SEK Samhällsekonomisk kalkyl. Betongtornsfabrik Hamnutvidgning Etapp 1 Vindkraftpark Markbygden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SEK Samhällsekonomisk kalkyl. Betongtornsfabrik Hamnutvidgning Etapp 1 Vindkraftpark Markbygden"

Transkript

1 RAPPORT SEK Samhällsekonomisk kalkyl Betongtornsfabrik Hamnutvidgning Etapp 1 Vindkraftpark Markbygden Utförd av IUC Sverige AB Augusti

2 Samhällsekonomisk Kalkyl - SEK Beräkningarna omfattar ett antal sammanhängande insatser i Piteåregionen kopplat till de omfattande investeringarna i den projekterade vindkraftparken Markbygden. I den SEK som utförts under senare delen av våren 2011 med utgångspunkt i de projekt- och planeringsunderlag som föreligger omfattas: Byggande, idriftsättning av en Betongtornsfabrik i Haraholmen Drift av Betongtornsfabriken under 5 år Byggnation, utvidgning och drift av hamnen i Haraholmen Etablering av Vindkraftparken Markbygden i Etapp 1 omfattande 370 vindkraftverk under en 5års period. Sammanfattning Vid genomförande av SEK-beräkningarna har två olika scenario baserade på tempot i övergång mellan utländsk respektive inhemsk arbetskraft tagits fram som underlag. Nedan redovisas därför scenario 1 (inom parentes scenario 2). Läs mer om de två scenario under Förutsättningar för SEK-beräkningar Summerat över en 5årsperiod visar våra beräkningar att de planerade investeringarna beräknas tillföra samhället (kommun, region, stat) ett direkt ekonomiskt värde motsvarande minst Miljoner kronor :- (1 140 Mkr) Värdena avser 5 år och utgör den första etappen av Markbygdenprojektets genomförande, samtidigt som Betongtornsfabriken etableras och tas i drift och Hamnen byggs om och ut. SEK-beräkningarna visar en total sysselsättningseffekt på närmare 4000 helårsarbeten summerat för de första 5 åren i genomsnitt 800 årsarbeten/år. Volymen direkta och indirekta sysselsättningstillfällen i och i anslutning till Markbygden projektet omfattar minst 3606 helårsarbeten (3700). Utöver dessa tillkommer 441 (360)helårsarbeten av utländsk arbetskraft. De ekonomiska värdena består av de direkta skatter och avgifter som betalas till samhället, den ökade konsumtion som sysselsättning och investeringar medför i samhället, sysselsättningen hos underleverantörer i flera led som engageras och som även de tillför skatter och avgifter till samhället ingår i beräkningarna. Det summerade gemensamma samhällsekonomiska värdet av Markbygden Etapp 1 fördelas mellan de olika samhällsnivåerna enligt: - På kommunal nivå 313,9 Mkr (319,5 Mkr) - För Landstinget/Regionen 142,7Mkr (145,2 Mkr) - För Staten 663,6 Mkr (675,5 Mkr) Den dominerande delen, 59%, av inbetalda skatter, avgifter och konsumtionseffekter tillfaller Staten. Då har inte bolagsskatter, momsnetton, energiskatter inkluderats som även de tillfaller den statliga delen. 2

3 Inledning IUC Sverige AB har på uppdrag av Tillväxtkontoret i Piteå Kommun genomfört en Samhällsekonomisk kalkyl, SEK för att kvantifiera de ekonomiska bidrag till samhället och den sysselsättningseffekt som etapp 1 av Markbygden inklusive etablering av Betongtornsfabrik medför. Beräkningarna har genomförts under senare delen av våren 2011 och bygger på underlag för projektet, intervjuer med verksamhets- och projektansvariga samt jämförelser gjorda inom motsvarande verksamheter på annat håll i landet där liknande projekt utförts eller planeras. IUC Sverige har i sitt uppdrag åtagit sig att där så varit möjligt ta fram jämförande underlag för likvärdiga insatser. På så sätt har huvuddelen av siffror och uppgifter kunnat verifieras och värderas utifrån minst någon annan motsvarande verksamhet. I projektet Markbygden finns samtidigt en dimension av storlek som gör att projektdata inte är möjliga att dubbelkontrollera, utan måste baseras på de beräkningar och projekteringar som sker inom projektet. Diskussioner med ansvariga projektledare har förts för att säkerställa underlagen så långt det varit möjligt. Vi vill redan här påpeka att vi generellt valt en försiktighetsnivå i våra beräkningar, dvs. där osäkerhet om indata funnits har vi valt de lägre nivåerna eller valt ett 0-värde istället. Tidsperioden 5 år För att kunna genomföra så korrekta och välavvägda beräkningar som möjligt har vi i samråd valt en beräkningsperiod om 5 år för de berörda projekten. Verksamheterna vid både Betongtornsfabriken, Hamnen och Vindkraftsparken har en avsevärt längre tidshorisont än 5 år, några i mer permanent drift och andra i en blandning av drift och utbyggnad. Valet att göra denna SEK över en period om 5 år motiveras med: Tidsperioden är överblickbar Det finns goda möjligheter att göra relevanta uppskattningar Använda basvärden, schabloner, skattesatser mm. är relativt säkra och kända Det finns ett antal oklarheter i och om projektet som kan medföra förändringar i framtiden. För långt perspektiv ger för stora osäkerheter för en god beräkning Vår bedömning är att genomförande av en uppdaterad beräkning, ev. med en tidsperiod som sträcker sig över utbyggnadsprojektets hela planerade livslängd skulle kunna göras om ca 2-3 år när den första etappen inletts och erfarenheter vunnits som gör att data om framtida insatser än bättre kan fastställas. Vid en sådan beräkning kan sannolikt även beslut om utbyggnad av stamnät och ev. vägnät vara fastlagda och kända. 3

4 Beräkningarnas grunder För att kunna genomföra beräkningar baserade på en framtida 5 års period har ett antal grunddata sammanställts utifrån projektunderlag, intervjuer och jämförbara statistiska referensdata. Följande uppdelningar som lett till ett flertal delberäkningar utgör grunden i de indata som hanteras. Dessa har i sin tur har förts samman till 4 huvudområden där sammanställningar skett. Huvud- och delområden som omfattas enligt nedan: Betongfabriken o Projektera o Bygga o Drift/tillverkning Hamnen o Utbyggnad o Ökad volym/drift Vindkraftparken o Projektledning o Röjning, grävning, markarbeten mm. o Fundament o Betongstationer o Transporter betong o Byggnation, montering o Transporter o Vägbyggen o Förstärkning vägnät o Elanslutning o Elnät o Kranar och Lyft o Långsiktig drift/service o Indirekt sysselsättning av utländsk arbetskraft Övrigt o Utbildningsverksamhet o Studenter o Övernattningar/Hotell mm. Alla beräkningar har sammanförts till en totalberäkning för hela Markbygden projektets 1:a etapp. Vi har i den utredning som skett kring arbetskraftens tillgänglighet och kompetens i regionen valt att i våra beräkningar utarbeta två (2) olika scenario där en övergång till inhemsk arbetskraft i olika årstakt sker i relation till utländsk arbetskraft. I de inledande skedena av byggnationer kommer sannolikt en stor andel utländsk arbetskraft inom strategiska områden att vara dominerande. Tanken är att en på-jobbetupplärning sker som innebär att inhemsk arbetskraft successivt tar över ett antal jobb. I de 2 scenario har en snabb respektive långsammare övergång varit grunden för beräkningarna. 4

5 Fördelat på olika huvudområden ovan kan en fördelning av den volym årsarbeten som beräknas för Etapp 1, enligt scenario 1, göras enligt tabellen nedan. Område Årsarbeten inkl mutliplikator Snitt årsarbeten/år Betongtornsfabriken Hamnen Vindkraftparken Drift/service vindkraftpark Övrigt Totalt Våra beräkningar visar att mellan personer kommer under Etapp1 att ha permanent sysselsättning i takt med att respektive område efter projektering och byggande går in i en mer stabil Driftfas. Regionens utmaning Arbetskraftsutmaningen Med tanke på att en så stor vindkraftpark aldrig byggts i Sverige är kunskapen om volymer och fördelning av resurser parametrar som till stora delar måste uppskattas. Vad vi ser i våra beräkningar är att där stor andel utländsk arbetskraft nyttjas genereras något lägre intäkter till samhällt utöver den ökade konsumtion som arbetskraften skapar. Inhemsk arbetskraft, och då i synnerhet arbetskraft i Piteå kommun, genererar direkt, indirekt och konsumtionsrelaterade skatter och avgifter till samhället. Kompetens- och företagsutmaningen I projektet Markbygden inklusive Betongtornsfabrik är det en direkt utmaning för kommunen och regionen att möta de behov på kompetens och underleverantörer som krävs få ett så omfattande projekt som pågår under så många år att ge ett mervärde till kommunen och individer. Klarar regionen denna utmaning skapas också ett dynamiskt utrymme för ökad konsumtion av både varor och tjänster. Där innefattas successivt ökad byggande och ökad befolkning med behov av skolor, dagis, bostads- och fritidsområden mm. Det innebär att företagare, politiker och utbildningssystem måste samverka, vara idérika och driva utvecklingsinitiativ. Utvecklingsutmaningen Markbygden projektet är en oerhört stor investering både i fysisk utrustning, i nytt tänkande om energiförsörjning och i nya framtidsjobb. Kan regionens företag matcha denna investering genom att bli kvalificerade underleverantörer, kanske huvudleverantör av delkomponenter och installationer av utrustning, skapas också goda förutsättningar för en expansiv industri i regionen och närområdena. Framförallt då det på den nationella politiska agendan finns tydliga riktmärken om en omfattande energiomställning. Om den realiseras fullt ut innebär den många nya företag, nya jobb och en service- och tjänstenäring i anslutning till dessa som både blir långsiktig och kommer att successivt expandera. Utmaningen är att redan nu förbereda samhället för den möjliga expansionen. 5

6 Förutsättningar för SEK-beräkningarna Beräkningarna är baserade på projektunderlag, prognoser och bedömningar som ligger till grund för de olika delprojektens genomförande. Huvuddelen av alla underlag har i sin tur, där så varit möjligt, jämförts med projektunderlag från likartade byggnationer. Intervjuer med projektörer och utredare har skett. I de konkreta beräkningarna har sammanfattade antaganden eller prognostiserade underlag använts för att kunna beräkna de samhällsekonomiska effekterna under en kommande 5 års period. Utöver de direkta beräkningarna kopplade till de nedan angivna delområdena finns även ett stort antal sk. dynamiska effekter som inte ingått i uppdraget att kvantifiera. Flera av dessa tillför ytterligare sysselsättning och skatteeffekter. Se sammanställning sidan 14 under Våra kommentarer. Beräkningsområden som kräver särskilda förklaringar: Betongtornsfabriken Byggande av själva fabriken är beräknad till 12 månaders tidsomfattning. Tillverkningen beräknas efter det inledande året skalas upp till en bemanning om 150 årsanställda. I beräkningarna har den utländska arbetskraften uppskattats uppgå till 10% av antalet årsarbeten över 5 års perioden. Våra beräkningar baseras därför på 90% av de totala årsarbetena. Hamnutbyggnaden och driften Själva utbyggnaden och de kringarbeten som krävs utgår från den investeringsplan som finns framtagen. Den har jämförts med andra hamnprojekt, om än inte helt likvärdiga, och därefter omsatts i direkta och indirekta årsarbeten. Utbyggnaden beräknas kräva 12 månader i anspråk. Den prognostiserade volymtillväxten vid hamnen inklusive ev. nya investeringar i utrustningar och anläggningar har undersökts. Bedömningen är att den volymtillväxt som man idag kan se kommer att rymmas inom den befintliga organisationens kapacitet. Vi har i beräkningarna därför inte inkluderat någon ökad sysselsättning vid hamnen. Osäkerhet finns om volymen på export av betongtorn från fabriken och vad det kan medföra för hamnens kapacitet och sysselsättning. Expansionstakt Vindkraftpark Markbygden En successivt ökande utbyggnadstakt med initialt 50 verk år 1 och 110 verk år 5 har varit utgångspunkt för beräkningarna, vilket innebär att flera av de ingående delmomenten också skalats upp årsvis. I beräkningarna har en fördelning om 85% verk med 3 MW kapacitet och 15% med 7,5 MW använts. Siffrorna är preliminära då mätningar om vindlägen pågick vid denna beräknings genomförande. 6

7 Inhemsk / utländsk arbetskraft I våra beräkningar har i samråd med projekteringsansvariga en bedömning skett om i vilken grad arbetskraften kommer att vara inhemsk (piteåregionen eller sverige) eller utländsk. Det visar sig i första hand handla om kompetens vid byggande av fundament, nyttjande av kranar och lyft, samt vid montaget av torn, nacell och rotorblad. Då det i diskussionerna varit mycket osäkert i vilken grad kompetent svensk personal kommer att finnas tillgänglig eller hinner utbildas för att möta de behov som föreligger har vi valt att i huvudberäkningarna använda två (2) olika scenarios. Båda modellerna utgår från att ett lärande sker som gör att i stort sett bara inhemsk arbetskraft sysselsätts. De båda scenario har tillämpats var för sig vid beräkningarna enligt endera scenario 1 eller scenario 2. Nedan visas fördelningen av arbetskraften enligt dessa båda scenario. Scenario 1: Långsam övergång från utländsk till inhemsk arbetskraft (i %) % år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 Utländsk Svensk Scenario 2: Snabbare övergång från utländsk till inhemsk arbetskraft (i%) % år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 Utländsk Svensk 7

8 Värt att notera är att, a/ det inledande året är det i båda scenarierna en stor andel utländsk arbetskraft som kommer att nyttjas b/ om det enbart hade funnits/varit svensk arbetskraft hade summan årsarbeten med direkt bidrag till samhällsekonomin varit högre. c/ ingen av de båda scenario utgår från ett totalt oberoende av utländsk arbetskraft för byggnationerna. Hotellövernattningar De båda scenario medför också att antalet beräknade övernattningar i hotell eller motsvarande får olika volym beroende på antalet utländsk arbetskraft. I våra beräkningar har vi tagit hänsyn till de båda tänkbara scenario. Kranar och lyft Det ställs stora krav på både utrustningar, underlag och kompetens för handhavande då lyfthöjderna som gäller i Markbygden är höga. I våra utredningar har det visat sig att bemanningen i denna inledande Etapp 1 sannolikt kommer att ha en fördelning på 80% utländsk och bara 20% svensk arbetskraft för detta moment. Utifrån denna fördelning har beräkningarna inom detta område baserats. En radikal förändring kan ske i dessa beräkningar om inhemsk kompetens och utrustning säkerställs. Långsiktig drift och underhåll Volymen och tillgängligheten av service, underhåll och reparationer har på samma sätt som utbyggnadstakten skalats upp årsvis. Det råder en viss osäkerhet om i vilken grad tillgängligheten till service ska finnas för att upprätthålla en optimal drifttillgänglighet i verken. Vi har i beräkningarna inte utgått från att service och underhåll bedrivs i 5-skiftsarbete med dygnet-runt-service. Detta kan komma att vara aktuellt. Enligt de vi varit i kontakt med bedöms sådan direktjour leda till avsevärt ökad bemanning, något som även innebär behov av uppdaterade beräkningar. I de beräkningar som föreligger har jämförelser med andra vindkraftparker och deras behov av tekniker, driftpersonal och drift-el beaktas med en bedömd möjlighet till skalfördel för en stor samlad vindkraftpark. Betongtillverkning För byggnation av fundamenten åtgår stora mängder betong vilket för en vindkraftpark av Markbygdens omfattning kräver att betongstationer byggs i anslutning till vindkraftparken för att klara gjutningskraven och för att minska transporter. Inför våra beräkningar har vi utgått från att de sökta tillstånden för grustäkt på site och tillgång till vatten kommer att finnas vilket innebär att en eller flera betongstation/-er kan etableras. Genom tillverkning av betong i anslutning till vindkraftparken blir också transporterna kortare. Vi har utgått från en genomsnittlig körsträcka för att täcka in hela etapp 1 området. 8

9 Elnätet En vindkraftpark av Markbygdens omfattning kan komma att kräva ett förstärkt/utbyggt eldistributionsnät. I våra kontakter med Svenska Kraftnät framkommer att sådana studier pågår, men att några beslut om investeringar ligger minst 1, kanske 2 år framåt i tiden. I beräkningarna har vi inte inkluderat några nyinvesteringar i distributionsnätet och därmed inte tagit med samhällets intäkter och sysselsättningseffekter. Vägtransporter Ett stort antal tunga och långa vägtransporter kommer att vara nödvändiga för att från hamn och fabrik transportera komponenter till vindkraftparken. Detta kan kräva extraordinära arbetsinsatser för att förstärka, räta ut, bygga om delar av vägnätet. Frågan har ställts till ansvariga på Transportstyrelsen, men något tydligt svar har inte kunnat erhållas inom den tidsperiod våra beräkningar arbetats fram. Enligt uppgift pågår en studie av behoven. I beräkningarna har vi inte inkluderat några effekter inom detta område. Löner och skatter/avgifter Snittlöner i Sverige enligt Scb och lönestatistik för de olika yrkeskategorierna 2010 har använts. I samtliga beräkningar har en löneuppräkning om 3%/år inkluderats. Skatteuttag på kommunal (Piteå), regional (Norrbottens län) och statlig nivå har låsts till de som gäller I skatteberäkningarna har hänsyn tagit för de olika brytpunkterna vid statlig beskattning. Arbetsgivaravgiften för 2011 har varit utgångspunkt i beräkning av denna. Kommentarer till förutsättningarna I föregående avsnitt har de olika förutsättningarna för fastställande av ingångvärden omfattande en framtida 5 års period beskrivits. Som framgår av genomgången har vi inför samtliga delberäkningar valt den försiktiga linjen, dvs. där uppgifter inte har varit möjliga att få bekräftade har inget samhällsekonomiskt mervärde inkluderats. Där förändringar över de 5 åren kommer att ske har respektive år bedömts var för sig och dessutom har ett par huvudscenario för mixen av anställda vid nyckelarbetsuppgifter tagits fram och beräknats. Vi kan konstatera att det med stor sannolikhet finns ytterligare värden som tillförs samhällsekonomin förutsatt att de projekterade investeringarna kan finansieras och genomföras i enlighet med planen. Detta är en tidigt genomförd beräkning av samhällsekonomiska effekter och det finns både kompletterande uppgifter att lägga till liksom behov av att genomföra flera mer detaljerade kartläggningar för att ännu tydligare kunna säkerställa de förväntade samhällsekonomiska effekterna. Resultat av de genomförda beräkningarna har delats upp i de ekonomiska värdena mellan de tre beskattnings-/avgiftnivåerna som gäller i Sverige kommunal, regional 9

10 och statlig. Siffror och sammanräkningar visar på hur värdena fördelade inom dessa beskattningsnivåer. I slutet av rapporten, bilaga A, följer en kortfattad beskrivning som förklarar de begrepp och värden som beräkningarna består av, samt hur de i ett antal beräkningssteg leder fram till den summerade samhällsekonomiska kalkylens slutsatser. 10

11 Resultaten sammanställda i tabellform Redovisningen av resultaten har delats upp i ett antal sammanfattande totaltabeller. I de gjorda beräkningarna inkluderas var för sig de olika verksamheternas multiplikatorer och de konsumtionseffekter som sysselsattas inkomster genererar. Huvudtabell Totalberäkningar enligt Scenario 1 respektive Scenario 2. I totalberäkningen har samtliga delsummor för 5 års perioden från samtliga 20 delberäkningar summerats till en samlad helhet för hela projektkomplext med Betongtornsfabrik, utbyggnad av hamnen, Etapp 1 Markbygden samt YH-utbildning. Scenario 1 - Långsam övergång från utländsk till inhemsk arbetskraft Totalberäkning Projekt Markbygden Etapp 1 (omfattar 5 år) Summa Kommuner (skatt)* Landsting /Regioner (skatt)* Staten, varav: Arbetsgivareavgifter + statlig skatt på lön Nettomoms** Moms på konsumtion Avgår: Offentliga medel - 0 SUMMA intäkter samhället kr * Skattesats i Piteå är beräkningsgrund, pss Skattesats i Norrbottens län för landsting/region 2011 ** inkluderar schablon av bolagsskatt vid konsumtion Scenario 2 - Snabbare övergång från utländsk till inhemsk arbetskraft Totalberäkning Projekt Markbygden Etapp 1 (omfattar 5 år) Summa Kommuner (skatt)* Landsting /Regioner (skatt)* Staten, varav: Arbetsgivareavgifter + statlig skatt på lön Nettomoms** Moms på konsumtion Avgår: Offentliga medel - 0 SUMMA intäkter samhället kr * Skattesats i Piteå är beräkningsgrund, pss Skattesats i Norrbottens län för landsting/region 2011 ** inkluderar schablon av bolagsskatt vid konsumtion 11

12 Kommentar: Skillnaden mellan de två scenario som avser hastigheten i övergången mellan utländsk och inhemsk arbetskraft är i samhällsekonomiska termer väldigt liten. Detta beror till stor del på att andelen utländsk arbetskraft totalt sett över de 5 åren bara skiljer på 80 årsarbeten samt att både hotellboende och konsumtion för dessa ingår i beräkningarna. De olika delområdena I tabellen nedan redovisas en sammanställning av de skatter och avgifter som är kopplade till de samhällsekonomiska effekterna för de olika delområdena där beräkningar skett. I siffrorna ingår direkta och indirekt sysselsättning, konsumtion, bolagsskatt på konsumtion och moms på konsumtion. Alla uppgifter bygger på scenario 1. Kommunal nivå Landsting / Regional nivå Staten SUMMA SEK Betongtornsfabrik (omfattar 5 år) Hamnutbyggnad (omfattar 12 mån) Markbygden Etapp 1 (omfattar 5 år) Övrigt hotell, utbildning, studenter (omfattar 5 år) Särskilda noteringar Underlag för genomförande av beräkningarna har specificerats av IUC Sverige AB. Nödvändiga preciseringar och uppdelningar har skett på IUC Sverige AB s begäran. Samtliga deluppgifter har inhämtats från personer med kunskaper inom sina respektive ansvarsområden i projektet eller vid myndigheter och organisationer. Underlagen har i sin tur verifierats i jämförelse med andra verksamheter i samma branscher för att så lång det varit möjligt säkerställa relevansen i de ingående data som krävts. Aktuella statistikdata avseende 2011 alternativt 2010 har inhämtats och använts vid beräkningarna. 12

13 I de genomförda beräkningarna har följande inkluderats respektive exkluderats: I beräkningarna inkluderas: o All anställd personal, uppdelad i kategorier och i löneintervall. o Multiplikator för respektive bransch/verksamhet o Konsumtionseffekter som genereras o Inhämtad lönestatistik per bransch för län resp. riksgenomsnitt avseende externa verksamheter. o Löneuppräkning med 3 % / år o Hänsyn är tagen till de statliga skatteskalorna vid olika brytpunkter. o Fördelning av arbetskraft mellan utländsk och inhemsk/svensk. o Uppskalningsstegen under 5 årsperioden o Skatte- och avgiftssatser gällande år 2011 (kommunal skatt för Piteå kommun respektive Landstingsskatt i Norrbottens län har tillämpats) I beräkningarna exkluderas: o Skillnader i kommunal- och landstingsskatt beroende på vilken kommun den anställde är bosatt i. (landstingsskatten är densamma för hela Norrbottens län, medan kommunalskatterna varierar mellan kommunerna i närområdet) o Nu gällande tillfälligt reducerade arbetsgivaravgifter för ungdomar och pensionärer. o Good-will värden som verksamheten innebär i regionen och för intressenterna o Bolagsskatter och nettomomsbetalningar för de 5 åren för i projektet berörda svenska företag. o Ökad sysselsättning i hamnen vid ev. stor export av betongtorn o Förstärkningar och ombyggnationer av vägnät uppgifter från Trafikverket saknas o Utbyggnad av stamnätet - utredning pågår hos Svenska Kraftnät 13

14 Tabellsummering För verksamhetsperioden 1-5 år, innebär fördelningen mellan de olika samhällsnivåerna att den sysselsättning, skatter och avgifter som genereras fördelas som: Kommunal nivå År 1-5 Regional nivå År 1-5 Till Kommunen sker inbetalningar om Till Regionen/ Länet sker inbetalningar om Scenario 1 Scenario 2 313,9 Mkr Mkr 142,7 Mkr 145,2 Mkr Statlig nivå År 1-5 Till Staten sker inbetalningar om minst 663,6 Mkr 675,5 Mkr Våra kommentarer Samhällseffekterna av projekten Betongtornsfabrik, Hamnutbyggnad och Vindkraftpark Markbygden Etapp 1 under en period om 5 år visar på ett bidrag till samhället på minst 1,120 Miljarder kronor (Scenario 1) fördelat på, o 313,9 Mkr till kommunerna, framförallt då för Piteå och dess närkommuner. o 142,7 Mkr till regionen / län o 663,6 Mkr till staten Huvuddelen av intäkterna till samhället går till Staten. Det motsvarar 59% av det totala samhällsekonomiska värdet. 14

15 Som en direkt effekt av den ökade sysselsättningen skapas ett tillgängligt utrymme efter skatter och avgifter under 5 års perioden motsvarande Mkr för privata investeringar, ökat sparande, ytterligare konsumtion. Hur kan detta nyttjas i kommunen/regionen? Till Statens intäkter tillkommer också den framtida bolagsskatt som genereras i alla de verksamheter med säte i Sverige som skapar både ett mervärde och en beskattningsbar vinst genom investeringarna. Totalt innebär investeringarna för de första 5 åren 2413 direkta årsarbeten. Till dessa tillkommer underleverantörer och andra indirekta funktioner till en omfattning om 1193 årsarbeten. Totalt 3606 årsarbeten genereras via projektet. 441 helårsarbeten av utländsk arbetskraft utförs under projektperioden av sysselsättningen blir permanenta jobb i en driftfas. Dynamiska effekter är de kompletterande värden som genereras i samhällsekonomin genom projektets genomförande. Vi har i våra beräkningar inkluderat de faktorer som konkret kunnat beräknas den kompletterande utbildningen, studenter i utbildning och de hotellnätter som genereras. Bara dessa beräknade dynamiska effekterna motsvarar enligt våra beräkningar ca 141 direkta och indirekta årsarbeten och motsvarar ett totalt samhällsekonomiskt värde på 37,9 Mkr/år, koncentrerat i Piteå eller närregionen. Dynamiska effekter som inte inkluderats i beräkningarna, men som tillkommer och därmed skapar mervärden i samhällsekonomin är exempelvis: o Restaurang- och krogbesök (ökad volym) o Taxiverksamhet (ökat nyttjande) o Transporter - egna och kollektiva (ökad volym) o Flygverksamhet (ökning i volym) o Nybyggnation av småhus, bostadsrätter och hyresrätter o Inflyttning till expansiv region ger ökade skatteintäkter o Ökad fritidsverksamhet o Ökad nativitet o Företags, myndigheters och andra verksamheters värde av projektet i sina kundkontakter och marknadsföring. o Good-will för regionen, företag och organisationer Avslutningsvis vill vi betona att de genomförda beräkningarna avseende samhällets ekonomiska effekter bygger på de underlag till projektet som varit tillgängliga och till 15

16 de uppgifter som delaktiga projektledare, företagsledare, ansvariga vid olika företag och organisationer delat med sig av. Uppgifter är inhämtade under senvåren I beräkningarna har vi inte inkluderat värdet av en förändring i arbetslöshetsnivån, något som direkt påverkar den statlig och i flera fall även den kommunala ekonomin. Beroende på det aktuella läget i kommunen/regionen kan de sysselsättningseffekter som SEKen visar på innebära att stora kostnader reduceras för samhället (minskad arbetslöshet) vid en stor ökning av sysselsättningen. Underlagen för beräkningarna kan och bör preciseras ytterligare med uppgifter från myndigheter och projektörer när fler detaljer är kända och med god säkerhet kan fastställas. Det krävs också ytterligare fördjupande studier för att kunna fastställa hur de dynamiska effekterna påverkar samhällsekonomin och hur de kan tillvaratas för kommunens och regionens gemensamma utveckling. Utfört IUC Sverige AB Martin Hedman Lasse Svensson VD IUC Sverige AB Uppdragsledare Box Linköping martin.hedman@iuc.se Bilaga A: Begrepp och beräkningsmodellens grunder Bilaga B: Referenspersoner för uppgifter om projektet eller kringfunktioner 16

17 Begrepp och Beräkningsmodellens grunder Input Output De samhällsekonomiska beräkningarna bygger på att använda sig av en sk. inputoutput-analys med vars hjälp man beräknar de totala effekterna i ekonomin vid en efterfrågeökning av produktion, import, direkta och indirekta skatter, sysselsättning, löner, och driftsöverskott (vinster). Följdeffekter som uppstår i olika branscher/verksamheter kan också följas upp. Vår beräkningsmodell bygger på denna grundprincip. Sysselsättningseffekt Med hjälp av input-output-data kan en övergripande bild byggas som visar i vilken utsträckning olika sektorer av näringslivet berörs av en ökad/minskad produktion i en viss bransch. Utöver den direkta effekten på t ex sysselsättningen i branschen ger produktionsökningen också en indirekt effekt på sysselsättningen inom övriga branscher genom att den ökade produktionen leder till en ökad efterfrågan på produkter från andra branscher som ibland används som insatsvaror. Den totala sysselsättningseffekten kan vara avsevärt större än den för verksamheten direkta effekten. För att få grepp om hur den totala sysselsättningen påverkas av ökad produktion i en viss bransch bör de direkta och indirekta effekterna på sysselsättningen summeras för samtliga branscher som påverkas. Detta kan göras med hjälp av s k inverterade inputoutput-matriser som utgår från några relevanta antaganden. Exempelvis antas att en ökning av efterfrågan leder till en rent proportionell ökning av produktionen/tjänster utan att det föreligger några kapacitetsproblem i några branscher. Dessutom antas att samma teknologi i produktionen/tjänsten används och att proportionerna mellan det kapital och den arbetskraft som används inte förändras, s k linjära samband. Produktionsökningen ger också upphov till en ökning av import, indirekta skatter, lönekostnader och driftsöverskott. Genom input-output analysen kan den totala ökningen av dessa poster beräknas. Observera att en del av effekten består av s k importläckage, vilket modellen tar hänsyn till. Offentliga sektorns påverkan Lönekostnaderna innefattar arbetsgivaravgifter och direkta skatter som tillsammans med ökade indirekta skatter kommer stat, region/landsting och kommun till del. Det gör det möjligt att beräkna de primära effekterna på offentliga sektorns finanser. Därutöver har hänsyn också tagits till sk. sekundära effekter. De inkluderas i den resterande delen av lönesummeökningen och leder t ex till en ökning av den disponibla inkomsten, vilken i sin tur antas bidra till ökad privat konsumtion, sk. Konsumtionseffekter. Det leder i sin tur till att produktionen ökar ytterligare och bidrar till ökade inkomster för stat och kommun samt att ytterligare öka den disponibla inkomsten och därmed den privata konsumtionen osv. Även denna sekundära effekt har i beräkningen 17

18 inkluderats med hjälp av input-output. Dessa effekter leder även till att ytterligare bolagsskatter och moms baserat på konsumtionen generas. På samma sätt ökar ofta det totala driftsöverskottet (vinsten) i ekonomin till följd av en produktionsökning. En sådan ökning av driftsöverskottet antas bland annat används för ökade investeringar, vilket i sin tur medför behov av ytterligare produktionsökning, vilket bidrar till att indirekta skatter, löner och driftsöverskott ökar ytterligare. Även dessa sekundära effekter har om de föreligger inkluderats i beräkningarna. Ansvariga för modellen Den beräkningsmodell som beskrivits ovan har utarbetats av Bengt Roström, makroekonom och senior analytiker, Martin Hedman, VD för IUC Sverige och Otto Rehbinder, analytiker vid IUC Sverige. Modellen överensstämmer med allmän praxis, dels när det gäller utnyttjande av input-output data och dels när det gäller själva beräkningen av nettoeffekterna på den offentliga sektorns finanser. 18

19 Bilaga B. Referenspersoner för uppgifter om projektet eller kringfunktioner Gunnar Grönlund Isak Lindqvist Ulrika Nilsson Susanne Jangdal Kenneth Bergqvist Anders Lundström Tobias Edfast Anne Wångblad Hans Jonsson Tomas Lagesen Håkan Mool Stefan Lundmark Erik Persson Östen Hansson Gustav Berglund Roland Lundqvist Arkitekthuset Monarken Enercon AB Piteå Hamn Bottenvikens Stuveri Svevind Trafikverket Svenska Kraftnät Palm&Partner YIT Norrskensgården Lernia Tillväxtkontor Piteå Tillväxtkontor Piteå IUC Bothnia AB Svevia Östersund Malå 19