Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg. Miljöförvaltningen R 2012:16. ISBN nr: WHO.

Transkript

1 ISBN nr: R 2012:16 WHO EU Nationell nivå Lagstiftning Policybeslut Kontroll av efterlevnad Forskning Information Utbildning Opinionsbildning Förebyggande stöd till barn och ungdomar Avvänjningsstöd Regional nivå Lokal nivå Föräldrar Källa: Göran Boëthius Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg Miljöförvaltningen Box 7012, Göteborg Tel vx: Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se

2 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

3 Projektets arbetsgrupp: Agneta Alderstig, tobakssamordnare Ulla Lundgren, resursperson (under år 2010) Willy Nilsson, epidemiolog Per Haglind, stadsläkare, huvudansvarig Miljöförvaltningen Karl Johansgatan Göteborg Telefon: E-post: 2

4 Förord Miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt genomfördes med mål att öka förutsättningarna för Göteborgs stads medverkan i att förverkliga de fyra delmålen i folkhälsomålsområde 11 intill år Genom samordning och kunskapsförsörjning kunde de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas och därigenom kunde framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. Projekten genomfördes med stöd från Statens folkhälsoinstitut och det nationella Tobaksprogrammet. Trots ett i historiskt perspektiv framgångsrikt tobaksförebyggande arbete måste detta fortsätta och det av flera skäl: tobaksrökningen är extremt farligt. tobaksrökningen är ojämnt fördelat. Målet om en jämlik hälsa bland hela befolkningen kan inte uppnås om inte tobaksförebyggande insatser genomförs med framgång. Ett huvudområde för det fortsatta tobaksförebyggande arbetet är att nå de grupper som röker mest och att nå barn och ungdomar med mål att de inte börjar röka eller snusa. Minskad nyrekrytering till tobaksbruk underlättas av att unga människor möter en vuxenvärld som inte röker. Detta projekts viktigaste uppgift var att erbjuda kunskapsförsörjning och samordna det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg. Projektet har arbetat mångsidigt och på flera samhällsnivåer och därigenom medverkat till att främja och synliggöra tobakspreventiva insatser i staden. Projektet har varit representerat i en rad lokala, regionala och nationella nätverk. Projektledningen vill här tacka alla som på olika sätt medverkat i projektet och för den entusiasm och engagemang vi mött under projekttiden. I samverkan kan mycket vinnas och genomföras. Avslutningsvis tillönskar vi alla all tänkbar framgång i det fortsatta tobaksförebyggande arbetet, som utgör en så viktig del i folkhälsoarbetet i Sverige. Göteborg februari 2011 Per Haglind Stadsläkare, docent Huvudrapportör Agneta Alderstig Tobakssamordnare 3

5 Innehållsförteckning Rapport... 1 Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg... 1 Huvudrapportör...1 Per Haglind...1 Stadsläkare...1 Förord... 3 Innehållsförteckning... 4 Sammanfattning... 7 Bakgrund... 9 Utgångspunkter och målformuleringar...9 Projektets mål...10 Insatser och använda metoder Kartläggning Epidemiologisk och demografisk kartläggning...12 Kommunikationsplan...12 Kartläggning av behovet av kunskapsförsörjning och samordning intervjuundersökning...13 Rökfria miljöer Leve Klotet en tobaksfri festplats under Göteborgs kulturkalas...14 Hammarkullekarnevalen...15 Rökfria lägenheter...15 Rökfri arbetstid...15 Tjänstemän som möter rökare Arbetsförmedlingen och försäkringskassan...18 Socialtjänst och ekonomiskt bistånd...18 Personal inom skola och fritid...19 Samhällsinformatörer och tolkar...20 Tobaksavvänjare...20 Andra utbildningsinsatser och utbildningsmaterial Föreläsningsserie...22 Bildbaserat undervisningsmaterial kring tobak för sfi-lärare...22 Samverkan Angereds närsjukhus

6 Hälsotek...24 Hälsoteket i Väster...24 Stjärnhusen...25 Informationsdagar på Frölunda Torg...25 Ytterligare informationsdagar...26 Folkhälsoplanerarnas nätverk...26 Läkarstämman i Nordstan...26 Idrotts- och föreningsförvaltningen...27 Utvärdering av Hälsoäventyr...28 Länsnykterhetsförbundets tobaksutbildning...28 Länsstyrelsen i Västra Götalands län...28 Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg...29 Tobakspreventiva nätverket i Landsting och Regioner...29 Samverkan politikergrupper...30 Utvärdering Diskussion Bilaga Rapport: Epidemiologiskt och demografisk kartläggning av målgrupperna ingående i Miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt...35 Tabellförteckning...35 Bilaga Frågeställning: Behov av kunskapsstöd och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg...40 Bilaga Lärarkommentarer och inventarieförteckning utställningen Tobak eller Hälsa...43 Inventarielista Utställning Tobak eller Hälsa...44 Bilaga Miljöförvaltningens medverkan med tobaksutställningen...46 Bilaga Föreläsningsserie med överläkaren och lungläkaren Matz Larsson från universitetssjukhuset i Örebro...48 Bilaga Hälsoteket i Västers tobaksarbete under hösten Bilaga Hälsoteket i Västers tobaksarbete under Allmän information:...51 Stjärnhusen:...51 Tobaksavvänjning i grupp:

7 Informationsdagar på Frölunda Torg:...52 Ytterligare informationsdagar:...53 Tobaksutställning:...53 Information i samband med föredragskvällar:...54 Invandrarföreningarna i Väster:...54 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Inbjudan till Nätverk för tobaksförebyggande insatser i Göteborg...63 Bilaga Till Nätverket för tobaksförebyggande insatser i Göteborg inbjudna organisationer:...64 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

8 Sammanfattning I Sverige har det under flera decennier bedrivits ett i huvudsak framgångsrikt tobaksförebyggande arbete, men trots detta röker fortfarande knappt en miljon människor dagligen i Sverige, rökare dör i förtid och ungdomar börjar röka varje år. De förebyggande insatserna måste fortsätta därför att tobaksrökning är extremt farligt och för att tobaksbruket är snedfördelat - målet om en jämlik hälsa för hela befolkningen kan inte nås om inte de grupper som röker mest erbjuds kunskap och stöd att förändra sitt rökande. När Statens folkhälsoinstitut på uppdrag av regering och riksdag startade det nationella Tobaksprogrammet fann miljöförvaltningen det naturligt att ansöka om medel för en rad tobaksförebyggande projekt. I denna rapport beskrivs projektet: Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg. I andra rapporter beskrivs ytterligare tre tobaksförebyggande projekt. Avsikten var att stärka Göteborgs stads medverkan i att förverkliga de fyra delmålen inom folkhälsomålsområde 11 till år Genom samordning och kunskapsförsörjning skulle de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas och därigenom skulle framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. Genom breda ansatser med parallella insatser inom flera samhällssektorer och bland politiker och andra beslutsfattare skulle en förändrad värde- och normbild åstadkommas. Projektens mål var att långsiktigt minska tobaksbruket i Göteborgs Stad. Inledningsvis genomförde projektet en epidemiologisk och demografisk kartläggning, som bland annat innefattade beskrivning av tobaksvanor bland ungdomar och vuxna i Göteborg och beskrivningar av målgrupperna. En kommunikationsplan upprättades. En intervjuundersökning genomfördes bland folkhälsoplanerarna i staden. Arbetet med rökfria miljöer är angelägen och framgångsrika insatser gjordes i samband med Göteborgs Kulturkalas och Hammarkullekarnevalen år 2009 och år Rökfria bostäder och rökfri arbetstid utvecklades på ett positivt sätt i staden. Att tjänstemän inom offentlig sektor försäkringskassan, arbetsförmedling, socialtjänst, skola och fritid, sfi-lärare, samhällsinformatörer och tolkar engagerar sig i sina klienters tobaksvanor och har förmåga att motivera och ge grundläggande information har varit en viktig del i projektet. Nätverksbyggande och samverkan är andra genomförda aktiviteter. Projekten har haft ett eget nätverk. Samverkan har skett med hälsotek, med projektet Rökfri zon Nordost och Angereds närsjukhus, med folkhälsosamordnarna, länsstyrelsens drogsamordnare och med en rad politiker. Projektet har varit representerat i en rad nationella nätverk. Utvärdering av hälsoäventyrspedagogik har genomförts. En särskild föreläsningsserie är genomförd, bildbaserat undervisningsmaterial för sfi-lärare är sammanställt och en mobil tobaksutställning har tagits fram. 7

9 Vidare har samverkan skett vid hälsodagar, friskvårdsdagar och i Läkarstämman i Nordstan. Samtliga politiska grupperingar i Göteborgs kommunfullmäktige har nåtts i något sammanhang. I detta projekt och i de tre övriga tobaksförebyggande projekten har mycket har gjorts, mycket har varit framgångsrikt och många har engagerats. Projekten har mötts med entusiasm, men också med attityden: Tobaksrökning det sysslar inte vi med, vi har ett annat folkhälsoproblem för dagen här. Den avvaktande hållningen i tobaksfrågan är inte ovanlig men svår att förstå. En del av projektinsatserna hade kunnat göras annorlunda och mer och fler. Många målformuleringar är uppfyllda. Genomförda insatser är dokumenterade. Genomförda insatser är utvärderade. Använda metoder och verktyg är inte alltid vetenskapligt utprovade utan ibland mer utgående från erfarenhet och upplevelser. Varje insats har dock effekt, om inte omedelbart så på sikt. Utan det ekonomiska stödet från Statens folkhälsoinstitut hade de tobaksförebyggande insatserna vilka nu blivit verklighet aldrig blivit genomförda. Men pengarna betyder mer än bara verksamhetsbidrag och möjligheten att projektanställa några personer. I det lokala arbetet betyder tillskott från nationella medel mycket mer det ger ökad legitimitet för insatserna, medför att lokala beslutsfattare blir engagerade och lättare bidrager med ytterligare medel. Den viktigaste motkraften i det förebyggande arbetet är tobaksindustrin. Om den med sitt profitkrav inte tillåtits få sådant genomslag och möjligheter till opinionsbildning hade situationen varit annorlunda. Om nikotin tidigare förklarats vara den beroendeframkallande drog som den är hade situationen varit annorlunda. Tobaksbruket är svårt att bli av med därför att nikotinberoendet är så starkt. Om inte tobaksbladen innehållit nikotin skulle ingen rökare dra in tusentals kemiska ämnen i lungorna många gånger om dagen. I det fortsatta tobaksförebyggande arbetet finns en rad angelägna uppgifter: Gör ytterligare miljöer självklart rökfria överallt där människor samlas bör rökfrihet råda! Rökfritt Liseberg liksom rökfritt Kulturkalas i Göteborg! Stimulera fastighetsägare att skriva in lägenhetskontrakten att det är en olägenhet att röka på balkonger så att andra blir exponerade och att skriva in att rökförbud gäller i nya eller nyrenoverade lägenheter! Inför tobaksfri skoltid! Stimulera staten införa rökfri arbetstid i alla sina myndigheter och bolag! Höj tobaksskatten två gånger varje mandatperiod! Ordna tillsynsinsatser så att dessa också blir verklighet vad gäller vattenpipstobak! Introducera varningsbilder på tobakspaketen och undanröj därefter den sista marknadsföringsplatsen för tobak: Inför neutrala tobakspaket! 8

10 Bakgrund Utgångspunkter och målformuleringar I Sverige har det under flera decennier bedrivits ett i huvudsak framgångsrikt tobaksförebyggande arbete. Andelen dagligrökare har minskat bland såväl män som kvinnor. Männen har slutat röka i ökad utsträckning jämfört med kvinnor, men har å andra sidan ökat sitt snusande. Tobaksvanorna bland ungdomar har förändrats på ett glädjande sätt och miljöer där rökfrihet är det norm ökar kontinuerligt. Men trots detta är det tobaksförebyggande arbetet inte avslutat. Fortfarande röker nästan en miljon människor dagligen i Sverige, rökare dör i förtid och ungdomar börjar röka varje år. De förebyggande insatserna måste fortsätta och det av flera skäl: Tobaksrökning är extremt farligt och har förödande effekter på människors hälsa Produktion av tobak har en rad miljöstörande effekter och kan påverka vuxna och barn som deltager i tobaksodlingen Tobaksrökningen är ojämnt fördelat. Målet om en jämlik hälsa för hela befolkningen kan inte nås om inte de grupper som röker mest erbjuds kunskap och stöd att minska sitt rökande Sverige har gjort internationella åtaganden via medlemskapet i Världshälsoorganisationen och undertecknat WHO:s Tobakskonvention och därigenom åtagit sig att inkludera Tobakskonventionens regler i svensk lagstiftning. I Tobakskonventionen slås fast att... tobaksbruket är ett globalt problem med förödande konsekvenser för hälsan, samhället, ekonomin och miljön i hela världen Dessutom finns tydliga såväl nationella, regionala som lokala politiska beslut med uppdrag att medverka till att minska nyrekryteringen till tobaksbruk och generellt minska tobaksanvändandet i befolkningen. Riksdagen har inom folkhälsomålsområde 11 antagit följande fyra delmål för det tobaksförebyggande arbetet: Delmål 1: En tobaksfri livsstart från år Delmål 2: En halvering till år 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. Delmål 3: En halvering till år 2014 av andelen rökare bland de grupper som röker mest. Delmål 4: Ingen skall ofrivilligt utsättas för rök i sin omgivning. När Statens folkhälsoinstitut efter uppdrag av regeringen och riksdag startade det nationella Tobaksprogrammet fann miljöförvaltningen det naturligt att ansöka om medel för en rad tobaksförebyggande projekt. Denna rapport beskriver projektet Kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg (diarienummer HFÅ 2008/205). 9

11 Dessutom ansökte och fick miljöförvaltningen medel för följande projekt: Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) fortsättningsprojekt (diarienummer HFÅ 2008/206 och 2008/207) Nationell konferens med titeln: Tobak eller hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest (diarienummer HFÅ 2009/285) Utvecklad tillsyn på skolgårdar med mål att alla skolgårdar skall vara rökfria (diarienummer HFÅ 2009/286) Miljöförvaltningens tobaksförebyggande insatser utgör en del av Göteborgs stads medverkan i att förverkliga de fyra delmålen inom folkhälsomålsområde 11 till år Genom samordning och kunskapsstöd kan de tobaksförebyggande insatserna effektiviseras, nya modeller och vägar introduceras och användas. Därigenom kan framgång främjas och tobaksbruket långsiktigt minskas. Projektets mål är att långsiktigt minska tobaksbruket i Göteborgs Stad Projektet har en bred ansats med parallella insatser inom flera samhällssektorer. Det medverkar till en förändrad värde- och normbild, där påverkansinsatser bland beslutsfattare och ledare bland politiker och tjänstemän utgör en avgörande faktor. Projektets mål Följande målformuleringar fanns i ansökan till Statens folkhälsoinstitut: Projektets mål är att: Stärka förutsättningarna för Göteborgs Stads medverkan i arbetet med att uppfylla de fyra delmålen till 2014 inom målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Effektivisera det tobaksförebyggande arbetet. Minska tobaksbruket. Projektets uppgift är att samordna det tobaksförebyggande arbetet och skall: Bevaka fronten inom det tobaksförebyggande området och sprida information och kunskap. Ge stöd åt lokalt arbete. Bevaka metodutveckling och underlätta implementeringen av nya metoder. Ge stöd åt rökavvänjningsverksamhet. Vara opinionsbildare. Och därvid använda följande metoder: Understödja nätverk. Initiera och arrangera utbildningar/seminarier. Strategier för måluppfyllelse beskrevs i ansökan på följande sätt: 10

12 Kompetensutvecklingsinsatser ska öka kunskapen om metoder beträffande rökavvänjning och arbete riktat till barn och ungdomar. Samordnare/kontaktpersoner och frivilligorganisationer inom tobaksområdet samt andra som arbetar med tobaksfrågor ska kontinuerligt få informationsunderlag om vad som pågår nationellt, regionalt och lokalt. Strategisk opinionsbildning ska öka kunskapen och förståelsen för införandet av rökfritt som norm på alla platser där allmänheten träffas. I projektansökan beskrevs också följande strategier: Samordnande roll i det tobaksförebyggande arbete som pågår på olika nivåer inom den kommunala organisationen. Övertyga kommunpolitiker och chefstjänstemän om vikten av ett fortsatt tobaksförebyggande arbete. Utveckla deras medvetenhet om vikten att själva ta ansvar och hur de kan bidra i arbetet. Mobilisera och använda tidigare upparbetade samt skapa nya nätverk av beslutsfattare och yrkesgrupper för att förmå dem att aktivt bidra med förebyggande insatser. Sprida information och kunskap om metoder inom tobaksområdet till identifierade grupper som arbetar med förebyggande insatser. Projektets strategiska målgrupper för att långsiktigt minska tobaksbruket i Göteborgs Stad beskrevs på följande sätt: Kommunpolitiker och chefstjänstemän Beslutsfattare och yrkesgrupper med möjlighet att verka för ett minskat tobaksbruk inom: Kommunens egna organisation Andra arbetsplatser i Göteborg Frivilligorganisationer Yrkesförbund och fackföreningar Projektet skulle också vara representant för Göteborg i frågor med anknytning till tobaksförebyggande arbete. 11

13 Insatser och använda metoder Kartläggning Epidemiologisk och demografisk kartläggning En inom folkhälsoarbetet återkommande otillräcklighet är epidemiologisk och demografisk kartläggning av de faktorer och de målgrupper som folkhälsoinsatserna avser. Miljöförvaltningen inledde projektinsatserna inom det tobakspreventiva området med att uppdatera en tidigare publicerad beskrivning av projektens målgrupper och utgångsläget vad gäller tobaksbruk mm i Göteborg. Beskrivningen ger demografisk kunskap om t ex var målgrupperna bor i Göteborg fördelat på kön, antal, andel av stadsdelsbefolkningen, ursprungsländer och hur länge de vistats i Göteborg. Kartläggningen beskriver vidare attityder till tobak och snus och tobaksvanor i målgrupperna så som de redovisas i tidigare genomförda rapporter och studier. Den epidemiologiska och demografiska kartläggningen innehåller 81 tabeller med kommentarer och analyser och redovisas i en särskild rapport. I bilaga 1 finns kartläggningens innehållsförteckning. Kommunikationsplan Under den inledande projekttiden gjordes flera försök att komplettera den förhållandevis noggranna målbeskrivningen i ansökningshandlingen med en kommunikationsplan. Engagemang i projektets vardagsuppgifter kom dock återkommande emellan. Så småningom anordnades en skrivarverkstad där kommunikationsplanen muntligen beskrevs av ledningsgruppen och det sålunda verbalt beskrivna blev omedelbart nedtecknat och utskrivet. Utskriften diskuterades och bearbetades nästa dag och kunde skrivas ut i nästan fullständig version på tredje dagen och kunde ligga till grund för fortsatta insatser. Kommunikationsplanens struktur var: Utgångsläge Mål Strategier Målgrupper Kanaler Budskap Aktiviteter Tidplan och budget Uppföljning och utvärdering 12

14 Kartläggning av behovet av kunskapsförsörjning och samordning intervjuundersökning Som en del i planeringsarbetet fann miljöförvaltningen det angeläget att kartlägga de 20 folkhälsosamordnarnas i Göteborg behov av kunskapsförsörjning och samordnande insatser inom det tobaksförebyggande området. Ett förslag till enkät att besvara vid en telefonintervju utarbetades och testades i två pilotintervjuer. En vidareutvecklad enkät med frågor (bilaga 2) distribuerades elektroniskt till samtliga folkhälsosamordnare i tjugo stadsdelsförvaltningar och besvarades i en intervju några dagar senare. Av 19 möjliga deltog 16 folkhälsosamordnare. Svarsfrekvensen var således hög men intresset och ambitionen att besvara frågorna vid intervjun varierade. Några svarade att man överhuvudtaget inte arbetade med tobaksfrågan och svaren var då knapphändiga. Det kunskapsstöd som efterfrågas av folkhälsosamordnarna när det gäller det tobaksförebyggande arbetet kan sammanläggas i fyra områden: seminarier, kurser och utbildning information metoder för olika målgrupper hälsoäventyrspedagogik Folkhälsosamordnarna önskade stöd till befintliga verksamheter exempelvis hälsoäventyr, hälsolots och hälsotek. Man önskar även en fortsättning få ta del av sammanfattande information från delar av tobaksområdet. Folkhälsosamordnarna efterfrågade också stöd med informationsmateriel för olika språk och åldersgrupper. De uttryckte också önskemål om kraftgrepp i det tobaksförebyggande arbetet gentemot gymnasieskolor och även en samsyn i det arbetet. Bland de önskemål som återkom i intervjusvaren fanns en mobil utställning om tobak att använda i olika sammanhang och för olika mål- och åldersgrupper och innehållande interaktiva moment. Miljöförvaltningen iordningställde därför två väskor med utställningsmateriel. Väskorna innehåller kolmonoxid-mätare och ett exemplar av filmen Tobakens barn. Utställningen innehåller vidare en del rekvisita från hälsoäventyrens tobaksprogram samt miljöförvaltningens Miljökunskap i bild Tobak eller Hälsa i en flip-over pärm. Den innehåller också olika trycksaker och informationsmateriel på olika språk - en del att dela ut och en del är referensmateriel. Till utställningen hör en innehållsförteckning samt en beskrivning hur att kommunicera hälsoäventyrsrekvisitan (bilaga 3). Utställningen avsågs användas vid temadagar i skolor, folkhälsodagar, på bibliotek, på torgmöten och i andra sammanhang. Utställningen har använts på avsett sätt vid en rad olika tillfällen och detta redovisas i bilaga 4. 13

15 Rökfria miljöer I det långsiktiga arbetet med minskat tobaksbruk är tillskapandet av fler rökfria miljöer en prioriterad insats. Att skapa opinion för och stärka attityden att rökfrihet är det normala på alla platser där människor samlas ingår i ett framgångsrikt arbete mot tobaksbruk och därmed i miljöförvaltningens samordningsuppgift. Projektet genomförde eller medverkande i en rad sådana insatser: Leve Klotet en tobaksfri festplats under Göteborgs kulturkalas Göteborgs kulturkalas samlar årligen över besökare under sex dagar och genomförs i stadens centrala delar. Kulturkalaset har ett rikt och brett kulturutbud såsom balett, karneval, gatuteater, matkultur, film, jazz, världsartister, lokala band, mötesplatser, uppträdanden, glädje och fest och mycket mer. Arrangör är Göteborg & Co. Inför Kulturkalaset augusti 2009 engagerades 150 ungdomsvärdar, vilka deltog i en rad olika uppgifter under karnevalstiden. De försåg med särskild t- tröja med karnevalslogga. Dessa värdar inbjöds i två omgångar till en informations- och utbildningsträff där deras arbets- och ansvaruppgifter tydliggjordes. Vid dessa utbildningstillfällen redovisades också tobaksrökningens effekter på människors liv, konsekvenserna på hälsa och miljö i produktionsländerna och tobaksindustrins agerande. Tobaksvärdarna uppmanades att under den tid de uppehöll sig i och arbetade för karnevalen att vara rökfria. En av kulturkalasets festplatser var Leve Klotet i Älvrummet invid Göta älvstranden. Det var ett livsstilsområde med ungdomsperspektiv och som genomsyrades av livsstilsval, framtidshopp och inspiration till hållbar utveckling. Leve Klotet var en tobaksfri festplats med inslag av tobaksförebyggande aktiviteter. Göteborgs Stads TÄNK kampanj skänkte fimpbehållare, som delades ut till rökare samtidigt som man upplyste om, att området var tobaksfritt. På festplatsen genomförde tobaksclowner från teatergruppen Teater Eksem spontanteater med tobaksbudskap samt från scen genomfördes fem föreställningar kring nedskräpning och slängda fimpar. Konstnären Joakim Stampe målade budskapet Make love not smoke på betongsuggor. Skyltar med texten Tobaksfri zon och Rökfri Zon målades och placerades ut på festplatsen. Filmen Tobakens Barn visades dagligen i den angränsande utställningshallen. Genom projektets medverkan säkerställdes för första gången att en del av Kulturkalaset också inkluderar ett tobaksfritt område Leve Klotet med ett särskilt perspektiv på miljöfrågor och hållbar utveckling. Även under Kulturkalaset år 2010 fick området en ungdomsinriktning och var också då rökfritt. 14

16 Hammarkullekarnevalen Hammarkullekarnevalen har genomförts i nordöstra Göteborg under maj månad i flera deccennier. Här samlas omkring åskådare kring ett karnevalståg med musik, sambatakter, mångkulturell dans, plymer och paljetter och marknadsstånd. Under karnevalen år 2009 genomförde projektet insatser genom att ett tiotal ungdomar engagerades och delade ut ballonger med ett tobakspreventivt budskap: "Tobaksrökning är extremt farligt" respektive "Tobaksrök skadar Dig själv och andra". Vid överlämnadet uppmanades mottagaren be andra att läsa upp texten. Cirka 500 ballonger delades ut och budskapen fick därigenom god spridning under karnevalen. Under år 2010 genomfördes en aktivitet, som syftade att göra Hammarkullekarnevalens huvudläktare rökfri. Genom upprepad skyltning och en väl synlig banderoll vid entrén med text: Tack för att Du inte röker här uppmanades rökarna att avstå och gavs icke-rökarna ett tydligt stöd att genom tillsägelse inte bli exponerade för icke-önskad tobaksrök. Samarbetet med Hammarkullekarnevalens ledningsgrupp fortsätter även under 2011 års karneval. Rökfria lägenheter Under projekttiden har frågan om rökfria bostadslägenheter återkommande diskuterats med representanter för de kommunala och privata fastighetsägarna i Göteborg. Utgångspunkten har varit de beslut som fastighetsägare på många håll i Sverige fattat om att till exempel göra nybyggda eller nyrenoverade bostadslägenheter rökfria och att i nytecknade hyreskontrakt göra en sådan överenskommelse till en naturlig del. Diskussionerna har lett till att flera fastighetsägare i Göteborg gjort sådana tillägg, vilket också observerats av media, som skrivit om detta. Rökfri arbetstid Göteborgs Stad är sedan 1 januari 2011 administrativt organiserat i 10 stadsdelsförvaltningar och dessutom ett antal fackförvaltningar och kommunala bolag. Staden har cirka anställda. En tidigare organisation bestod i 20 stadsdelsförvaltningar och i ett ännu tidigare skede 21 stadsdelförvaltningar. I många frågor är stadsdelsförvaltningarna självständiga enheter, vilket bland annat inneburit att varje förvaltning och bolag själv har bestämt om införande av till exempel rökfri arbetstid. År 2007 startades arbetet i Göteborg med mål att träffa överenskommelse om rökfri arbetstid för kommunens anställda. Som ett inledande steg i arbetet genomförde miljöförvaltningen ett seminarium där såväl politiker, personalchefer 15

17 som fackliga representanter deltog. Goda exempel redovisades och diskuterades. Seminariet tillkom som en följd av rekommendationen om rökfri arbetstid som Sveriges Kommuners och Landsting (SKL) arbetsmiljöråd utfärdat. Stöd för införande av rökfri arbetstid fanns också med i Handlingsplan för alkohol-, tobaks- och drogområdet i Göteborg omfattande tidsperioden I handlingsplanen anges bland annat att förvaltningar ska få stöd i att utveckla det tobaksförebyggande arbetet. Fokus ska ligga på att upprätta tobakspolicy på kommunens arbetsplatser stöd till kommunanställda som vill sluta röka eller snusa tobaksfri livsstart (förskola, skola och föreningsliv) Rökfri arbetstid innebär att rökning inte får ske under arbetstid inklusive pauser. Lunchperioden omfattas inte av arbetstiden. År 2007 var stadsdelsförvaltningen Frölunda först med att införa rökfri arbetstid. Vid projekttidens början den 1 januari år 2009 hade nio stadsdelsförvaltningar, en fackförvaltning och ett kommunalt bolag infört rökfri arbetstid. Två år senare den 31 december 2010 hade alla 20 stadsdelsförvaltningarna i Göteborg, sex fackförvaltningar och fem kommunala bolag infört rökfri arbetstid. Framgångsfaktorer för införandet av rökfri arbetstid har varit dialog, förankring, uppföljning samt att processen har tillåtits ta tid. De anställda har erbjudits sluta röka-/snusastöd och subventionerade nikotinläkemedel under tre månader. Den första kontakten med förvaltningar och bolag togs antingen via folkhälsoplanerare eller via personalavdelning. Projektets resursperson har inbjudits till möten för att förse personaladministratörer, chefer, fackliga företrädare, anställda och politiker med motivation, kunskap, stöd och råd samt argument kring en rökfri arbetstid. I genomförandet har material från Statens folkhälsoinstitut använts. Stadskansliet i Göteborgs Stad tog fram en folder som stöd i genomförandet. Efter förankring i fackliga organisationer och ledningsgrupper har varje förvaltning utformat en policy, som har antagits i respektive förvaltningsledning eller politisk nämnd. Informationen om rökfri arbetstid har spridits till anställda via personalmöten, personaltidningar, affischer och foldrar. Inom och mellan de kommunala förvaltningar och bolag är skillnaden stor mellan anställdas ålder, kön, utbildning, arbetsuppgifter, verksamheter och tobaksbruk. Inom vissa förvaltningar finns många anställda som tillhör de grupper som röker mest, det vill säga kvinnor års ålder, korttidsutbildade, ensamstående kvinnor med barn och män i vissa invandrargrupper. Detta innebär att förutsättningen för de olika förvaltningar och bolag att lyckas med införandet av rökfrihet var olika. Arbetet kring rökfri arbetstid har fått massmedial uppmärksamhet. Under projekttiden lade tre partier (M, KD och FP) i april 2009 en gemensam motion i Göteborgs stads kommunfullmäktige och föreslog en kommungemensam policy för Göteborgs Stad avseende rökfri arbetstid. Kommunstyrelsen avslog dock motionen i januari år Kommunstyrelsens majoritet ansåg att beslut om rökfri arbetstid skulle fattas av respektive stadsdelsnämnd och bolagsstyrelse. 16

18 Arbetet med rökfri arbetstid i Göteborgs stad kommer att fortsätta som en del i ordinarie verksamhet med inriktning i första hand på fackförvaltningar och kommunala bolag samt uppföljning av de förvaltningar som har infört rökfri arbetstid. Folkhälsoplanerare och personalchefer erhåller kontinuerlig riktad information kring nyutkomna foldrar, rapporter, utbildningar via e-post. 17

19 Tjänstemän som möter rökare Arbetsförmedlingen och försäkringskassan Inom hälso- och sjukvården är det en tydlig uppgift att i samband med varje sjukvårdsbesök och varje behandlingstillfälle också initiera ett samtal om patientens tobaksvanor, eftersom många sjukdomar har ett så betydande samband med tobaksrökningen. Men det finns också andra yrkesgrupper vilka möter rökare och där det bör vara naturligt att initiera ett samtal om tobaksvanorna. I miljöförvaltningens i Göteborg projekt Kunskapsförsörjning och samordning har upprepade insatser gjorts med mål att anställda i offentlig tjänst som möter tobaksrökare, skulle initiera ett samtal kring tobak med klienten/patienten samt till exempel kunna lämna råd om var rökavvänjningsstöd kan erhållas. En sådan yrkesgrupp är handläggare inom försäkringskassan, som möter människor som är sjukskrivna på grund av arbetsoförmåga. Naturligt vore att frågan om tobaksrökning ingår i utredningsarbetet eftersom rökning ger upphov till och vidmakthåller ohälsa. En annan grupp är handläggare inom arbetsförmedlingen, som möter människor som kortvarigt eller långvarigt hamnat utanför arbetslivet. Det är känt att arbetsgivare tenderar att i högre utsträckning anställa icke-rökare eftersom arbetsplatser generellt är rökfria, rökfri arbetstid är infört på allt fler arbetsplatser och rökare medför ökade kostnader för arbetsgivaren i form av rökpauser och ökad sjukskrivning. I upprepade kontakter i Göteborgsområdet med regionala eller lokala beslutsfattare inom såväl arbetsförmedlingen som försäkringskassan har dessa frågor diskuterats och mötts med entusiasm. Därifrån till beslut om utbildningsinsatser t ex innehållande motiverande samtalsmetodik eller införande av rökfri arbetstid inom dessa statliga myndigheter återstår en avsevärd process. Socialtjänst och ekonomiskt bistånd Personal inom socialtjänsten som handlägger frågor om ekonomiskt bistånd möter en del av den befolkning som röker mest. När rökande klienter på socialkontoret möter socialsekreteraren i samband med utredning om ekonomiskt bistånd, är det angeläget att socialsekreteraren kan ta upp frågan om rökning på ett sätt som inte skapar konfrontation och avståndstagande. Det kort motiverande samtalet kring rökningen kan vara viktigt som ett led i att förändra såväl klientens ekonomiska som hälsomässiga situation. Metoden motiverande samtal (Motivational Interviewing - MI) är ett samtalssätt att använda med mål påverka människors vanor och värderingar och kan passa in på de flesta livsstilsområden, inklusive tobaksbruk. MI är en evidensbaserad, förändringsinriktad och individcentrerad samtalsmetodik. Inom socialtjänsten används MI för att moti- 18

20 vera klienter att sluta med droger, minska alkoholbruket eller det riskfyllda spelandet, söka arbete eller acceptera vård och behandling. Som en del i det tobaksförebyggande arbetet tog miljöförvaltningen kontakt med folkhälsoplanerare och socialchef i stadsdelsförvaltningarna Gunnared och Lärjedalen för att introducera, motivera och starta ett samarbete med socialtjänsten kring tobaksfrågor, motiverande samtal och sluta röka stöd. På en arbetsplatsträff hösten år 2008 fick enhetschef och socialsekreterare en föreläsning i tobakskunskap samt i ekonomiska och hälsomässiga konsekvenser av att röka och snusa samt att motivera socialtjänstens personal att förstå hur viktig deras roll år i mötet med klienter. I januari 2009 anordnades en utbildningsdag i kort motiverande samtal (MI) i samarbete med den ideella yrkesföreningen Psykologer mot Tobak och med Barbro Holm Ivarson som föreläsare. Totalt deltog 70 socialsekreterare från ekonomiskt bistånd främst från stadsdelsförvaltning Gunnared. Utbildningens mål var att socialsekreteraren i form av ett kort motiverande samtal skulle våga fråga om klientens tobaksvanor och motivera klienten till att sluta röka eller snusa. Om klienten bedömdes vara motiverad att sluta röka eller snusa hänvisas klienten till tobaksavvänjare inom primärvården eller Hälsoteket i stadsdelen. Efter ett halvt år anordnades ett halvdagsseminarium för uppföljning och utvärdering. I ytterligare en uppföljningsinsats efter ytterligare ett år framkom att en fjärdedel av socialsekreterarna hade slutat på arbetsplatsen. Trots hög arbetsbelastning ansåg sig socialarbetarna haft tid att ta upp tobaksrökning med sina klienter. Enstaka socialsekreterarna har själva slutat röka samt direkt motiverat enstaka klienter att sluta röka. De socialsekreterare som deltog har fått kontinuerlig riktad information om utbildning, foldrar, rapporter etc. via e-post. Personal inom skola och fritid Motiverande samtal (MI) kan användas inom alla områden där en förändringsinriktning är önskvärd och är också ett led i att förändra ungdomars tobaksvanor. Personal inom skola och fritid har nytta av MI i mötet med elever. Inom skolhälsovården i Göteborg har i stort sett alla skolsköterskor utbildning i MI. Skolhälsovården får via samordnande skolsköterska kontinuerlig information om utbildning, foldrar, rapporter etc. via e-post. En utbildningsdag i MI och tobak anordnades den 30 november år 2009 på miljöförvaltningen med Barbro Holm Ivarson som föreläsare och ett 30-tal personer främst inom skolhälsovård och fritidsverksamhet deltog. Inom ramen för det nationella Tobaksuppdraget anordnade Statens folkhälsoinstitut i februari 2010 en värdefull och intressant nationell konferens kring barn och ungdomar och tobaksfrågan. Miljöförvaltningen erbjöd kostnadstäckning för resa t o r Stockholm för personal inom skola och fritid i Göteborg för att un- 19

21 danröja eventuella ekonomiska hinder för sådan personal att deltaga i Stockholmskonferensen. Ingen organisation eller grupp utnyttjade erbjudandet. Samhällsinformatörer och tolkar Enheten för samhällsinformation i stadsdelsförvaltningen Gunnared är en verksamhet för nyanlända flyktingar och invandrare. Den som är nyanländ i Sverige har rätt till 100 timmar utbildning i samhällsorientering och insatsen är en del av Göteborgs stads introduktionsprogram för dessa grupper. Inom Enheten för samhällsinformation arbetar 35 samhällsinformatörer som talar arabiska, somaliska, tigrinja, persiska, sorani, badini, turkiska, romani, albanska, dari, spanska och serbokroatiska. Miljöförvaltningen fann det angeläget att ge samhällsinformatörerna kunskap om svensk tobakslag och om det tobaksförebyggande arbetet. Miljöförvaltningen deltog därför i en informationsträff i mars 2010 med 25 samhällsinformatörer och föreläste om tobakslagen, rökfria miljöer, tobakens hälso- och miljöstörande inverkan och om miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt. Intressanta diskussioner i ett mångkulturellt perspektiv uppstod och miljöförvaltningen fick bla flera tips av samhällsinformatörerna om kaféer med vattenpipsrökning. Vidare har projektet bjudit in tolkar med mål att de skall kunna diskutera förhållningssätt till tobaksanvändning och lämna enkel information efter avslutad tolkning till rökande personer som de möter. Ytterligare beskrivning finns i rapporten om miljöförvaltningens projekt Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper fortsättningsprojekt (TTI). Tobaksavvänjare Tobaksavvänjning är en viktig del i det förebyggande arbetet dels för att rökningen är så extremt farligt dels för att nyrekryteringen bland ungdomar minskar om ungdomar möter en icke-rökande värld och icke-rökande vuxna. Under tobaksuppdraget åren gjordes avsevärda insatser i såväl Göteborg som hela Västra Götalandsregionen med mål att öka tillgängligheten av rökavvänjningsstöd. Insatserna innefattade bl a utbildning, nätverksbyggande och etablering av tobaksavvänjningsresurser på alla vårdcentraler. Miljöförvaltningen iklädde sig ansvar för nätverket för tobaksavvänjare i nordöstra Göteborg och i Mölndal samt för uppdatering av tobaksavvänjare på webbsidan tobaksfakta.org under år 2009 då detta ansvar övertogs av ett projekt inom hälso- och sjukvården. Miljöförvaltningen har genomfört stödinsatser under 20

22 åren gentemot tobaksavvänjare på Hälsotek och skolsköterskor och gentemot hälsopedagoger inom stadsdelsförvaltningarnas friskvård i Göteborg. 21

23 Andra utbildningsinsatser och utbildningsmaterial Föreläsningsserie Under projekttiden framfördes regelbundet önskemål om att någon från projektgruppen skulle komma ut och föreläsa om tobak och tobaksfrågan. Som ett sätt att tillgodose detta önskemål valde projektet att bjuda in en för projektet välkänd men extern föreläsare. Under rubriken Varför börja eller varför sluta? - Hur jag rök ihop med Eric Clapton genomförde Matz Larsson, överläkare och lungspecialist från universitetssjukhuset i Örebro under perioden mars 2010 totalt åtta en-timmes föreläsningar med diskussion runt omkring i staden. Föreläsningarna var kostnadsfria och gavs såväl dagtid som kvällstid. Deltagarna var elever i gymnasieskolor, skolpersonal, medarbetare i äldreomsorgen, kommunala tjänstemän, vårdcentralsanställda och allmänhet. Totalt deltog cirka 140 personer. I bilaga 5 redovisas föreläsningsserien mera i detalj. Bildbaserat undervisningsmaterial kring tobak för sfi-lärare Inom miljöförvaltningen i Göteborg pågick redan före tobaksprojektets start ett arbete med att i olika sammanhang ge stöd till invandrargrupper. Arbetet genomfördes som ett kommunikationsprojekt med stöd från Miljömålsrådet och under namnet Miljömål för alla (Miljöförvaltningens rapportserie R 2009:10). I kommunikationsinsatser bland grupper med till exempel utländsk bakgrund kan bilder vara ett avgörande komplement för att effektivisera förståelsen. Därför utvecklades ett bildbaserat undervisningsmaterial med kort lärarhandledning. Materialet togs fram i samverkan med sfi-lärare (Svenska för invandrare) och vidareutvecklades under perioden år 2007 till år Ett mål var att kunna stödja sfi-lärare med bra undervisningsmaterial och argument när de ska prata med sina elever. Bildmaterialet omfattar följande temaområden: Vårt vatten Miljön hemma Kosmetika och hygienartiklar Återvinning av förpackningar och tidningar Tobak eller Hälsa 22

24 Undervisningsmaterialet Tobak eller Hälsa togs fram med syfte att ge svar på grundläggande frågor om tobak, hälso- och miljöpåverkan samt ge stöd att sluta röka/snusa. Materialet innehåller 24 färgplanscher med bilder, en kort lärarhandledning till varje bild, informationsfoldrar på olika språk, kortet Fimpa på nätet och telefonnummer till Sluta-Röka-Linjen. Färgplanscherna finns på DVD skiva. Materialet kan med fördel användas i alla sammanhang, där bilder kan underlätta förståelsen och effektivisera undervisningen. Väskan kan lånas kostnadsfritt via miljöförvaltningen i Göteborg. Bildmaterial och lärarhandledning finns också att hämta på webbsidan goteborg.se/miljokunskapibild. Undervisningsmaterialet har presenterats för sfi-lärare vid fem tillfällen under år 2008 och har därefter använts i undervisningssammanhang i sfi-klasser, som till exempel på Kvinnofolkhögskolan, Folkuniversitetet och ABF (utbildning av chaufförer). Bildmaterialet har vidare presenterats för inbjudna sfi-lärare på miljöförvaltningen i oktober 2009 och på den nationella drogkonferensen Förebygg.nu i november 2009 i Göteborg. Bildmaterialet visades som posterutställning på konferensen Integration 2009 i Göteborg. Undervisning och informationsspridning kring tobaksrökning är en angelägen uppgift och bildmaterial kan öka förståelsen och inlärningseffekten. Undervisningsmaterialet har visat sig fungerat väl, fått positiv uppmärksamhet och har bland annat inspirerat Länsstyrelsen i Gävleborg till att starta projekt mot tobak bland invandrargrupper. 23

25 Samverkan Angereds närsjukhus Angereds Närsjukhus har med stöd från Statens folkhälsoinstitut genomfört en rad tobaksförebyggande insatser i Angeredsområdet i östra Göteborg under projektnamnet Rökfri Zon Nordost. Projektet har bland annat innehållit erbjudande om kostnadsfri lungfunktionstest för allmänheten, insatser med mål att införa rökfri arbetstid i såväl den egna organisationen som på kommunala arbetsplatser i Nordost, marknadsföring för rökfrihet i samband med hälsomässa i Angereds Centrum och på de spårvagnar som trafikerar Angered och med särskild inriktning på målgruppen ungdomar. Rökfri Zon-projektet har också samverkat med en rad invandrarföreningar i närområdet och bl a erbjudit undervisningsstöd och föreläsningar kring tobak. Kontinuerligt har samverkan skett med miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt i form av gemensamma möten och deltagande i respektive projekts styrgrupp, nätverk och genomförda aktiviteter. Hälsotek Samverkan har skett med Hälsoteket i Väster i Kulturhuset i Frölunda, med Hälsoteken i Angered och Kortedala samt med Hälsoteket i Härlanda/Örgryte Hälsoteket i Väster Samverkan har skett under hela projektperioden och med ett varierat utbud av aktiviteter i tobaksfrågan riktade till såväl invandrade grupper som till hela befolkningen i stadsdelsområdet. Hälsoteket har såväl under år 2009 som år 2010 erbjudit riktad information om tobaksbrukets skadeverkningar samt möjlighet för den som vill sluta röka och snusa att få både enskild rådgivning och coachning i grupp genom särskilda kurser. Dessutom har Hälsoteket aktivt arbetat för att nå invandrargrupper i den västra delen av Göteborg med information om skadeverkningarna av tobaksbruk, snusning och vattenpipsrökning. Under våren 2010 genomfördes tre tobaksavvänjningskurser i Hälsotekets regi, varav två var kvällskurser. Som ledare fungerade dels Hälsotekets friskvårdsterapeut, dels två distriktsköterskor med särskild utbildning i tobaksavvänjning. Under hösten 2010 höll distriktsköterskorna två kvällskurser på respektive vårdcentral och Hälsoteket har hänvisat personer som önskat kvällskurs till des- 24

26 sa tillfällen. Dessutom har flera besökare fått enskild tobaksrådgivning på dagtid genom Hälsoteket. Kontinuerligt har Hälsotekets informations- och rådgivningshörna belägen innanför entrén till biblioteket på Frölunda Kulturhus erbjudit tobaksinformation på elva språk. Informationsmaterial har funnits på Kulturhusets anslagstavla och Hälsotekets friskvårdsterapeut har varje tisdag klockan erbjudit tobaks-, kost- och motionsrådgivning och vid behov även enskild coachning vid upprepade tillfällen i avvaktan på start av nästa tobakskurs. Stjärnhusen Ett grannskapsarbete i de invandrartäta Stjärnhusen bredvid Frölunda Torg har byggt upp en verksamhet i en kvarterslokal genom samverkan mellan Frölunda-Högsbo stadsdelsförvaltning, Hyresgästföreningen i området, olika idrottsföreningar och Fritidsverksamheten i stadsdelarna. Här har Hälsoteket haft hälsosamtal 90 minuter per vecka med särskild inriktning mot tobaksfrågor. Informationsmaterial om tobaksavvänjning och skadeverkningar har även tillhandahållits på olika språk på ett särskilt informationsbord. Informationsdagar på Frölunda Torg Frölunda Torg är det största köpcentrat i Västra Göteborg med ett befolkningsunderlag på personer. Det är en knutpunkt för spårvagnar och med en stor busstation. Här rör sig många människor dagligen såväl för besök i affärer som för besök på Frölunda specialistsjukhus, vårdcentral, tre olika apotek, Frölunda Kulturhus med bibliotek för hela Väster samt bad/simhall, stadsdelskontor och mycket annat. Under året har Hälsoteket deltagit i fem informationsdagar på Frölunda Torg tillsammans med Frölunda vårdcentral, där Hälsoteket har samtalat med besökarna och samtidigt delat ut program med information om tobaksavvänjningskurser och allmän tobaksinformation om tobaksbruk, snusning och vattenpipsrökning. Vid två av dagarna har astma/kol-läkare och astma/kolsjuksköterskor erbjudit besökarna lungfunktionsundersökning i form av spirometrimätning. För de besökare som har fått för låga värden vid spirometrimätningen har läkaren via sin bärbara dator kunnat boka in tid till vårdcentralen för läkarundersökning. Det samlade greppet med både vårdcentralens läkare, sköterskor och Hälsotekets i Väster personal samt material har gett en särskild tyngd åt tobaksarbetet med hela kedjan av olika erbjudande om stöd och hjälp. Det samlade arbetssättet gav personalen inspiration och glädje, bland annat i vetskapen om att kunna erbjuda allsidig hjälp. 25

27 Ytterligare informationsdagar Hälsoteket i Väster arrangerade tillsammans med Frölunda Kulturhus, stadsdelsförvaltningen samt Trafikkontoret en kampanjdag för ökad cykling bland allmänheten och minskad bilåkning. Inspirerande material om hälsoeffekten av mer motion, minskat stillasittande, mindre miljöpåverkan samt andra sätt att uppnå en bättre hälsa, bl a genom minskat tobaksbruk, presenterades. Samtidigt fick besökarna kostnadsfritt serva sin cykel. Ett hundratal besökare kom. Under vecka 16 år 2010 arrangerades en nationell vecka kring kost, tobak och fysisk aktivitet i samverkan med Statens folkhälsoinstitut. Under tre veckor i oktober 2010 användes den tobaksutställning som miljöförvaltningen iordningställt. Det informationsmaterial som rönte mest intresse var informationen om vattenpipsrökning, om snus och en affisch om hur utseendet påverkas av rökning samt den burk med tjära som visar mängden tjära från cigarettrökningen av ett paket cigaretter/dag under ett år. Många invandrarungdomar, bland andra gymnasieelever från det närbelägna Vingagymnasiet, tog med sig informationsblad om vattenpipsrökning för att visa sina föräldrar. I samband med sjutton olika föredragskvällar med 846 besökare och med olika hälsoteman har frågor kring tobak och ohälsoeffekter av rökning diskuterats. Under Läkarstämman i Nordstan i samband med Medicinska Riksstämman i Göteborg i december månad 2010 deltog Hälsotekets i Väster personal med tobaksinformation tillsammans med två andra hälsodiskar/hälsotek. Uppskattningsvis 100 meningsfulla tobakssamtal genomfördes under dagen. Mer detaljerad redovisning av Hälsotekets i Väster verksamhet finns i bilagorna 6 och 7. Folkhälsoplanerarnas nätverk Folkhälsoplanerarna i Göteborg har sedan lång tid ett välfungerande nätverk som hålls samman av stadskansliet i Göteborg. Nätverket träffas två till fyra gånger per termin och har flera arbetsgrupper. Miljöförvaltningen är en del av detta nätverk som under hela projekttiden varit en viktig informations- och diskussionskanal för bland annat tobaksförebyggande insatser. Läkarstämman i Nordstan Svenska Läkaresällskapets Medicinska riksstämma anordnas årligen och genomförs omväxlande i Göteborg och Stockholm. Läkarstämman i Nordstan arrangerades 2 december 2010 i Göteborg i ett samarbete mellan Läkare mot Tobak, miljöförvaltningen i Göteborg, Göteborgs Läkaresällskap och Svenska Lä- 26