Riktlinjer för medicinska insatser vid MMC MMCUP - uppföljning Erfarenheter från Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för medicinska insatser vid MMC MMCUP - uppföljning Erfarenheter från Sverige"

Transkript

1 Riktlinjer för medicinska insatser vid MMC MMCUP - uppföljning Erfarenheter från Sverige Nesodden 3 december 2012 Lena Westbom, överläkare i barn- och ungdomshabilitering, Skånes universitetssjukhus (SUS Lund/Malmö)

2 Bakgrund

3 Behov samla erfarenhet/kunskap Minskande antal som föds med MMC Behoven av insatser vid MMC är många och svåra att överblicka Yngre medarbetare i barnsjukvård och habilitering saknar erfarenhet av MMC, liksom de som ska ansvara för insatser till de nya överlevarna, vuxna med MMC

4 Barn- och ungdomshab Skåne 2003 Uppdaterat 2011

5 PROCESS Habprogram RMB, barnhab Skåne 2003 Fyra tvärfackliga nationella nätverksmöten Prioritering: 1. Transition vuxna födda med MMC Inventering - hur många? Vilken medicinsk behandling har de fått? Vilken uppföljning behöver de? 2. Evidensbaserade riktlinjer för behandling 3. Uppföljningsprogram/kvalitetsregister

6 Arbetsgrupper Neuropediatriker/andra läkare/uroterapeuter Riktlinjer för medicinsk uppföljning inkl neurogen blåsa/tarm Inventeringarna artiklar och föredrag transition MMCUP neo, neurokirurgi, uroterapi 2010 MMCUP ortopedi 2011 Sjukgymnaster Nationella riktlinjer för sjukgymnast-insatser vid RMB Uppföljningsstatus/manual, MMCUP Arbetsterapeuter Riktlinjer för arbetsterapi vid RMB Psykologer/pedagoger

7 Prioritering: 1. Transition tonåringar med MMC Inventering - hur många? Vilken medicinsk behandling har de fått? Vilken uppföljning behöver de? 2. Evidensbaserade riktlinjer för behandling 3. Uppföljningsprogram/kvalitetsregister

8 Inventering bosatta i Sverige 1 juli år Prevalens 3,8/10000 Olsson I, Dahl M, Mattsson S, Wendelius M, Åström E, Westbom L. Medical problems in adolescents with myelomeningocele (MMC): an inventory of the Swedish MMC population born during Acta Paediatr :446-9

9 Ungdomar födda : 175 ungdomar år 89 pojkar 86 flickor

10 175 ungdomar år Hydrocephalus 86% Mental retardation 27% Självständig förflyttn inomhus 27% Går med hjälpmedel inomhus 20% Inget gående inomhus 57%

11 175 ungdomar år Epilepsi 14% Trycksår 19% Ortoser 73% Ort op 59% Spontanfrakturer 11% Skolios 25%* *9-40%

12 175 ungdomar år RIK 85% Blåsopererad 24% Tarmsköljning 59% Tarmopererad 10% Inkontinensskydd 71%

13 175 ungdomar år Neurokir op utöver shunt 42% Dekompressionsoperation 6% Fjättringsoperation 36%* (* 15-65%)

14 175 ungdomar år Ventilator 5/175, varav tre 24 tim/d Gastrostomi 6/175 Pubertas praecox 10%

15 175 ungdomar år Njursvikt 3/175 Blindhet/grav synnedsättning 4/175

16 Conclusion: Lifelong follow-up by many specialists is necessary for individuals with MMC. The complex medical situation, often in combination with cognitive difficulties, makes it necessary to coordinate medical services for this increasing group of adults with multiple impairments.

17 Överlevnad vid MMC födda 50-talet 80% avled före 1 års ålder meningit, ventrikulit, ökat ICP 5% avled 1-10 års ålder fr.a. njursvikt 15 % nådde10 års ålder (Laurence KM, Tew BJ. Arch Dis Child, 1971)

18 Uppföljning MMC födda Södra Regionen n=35 26 (74%) levde vid års ålder, 25 deltog i studien Avföringsinkontinens störst hinder i vardagen Rädsla för shuntdysfunktion Kognitiva problem vanliga 21 hade ingen eller < 6 mån arbetslöshet 15 hade öppen anställning varav 11 deltid, 7 skyddad verksamhet, 2 studerade 2 gifta, 5 sambo, 1 särbo, 3 hade barn (Börjesson MC 1991)

19 Överlevnad vid MMC födda % når vuxen ålder Fortsatt ökad dödlighet i ung vuxen ålder (shuntkomplikationer, latexallergi) Försämring av funktion i vuxen ålder vanlig För tidigt åldrande (?) Dillon et al, Eur J Pedatr Surg 2000 Bowman et al, Pedatr Neurosurg 2001,

20 Prioritering: 1. Transition vuxna födda med MMC Inventering - hur många? Vilken medicinsk behandling har de fått? Vilken uppföljning behöver de? 2. Evidensbaserade riktlinjer för behandling 3. Uppföljningsprogram/kvalitetsregister

21 Sjukvårds-/habiliteringspersonal med mycket erfarenhet av ryggmärgsbråck önskar dokumentera den kunskap som finns till stöd för nya medarbetare inom pediatriken och för dem inom vuxensjukvård/habilitering som möter de nya överlevarna

22 Uppdrag från Svensk Neuropediatrisk förening Margareta Dahl Uppsala Sven Mattsson Linköping Ingrid Olsson Göteborg Maggie Wendelius Umeå Lena Westbom Lund Eva Åström Stockholm

23 Riktlinjer för medicinsk uppföljning Så långt möjligt evidensbaserade Målgrupp - läkare olika specialiteter; ska kunna läsas av andra intresserade yrkeskategorier Författare en ansvarig/arbetsgrupp per kapitel, förankras hos berörda specialister och i olika delar av landet. Innehåll varje kapitel: Bakgrund Rekommendationer Referenser

24 Guidelines Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid MMC Svensk neuropediatrisk förening à vårdprogram à länk nationella riktlinjer

25 Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid MMC Inledning Spinal dysrafism Margareta Dahl, Lena Westbom Neonatalt omhändertagande Ingrid Olsson Neurokirurgi och bilddiagnostik Lena Westbom, Ingrid Olsson Primärslutning av bråcket Kai Arnell, Margareta Dahl Hydrocefalus vid MMC Kai Arnell, Margareta Dahl Chiarirelaterade symtom Margareta Dahl Fjättrad ryggmärg och syringomyeli Lena Westbom Latexallergi Margareta Dahl

26 Nationella riktlinjer (forts) Neurogen blås- och tarmfunktionsnedsättning vid ryggmärgsbråck Neurogen blåsfunktionsnedsättning Kate Abrahamsson Utredning och basprogram för uppföljande kontroller Kate Abrahamsson, Ulf Jodal, Rune Sixt, Eira Stokland, Ulla Sillén Basprogram Tabell Undersökningsmetoder Eira Stokland, Rune Sixt, Ulf Jodal Urodynamikens roll vid neurogen blåsfunktionsnedsättning hos barn med MMC Gunilla Glad Mattsson Uroterapeutiska insatser inklusive RIK vid neurogen blåsfunktionsnedsättning Birgitta Lindehall Urinvägsinfektion (UVI) och neurogen blåsfunktionsnedsättning Sven Mattsson Läkemedelsterapi vid neurogen blåsfunktionsnedsättning hos barn Anders Spångberg Kirurgisk behandling vid neurogen blåsfunktionsnedsättning Kate Abrahamsson, Ulla Sillén Neurogen tarmfunktionsstörning Sven Mattsson Konservativ behandling vid neurogen tarmfunktionsstörning Gunilla Tibbelin Kirurgi vid neurogen tarmfunktionsnedsättning Kate Abrahamsson, Ulla Sillén Uro- och tarmterapi Sven Mattsson, Lena Westbom

27 Nationella riktlinjer (forts) Nya och kommande kapitel Ortopedi inkl ryggkirurgi Ortoser Nutrition Osteoporos Endokrinologi/tillväxt Kognitiv utveckling Ögon/syn/perception Trycksår/förebygga och sårbehandling Sexualitet, fertilitet Utveckling av funktion och komplikationer i vuxen ålder Prenataldiagnostik, graviditet, förlossning

28 Rekommendationer (ex.) Sjukvården ska organiseras så att personer födda med ryggmärgsbråck har tillgång till samordnade hälso- och sjukvårdsinsatser under hela livet.

29 Rekommendationer (ex.) Folsyratillskott 400 ug dagligen rekommenderas till kvinnor vid planerad graviditet och under första trimestern. Kvinnor med hög risk rekommenderas 5 mg folsyra dagligen då de planerar en graviditet, från minst 1 mån före konception och minst tom graviditetsvecka 12.

30 Rekommendationer (ex.) Primärslutning av MMC är ett alltmer sällsynt ingrepp som bör utföras av ett fåtal operationsteam (erfarenhet, Park 1999) Primärslutningen ska genomföras så tidigt som möjligt, men kan för att få optimala operationsförhållanden uppskjutas ett par dygn.

31 Rekommendationer (ex.) Shuntbehandlad hydrocefalus vid MMC skall betraktas som shuntberoende hela livet tills motsatsen säkert bevisats Regelbunden uppföljning och utbildning till patient och omgivning krävs vid hydrocefalus, men det saknas evidens för hur ett effektivt program bäst ska utformas

32 Rekommendationer (ex) Alla personer med MMC ska erbjudas regelbunden, standardiserad undersökning och dokumentation av symtom, status och funktion alla nivåer för att avslöja symtomgivande fjättring eller syringomyeli. (Anamnes, funktion i vardagen, nervstatus, rörlighet, styrka, felställningar, urinflödesmätning/cystometri, miktionsobservation, avföringsvanor)

33 Rekommendationer inför operation/reoperationer för fjättrad märg Operationsindikation/er och målsättning dokumenteras a. Smärta b. Spasticitet c. Planerad scoliosoperation d. Annan ortopedisk indikation (ex. fotfelställning) e. Chiarisymtom f. Försämring av blåsfunktion g. Försämrad avföringskontroll/soiling h. annan indikation, vad..,.

34 Uro- och tarmterapi (ex rekommendationer) Blåstömningen måste följas systematiskt redan från första levnadsdygnet för att undvika skada på grund av övertänjning av urinblåsan eller dilatation av övre urinvägarna. Ren intermittent kateterisering, RIK påbörjas neonatalt i samråd med uroterapeut. Basprogram för utredning och uppföljning av neurogen blås- och tarmstörning ska följas för alla med MMC eller lipommc.

35 Basprogram uro vid MMC primär utredning och uppföljande kontroller Ålder S-kreatinin Residualurin- Cystometri Miktions- Ultraljud MUCG DMSA MAG:3- Blodtryck u-sticka mätning efter observation/ njurar renografi u-odling RIK Kontinenstest clearance Nyfödd x x x x x x 4-6 månader x x x x x månader x x x x x x månader x x x x x Efter månader x x x x x1 x2 x årliga kontroller3 1 vart annat år fram till psykisk pubertet då ultraljud göres årligen 2 vid ålder 6-7, och år 3 se sid 2 i Utredning och basprogram neurogen blåsstörning om eventuella avsteg från basprogrammet

36 Forts Alla med MMC ska ha uppföljning av uro/tarmterapeut och regionalt MMC-team. Regelbunden urodynamisk uppföljning leder tillsammans med nya farmaka till mindre komplikationer. Den neurogena tarmstörningen ska behandlas parallellt med blåsstörningen. Glöm inte förstoppning som orsak till försämrad kontinens och blåsfunktion. Tidigt medvetandegörande och träning i självkateterisering/ tarmtömning är nödvändig för framtida självständighet och självkänsla. Kännedom om personens kognitiva profil är nödvändig förutsättning för att lägga upp träningen. Erbjud vuxna med MMC förnyad utredning. Bra behandlingsmetoder har tillkommit på senare år, vilka ännu inte kommit många vuxna med MMC till del.

37 Sjukgymnastikinsatser Nationella riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck Åsa Bartonek, Britt-Marie Bergström, Malin Hallberg, Pia Jacobs, Barbro Löfgren, Simone Norrlin, Cilla Stenson, Catarina Ulveryd, Lena Österberg Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck, Sjukgymnastik Manual till uppföljningsstatus för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck, Sjukgymnastik à länk

38 Riktlinjer - habilitering Kognition vid MMC - neuropsykologiska aspekter Konsekvenser av kognitiv dysfunktion i vardag och skola Hjälpmedel Fritid Social service/socialt stöd Ungdomsåren övergång till vuxen Vuxenlivet habilitering Brukarorganisationer Information till föräldrar, barn, unga, utomstående Arbetsterapi riktlinjer - länk

39 Prioritering: 1. Transition vuxna födda med MMC Inventering - hur många? Vilken medicinsk behandling har de fått? Vilken uppföljning behöver de? 2. Evidensbaserade riktlinjer för behandling 3. Uppföljningsprogram/kvalitetsregister

40 Uppföljningsprogram - varför? Medicinska behov vid ryggmärgsbråck är svåra att överblicka Ryggmärgsbråck/hydrocefalus medför risk för medicinska komplikationer Strukturerad uppföljning kan förebygga komplikationer Överlevnaden ökar om de medicinska insatserna koordineras Personer med ryggmärgsbråck och hydrocefalus har högt vårdutnyttjande Behandlingstraditionerna varierar Vetenskapligt underlag för evidensbaserad behandling saknas

41 Uppföljningsprogram - varför? Förebyggande uppföljning och prospektiv insamling av data beräknas på sikt kunna ge mer effektiv behandling till mindre kostnader för den enskilde och samhället

42 kanske lite stelare ingen säker skillnad oklart om försämring skett möjligen något sämre rörlighet dålig rörighet, men svårt avgöra om det skett någon försämring Abduktion höger och vänster höft dålig rörlighet, men då jag inte sett pat. tidigare vet jag inte om det är nytillkommet

43 MMCUP Kvalitetsregister vid spinal dysrafism och hydrocefalus

44 MÅL uppföljningsprogram vid spinal dysrafism och hydrocefalus att genom tidig upptäckt av komplikationer förhindra bestående skador och funktionsförluster att behandlingsmetoder som visar sig mindre effektiva eller skadliga ska sorteras bort till förmån effektiva metoder att säkra vård av hög standard över hela landet

45 Uppföljning/register vid MMC/HC arbetssätt för att säkra vården av den enskilde personen underlag för tvärfacklig bedömning av den enskildes aktuella behandlingsbehov instrument för kvalitetssäkring av verksamheter för god vård i hela landet forskningsdatabas för ny kunskap, förbättrad behandling

46 Metod standardiserad uppföljning à tidig upptäckt à tidig intervention à standardiserad utvärdering à standardiserad uppföljning à Jämförelser

47 Uppföljningsprogram och register vid MMC/HC Beslutsstöd för behandling av den enskilda personen Nationellt kvalitetsregister för uppföljning av verksamheter Process-stöd i verksamheter - listor planerade undersökn, insatser, återbesök Senaste us Nästa us Pnr Namn aug -07 okt-07 dec-07 feb-08 apr-08 jun-08 aug -08 okt-08 dec-08 feb-09 apr-09 Hip abduction ROM and functional bladder volume and detrusor pressure over time jun-09 aug -09 okt-09 dec-09 feb-10 apr-10 jun-10 aug , Jan 2011, jan M Jönsson 2011, april 2011, april M Karlsson 2011, juli 2012, juli S Pettersson 2011, aug 2012, aug M Karlsson

48 Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid MMC Svensk neuropediatrisk förening à länk Kvalitetsuppföljningen ska baseras på viktiga rekommendationer i de medicinska och sjukgymnastiska riktlinjerna

49 Kvalitetsregister Innehåller personbundna uppgifter om problem/diagnos, behandling och resultat Identifierade på enhetsnivå Jämförelser för kvalitetsförbättring

50 SoS föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet (SOSFS 2005:12). SKL sedan 2007 Ca 100 nationella kvalitetsregister 6 nationella kompetenscentra

51 MMC/lipoMMC prio 1 start nu 2012 Hydrocefalus utan MMC; annan spinal dysrafism senare Hydrocefalus utan MMC Prio 2 senare start

52 MMCUP organisation Regionalt MMCUP-team Arbetsgrupper inkl Norge Styrgrupp - inkl Norge Registerhållare RC SYD MÅL 2012 Internetbaserade in- och utrapporter Barn f 2007 och senare Hög-full täckningsgrad Planering för vuxen-del påbörjad

53 Kvalitetsindikatorer ex. Behandling, följsamhet till uppföljningsprogram (processvariabel) Förekomst av undvikbara komplikationer, Överlevnad (resultatvariabel)

54 dysrafism_och_hydrocefalus.aspx

55 Planerade inmatningsformulär MMCUP deltagare MMCUP neuro första formulär MMCUP uro/tarm MMCUP sjukgymnast MMCUP operationer MMCUP röntgen MMCUP vuxen första formulär Senare: Neuro uppföljning, tillväxt-pubertet, trycksår, arbetsterapeut, patientrapporterade data och vuxenanpassning/tillägg i ovanstående

56 Uppföljning - att tänka på så ENKEL som möjligt så SNABB som möjligt SÄKER (valida/reliabla data) NÖDVÄNDIGA uppgifter Bygga på Nationella riktlinjer Arbetsgrupper 2010-

57 Uppföljning dokumentation IN utfallsmått funktion, tillväxt, hälsa processmått medicinsk behandling, operationer, andra insatser planerad uppföljning/behandling UT utveckling över tid individ, distrikt, region planerad uppföljning/insatser individ/distrikt Arbetsgrupper

58 Klart - internetbaserat MMCUP_Deltagare MMCUP_Neuro_första formulär MCUP_Sjukgymnastik

59 Things take time

60 PROCESS Övriga register Klinisk verksamhet

61 Satsning - utvecklingen av Nationella Kvalitetsregister

62 Årsrapport MMCUP 2011 sept 2012

Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC

Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC Nationella riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck, MMC Svensk neuropediatrisk förening 2011-12-01 sidan 1(5) Förord Dessa riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck har sammanställts

Läs mer

Kvalitetsregister vid spinal dysrafism och hydrocefalus MMCUP. Årsrapport 2011

Kvalitetsregister vid spinal dysrafism och hydrocefalus MMCUP. Årsrapport 2011 Kvalitetsregister vid spinal dysrafism och hydrocefalus MMCUP Årsrapport 2011 September 2012 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund och övergripande målsättning 4 Kortfakta om ryggmärgsbråck 6 Förekomst av MMC

Läs mer

MMCUP Kvalitetsregister vid spinal dysrafism och hydrocefalus. Verksamhetsberättelse för år 2010

MMCUP Kvalitetsregister vid spinal dysrafism och hydrocefalus. Verksamhetsberättelse för år 2010 MMCUP Kvalitetsregister vid spinal dysrafism och hydrocefalus Verksamhetsberättelse för år 2010 Bakgrund Begreppet spinal dysrafism täcker flera olika missbildningar i ryggraden; Ryggmärgsbråck är den

Läs mer

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck

Nationella medicinska riktlinjer vid ryggmärgsbråck Undersökningsmetoder Eira Stokland, Rune Sixt, Ulf Jodal Rekommenderade undersökningar i Basprogram. För kommentarer till de olika undersökningsmetoderna, se även Utredning och basprogram för uppföljande

Läs mer

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015

Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Implementeringsdag Autismspektrumtillstånd hos vuxna Saturnus konferens 16 april 2015 Vad är Nationella Kvalitetsregister? De är ett system av kvalitetsverktyg som ger oss i Sverige unika möjligheter att

Läs mer

Regionhabiliteringen i Göteborg

Regionhabiliteringen i Göteborg Regionhabiliteringen i Göteborg Lost in transition Vuxna med myelomeningocele En intervjustudie Magdalena Vu Minh Arnell Leg sjuksköterska/uroterapeut SU/Regionhabiliteringen UroTarmhabiliteringen Drottning

Läs mer

Uppföljning av den nationella vårdgarantin

Uppföljning av den nationella vårdgarantin Uppföljning av den nationella vårdgarantin Viktigaste slutsatser Vårdgarantin har haft en begränsad effekt på väntetidsutvecklingen. Det finns stora skillnader mellan landstingen när det gäller väntetidsutvecklingen.

Läs mer

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Kvinnoklinikerna Eksjö och Värnamo I teamet ingår: Eksjö: Annelie Nodén Maria Björk Inger Hansen Värnamo: Annette Johansson Ulla Mattsson Ewa Johansson - kontaktperson

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Hur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message.

Hur? Created with novapdf Printer (www.novapdf.com). Please register to remove this message. Hur? Standardiserade mätinstrument/ formulär funktion, ROM behandling Inventering/ diagnostisering av alla barn Spasticitets mottagning SDR, ITB, BtXA Preventiv ortopedi Standardiserad höftscreening Standardiserad

Läs mer

ortopedisk behandling

ortopedisk behandling Medicinska indikationer för ortopedisk behandling Lars Lidgren NKO, Lund Nationell konferens om Vårdgarantin 16-17 mars 2006, Stockholm Indikationer för ortopedisk behandling Uppdrag från SKL - Beskrivning

Läs mer

Nationella kvalitetsregister

Nationella kvalitetsregister Nationella kvalitetsregister Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 Varför kvalitetsregister? All sjukvård skall omfattas av

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

Kvalitetsregister vid spinal dysrafism och hydrocefalus MMCUP. Årsrapport 2013

Kvalitetsregister vid spinal dysrafism och hydrocefalus MMCUP. Årsrapport 2013 Kvalitetsregister vid spinal dysrafism och hydrocefalus MMCUP Årsrapport 2013 September 2014 1 Innehåll Förord 3 Medicinska kortfakta om ryggmärgsbråck 4 Bakgrund och övergripande målsättning 5 Förekomst

Läs mer

Väntande på OPERATION/ÅTGÄRD inom specialiserad vård i Östergötland. Alla operationer/åtgärder

Väntande på OPERATION/ÅTGÄRD inom specialiserad vård i Östergötland. Alla operationer/åtgärder Väntande på OPERATION/ÅTGÄRD inom specialiserad vård i Östergötland Alla operationer/åtgärder 1 Väntande på OPERATION/ÅTGÄRD 31 mars 2012 Specialitet Antal väntande efter väntetid i dagar (inkl patienter

Läs mer

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.

Läs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare. Förvaltningschefer (eller motsvarande) i sjulän inbjuder till Dialogseminarium kring EBH rapporterna om ledrörlighet och om smärta Tid: 13 juni 2014 kl. 9:30 15.00 Plats: Hälsa och habilitering, Kungsgärdets

Läs mer

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE

SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED MYELOMENINGOCELE Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling och annat >0 mån 4 mån 10 mån ICF Kroppsstruktur/, aktivitet Kroppsstruktur/, aktivitet,

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling

En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling En modell med sex områden som underlättar det kliniknära arbetet med registerbaserad utveckling Micael Ljuslinder, Ortopedkliniken, NorrlandsUniveritetssjukhus Anders Edström, Memeologen, Västerbottens

Läs mer

Handbok till liten genomgång

Handbok till liten genomgång Handbok till liten genomgång 7.2 MMCUP ANSVARIG YRKESGRUPP ALLA. Liten genomgång genomförs av någon som patienten har kontakt med, oavsett yrke och specialitet. BEDÖMNINGSINTERVALL Liten genomgång görs

Läs mer

Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning

Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning i Uppsala län Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län www.lul.se/inkontinensfragor NIKOLA Vårdprogrammet är integrerat

Läs mer

O B E R Och RIK E N D E

O B E R Och RIK E N D E O B E R Och RIK E N D E Åldersrelaterad mot självständighet i toalettsituationen för barn med neurogen blås- och tarmstörning Förord Barn med ryggmärgsbråck når idag vuxen ålder med krav på delaktighet

Läs mer

Alla operationer/åtgärder

Alla operationer/åtgärder Väntetider för genomförda OPERATIONER/ÅTGÄRDER inom specialiserad vård i Östergötland (åtgärder inom psykiatriska verksamheter omfattas inte av kömiljarden och ingår inte i figurens andelstal) Alla operationer/åtgärder

Läs mer

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa! Hälsa utan gränser Är att samverka för/med hälsa! Gaudis Katedral Ett möte mellan vetenskap och konst Men också mellan det planerbara, lineära och det organiska och komplexa 1 Se mig varje gång Vård för

Läs mer

Uroterapeutiska insatser inklusive RIK vid neurogen blåsfunktionsstörning

Uroterapeutiska insatser inklusive RIK vid neurogen blåsfunktionsstörning Uroterapeutiska insatser inklusive RIK vid neurogen blåsfunktionsstörning Birgitta Lindehall Så gott som samtliga barn och ungdomar med ryggmärgsbråck har någon form av blåsfunktionsstörning, med svårigheter

Läs mer

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson

Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson Endometrioscentra behövs dom? Matts Olovsson Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, och Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Kristianstad, SFOG-veckan, 27/8, 2012 Fakta om fienden: Hur vanligt

Läs mer

Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM

Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM Årsmötet 7 maj 2014 Kerstin Elvin Minimitider bl.a. 4år inom KITM Checklistor ST läkarna självständigt skall utföra våra vanligaste analysmetoder ROTEM / TEG Ref.litteratur

Läs mer

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader

Läs mer

Väntande på OPERATION/ÅTGÄRD inom specialiserad vård i Östergötland den 28 februari 2009

Väntande på OPERATION/ÅTGÄRD inom specialiserad vård i Östergötland den 28 februari 2009 Väntande på OPERATION/ÅTGÄRD inom specialiserad vård i Östergötland den 28 februari 2009 Specialitet Antal väntande efter väntetid i dagar per den 28 februari 2009 Väntat >90 dagar GYNEKOLOGI Hysterektomi

Läs mer

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare

Välkomna! Qulturum, Landstinget i Jönköpings län. Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare Välkomna! Joakim Edvinsson, Sjuksköterska, Utvecklingsledare I siffror 45000 äldre/år vårdas pga fallolycka i slutenvården Cirka 1500 äldre personer avled 2011 Sverige pga fallolycka (Socialstyrelsen 2011)

Läs mer

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. 070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse

Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4 Struktur för uppföljning/utvärdering

Läs mer

Handikappade barns frakturer

Handikappade barns frakturer Handikappade barns frakturer 1 Patientfall 20 årig tetraplegisk pojke Inkommer till barnakuten pga svullnad över knäleden och subfebril. Har dragit ut 9 (!) tänder 2 dagar tidigare Ej rodnad eller värme-

Läs mer

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP

HABILITERING. * Spastisk 2/3-3/4 * Ataktisk 5-10 % *Dyskinetisk % BARNHABILITERING VILKA DIAGNOSER? VAD MENAR VI MED CP? CP - TILLÄGGSHANDIKAPP HABILITERING BARNHABILITERING 0-20 år Funktionshinder NEUROLOGISKA FUNKTIONSHINDER Hab.team VILKA DIAGNOSER? Cerebral pares Missbildn/ syndrom Muskelsjukdomar Flerfunktionshinder Psykisk utv.störning ADHD,

Läs mer

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006

Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...

Läs mer

Riktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23

Riktlinjer för UVI-utredning. Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23 Riktlinjer för UVI-utredning Svensk Barnnefrologisk Förening 1 Karlstad 2013-04-23 Disposition Varför guidelines Urinvägsinfektioner hos barn Bakgrund till nya riktlinjer Algoritmer Nationell studie? Diskussion

Läs mer

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund

Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Selek&v Dorsal Rhizotomi - lång&dsuppföljning av pa&enter opererade i Lund Annika Lundkvist Josenby, leg sjukgymnast, Dr Med Vet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Lund annika.lundkvistjosenby@skane.se

Läs mer

Orsaker SRHSB 2005. Neuralrörsdefekt- Neural Tube Defect - NTD. Embryologi. Neuralrörsdefekt - terminologi

Orsaker SRHSB 2005. Neuralrörsdefekt- Neural Tube Defect - NTD. Embryologi. Neuralrörsdefekt - terminologi Neuralrörsdefekt- Neural Tube Defect - NTD Medfödd skada med bristande slutning av en eller flera kotbågar och/eller missbildning av ryggmärgen Oberoende och RIK Stockholm 29 oktober 2010 Sven Mattsson,

Läs mer

Implementering av artrosskolor

Implementering av artrosskolor Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad

Läs mer

Indikationer för ortopedisk behandling

Indikationer för ortopedisk behandling Indikationer för ortopedisk behandling Ett uppdrag från Sveriges Kommuner och Landsting Olof Johnell Håkan Krzeszowski Sofia Löfvendahl Jonas Ranstam Lars Lidgren Varför ortopediska sjukdomar? Drabbar

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Årsberättelse 2014. "Högsta kvalitet och bästa service

Årsberättelse 2014. Högsta kvalitet och bästa service Årsberättelse 214 "Högsta kvalitet och bästa service Beskrivning av SportsMed Carlanderska SportsMed är ett nischföretag som uteslutande bedriver sjukvård inom sektorn Privat sjukvårdsförsäkring inom ortopedi

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

STROKE- vad är det? En kort översikt

STROKE- vad är det? En kort översikt STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20

Läs mer

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

Slutrapport. Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän. Kompetensteam Ryggmärgsbråck i Vuxenhabiliteringen Göteborg

Slutrapport. Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän. Kompetensteam Ryggmärgsbråck i Vuxenhabiliteringen Göteborg Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Kompetensteam Ryggmärgsbråck i Vuxenhabiliteringen Göteborg 2013-02-28 Projektledare Lina Häglund SAMMANFATTNING...

Läs mer

Positionering 24h. Positioneringslösningar för hela dygnet. Partner of Clinical Services Network

Positionering 24h. Positioneringslösningar för hela dygnet. Partner of Clinical Services Network Positionering 24h Positioneringslösningar för hela dygnet Partner of Clinical Services Network Positionering 24h Barn och vuxna som har svårigheter att självständigt bibehålla en stabil postural position

Läs mer

Registerbaserade PROM-studier

Registerbaserade PROM-studier Registerbaserade PROM-studier MATS LUNDSTRÖM RC SYD KARLSKRONA NATIONELLA KATARAKTREGISTRET Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra som vi inte vet från kliniska data? Vi är benägna att behandla organ,

Läs mer

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8

Läs mer

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum Svårighetsgrad enligt etiska plattformen Mari Broqvist Prioriteringscentrum Riksdagens riktlinjer för prioriteringar 1992-1995 Prioriteringsutredningen 1997- Riksdagen beslutar om en etisk plattform för

Läs mer

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT,

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, 1 FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, Frågeställning NON INVASIVE PRENATAL TEST Kan NIPT (cffdna) som icke invasiv metod med hög säkerhet identifiera trisomi 13, 18 och 21 i en

Läs mer

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart. Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering

Läs mer

Svenska palliativregistret (2009)

Svenska palliativregistret (2009) vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken

Läs mer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer

Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Nationellt vårdprogram för äggstockscancer Presentation av huvuddragen SFOG-veckan Kristianstad 2012 Redaktionskommitten: Elisabeth Åvall Lundqvist Angelique Flöter Rådestad Bengt Tholander Bakgrund alla

Läs mer

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.

Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna

Läs mer

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner? Anders Johansson hygienläkare, docent i infektionssjukdomar, Vårdhygien, Västerbottens läns landsting Inst. klinisk mikrobiologi, Umeå universitet Disposition

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star

Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star Minnesanteckningar från Gemensamma Genomförande Gruppen för Q star Den 24 april 2013 kl 09.30 16.00 Dagordning och minnesanteckning Intro Månadsbrev uppföljning, finns på hemsidan. Förskjöts en månad framåt.

Läs mer

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården. Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Matstrups- och magsäckscancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp December 2014 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring

Läs mer

Medicinska Prioriteringar

Medicinska Prioriteringar Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G

Läs mer

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning

Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Nationella screeningprogram - modell för bedömning, införande och uppföljning Arvid Widenlou Nordmark Enhetschef nationella riktlinjer 2016-03-02 Upplägg Bakgrund Vad är screening? Socialstyrelsens modell

Läs mer

www.glesbygdsmedicin.info för hela texten om ST allmänmedicin med glesbygdsprofil

www.glesbygdsmedicin.info för hela texten om ST allmänmedicin med glesbygdsprofil www.glesbygdsmedicin.info för hela texten om ST allmänmedicin med glesbygdsprofil Glesbygdsmedicinsk profil på ST i Allmänmedicin förslag från arbetsgruppen presenterades på nationella konferensen i Järvsö

Läs mer

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg Hallens vård och omsorgsboende 15710-5 AL-SE e-blankett Britt Wahlström 2014-02-24 1(8) Förkortningar HSL Hälso- och sjukvårdslagen SOL Socialtjänstlagen

Läs mer

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa Statistikbilaga LANDSTINGETS REVISORER 2014-01-15 2(18) Bakgrund Revisorerna i Landstinget Västernorrland, Härnösands kommun, Sundsvalls kommun och Örnsköldsviks

Läs mer

Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS

Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS Introduktion Den här foldern vänder sig i första hand till personer med förvärvad ryggmärgsskada och deras närstående. Informationen

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården 2015. elisabeth.melin@skl.se

Öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården 2015. elisabeth.melin@skl.se Öppna jämförelser inom den sociala barn- och ungdomsvården 2015 elisabeth.melin@skl.se ÖJ ansvar, samarbete/handlingsplan Socialstyrelsen regeringens ansvar utveckla ÖJ inom socialtjänsten (huvudfinansiär)

Läs mer

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D God Vård Socialstyrelsen föreskrift (SOSFS 2005:12) Patientrapporterade mått i vården p SF 36, RAND 36, EQ- 5D kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård säker hälso- och sjukvård effektiv hälso-

Läs mer

Skador i vården skadeområden och undvikbarhet

Skador i vården skadeområden och undvikbarhet Skador i vården skadeområden och undvikbarhet MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING JANUARI 2013 JUNI 2014 Skador i vården skadeområden och undvikbarhet 1 Förord Denna undersökning är den tredje nationella journalgranskningsstudie

Läs mer

Koll på läget med SveDem

Koll på läget med SveDem Koll på läget med SveDem Katarina Nägga, överläkare, Med. dr. Helena Ring, administratör VO Minnessjukdomar Skånes Universitetssjukhus Malmö/Lund Region Skåne VO Minnessjukdomar SUS Wigerthuset i Lund

Läs mer

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 4 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-23 HSN 1105-0477 Handläggare: Tore Broström Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Läs mer

Verksamhetsplan inom området inkontinens och blåsstörningar

Verksamhetsplan inom området inkontinens och blåsstörningar 1(1) 25 mars 2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut Verksamhetsplan inom området inkontinens och blåsstörningar För att kunna genomföra intentionerna i verksamhetsplanen behövs en prioriteringsordning

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Fastställd av TKL 2010-09-24 sid. 1 (8)

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Fastställd av TKL 2010-09-24 sid. 1 (8) 1 Vård i samverkan er och landsting i Uppsala län Fastställd av TKL 2010-09-24 sid. 1 (8) Gäller från 2010-10-01 Utvärderas senast 2012-10-01 Riktlinjer för samverkan i samband med egenvård i Uppsala län

Läs mer

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade

Läs mer

i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn...

i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn... Förnamn... Anvisning: SAMMA formulär fylls i efterhand under varje utredningsperiod, i regel motsv. en rad i urobasprogram i Riktlinjer för medicinsk uppföljning vid ryggmärgsbråck. UNDVIK DUBBLETTER. Efternamn...

Läs mer

MMCUP Uppföljningsprogram vid spinal dysrafism och hydrocefalus, NKR14-164

MMCUP Uppföljningsprogram vid spinal dysrafism och hydrocefalus, NKR14-164 MMCUP Uppföljningsprogram vid spinal dysrafism och hydrocefalus, NKR14-164 MMCUP Uppföljningsprogram vid spinal dysrafism och hydrocefalus Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna

Läs mer

Ryggmärgsbråck, MMC, vuxenperspektivet

Ryggmärgsbråck, MMC, vuxenperspektivet Dokumentation nr 438 Ryggmärgsbråck, MMC, vuxenperspektivet ÅGRENSKAS FAMILJE- OCH VUXENVISTELSER Kunskap och kompetens om sällsynta diagnoser Ågrenska 2013 www.agrenska.se RYGGMÄRGSBRÅCK, MMC, VUXENPERSPEKTIVET

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2013/2014

Verksamhetsberättelse för 2013/2014 Verksamhetsberättelse för 2013/2014 Medlemmar Föreningen har, i december 2013, 36 medlemmar och samtliga uppfyller de krav som ställs i stadgarna. De av föreningen fastställda områdena har arrangerat möten

Läs mer

Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling

Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling Evidensbaserat förhållningssätt till internetförmedlad behandling Svenska Läkaresällskapets IT-Inspirationsdag den 16 mars 2016 Cecilia Svanborg, MD, PhD, leg psykoterapeut Ledningsansvarig överläkare

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset

Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset Patientsäkerhetsberättelse Ortopediska Huset 2014 2014-09-01 Granskad och godkänd av Björn Waldebäck Verksamhetschef 1 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,

Läs mer

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016

Riskanalys. Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8. Mars 2016 Riskanalys Patientsäkerhetsrisker vid stängning av akut kirurgi och ortopedi i Sollefteå perioden 18/7-28/8 Mars 2016 2016-03-31 Handläggare Mikael Åsén Kvalitet- och patientsäkerhetsavdelningen 2016-03-31

Läs mer

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem RÖD ORANGE GUL GRÖN BLÅ Robert Claeson Specialistsjuksköterska, METTS-PSY koordinator/utvecklare psykiatriska akutmottagningen SU/Östra robert.claeson@vgregion.se 1

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE).

RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE). RECORD-studierna (Regulation of Coagulation in major Orthopaedic surgery reducing the Risk of DVT and PE). RECORD är ett globalt program med fyra stora studier omfattande över 12 000 patienter. I studierna

Läs mer

Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning

Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning Projekt KPM Nationellt projekt på uppdrag av Nationell psykiatrisamordning Komplexa vårdbehov Psykisk sjukdom Missbruk Vänder sig till verksamheter och projekt som arbetar med personer som har komplexa

Läs mer

REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING

REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING REGISTER OCH UTVÄRDERING AV RESULTATEN EFTER KIRURGISK EPILEPSIBEHANDLING RAPPORT ÖVER VERKSAMHETEN ÅR 2008 Registeransvarig: Roland Flink Styrgruppen: Kristina Malmgren Gerd Viggedal Kristina Källén Per

Läs mer

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger

Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger Svenske erfaringer med kvalitetsudvikling vha. patientrapporterede oplysninger MATS LUNDSTRÖM PROF. EM. RC SYD/EYENET SWEDEN, BLEKINGESJUKHUSET, KARLSKRONA, SVERIGE Innehåll Varför använda PROM? Krav på

Läs mer

LUTS Lower Urinary Tract Symptoms - Nedre urinvägssymptom. Mannens blåsa i vått och torrt URINARY INCONTINENCE

LUTS Lower Urinary Tract Symptoms - Nedre urinvägssymptom. Mannens blåsa i vått och torrt URINARY INCONTINENCE Mannens blåsa i vått och torrt övre urinvägarna (njurar och ureteres) Göteborg, 19 november 2015 Ulf G H Malmsten; geriater överläkare nedre urinvägarna (urinblåsa och urethra) Gray s Anatomy of the Human

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 1(10) Omsorgsförvaltningen Patientsäkerhetsberättelse År 2015 Datum och ansvariga för innehållet 2016-03-11 rev. ON 2016-03-31 Maja Sandström-Olsson MAS, Anneli Flink MAR Verksamhetschefer Hälso- och sjukvård

Läs mer

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund

Läs mer

Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen 131115 Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen

Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen 131115 Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut. Regionhabiliteringen 1 Kognitiva utmaningar i vardagen för barn med ryggmärgsbråck FBH-dagen 131115 Marie Peny-Dahlstrand Med dr, leg arbetsterapeut Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Pre- och postoperativ vård och rutiner på Neo-IVA

Pre- och postoperativ vård och rutiner på Neo-IVA 1(8) Barn- och ungdomssjukhuset Pre- och postoperativ vård och rutiner på Pre- och postoperativ vård och rutiner på Neo-IVA Neonatalavdelningen kan i mån av plats användas som uppvakningsavdelning postoperativt

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer