Gemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting
|
|
- Oliver Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gemensamma riktlinjer angående katetervård i Örebro läns landsting Kateterbehandling av urinblåsan ska alltid ordineras av läkare, vilken även har det medicinska ansvaret. Indikationen för kvarliggande kateter (KAD) är främst blåstömningssvårigheter med stora resturinmängder och urinretention. Det är viktigt att ordinationen kontinuerligt omvärderas så att behandlingstiden blir så kort som möjligt. En vanlig komplikation vid kateterbehandling är urinvägsinfektion, en risk som ökar med ca tio procent för varje dygn som patienten har KAD. Bakterier kommer in via kateterns utsida (64%) eller insida (36%). Täta byten av urinuppsamlingspåse och bristande handhygien hos vårdpersonal och patient ökar dessutom risken för bakterieinvasion. Vid längre kateterbehandling (>3 veckor) bör ren intermittent katetrisering (RIK) alltid övervägas istället för KAD eftersom det ger minskade urinvägsinfektioner och reducering av andra komplikationer såsom, blåssten, uretrastrikturer, uretrit, epididymit och skrumpblåsa. Dessutom ger RIK patienten ökad livskvalitet och mindre påverkan på det dagliga livet än KAD. Information och kateterval Sjuksköterska/distriktssköterska ansvarar för katetersättningen, anpassning av material och för uppföljningar samt byten. Före katetersättningen ges ordentlig information till patienten om: anledningen till kateterbehandlingen hur lång tid kateterbehandlingen beräknas pågå vad katetriseringen innebär hur katetriseringen går till hur katetern sitter kvar i urinblåsan (demonstrera en kateter ) fixering av urinuppsamlingspåse, både på dagen och på natten byte och tömning av urinuppsamlingspåse var man kastar använda påsar användning av kateterventil betydelsen av en god personlig hygien betydelsen av att dricka tillräckligt vanliga komplikationer, såsom lätt blödning och obehag när och var hjälp bör sökas belys frågeställningar kring sex och samlevnad. Såväl muntligt som skriftlig information ges, med tid för patienten att ställa frågor. Informera också närstående, om patienten så önskar. Patientinformation:
2 Val av material sker efter en individuell bedömning av patienten. Har patienten en klar urin kan en tvåmaterialskateter sättas vilket ger en relativt god komfort på grund av dess följsamhet. Vid grumlig eller blodblandad urin rekommenderas istället en helsilikon kateter som har en större innelumen och bättre flöde. Olika katetersorter Latex med hydrogelbeläggning Latex är ett mjukt och följsamt gummimaterial som kan upprätthålla en lumen. Latex är dock vävnadsretande samt allergent och en ytbeläggning är därför nödvändig. Hydrogel är en ytbeläggning som absorberar urinrörets fukt/vätska vilket resulterar i en yta med låg friktion mot slemhinnan. Namn på hydrogelbelagd kateter är: - BioCath (Bard) - SympaCath (Ruch, Meteko) Bytesintervall max 12 veckor (se tillverkarens anvisning). Är inte lämplig för patienter med överkänslighet mot latex. Har liten innelumen vilket vid grumlig urin kan vara en anledning till urinstopp. Latex med ytbeläggning av silikon-elastomer Silikon-elastomer är en annan ytbehandling som används för att reducera latexkateterns vävnadsretande egenskaper Namn på hydrogelbelagd kateter är: - Bardia, Slikonelastomer, (Bard) - Silasil (Ruch, Meteko) Liggetid 8 veckor Bytsintervall max 8-12 veckor (se tillverkarens anvisning). Är inte lämplig för patienter med överkänslighet mot latex. Har liten innelumen vilket vid grumlig urin kan vara en anledning till urinstopp. 100 % Silikon Silikon är något styvare än latex men är ett vävnadsvänligt material som till viss grad även motverkar stenbildning. En helsilikonkateter har en tunn katetervägg med rymligt innerlumen, vilket är att föredra om patienten har grumlig eller blodblandad urin. Ett observandum är kuffballongens genomsläpplighet för sterilt vatten, vilket innebär att katetern behöver kuffas om efter 3-4 veckor (oftare vb). Flera helsilikonkateterar är dock förpackade tillsammans med en fylld spruta med glycerinmix (en olja som stannar i ballongen), vilket innebär att omkuffning inte behövs.
3 Namn på Helsilikonkatetrar är: - Brilliant, Aquaflate, förfylld spruta (Ruch, meteko) - Brilliant, (Ruch, Meteko) - Folysil LT Xtra, förfylld spruta (Coloplast) - Folysil LT (Coloplast) Bytesintervall max 12 veckor (se tillverkarens anvisning). Lämplig för patienter med överkänslighet mot latex. Bra val om patienten har grupplig eller blodblandad urin. Grovlek /Charriér (CH) Katetern bör vara tunn för att ha så liten påverkan som möjligt på urinrörets slemhinna, men tillräckligt grov för att ge god avrinning. Rekommenderad grovlek, är CH 12 (vit) och CH 14 (grön). Grövre katetrar >14 CH används endast vid speciella indikationer (blod/grumlig urin) Kateterlängder ca 400 mm används alltid till män och ibland till kvinnor ca 200 mm används till kvinnor (beroende på kroppsbyggnad kan dock kopplingen på dessa katetrar skava). Kateterspetsar Nelatonspets är rak och mjukt rundad med två hål för avrinning. Tiemannspets är en böjd, avsmalnande spets. Används vid svårighet att katetrisera män då katetern följer urinrörets rundning. Den som katetriserar ska vara van och utföra katetriseringen, dels på grund katetriseringsproblemet i sig men en felvänd kateter kan även orsaka skada. Katetersättning Diskussion om ren och steril metod har pågått i ett antal år. Sterilitet innebär att produkten ska vara fri från levande mikroorganismer. Höggradigt ren innebär att produkten ska ha en mikrobiologisk renhet med en mikroorganism på tusen artiklar och vara fri från sjukdomsalstrande mikroorganismer. Så länge renheten hos katetern som används bevaras fungerar både steril och ren metod. Vilken metod som används beror ofta på typ av arbetsplats. Det som alltid behövs vid katetrisering oberoende av metod är: Kateter, sterilförpackad Höggradigt rena handskar, minst 2 par (3 par vid kateterbyte) Kompresser och rondskål Tvål och vatten eller steril natriumklorid 9 mg/ml. Antiseptiskt medel behöver inte användas.
4 Bedövningsgel: minst 20 gram. Gel med tillsats av klorhexidin används med fördel om bakterieprov inte ska tas. 10 ml injektionsspruta för att tömma kateterballongen vid byte 10 ml injektionsspruta för att fylla kateterballongen med sterilt vatten, eller glycerinmix om silikonkateter används 10 ml sterilt vatten till kateterballongen - glycerinmix till silikonkateter Steril natriumklorid 9 mg/ml och spolspruta behöver finnas tillgängligt Tillvägagångssätt Ta hänsyn till patientens behov av integritet. Säkerställ att han har förstått tidigare given information. Kontrollera att patienten inte är överkänslig mot latex (kateter, handskar) eller Xylocain (bedövningsgel). Tillämpa basala hygienrutiner 1. Blotta inte patienten mer än nödvändigt. 2. Placera ett hygienunderlägg under patienten. 3. Tvätta patientens underliv med tvål och vatten eller natriumklorid. 4. Ta av handskar. Desinfektera händerna och tag på nya handskar. Katetrisering av man 5. Dra tillbaka förhuden och fatta tag i penis nedanför ollonet med en kompress. Lyft penis uppåt 90 grader så att urinröret rätas ut. 6. Bedöva med bedövningsgel. Minst 2x 10 gram sprutas sakta in i urinröret. - Börja med att droppa lite gel på urinrörsmynningen. - Placera sedan Xylocainsprutan (tuben) med ett lätt tryck mot mynningen och spruta långsamt in gel. Ett motstånd uppstår då gelen når slutningsmuskeln (ca 1 spruta/tub). Tryck ihop urinröret så att gelen inte rinner ut. - Efter en minut har slutningsmuskeln slappnat av och resterande gel kan sprutas in så att hela urinröret fylls med gel. Tryck åter ihop urinröret så att inte gelen rinner ut. Det går bra att klämma ihop lätt med fingrarna, alternativt använda en penisklämma. Det tar 3-5 minuter för bedövningen att verka. 7. Lyft penis uppåt 90 grader för att räta ut urinröret. För in katetern till kateterns delningsställe (en mans urinrör är cirka 25 cm). Forcera inte om det tar emot. 8. Släpp katetern en kort stund och kontrollera att den inte fjädrar tillbaka. Detta ska göras för att säkerställa att katetern inte har hakat upp sig i urinröret. Håll sedan katetern på plats med en hand så att den inte glider ut. 9. Kontrollera att urin rinner ur katetern. Om det inte kommer urin kan katetern vara täppt av gel eller vara vikt i urinröret. Be patienten hosta, tryck försiktigt över blåsan eller spruta in ml steril natriumklorid. Det ska gå lätt att spruta in vätskan och retur ska uppnås. 10. Observera så att katetern inte glidit ut innan kateterballongen fylls. Fyll kateterballongen med mängd och typ av vätska enligt tillverkarens rekommendation. Observera patienten, det ska inte göra ont. 11. För fram förhuden över ollonet igen.
5 Svårighet att föra in katetern Vid svårighet att föra in katetern kan i första hand extra gel användas. En något grövre kateter (14 istället för 12 Ch, ) kan underlätta införandet. Kateter med Tiemanntipp underlättar kateterisering av män då den böjda tippen lätare följer urinrörets böjning, men felvänd kan den orsaka skada. Den som då kateteriserar bör vara van och utföra kateteriseringen med försiktighet. OBS! läkarordination Katetrisering av kvinna 1. Håll isär blygdläpparna med hjälp av kompresser. 2. Bedöva med bedövningsgel. - Använd 10 gram gel. Börja med att droppa lite gel på urinrörsmynningen. - Placera sedan tuben med ett lätt tryck mot mynningen och spruta långsamt in resterande gel. Sätt en kompress för att motverka att gelen rinner ut. Det tar 3-5 minuter för bedövningen att verka. 3. För in katetern med god marginal (en kvinnas urinrör är cirka 5 cm). Forcera inte om det tar emot. 4. Släpp katetern en kort stund och kontrollera att den inte fjädrar tillbaka. Detta ska göras för att säkerställa att katetern inte har hakat upp sig i urinröret (sällsynt hos kvinnor). Håll sedan katetern på plats med en hand så att den inte glider ut. 5. Kontrollera att urin rinner ur katetern. Om det inte kommer urin kan katetern vara täppt av gel eller vara vikt i urinröret. Be patienten hosta, tryck försiktigt över blåsan eller spruta in ml steril natriumklorid. Det ska gå lätt att spruta in vätskan och retur ska uppnås. 6. Observera så att katetern inte glidit ut innan kateterballongen fylls. Fyll kateterballongen med mängd och typ av vätska enligt tillverkarens rekommendation. Observera patienten, det ska inte göra ont. Koppla katetern till en urinuppsamlingspåse eller sätt på en kateterventil. Om kateterklämma används ska den sättas efter delningsstället för att inte skada ballongkanalen. Kateterbyte Hur ofta en kvarliggande kateter ska bytas beror på den enskilde patientens behov. Det första bytet bör dock göras inom 4-6 veckor. Kontrollera katetern vid byte, beroende på stenutfällning på katetern och i urinen samt patientens upplevelse av obehag beslutas om tiden till nästa byte. Se också tillverkarens anvisning för längsta användningstid. För att vara säker på att den nya katetern ligger rätt kan det underlätta om urinblåsan är fylld. Om möjligt kan katetern stängas av i god tid före byte i annat fall kan urinblåsan fyllas med steril natriumklorid 9 mg/ml genom den gamla katetern innan denna tas bort.
6 Urinuppsamlingspåsar Ett slutet system med tömbar urinuppsamlingspåse rekommenderas, vilka minskar eller fördröjer uppkomsten av bakteriuri hos patienter med KAD. Tömbara påsar finns med varierande volymmängd och slanglängd. Tänk dock på att en fylld urinuppsamlingspåse som rymmer en stor urinmängd medför en betydande tyngd med risk för kateterdrag och skada som följd. I ett slutet system töms urinuppsamlingspåsen via bottenventilen på påsen (i toalett eller i urinflaska). Nattetid kan denna öppnas och seriekopplas till en större påse med längre slang som placeras under urinblåsans nivå. Tömningsbar påse byts vid behov, vanligtvis med cirka en veckas intervall. Se också tillverkarens anvisning. Fixering av urinuppsamlingspåse När en urinuppsamlingspåse används ska denna fixeras med lämplig anordning så att tyngd och drag mot blåsbotten undviks. Flera fixeringar har tillverkats och anpassats efter respektive tillverkares urinuppsamlingspåsar medan andra är passar de flesta. Kateterventil Då patienten har god handfunktion och klarar av hanteringen av en kateterventil är detta att rekommendera. Urinblåsan får då fyllas ut och tömmas på ett så naturligt sätt som möjligt. Viktigt är att denna öppnas var 3-4 timme. På nattetid kan en icke tömbar urinuppsamlingspåse kopplas till kateterventilen (öppet läge) En kateterventil är mer hygieniskt än kateterklämma eller kateterpropp, men kan vara svårt att hantera för patienter med nedsatt handfunktion. Kateterventilen byts vanligtvis efter cirka en vecka. Se tillverkarens anvisning. Dokumentation Enligt SFS 2008:355 skall all vård av patienter dokumenteras i patientens journal. Dokumentera: ordinerande läkare indikation beräknad behandlingstid beräknad liggetid för katetern typ av kateter och storlek mängd vätska i kateterballongen uppgifter om insättningen patientens egna iakttagelser och upplevelser av behandlingen. När patienten byter vårdform ska information om kateterbehandlingen rapporteras till den mottagande vårdgivaren (SOSFS 2005:27). Läs mer om dokumentation samt vårdplanering och utskrivningsklar patient i Vårdhandboken.
7 Komplikationer Infektion Patienter men kvarliggande kateter har oftast bakterier i urinen. A-symtomatisk bakteriuri skall inte behandlas men patienten bör informeras om att han ska kontakta sjukvården vid symtom såsom feber och smärta från urinvägarna och/eller testiklarna. All antibiotikabehandling skall föregås av en urinodling. Biofilm På katetern bildas alltid biofilm, ett lager av mikroorganismer som "klistrar" sig fast på kateterns yta. Detta lager är inte åtkomligt för antibiotika, men kan härbärgera de bakterier som orsakar symtomen. Det är därför viktigt att alltid byta katetern i samband med antibiotikabehandling för UVI. Kateterstopp Stopp i katetern beror ofta på grumlig urin, blod eller små konktrement. Spola kateter med NaCl till flöde i katetern erhålls eller alternativt byt kateter. Vid behov av regelbunden spolning kontaktas läkare. Bästa spolningen sker dock om patienten ökar sitt vätskeintag. Obehag från urinröret Katetern och dess ständiga nötning på slemhinnan kan ge upphov till en inflammation i urinröret. Förutom smärta i urinröret kan ett varaktigt sekret komma bredvid katetern. Se över katetermaterialet (latex i tvåmaterialskatetern kan vara vävnadsretande) och en allt för grov kateter kan ge ökat obehag och sekretstagnation. Vid bestående problem kontaktas läkare för diskussion. Läckage bredvid katetern Läckage och trängningar kan bero på: Kateterstopp alt knickad slang Trycka av kateterballongen mot blåsbotten Kateterballongen dragits ner i urinröret Förstoppning Slemhinneatrofi (kvinnor efter menopaus) överaktiv blåsmuskel Liten urinblåsa (skrumpblåsa) Urinvägsinfektion Blåssten Svårigheter att tömma kateterballongen Om kateterklämma används ska denna inte placeras över ballongkanalen, eftersom kanalen kan skadas och ge svårighet att tömma ballongen. Andra vanliga orsaker kan vara stenbildning runt ballongen eller fel på kuffventilen. Kontrollera att katetern inte är knickad. Prova att spruta in ytterliggare 2 ml sterilt vatten i kuffkanalen. Om kateterklämma har använts, punktera kuffkanalen ovanför klämstället med en kanyl. Om dessa åtgärder inte hjälper kontaktas läkare för ställningstagande till åtgärd. Exempelvis ultraljudsledd perianal/perinela punktion av kuff
8 Fördjupningslitteratur. Vem får göra vad i Hälso- och sjukvården och tandvården? Socialstyrelsen Kap: Allmänt om katetrisering, andra stycket. Burman LG: Att förebygga vårdrelaterade infektioner, ett kunskapsunderlag. Kap 5 Vårdrelaterade urinvägsinfektion. Socialstyrelsen Förebygg vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Sveriges kommuner och landsting Kap: Allmänt om katetrisering och infektion. Schönebeck Jan. Blåskateter och dess bruk. Astra Tech European Association of Urology Nurses EAUN). Good practice in health care. Urethral Catheterization, Section 1: Male Catheterization European Association of Urology Nurses EAUN). Good practice in health care. Urethral Catheterization, Section 2: Male, Female and Pediatric Intermittent Catheterization Datum: Revideringsdatum: Manusförfattare: Gunnel Andersson, med dr, uroterapeut, inkontinenssamordnare Centrum för hjälpmedel och urologkliniken Örebro läns landsting. Faktagranskare: Malcolm Carringer, med dr, överläkare, urologkliniken, Universitetssjukhuset Örebro
Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide
Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen Nya leverantörer och produkter för urologiskt material med konverteringsguide Information om kateterbehandling/vård Bäst att tömma
Läs merKateterisering av urinblåsan (man)
Kateterisering av urinblåsan (man) En urinkateter sätts när en person inte kan tömma urinblåsan. En tunn mjuk slang förs då in i urinblåsan och tömmer den på urin. Det finns urinkatetrar i olika längd
Läs merKatetervård. Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016
Katetervård Charlotte Hedlöf Urologisjuksköterska, Kirurgkliniken Falu Lasarett Våren 2016 Kateterisering av urinblåsan Kateterbehandling av urinblåsan ska ordineras av läkare Läkare har det medicinska
Läs merUrinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska
Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera
Läs merUrinvägsinfektion vanlig orsak till VRI
Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla
Läs merUrinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland
Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera
Läs merDELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.
DELEGERING RIK Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget
Läs merVårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016
Vårdrelaterad UVI Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016 UVI:er vanligaste VRI:n 1/3 av alla VRI:er 40% av alla VRI:er Detta motsvarar en kostnad på drygt 110 miljoner kronor per år för Uppsala
Läs merKatetrisering av urinvägarna
Kunskapsmål Ansvar, teknik, utrustning Teoretisk kunskap Vårdhandboken/Regionala föreskrifter/lokala föreskrifter. Lagar och författningar. Socialstyrelsens föreskrifter om informationshantering och journalföring
Läs merAnvändarguide REN intermittent kateterisering
Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!
Läs merA N V Ä N D A R G U I D E
ANVÄNDARGUIDE INNEHÅLL Inledning...................3 Urinvägarnas funktion...........4 Orsaker till tömningsproblem......5 RIK Ren Intermittent Kateterisering..6 LoFric katetern...............7 Instruktioner
Läs merKAD-bara när det behövs
KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
Instruktion Framtagen av: Medicinskt ansvariga Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Katetervård, kateterisering Diarienummer: VON F 2017/00312 003 Fastställd: 2015-11-10 Revideras: Kontinuerligt
Läs merCYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526
CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter
Läs merBerit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen. Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad
Berit Långström Benevides Uroterapeut/sjuksköterska Urologmottagningen Ewa Freij Specialistsjuksköterska i kirurgi Avd 70 E1 Urologisk omvårdnad Bäst att tömma urinblåsan Tappning en eller flera gånger
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (2) Godkänd och fastställd av Utgåva Ersätter Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 3
Läs merSYMPACATH. Kvarliggande. Urinkatetrar BRILLANT. från Meteko SIMPLASTIC R Ü S C H
SYMPACATH Kvarliggande Urinkatetrar BRILLANT från Meteko SIMPLASTIC R Ü S C H Förord Anteckningar: Med detta häfte vänder vi oss till Dig som arbetar med urologiska katetrar Det finns många olika typer
Läs mer4 Intermittent självkateterisering
Patientguide Innehåll 2 Introduktion 3 Personlig information 4 Intermittent självkateterisering 5 Val av rätt kateter 6 Användning av FLOCATH 9 Frågor och svar Notera: Förutom denna broschyr läs även
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merUrininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län
Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade
Läs merKUNSKAPSÖVERSIKT. till Standardvårdplan- Katetrisering av urinblåsan
LANDSTINGET KRONOBERG KUNSKAPSÖVERSIKT till - Katetrisering av urinblåsan Camilla Andersson, Fredrik Björnfot [2013-05-31] INNEHÅLLSFÖRTECKNING GODKÄNNADE... 2 RIKTLINJER FÖR ANVÄNDANDE AV STANDARDVÅRDPLAN
Läs merKateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-39373 Fastställandedatum: 2018-09-20 Giltigt t.o.m.: 2019-09-20 Upprättare: Margareta E Berger Fastställare: Helena Björkman Kateterisering av urinblåsa
Läs merNormalt är urinen steril
Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning
Läs merFormulär absorberande produkter /personal
Formulär absorberande produkter /personal Produktnamn/storlek Kvinna Man Ålder Uppegående Sängliggande Rullstolsburen Urinläckage Avföringsläckage Antal testdygn Antal provade produkter Dag Natt 1. Skyddet
Läs merKvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna
Godkänt den: 2017-12-12 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Region Uppsala Innehåll Syfte...2 Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 19 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19 Kateterbehandling
Läs merURINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde
1 URINPROV Prov lämnas i många olika situationer Urinprov kan behöva lämnas av olika anledningar, till exempel när patienten utreds för sjukdom eller då olika uppföljningar behöver göras. Det är alltid
Läs merKvarvarande uretrakateter (KAD) vuxna
Godkänt den: 2016-11-20 Ansvarig: Margareta Öhrvall Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Indikation...2 Insättning...2 Tillvägagångssätt vid ren rutin...2 Material...2 Förberedelser...2 Kvinnlig
Läs merKateterisering av urinblåsa Gäller för: Region Kronoberg
Gäller för: Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: Faktaägare: Anna Linderholm, Kvinnokliniken Växjö Fastställd av: Pär Lindgren, chefsläkare Region Kronoberg
Läs merKateterisering av urinblåsa enligt ren metod - Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(11) Dokument ID: 09-39373 Fastställandedatum: 2016-08-10 Giltigt t.o.m.: 2017-08-10 Upprättare: Margareta E Berger Fastställare: Johan Hansson Kateterisering av urinblåsa
Läs merPICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping
PICC-line Skötsel & hantering 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug
Läs merKvarvarande urinkateter. Patientinformation
Kvarvarande urinkateter Patientinformation Information till dig som behandlas med kvarvarande urinkateter (KAD) Behandling Om du drabbats av nedsatt tömningsfunktion i urinblåsan eller något hinder i urinvägarna
Läs mernov jan sept mars maj
Andel patienter på med A (avd 4) i Eksjö som vårdats enligt riktlinjer avseende risk för urinretention, urinretention och/ eller behandling med urinkateter det är omvårdnadsdokumentationen som har granskats
Läs merBASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens
BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner
Läs merHantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD
Hantering av och alternativ till kvarliggande kateter, KAD Birgitta Magnusson Sjuksköterska/Uroterapeut 2016-11-08 2016-11-08 1 Varför är det viktigt med optimal blåstömning och korrekt omvårdnad vid KAD
Läs merINNEHÅLL. 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp. 2. Olika katetermaterial. 3. Val av material och kateterstorlek
INNEHÅLL 1. Förord Ansvarig arbetsgrupp 2. Olika katetermaterial 3. Val av material och kateterstorlek 4. Katetrisering Basala hygienrutiner Indikationer Steril rutin/ Ren rutin Gör så här 5. Skötsel av
Läs merSårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska
Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning
Läs merIII. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Läs merManus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler
Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,
Läs merInfektioner inom urologi Elisabeth Farrelly
Infektioner inom urologi Elisabeth Farrelly Varje klinik och avdelning bör ha regelbundet uppdaterad dokumentation om sitt eget infektionspanorama och resistensläge. Infektion efter transrektal prostatabiopsi
Läs merLivet är bättre när du har kontroll. Låt inte urinblåsan ta kontollen över dig längre
Livet är bättre när du har kontroll Låt inte urinblåsan ta kontollen över dig längre Ta kontrollen en gång för alla Överaktiv blåsa Att leva med en överaktiv blåsa är inte lätt. Det kan förändra ditt sätt
Läs merÄldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?
Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan
Läs merAKUT UROLOGI. Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ. Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ
AKUT UROLOGI Lathund för handläggning på kirurgakuten USÖ Örebro 150802 Urologiska kliniken, USÖ Avstängd pyelit Pyelonefrit med samtidigt avflödeshinder. Uretärsten vanligast men andra orsaker till avflödeshinder
Läs merAnvändarguide. Ren Intermittent Kateterisering (RIK) med LoFric
Användarguide Ren Intermittent Kateterisering (RIK) med LoFric Blåstömningsproblem är något som kan drabba vem som helst, när som helst. Det här häftet är till för dig som har blåstömningsproblem och fått
Läs merKatetervård och kateterisering av urinblåsa
1 INSTRUKTION Vård- och omsorgskontorets hälso- och sjukvård Framtagen av Sida Medicinskt ansvariga sjuksköterskor 1 (6) Godkänd och fastställd av Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Fastställd Utvärderas
Läs merRätt klädd och rena händer
Rätt klädd och rena händer Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård.
Läs merRätt klädd och rena händer
Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-
Läs merRiktlinjer vid blåsfunktionsstörning
Medicinskt ansvarig sjuksköterska Handlingstyp Riktlinje 1 (9) Riktlinjer vid blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvården i särskilda boendeformer och hemsjukvård på Gotland Bakgrund Riktlinjen
Läs merSjälvkateterisering. ett annat sätt att kissa KVINNA. För dig som är. www.lofric.se
Självkateterisering ett annat sätt att kissa För dig som är KVINNA www.lofric.se Blåstömningsproblem är något som kan drabba vem som helst, när som helst. Det här häftet är till för dig som har blåstömningsproblem
Läs merKVINNLIGA PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT ERHÅLLA URINRÖRSKATETER
Hälsa och samhälle KVINNLIGA PATIENTERS UPPLEVELSER AV ATT ERHÅLLA URINRÖRSKATETER EN EMPIRISK STUDIE FATEMA AL-RUDAINY ANALYN BERNADOS KJAERRAN Examensarbete i omvårdnad Nivå 61-90 p Sjuksköterskeprogrammet
Läs merVUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014. 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika
VUVI-vårdrelaterad urinvägsinfektion, CSK. Birgitta Magnusson/Birgitta Sahlström September 2014 2014-09-04 CSK 2014-09-09 Torsby 2014-09-11 Arvika Innehåll Introduktion Identifiera patienter med risk Diagnosticera
Läs merBehandling med Mitomycin. Mitomycin 1mg/ml
Behandling med Mitomycin Mitomycin 1mg/ml Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med Mitomycin. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket
Läs merDELEGERING AV PROVTAGNING BLOD
2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar
Läs merVård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landstinget i Uppsala län Revidering och komplettering 2010-11-10 och 2011-02-16 Beslut TKL 2011-03-11 Utvärderas senast 2012-12-01 Riktlinjer för samverkan avseende medicinska
Läs merFemklöverns avtal 2016 Absorberande inkontinenshjälpmedel och urologiskt materialet som förskrivs
Femklöverns avtal 2016 Absorberande inkontinenshjälpmedel och urologiskt materialet som förskrivs Att tänka på vid utprovning av absorberande inkontinenshjälpmedel Måttband för rätt storlek på större skydd
Läs merVÅRDPROGRAM. Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna SMEDJEBACKENS KOMMUN. Ägare: LD Hjälpmedel
VÅRDPROGRAM Ägare: LD Hjälpmedel Urininkontinens och/eller blåsfunktionsstörning inom kommunal hälso- och sjukvård i Dalarna Framtaget av (förf.) Marie Ahlfors, tf. Kontinenssamordnare LD Hjälpmedel Marit
Läs merHygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
Läs merMANUS KAD bara när det behövs
MANUS KAD bara när det behövs Hej! Detta är ett manus tillhörande powerpointpresentationen av KAD bara när det behövs. Du som katetercoach ska använda dig av denna vid utbildning på din enhet. Innan du
Läs merMitomycin 1mg/ml. Patientinformation. Behandling med Mitomycin
SE Mitomycin 1mg/ml Patientinformation Behandling med Mitomycin Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med Mitomycin. Behandlingen följer ett speciellt
Läs merRIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården
Läs merRutin för kassation av läkemedel
Rutin för kassation av läkemedel Hemsjukvård Hantering av kassation av läkemedel i hemsjukvården ska hanteras på samma sätt som läkemedel hos patienter på SÄBO. Kassation av läkemedel Kassationen av läkemedel
Läs merInformation till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan
Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan Suprapubisk kateter En suprapubisk kateter är en kateter som förs in i urinblåsan via ett litet snitt i bukväggen strax ovanför blygdbenet. Ingreppet
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs mer112. Intraosseös (IO) infart
112. Intraosseös (IO) infart Informationsblad nr 112 Skapad januari 2012, ändrad 28 januari 2014 Syfte Att informera om när, hur och varför en Intraosseös (IO) infart sättes och användes. Genomförande
Läs merAnvändarguide vid förstorad prostata
Användarguide vid förstorad prostata Välkommen som läsare I Din hand har Du en broschyr som vänder sig till Dig med urin tömningsbesvär på grund av godartad prostataförstoring. Den är tänkt att användas
Läs merUrinvägskateterisering. Innehållsförteckning
42T 62T 72T 82T 82T 92T 92T 102T 102T 112T 112T Dokumentnamn: Urinvägskateterisering Utfärdande PE: Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård Utfärdande enhet: Urologiska kliniken Framtagen av: Urologiska
Läs merVRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se
VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några
Läs merEnkel sortimentslista över urologiska hjälpmedel 2016
Urologiska hjälpmedel Enkel sortimentslista över urologiska hjälpmedel 2016 Artikelnr Artikelnamn antal/fp Pris/st Kvarligganade katetrar Helsilikon, nelatonspets, 2-vägs, med bifogad spruta kuffas med
Läs merMarschskador. Utrustning som kan förenkla och utnyttjas vid egenvård och förmodligen bärs med i alla fall är:
1 Förr eller senare drabbas man av marschrelaterade skador. Vanligtvis är det blåsor, tryckskador på fötter, men även skador som stukningar, knän som svullnar, nerver som kommer i kläm etc. I denna guide
Läs merHandhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Algoritmer arbetsprocesser Giltig fr.o.m: 2018-01-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten
Läs merHygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg. www.regionostergotland.se
Hygienregler för Region Östergötland Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg www.regionostergotland.se God vårdhygien allas ansvar För att förhindra smittspridning ska alla som arbetar i
Läs merTill dig som ska få en PICC-line
Till dig som ska få en PICC-line Öron-, näs- och halskliniken A16b Karolinska Universitetssjukhuset ÖNH avdelningen A16b för inläggning av PICC-line Din tid hos oss: Hur hittar jag till A16b: Gå igenom
Läs merkärlröntgenundersökning
Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merStudiecirkel Säker vård alla gånger
Studiecirkel Säker vård alla gånger Kvinnoklinikerna Eksjö och Värnamo I teamet ingår: Eksjö: Annelie Nodén Maria Björk Inger Hansen Värnamo: Annette Johansson Ulla Mattsson Ewa Johansson - kontaktperson
Läs merDokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merPICC-line Skötsel & hantering
PICC-line Skötsel & hantering PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck 2 Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug och spontant blodbackflöde i katetern För att
Läs merSKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK
SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK En 3-vägskran med Bionector på infartsportarna används. Vid behov används fler kranar. Bionector behövs ej mellan kranarna. Om mer än en infusion: infarten
Läs merAtt kissa med kateter, en instruktionsbok.
Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!
Läs merMer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation
Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(10) Information till Dig som skall opereras för refluxbesvär med titthålsteknik Allmän information Reflux innebär att
Läs merClostridium difficile diarré (CD)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer
Läs merUroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens
Uroterapeutens omhändertagande vid kvinnlig urininkontinens Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Primärvårdsdag 9 december 2015 Vem söker för urininkontinens?
Läs merVad gör vi När gör vi Hur gör vi - Vem gör?
2012-06-21 Version 3 Vad gör vi När gör vi Hur gör vi - Vem gör? Inventering av urinkateterverksamhet En kartläggning av rutiner för och kunskaper om urinkatetrar vid Karolinska Universitetssjukhuset Ett
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Läs merInformation till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)
Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan
Läs merTappningskateter engångs. Spets nelaton
Pos Produktnamn Tappningskateter engångs. Spets nelaton Tappningskatetrar Dokumentet uppdaterat: 2017-02-23 Praktisk information Leverantör Lev. Art.nr Pris Onemed Art.nr Antal/fp MBA (minsta beställningsantal)
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter
VRI Vårdrelaterade infektioner med fokus på KAD och infarter Ann-Mari Gustavsson Åsa Nordlund Hygiensjuksköterskor 2016-11-10 1 2016-11-10 2 VRI vårdrelaterade infektioner Definition: Infektion som uppkommer
Läs merBlåsknapp, cystostomiknapp (tömningsknapp i urinblåsan)
Blåsknapp, cystostomiknapp (tömningsknapp i urinblåsan) Vid svårigheter att tömma urinblåsan måste urinen tömmas ut på annat sätt. 1. Ren intermittent kateterisering, RIK, urinen töms ut via en engångskateter
Läs merBlodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013
Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast
Läs merÄndring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).
2013-02-12 Dnr 1417/2013 1(3) Kunskapsavdelningen Inger Riesenfeld-Örn inger.riesenfeld-orn@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).
Läs mer1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
Läs merKontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se
Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös
Läs merKATETERASSOCIERAD URINVÄGSINFEKTION
KATETERASSOCIERAD URINVÄGSINFEKTION EN LITTERATURSTUDIE FELICIA ANDERSSON ELIN NILSSON Examensarbete i omvårdnad 61-90hp Sjuksköterskeprogrammet Januari 2016 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö
Läs merLÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten
ANTIBIOTIKAANSVARIGA LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten Klinik och HC-specifika mål och mått 2015 Sulfa-SÄPO introducerar
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merBlodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer
Läs merVirusorsakad gastroenterit på sjukhus
1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård
Läs merHjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012
Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig
Läs merOMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING 2014-06-03 08.00-10.00
Malmö högskola Hälsa och samhälle Utbildningsområde: Omvårdnad Kod nr: Tidpunkt för inlämning: OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING KURS OM121A, termin 2 2014-06-03 08.00-10.00 Hjälpmedel: Miniräknare, ej
Läs merDokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Smittskydd Värmland 4 16
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Smittskydd Värmland 4 16 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Anna Skogstam Bitr
Läs merSammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Läs mer