Likabehandlingsplan för Gymnasieskolan Vipan (Samverkad )

Transkript

1 B Utbildningsförvaltningen Gymnasieskolan Vipan Likabehandlingsplan för Gymnasieskolan Vipan (Samverkad ) Läsåret Upprättad i enlighet Skollagen(2010:800 6 kap 8 ). Upprättad av: Gruppen för likabehandling på Gymnasieskolan Vipan i samråd med elever och personal. Lunds kommunala gymnasieskolor, vuxenutbildning, grundskolan International School of Lund samt Lunds skolors modersmålsverksamhet tar avstånd från alla former av kränkningar i enlighet med Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800). Denna plan innehåller: Gymnasieskolan Vipans värdegrund/ordningsrelger Främjande arbete Förebyggande arbete Kartläggning och riskanalys Mål Rutiner för anmälan och uppföljning Rutiner för akuta situationer Plan för läsåret Beskrivning av hur planen ska följas upp och utvärderas Uppföljning av planen för läsåret Lagar och definitioner Vipans värdegrund Vipans värdegrund har tagits fram i ett samarbete mellan ledning, mentorer och elever under Samtliga elever har via klassråd givit rektor skriftlig feedback på ordningsreglerna och värdegrunden. Eleverna på Vipan vill ha ordningsregler och värdegrund i ett och samma dokument.

2 Ordningsregler (Skolans värdegrund) (Beslutad i Samverkansgruppen ) Trygghet Arbetsro Rättvisa för våra elever. Därför har vi ordningsregler! Alla ska respektera varandra Det innebär bland annat att ingen ska utsättas för hot eller våld, vare sig med ord eller slag. Detta gäller även via nätet. Alla tar avstånd från förtyck och kränkande behandling. Gymnasieskolan Vipan ska vara fri från mobbning. Kränkande symboler ska inte förekomma på skolan. Alla ska arbeta aktivt för likabehandling av individer och grupper. Om du ser eller hör att någon diskrimineras tala om det för personal på skolan. Rektor ska godkänna om affischer får sättas upp och var de i så fall sätts upp. Rektor ska godkänna om flygblad ska få delas ut. Alla arbetar för samhörighet och gemenskap Alla kommer i tid till lektionerna. Ingen skolkar eller fuskar. Om du tror att någon skolkamrat mår dåligt säg till din mentor eller kurator. På lektioner får ingen bli störd av att någon uppträder olämpligt. Det är läraren som avgör om mobiltelefon eller annat föremål stör lektionen. Alla ska ha ett demokratiskt förhållningssätt På skolan lyssnar vi med respekt på varandra. Alla har rätt att framföra sina synpunkter. Alla visar respekt för vår miljö Vår gemensamma miljö får ingen förstöra. Säg till någon personal om du ser någon klottra, slå sönder eller sabotera på annat sätt. Konsekvenser Den som begår en brottslig handling t.ex. hotar, slår eller utför skadegörelse blir anmäld till polis och sociala myndigheter. Är den brottsliga handlingen allvarlig blir eleven omedelbart avstängd. Verktyg (knivar m.m.) som används under utbildningen får inte bäras utanför verkstaden/institutionen. Den som stör skolans ordning t.ex. uppträder olämpligt på lektion så att andra elever blir störda får tillsägelse och skriftlig varning. Målsman kontaktas alltid. Hjälper inte skriftlig varning stängs eleven av från skolan. Läraren har rätt att under lektionspasset ta hand om störande föremål. Läraren har också rätt att visa ut en elev för resten av undervisningspasset. Fusk gör att den som fuskar blir underkänd på uppgiften. Målsman kontaktas. Skolk eller för sen ankomst resulterar i att målsman kontaktas, även CSN. Röker man på skolans område (innanför linjerna) får man tillsägelse (gäller även elektroniska cigaretter). Målsman kontaktas. Skriftlig varning utfärdas om tillsägelse inte hjälper. 2

3 Ordningsreglerna ska utvärderas vartannat år Främjande arbete Kärleken är fri! Skolvecka med fokus på barnkonventionen Styrgruppen för Det handlar om kärlek ansvarar. Från Vipan medverkar Yvonne Åkesson, Karin Tedenbrant, Lotta Lovén och Staffan Winslow i styrgruppen. Hela skolan deltar i Kärleksveckan (vecka 42). Elevcafè drivs av Hemgården Hemgårdens fritidspersonal samverkar med Vipans i det främjande arbetet. Goda relationer lärare, elevassistenter och elever har vi haft föreläsning av Margareta. Temat är bemötande av elever ; att gå till ett allt större ansvarstagande. Vardagsarbetet är det viktigaste i att främja gemenskap, kamratskap och motverka intolerans och kränkningar. Varje arbetslag har olika metoder, någon har t.ex. öppna och bemannade klassrum under elevers håltimmar. Aktivt klassrådsarbete Varje mentor har regelbundet klassråd då bl.a. elevernas synpunkter aktivt efterfrågas. Var finns risker? Hur förebygger vi? Hur vill eleverna arbeta främjande? Klassrådstiden används också för att skapa förtroendefulla relationer mellan elever och mellan elever och mentorer. Förtroendefulla relationer borgar för en god stämning där man vågar lyfta problem. Ledning samarbetar med representanter från elevprogramråden I syfte att planera främjande åtgärder träffar representanter för elevprogramråden ledningen minst två gånger per termin. Elevrepresentanterna ordnar, med ledningens stöd elevaktivitetsdagar. Hög vuxennärvaro i matsalen Lärare och elevassistenter äter tillsammans med elever vilket ger naturliga samtal, skapar relationer och främjar gemenskap och kamratskap. Vipanloppet Varje vår ordnar skolan en löptävling för alla elever; man kan gå, springa eller fara fram i rullstol. Alla deltar! Världsbokens dag Elever och personal firar tillsammans med diktskrivning, högläsning och olika tävlingar. En dag på stranden 3

4 Varje vårtermin ordnar skolans ledning tillsammans med elevrepresentanter en dag på Lomma beach med olika aktiviteter både enskilt och i lag. Individualiserad undervisning Varje lärare strävar efter att hitta undervisningsmetoder som är anpassade till varje elevs förutsättningar. Rastaktiviteter På skolan har införskaffat möjlighet till rastaktiviteter, t.ex. pingisbord. Introduktionsdagar för nya elever Vid läsårsstart planerar mentorerna introduktion med bland annat teambuilding för att motverka utanförskap och främja gemenskap och tolerans. Förintelsens minnesdag Vi genomför varje vårtermin föreläsningar och filmvisningar med efterföljande diskussioner i elevgrupper. Programmet är upplagt med olika innehåll för respektive årskurs. Skolledningen ansvarar. Förebyggande arbete Elevhälsoteam Till varje område på Vipan finns ett elevhälsoteam kopplat med kurator, specialpedagog, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare. Teamet leds av biträdande rektor. Teamet har tillgång till skolpsykolog. Elevprogramråd Varje biträdande rektor genomför under läsåret 4-6 möten med elevrepresentanter från rektorsområdets klasser. Här ska bl.a. frågor om arbetsmiljö och trivsel diskuteras. Återkoppling till klassråd sker bland annat här. Elevkår Vipans elevkårsstyrelse samverkar med skolledningen. Elevcaféet Personalen på elevcaféet samverkar med skolledningen i att skapa trygghet för eleverna. Arbetslagsmöten Varje vecka är tid avsatt för arbetslagen att mötas för pedagogiska diskussioner samt för elev- och elevgruppsärenden. Arbetslagsledarna ansvarar. Punktinsatser i vissa klasser 4

5 När det framkommer indikationer på trivselproblem eller dylikt i särskilda klasser genomförs punktinsatser. Mentorn ansvarar för att informationen förs fram. Utvecklingssamtal Mentor håller varje termin ett utvecklingssamtal med eleven och, för omyndig elev, elevens vårdnadshavare. Elevskyddsombud (ESKO) Elevskyddsombuden har möjlighet att för skolledningen påpeka fysiska och psykosociala arbetsmiljöproblem. Under läsåret utbildas elevskyddsombuden på skolan. Rektor ansvarar. Myndighetssamarbete Skolan samarbetar systematiskt med polis och socialtjänst för att bl.a. genomföra olika informationskampanjer. Rektor ansvarar. Hälsosamtal Varje elev kallas till hälsosamtal med skolsköterska under sitt första gymnasieår. De biträdande rektorerna ansvarar. Gruppindelning Alla lärare uppmanas att medverka vid gruppindelningar och placering av elever så att ingen elev hamnar utanför. Kartläggning Gymnasieskolan Vipan består av cirka 1050 elever. Det är en skola med yrkesprogram, introduktionsprogram och gymnasiesärskola utspridd på13 byggnader i en parkliknande miljö. Den anonymitet som är ett resultat av en stor skola är en riskfaktor; det kan vara så att man som elev inte känner sig sedd. En risk med detta är att man kan bli utsatt för kränkning utan att det går att identifiera förövaren. Mycket av elevernas undervisning försöker vi därför förlägga till byggnader som i största delen är kopplade till elevens program/tillhörighet där det finns gott om personal som känner elevgrupperna. Det är dock inte schemamässigt möjligt alltid utan det förekommer att elever har undervisning i byggnader där de inte är kända av mer än den undervisande läraren. Vi har inte tagit fram elevlegitimationer, men vi fotograferar alla elever individuellt och sätter dem klassvis i ett dokument som samtliga i personalen har tillgång till. Arbetslagen har i sina uppdrag att planera sitt arbete med att skapa en trygg miljö för just sin elevgrupp, vilket är viktigt i och med att förutsättningarna skiljer sig åt mellan de olika grupperna. Kuratorerna har under läsåret att i sin årliga enkät tagit med frågor om riskområden på skolan. 5

6 Klassråden på Vipan har av rektor fått frågan var på skolan man är otrygg och i vilka situationer man känner sig otrygg. Frågor om trygghet på skolområdet ställs också till eleverna i den årliga Qualisenkäten. Svaren från eleverna är entydiga. Otrygga områden är inuti och utanför elevcaféet samt i och utanför matsalen. Elevcaféets ingång vetter mot en parkering som är utanför skolans område och ett cykelskjul, även det utanför skolans område. Här uppger eleverna att det känns otryggt. Eleverna tycker att det egna huset (där man har flest lektioner) är den tryggaste platsen. Vissa uppger att det känns otryggt på vintern, när det mörknar tidigt, när man ska röra sig mellan byggnaderna. Redan under pågående läsår tog skolan tag i problemet med matsalen och elevcaféet genom att anlita Trygga skolan samt att uppmuntra vuxna att äta i matsalen. Miljön i matsalen har upplevts tryggare, framkommer under klassråden. Vartannat år görs en kommungemensam mätning där alla elever i gymnasiets år 2 svarar. Vi har konstaterat att många elever på Vipan känner sig stressade. Vi kan också konstatera att kränkningar på nätet är ett växande problem. Personal har på APT ombetts uppge var de upplever att elever kan känna sig otrygga. Personalen pekar på samma områden som eleverna. Hälsomsamtal och utvecklingssamtal vittnar om samma dilemman. Kränkningar på nätet utgör ett växande problem och skolan kommer att intensifiera arbetet mot detta komplexa dilemma. Vissa elever är drabbade av hedersrelaterat förtryck och kontrollen över enskilda elever är något vi måste uppmärksamma. Området heder måste vi lära oss mer om. Vipan samverar i projektet Kärleken är fri som leds av Rädda Barnen och Rikspolisstyrlsen. Mål och konkreta åtgärder MÅL miljön på Vipan ska vara fri från kränkningar, trakasserier och diskriminering alla elever ska känna sig trygga och välkomna i skolan likabehandlingsplanen ska vara känd av alla som studerar och arbetar på Vipan 6

7 Rutiner för anmälan All personal är skyldig att ta emot anmälan från elever. Blanketten finns på It s learning under Infoelever/Likabehandling. Varje mentor visar elever var blanketter finns att hämta. (Tag emot anmälan även om den inte sker på blankett. Se till att skriva ner kort.) När en blankett kommer in ansvarar biträdande rektor för utredning, dokumentation och uppföljning. Om det framkommer att någon/några elever bryter mot skolans regler eller har blivit anmäld för att ha kränkt annan/andra elever kallar biträdande rektor in till särskilt möte. Den personal som får kännedom om diskriminering, kränkning eller trakasserier måste anmäla detta till biträdande rektor. Var uppmärksam på att för många elever är det omständligt och krångligt att fylla i en blankett hjälp till där det behövs! Rutiner som stöd för akuta situationer Personal som blir uppmärksam på en situation ska agera snabbt. Skolan har en särskild plan vid våld eller hot om våld. På Vipan ansvarar i första hand den lärare som uppmärksammar kränkningen. Om inte kränkningen upphör eller om läraren behöver förstärkning kontaktas någon i arbetslaget. Vid fall som bedöms allvarligare kontaktas biträdande rektor. Vid kränkning eller trakasserier gäller: 1. Läraren samtalar med den utsatta för att utreda vad som har skett och hur situationen ska förbättras 2. Läraren bestämmer datum för uppföljning högst fem dagar senare. 3. Läraren talar med den misstänkte och påtalar att kränkningen omedelbart ska upphöra. 4. Läraren bestämmer datum för uppföljning med den misstänkte - högst fem dagar senare. 5. Vårdnadshavarna kontaktas i de fall eleverna är omyndiga. Om det gäller myndiga elever försöker läraren få samtycke till kontakten. Läraren involverar med fördel en kollega i arbetet. 7

8 6. Läraren följer upp för att försäkra sig om att kränkningen har upphört 7. Om inte kränkningen upphör kontaktas biträdande rektor. 8. Läraren informerar alltid biträdande rektor om när något av punkt 1-5 sker. Detta sker alltid skriftligt. Om någon personal misstänks vara den som kränker kontaktas alltid rektor eller biträdande rektor som också ansvarar för utredning och uppföljning. Uppföljning och dokumentation Vid incidenter som innebär misstänkt kränkning eller diskriminering ska lärare/mentor dokumentera vad som har inträffat, vem som har gjort vad och vilka åtgärder som har vidtagits. (På It s learning finns en dokumentationsblankett) Be de inblandande skriva ner sina versioner av det inträffade samt underteckna dessa. Om någon inblandad elev har läs- och skrivsvårigheter ser läraren till att eleven får hjälp att skriva om det som har inträffat. Följ upp att kränkningen upphör. Vid sista uppföljningen dokumenteras och undertecknas att kränkningen har upphört. Vid kränkning som uppfattas som mer systematisk, eller bedöms vara särskilt allvarlig, ska biträdande rektor följa upp att kränkningen har upphört. Den dokumentation som har gjorts av lärare/mentor förvaras av denne, kopia ges till biträdande rektor. Huvudmannen är skyldig att utreda. Som stöd för biträdande rektor (till vilket utredning oftast delegeras) finns checklista på It s learning/infoelever och personal/likabehandling. Checklistan kan också användas av mentor. Uppföljning av plan för läsåret Föreläsning 12/8 (fm) Om de bara kunde skärpa sig utfört Utbildning för alla i hur man hanterar nätkränkningar har inte hunnits med under läsåret. Varje arbetslag spelar Fördomsspelet någon gång under läsåret utfört 8

9 Arbetslagen planerar för temadag Kärlek och relationer på alla hjärtans dag den 14 februari 2014 utfört men utvärdering visar att man vill ändra formen Fortsätta anlita Trygga skolan utfört Trygghetsvandring inte utfört Arbetslagen ser Ninjakoll om att ha en intellektuell funktionsnedsättning- utfört Vi skapar en lättläst variant av likabehandlingsplanen inte utfört Fler rastaktiviteter t.ex. spel - utfört Prova-på-aktiviteter där föreningar bjuds in till Vipan -utfört Tag med trygghetsaspekten i ombyggnadsprocessen 2014 och framåt pågår En dag på stranden utfört Elevaktivitetsdagar utfört Lådbilsrally, samarbete särskolan och byggprogrammet - utfört Plan för läsåret Ett verksamhetsmål för skolan är Att motivera alla elever. Arbetslagen planerar både för sitt eget arbete och via arbetslagsledarna tillsammans med skolledningen. Margareta Normell föreläsning. Kärleken är fri med syfte att utbilda alla i barnkonventionen med fokus på hedersproblematik genomförs på Vipan. Planering vårterminen 14 och höstterminen 14. Genomförande vecka 42. Uppföljning höstterminen 14 och vårterminen 15. Nätkränkningar behandlas också under Kärleken är fri. Ny kartläggning för Vipan tas fram Elevaktivitetsdagar Värdegrundsgrupp följer upp Skolinspektionens beslut. Planera för en progression för eleverna under skolår 1-4 i värdegrundsfrågor. Hur planen ska följas upp och utvärderas I juni 2015 ska varje arbetslag till skolledningen lämna skriftlig dokumentation om hur man har arbetat med området Värdegrund.. Eleverna utvärderar i Qualis-enkät området Trygghet och trivsel. Under året genomförs en enkät för alla årskurs 2 elever (gymnasiet) i kommunen. Vi använder även detta resultat i vår nya kartläggning. Skolledningen utvärderar och beslutar, i samråd med arbetslagsledarna, hur vi går vidare utifrån resultatet 9

10 Varje biträdande rektor följer i medarbetarsamtal upp att elever har fått utvecklingssamtal och hälsosamtal. Biträdande rektor följer också upp att klassråd hålls och ger elever feedback på dessa i elevprogramråden. Gruppen för likabehandling följer upp åtgärderna och föreslår nya åtgärder. Lagar och definitioner Elevers lika rättigheter ska främjas och diskriminering enligt någon av diskrimineringsgrunderna ska motverkas. Diskrimineringsgrunderna är: kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder könsöverskridande identitet eller uttryck tillgänglighet All form av kränkande behandling och alla former av trakasserier ska motverkas. Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och i skollagens (2010:800) 6:e kapitel förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Förordningen (2006:1083) kräver att elever ska delta i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Läroplanen beskriver skolans värdegrund. Diskriminering innebär att en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Diskriminering förutsätter någon form av makt hos den som utför den. Elever kan inte diskriminera varandra i juridisk mening, utan i verksamheten är det personalen eller huvudmannen som kan utföra diskrimineringen. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. 10

11 Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling används som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Gemensamt är att någon eller några kränker någons värdighet. Kränkningar kan utföras av en eller flera och riktas mot en eller flera. De kan vara handfasta men även subtila och svåra att upptäcka. Kränkningar kan förekomma vid enstaka tillfällen eller vara systematiska. De kan vara: Fysiska t.ex. slag och knuffar Verbala t.ex. förlöjliganden eller nedsättande tillmälen Psykosociala t.ex. utfrysning eller ryktesspridning Text eller bildburna t.ex. klotter, sms, mms, brev, lappar Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några med avsikt försöker skada någon eller orsaka någon obehag. Begreppet mobbning förekommer inte längre i författningarna. Schematisk beskrivning av läsårets handlingsplan mot kränkande behandling: Likabehandlingsplanen, tidsplan Ht 14 VT 15 HT 15 Följa upp om målen är uppnådda och dokumentera (resp BR rapporterar t Lotta L) Ledning och ALL Följ upp kärleksvecka Hur går vi vidare? Föreläsning lågaffektivt bemötande av Bo Hejlskov Föreläsning; Normell Likabehandlingsplanen tas upp i alla AL mentorerna är ansvariga Kartläggning vad behöver göras? Kärleksveckan, Plan och genomförande Planera för progressionsutbildning för elever Qualisenkäter och LUNKEN-enkäter En dag på stranden (maj månad) Uppföljning och ny plan inför kommande läsår Elevaktivitetsdag ansvariga: Lena S, Per H och Lotta L tillsammans 11

12 med elevprogramrådsrepr 12