Parkinsons sjukdom diagnostik och behandling
|
|
- Kristin Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Parkinsons sjukdom diagnostik och behandling Bohusgården Motorikteamet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
2 Parkinsonsyndrom Parkinsons sjukdom (PS) Cerebrovaskulär sjukdom (CVS) med parkinsonism Demenssjukdomar: Alzheimer (AD), demens med Levy bodies (DLB), frontotemporal demens (FTD), Parkinsons sjukdom med demens (PDD) Atypisk parkinsonism (Parkinson plus syndrom) Multipel system atrofi av parkinsonistisk (MSA-P) eller cerebellär typ (MSA-C) Progressiv supranucleär pares (PSP) Cortikobasal degeneration (CBD) Essentiell tremor Läkemedelsinducerad parkinsonism Spinocerebellär ataxi (SCA 2, mfl) Normaltryckshydrocefalus (NPH) Wilsons sjukdom Fragile X tremor ataxia syndrome (FXTA syndrom) Funktionella syndrom
3 Parkinsonsyndrom Demens (DLB, PDD) Essentiell tremor PS CBD PSP P MSA CVS
4 Parkinsons sjukdom- klinisk definition Vilotremor Muskelrigiditet, kugghjul Hypokinesi Balansstörning - ej tidigt God effekt av levodopa - Madopark, Sinemet
5 Parkinsons sjukdom
6 Patologisk definition Subst. nigra Lewy body Bortfall av nervceller i substantia nigra Lewy-bodies (alfa-synuclein)
7 Långsamt bortfall av dopaminhaltiga nervceller Datscan dopamine transporter K Marek 2003
8 Hur uppkommer cellbortfallet vid parkinsons sjukdom? Alfasynuclein i Lewy Bodies Förgiftning? Mitokondriedysfunktion? Oxidativ stress? Infektion? Inflammation? Ärftlighet
9 Cx Put Thal Pall SN Subthal
10 PS: epidemiologi Prevalens: 1,2-1,8/1000 >60 : 1%, >80: 2-3% > Incidens: 2/ Livstidsrisk: 1/40
11 Prognos Prognos Riskfaktorer för progress Hög ålder Avsaknad av tremor Rigiditet och bradykinesi Icke motoriska symtom; demens, hallucinos Val av behandling?
12 God parkinsonvård Diagnos av neurolog/geriatriker Regelbunden uppföljning Omprövning av diagnos vb Tillgång till specialistsköterska, SG, AT, logoped vb av neurolog eller parkinsonspecialiserad läkare God kontakt med vårdcentral
13 Kommunikation Tänk på Kognitiv svikt Depression Sämre kommunikativ förmåga Behov av stöd Behov av vårdare /anhöriga
14 PS: symtom Sidoskillnad Vilotremor Hypokinesi handmotorik, skriva, påklädning gångförmåga, stopp, tempo Flexionshållning Balanssvårigheter Hypofoni Dysartri, dysfagi Sömnstörningar Rastlösa ben Ortostatism Andra autonoma störningar Psykiatriska symtom Kognitiva symtom smärta
15 PS-status Bradykinesi, hypometri DDK, handknytningar, fottapping, skrivtest m mimik, blinkfrekvens Tung och svalgrörlighet Generell hypokinesi Vilotremor Extremiteter, haka Tonus Rigiditet (kugghjul, blyrör) Seborré Dysfoni, dysartri Gång Flexionshållning, handtremor vid gång, gångstopp, korta steg, nedsatt medrörelse Balans: Uppresning, Romberg, provokationstest
16
17
18
19
20 Basal utredning BT i vila liggande och efter 2min. stående Rutinprover Ev MRI/CT hjärna För att utesluta CVS, NPH, TC Kan ej påvisa PS
21 Initial behandling Information Utgångsstatus Levodopa Förstahandsval äldre och yngre med uttalade symtom Successiv insättning; T Madopark 100mg, ½+0+½, öka med ½ tabl./ vecka till tabl. /dag. Agonister till yngre MAO-B hämmare Till yngre med lindriga symptom Icke farmakologisk terapi (sjukgymnastik, livsstil, anpassning, teambedömning) Telefonkontakt vb.
22 Levodopa med dopadecarboxylashämmare + Mest effektiva drog - Med tiden dyskinesier, fluktuationer, neuropsykiatriska symptom (t.ex. konfusion, psykos) Blo d kä rl COMT Snabbverkande: T Madopark Quick Medelsnabb: T Madopark, T Sinemet Långverkande: C Madopark depot, T Sinemet depot L-dopa Dopam inc ell D-2 MAO D-1 D-2
23 MAO-B hämmare +Endos +Kan ges som monoterapi +Kan ge lindring i tidig fas -Kan ge blodtrycksfall, mm t. Selegilin, t. Azilect Blo d kä rl L-dopa Dopam inc ell D-2 COMT MAO D-1 D-2
24 Dopaminagonister + Kan fördröja fluktuationer och dyskinesier - Psykos, ödem, somnolens, otillräcklig effekt, mm Blo d kä rl L-dopa COMT D-1 inj. Apomorfin (penna eller infusionspump T. Requip, T Sifrol, Neupro plåster (Ergotderivat: Pravidel. Cabaser) Dopam inc ell D-2 MAO D-2
25 COMT-hämmare + Enkelt att starta + Förlänger l-dopa effekten - Otillräckligt vid svåra fluktuationer, färgar urinen, gastrointestinala bivekningar t. Comtess, t. Tasmar Kombinationspreparat t. Stalevo Blo d kä rl L-dopa Dopam inc ell D-2 COMT MAO D-1 D-2
26 Uppföljande återbesök Utvärdering efter 3månader Ev. justering av dos Fortsatt information Fortsatt diagnostiskt tänkande Komplikationer? Ev återremiss till vårdcentral
27 Bristande behandlingssvar? Depression? Ofullständig utvärdering? Otillräcklig dos? Bristande compliance? Bristande patientutbildning? Ofullständig levodopa effekt? Nedsatt resorption? Nedsatt upptag- antacida, proteiner, järn Förlångsammad ventrikeltömning (senkomplikation) Fel diagnos?
28 Tidiga varningssymtom ( red flags ) för atypisk parkinsonism Stridorös andning MSA Antecollis MSA Reflexstegring MSA, PSP Dålig L-doparespons PSP, MSA, CBD, CVP Tidig inkontinens, impotens, ortostatism; MSA Tidig falltendens PSP, MSA Tidig dysartri, dysfagi PSP, MSA Cerebellär påverkan MSA Vertikal blickpares PSP, CBD Kognitiv svikt DLB, PSP Hallucinos DLB
29 Diagnostiska kriterier för Parkinsons sjukdom 1. Possible : förekomst av parkinsonism dvs. bradykinesi och minst ett av tre av följande symptom: rigiditet, 4-6 Hz vilotremor, postural instabilitet. 2. Probable : (1) + tre eller flera stödjande kriterier 3. Säkerställd PS ( definite ): PAD Exklusionskriterier Negativ respons på levodopa Vertikal blickpares Cerebellära symtom Tidig autonom insufficiens (< 3 år) Tidig demens med cortikala symtom Babinskis tecken Strukturella förändringar på CT-hjärna (t.ex. tumor cerebri eller NPH) Stroke med stegvis försämring Upprepade skallskador Läkemedelsbiverkan (t.ex. neuroleptika) Remission Strikt ensidiga symtom efter tre år Stödjande kriterier Unilateral debut Vilotremor Progressiv sjukdom Kvarvarande asymmetri Excellent respons (70-100%) på levodopa Svår levodopa inducerad dyskinesi Levodopa respons mer än fem år Sjukdomsduration mer än 10 år
30 Ytterligare utredning Vid oklar tremor DATSCAN Vid misstanke om atypisk parkinsonism MR Test av autonoma funktioner Residualurin Tau-haplotyp i blod Parenkymskademarkörer och demensmarkörer i CSF Teambedömning: Logoped, psykometri, SG, AT Övrig demensutredning
31
32 DYSKINESIER (HYPERKINESIER) (levodopaöverdos)
33 Coninous dopaminergic stimulation (CDS) hypotesen Pulsativ dopaminerg stimulering på receptorerna ger dyskinesier och smalare terapeutisk fönster Kontinuerlig stimulering minskar dyskinesier och kan vidga terapeutiskt fönster Blo d kä rl L-dopa Dopam inc ell D-2 COMT MAO D-1 D-2
34 Terapi vid symtomfluktuation Behandling: jämn dopaminerg tillförsel. Tillfälliga extradoser (Madopark Quick Mite) Dosfraktionering eller Tillägg av MAO-B eller COMT-hämmare eller Tillägg/höjning av agonister eller Apomorfininj. Sänkning av medicineringen? Parkinsonism nattetid Depot preparat till natten COMT-hämmare till natten Säng/sidenlakan/sidenpyjamas
35 Övrig medicinering vid speciella symtom Antikolinergika- kan minska tremor Amantadin- kan minska hyperkinesier Betablockad- kan minska postural tremor
36 Kost och farmakologisk behandling
37 Avancerad behandling av fluktuerande symtom Apomorfin, Duodopa, DBS
38 Dopaminagonist Apomorfin + Snabb effekt, halveringstid 30min + Ej interaktion med födointag + Otillräcklig effekt - Hudbiverkningar - T Motilium krävs som skydd mot illamående
39 Apomorfinpenna APO-GO
40 Indikationer för läkemedelspump (Apo-go R eller Duodopa R) Kraftiga fluktuationer (on-off) Kraftig dyskinesi (dystonier och hyperkinesi) Bristande kontroll med peroral medicinering
41 Apomorfinpump: APO-GO Bo Johnels
42 Duodopa + Kombinationsbehandling behövs inte + God effekt på fluktuationer, dyskinesier + Lättstyrd behandling + Mindre interaktion med måltider - PEG operation - Sondläge kan ändras - Skrymmande pump - Ej alltid effektivt - Dyraste behandling
43 Pump för kontinuerlig tillförsel av Duodopa till duodenum
44 Kommande terapier? Läkemedel mot dyskinesier Stamceller Neurotropa faktorer GDNF Genterapi Neuroprotektion
45 Kirurgisk behandling introduceras på 50-talet Stereotaktisk krona Lars Leksell
46 Intracerebral stimulering (DBS) Elektrod Ledning ü Thalamus ü Pallidum (Gpi) ü Nucl. subthalamicus (STN) Stimulator Cx Put Thal Pall SN Subthal
47 Indikation DBS-STN stimulering Parkinsons sjukdom God l-dopa effekt Kraftiga fluktuationer (On-off) Hyperkinesier Ej demens Ej psykisk sjukdom Biologiskt unga
48 Komplikationer kirurgi STN Gpi n=95 n=36 Dysartri 12 1 Konfusion 3 0 Dyskinesi 3 0 Psykos 8 3 Beteendestörning 9 1 Dyskoordination 2 1 J.Volkmann -00
49 Kognitiva störningar Oro,ångest, stresskänslighet Exekutiv störning Arbetsminne Visuo-spatial dysfunktion
50 Handläggning av kognitiv svikt Tänk på att Kognitiva störning behöver inte innebära generell kognitiv reduktion Patienten kan fungera tillfredsställande om stöd finns Strukturera, ge tid, undvik störande stimuli Exekutiva svårigheter och psykomotorisk förlångsamning kan utgöra ett riskbeteende vid exempelvis bilkörning Terapi Överväg acetylcholinesterashämmare vid lätt till måttlig demens
51 Depression Obehandlad depression ger ofta svårbehandlad motorikstörning Kognitiva symtom är reversibla Suicidrisk ej ökad vid Parkinsons sjukdom med depression Tillfällig ökning av depressiva symtom och ångest ses ofta under off perioder Terapi: SNRI SSRI ECT
52 Neuropsykiatriska symtom vid dopaminerg stimulering Hallucinos Psykos Hypersexualitet Svartsjuka Spelberoende Pundning Sömnstörning
53 Hallucinos, konfusion, psykos, mani Uteslut annan akut sjukdom Minska tilläggsmedicinering (antikolinergika, agonister, MAO-hämmare och COMT-hämmare) Reduktion av levodopa om möjligt Klozapin i låg dos ( mg) till natten. Obs blodkontroller enl. FASS! Alt. T Seroquel. Övriga neuroleptika olämpliga Ev. demensutredning
54 Sömnstörningar Dagsömnighet: 7-30% Sömnattacker : 14% Sömnattacker bland PS patienter som körde bil: 22% Ökande besvär med ålder, sjukdomsduration Manlig överrepresentation
55 Orsaker till störd nattsömn Akatisi, rigiditet, smärta, RLS REM sleep behaviour disease Depression Autonoma symtom Störd neurotransmission pga sjukdomsgrad Farmaka
56 Autonoma symtom Seborré Nedsatt pupillreaktion Avmagring Impotens Svettningar Dyspne Dysfagi Urgency och frequency Salivation Gastrointestinala störningar Ortostatism Malign hypertermi
57 Orsaker till yrsel, fall och medvetanderubbningar Ortostatisk hypotension Postural balansstörning Gångstopp (freezing) Somnolens, konfusion
58 Behandling av ortostatisk hypotension Undvik snabba uppresningar, långvarigt stående, miktion stående (speciellt på morgonen och efter måltider) Intag av extra salt och vatten Sov med förhöjd huvudända på sängen. Reducera blodtryckssänkande mediciner (MAOhämmare, dopa agonister, COMT-hämmare, antipsykotika, L-dopa, SSRI, tricyklika, mm )
59 Blodtryckshöjande farmaka Volymsexpansion T. Fludrocortison 0,1-0,2 mg till natten Kontraktion av kapacitanskärl. Tas före måltider, ej till natten T. Effortil 5-10mg x 3 T. Gutron (midodrine) 2,5-10mg x 3, licenspreparat Övriga T. Minirin T. Motilium (domperidon), licenspreparat
60 Behandling av neurogen blåsstörning Strategier för att minska nattlig urinproduktion antikolinergika RIK vid resudialurin suprapubisk kateter
61 Rehabilitering Stor individuell variation Extra rehabiliteringspotential finns: I tidigt skede Efter framgångsrika terapibyten Efter framgångsrik behandling av annan sjukdom
62 Differentialdiagnoser: Cerebrovaskulär sjukdom (CVS) Karakteriseras av förekomst av riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom trappstegsvis förlopp med strokeliknande episoder dominerande gångstörning ( lower body parkinsonism ) dålig l-doparespons ischemiska förändringar i basala ganglierna
63 Differentialdiagnoser: Demens med Levy bodies (DLB) Parkinsons sjukdom med demens (PDD) Alzheimers demens (AD) Karakteriseras av äldre patienter tidiga kognitiva besvär (DLB, AD) sämre/dålig l-doparespons tidig hallucinos (DLB) närminnesstörning, kortikala symtom (AD) Parkinsons sjukdom i många år innan demens utvecklas (PDD)
64 Differentialdiagnoser: atypisk parkinsonism: multipel system atrofi (MSA) Okänd genes Sporadisk, ej hereditär Prevalens: 5/ Medelålder vid debut: 50 (40-70) Klinik: Parkinsonism Dålig eller intermediär l- doparespons Dysautonomi (inkontinens, ortostatism, obstipation, blå händer) Cerebellära symtom Dysartri Dysfagi Pyramidbanepåverkan Yrsel Axiala dyskinesier Antecollis Ej demens Snabb progress: överlevnad från symtomdebut medel 8år
65 MSA
66 Differentialdiagnoser: atypisk parkinsonism: progressiv supranukleär pares (PSP): Okänd genes Prevalens: 5/ Medelålder vid debut 60 (40-85) Klinik: Tidiga fall Rak hållning Yrsel Dysartri Axial rigiditet, retrocollis Parkinsonism Dålig l-doparespons Frontala symtom/ demens Snabb progress Förvånat ansiktsuttryck Pyramidbanepåverkan Vertikal blickpares
67 PSP
68 Differentialdiagnoser: atypisk parkinsonism: cortikobasal degeneration (CBD) Klinik: Parkinsonism Dålig l-doparespons Sidoasymmetri Apraxi Dysartri Dysfagi Neglect alien hand Snabb progress Pyramidbanesymtom Fall Vertikal blickpares Myoklonier Demens
69 Differentialdiagnoser: Läkemedelsinducerade motorikstörningar Dopaminblockerande Antiepileptika SSRI TAD SNRI Antiemetika Hormoner Ca-antagonister Bradykinesi, rigiditet, parkinsonism Akatisi RLS liknande Malignt neuroleptikasyndrom Tremor Tics Akut dystoni Tardiv dystoni, tardiv dyskinesi Yrsel, ataxi, nystagmus
70 Differentialdiagnoser: Essentiell tremor Aktionstremor Långsam progress Bilateral, händer, underarmar Ibland huvudtremor, röstttremor Intensionstremor kan tillkomma Hereditet vanlig Lindring av alkohol, bensodiazepiner Behandling: betablockad, primidon, gabapentin, neurokirurgi
Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro
Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt
Läs merGula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken
Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis
Läs merMorbus Parkinson, någon ny medicin på gång?
Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Dag Nyholm, leg.läk., docent Neurologkliniken Inst. f. neurovetenskap, neurologi Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Hur ställs diagnosen och vilka differentialdiagnoser
Läs merNeurologiska motoriksjukdomar. Björn Holmberg Motorikteamet Sahlgrenska Universitetssjukhuset 160311
Neurologiska motoriksjukdomar Motorikteamet Sahlgrenska Universitetssjukhuset 160311 Basalganglierna i motoriska systemet STR THAL S.N. VTO MLR PPC DA STR= Striatum THAL= Thalamus MLR= Mesencefala Lokomotorregionen
Läs merParkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad
Parkinsons sjukdom Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad James Parkinson 1755-1824 Distriktsläkare (GP) i London Skrev 1817 An Essay on the Shaking Palsy 6 patientfall FORTSATT UTVECKLING 1919
Läs merSkakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus
Skakningar Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar Håkan Widner Överläkare, professor kliniken Skånes Universitetssjukhus 22185 Lund hakan.widner@skane.se Svenska riktlinjer för utredning och behandling
Läs merDagens föreläsning. Parkinson s sjukdom. Gesine Paul-Visse. 15 februari Introduktion till Parkinson s sjukdom. Epidemiologi.
Parkinson s sjukdom Gesine Paul-Visse 15 februari 2017 Dagens föreläsning Introduktion till Parkinson s sjukdom Epidemiologi Patogenes Kliniska symtom motoriska symtom icke-motoriska symtom 1% av befolkning>65
Läs merFalldiskussion 1. Navigate PD 1
Falldiskussion 1 1 FALLSTUDIE 1 Man född 1951 2007 stelhet och svaghet i hö ben 2008 tillkomst av nedsatt finmotorik hö hand, samt ryggont, remitterad till ortoped som via MR fann spinal stenos, därtill
Läs merSammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression
Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression SJUKDOMSFAS FAS 1 TIDIGT STADIUM FAS 2A FÖRE BEHANDLING FAS 2B FÖRE BEHANDLING FAS 3 EFTER BEHANDLING KLINISKA SYMTOM 5 års bra kontroll med perorala
Läs merSkakningar. Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar. Skånes universitetssjukhus
Skakningar Tremor i praktiken Utredningar och behandlingar Håkan Widner Överläkare, professor kliniken Skånes Universitetssjukhus 22185 Lund hakan.widner@skane.se Tremor Typ Orsak Ataxi Rytmisk oscillation
Läs merMedicinska Prioriteringar
Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G
Läs merParkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män
PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on
Läs merKognitiv påverkan vid parkinsonism. Björn Holmberg Överläkare Motorikcentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kognitiv påverkan vid parkinsonism Överläkare Motorikcentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Basalganglierna i motoriska systemet STR= Striatum STR THAL S.N. VTO MLR PPC DA THAL= Thalamus MLR= Mesencefala
Läs merParkinsons sjukdom. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus
Parkinsons sjukdom Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Neurodegenerativ sjukdom och parkinsonism Dementia with Lewy bodies Parkinson + dementia Parkinson s
Läs merParkinsons sjukdom. Specialist i neurologi
Parkinsons sjukdom Maria Lüttgen Specialist i neurologi Parkinsons sjukdom Beskrevs första gången av en engelsk läkare, James Parkinson 1817, An Essay on the Shaking Palsy. Senare beskrev den berömde franske
Läs merParkinsons sjukdom. Patofysiologi
Parkinsons sjukdom Ref: Håkan Widners föreläsning 30 mars 2006, Gun Lindahls text från intranätet 000518. (Se neurologens hemsida: http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=237305 Patofysiologi Parkinsons
Läs merVilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt?
Vilka är de vanligaste demenssjukdomarna och hur skiljer man dem åt? Anne Börjesson Hanson Överläkare, Med Dr Minnesmottagningen Sahlgrenska universitetssjukhuset Varför ska man utreda och ställa rätt
Läs merBefintliga och nya mediciner för Parkinson s sjukdom
Befintliga och nya mediciner för Parkinson s sjukdom Gesine Paul-Visse Docent, Överläkare Teamledare Parkinsonteamet SUS, VO Neurologi och Rehabilitering Neurologiska Kliniken Konferens Parkinson Skåne
Läs merHjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering
Parkinsons sjukdom Hjärnskador: demenser, stroke, rehabilitering PSP B:2 Psykobiologi Susanna Vestberg Näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen (1/100) Rigiditet, muskel tremor, långsamma rörelser samt
Läs merDemenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling. ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö
Demenssjukdomar: sjukdomsbilder, utredning + behandling ÖL Sibylle Mayer, Minneskliniken SUS Malmö DEFINITION AV DEMENS DSM V: neurokognitiv störning Förvärvad nedsättning av någon/några kognitiva funktioner
Läs merParkinsons sjukdom. Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja
Parkinsons sjukdom Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja Innehållsförteckning: Symptom...1 Nervcellernas förstörelse...1 Sjukdomsförloppet...2 Diagnos...2
Läs merNeuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning
Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika
Läs mer1 2 3 4 5 6 7 Behandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom BPSD Rekommendationer efter workshop april 2008 8 Grunden Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att
Läs merDepression. Lilly Schwieler
Depression Lilly Schwieler Vad är depression? Affektiva syndrom / Förstämningssyndrom - Mood disorders Unipolär sjukdom Bipolär sjukdom - manodepressivitet Symtom Depression Huvudsymtom: Nedstämdhet Intresseförlust
Läs merPATIENTFALLBESKRIVNINGAR
PATIENTFALLBESKRIVNINGAR ERIK SVENSSON (Född 1957) Erik Svensson föddes 1957. Hans fru, Eva, är lika gammal. Tillsammans äger och driver de en bensinstation och bor i en 3rumslägenhet i en liten stad.
Läs merFrontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning
Frontotemporal demens Klinik, utredning, rådgivning Ulla Passant Docent, överläkare Psykogeriatriska kliniken, Avd f Geriatrisk Psykiatri, Lund Ovanliga demenssjukdomar, Lund Ett nationellt symposium 8-9
Läs merBehandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen. Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus
Behandling av kognitiv svikt och andra symtom i komplikationsfasen Christer Nilsson Docent, överläkare Sektion neurologi Skånes universitetssjukhus Olika signalsystem Dopamin Acetylkolin Serotonin Noradrenalin
Läs merVilka symtom ska jag vara uppmärksam på och hur ska jag kunna åtgärda dem? Parkinsons sjukdom. i primärvård.
C A S E I n f o r m a t i o n o m P a r k i n s o n s s j u k d o m. N r 9 Vilka symtom ska jag vara uppmärksam på och hur ska jag kunna åtgärda dem? Parkinsons sjukdom i primärvård. Parkinsons sjukdom
Läs merParkinsons sjukdom. Inledning. Bakgrund. Ändrad 2014-07-16, s 988, 991 och 995.
Ändrad 2014-07-16, s 988, 991 och 995. 983 Håkan Widner, ska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund Caroline Marktorp, Medicinkliniken, Centralsjukhuset, Kristianstad Inledning är den näst vanligaste
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merDe basala gangliernas funktioner 2015-10-15. Innehåll. En uppdatering kring. utredning, riktlinjer och behandling av
En uppdatering kring utredning, riktlinjer och behandling av Parkinsons sjukdom Klas Wictorin, Rörelseteamet, Neurologi SUS Lund Innehåll Bakgrund, etiologi, patogenes Utredning, diagnostik Sjukdomens
Läs mer12 NEUROLOGI REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD
58 REKLISTAN 2015 www.vgregion.se/vardgivarstod MIGRÄN Analgetika/COX-hämmare Förstahandsval ASA, brustablett ev. med koffein paracetamol, brustablett, oral lösning Andrahandsval ibuprofen, tablett, kapsel,
Läs merVaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk
Läs merLewy body demens och möjlig behandling
Lewy body demens och möjlig behandling Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Disclosures: inga Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer
Läs merP R I M Ä R V Å R DE N
Parkinsons PRIMÄRVÅRDEN SKARABORG sjukdom 2007-2009 1 Innehållsförteckning Inledning ---------------------------------------------------------------------------------------- 1 Arbetsgruppens sammansättning
Läs merReviderad version # 5
Reviderad version # 5 Oktober 2011 Svenska riktlinjer för utredning och behandling av Parkinsons sjukdom Upprättade av SWEMODIS Swedish Movement Disorders Society Reviderad version # 5 Oktober 2011 2 Innehållsförteckning
Läs merSchzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca.
Schzofreni är en allvarlig psykisk störning med komplex symptomatologi och varierande långtidsförlopp. I upptagningsområdet för SLL drabbas ca. 150 person i schizofreni varje år. Män insjuknar i högre
Läs merALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR
DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus
Läs merLewy body sjukdom. Elisabet Londos. Överläkare, professor. Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus
Lewy body sjukdom Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer men tål inte neuroleptika
Läs merFår Parkinsonpatienter resurserna de har rätt till? Seminarium om vård, behandling och patientmakt vid Parkinsons sjukdom i Malmö den 19 november 2013
Får Parkinsonpatienter resurserna de har rätt till? Seminarium om vård, behandling och patientmakt vid Parkinsons sjukdom i Malmö den 19 november 2013 Seminariet vände sig till: vårdpersonal, politiker,
Läs merDemenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Läs merLäkemedelsbehandling vid Parkinsons sjukdom Bakgrundsdokumentation
Bakgrundsdokumentation Svenska riktlinjer för utredning och behandling av Parkinsons sjukdom är upprättade av SWEMODIS, Swedish Movement Disorder Society. Dokumentet publiceras i Information från Läkemedelsverket
Läs merPå toppen av karriären eller en samhällsbörda.
På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom
Läs merAtt leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON
Att leva med Lewy body-demens VICTORIA LARSSON Dagens uppgift 1. Vad är Lewy body-demens (LBD)? - fall - kriterier - behandling 2. Hur är det att leva med LBD? - exempel från djupintervjuer Globalt Demens
Läs merHur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?
Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa? Per Allard docent, överläkare Äldrepsykiatriska enheten, NUS och Institutionen för klinisk vetenskap/enheten för psykiatri, Umeå universitet
Läs merParkinsonskolan Del 1. Sammanställd av. Anders Borgman
Parkinsonskolan Del 1 Sammanställd av Anders Borgman 2 Parkinsons sjukdom Diagnosen Parkinsons sjukdom (PS) kan inte fastställas genom exempelvis ett blodprov eller genom en röntgen av hjärnan etc. Med
Läs merProgressiv supranukleär pares
Progressiv supranukleär pares Motorikcentrum, Sahlgrenska Göteborg Patient 1 Kvinna född -33 2000-2003 Oförklarliga fall Tilltagande symtom med sluddrigt tal, trötthet, inaktivitet, faller handlöst MR
Läs merVad är normalt kognitivt åldrande?
Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet
Läs merNamn Styrka Förpackning AIP AUP Duodopa 20 mg+5 mg 7x100 ml 6 910 SEK 7 111 SEK
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-01-23 Vår beteckning 1443/2003 SÖKANDE NeoPharma Production AB Ulf Rosén Box 22 751 03 UPPSALA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merSituationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt
Situationen för yngre med demenssjukdom på Åland 2015 & Huntingtons sjukdom - en översikt Christian Andersson specialist i geriatri överläkare, medicinsk chef Rehabiliterings- och geriatrikliniken Ålands
Läs merEn vanlig behandling i en annorlunda form
LEVODOPA/KARBIDOPA INTESTINAL GEL En vanlig behandling i en annorlunda form - Kontinuerlig dopaminerg behandling vid Parkinsons sjukdom Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuksköterska
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merFacit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12
Facit tentamen i Psykiatri den 23 maj 2012 Termin 9 läkarutb Malmö/Lund VT12 11/7 2012 (ML) 1 a. Social fobi b. SSRI (t ex Citalopram, Sertralin...[betablockerare vid behov c. KBT[KBT Gruppterapi, Mentalisering,
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merLäkemedel mot Parkinsons sjukdom Yulia Surova Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund
Bakgrund Läkemedel mot Parkinsons sjukdom Yulia Surova Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund Färre celler i hjärnan som producerar Dopamin Färre nervtrådar Läkemedel mot Parkinsons sjukdom
Läs merOrtostatisk hypotension en behandlingsingång vid kognitiv sjukdom
Skånska demensdagen 2017 Ortostatisk hypotension en behandlingsingång vid kognitiv sjukdom Elisabet Londos, överläkare, professor Minneskliniken SUS Definition Definition Sänkning i systoliskt BT med minst
Läs merNeurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor
Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång
Läs merÄldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D
Äldrepsykiatri KJELL FINNERMAN CHEFSÖVERLÄKARE VÄSTMANLAND Detta har jag tänkt att prata om. Demens och Depression och möjligheter till differentiering Olika grundtyper av depression och behandling med
Läs merFörstämningssyndrom = affek4va sjukdomar
Förstämningssyndrom Förstämningssyndrom = affek4va sjukdomar ü Är en grupp av psykiska störningar som utmärks av en ändring i det dominerande stämningsläget som varar under en viss period ü Det förändrade
Läs merInformation från Scandinavian Movement. Terapimöjligheter för Parkinsons sjukdom i avancerad fas
Information från Scandinavian Movement Disorder Society, ScandMODIS Terapimöjligheter för Parkinsons sjukdom i avancerad fas Bakgrund Parkinsons sjukdom (PS) är en kroniskt framåtskridande (progredierande)
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merDokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper
1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan
Läs merReseberättelse från 23 Nordiska mötet i Klinisk Neurofysiologi, Helsingör, Danmark, maj 2004
Reseberättelse från 23 Nordiska mötet i Klinisk Neurofysiologi, Helsingör, Danmark, maj 2004 Carolina Johansson, Biomedicinsk analytiker Neurofysiologiska Klinken Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge,
Läs merSymptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom. Primära symptom vid demenssjukdom
Symptom och deras psykosociala konsekvenser vid demenssjukdom Diagnostik, rådgivning och behandling Demens är e0 förvärvat och långvarigt sjukdoms
Läs merOvanlig sjukdom, prevalens 2-3 patienter Incidens, ett nytt fall vart 8:e år.
MS ur ett allmänläkarperspektiv incidens och prevalens per 2500 personer Ovanlig sjukdom, prevalens 2-3 patienter Incidens, ett nytt fall vart 8:e år. I ETT HAV AV BEKYMMER Vanliga neurologiska symtom
Läs merIcke-motoriska symtom
Icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom Klas Wictorin Neurologi, Helsingborg Icke-motoriska symtom Vanliga vid Parkinsons sjukdom Blodtrycksfall Salivöverskott Förstoppning Urinträngningar Sömnsvårigheter
Läs merLäkemedelsbehandling vid Parkinsons sjukdom Behandlingsrekommendation
Behandlingsrekommendation Inledning Dessa rekommendationer är baserade på Svenska riktlinjer för utredning och behandling av Parkinsons sjukdom utarbetade av SWEMODIS och publicerade i oktober 2007. SWEMODIS,
Läs merNeurologi. Parkinsons sjukdom. Parkinsons sjukdom 1 PARKINSONS SJUKDOM. Kardinalsymtom. Parkinsonpatient. Farmakologisk behandling
PARKINSONS SJUKDOM Neurologi Kardinalsymtom Parkinson MS CP Epilepsi Hypokinesi Tremor Rigiditet Margit Gabrielson Parkinsons sjukdom Prevalens: 100-200/100.000 inv Debutålder: 55-60år kvinnor=män Symtom:
Läs merNeurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg
Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära
Läs merYRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Läs merParkinsons sjukdom symtombild, behandling & forskning
Parkinsons sjukdom symtombild, behandling & forskning FÖRFATTARE: Professor em. Ann-Kathrine Granérus Avd för geriatrik Linköpings universitet Docent Bo Johnels Sektionen f klin neurovetenskap och rehabilitering
Läs mer0,5 mg: vita plana tabletter med brytskåra, diameter 7 mm. 1 mg: vita plana tabletter med brytskåra, diameter 7 mm, märkta phi beta 614.
PRODUKTRESUMÉ 1 LÄKEMEDLETS NAMN Fluscand 0,5 mg tabletter Fluscand 1 mg tabletter 2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING En tablett innehåller flunitrazepam 0,5 mg respektive 1 mg. Hjälpämne: Laktosmonohydrat
Läs merAripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Aripiprazol Stada 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Aripiprazol Stada 5 mg tabletter Aripiprazol Stada 10 mg tabletter
Läs merLUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet
LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år
Läs merLewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens. Elisabet Londos. Överläkare, professor
Lewy body demens och Parkinsons sjukdom med demens Elisabet Londos Överläkare, professor Minnesmottagningen Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Patienter med Lewy body demens har synhallucinationer
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merNedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården. Patientfall
Nedre urinvägssymtom (LUTS) i primärvården Patientfall Detta är en fallbaserad diskussion som har målet att ge kunskap om Orsaker till miktionsbesvär Utredning av miktionsbesvär i primärvård Behandling
Läs merRegional utvecklingsplan för psykiatri. Enmansutredning INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO
Regional utvecklingsplan för psykiatri MINIM, ÄLDREPSYKIATRISKA CONSEQUAT COMMODO DUIS PROBLEMSTÄLLNINGAR: DELENIT, EPIDEMIOLOGI EXERCI DOLORE IRIUUAT COMMODO REDOLO INFÖR EN ÖVERSYN I VÄSTRA GÖTALAND
Läs merKommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012
Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012 I januari höll Parkinsonförbundet sitt årligen återkommande nordiska Parkinson-fördjupningsmöte
Läs merTentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.
Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. 1/ Vad kallas de neuron/nervtrådar som svarar för: (2p)
Läs merTor Ansved. Neurology Clinic Stockholm
Tor Ansved Neurology Clinic Stockholm 2016-10-18 Neurologiska symtom Stickningar, pirrningar, domningskänsla Muskelsvaghet Muskelkramper Muskulär uttröttbarhet Gångssvårigheter Balans- och koordinationssvårigheter
Läs merOrganisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Läs mer1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p
Du har börjat som vikarie vid en husläkarmottagning, den ordinarie läkaren har flyttat utomlands efter en misslyckad politisk karriär. En 44 årig överviktig regissör kommer för kontroll av hypertoni som
Läs mer2. (1p) Vissa opioidanalgetika, exempelvis petidin, kan framkalla dysfori snarare än eufori. Varför?
Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1. (2p) Vigabatrin är en GABA-transaminashämmare med bevisad antiepileptisk effekt. Trots detta används den mycket sällan varför? Ge dessutom exempel på två
Läs merBehandling av parkinsonism
Rekommendation Behandling av parkinsonism Etiologi, patofysiologi och diagnos Definition av parkinsonism Parkinsonism är en samlingsbeteckning för Parkinsons sjukdom och besläktade tillstånd som karaktäriseras
Läs merNationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons
Läs merDemenssjukdomar och ärftlighet
Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för
Läs merAtt leva med. Parkinsons sjukdom
Att leva med Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Jag mår bättre än jag gjort på mycket länge Hans Arnell var 35 år, nyskild småbarnsfar och trivdes med sitt jobb på polisen, när han förstod
Läs merNationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus
Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna
Läs merAstma Back to basics. Mikael Lundborg
Astma Back to basics Mikael Lundborg 2010-04-22 *Allmänläkare, Viktoriakliniken Halmstad *Ordförande, Läkemedelskommittén Halland *Sekreterare, SFAM:s Nätverk för Astma- allergioch KOL-intresserade allmänläkare
Läs merBehandling av depression
Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två
Läs merNeuro-PET inom demens och tumördiagnostik
Neuro-PET inom demens och tumördiagnostik erfarenheter från SUS Douglas Hägerström VO Bild och funktion PET-ligander degenerativ hjärnsjukdom 18 F-FDG 18 F-Flutemetamol tumör ( 18 F-FDG) 18 F-Choline 18
Läs merINDIKATIONER OCH KONTRAINDIKATIONER FÖR AVANCERADE BEHANDLINGAR AV PARKINSONS SJUKDOM
INDIKATIONER OCH KONTRAINDIKATIONER FÖR AVANCERADE BEHANDLINGAR AV PARKINSONS SJUKDOM En stor del av alla Parkinsonpatienter utvecklar motoriska fluktuationer och dyskinesier efter några års peroral behandling
Läs merDiagnos och förlopp av MS. Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus
Diagnos och förlopp av MS Anders Svenningsson Neurologiska Kliniken Norrlands Universitetssjukhus S Vad är MS? S En spontan benägenhet för upprepade och multifokala inflammatoriska episoder i CNS S Ingen
Läs merNATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Läs merAutonom dysfunktion BJÖRN HOLMBERG MOTORIKTEAMET SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
Autonom dysfunktion BJÖRN HOLMBERG MOTORIKTEAMET SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Man född 52 24 timmars BT mätning s sömn Symtom/kliniska fynd vid dysautonomi Kardiovaskulära Ortostatisk hypotension
Läs merBILAGA I PRODUKTRESUMÉ
BILAGA I PRODUKTRESUMÉ 1 1. LÄKEMEDLETS NAMN MIRAPEXIN 0,088 mg tabletter 2. KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING Varje tablett innehåller 0,125 mg pramipexoldihydrokloridmonohydrat vilket motsvarar
Läs merInformation från Scandinavian Movement Disorder Society, ScandMODIS TERAPIMÖJLIGHETER FÖR PARKINSONS SJUKDOM I AVANCERAD FAS
Information från Scandinavian Movement Disorder Society, ScandMODIS TERAPIMÖJLIGHETER FÖR PARKINSONS SJUKDOM I AVANCERAD FAS ScandMODIS Executive Committee Jan Aasly Espen Dietrichs Erik Hvid Danielsen
Läs merLÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel SBU: Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? VGR: Nya Medicinska riktlinjer Socialstyrelsen: Indikatorer för god läkemedelsterapi
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
1 (6) 8 februari 2016 Lemilvo (aripiprazol) Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Schizofreni
Läs mer