Gemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting"

Transkript

1 Gemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting Kateterbehandling av urinblåsan ska alltid ordineras av läkare, vilken även har det medicinska ansvaret. Indikationen för kvarliggande kateter (KAD) är främst blåstömningssvårigheter med stora resturinmängder och urinretention. Det är viktigt att ordinationen kontinuerligt omvärderas så att behandlingstiden blir så kort som möjligt. En vanlig komplikation vid kateterbehandling är urinvägsinfektion, en risk som ökar med ca tio procent för varje dygn som patienten har KAD. Bakterier kommer in via kateterns utsida (64%) eller insida (36%). Täta byten av urinuppsamlingspåse och bristande handhygien hos vårdpersonal och patient ökar dessutom risken för bakterieinvasion. Vid längre kateterbehandling (>3 veckor) bör ren intermittent katetrisering (RIK) alltid övervägas istället för KAD eftersom det ger minskade urinvägsinfektioner och reducering av andra komplikationer såsom, blåssten, uretrastrikturer, uretrit, epididymit och skrumpblåsa. Dessutom ger RIK patienten ökad livskvalitet och mindre påverkan på det dagliga livet än KAD. Information och kateterval Sjuksköterska/distriktssköterska ansvarar för katetersättningen, anpassning av material och för uppföljningar samt byten. Före katetersättningen ges ordentlig information till patienten om: anledningen till kateterbehandlingen hur lång tid kateterbehandlingen beräknas pågå vad katetriseringen innebär hur katetriseringen går till hur katetern sitter kvar i urinblåsan (demonstrera en kateter ) fixering av urinuppsamlingspåse, både på dagen och på natten byte och tömning av urinuppsamlingspåse var man kastar använda påsar användning av kateterventil betydelsen av en god personlig hygien betydelsen av att dricka tillräckligt vanliga komplikationer, såsom lätt blödning och obehag när och var hjälp bör sökas belys frågeställningar kring sex och samlevnad. Såväl muntligt som skriftlig information ges, med tid för patienten att ställa frågor. Informera också närstående, om patienten så önskar. Patientinformation:

2 Val av material sker efter en individuell bedömning av patienten. Har patienten en klar urin kan en tvåmaterialskateter sättas vilket ger en relativt god komfort på grund av dess följsamhet. Vid grumlig eller blodblandad urin rekommenderas istället en helsilikon kateter som har en större innelumen och bättre flöde. Olika katetersorter Latex med hydrogelbeläggning Latex är ett mjukt och följsamt gummimaterial som kan upprätthålla en lumen. Latex är dock vävnadsretande samt allergent och en ytbeläggning är därför nödvändig. Hydrogel är en ytbeläggning som absorberar urinrörets fukt/vätska vilket resulterar i en yta med låg friktion mot slemhinnan. Namn på hydrogelbelagd kateter är: - BioCath (Bard) - SympaCath (Ruch, Meteko) Bytesintervall max 12 veckor (se tillverkarens anvisning). Är inte lämplig för patienter med överkänslighet mot latex. Har liten innelumen vilket vid grumlig urin kan vara en anledning till urinstopp. Latex med ytbeläggning av silikon-elastomer Silikon-elastomer är en annan ytbehandling som används för att reducera latexkateterns vävnadsretande egenskaper Namn på hydrogelbelagd kateter är: - Bardia, Slikonelastomer, (Bard) - Silasil (Ruch, Meteko) Liggetid 8 veckor Bytsintervall max 8-12 veckor (se tillverkarens anvisning). Är inte lämplig för patienter med överkänslighet mot latex. Har liten innelumen vilket vid grumlig urin kan vara en anledning till urinstopp. 100 % Silikon Silikon är något styvare än latex men är ett vävnadsvänligt material som till viss grad även motverkar stenbildning. En helsilikonkateter har en tunn katetervägg med rymligt innerlumen, vilket är att föredra om patienten har grumlig eller blodblandad urin. Ett observandum är kuffballongens genomsläpplighet för sterilt vatten, vilket innebär att katetern behöver kuffas om efter 3-4 veckor (oftare vb). Flera helsilikonkateterar är dock förpackade tillsammans med en fylld spruta med glycerinmix (en olja som stannar i ballongen), vilket innebär att omkuffning inte behövs.

3 Namn på Helsilikonkatetrar är: - Brilliant, Aquaflate, förfylld spruta (Ruch, meteko) - Brilliant, (Ruch, Meteko) - Folysil LT Xtra, förfylld spruta (Coloplast) - Folysil LT (Coloplast) Bytesintervall max 12 veckor (se tillverkarens anvisning). Lämplig för patienter med överkänslighet mot latex. Bra val om patienten har grupplig eller blodblandad urin. Grovlek /Charriér (CH) Katetern bör vara tunn för att ha så liten påverkan som möjligt på urinrörets slemhinna, men tillräckligt grov för att ge god avrinning. Rekommenderad grovlek, är CH 12 (vit) och CH 14 (grön). Grövre katetrar >14 CH används endast vid speciella indikationer (blod/grumlig urin) Kateterlängder ca 400 mm används alltid till män och ibland till kvinnor ca 200 mm används till kvinnor (beroende på kroppsbyggnad kan dock kopplingen på dessa katetrar skava). Kateterspetsar Nelatonspets är rak och mjukt rundad med två hål för avrinning. Tiemannspets är en böjd, avsmalnande spets. Används vid svårighet att katetrisera män då katetern följer urinrörets rundning. Den som katetriserar ska vara van och utföra katetriseringen, dels på grund katetriseringsproblemet i sig men en felvänd kateter kan även orsaka skada. Katetersättning Diskussion om ren och steril metod har pågått i ett antal år. Sterilitet innebär att produkten ska vara fri från levande mikroorganismer. Höggradigt ren innebär att produkten ska ha en mikrobiologisk renhet med en mikroorganism på tusen artiklar och vara fri från sjukdomsalstrande mikroorganismer. Så länge renheten hos katetern som används bevaras fungerar både steril och ren metod. Vilken metod som används beror ofta på typ av arbetsplats. Det som alltid behövs vid katetrisering oberoende av metod är: Kateter, sterilförpackad Höggradigt rena handskar, minst 2 par (3 par vid kateterbyte) Kompresser och rondskål Tvål och vatten eller steril natriumklorid 9 mg/ml. Antiseptiskt medel behöver inte användas.

4 Bedövningsgel: minst 20 gram. Gel med tillsats av klorhexidin används med fördel om bakterieprov inte ska tas. 10 ml injektionsspruta för att tömma kateterballongen vid byte 10 ml injektionsspruta för att fylla kateterballongen med sterilt vatten, eller glycerinmix om silikonkateter används 10 ml sterilt vatten till kateterballongen - glycerinmix till silikonkateter Steril natriumklorid 9 mg/ml och spolspruta behöver finnas tillgängligt Tillvägagångssätt Ta hänsyn till patientens behov av integritet. Säkerställ att han har förstått tidigare given information. Kontrollera att patienten inte är överkänslig mot latex (kateter, handskar) eller Xylocain (bedövningsgel). Tillämpa basala hygienrutiner 1. Blotta inte patienten mer än nödvändigt. 2. Placera ett hygienunderlägg under patienten. 3. Tvätta patientens underliv med tvål och vatten eller natriumklorid. 4. Ta av handskar. Desinfektera händerna och tag på nya handskar. Katetrisering av man 5. Dra tillbaka förhuden och fatta tag i penis nedanför ollonet med en kompress. Lyft penis uppåt 90 grader så att urinröret rätas ut. 6. Bedöva med bedövningsgel. Minst 2x 10 gram sprutas sakta in i urinröret. - Börja med att droppa lite gel på urinrörsmynningen. - Placera sedan Xylocainsprutan (tuben) med ett lätt tryck mot mynningen och spruta långsamt in gel. Ett motstånd uppstår då gelen når slutningsmuskeln (ca 1 spruta/tub). Tryck ihop urinröret så att gelen inte rinner ut. - Efter en minut har slutningsmuskeln slappnat av och resterande gel kan sprutas in så att hela urinröret fylls med gel. Tryck åter ihop urinröret så att inte gelen rinner ut. Det går bra att klämma ihop lätt med fingrarna, alternativt använda en penisklämma. Det tar 3-5 minuter för bedövningen att verka. 7. Lyft penis uppåt 90 grader för att räta ut urinröret. För in katetern till kateterns delningsställe (en mans urinrör är cirka 25 cm). Forcera inte om det tar emot. 8. Släpp katetern en kort stund och kontrollera att den inte fjädrar tillbaka. Detta ska göras för att säkerställa att katetern inte har hakat upp sig i urinröret. Håll sedan katetern på plats med en hand så att den inte glider ut. 9. Kontrollera att urin rinner ur katetern. Om det inte kommer urin kan katetern vara täppt av gel eller vara vikt i urinröret. Be patienten hosta, tryck försiktigt över blåsan eller spruta in ml steril natriumklorid. Det ska gå lätt att spruta in vätskan och retur ska uppnås. 10. Observera så att katetern inte glidit ut innan kateterballongen fylls. Fyll kateterballongen med mängd och typ av vätska enligt tillverkarens rekommendation. Observera patienten, det ska inte göra ont. 11. För fram förhuden över ollonet igen.

5 Svårighet att föra in katetern Vid svårighet att föra in katetern kan i första hand extra gel användas. En något grövre kateter (14 istället för 12 Ch, ) kan underlätta införandet. Kateter med Tiemanntipp underlättar kateterisering av män då den böjda tippen lätare följer urinrörets böjning, men felvänd kan den orsaka skada. Den som då kateteriserar bör vara van och utföra kateteriseringen med försiktighet. OBS! läkarordination Katetrisering av kvinna 1. Håll isär blygdläpparna med hjälp av kompresser. 2. Bedöva med bedövningsgel. - Använd 10 gram gel. Börja med att droppa lite gel på urinrörsmynningen. - Placera sedan tuben med ett lätt tryck mot mynningen och spruta långsamt in resterande gel. Sätt en kompress för att motverka att gelen rinner ut. Det tar 3-5 minuter för bedövningen att verka. 3. För in katetern med god marginal (en kvinnas urinrör är cirka 5 cm). Forcera inte om det tar emot. 4. Släpp katetern en kort stund och kontrollera att den inte fjädrar tillbaka. Detta ska göras för att säkerställa att katetern inte har hakat upp sig i urinröret (sällsynt hos kvinnor). Håll sedan katetern på plats med en hand så att den inte glider ut. 5. Kontrollera att urin rinner ur katetern. Om det inte kommer urin kan katetern vara täppt av gel eller vara vikt i urinröret. Be patienten hosta, tryck försiktigt över blåsan eller spruta in ml steril natriumklorid. Det ska gå lätt att spruta in vätskan och retur ska uppnås. 6. Observera så att katetern inte glidit ut innan kateterballongen fylls. Fyll kateterballongen med mängd och typ av vätska enligt tillverkarens rekommendation. Observera patienten, det ska inte göra ont. Koppla katetern till en urinuppsamlingspåse eller sätt på en kateterventil. Om kateterklämma används ska den sättas efter delningsstället för att inte skada ballongkanalen. Kateterbyte Hur ofta en kvarliggande kateter ska bytas beror på den enskilde patientens behov. Det första bytet bör dock göras inom 4-6 veckor. Kontrollera katetern vid byte, beroende på stenutfällning på katetern och i urinen samt patientens upplevelse av obehag beslutas om tiden till nästa byte. Se också tillverkarens anvisning för längsta användningstid. För att vara säker på att den nya katetern ligger rätt kan det underlätta om urinblåsan är fylld. Om möjligt kan katetern stängas av i god tid före byte i annat fall kan urinblåsan fyllas med steril natriumklorid 9 mg/ml genom den gamla katetern innan denna tas bort.

6 Urinuppsamlingspåsar Ett slutet system med tömbar urinuppsamlingspåse rekommenderas, vilka minskar eller fördröjer uppkomsten av bakteriuri hos patienter med KAD. Tömbara påsar finns med varierande volymmängd och slanglängd. Tänk dock på att en fylld urinuppsamlingspåse som rymmer en stor urinmängd medför en betydande tyngd med risk för kateterdrag och skada som följd. I ett slutet system töms urinuppsamlingspåsen via bottenventilen på påsen (i toalett eller i urinflaska). Nattetid kan denna öppnas och seriekopplas till en större påse med längre slang som placeras under urinblåsans nivå. Tömningsbar påse byts vid behov, vanligtvis med cirka en veckas intervall. Se också tillverkarens anvisning. Fixering av urinuppsamlingspåse När en urinuppsamlingspåse används ska denna fixeras med lämplig anordning så att tyngd och drag mot blåsbotten undviks. Flera fixeringar har tillverkats och anpassats efter respektive tillverkares urinuppsamlingspåsar medan andra är passar de flesta. Kateterventil Då patienten har god handfunktion och klarar av hanteringen av en kateterventil är detta att rekommendera. Urinblåsan får då fyllas ut och tömmas på ett så naturligt sätt som möjligt. Viktigt är att denna öppnas var 3-4 timme. På nattetid kan en icke tömbar urinuppsamlingspåse kopplas till kateterventilen (öppet läge) En kateterventil är mer hygieniskt än kateterklämma eller kateterpropp, men kan vara svårt att hantera för patienter med nedsatt handfunktion. Kateterventilen byts vanligtvis efter cirka en vecka. Se tillverkarens anvisning. Dokumentation Enligt SFS 2008:355 skall all vård av patienter dokumenteras i patientens journal. Dokumentera: ordinerande läkare indikation beräknad behandlingstid beräknad liggetid för katetern typ av kateter och storlek mängd vätska i kateterballongen uppgifter om insättningen patientens egna iakttagelser och upplevelser av behandlingen. När patienten byter vårdform ska information om kateterbehandlingen rapporteras till den mottagande vårdgivaren (SOSFS 2005:27). Läs mer om dokumentation samt vårdplanering och utskrivningsklar patient i Vårdhandboken.

7 Komplikationer Infektion Patienter men kvarliggande kateter har oftast bakterier i urinen. A-symtomatisk bakteriuri skall inte behandlas men patienten bör informeras om att han ska kontakta sjukvården vid symtom såsom feber och smärta från urinvägarna och/eller testiklarna. All antibiotikabehandling skall föregås av en urinodling. Biofilm På katetern bildas alltid biofilm, ett lager av mikroorganismer som "klistrar" sig fast på kateterns yta. Detta lager är inte åtkomligt för antibiotika, men kan härbärgera de bakterier som orsakar symtomen. Det är därför viktigt att alltid byta katetern i samband med antibiotikabehandling för UVI. Kateterstopp Stopp i katetern beror ofta på grumlig urin, blod eller små konktrement. Spola kateter med NaCl till flöde i katetern erhålls eller alternativt byt kateter. Vid behov av regelbunden spolning kontaktas läkare. Bästa spolningen sker dock om patienten ökar sitt vätskeintag. Obehag från urinröret Katetern och dess ständiga nötning på slemhinnan kan ge upphov till en inflammation i urinröret. Förutom smärta i urinröret kan ett varaktigt sekret komma bredvid katetern. Se över katetermaterialet (latex i tvåmaterialskatetern kan vara vävnadsretande) och en allt för grov kateter kan ge ökat obehag och sekretstagnation. Vid bestående problem kontaktas läkare för diskussion. Läckage bredvid katetern Läckage och trängningar kan bero på: Kateterstopp alt knickad slang Trycka av kateterballongen mot blåsbotten Kateterballongen dragits ner i urinröret Förstoppning Slemhinneatrofi (kvinnor efter menopaus) överaktiv blåsmuskel Liten urinblåsa (skrumpblåsa) Urinvägsinfektion Blåssten Svårigheter att tömma kateterballongen Om kateterklämma används ska denna inte placeras över ballongkanalen, eftersom kanalen kan skadas och ge svårighet att tömma ballongen. Andra vanliga orsaker kan vara stenbildning runt ballongen eller fel på kuffventilen. Kontrollera att katetern inte är knickad. Prova att spruta in ytterliggare 2 ml sterilt vatten i kuffkanalen. Om kateterklämma har använts, punktera kuffkanalen ovanför klämstället med en kanyl. Om dessa åtgärder inte hjälper kontaktas läkare för ställningstagande till åtgärd. Exempelvis ultraljudsledd perianal/perinela punktion av kuff

8 Fördjupningslitteratur. Vem får göra vad i Hälso- och sjukvården och tandvården? Socialstyrelsen Kap: Allmänt om katetrisering, andra stycket. Burman LG: Att förebygga vårdrelaterade infektioner, ett kunskapsunderlag. Kap 5 Vårdrelaterade urinvägsinfektion. Socialstyrelsen Förebygg vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Sveriges kommuner och landsting Kap: Allmänt om katetrisering och infektion. Schönebeck Jan. Blåskateter och dess bruk. Astra Tech European Association of Urology Nurses EAUN). Good practice in health care. Urethral Catheterization, Section 1: Male Catheterization European Association of Urology Nurses EAUN). Good practice in health care. Urethral Catheterization, Section 2: Male, Female and Pediatric Intermittent Catheterization Datum: Revideringsdatum: Manusförfattare: Gunnel Andersson, med dr, uroterapeut, inkontinenssamordnare Centrum för hjälpmedel och urologkliniken Örebro läns landsting. Faktagranskare: Malcolm Carringer, med dr, överläkare, urologkliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide Information om kateterbehandling/vård Bäst att tömma

Läs mer

Katetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016

Katetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016 Katetervård Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016 Kateterisering av urinblåsan Kateterbehandling av urinblåsan ska ordineras av läkare Läkare har det medicinska

Läs mer

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera

Läs mer

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. DELEGERING RIK Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget

Läs mer

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera

Läs mer

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 Vårdrelaterad UVI Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 UVI:er vanligaste VRI:n 1/3 av alla VRI:er 40% av alla VRI:er Detta motsvarar en kostnad på drygt 110 miljoner kronor per år för Uppsala

Läs mer

KAD-bara när det behövs

KAD-bara när det behövs KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka

Läs mer

Användarguide REN intermittent kateterisering

Användarguide REN intermittent kateterisering Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Katetrisering av urinvägarna

Katetrisering av urinvägarna Kunskapsmål Ansvar, teknik, utrustning Teoretisk kunskap Vårdhandboken/Regionala föreskrifter/lokala föreskrifter. Lagar och författningar. Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring

Läs mer

A N V Ä N D A R G U I D E

A N V Ä N D A R G U I D E ANVÄNDARGUIDE INNEHÅLL Inledning...................3 Urinvägarnas funktion...........4 Orsaker till tömningsproblem......5 RIK Ren Intermittent Kateterisering..6 LoFric katetern...............7 Instruktioner

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt

Läs mer

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad

Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad Bäst att tömma urinblåsan Tappning en eller flera gånger

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa 1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3

Läs mer

SYMPACATH. Kvarliggande. Urinkatetrar BRILLANT. från Meteko SIMPLASTIC R Ü S C H

SYMPACATH. Kvarliggande. Urinkatetrar BRILLANT. från Meteko SIMPLASTIC R Ü S C H SYMPACATH Kvarliggande Urinkatetrar BRILLANT från Meteko SIMPLASTIC R Ü S C H Förord Anteckningar: Med detta häfte vänder vi oss till Dig som arbetar med urologiska katetrar Det finns många olika typer

Läs mer

4 Intermittent självkateterisering

4 Intermittent självkateterisering Patientguide Innehåll 2 Introduktion 3 Personlig information 4 Intermittent självkateterisering 5 Val av rätt kateter 6 Användning av FLOCATH 9 Frågor och svar Notera: Förutom denna broschyr läs även

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan

KUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN

Läs mer

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län

Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

Kateterisering av urinblåsa Gäller för: Region Kronoberg

Kateterisering av urinblåsa Gäller för: Region Kronoberg Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: Faktaägare: Anna Linderholm, Kvinnokliniken Växjö Fastställd av: Pär Lindgren, chefsläkare Region Kronoberg

Läs mer

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna

Kvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna Godkänt den: 2016-11-20 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19 Kateterbehandling

Läs mer

Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg

Kateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Dokument ID: 09-39373 Fastställandedatum: 2016-08-10 Giltigt t.o.m.: 2017-08-10 Upprättare: Margareta E Berger Fastställare: Johan Hansson Kateterisering av urinblåsa

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping

PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line Skötsel & hantering 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug

Läs mer

Formulär absorberande produkter /personal

Formulär absorberande produkter /personal Formulär absorberande produkter /personal Produktnamn/storlek Kvinna Man Ålder Uppegående Sängliggande Rullstolsburen Urinläckage Avföringsläckage Antal testdygn Antal provade produkter Dag Natt 1. Skyddet

Läs mer

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde 1 URINPROV Prov lämnas i många olika situationer Urinprov kan behöva lämnas av olika anledningar, till exempel när patienten utreds för sjukdom eller då olika uppföljningar behöver göras. Det är alltid

Läs mer

INNEHÅLL. 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp. 2. Olika katetermaterial. 3. Val av material och kateterstorlek

INNEHÅLL. 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp. 2. Olika katetermaterial. 3. Val av material och kateterstorlek INNEHÅLL 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp 2. Olika katetermaterial 3. Val av material och kateterstorlek 4. Katetrisering Basala hygienrutiner Indikationer Steril rutin/ Ren rutin Gör så här 5. Skötsel av

Läs mer

Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD

Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD Birgitta Magnusson Sjuksköterska/Uroterapeut 2016-11-08 2016-11-08 1 Varför är det viktigt med optimal blåstömning och korrekt omvårdnad vid KAD

Läs mer

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens

BASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner

Läs mer

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Katetervård och kateterisering av urinblåsa 1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (6) Godkänd och fastställd av Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Fastställd Utvärderas

Läs mer

nov jan sept mars maj

nov jan sept mars maj Andel patienter på med A (avd 4) i Eksjö som vårdats enligt riktlinjer avseende risk för urinretention, urinretention och/ eller behandling med urinkateter det är omvårdnadsdokumentationen som har granskats

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Användarguide. Ren Intermittent Kateterisering (RIK) med LoFric

Användarguide. Ren Intermittent Kateterisering (RIK) med LoFric Användarguide Ren Intermittent Kateterisering (RIK) med LoFric Blåstömningsproblem är något som kan drabba vem som helst, när som helst. Det här häftet är till för dig som har blåstömningsproblem och fått

Läs mer

Självkateterisering. ett annat sätt att kissa KVINNA. För dig som är. www.lofric.se

Självkateterisering. ett annat sätt att kissa KVINNA. För dig som är. www.lofric.se Självkateterisering ett annat sätt att kissa För dig som är KVINNA www.lofric.se Blåstömningsproblem är något som kan drabba vem som helst, när som helst. Det här häftet är till för dig som har blåstömningsproblem

Läs mer

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika

VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera

Läs mer

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ

AKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ AKUT UROLOGI Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ Avstängd pyelit Pyelonefrit med samtidigt avflödeshinder. Uretärsten vanligast men andra orsaker till avflödeshinder

Läs mer

Livet är bättre när du har kontroll. Låt inte urinblåsan ta kontollen över dig längre

Livet är bättre när du har kontroll. Låt inte urinblåsan ta kontollen över dig längre Livet är bättre när du har kontroll Låt inte urinblåsan ta kontollen över dig längre Ta kontrollen en gång för alla Överaktiv blåsa Att leva med en överaktiv blåsa är inte lätt. Det kan förändra ditt sätt

Läs mer

Femklöverns avtal 2016 Absorberande inkontinenshjälpmedel och urologiskt materialet som förskrivs

Femklöverns avtal 2016 Absorberande inkontinenshjälpmedel och urologiskt materialet som förskrivs Femklöverns avtal 2016 Absorberande inkontinenshjälpmedel och urologiskt materialet som förskrivs Att tänka på vid utprovning av absorberande inkontinenshjälpmedel Måttband för rätt storlek på större skydd

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning

Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning Medicinskt ansvarig sjuksköterska Handlingstyp Riktlinje 1 (9) Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och hemsjukvård på Gotland Bakgrund Riktlinjen

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

KVINNLIGA PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT ERHÅLLA URINRÖRSKATETER

KVINNLIGA PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT ERHÅLLA URINRÖRSKATETER Hälsa och samhälle KVINNLIGA PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT ERHÅLLA URINRÖRSKATETER EN EMPIRISK STUDIE FATEMA AL-RUDAINY ANALYN BERNADOS KJAERRAN Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan

Läs mer

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly

Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan

Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Suprapubisk kateter En suprapubisk kateter är en kateter som förs in i urinblåsan via ett litet snitt i bukväggen strax ovanför blygdbenet. Ingreppet

Läs mer

Behandling med Mitomycin. Mitomycin 1mg/ml

Behandling med Mitomycin. Mitomycin 1mg/ml Behandling med Mitomycin Mitomycin 1mg/ml Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med Mitomycin. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket

Läs mer

Urinvägskateterisering. Innehållsförteckning

Urinvägskateterisering. Innehållsförteckning 42T 62T 72T 82T 82T 92T 92T 102T 102T 112T 112T Dokumentnamn: Urinvägskateterisering Utfärdande PE: Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård Utfärdande enhet: Urologiska kliniken Framtagen av: Urologiska

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD 2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar

Läs mer

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Revidering och komplettering 2010-11-10 och 2011-02-16 Beslut TKL 2011-03-11 Utvärderas senast 2012-12-01 Riktlinjer för samverkan avseende medicinska

Läs mer

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter

VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter Ann-Mari Gustavsson Åsa Nordlund Hygiensjuksköterskor 2016-11-10 1 2016-11-10 2 VRI vårdrelaterade infektioner Definition: Infektion som uppkommer

Läs mer

Mitomycin 1mg/ml. Patientinformation. Behandling med Mitomycin

Mitomycin 1mg/ml. Patientinformation. Behandling med Mitomycin SE Mitomycin 1mg/ml Patientinformation Behandling med Mitomycin Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med Mitomycin. Behandlingen följer ett speciellt

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

Vad gör vi När gör vi Hur gör vi - Vem gör?

Vad gör vi När gör vi Hur gör vi - Vem gör? 2012-06-21 Version 3 Vad gör vi När gör vi Hur gör vi - Vem gör? Inventering av urinkateterverksamhet En kartläggning av rutiner för och kunskaper om urinkatetrar vid Karolinska Universitetssjukhuset Ett

Läs mer

Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(10) Information till Dig som skall opereras för refluxbesvär med titthålsteknik Allmän information Reflux innebär att

Läs mer

Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens

Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Primärvårdsdag 9 december 2015 Vem söker för urininkontinens?

Läs mer

112. Intraosseös (IO) infart

112. Intraosseös (IO) infart 112. Intraosseös (IO) infart Informationsblad nr 112 Skapad januari 2012, ändrad 28 januari 2014 Syfte Att informera om när, hur och varför en Intraosseös (IO) infart sättes och användes. Genomförande

Läs mer

Rutin för kassation av läkemedel

Rutin för kassation av läkemedel Rutin för kassation av läkemedel Hemsjukvård Hantering av kassation av läkemedel i hemsjukvården ska hanteras på samma sätt som läkemedel hos patienter på SÄBO. Kassation av läkemedel Kassationen av läkemedel

Läs mer

Marschskador. Utrustning som kan förenkla och utnyttjas vid egenvård och förmodligen bärs med i alla fall är:

Marschskador. Utrustning som kan förenkla och utnyttjas vid egenvård och förmodligen bärs med i alla fall är: 1 Förr eller senare drabbas man av marschrelaterade skador. Vanligtvis är det blåsor, tryckskador på fötter, men även skador som stukningar, knän som svullnar, nerver som kommer i kläm etc. I denna guide

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg. www.regionostergotland.se

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg. www.regionostergotland.se Hygienregler för Region Östergötland Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg www.regionostergotland.se God vårdhygien allas ansvar För att förhindra smittspridning ska alla som arbetar i

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas

RIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Användarguide vid förstorad prostata

Användarguide vid förstorad prostata Användarguide vid förstorad prostata Välkommen som läsare I Din hand har Du en broschyr som vänder sig till Dig med urin tömningsbesvär på grund av godartad prostataförstoring. Den är tänkt att användas

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 19

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 19 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 19 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Ingemar Hallén 2017-01-26 2020-01-26 Kateterbehandling

Läs mer

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Studiecirkel Säker vård alla gånger Studiecirkel Säker vård alla gånger Kvinnoklinikerna Eksjö och Värnamo I teamet ingår: Eksjö: Annelie Nodén Maria Björk Inger Hansen Värnamo: Annette Johansson Ulla Mattsson Ewa Johansson - kontaktperson

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

VÅRDPROGRAM. Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna SMEDJEBACKENS KOMMUN. Ägare: LD Hjälpmedel

VÅRDPROGRAM. Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna SMEDJEBACKENS KOMMUN. Ägare: LD Hjälpmedel VÅRDPROGRAM Ägare: LD Hjälpmedel Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna Framtaget av (förf.) Marie Ahlfors, tf. Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel Marit

Läs mer

Till dig som ska få en PICC-line

Till dig som ska få en PICC-line Till dig som ska få en PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset ÖNH avdelningen A16b för inläggning av PICC-line Din tid hos oss: Hur hittar jag till A16b: Gå igenom

Läs mer

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Perifer venkateter-praktiskt handhavande Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2017-05-23 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska

Läs mer

Clostridium difficile diarré (CD)

Clostridium difficile diarré (CD) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer

Läs mer

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast

Läs mer

Desinfektion av vattensystemet i dentala unitar. - enligt Umeå-modellen. Umeå-modellen 20090901 Sid 1 av 7

Desinfektion av vattensystemet i dentala unitar. - enligt Umeå-modellen. Umeå-modellen 20090901 Sid 1 av 7 Desinfektion av vattensystemet i dentala unitar - enligt Umeå-modellen Umeå-modellen 20090901 Sid 1 av 7 Bakgrund I de dentala unitarna finns ett system av rör, slangar och ventiler, som leder fram vatten

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7 1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...

Läs mer

KATETERASSOCIERAD URINVÄGSINFEKTION

KATETERASSOCIERAD URINVÄGSINFEKTION KATETERASSOCIERAD URINVÄGSINFEKTION EN LITTERATURSTUDIE FELICIA ANDERSSON ELIN NILSSON Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Januari 2016 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar

Läs mer

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING 2014-06-03 08.00-10.00

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING 2014-06-03 08.00-10.00 Malmö högskola Hälsa och samhälle Utbildningsområde: Omvårdnad Kod nr: Tidpunkt för inlämning: OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING KURS OM121A, termin 2 2014-06-03 08.00-10.00 Hjälpmedel: Miniräknare, ej

Läs mer

Ren Intermittent Dilatation information till dig som ska självdilatera

Ren Intermittent Dilatation information till dig som ska självdilatera www.lofric.se Ren Intermittent Dilatation information till dig som ska självdilatera Historien om Ren Intermittent Dilatation (RID) Behandling av förträngningar i urinröret sträcker sig långt tillbaka

Läs mer

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19). 2013-02-12 Dnr 1417/2013 1(3) Kunskapsavdelningen Inger Riesenfeld-Örn inger.riesenfeld-orn@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Läs mer

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens

Läs mer

Urinstomiguide. Information och rådgivning före och efter operationen

Urinstomiguide. Information och rådgivning före och efter operationen Urinstomiguide Information och rådgivning före och efter operationen INNEHÅLL Operationen Hur fungerar urinsystemet? 4 Vad är urinstomi? 5 Hur förändras livet med urinstomi? 5 Hur ser stomin ut och hur

Läs mer

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan

Läs mer

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva

Läs mer

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram 1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

RUTIN FÖR FALLPREVENTION 2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken

Läs mer