visade att de flesta eleverna, innan försöket, tyckte att miljön i klassrummet kunde bli bättre och då gärna lugnare och tystare. Efter det genomförda försöket svarade de flesta eleverna att de inte hade upplevt någon större skillnad i arbetsmiljön när bakgrundsmusik spelades. Mina egna iakttagelser och lärarnas upplevelse av försöket skilde sig dock från hur eleverna upplevde försöket. Vi uppfattade att det blev lugnare och tystare i klassrummet och att många av eleverna kunde koncentrera sig bättre på sina uppgifter, men att vissa elever inte alls berördes av musiken. Slutsatsen av denna studie är att alla människor är olika och upplever samma eller liknande händelse på olika sätt. Detta gör också att bakgrundsmusik kan vara ett verktyg till att skapa en bra miljö i klassrummet för vissa, men störande för andra. Nyckelord: bakgrundsmusik, klassisk musik, musik, arbetsmiljö, ljudmiljö, upplevelse.

3 FÖRORD Arbetet med denna studie har varit en intressant och lärorik resa som inte hade kunnat genomföras utan de elever och lärare som deltagit i studien. Ett stort tack till er allihop! Sedan vill jag tacka min moster Anna för alla bra råd hon gett mig och för att hon med stort intresse följt mitt arbete ända fram till mål. Slutligen vill jag tacka min vetenskapliga handledare Sture Brändström som med sin kunskap och sitt lugn väglett mig på ett utomordentligt vis! Örnsköldsvik, maj 2008 Jenny Frisk

4 INNEHÅLL BAKGRUND... 1 Inledning... 1 Förankring av styrdokument och arbetsmiljölagen... 1 Tidigare Forskning... 2 Ljud- och arbetsmiljö i skolan... 2 En bättre arbetsmiljö med god ljudmiljö... 2 Musik och ljud i klassrummet... 3 Vetenskapligt förhållningssätt... 4 SYFTE... 5 Frågeställningar... 5 METOD... 5 Försökspersoner... 6 Genomförande... 6 Material... 7 Forskningsetiska övervägande... 7 Databearbetning... 7 RESULTAT... 7 Elevenkät Sammanfattning elevenkät Elevenkät Sammanfattning elevenkät Enkät Lärare Lärare Sammanfattning enkät

5 Observation Sammanfattning resultatdelen DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion och tillförlitlighet Slutdiskussion Förslag till fortsatt forskning REFERENSER BILAGOR Bilaga 1 Brev till föräldrarna Bilaga 2 Elevenkät Bilaga 3 Elevenkät Bilaga 4 Enkät

6 BAKGRUND Inledning Det finns något som berör både elever och lärare i skolans vardag och som påverkar hur båda parterna presterar under skoldagen. Det är skolans miljö jag pratar om, eller närmare bestämt den miljö där eleverna dagligen inhämtar sina kunskaper klassrumsmiljön. Mina erfarenheter ute i skolorna är att ljudnivån i klassrummet ofta kan vara väldigt hög. En hög ljudnivå i kombination med stora klasser gör att miljön i klassrummet inte alltid är så bra som den skulle kunna vara. I denna studie kommer jag att undersöka hur bakgrundsmusik påverkar arbetsmiljön i klassrummet under lektioner då eleverna arbetar individuellt. Intresset och nyfikenheten för detta ämne har vuxit fram under min utbildning och kanske främst under de olika praktikperioder jag haft. Arbetsmiljön kan upplevas på olika sätt, beroende på vissa faktorer som utgör en del av ramen för undervisningen. Dessa faktorer, som jag ser det, är gruppen eller klassen, läraren, lokalerna undervisningen bedrivs i, ämnet och även yttre faktorer och händelser som berör gruppen. Detta kan jämföras med ramfaktorteorin som Dahllöf (1967) presenterar i sin bok om skoldifferentiering och undervisningsförlopp. En enkel beskrivning till teorin är att de ramar som finns i skolan påverkar undervisningens resultat. Det har även varit viktigt för mig att knyta ihop mina två inriktningar musik, språk och kultur i min uppsats, för att på ett bra sätt fördjupa och förbereda mig inför min kommande yrkesroll. Förankring av styrdokument och arbetsmiljölagen Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshemmet, Lpo 94 (Skolverket, 2006) står följande: Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper (sid. 5). Skolan skall främja elevernas harmoniska utveckling. Detta skall åstadkommas genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer (sid. 6). I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. [ ] Eleverna skall få uppleva olika uttryck för kunskap. De skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar (sid. 6-7). Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan skall vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling (sid. 7). Läroplanen pekar på att det är viktigt att miljön i skolan stimulerar och utvecklar elevernas kunskapsbyggande. Skolan skall alltså sträva efter att bygga upp en bra lärandemiljö med hjälp av en varierad och balanserad undervisning och en trygg gemenskap. 1

7 På Arbetsmiljöverkets hemsida ( kan man läsa att: skolans verksamhet styrs av skollagstiftningen och arbetsmiljölagstiftningen. Alla anställda och elever omfattas av arbetsmiljölagstiftningen. Fortsättningsvis står det också att dessa lagar ska bidra till att skapa en bra studie- och arbetsmiljö i skolan. Tidigare forskning Under denna rubrik kommer jag att presentera intressant och relevant litteratur för studien. Litteraturen berör skolans arbetsmiljö och hur man kan förbättra den. Ljud- och arbetsmiljön i skolan Ljudmiljön i skolorna i Sverige varierar säkert lika mycket som det finns antalet skolor i landet. Rapporter visar på att buller och höga ljudnivåer är ett problem i dagens skola och att det ger negativa effekter på eleverna. I Socialstyrelsens miljörapport (2005) utreder man om buller och höga ljudnivåer i samhället. Där går det att läsa att barn och ungdomar upplever att ljud från andra barn och ungdomar i eller nära skolan ger flest obehag. Dessutom står det att ljud och buller från stolar och höga ljud under lek är det som stör dem mest. För elever med någon form av hörselnedsättning är det just dessa ljud som är ett stort problem. Deras situation i skolan är beroende av ljudmiljön. I en doktorsavhandling av Wennergren (2007) fick elever med hörselnedsättning rita och motivera den bästa miljön för deras lyssnande. Resultatet av elevernas beskrivningar visade fyra förutsättningar för en god lyssnarmiljö. Det skulle finnas tydliga samtalsregler, möjligheter till visuell förstärkning, en reglerad/anpassad ljudmiljö och en trygg fysisk miljö. I danska, brittiska och svenska daghem och skolor har höga ljudnivåer uppmätts som i vissa fall överskrider den gräns för när hörselskydd måste bäras enligt arbetsmiljölagstiftningen (Socialstyrelsens miljörapport, 2005, s. 21). Enligt barnombudsmannen (år 2000) Louise Sylwander har bullernivåerna i skolan ökat på grund av det växande elevantalet i klasserna och genom att vissa undervisningsmetoder gör att fler personer talar samtidigt. Detta plus att ljud och buller från ventilationer, datorer och i vissa fall trafik skapar ljudkulisser i klassrummen som pågår ständigt, skapar en stökig miljö för eleverna. Dessa ljudkulisser gör att vissa elever har svårigheter att uppfatta tal i klassrummet och det leder ofta till förhöjda stressnivåer som påverkar vissa kroppsfunktioner negativt. Berglund (2005) menar att buller kan ge barn försämrad hörsel och förmåga att uppfatta och förstå tal. Det kan även leda till tinnitus (öronsusningar) eller försämrad inlärning. Hon menar också att barn är särkilt sårbara för buller och att bullret under en kritisk utvecklingsperiod hindrar barnets inlärning. En bättre arbetsmiljö med god ljudmiljö Genom tal sker den största delen av undervisningen, hörseln är på så sätt ett av de viktigaste hjälpmedlen eleven har. Det är därför viktigt att skapa en god ljudmiljö i skolan, så att både elever och lärare trivs på sin arbetsplats. Här nedan går jag igenom några tänkvärda tillvägagångssätt för att uppnå en god ljudmiljö. 2

8 Hellberg (1996) nämner att ett sätt att skapa en bra ljudmiljö är genom ljudisolering. Det finns tre sorters ljud som kan spridas i skolan, det är luftljud (tal, musik, högtalarljud och trafikbuller), stegljud (steg från gående personer, föremål som tappas på golvet eller stolar som flyttas) och installationsbuller (t.ex. buller från ventilations- och kylanläggningar). Därför är en bra ljudisolering i väggar, tak, golv, dörrar och fönster viktiga för att skapa en god ljudmiljö. Johansson, Skillström-Carlsson och Ring (2007) poängterar att en väg för att skapa en god ljudmiljö kan vara att som lärare medvetandegöra sig själv om på vilket sätt man använder sin röst. Talar du starkt, kommer säkert dina elever också börja tala starkare. Använder du istället en lugnare röst, blir samtalsvolymen i klassrummet automatiskt lägre. Genom att röra sig lugnt, använda möbeltassar och dämpande tyg i klassrummet och i skramliga lådor förbättrar man miljön ytterligare. En tyst vrå någonstans i eller i anslutning till klassrummet och tillgång till hörskelskydd är ytterligare några goda tips för att skapa en bra ljud- och arbetsmiljö i skolan. Musik och ljud i klassrummet Musiken finns runt om oss i samhället i olika sammanhang. På varuhus och affärer spelas lugn och avstressande bakgrundsmusik eller musik på hög ljudnivå - förgrundsmusik. Bakgrundsmusikens uppgift är att skapa en behaglig miljö, så att kunderna stannar kvar längre i butiken, förgrundsmusikens uppgift är att locka och sortera ut rätt kundkrets (Ljunggren, Bohman och Karlsson, 2002). Musiken används även i vissa sorters terapi för att skapa lugn och hela vår kropp. Det sägs också att musik påverkar våra växter och djur. Kon mjölkar mer när den får lyssna på musik och det finns forskning som visar på att lågfrekventa ljudvågor får växter att växa snabbare (Dewhurst-Maddock, 1994). Att använda musik vid inlärning kan vara en effektiv metod. Med suggestopedi-metoden, som används vid språkinlärning kan man lära sig åtta till tio gånger snabbare, jämfört med traditionell inlärning. Inlärningen sker med hjälp av musik, rytm, sång, rörelse, drama och som elev lär du dig utan att vara medveten om det. Suggestopedi-metoden som kommer från Bulgarien har fått andra namn runt om i världen. I engelsktalande länder kallas den för till exempel Superlearning, Accelerated Learning, Suggestive Accelerated Learning and Teaching och i Ryssland för Intensive metod (Gudmundsson, 1997). Enligt Jensen (1996) fokuseras forskning idag mycket på musikens påverkan av vårt nervsystem. Olika resultat visar att musik bland annat påverkar känslolivet, andningssystemet och hjärtrytmen. Både Gudmundsson (1997) och Jensen (1996) anser att musik kan användas i många olika sammanhang. Den kan underlätta inlärningen och befästa inlärda kunskaper snabbare. Musik kan även lugna, trösta, skapa en avkopplande miljö och lösa upp spänningar i kroppen. Med musik kan man även inspirera, öka koncentrationen, ge ny energi, skapa/förstärka en gruppsammanhållning samt skapa en skön stämning. Musik och ljud kan som ovan nämnts påverka oss på olika sätt. I Söderlunds (2007) doktorsavhandling kan man läsa om brusljudets positiva effekt på bland annat barn med ADHD. Slutsatsen i denna avhandling är att brusljud kan höja dopaminnivåer hos lågpresterande barn och barn med ADHD och därigenom förbättra resultaten på kognitiva tester. 3

9 I en engelsk studie om hur bakgrundsmusik påverkar elever med emotionella problem och beteendesvårigheter, visar resultaten en positiv riktning. Eleverna som deltog i undersökningen förbättrade sina arbetsresultat i matematik. Dessutom förändrades även elevernas beteende till det bättre, då de bröt mot färre regler under tiden då studien genomfördes. Bakgrundsmusiken visade sig ha störst effekt på de elever som kunde beskrivas som hyperaktiva (Hallam och Price, 1998). På en skola i Horred har man gjort försök med att installera ett ljudsystem där en ljudkuliss med naturljud spelas upp i klassrummet. Försöket med naturljud som lövsus och fågelsång har pågått sedan senhösten 2006 och går ut på att försöka få en tystare och bättre arbetsmiljö. Både lärarna och eleverna är nöjda och tycker att det har blivit mycket tystare och lugnare i klassrummet. Eleverna upplever dessutom att de kan koncentrera sig bättre när naturljudet spelas upp. Försöket har ingen vetenskaplig forskning bakom sig, men försöksgruppen är nöjda och det gör att resultatet verkar mycket positivt och lovande (Hindenfeldt, 2007). Människan lär sig bäst när hon befinner sig i avspänd koncentration, detta kan uppnås till exempel genom yoga, men även genom att lyssna på musik. Klassisk musik med slag per minut eller beteckningen adagio och largo passar mycket bra till det avspända inlärningstillståndet (Gudmundsson, 1997). Men det finns även musik som passar för att väcka elevernas intresse, göra dem mer aktiva eller sätta igång fantasin. När lärare väljer ut musik till sin undervisning är det bra att fundera på vilken stämning de vill att eleverna ska komma in i. De kan pröva sig fram till vad som fungerar bäst i olika klasser och sammanhang. I den klassiska musiken finns det mycket att välja mellan. En bra början kan vara att lyssna in några utav de mest kända kompositörerna som Beethoven, Händel, Mozart och Chopin (Gudmundsson 1997 och Jensen, 1996). För att det ska fungera bra med bakgrundsmusik under lektionstid måste man som lärare vara flexibel och låta eleverna komma med egna förslag på vilken musik som ska användas. Men om eleverna får ta med egen musik, behövs några regler för att det ska fungera. Lyssna alltid igenom musik innan du använder den i undervisningen och det är du som ska bestämma när och hur musiken ska spelas. En bra ljudanläggning är också en fördel för användandet av bakgrundsmusik. Det får gärna finnas en cd-växlare och lösa högtalare (Jensen, 1996). Vetenskapligt förhållningssätt Det finns olika vetenskapliga traditioner att utgå ifrån. Positivismen och hermeneutiken är två riktningar som brukar ställas mot varandra men i denna studie finns inslag av dem båda med ett visst företräde för hermeneutik. Positivism kännetecknas av att man i sin forskning använder sig av perspektiv och metoder som liknar naturvetenskapens. Matematik är ett viktigt hjälpmedel och enligt positivismen finns det två säkra källor till kunskap. Den ena är de iakttagelser som människan kan göra med sina sinnen och den andra är de slutsatser som hon kan räkna ut med hjälp av logik (Stensmo, 2002). 4

10 I den samtida debatten mellan positivister och hermeneutiker har ofta positivism fått stå för kvantitativa, statistiska hårddatametoder för analys, naturvetenskapliga förhållningsmodeller och en forskarroll som är objektiv och osynlig. Hermeneutiken har fått stå för kvalitativa förståelse- och tolkningssystem och en forskarroll som är öppen, subjektiv och engagerad (Patel och Davidson, 2003, s. 29). Hermeneutik betyder tolkningslära och inom denna forskning anser man att det går att tolka och förstå den mänskliga existensen genom språket. Språket kan vara det talade eller skrivna men även människans handlingar och livsyttringar kan vara föremål för tolkning (Patel och Davidson, 2003). Dessa två vetenskapliga förhållningssätt brukar ställas mot varandra, vilket kanske inte är så konstigt då de skiljer sig åt ganska kraftigt. Inom positivismen ser man gärna på olika delar av ett problem, medan man inom hermeneutiken fokuserar på helheten. Forskaren har olika roller beroende på vilket förhållningssätt man arbetar med. Den positivistiska forskaren ska inte på något sätt kunna påverka forskningsresultatet och står därför i en yttre relation till forskningsobjektet. Inom hermeneutiken ses inte en forskares kunskap och tankar som ett hinder, utan snarare som en tillgång för att förstå forskningsobjektet (Patel och Davidson, 2003). Båda dessa förhållningssätt kommer som tidigare nämnts att finnas representerade i denna studie, då jag tycker att en mix av de båda krävs för att presentera en bra bild över studien och dess undersökning. Tyngdpunkten kommer att ligga i den hermeneutiska forskningstraditionen eftersom studien behandlar elevers och lärares upplevelser av den klassiska bakgrundsmusiken. SYFTE Syftet med denna studie är att undersöka hur klassisk bakgrundsmusik kan påverka arbetsmiljön i klassrummet under lektioner då eleverna arbetar individuellt. Frågeställningar Vad tycker eleverna om att lyssna på musik under arbete och läxläsning? Hur upplevde eleverna och lärarna att försöket med bakgrundsmusik påverkade arbetsmiljön? METOD För att uppfylla syftet med denna studie, samt få svar på frågeställningarna valde jag att använda mig av en före- och efterdesign för att komplettera litteraturstudien. Före v.16 Försök v Efter v Elevenkät 1 Observation/ Elevenkät 2 Dagboksanteckningar Enkät 3 5

11 Upplägget på undersökningen var att med hjälp av elevenkät 1 undersöka hur eleverna upplevde miljön i klassrummet före försöket. Därefter var tanken att med hjälp av elevenkät 2 undersöka hur eleverna upplevt miljön under försöket. Dessutom valde jag att lärarna till klassen fick fylla i en enkät (enkät 3) för att få veta hur de upplevt försöket. Vidare planerade jag att kunna göra en jämförelse (triangulering) mellan elevernas, lärarnas och mina egna upplevelser. Fokus har varit hur miljön i klassrummet upplevdes under tiden då klassisk bakgrundsmusik spelades. Försökspersoner I denna studie, som genomfördes under vårterminen 2008, har en klass på grundskolans tidigare år med sina två lärare deltagit. Klassen gick på en av grundskolorna i Örnsköldsviks kommun. Urvalet av försökspersonerna har inte varit slumpmässigt. Jag kom i kontakt med klassen och dess lärare under min slutpraktik och tyckte att det var en bra lösning att använda mig av dem i min studie. Trost och Hultåker (2007) beskriver detta som ett bekvämlighetsurval. Genomförande Datainsamlingsarbetet har bestått av några olika delar. Under den första delen skaffade jag mig en bra grund för studien, genom att eleverna i undersökningsgruppen fick fylla i elevenkät 1 (bilaga 2). Enkäten var konstruerad med både fasta svarsalternativ och öppna frågor. Valet att lägga upp enkäten på det sättet var att eleverna skulle få möjligheten att uttrycka sig med sina egna ord och tankar men ändå ha kvar lättheten att sammanställa enkäterna. Jag var närvarande när enkäten skulle fyllas i och höll en kort introduktion till enkäten. Under denna introduktion förklarade jag hur eleverna skulle fylla i enkäten och svarade på frågor som eleverna ställde. Under den andra delen, som sträckte sig under en två veckor lång period och sex lektioner, utförde jag försöket med att spela klassisk bakgrundsmusik. Urvalet av lektioner gjorde jag tillsammans med lärarna i klassen. Eftersom klassen ofta jobbar i halvklass, tog vi tre lektioner i veckan där hela klassen var samlade. Längden på dessa lektioner varierade mellan sextio och åttiofem minuter och eleverna jobbade då med svenska och matematik. Under hälften av dessa lektioner har jag varit närvarande och observerat klassen och miljön i klassrummet. Precis som Rubinstein och Wesén (1986) beskriver kan en observation ha ett bestämt syfte. Mitt syfte under observationerna har varit att iaktta hur arbetsmiljön i klassrummet påverkades när bakgrundsmusik spelas. Det jag observerat har jag sedan skrivit ner i en dagbok. Efter att försöket med bakgrundsmusik var avslutat, fick eleverna fylla i elevenkät 2 (bilaga 3), för att bland annat få svar på hur de upplevt försöket. Denna enkät var konstruerad som elevenkät 1 med både fasta svarsalternativ och öppna frågor. Enligt Trost och Hultåker (2007) kan en svårighet med fasta svarsalternativ vara att de svarande känner sig låsta eller saknar svarsalternativ när de svarar på enkäten. De öppna svarsalternativen kan å ena sidan skapa problem då enkäterna ska sammanställas och tolkas, då det kan bli rätt tidskrävande. I den sista delen av datainsamlingen fick lärarna i klassen fylla i enkät 3 (bilaga 4) som endast bestod av öppna frågor. Tanken var först att jag skulle intervjua dessa två lärare, men 6

12 eftersom det uppstod svårigheter med att hinna med det på grund av tidsbrist, blev detta en bra lösning till problemet. I och med att enkäten bestod av öppna frågor, fick lärarna chansen att skriva mycket ingående svar, ungefär som de skulle svarat vid en intervju. Material De material som använts i denna studie är de tre enkäterna, elevenkät 1, elevenkät 2 och enkät 3. Dessutom har jag använt två cd-skivor, Adagio music for relaxing och Largo music for reading, som är hämtade ur Naxos samling 101 Classics The best loved classical melodies. Bakgrundsmusiken spelades upp på en mindre cd-spelare med fasta högtalare. Forskningsetiska övervägande Innan en studie påbörjas, bör etiska övervägande tas ( Då denna studie omfattar människor, ansåg jag att det var viktigt att få ett godkännande av rektorn för den berörda skolan samt lärarna till klassen. Eftersom eleverna är under arton år, skickade jag även hem ett brev till deras föräldrar där jag informerade om studiens innehåll och tillvägagångssätt. All data behandlas konfidentiellt och försökspersonerna är anonyma. Databearbetning Databearbetningsfasen har bestått av att analysera de tre enkäterna och presentera dem i form av stapeldiagram och löpande text. De dagboksanteckningar som jag skrivit ner under försöket har jag sammanställt och sedan jämfört mot de svar jag fått av enkäterna. På så sätt har jag genomfört en triangulering av de data som samlats in. Med en triangulering menas att den information som framkommit under datainsamlingen (med hjälp av olika metoder) jämförs och sammanställs för att återge en så fyllig bild som möjligt (Patel och Davidson, 2003). RESULTAT Under denna rubrik presenteras resultaten av elevenkät 1, elevenkät 2, enkät 3 och observationerna i sin helhet. Efter varje del sammanfattas resultaten som presenterats och avslutningsvis följer en kort sammanfattning av hela resultatdelen. Elevenkät 1 Figur 1. Elevernas uppfattning av arbetsmiljön i klassrummet (n=18) Killar Tjejer 0 Den är bra Den kan bli bättre 7

13 Figur 1 visar att den övervägande delen av eleverna, tretton av arton stycken, tycker att miljön i klassrummet kan bli bättre under lektionstid. Elevernas önskemål om hur arbetsmiljön i klassrummet ska vara (n=18). Alla tjejer uttryckte att de ville att det skulle vara lugnt och tyst i klassrummet under lektionstid. En av killarna tyckte att miljön i klassrummet skulle vara som den är nu, eftersom han var nöjd med den. En annan skrev att han inte brydde sig om hur miljön i klassrummet var. De andra sex uttryckte att det skulle vara lugnt och tyst. Figur 2. Elevernas musiklyssning i samband med läxläsning (n=18) Ja Nej Ibland Killar Tjejer Av figur 2 kan man se att det är hälften av de svarande som ibland lyssnar på musik under läxläsningen. Endast två tjejer svarar att de inte lyssnar på musik under tiden de gör sina läxor. Fem killar svarade att de inte brukar lyssna på musik under läxläsning. I denna klass är det alltså vanligare bland tjejerna att lyssna på musik vid läxläsning än vad det är bland killarna. Figur 3. Elevernas uppfattning ifall de kan koncentrera sig bättre med bakgrundsmusik (n=18) Killar Tjejer 1 0 Ja Nej Ibland I figur 3 ser man att lika många killar som tjejer, åtta av arton elever, tycker att det är lättare att koncentrera sig när de lyssnar på musik. Sex elever tycker att det ibland är lättare att 8

14 koncentrera sig, medan tre elever upplever att det inte blir lättare att koncentrera sig när musik spelas. Kommentar: En kille svarade att han inte visste ifall det var lättare att koncentrera sig när musik spelas. Elevernas musikval vid läxläsning (n=11). Valet av musik när eleverna gör sina läxor ser lite olika ut. Fem av sju tjejer skriver att de lyssnar på lugn musik, medan de andra två lyssnar på hiphop, rock, pop eller disco. Killarna har igen gemensam nämnare i sina svar, men de nämner att de lyssnar på rock, pop, hiphop och lugn musik. Figur 4. Elevernas önskan om att ha möjlighet att lyssna på musik under lektionstid (n=18) Ja Nej Ibland Killar Tjejer I figur 4 kan man se att flest elever, femton av arton, vill ha möjligheten att kunna lyssna på musik under lektionstid ofta eller ibland. Endast tre elever vill inte ha möjligheten att kunna lyssna på musik. Figur 5. Elevernas önskan om hur de vill lyssna på musik under lektionstid (n=15) Mp3 /bärbar cd Med cd spelaren i klassrummet Killar Tjejer 9

15 I figur 5 ser man att tolv av de femton elever som vill ha möjligheten att lyssna på musik under lektionstid vill göra det med mp3-spelare eller bärbara cd-spelare. Tre elever vill lyssna på musiken med hjälp av cd-spelaren i klassrummet. Sammanfattning elevenkät 1 Svaren på elevenkät 1 visar ingen större skillnad mellan killar och tjejer. Tretton av arton elever tycker att miljön i klassrummet kan bli bättre. Mer än hälften av eleverna vill att det ska vara tyst och lugnt i klassrummet under lektionerna. Fler tjejer än killar brukar lyssna på musik när de gör sina läxor, medan det är lika många tjejer som killar som tycker att det är lättare att koncentrera sig när musik spelas. Femton av arton elever vill ha möjlighet att lyssna på bakgrundsmusik under lektionstid. Elevenkät 2 Figur 6. Elevernas upplevelse av arbetsmiljön i klassrummet under försöket (n=18) Killar Tjejer 0 Den blev bättre Den blev sämre Ingen större skillnad I figur 6 ser man att tolv av arton elever inte upplevde någon större skillnad på miljön i klassrummet under försöket. Två killar och två tjejer upplevde att miljön blev bättre, medan två killar upplevde att den blev sämre. Figur 7. Elevernas förmåga att koncentrera sig med bakgrundsmusik (n=18) Jag hade lättare att koncentrera mig Jag hade svårare att koncentrera mig Det var ingen större skillnad Killar Tjejer Av figur 7 kan man utläsa att fem killar och fem tjejer inte upplevde att de påverkades så mycket av bakgrundsmusiken. Tre killar och två tjejer svarade att de tyckte att det var svårare 10

16 att koncentrera sig under tiden bakgrundsmusik spelades. En kille och två tjejer tyckte att det var lättare att koncentrera sig när bakgrundsmusik spelades. Figur 8. Elevernas uppfattning av bakgrundsmusiken (n=16) Killar Tjejer 1 0 Mysigt Störande Roligt Tråkigt Av figur 8 kan man dra slutsatsen att fler tjejer än killar uppskattade bakgrundsmusiken som spelades. Fyra tjejer och en kille svarade att de tyckte att det var mysigt med bakgrundsmusik, medan det var fyra killar som svarade att de tyckte bakgrundsmusiken var tråkig. Tre killar och två tjejer tyckte att bakgrundsmusiken var störande. En av vardera kön tyckte att det var roligt med bakgrundsmusik. Kommentar: Två tjejer svarade inte alls på frågan. Figur 9. Elevernas upplevelser av bakgrundsmusiken (n=14) Rogivande Lugnande Stressande Störande Killar Tjejer Utifrån de svar jag fått in ser man i figur 9 att flest killar, fem av nio, tyckte att musiken som spelades under lektionerna var störande. De andra tre tyckte att musiken var lugnande. Två tjejer tyckte att musiken var lugnande, lika många att den var störande och en att den var rogivande. Kommentar: En utav tjejerna kommenterade att hon inte hade hört musiken så bra, en annan tjej att musiken var dålig och en tredje tjej svarade inte alls på frågan. En kille svarade att musiken som spelades var tråkig. 11

17 Elevernas syn på försöket, från den första till den sista lektionen (n=13). Endast fem killar svarade på denna fråga och fyra utav dessa hade inte märkt någon skillnad från den första lektionen med bakgrundsmusik till den sista. En kille svarade att han inte visste. Åtta av nio tjejer svarade på frågan. Sex utav dessa svarade att de inte hade märkt någon skillnad, en visste inte och en annan tyckte att det hade blivit tystare och lugnare i klassrummet. Figur 10. Elevernas upplevelse om vilken lektion som fungerade bäst under försöket (n=14) Killar Tjejer 0 Tystläsning Matematik Svenska Av svaren i figur 10 ser man att lika många killar som tjejer tyckte att lektionerna med matematik fungerade bäst. Tre killar och två tjejer svarade att lektionerna med tystläsning fungerade bäst och en kille och två tjejer att lektionerna med svenska fungerade bäst. Kommentar: Två killar svarade att ingen utav lektionerna med bakgrundsmusik hade fungerat bra. Två tjejer svarade att alla lektionerna hade fungerat lika bra. Figur 11. Elevernas önskan om en fortsatt användning av bakgrundsmusik under lektionstid (n=18) Ja Nej Ibland Killar Tjejer I figur 11 ser man att den övervägande delen av eleverna, tretton av arton stycken, skulle vilja fortsätta att lyssna på bakgrundsmusik ofta eller ibland. Två killar och tre tjejer vill inte fortsätta att lyssna på bakgrundsmusik. 12

18 Sammanfattning elevenkät 2 Av svaren på elevenkät 2, ser man att en övervägande del av klassen, tolv av arton elever inte upplevde någon skillnad på miljön i klassrummet under försöket jämfört med tidigare. Dessutom visar den att tio av arton elever ansåg att de varken tyckte att det var lättare eller svårare att koncentrera sig under tiden då bakgrundsmusik spelades. Tjejerna verkade uppskatta bakgrundsmusiken bättre, då fler tjejer än killar svarade att det var mysigt när musiken spelades. Killarna däremot verkade inte uppskatta musiken, då sju av nio, svarade att de tyckte att det var tråkigt eller störande med bakgrundsmusik. Trots detta ville tretton av arton elever gärna fortsätta att lyssna på bakgrundsmusik ofta eller ibland. Enkät 3 Lärare 1 Lärare 1 förklarar att hon inte har några egna regler när det gäller användning av mp3 under lektionstid, utan att det är ett gemensamt beslut som är taget i arbetslaget att mp3-spelare inte får användas på lektionerna. Under försöket lade lärare 1 märke till att de flesta eleverna blev lugna och jobbade mer koncentrerat, medan andra inte alls blev påverkade. Hon märkte även att ljudnivån i klassrummet sjönk, vilket hon tror beror på vilken sorts musik man spelar. Skulle det ha varit hårdrock under läslektionerna så skulle ju ljudnivån säkerligen höjts...tror jag. Själv upplevde hon att hon blev lugnare när bakgrundsmusiken spelades och skulle gärna vilja använda sig av det under egna lektioner. För att ta steget mot att börja undervisa med bakgrundsmusik skulle hon vilja ha tips och idéer på vilken sorts musik som passar till vilken aktivitet. Lärare 2 Lärare 2 förklarar också att ett gemensamt beslut i arbetslaget har tagits om att eleverna inte får använda mp3-spelare under lektionstid. Några faktorer som har spelat in när beslutet fattades var att det är en dyr sak att ta med till skolan och att det kan påverka koncentrationen och hörseln på ett negativt sätt. Lärare 2 brukar ibland använda sig av bakgrundsmusik i sin undervisning, till exempel vid tystläsning och matematik. Hon tycker att det ger en lugnande effekt på många av eleverna. Under försöket upplevde hon att många elever blev lugnare och fokuserade snabbare på sin arbetsuppgift, jämfört med hur det annars kan vara. Själv blev hon lugnare och mer avslappnad och skulle vilja använda sig av bakgrundsmusik i sin undervisning oftare. För att göra det skulle hon vilja köpa in lämplig musik och ett krav är att eleverna ska vara positivt inställda till att bakgrundsmusik spelas. Sammanfattning enkät 3 Något som de båda lärarna förklarar är att ett gemensamt beslut i arbetslaget tagits om att eleverna inte får använda mp3-spelare eller dylikt under lektionstid. Några faktorer som spelat in när det tagit detta beslut är att det är en dyr sak att ta med till skolan och att det kan påverka koncentrationen och hörseln negativt. När det kommer till hur bakgrundsmusiken påverkade eleverna under försöket, uttrycker båda lärarna att många av eleverna blev lugnare och kunde koncentrera sig bättre på sitt arbete, 13

19 medan några elever inte påverkades alls. Lärare 1 upplevde att ljudnivån i klassrummet sjönk under försöket och trodde att det kunde bero på vilken sorts musik som spelades. Båda lärarna blev själv mer avslappnade och lugnare när musiken spelades. Lärare 1 skulle vilja använda sig av bakgrundsmusik i sin egen undervisning. Med hjälp av lite tips och råd om vilken musik som passar till vilken aktivitet tror hon att hon skulle kunna ta steget till att börja undervisa med bakgrundsmusik. Lärare 2 använder ibland musik i sin undervisning, men skulle kunna tänka sig att använda det oftare. Något hon känner är viktigt är att eleverna ska vara positivt inställda till att lyssna på musik under lektionstid. Observation Under de tre tillfällen som jag observerat klassen och miljön i klassrummet då bakgrundsmusik spelats, har jag lagt märke till några olika saker. Dels var musiken svår att spela på lämplig ljudnivå, så den hördes inte lika bra överallt i klassrummet. Detta kan innebära att eleverna upplevde musiken på olika sätt. En elev uttryckte muntligen att han tyckte att det var svårt att arbeta med bakgrundsmusik. Under försökets gång upplevde jag att det blev lugnare och tystare i klassrummet under vissa delar av lektionerna. Det tog alltid några minuter i början av lektionerna innan eleverna kom igång med sitt arbete. Vissa elever verkade kunna koncentrera sig bättre då bakgrundsmusiken spelades. Andra elever jobbade på som vanligt och visade inga tecken på att musiken varken påverkade dem negativt eller positivt. Mot slutet av lektionerna kunde det bli lite stimmigare i klassrummet, eftersom eleverna ville gå ut på rast eller gå på lunch. Men jag märkte stor skillnad under de lektioner där eleverna fick klara instruktioner av mig eller läraren om att alla skulle sitta och jobba i klassrummet, mot något tillfälle när detta glömdes bort och vissa elever fick gå iväg och jobba i grupprummen. Bäst tyckte jag ändå att det fungerade när eleverna ägnade sig åt tystläsning. Sammanfattning resultatdelen Innan försöket ansåg tretton av arton elever att miljön i klassrummet kunde bli bättre. Eleverna beskrev att det gärna kunde bli tystare och lugnare i klassrummet. Försöket visade sig inte ha någon större effekt på arbetsmiljön i klassrummet, då tolv av arton elever svarade att de inte upplevde någon skillnad. Elevernas upplevelse vad gäller miljön i klassrummet skiljer sig från vad lärare 1, lärare 2 och jag själv observerat under försökets gång. Vi upplevde att många elever blev lugnare och kunde koncentrera sig bättre på sitt arbete. Fjorton av arton elever ansåg att det var lättare att koncentrera sig vid läxläsning då de lyssnade på musik. Av dessa fjorton elever var det sex stycken som svarade att de ibland upplevde att det var lättare att koncentrera sig. Efter försöket var det endast tre av arton elever som upplevde att det blev lättare att koncentrera sig, medan tio elever inte märkte någon större skillnad vad gäller deras koncentration på lektionerna. Tjejerna i klassen verkade uppskatta bakgrundsmusiken bättre då de flesta svarade i elevenkät 2 att musiken var mysig eller lugnande, medan de flesta killarna beskrev den som tråkig eller störande. Trots detta ville tretton av arton elever gärna fortsätta att lyssna på bakgrundsmusik, vilket kan jämföras med de femton elever som ville ha möjligheten att lyssna på bakgrundsmusik innan försöket. 14

20 DISKUSSION I studiens resultatdel visade det sig att eleverna och lärarna upplevde försöket med klassisk bakgrundsmusik på olika sätt. De flesta eleverna upplevde ingen större skillnad i arbetsmiljön under försöket, medan lärarna upplevde att det blev lugnare och att eleverna kunde koncentrera sig bättre. Dessutom visade det sig att trots att många elever inte verkade uppskatta den klassiska bakgrundsmusiken, ändå i fortsättningen ville ha möjlighet till att lyssna på musik under lektionstid. Under denna rubrik kommer jag att diskutera kring resultatet, de valda metoderna och studiens tillförlitlighet. Resultatdiskussion Utifrån de resultat som har presenterats ser man att upplevelsen av försöket ser lite olika ut, beroende på vem man frågar. De flesta elever visade tydligt av svaren på elevenkät 2 att de inte upplevt någon större skillnad då det gäller arbetsmiljön i klassrummet under försökets gång, medan de båda lärarna och jag själv upplevde att miljön i klassrummet blev lugnare och att ljudnivån sänktes något. Dessutom tyckte vi att eleverna koncentrerade sig bättre på sitt arbete när bakgrundsmusiken spelades. Att människor kan uppleva samma händelse på olika sätt är inget konstigt. Vi är helt enkelt olika, men det kan även handla om dagsformen, att vi befinner oss i olika sinnesstämningar, tidigare upplevelser, var man befinner sig och vilka personer som finns runt om oss. Det finns många förklaringar till detta, men varför upplevde vi försöket på så olika sätt? Personligen tror jag att det finns några faktorer som kan ha påverkat resultatet på något sätt. För att få bästa tänkbara effekt av bakgrundsmusik, tror jag att det är viktigt att använda rätt utrustning (jmf Jensen, 1996). Som jag tidigare har nämnt, var det svårt att spela upp musiken på lämplig ljudnivå. Cd-spelaren, var av mindre typ med två fasta högtalare och stod längst fram i klassrummet. Om det istället funnits högtalare på olika ställen i klassrummet, hade det varit lättare att ställa in rätt ljudnivå och musiken hörts lagom mycket över hela klassrummet. De elever som satt nära cd-spelaren, kan ha upplevt musiken som hög, medan de elever som satt längst bak i klassrummet nästan inte alls hörde den. Försöket i denna studie sträckte sig över två veckor med tre lektioner varje vecka. Så här i efterhand, tror jag att upplägget på försöket skulle ha sett lite annorlunda ut, för att eleverna skulle ha fått en kontinuitet i undervisningen med bakgrundsmusik. Detta tror jag är en förutsättning för att eleverna ska kunna känna sig trygga i sin miljö (jmf Skolverket, 2006). Lektionstillfällena var för få och tidsperioden för kort. Fler lektioner eller en längre tidsperiod, skulle kunna ha medfört att fler elever upplevt skillnad på miljön i klassrummet och jag fått en bättre bild av hur musiken påverkade eleverna och dess arbetsmiljö. Men jag ser inte att jag kunnat utföra undersökningen på annat sätt, då den korta försöksperioden betingades av min tidsplanering för att skriva uppsatsen. Den klassiska musiken ska vara ett bra hjälpmedel för att skapa en avslappnad miljö och ge bra förutsättningar för att underlätta inlärningen (Gudmundsson, 1997 och Jensen, 1996). Men jag märkte att många av eleverna i den undersökta klassen verkade besitta en negativ attityd gentemot den klassiska musiken. Detta tror jag kan ha försvårat försöket och eleverna kanske inte svarade helt sanningsenligt på frågorna i de båda enkäterna. De kan ha låtit sina värderingar om genren styrt svaren. Skillnaden i upplevelsen av bakgrundsmusiken kan också 15

21 förklaras med att vi alla har olika inlärningsstilar och därför upplever den på olika sätt. Jag tror att det finns tre grupper med människor, när det kommer till att lyssna på musik under tiden man arbetar eller studerar. I den första gruppen har vi de personer som gärna lyssnar på musik och upplever att de då kan koncentrera sig bättre. Sen har vi en grupp med människor som tycker att det är störande med bakgrundsmusik och inte alls kan koncentrera sig. I den tredje gruppen återfinns de människor som klarar av att arbeta med bakgrundsmusik. De jobbar på precis som vanligt, musiken är bara där och de kan varken säga att den stör eller bidrar till en bättre arbetsmiljö för dem. Eleverna i studien uttryckte tydligt i enkätundersökningen att de gärna ville att det skulle vara tyst och lugnt i klassrummet för att arbetsmiljön skulle kännas bra. Precis som olika rapporter visar (SoS, 2005) har jag vid fler än ett tillfälle upplevt att ljudnivån i olika klassrum ofta är för hög och därför tycker jag att det är intressant att eleverna själva uttrycker detta. Som lärare måste man reflektera över hur arbetsmiljön i klassrummet är och vad man kan göra för att förbättra den. Under bakgrunden finns det några förslag till vad man kan göra för att förbättra detta (Johansson et al, 2007 och Hellberg, 1996). Den största bakomliggande faktorn varför färre elever i denna studie ville ha möjlighet att lyssna på musik under lektionstid efter försöket än före, tror jag har mycket att göra med valet av musik (jmf Jensen, 1996). Skulle de istället få välja genrer fritt och lyssna på musiken med hjälp av mp3-spelare eller liknande, tror jag att eleverna skulle ha upplevt att arbetsmiljön hade förbättrats. En risk som skulle kunna uppstå är att vissa elever inte skulle klara av valfriheten och musiken skulle på så istället påverka både arbetsmiljön och deras koncentration negativt. Metoddiskussion och tillförlitlighet Jag anser att den inledande litteraturgenomgången och valet av metoder har varit väsentliga utifrån syftet och frågeställningar. De enkäter och observationer som genomförts har fungerat väl, både vad gäller dess uppgift och till studiens tidsperspektiv. Dessa har sedan utmynnat till en fyllig presentation av resultaten från tre olika håll en så kallad triangulering. Möjligen hade intervjuer kunnat användas för att ytterligare fördjupa förståelsen för hur bakgrundsmusiken upplevdes under försöket. Att utfallen från metoderna pekar åt olika håll, behöver inte betyda att studien är mindre tillförlitlig, utan det kan istället ses som ett tillfälle till rikare tolkning. Trots att jag gick igenom hur elevenkäterna skulle besvaras innan jag delade ut dem, var det några elever som skapade egna svarsalternativ, hoppade över någon fråga eller använda flera svarsalternativ. En förklaring till detta kan vara att enkäterna kunnat utformas på annat sätt eller gjorts tydligare för att passa undersökningsgruppen bättre. Från början var det tänkt att jag skulle intervjua de båda lärarna, men på grund av svårigheter att hitta tillfälle att utföra dessa, fick frågorna istället skapa en enkät med öppna frågor - enkät 3. Fördelen med detta var att lärarna fick möjlighet att fundera kring frågorna under försökets gång och sedan sätta sig ner i lugn och ro och svara på enkäten. Nackdelen med det var att jag inte kunde ställa följdfrågor som kunde ha utvecklat deras svar ytterligare. Genom de observationer jag genomfört, har jag kunnat studera beteenden och skeenden i ett naturligt sammanhang i samma stund som det inträffat (Patel och Davidson, 2003). Observationerna har varit ostrukturerade för att på så sätt kunna inhämta så mycket 16

22 information som möjligt. De iakttagelser som jag gjort under observationerna, har skrivits ner i en dagbok och sedan sammanfattats i resultatdelen. Metoden i sig har fungerat mycket bra, men fler tillfällen för observation hade kunnat skapa en säkrare och bättre bild över de beteenden och skeenden som återfanns i klassrumsmiljön. Studien är av mindre skala och resultatet kan bara stå för den undersökta klassen. Jag kan inte utifrån denna studie veta hur klassisk bakgrundsmusik kan påverka arbetsmiljön i andra klasser, men jag kan ändå dra vissa slutsatser och lärdomar av det arbete som jag utfört. Slutdiskussion Syftet med denna studie har varit att undersöka hur klassisk bakgrundsmusik kan påverka arbetsmiljön i klassrummet under lektioner då eleverna arbetar individuellt. Mycket av den litteratur som jag tidigare presenterat pekar på att musik kan främja elevers inlärning och förbättra arbetsmiljön i klassrummet. Viktigt är att välja rätt musik till rätt tillfälle. Klassisk och instrumental musik i lugna tempon lämpar sig bäst för att skapa en avkopplande miljö och främja inlärningen hos elever. Vill man istället få elevernas uppmärksamhet eller kanske öka deras energi kan andra genrer som pop, rock eller jazz användas (Gudmundsson, 1997 och Jensen, 1996). För att skapa en bra arbetsmiljö i klassrummet är det viktigt att eleverna känner sig trygga där. Därför är det bra om det finns alternativ för alla elever. När bakgrundsmusik används ska det finnas möjlighet att arbeta i en lugn och tyst vrå eller rum för de som har behovet av det. Det ska även finnas hörselskydd för de elever som vill arbeta i fred eller få det tystare omkring sig (Johansson et al, 2007). Slutsatsen av denna studie, att alla människor är olika är varken banbrytande eller kanske så förvånande. Något som fungerar bra för den ena, kanske inte alls fungerar för en annan. I Lpo94 står det att undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (Skolverket, 2006, s. 4). Skolan har knappast några förpliktelser att använda sig av bakgrundsmusik i undervisningen. Men om musik kan vara ett bra verktyg för att skapa en bra arbetsmiljö i klassrummet och underlätta inlärningen, kan det ju vara värt att pröva det! Förslag till fortsatt forskning Det finns flera olika ingångspunkter till fortsatt forskning. Dels kan man med ett större forskningsprojekt, få en bättre bild över hur klassisk bakgrundsmusik påverkar eleverna och arbetsmiljön i klassrummet. Det skulle även vara intressant att undersöka två olika elevgrupper, där den ena gruppen får lyssna på utvald musik och den andra gruppen får välja musik fritt. Skulle elevgrupperna skilja sig åt på något vis? Hur påverkas arbetsmiljön och koncentrationen hos eleverna i de båda grupperna? Forskning i mindre skala skulle kunna vara att undersöka hur olika musikstilar påverkar arbetsmiljön i klassrummet. Man skulle även kunna undersöka hur naturljud, till exempel fågelsång eller lövsus påverkar arbetsmiljön i klassrummet. 17

23 REFERENSER Arbetsmiljöverket. Regler och ansvar. ( ). Barnombudsmannen. (2000). Förslag till föreskrifter om arbetsplatsens utformning (AFS 2000:XX) samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. (Beteckning 420 YLF 3421/97). ( ). Berglund, B. (2005). Barns hälsa och inlärning försämras av bullriga ljudlandskap i skolan och hemmet. [Children s health and learning deteriorate because of noisy soundscapes in the school and at home.] Ympäristö ja Terveys [Miljö och hälsa], 36(2-3), Dahllöf, U. (1967). Skoldifferentiering och undervisningsförlopp : komparativa mål- och processanalyser av skolsystem 1. Stockholm. Dewhurst-Maddock, O. (1994). Ljudterapi: röstens och musikens helande kraft. Orsa: Energica. Gudmundsson, C. (1997). Lär med musik. Jönköping: Brain Books. Hallam, S., & Price, J. (1998). Can the Use of Background Music Improve the Behaviour and Academic Performance of Children with Emotional and Behavioural Difficulties? British Journal of Special Education, v25 n2 p88-91 Jun (EJ571869) Hellberg, A. (red.) (1996). Att se, höra och andas i skolan : [en handbok om skolans innemiljö]. Stockholm: Arbetarskyddsstyr. Hindenfeldt, C. (2007). Sch... jag vill höra fåglarna. Lärarnas tidning nr ( ). tputtemplateid=92&articlestateid=2 Jensen, E. (1996). Aktiv metodik : strategier för framgång - ta fram det bästa hos dina elever och hos dig själv : [metodboken med över 1000 idéer som underlättar inlärningen]. Jönköping: Brain Books. Johansson, A., Skillström-Carlsson, A., & Ring, C. (2007). Ett klassrum som lockar: klassrumsmiljö utifrån lärstilar. Horred: Serholt läromedel. Ljunggren, P., Bohman, S., & Karlsson, H. (2002). Arbetets musik: visor - buller - skval. Stockholm: Carlsson Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur Rubinstein Reich, L., & Wesén, B. (1986). Observera mera! Lund: Studentlitteratur 18

24 Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 ( ) SoS (2005). Miljöhälsorapport ( ) 9E C/3026/ pdf Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare : en introduktion. Uppsala: Kunskapsföretaget Söderlund, G. (2007). Noise improves cognitive performance in children with dysfunctional dopaminergic neurotransmission. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, ( ). Trost, J., & Hultåker, O. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet. ( ). Wennergren, A. (2007). Dialogkompetens i skolans vardag : en aktionsforskningsstudie i hörselklassmiljö. Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska högskola, 2007 Tillgänglig på Internet: 19