UPPLYSNINGEN. Innehållsförteckning UPPLYSNINGEN 1

Transkript

1 UPPLYSNINGEN Innehållsförteckning UPPLYSNINGEN... 1 VAD FINNS I KAPITLET?...2 NÅGRA SÄTT ATT INLEDA KAPITLET...3 ARBETA MED KAPITLETS BILDER...4 ETT SPÅR GENOM KAPITLET...5 EXTRAMATERIAL...7 LÄSTIPS...8 FILMTIPS...8 KOPIERINGSUNDERLAG: STÖDORD TILL UPPLYSNINGEN...9 UPPLYSNINGEN 1

2 Vad finns i kapitlet? Kapitlet Upplysningen berättar om hur nya tankar inom vetenskap och filosofi påverkar och inspirerar epokens litteratur. En av upplysningens mest inflytelserika romaner, den fiktiva reseskildringen Robinson Crusoe av Daniel Defoe, behandlas i kapitlets första avsnitt Ny tid, nya idéer. Romanen hyllar med tidsenlig optimism alla på erfarenhet eller empiri baserade insikter och forskningsresultat. I avsnittet Förnuftstro, vetenskap och frihet med mannen som norm presenteras John Locke, arkitekten bakom det engelska statsskicket, och matematikern Isaac Newton, vars gravitationslära gör det möjligt att förklara skapelsen utan så mycket gudomlig inblandning. När frihetsvindarna blåser över den nordamerikanska kontinenten Förenta staterna bildas 1777 och den franska revolutionen rasar under parollen Frihet, jämlikhet, broderskap i slutet av talet, försöker även kvinnorna förändra sin situation. Olympe de Gouges fick bittert erfara att hon var för tidigt ute i Frankrike. Mary Wollstonecraft i England klarade visserligen livhanken, men spridningen av hennes bok Till försvar för kvinnans rättigheter hindras effektivt. Den franske filosofen Voltaire tas upp i Farliga tankar och belyses med ett avsnitt ur kortromanen Candide, där konsekvenserna av en blind gudstro obarmhärtigt avslöjas. I avsnittet Uppdrag granskning i 300 år betonas betydelsen av kritisk granskning såväl i upplysningsförfattaren Jonathan Swifts samtid, kanske allra tydligast uttryckt i den lilla skriften Ett anspråkslöst förslag, och i vår egen tid, med exempel från Roberto Savianos reportagebok Gomorra om den napolitanska maffian. Mest inflytelserik av alla upplysningsfilosofer kanske Jean- Jacques Rousseau blev genom sina filosofiska skrifter om frihet och barnuppfostran, som avsnittet Upptäckten av barnet berättar om. I Sverige gav Rousseaus roman Émile avtryck i bland annat i Anna Maria Lenngrens diktning. Carl Michael Bellman, talets främste svenske skald, behandlas i ett eget avsnitt Bellman och hans tid. Innehåll i Upplysningen Textutdrag från upplysningen Moderna textutdrag Berättar- teknik Bild- studium Upplev litteraturen 2 Ny tid, nya idéer Daniel Defoe, ur Robinson Crusoe (s. 145) talsromanens sätt att berätta (s. 148) Claude Lorrain, Hamn i solnedgång (s. 144) Nina Burton, ur Den nya kvinnostaden (s.133) Förnuftstro, vetenskap och frihet med mannen som norm Olympe de Gouges, ur Kvinnans rättigheter (s. 150) Robinson Crusoe (s. 146) Upplysningscafé (s. 149) Jonathan Swift, ur Gullivers resor (s. 138) Jean- Jacques Rousseau, ur Émile (s. 142) Farliga tankar Voltaire, ur Candide (s. 156) Per Olov Enquist, ur Livläkarens besök (s. 147) Uppdrag granskning i 300 år Jonathan Swift, ur Ett anspråkslöst förslag (s. 160) Roberto Saviano, Gomorra (s. 162) Tom Hunter, Woman Reading Possession Order (s. 161) Hedvig Charlotta Nordenflycht, Över en hyacint till (s. 153) Johan Henrik Kellgren, Den nya

3 Ny tid, nya idéer Daniel Defoe, ur Robinson Crusoe (s. 145) talsromanens sätt att berätta (s. 148) Claude Lorrain, Hamn i solnedgång (s. 144) Nina Burton, ur Den nya kvinnostaden (s.133) Förnuftstro, vetenskap och frihet med mannen som norm Farliga tankar Uppdrag granskning i 300 år Några sätt att inleda kapitlet Bellman och hans tid a) Överblicka kapitlet Olympe de Gouges, ur Kvinnans rättigheter (s. 150) Voltaire, ur Candide (s. 156) Jonathan Swift, ur Ett anspråkslöst förslag (s. 160) Carl Michael Bellman, Epistel N:o 23 (s. 166) Roberto Saviano, Gomorra (s. 162) John Crispinsson, Eftervärldens olika bilder av Ett sätt att inleda arbetet med upplysningen kan vara att låta eleverna få överblicka innehållet i Bellman (s. kapitlet. Planera en inledningslektion så här: 169) 1. Fånga upp elevernas Jean- Jacques kunskaper och associationer kring Jean- Fréderic upplysningen genom ett klassamtal och Rousseau, att föra ur stödord på tavlan. Schall, Émile 2. Med stödorden Émile på (s. 171) skrivtavlan som start: Dela in klassen vinner i mindre löpningen grupper. Låt varje grupp studera den inledande tidsaxeln, faktarutan och bilden (s. 170) i läroboken(s ). Anna Maria Uppmana grupperna att även bläddra igenom kapitlet och titta på bilder och läsa Lenngren, rubriker. Några ord till 3. Varje grupp min skriver k. dotter en tankekarta som sammanfattar den översiktliga bild som de tycker att läroboken om ger jag hade av epoken. 4. Visa ev. kopieringsunderlaget någon (s. 173) Stödord till upplysningen vid gruppernas redovisningar, som ett sätt att summera uppgiften. Upptäckten av barnet Tips! Ord och begrepp som kan vara bra att få med: John Locke, empiri, upplysningsfilosofi, naturvetenskap, Isaac Newton, Carl von Linné, Encyklopedin, Voltaire, religionskritik, Jean- Jacques Rousseau, kritik av kultur och vetenskap, Gustav III, Carl Michael Bellman, Anna Maria Lenngren Kopieringsunderlag: Stödord till upplysningen Bellmans sätt att berätta (s. 168) Robinson Crusoe (s. 146) Upplysningscafé (s. 149) Tom Hunter, Woman Reading Possession Order (s. 161) Peter Dahl, Ack, du min moder! (s. 166) Jonathan Swift, ur Gullivers resor (s. 138) Jean- Jacques Rousseau, ur Émile (s. 142) Per Olov Enquist, ur Livläkarens besök (s. 147) Hedvig Charlotta Nordenflycht, Över en hyacint till (s. 153) Johan Henrik Kellgren, Den nya skapelsen (s. 156) b) Introducera upplysningen genom att läsa en text Inled arbetet med upplysningen genom att låta eleverna få möta den spännande karaktären Robinson Crusoe i Daniel Defoes roman. Här ett förslag på ett upplägg för en eller ett par inledande lektioner: UPPLYSNINGEN 3

4 1. Fråga eleverna om de stött på Robinson Crusoe tidigare om de läst boken eller lärt känna gestalten på något annat sätt. Säkert känner alla till Robinson som tv- program. Vad är typiskt för tv- programmet? Hur är en Robinson? Hur skiljer sig Defoes Robinson från tv- versionens? En variant är att inledningsvis låta eleverna även göra Tala- uppgiften på sidan Läs lärobokens text på sidorna , gärna som högläsning. Diskutera med eleverna vad de särskilt lägger märke till i texten, och om något förvånar dem. Kanske kan Robinsons tålamod, hans hårda arbete eller det långa tidsperspektivet kommenteras. Besvara frågorna till utdraget. 3. Hjälp eleverna att peka ut saker i utdraget som visar att romanen om Robinson Crusoe är en upplysningsroman. Sammanfatta förslagsvis diskussionen i några punkter på tavlan. 4. Placera bilden som illustrerar bokens textutdrag (s. 146) i förhållande till textutdraget. Visar bilden Robinson före eller efter det lästa utdraget? (Se analys av bilden under rubriken Arbeta med kapitlets bilder.) Låt eleverna fundera över om Robinson är en alltigenom sympatisk gestalt eller inte, med tanke på vad vi vet om hans bakgrund och hans förhållande till Fredag, den infödde man som han räddar från att bli uppäten av sina fiender. 5. Avsluta genom att låta eleverna göra Skriv- uppgiften på sidan 148. Arbeta med kapitlets bilder Fördjupa studiet av kapitlets bilder genom att låta eleverna använda sig av den mall för bildanalys som finns som kopieringsunderlag i lärarhandledningens kapitel Antiken. Demonstrera gärna hur analysmallen fungerar genom att ni tillsammans i klassen studerar och diskuterar bilden från en Robinsonutgåva från talet (s. 146) med utgångspunkt i analysmallens frågor. Påminn eleverna om att det är lätt att hitta bakgrundsfakta på nätet. Därefter kan samtalen om bilderna ske i helklass som en del av arbetet med kapitlet, eller i mindre grupper där eleverna väljer en bild för en egen analys. Förslag på analys av bilden på sidan 146 Motiv: Bilden visar Robinson och Fredag på gemensam promenad tillsammans med en hund och en killing som Robinson bär. Personer: Robinson går i täten och Fredag strax efter på vad som förefaller vara en jaktutflykt. Båda är beväpnade. Miljö: En tropisk växtlighet med ett rikt djurliv omger den väl upptrampade stig som leder från Robinsons bostad och som Robinson och Fredag går på. Naturen är tämjd eller lagom prunkande. Himlen är klar. Komposition: I centrum för bilden vandrar Robinson fram med Fredag några steg bakom sig. Kompositionen får djup och perspektiv av den diagonal som skapas av vägen från fonden med Robinsons bostad och stigen som Robinson och Fredag följer framåt i bilden. Tolkning: Bilden har en antydan av värdeperspektiv eftersom Robinson går främst och är resligare än sin följeslagare. I bakgrunden reser sig ett tält som omges av betande getter. En katt med ungar bidrar till intrycket av lantlig idyll. Växtligheten har en arrangerad

5 prydlighet som påminner om en kuliss på teatern. Illustratören bygger på bokens text men har knappast några egna erfarenheter av att leva på en tropisk ö. Tid: Bilden visar en tidpunkt som ligger efter tillfället som återberättas i textutdraget i läroboken. Genom sina tidsangivelser talar utdraget om att Robinson har varit mer än sju år på sin ö. Han har kvar sitt parasoll, som utdraget berättar om, han har färdigställt båten trots alla svårigheter detta medförde och han har hunnit göra Fredag till sin trogne följslagare. Budskap: Robinson har vistats i många år på ön, och genom sitt hårda arbete har Robinson lyckats skapa sig ett hem där. Han har ordnat en bostad, håller husdjur och har skaffat sig en tjänare. Robinsons tillvaro har hela tiden blivit bättre tack vare Guds försyn och det egna arbetet. Bilden andas en obruten optimism om framtiden och kommande framsteg. Ett spår genom kapitlet Upplysningsidéerna i litteraturen Upplysningens idéer bärs till en början upp av livet i städerna och den allt större medelklassen. Läsningen av tidningar är kopplad till caféer och politiska klubbar, som var en utpräglad manlig miljö. Efter hand uppstår även en bokmarknad som är mindre könsdiskriminerande. Många populära böcker publiceras först i tidningar som följetonger där de är ämnade att locka till fortsatt läsning av tidningen. Vid läsningen av upplysningens texter kan elevernas arbete fokusera på att undersöka hur upplysningsidéerna återges, populariseras och får spridning genom debattskrifter och populära romaner. De olika uppgifterna inriktas på att hitta tidsenliga drag som: Optimism och framtidstro (Robinson Crusoe, till exempel) Empiriska kunskaper som kunde bevisas genom försök och experiment (Robinson Crusoe) Kritik av kyrkans konservativa idéer (Voltaire) Kritik av styrelseskicket (Jonathan Swift, Voltaire, Jean Jaques Rousseau) Jämlikhet men inte jämställdhet (Olympe de Gouges och Mary Wollstonecraft) Revolutionären Rousseau uppfostran grundad på trail and error (försök och misstag), kritik av äganderätten Här är förslag på infallsvinklar och uppgifter som kan fördjupa detta spår genom kapitlet. Empiri kunskaper genom försök Under arbetet med avsnitten Ny tid, nya idéer studerar eleverna hur empirismens kunskapsideal gavs ut i populär form av Defoe i romanen Robinson Crusoe. I Förnuftstro, vetenskap och frihet med mannen som norm behandlas naturvetenskapen som visade vägen genom Isaac Newtons Principia, 1687 (s. 152), och filosofin som följde efter genom John Lockes An Essay Concerning Human Understanding, 1689 (s. 149). Genom att utforska naturens underbara ordning kunde man hitta bevis för Guds existens (Isaac Newton, s. 149; Carl von Linné, s. 153), men samma forskningsresultat kunde samtidigt tas som bevis för att Gud för alltid dragit sig tillbaka eller alls inte behövdes för att man ska kunna förstå skapelsen. Tillbaka till naturen är en formel som tillskrivs Rousseau och som innebar kritik mot kultur och gängse UPPLYSNINGEN 5

6 uppfattningar om världen. Men genom vetenskapens empiriska inriktning kan orden lika gärna fattas som typiska för naturvetenskapen under upplysningsepoken. Tips! Jämför gärna lärobokens framställning och texter med utdraget ur Nina Burtons Den nya Kvinnostaden i Upplev litteraturen 2. Utdraget ur Burtons bok handlar om Maria Sibylla Merian, en vetenskapskvinna som på flera sätt föregrep sin manliga kollega Linné. Kritiken mot religionen och statsmakten Utdraget ur Candide (s ) visar hur Voltaire med satirens hjälp kritiserar den förhärskande självgoda kristendom som förklarade tidens ondska och dumhet med hjälp av både Bibeln och filosofin. Voltaires religionskritik sammanfattades under valspråket Krossa den skändliga, men författaren riktade sig i Candide också mot filosofen Leibniz, som hävdade att människorna levde i den bästa av alla tänkbara världar. Något annat vore ju otänkbart eftersom den var skapad av den ende och gode guden. Låt eleverna upptäcka hur kritiken genomsyrar utdraget ur Candide. Även Jonathan Swift använde satiren som verktyg, men som den kyrkoman han var så var målet inte religionen i sig utan den engelska övermakten över Irland. I utdraget ur Ett anspråkslöst förslag möts läsaren av den orimliga idén att lösa det katolska Irlands barnrikedom genom att låta fattiga irländska och katolska barn bli middagsmat på de anglikanska engelska godsägarnas bord. Jonathan Swift en engelsman i det katolska Dublin En av de kraftfullaste kritikerna av det engelska styret på hemmaplan var Jonathan Swift, verksam som biskop och författare i Dublin. Det engelska förtrycket av irländarna grundade sig på den engelska rädslan för katolicismen sedan reformationen och drottning Elisabeth I:s tid. Den engelska politiken hade gått ut på att belöna den engelska lågadel som stödde kronan genom att skänka bort irländsk jord, så att Irlands självägande bönder kastats ut i egendomslöshet och fattigdom. I början av talet var situationen katastrofal för den irländska befolkningen, vilket är bakgrunden till Swifts Ett anspråkslöst förslag. Tips! I Upplev litteraturen 2 finns ett utdrag ur den fiktiva reseskildringen Gullivers resor (s. 158). Där gisslas det engelska hyckleriet på ett sätt som kunde tilltala samtida läsare. Vad är det Swift kritiserar? Och hur? Satir och samhällsreportage Läroboken jämför satirens roll under talet med det granskande samhällsreportaget i vår tid. Exemplet i läroboken är taget från Roberto Savianos Gomorra (s. 162). Låt eleverna diskutera och redovisa likheter och skillnader mellan Gomorra och utdraget av Swift. Kan de komma på andra intressanta exempel ur vår tid där författare, artister, stå- upp- komiker, filmmakare eller journalister granskar och driver med makten? Är litteraturen (och konsten) helt fri eller finns det gränser även i vår tid för vad författare, journalister och konstnärer får säga och uttrycka? Var går i så fall dessa gränser?

7 Carl Michael Bellman på en lektion Inled en lektion om Bellman genom spela upp en Bellmantolkning från nätet. Ett bra exempel är episteln Märk hur vår skugga tolkad av sångaren Joakim Thåström i talstappning. Denna epistel fångar samma stämningsläge som lärobokens Ack du min moder. Låt eleverna läsa och återberätta vad som händer i epistel N:o 23 (s. 166) och jämföra med rutan Bellmans sätt att berätta (s. 168). Sök gärna reda på någon annan epistel på nätet som bättre visar hur naturen tar mytologisk gestalt, och som istället är laddad av berusande livsglädje. Missa heller inte utdraget ur artikeln om eftervärldens olika bilder av Bellman (s. 169). Rousseau upprör och inspirerar än i dag Rousseau har haft stort inflytande över den nutida synen på barn och uppfostran men var själv mer teoretiker än praktiker sina egna barn fostrade han inte själv, exempelvis. Huvudtanken i hans pedagogik var att barnet lär sig när det behöver en viss kunskap. Hur stämmer det med lärobokens utdrag (s. 171)? Vad tänker eleverna om Rousseaus idéer? Vilka för- och nackdelar finns det med fri uppfostran? Hur väl överensstämmer Rousseaus tankar med synen på barnuppfostran i dag? Tips! I Upplev litteraturen 2 finns ytterligare ett utdrag ur Émile som handlar om Émiles kvinnliga motsvarighet, Sophie. Hur ska hon uppfostras, enligt Rousseau? Vad har Rousseau egentligen för syn på förhållandet mellan könen? Anna Maria Lenngren en tidsbild Anna Maria Lenngren ( ) var så gott som samtida med Hedvig Charlotta Nordenflycht ( ) men hade en annorlunda inställning till sitt skrivande. Lenngren verkade ofta under taget namn med bidrag i Stockholms Posten, medan Nordenflycht deltog i dagsdebatten under eget namn. Diskutera vilken bild Lenngren ger av sin samtid i Några ord till min k. dotter om jag hade någon och ett par andra av Lenngrens dikter, som till exempel Porträtterna och Grevinnans besök som är lätta att hitta på nätet i Projekt Runeberg på nätet. Tips! I Upplev litteraturen 2 finns Hedvig Charlotta Nordenflychts kanske mest kända dikt Över en hyacint till som skrevs i kärlek till den unge Johan Fischerström. Hur slutade Nordenflychts kärlekssaga? Extramaterial Ständigt denne Rousseau Inget upplysningsnamn dyker upp lika ofta som Jean- Jacques Rousseaus. Kanske började det med hans obetingade NEJ på frågan om kulturen hade gjort människan bättre. Redan då var hans roll som gränsöverskridare antagen. Men han överbryggade även epoker eller passar bara delvis i en av dem. Å ena sidan tillhörde han upplysningen, å andra sidan föregrep han romantiken. UPPLYSNINGEN 7

8 Om det funnits en skvallerpress på Rousseaus tid, kunde detta ha varit några av rubrikerna: VILDARNA ÄR LYCKLIGARE! HÄVDAR ROUSSEAU Tillbaka till naturen är ett av de mest uppmärksammade slagorden från upplysningstiden. Som en del av detta intresse började européerna intressera sig för de naturfolk de stött på under sin kolonisering av andra världsdelar. Den lycklige vilden blev ett begrepp. Voltaire skrev ganska kritiskt att man skulle vilja börja gå på alla fyra när han hade läst vad Rousseau skrev om naturen som en plats för lärande och tänkande. Impulserna från Rousseau avspeglade sig i både litteratur och konst. ROUSSEAU FÖRKASTAR PRIVAT ÄGANDE! Ett av upplysningens favorituttryck var naturtillståndet som syftade på en sorts ursprungligt tillstånd i utvecklingen utan samhällsklasser eller skillnad i livsvillkor. I en av sina filosofiska skrifter förkastar Rousseau den privata äganderätten. BEKÄNNELSER SNUSKIGT AVSLÖJANDE! Rousseau skrev en av de första självbiografierna någonsin med sina Bekännelser, som utmärks av självhävdelse och intima avslöjanden. Intresset för individen blev ett av romantikens främsta kännetecken. HAN SPOTTAR PÅ RELIGIONEN NU HAR ROUSSEAU GÅTT FÖR LÅNGT! Efter publicerandet av Émile brändes boken på gatan i Paris av uppretade läsare som ansåg att filosofen förkastade den kristna läran. Rousseau tvingades fly för sitt liv till en trist exil i England. Hans stjärna var i dalande. Ett sätt att närma sig Rousseau kan vara att dela ut dessa, eller liknande, rubriker till eleverna, och låta dem utforska verkligheten bakom dem, alternativt skriva artiklar till rubrikerna. En annan variant är att låta eleverna läsa in sig på Rousseau och formulera egna rubriker. Lästips Per- Olof Enquist, Livläkarens besök William Golding, Flugornas herre Jonathan Swift, Gullivers resor Michel Tournier, Fredag eller ett liv i frihet Voltaire, Candide Tips! I Känn på litteraturen 3 en guide genom tio klassiker finns en vägledning till Candide. Filmtips Marie Antoinette, Sofia Coppola 2006 Barry Lyndon, Stanley Kubrick 1975 Natten i Varennes, Ettore Scola 1982 Parfymen Berättelsen om en mördare, Tom Tykwer 2006 Castaway, Robert Zemecki 2000

9 Kopieringsunderlag: Stödord till upplysningen John Locke empiri upplysningsfilosofi naturvetenskap Isaac Newton Carl von Linné Encyklopedin Voltaire och religionskritik Jean-Jacques Rousseau, kritik av kultur och vetenskap Gustav III Carl Michael Bellman Anna Maria Lenngren UPPLYSNINGEN 9