Fotens betydelse för utveckling av bäckensmärta
|
|
- Linnéa Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fotens betydelse för utveckling av bäckensmärta En litteraturstudie och fallbeskrivningar av gravida 2004 Författare: Camilla Melkersson, distriktssjukgymnast Vårdcentralen Tibro Projektredovisning 2005:2 Handledare: Kristina Boström, distriktsläkare, Med Dr FoU-centrum Primärvården Skaraborg
2
3 Sammanfattning Bakgrund Bäckensmärta är mycket vanligt under graviditet. Hormonet relaxin som finns i hög koncentration under graviditeten är en orsak till smärtan som vanligtvis debuterar runt vecka 18. Relaxinet luckrar upp bäckenlederna som en förberedelse inför förlossningen. Det finns många olika behandlingar av bäckensmärta under graviditet men ingen av de konventionella metoderna har varaktig effekt. Oftast försvinner bäckensmärtan efter graviditeten men kan kvarstå eller återkomma senare. I teorin skulle ett samband kunna finnas mellan bäckensmärta och felställning i foten. Metod Litteraturstudie med sökning i Pub Med, Amed och Pedro efter artiklar som beskriver samband mellan fot och bäcken. Beskrivning av gravida med bäckensmärta som behandlats med fotmobilisering. Resultat Litteratursökningen resulterade i 11 relevanta artiklar som visar på ett samband mellan fot bäcken. Foten och bäckenet ingår i den kinetiska kedjan och arbetar ej isolerat utan påverkar på så vis varandra. En pronerad fot ger ett roterat bäcken som kan framkalla smärta. Fotmobiliseringen av de två gravida gav ökad fotrörlighet, bättre belastning, rakt bäcken och minskad bäckensmärta efter jämfört med innan behandling. Slutsats Samband mellan bäckensmärta och fotproblem finns beskrivet i litteraturen. Fotmobilisering av två gravida patienter resulterade i objektivt rakt bäcken och subjektivt i smärtlindring. En klinisk studie med kontrollgrupp behöver göras för att vetenskapligt kunna utvärdera metoden.
4
5 Innehållsförteckning BAKGRUND... 1 SYFTE... 2 FRÅGESTÄLLNINGAR... 2 METOD... 3 Litteraturstudien...3 Fallstudien...3 Fall Fall RESULTAT... 7 Litteraturstudien...7 Fallstudien...7 DISKUSSION... 9 SLUTSATS REFERENSER Bilaga Tabell 1
6 Bakgrund Bäckensmärta under graviditet är ett vanligt förekommande problem i Sverige och USA (1, 2). Även efter förlossningen har många kvinnor kvarstående smärtor i bäcken och ländrygg (1). Ländryggssmärtan under graviditet liknar den hos icke gravida. Den sitter i ländryggen ovanför bäckenet, ändrar inte karaktär och finns kvar även efter förlossning. Bäckensmärtan uppstår under graviditeten ungefär i vecka 18 och beror på den höga relaxinkoncentrationen i blodet (8). Hormonet relaxin luckrar upp lederna för att förbereda bäckenets vidgning inför förlossningen. Smärtan som beror på bäckenledsinsufficiens strålar ut i skinkorna och kan gå ner till knälederna. Denna smärta behandlas på olika sätt. Vanligt är information med ergonomiska råd så som att undvika asymmetriska rörelser, gång med korta steg, lika belastning av båda benen, att hålla ihop benen vid förflyttningar, undvika rörelser som gör ont, att ej korsa benen i sittande etc. Anatomiundervisning och information om kroppsliga förändringar som sker under graviditeten ingår. Sjukgymnasten går igenom hållningen och korrigerar vid behov. Instruktion i stabiliserande övningar för bäckenet, rörlighetsövningar för länd- och bröstryggen och styrkeövningar för benen med tyngdöverföringar genomförs. Råd ges angående självbehandling för glutealsmärta såsom med is, värme, massage och töjning av stram muskulatur. Har patienten svårt att gå på grund av smärta är utprovning av kryckkäppar befogat. Ett annat vanligt behandlingsalternativ är sacroiliacaledsbälte. Detta är ett smalt bälte som skall hjälpa till att stabilisera bäckenet. Det fästs runt bäckenet i höjd med trochanterområdet. I slutet av graviditeten blir bältet i allmänhet för brett för att få plats vilket är en nackdel. Skall bältet fungera bra behöver bäckenet vara rakt, det vill säga cristakanter liksom spina iliaca posterior superior (SIPS) skall vara i samma nivå. Sjukgymnast eller barnmorska kan prova ut bältet. Den gravida kvinnan behöver innan användning av bältet undersökas av sjukgymnast och eventuellt behandlas först för att uppnå optimal effekt. Ett tredje behandlingsalternativ är Muskel energi teknik (MET), en manuell metod där patientens egen muskelkontraktion utnyttjas i mobiliseringen av bäckenet och sjukgymnasten styr riktningen och kraften genom ett mottryck. Rörelseutslaget är litet och passar därför bra på gravida då skadliga ytterlägesbelastningar undviks. Oftast behandlas ett framåt- eller bakåtroterat ileum (bäckenhalva). Metoden kommer ursprungligen från osteopatin och har vidareutvecklats i Sverige (3). Denna metod fungerar bäst tidigt i graviditeten. Vattengymnastik i grupp är en skonsam form för att träna muskler, leder och kondition. Den består av styrketräning för arm-, ben-, rygg- och bukmuskler, hållningsträning, stabiliseringsträning, bäckentippning samt knipövningar och stretching av främst bröstmuskler och vader. Värmen i vattnet underlättar träningen och gruppgemenskapen upplevs positivt. Nackdelen med denna metod är att den inte passar för gravida med bäckenledssmärta som får mer smärta av rörelseträning utan bättre för gravida med ryggsmärta. 1
7 TENS (transkutan elektrisk nerv stimulering) och akupunktur är smärtlindringsmetoder som via nervsystemet hämmar smärtimpulserna. TENS-behandling med högfrekvent ström (80 HZ) stimulerar de grova beröringsnerverna. Elektroderna appliceras på det smärtande området, hos gravida vanligen över sacroiliacalederna och eventuellt över glutealmuskulaturen. Fördelen med denna metod är att den kan användas när som helst och patienten behöver inte gå på regelbunden behandling. Den kan även användas när förlossningen sätter igång. En nackdel är att smärtlindringen bara varar så länge apparaten är på och ca min efter. Akupunktur (4) är mycket omdiskuterat som behandling av gravida med bäckensmärta och rekommenderas inte i allmänhet, men metoden används ibland och nålarna placeras i gluteal- och trochanterregionen. Ovan nämnda smärtlindringsmetoder behandlar symtomatiskt smärtan och hjälper enbart tillfälligt (5). Problemet med bäckensmärta är komplicerat och därför finns det anledning att undersöka huruvida ytterligare behandlingsmetoder skulle kunna fungera på längre sikt. Finns orsaken till bäckensmärta utanför bäckenområdet? Kan patienter med bäckenproblem ha en felaktig fotbelastning? Egen erfarenhet har visat att mobilisering av subtalarleden, cuboideum, tibia-fibula distalt har resulterat i att fotrörligheten ökat och samtidigt minskat rygg- och bäckensmärtorna. Syfte Syftet med denna studie är därför att studera om eventuella samband mellan bäckensmärta och nedsatt rörlighet i fötterna finns beskrivet i litteraturen. Två fall av fotmobilisering av gravida med bäckensmärta kommer dessutom att beskrivas. Frågeställningar Finns det något vetenskapligt belägg för ett samband mellan bäckensmärta och nedsatt rörlighet i fötterna? Finns vetenskapliga belägg för att en mobilisering av nedsatt rörlighet i foten kan påverka bäckensmärta för gravida/ icke gravida? 2
8 Metod Litteraturstudien Litteratursökningen av vetenskapliga artiklar som beskriver ett samband och möjliga mekanismer för smärtor i sacroiliacalederna och fotskador gjordes i databaserna PubMed, PeDro, Amed och i Läkartidningen och vid sjukhusbiblioteket på Kärnsjukhuset i Skövde. Följande sökord kombinerades: pregnancy girdle pain foot sprain sacroiliaca subthalar joint supination pronation manipulation mobilisation thrust, och omfattade främst gravida men uteslöt inte övriga kvinnor och män. Sökningen resulterade i 11 artiklar som var relevanta enligt inklusionskriterierna d.v.s. gravida med bäckensmärta, övriga patienter med rygg-eller bäckensmärta, beskrivning av fotleder/fotställningar med association till bäckenleder/bäckenställning och manuella behandlingar av fot och bäckensmärta. Exklusionskriterier; Artiklar som berör djur, andra graviditetsproblem än bäckensmärta, icke manuella behandlingar, litteratur om enbart besvär eller behandlingar från fötter, knä-eller höftleder. Fallstudien Två gravida patienter remitterade från barnmorskan MVC, Tibro testade en ny behandlingsmetod av bäckensmärta, nämligen fotmobilisering. Metod: Anamnes togs avseende tidigare graviditeter, bäcken och ryggsmärta, motion samt tidigare fot- och knäskador. Undersökning: Först skattades bäckensmärtan i rörelse enligt visuell analog skala (VAS). Patienten fick känna efter hur belastningen kändes på höger respektive vänster fot i stående och gående samt notera eventuell bäckensmärta. Tyngdfördelningen höger respektive vänster ben samt trycket under fotsulan beskrevs. Patienten undersöktes sittande på hård pall och fick beskriva hur sittbensknölarna kändes, eventuell skillnad mellan höger och vänster sittbensknöl och eventuell bäckensmärta noterades. Därefter fick patienten lära sig tippa bäckenet fram och åter och notera om sittbensknölarna rullade lika. Ovanstående övningar gjordes för att medvetandegöra patienten hur det kändes innan behandlingen startades. 3
9 Inspektion gjordes av patienten i stående. Fotställning, knäveck, skinkveck, cristakanter, SIPS (spina iliaca posterior superior) och SIAS (spina iliaca anterior superior) noterades för att registrera misstanke om en eventuell anatomisk benlängdsskillnad samt ett bakåteller framåtroterat ileum. Om bäckenet var snett korrigerades det funktionellt kortare benet med fotplatta. Vorlauf testades, d.v.s. sjukgymnasten placerar tummarna på SIPS bilateralt och patienten böjer sig framåt. Om ena SIPS rör sig tidigare och mer kranialt indikerar det en låsning i sacroiliacaleden. Dorsalflexionen i foten mättes med vinkelhake i stående med knäböjning av höger respektive vänster fot. Undersökning av fötterna i ryggliggande skedde genom passiv pronation och supination samt mätning av den aktiva pronationen med vinkelhake. Vidare testades svikten manuellt på laterala malleolerna passivt med jämförelse mellan höger och vänster fot. Behandling: Mobilisering och manipulering vid inskränkt rörlighet i subtalarleden och navicularecuboideum-cuneiforme-iii gjordes med Low Force Manipulation i sidliggande (6). Vid cuboideummobilisering läggs patienten vanligen på mage. Gravida behandlas i sidläge. Vid nedsatt svikt tibia-fibula distalt samt nedsatt rörlighet i dorsalflexion mobiliseras leden i stående med MWMS (mobilisations with movement) enligt Mulligan (7). Denna behandlingsmetod av distala tibia- och fibula är modifierad av Johan Alvemalm, Manipulative Physiotherapist (Australien) Mulligan Concept Accredited Teacher, muntlig kommunikation. Därefter fick patienten promenera runt i rummet några varv och undersöktes åter enligt ovan. Hemövningar: Hemövningar gavs med aktiv pronation av foten, dorsalflexion av foten i stående genom knäböjning och rörlighetsträning för fotens småben i sittande genom knipning av tårna och utsträckning. Övningarna genomfördes flera ggr dagligen. Vidare tränades frånskjut med stortån för att gången skall bli symmetrisk och fotavvecklingen lika. Uppföljning: Patienterna följdes upp tre till fem gånger under graviditeten och fick upprepad manipulationsbehandling vid behov. Vidare återkom patienterna tre månader efter förlossning för en slutlig kontroll/utvärdering. Smärtan registrerades enligt VAS vid varje behandlingstillfälle såväl före som efter eventuell behandling. Två veckor efter förlossning fick patienten skatta sin smärta och därefter en gång per vecka fram till uppföljningen tre månader senare. Resultatet kommer att följas upp efter ett år för att se om behandlingen ger bestående smärtfrihet. 4
10 Fall 1 Patienten var en gravid andra föderska i v.27. Hon kom med bäckensmärta sedan 2 månader tillbaka. Smärtorna startade när hon tapetserade hemma och klev upp och ner på en pall. Fick initialt ett sacroiliacaledsbälte av barnmorskan. Mådde vid första sjukgymnastkontakten lite bättre och klarade sig utan bälte. Hade ljumsksmärta på höger och vänster sida framför allt vid uppresning från sittande. Den fysiska aktiviteten var tidigare simning, cykling och promenader men ingen aktiv sport. Fotledsstukning hade förekommit. Opererades i november-02 för en vänster hallux valgus men besvären kvarstod. Samma problem fanns även i hö stortå men patient var ej villig till operation. Framfotsvalvsstöd var utprovat bilateralt. Ryggont förekom under högstadiet och gymnasiet. Det konstaterades en benlängdsskillnad på 0,5 cm av skolläkaren och en korkkil sattes in i ena skon. Graviditeten för två år sedan förlöpte med smärta i bägge bakre bäckenleder. Patient jobbade då i snickeri men fick vid halva tiden byta till kontor. Behandlingen var vattengympa vilket inte hjälpte utan smärtorna blev värre. Patienten undersöktes enligt redovisad metod i v.27. Belastningen var på höger fots insida med vridning av hälen utåt. Vänster bäckenkant och spina iliaca posterior superior stod högre. Med 0,5 cm under höger ben och vid framåtböjning syntes tydlig Vorlauf på vänster. Pronationen var på höger fot 9 och vänster 22. Patient skattade sin bäckensmärta enligt VAS i rörelse före behandling till 7. Subtalarled och tibia-fibula distalt visade inskränkt rörlighet och fotmobilisering skedde enligt ovanstående modell samt genomgång av hemövningarna pronation, dorsalflexion i stående, fotbelastning samt gångträning. VAS skattning av bäckensmärtan efter behandlingen var 1 och pronationen 15. Vid nästa besök i v.30 skattade patient sin smärta enligt VAS till 1. Vid undersökning var bäckenet rakt. Rörligheten i subtalarleden var bättre men det fattades lite i ytterläge liksom svikten mellan tibia-fibula distalt. Vid detta tillfälle undersöktes även cuboideum som visade dålig svikt. Behandlingen var denna gång mobilisering av alla tre låsningar samt tillägg av rörlighetsträning för foten. Efter behandling skattade patient sin bäckensmärta enligt VAS till 0. Vid uppföljning 3 månader efter förlossning hade hon ingen smärta i bäckenet. Vid undersökningen var SIPS, SIAS och cristakanter raka och ingen Vorlauf förelåg. Cuboideum, subtalarleden och tibia-fibula distalt hade lite inskränkt rörlighet i ytterlägena. Pronationen var 18 och dorsalflektionen 26. Behandlingen var åter fotmobilisering och rörligheten ökade till 28 respektive 36. Då patient gick lite utåtroterat p.g.a. sin hallux valgus korrigerades gången åter. Patienten informerades om fortsatt fotträning hemma och behandlingen avslutades. 5
11 Fall 2 Patienten var en gravid andra föderska i v.23. Hon kom på remiss med diagnos rygg och höftbesvär. Under första graviditeten förekom ingen bäckensmärta. Däremot hade hon ibland problem med ryggen under skoltiden. Fick sjukgymnastik före första graviditeten p.g.a. överrörlighet. Vid 15 års ålder skadade patient sitt höger knä och fot när hon ramlade. Fritidsaktiviteter har bestått av löpning samt kampsport med sparkar och självförsvar. Fotledsstukning har förekommit samt en knäskada för 10 år sedan. Vid undersökning påtalade patienten smärta runt höfterna. Hon belastade höger fots insida och vred hälen utåt. Höger bäckenkant och spina iliaca posterior superior stod högre och Vorlauf på höger sida. Ledrörligheten i höger fot var 8 i pronation och vänster 18. Smärtskattning enligt VAS var 4. Behandlingen skedde enligt redovisad metod i subtalarleden och tibia-fibula distalt. Hemövningarna var pronation, fotbelastning med knäböjningar och gångträning. Efter behandlingen var smärtskattning enligt VAS 1. Vid uppföljning i v.25 hade patienten mera ont. Smärtskattning enligt VAS var 6. Hon hade belastat sitt bäcken p.g.a.att hon burit på ett öronsjukt barn. Bäckenstatus var som förra gången. Denna gång undersöktes även rörligheten i cuboideum som var inskränkt. Mobilisering skedde som förra gången samt av cuboideum. Tillägg på hemövning var rörlighetsträning för foten. Efter behandling skattade patient bäckensmärtan enligt VAS till 1. Uppföljning skedde även i v. 29. VAS skattades till 1. Patient hade tränat mycket på fothållningen och mindre på rörligheten. Hon tyckte hon blivit medveten om fotbelastningen. Vid undersökningen denna gång var bäckenet rakt. Foten mobiliserades då rörligheten fattades lite i ytterlägena. Tre månader efter förlossningen var bäckenet rakt och patient skattade bäckensmärtan enligt VAS till 0. Däremot var ländryggssmärtorna nu mer påtagliga. Vid undersökningen var bäckenet rakt. SIPS, SIAS, cristakanter stod i nivå och ingen Vorlauf förekom. Däremot var vänster SIL lite stum, L5 något höger posterior och Th 12 vänster posterior. Behandlingen bestod av mobilisering av ovanstående låsningar samt hemövningar. Vid kontroll av höger fot var den lite stelare i cuboideum, subtalarled och tibia-fibula distalt varför de åter mobiliserades. Det framkom att patient efter förlossning ej tränat foten. Övningarna repeterades och information gavs om fortsatt fotträning. Behandlingen avslutades. 6
12 Resultat Litteraturstudien Sammanlagt har 11 publicerade artiklar använts i projektet från åren Tabell 1. (se bilaga) Vid sökningen framkom många artiklar om bäckensmärta hos gravida men ingen som beskrev ett samband mellan fotställning och bäcken. Däremot är detta beskrivet hos idrottsutövare (11) där orsaken till bäckenledssmärta bedömdes bero på muskel- eller skelettskada i en annan del av den kinetiska kedjan som kan bli överansträngd under sport. Många idrottsutövare kan tidigare ha skadat vristen, foten, knät, höften eller ryggen innan bäckensmärtorna debuterade. Behandling som föreslogs var mobilisering. Cibulka (12) beskrev en 35-årig man med återkommande ländryggsproblem och sacroiliacaledsdysfunktion. Samband beskrevs mellan fotpronation, utåtroterad höft, rygg- och bäckensmärta och patienten behandlades med hålfotsinlägg. En artikel som berör subtalarleden (17) har tagits med då denna tydligt visar hur viktig subtalarleden är vid belastning av undre extremiteten i viktbärande positioner. Så lite som 1-2mm lateral eller medial rörelse i subtalarleden kan påverka hela den nedre extremitetens position och kroppens massa och rörelse ovanför fotleden har stor effekt på fotens funktion vid gång. En cross-sectional studie av bäckensmärta under graviditet visade att smärtan är associerad till en asymmetrisk rörlighet i sacroiliacalederna (15). Däremot hade kvinnor med svår bäckensmärta samma rörlighet i sacroiliacalederna som kvinnor med liten eller ingen smärta alls. Hos patienter med kronisk ryggsmärta har visats ett samband mellan asymmetrisk pronation av foten och en statisk bäckentippning framåt vilket gav upphov till en benlängdsskillnad (18). Pronationen i foten bedömdes främst vara av betydelse för funktionen i bäckenet. Manipuleringsbehandling gjordes oklart av vilken eller vilka leder. Fallstudien Fotmobilisering av två gravida med bäckensmärta och inskränkt fotrörlighet resulterade i att SIPS, SIAS stod horisontellt liksom bäckenkammen och ingen Vorlauf fanns. De gravida kände en minskad smärta som mättes enligt VAS skalan. Den sjönk från 7 respektive 4 ner till 0 efter två respektive tre behandlingar. Vid uppföljning tre månader efter förlossning låg smärtskattnigen kvar på 0. (Figur 1, 2.) 7
13 10 9 Före behandling Efter behandling 8 7 Besök VAS-skalan Besök Mätning v27 Mätning v30 Mätning 2 v före förlossning Figur 1. Fall 1, patientens andra graviditet. Mätning 2 v efter förlossning Besök Mätning 3mån efter förlossning Före behandling Efter behandling 7 VAS-skalan Besök Besök Besök Mätning v23 Mätning v25 Mätning v29 Mätning 2 v före förlossning Figur 2. Fall 2, patientens andra graviditet. Mätning 2 v efter förlossning Mätning 3 v efter förlossning Besök Mätning 3mån efter förlossning 8
14 Diskussion Av litteraturen framgår att det kan finnas en association mellan nedsatt rörlighet i foten och bäcken- och ryggsmärta. Flera artiklar visar på ett samband mellan pronation i foten, framåtroterat bäcken och ryggsmärta. Vid motsatsen till detta d.v.s. supination i foten borde samma fenomen uppstå i sacroiliacaleden men tvärtom d.v.s. ett bakåtroterat bäcken. Eftersom bäckenleden och foten ingår i den kinetiska kedjan och en asymmetrisk pronation i foten ger en bäckentippning finns förutsättning för asymmetrisk bäckensmärta. Stämmer den asymmetriska pronationen i foten överens med den asymmetriska bäckensmärtan? Orsaken till asymmetrisk rörlighet i bäckenlederna under graviditeten är ej beskriven. Kan fotens ställning ha betydelse? En felställning skulle kunna fortplanta sig proximalt och ge ett snett bäcken med påföljande smärtor. Kan 1-2 mm förskjutning i subtalarleden vara orsaken till den asymmetriska bäckensmärtan? Några vetenskapliga belägg i litteraturstudien för att fotmobilisering av nedsatt rörlighet kan påverka bäckensmärta har inte framkommit men det finns visst vetenskapligt belägg för ett samband mellan bäckensmärta och nedsatt rörlighet i fötterna. De två fallbeskrivningarna visar att fotmobiliseringen lindrar bäckensmärta hos gravida. Bägge patienterna uppfattade fotmobiliseringen positiv då behandlingen ej skedde i det smärtande området. Hemövningarna var viktiga för att få ett bestående resultat. Betoningen låg på rätt belastning i stående och rätt symmetrisk fotavveckling vid gång. En ytterligare hållpunkt var att känna att bäckenet var rakt i sittande d.v.s. känna om sittbenen kändes lika. När de gravida ej följde instruktionerna drog bäckenet snett igen som i Fall 2. Beroende på hur länge den inskränkta rörligheten i foten har bestått kan antal behandlingar variera. Ju längre tillbaka i tiden skadan uppstod desto stelare fot och förmodligen fler behandlingar. I Fall 2 konstaterades en stummare vänster sacroiliacaled 3 månader efter förlossning som möjligen kan bero på att skadan i foten inträffade i års ålder. Därför var det viktigt med SIL-mobiliseringen och behandling av ländryggsproblemen som var mer markanta efter förlossningen. Fall 1 hade Vorlauf på vänster sida och Fall 2 på höger sida. Ovanstående behandlingar resulterade i att bäckenen blev raka och ingen Vorlauf förekom. Mobilisering av foten är en behandlingsmetod som snabbt verkar ge smärtlindring. Många gravida tillfrisknar dock spontant från sina bäckenledsmärtor efter förlossningen. Frågan är om fotmobilisering skulle kunna ge en snabbare effekt än konventionell behandling och med mer bestående resultat. 9
15 Det krävs en klinisk studie med kontrollgrupp som får placebobehandling av foten för att se om manipulationen av foten ger bättre smärtlindring än konventionell behandling. Flera sjukgymnaster behöver också testa metoden för att den skall kunna utvärderas adekvat. Metoden borde även gå att testa på icke gravida med bäckenledssmärtor. Slutsats Fotens ställning påverkar bäckenets genom den kinetiska kedjan. Litteraturstudierna visar på ett samband fotställning bäckensmärta. Bäckenlederna är länkar i den kinetiska kedjan liksom subtalarleden och pronation i foten är en viktig funktion för bäckenställningen. Bäckenledssmärtan är kopplad till en asymmetrisk rörlighet i sacrioliacalederna och asymmetrisk fotpronation som ger en roterad bäckenhalva. Om rörligheten i subtalarleden är inskränkt kan fotmobilisering vara en verksam behandling av bäckensmärta. 10
16 Referenser 1. Nilsson-Wikmar Lena. Back pain post partum. Clinical and experimental studies. Stockholm Whitman Julie M. Pregnancy, Low Back Pain, and Manual Physical Therapy Interventions. Journal of Orthopaedic&Sports Physical Therapy. 2002;32 (7): Kron Lars. Muskel-Energi-Teknik. Undersökning-Behandlingskompendium. Alvesta; Fälldin Kristin. Erfarenheter av akupunktur på gravida kvinnor med rygg- och bäckenbesvär. Teori Praktik. En rapport från FoU-enheten inom LSR, 1999;4: Pauhlsson M-L.P. Johansson E. Sjukgymnastiskt omhändertagande av gravida kvinnor med rygg/bäckenbesvär. Nordisk Fysioterapi 2003;7(4): Hartman Laurie. Handbook of Osteopathic Technique. London; Mulligan Brian R. Manual Therapy, Nags, Snags, MWMS etc. New Zealand; Östgaard Hans Christian. Lumbal smärta och bäckensmärta. Läkartidningen. 1997;94(4): Beekman S, Louis H, Rosich M, Coppola N. A Preliminary Study on Asymmertrical Forces at the Foot to Ground Interphase. Journal of the American Podiatric Medical Association 1985;75(7): Botte Raymond R. An Interpretation of the Pronation Syndrome and Foot Types of Patients with Low Back Pain. Journal of the American Podiatric Association 1981;71(5): Chen Yung C, Fredricson M, Smuck M. Sacroiliac Joint Pain Syndrome in Active Patients. The Physician and Sportsmedicine 2002;30(11). 12. Cibulka Michael T. Low Back Pain and Its Relation to the Hip and Foot. Journal of Orthopaedic and Sports Physical Therapy 1999;29(10): Cibulka M, Sinacore D, Cromer G, Delitto A. Unilateral Hip Rotation Range of Motion Asymmetry in Patients With Sacroiliac Joint Regional Pain. Spine 1998;23(9): Cummings G, Scholz J.P, Barnes K. The Effect of Imposed Leg Length Difference on Pelvic Bone Symmetry. Spine 1993;18(3): Damen L, Buyruk M, Güler-Uysal F, Lotgering F, Snijders C, Stam H. Pelvic pain during pregnancy is associated with asymmetric laxity of the sacroiliac joints. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica 2001;80: Gross Michael T. Lower Quarter Screening for Skeletal Malalignment-Suggestions for Orthotics and Shoewear. Journal of Orthopaedic and Sports Physical Therapy 1995;21(6):
17 17. Kirby Kevin A. Subtalar Joint Axis Location and Rotational Equilibrium Theory of Foot Funktion. Journal of the American Podiatric Medical Association 2001; 91(9): Rothbart Brian A, Estabrook Lew. Excessive Pronation: A Major Biomechanical Determinant in the Development of Chondromalacia and Pelvic Lists. Journal of Manipulative and Physiological Therapeutics 1988;11(5): Subotnick Steven I. Journal of Orthopaedic and Sports Physical Therapy 1981;3:
18
19 Tabell 1. Litteraturstudien Författare Titel Land Årtal Urval Problem/Undersökning Behandling/Test Resultat Mer balancerad fotbelastning efter behandling Hälförhöjning, SILmobilisering, USA /4 löpare Asymmetri nedre extremitet, fot, ländrygg, bäcken Beekman et al. A Preliminary Study on Asymmetrical Forces at the Foot to Ground Interphase Fotbelastning mätes med elapparatur före och efter behandling Ländrygg, bäcken, fot Samband fot bäcken USA patienter på sjukhus 13 kvinnor, 12 män Botte An Interpretation of the Pronation Syndrome and Foot Types of Patients with Low Back Pain Provokationstest för bakre bäckensmärta. USA 2002 Bäckenledssmärta Orsaken kan vara en avlägsen muskulär obalans eller ledskada i den kinetiska kedjan, benlängdsskillnad, bål och höft hyper- eller hypoflexibilitet, felaktiga sportspecifika mekanismer Chen et al. Sacroiliac joint pain Syndrome in Active Patients Stabiliseringsträning, mobilisering, bälte, korkkil, ortoser, A look behind the pain USA man Ländrygg, bäcken, höft, fot Höftträning, fotinlägg, Smärtfri, rakt bäcken Cibulka Low Back Pain and Its Relation to the Hip and Foot Samband bäckenledssmärtaasymmetrisk höftledsrotation speciellt vid bakåtroterad bäckenhalva Mätning av höftledsrotationen Ländryggsmärta, bäckenledssmärta USA män, 44 kvinnor Rotationsmönster höft Cibulka et al. Unilateral Hip Rotation Range of motion Asymmetry in Patients With Sacroiliac Joint Regional Pain Benlängdsskillnad orsakar snett bäcken Elektronisk mätning av bilaterala punkter: bäcken, höft, knä, fot under rörelse USA kvinnor Samband benlängdsskillnadbäckenrotation Cummings et al. The Effect of Imposed Leg Length Difference on Pelvic Bone Symmetry Bilaga
20 Författare Titel Land Årtal Urval Problem/Undersökning Behandling/Test Resultat Damen et al. Pelvic pain during pregnancy is associated with asymmertic laxity of the sacroiliac joints Nederländerna gravida Mätning av laxitet i bäckenlederna Dopplermätning Bäckensmärta under graviditet är relaterad till asymmetrisk laxitet i bäckenlederna Gross Lower Quarter Screening for Skeletal Malalaignment- Suggestions for Orthotics and Shoewear USA 1995 Skelett-muskelproblem i nedre extremiteten Fot, knä, benlängd, bäcken undersökning, skor Samband skelettställningstress-obalansvävnad Betydelsen av fotbelastning Kirby Subtalar Joint Axis Location and Rotational Equilibrium Theory of Foot Funktion USA 2001 Subtalarledens funktion. Ny teori om biomekaniken i foten och nedre extremiteten.i viktbärande position. 1-2 mm förändringar i subtalarleden kan leda till onormal fotfunktion och patologi i foten eller nedre extremiteten Rothbart et al, Excessive Pronation: A Major Biomechanical Determinant in the Development of Chondromalacia and Pelvic Lists USA patienter Ländrygg, bäcken benlängdsskillnad, fot Inlägg, chiropraktik manipulering 78 av 81 var nästan till helt smärtfria efter 6 mån Subotnick Limb Length Discrepancies of the Lower Extremity (The Short Leg Syndrome) USA atleter och longdistanslöpare Kartläggning på 6 år Benlängdsskillnad, överpronation, bäckenobalans Inlägg, skoförhöjning, ortoser
21
22 FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, Skövde Tfn: , Fax:
Förekomst och behandling av rygg och bäckensmärta hos gravida i Primärvården Skaraborg
Förekomst och behandling av rygg och bäckensmärta hos gravida i Primärvården Skaraborg FoU-centrum Primärvården och Folktandvården Skaraborg Författare: Camilla Melkersson, distriktssjukgymnast Tibro vårdcentral
Läs merTräningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR)
Träningsprogram för personer med svår artros i knä eller höft (NEMEX-TJR) Information Detta träningsprogram användes i en forskningsstudie vid Skånes universitetssjukhus i Lund där personer med svår artros
Läs merNationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen
Nationellt uppföljningsprogram CPUP Vuxen Om detta är första CPUP-bedömningen ersätts sedan föregående bedömningstillfälle med under senaste året Personnummer Efternamn Förnamn Boendeform Assistent Tolk
Läs merKvinna 39 år. Kvinna 66 år. Jag är gravid, nu i vecka 25. Från vecka 14 har jag haft ont i bäcken och rygg. Jag gick till. Vad tycker patienterna?
Ont i nacke, rygg, bäcken. Var stel överallt och hade symptom i olika former såsom huvudvärk, isningar i nerverna mm. Jag har uppnått fantastisk förändring. Har nästan aldrig ont och tillfällig stelhet
Läs merBedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat
MOTOR EVALUATION SCALE FOR UPPER EXTREMITY IN STROKE PATIENTS BEDÖMNINGSPROTOKOLL Svensk version Patientens namn: Test datum - tid: Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min Hänthet höger/vänster Stöd
Läs merManual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen
1 (7) Manual för Anmälan till Sittgruppen, enligt Värmlandsmodellen Denna manual är framtagen för att ge vägledning att fylla i Anmälan till Sittgruppen. Strukturen/rubrikerna följer Anmälningsformulärets
Läs merStomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o
Stomioperation Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o peration Musklerna i buken Bukväggen sträcker sig från bröstkorgens bas till höftbenet. Under huden finns fettvävnad, bindväv och ytliga bukmuskler
Läs merStyrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet
LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING
Läs merSkador. Viktigt att tänka på! Gör något ont är det aldrig bra! Tejpa skador
Skador Att som tränare kunna hantera olika skadesituationer som kan komma att uppstå kan vara räddningen på dina spelares karriärer. Efter att ha forskat en del kring ämnet märker vi att kunskapen inom
Läs merBehandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2
Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det
Läs merOrtoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter
Ortoser i samband med botulinumtoxinbehandling i nedre extremiteter Erfarenheter från Botulinum-mottagningen i Göteborg. Cilla Stenson, leg sjukgymnast. Handikappförvaltningen VGR Meta Nyström Eek, specialistsjukgymnast,
Läs merOperation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat)
Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning
Läs merTräningssplan: vecka 1-6
Träningssplan: vecka 1-6 Här följer ett träningspass för hela kroppen som passar nybörjare. Passet är utvecklat för att passa din livsstil och tack vare det kan du träna när och var du vill och behöver
Läs merHäloperation på grund av besvär från hälsenefästet
1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från
Läs merOM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia.
OM DIN HUND FÅR ARTROS. Goda Råd från Evidensia. Är din hund stel när den vaknar på morgonen? Har den en hälta som kommer och går? Är den mindre intresserad av långpromenaden? Eller har den svårt att komma
Läs merÖvningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1
Övningsbeskrivningar Åtgärdsprogram 1 "Box Position Mät ut med hjälp av pinnen: lite mer än axelbrett mellan fötterna, pinnen ska gå i linje med fotens inre sida och axelns yttre sida. Aktiv Sidoböjning
Läs merInformation inför operation höftprotes
Information inför operation höftprotes Allmän information Du skall genomgå en operation på grund av artros (ledsvikt/ledbroskssjukdom) i din höftled. Du kommer att få en protes där ledskålen i bäckenet
Läs merLärarmanual för Simkampen
Lärarmanual för Simkampen Lärarmanualen är tänkt att använda som ett hjälpmedel vid simundervisningen inför Sim- kampen. Materialet innehåller ett antal övningar med skiftande svårighetsgrad och förslag
Läs merPatienternas upplevelse av den sjukgymnastiska ryggmottagningen på mödravårdcentralen i Eskilstuna - en enkätundersökning
FoU-Centrum Patienternas upplevelse av den sjukgymnastiska ryggmottagningen på mödravårdcentralen i Eskilstuna - en enkätundersökning Författare: Ellinor Rundlöf och Ulrika Skoog Sjukgymnastik 1, Mälarsjukhuset
Läs merMEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES
MEDIROYAL FUNCTIONAL INSOLES mediroyal.se MOW MEDIAL ORTHOTIC WEDGE Fötterna är basen som resten av kroppen vilar på. De måste klara upp till fyra gånger kroppsvikten vid normal belastning. Vi är alla
Läs merVad är knäledsartros? Hur uppkommer knäledsartros?
Ont i knäna? Får du ont i knäna när du går i trappor eller när du reser dig upp? Eller har du svårt för att sitta på huk och måste lägga något mjukt under knäna när du till exempel rensar i rabatten? Då
Läs merÖvningsupplägg Aktiv Rörlighetsträning
Morgon-BRAK Omfattning: Mål: Tidsuttag: Övningsledare: Deltagare: Hänvisning: Materiel/Utrustning: Säkerhet: Förberedelser: Övrigt: Aktiv rörlighetsträning och stabilitetsövningar som genomförs dagligen
Läs merInformation till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet
Information till dig som ska genomgå rekonstruktion av främre korsbandet (Information till patienter som skall opereras för en främre korsbandsskada i knäleden.) Januari 2014 Knäleden är kroppens största
Läs merOrtopedidagen 120919. Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg
Ortopedidagen 120919 Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling September 2012 Axelns/skuldrans funktion är till stor del beroende av mjukdelar muskler och collagen vävnad (ledband och ledkapsel)
Läs merOvningsbankens Handbollspaket Styrketräning
Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning Ovningsbankens handbollspaket riktar sig i första hand till tränare men även den ambitiösa spelaren. Handbollspaketet har framställts genom flera års tränarerfarenhet
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merHälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING
Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker
Läs merReumatisk sjukdom och sex
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reumatisk sjukdom och sex Information till patient och närstående Den här broschyren är tänkt att ge dig och din partner råd och stöd för att kunna ge lusten ett nytt
Läs merIdentifiera barn som kan ha en behandlingskrävande skolios.
RYGG Syfte Identifiera barn som kan ha en behandlingskrävande skolios. Om skolioser Skolios definieras som en böjning av kotpelaren i sidled med eller utan samtidig rotation av kotkropparna. Skoliosen
Läs merRörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder
Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se
Läs merBöj ena knäet, Böj sedan överkroppen TÄNK PÅ:
Aktiv Sidoböjning Utgångsposition, stående i atletisk position, med fötterna brett isär, ett riktvärde är att stå lite bredare än vad som känns bekvämt. Greppa pinnen med tummarna precis utanför höfterna.
Läs merSträck ut efter träningen
Sträck ut efter träningen När du har tränat är det dags igen. Hoppar du över stretchingen får du lättare ömma, styva och korta muskler. Det är viktigt att uttänjningen sker i en lugn och behärskad takt.
Läs merTräningsguide för dig som är gravid
Träningsguide för dig som är gravid I dag har vi ett brett träningsutbud som erbjuder dig så många möjligheter att anpassa din träning efter lust, dagsform och andra behov, att du som väntar barn kan välja
Läs merDu är gjord för att röra på dig
Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad
Läs merTufs fick livet tillbaka FÖLJ ETT CASE. noa nr 6 2015 11
10 noa nr 6 2015 Tufs fick livet tillbaka En extremt ovanlig bentillväxt inne i ryggradskanalen hotade att göra huskatten Tufs förlamad. Husse och matte ställdes inför det svåra valet: att låta Tufs somna
Läs merC-UPPSATS. Sjukgymnastisk behandling vid smärta och funktionsnedsättning i bäcken och ländrygg i samband med graviditet. En litteraturstudie
C-UPPSATS 2006:253 Sjukgymnastisk behandling vid smärta och funktionsnedsättning i bäcken och ländrygg i samband med graviditet En litteraturstudie Johanna Peterson Luleå tekniska universitet C-uppsats
Läs merRunda inte ländryggen i knäböj
Runda inte ländryggen i knäböj Pressa dig aldrig i en övning så långt att du förlorar tekniken och hållningen. Om du börjar runda ländryggen i en knäböj har du redan gått för djupt. Första steget i att
Läs merLär dig göra marklyft
Lär dig göra marklyft Marklyft är en bra övning för din kropp. I ett enda lyft använder du alla muskler. Så greppa en skivstång! Vi visar hur du får till dina marklyft. Marklyft 1 Före lyftet Stå med fötterna
Läs merPatienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården
28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda
Läs merSmartgymS TRÄNA HEMMA PROGRAM SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort!
S TRÄNA HEMMA PROGRAM 28 SMARTA ÖVNINGAR FÖR ATT KOMMA I FORM - HEMMA! Effektiv Träning UTAN Dyra Gymkort! Kom i form hemma Vi träffar många personer som tränar mycket och som är motiverade och som har
Läs merFÖRSTÅ FÖRLOSSNINGSSMÄRTAN OCH HANTERA DEN MED ANDNING & MASSAGE. Foto: Laura Johansson
FÖRSTÅ FÖRLOSSNINGSSMÄRTAN OCH HANTERA DEN MED ANDNING & MASSAGE Foto: Laura Johansson INTRODUKTION Denna broschyr är en del av mitt examensarbete vid namn Att förstå förlossningssmärtan och hantera den
Läs merAkut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Läs merKapitel 10: Sidvärtsrörelser
Kapitel 10: Den här övningen (öppna) har så många förtjänster att jag räknar den som alpha och omega bland alla övningar för hästen som syftar till att utveckla fullständig lösgjordhet och perfekt rörlighet
Läs merBERGS BALANSSKALA MANUAL
1 BERGS BALANSSKALA MANUAL Instruktion Visa och förklara för patienten före varje moment som han/hon ska utföra. Det är det första försöket som ska poängsättas.det är därför mycket viktigt att patienten
Läs merLIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA
LIDINGÖLOPPET 10 KILOMETER CLAIRE 25, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA Jag har varit sjuk och vill få hjälp att komma tillbaka till löpningen och en frisk, vältränad kropp. Jag ska springa Lidingö Tjejlopp 10
Läs merKan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?
Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Sammanfattning av Daniel Albertssons avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care. Foto:
Läs merÅUCS. Råd för patient som kommer till höftprotesoperation. Höften i skick. Kliniken för ortopedi och traumatologi
ÅUCS ÅBO UNIVERSITETS- CENTRALSJUKHUS TYKS/TURUN YLIOPISTOLLINEN KESKUSSAIRAALA Kliniken för ortopedi och traumatologi Höften i skick Råd för patient som kommer till höftprotesoperation EGENTLIGA FINLANDS
Läs merMMCUP. Fysioterapeutformulär. Fysioterapeutuppgifter. Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Personnummer. Efternamn... Förnamn...
Fysioterapeutuppgifter Bedömare......... Förnamn Efternamn Klinik/enhet Bedömningsdatum (åååå-mm-dd) Uppgifter om muskelstyrka (Var god se Manual, FT-formulär) Bäckenelevation (m. Quadratus lumborum) Höger
Läs merPedagogik & Metodik Verktygslåda. Uppvärmningslekar: Senast uppdaterad 2006-03-21
Pedagogik & Metodik Verktygslåda Uppvärmningslekar: Namn: Brokull Genomförande: När man blir kullad ställer man sig som en bro, man blir befriad genom att kompisen kryper under. Namn: Plåsterkull Genomförande:
Läs merTillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.
Lena Hedlund Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa. Tillitens funktion-att skydda oss mot oro och ångest inför det oförutsägbara, Giddens, Modernitetens följder 1996. Bristande tillit leder
Läs merhttps://se-fotboll.s2s.net/sessionview.php?id=2336053&_format_for_print=1
Sida 1 av 10 Vem, vad, var och när Titel Lag/grupp Försvarsspel - Individuell Press Rättvänd; Mv: Skott och Friläge F12, P12 Datum Torsdag, 31 December 2015 Tid 00:00-02:05 Plats Total tid Gjord av Försvarsspel
Läs merKontroll över smärtan med hjälp av fysiatri
Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma
Läs merMagbild gravid 19 veckor
Magbild gravid 19 veckor Idag har det gått 19 veckor av graviditeten och jag går in i vecka 20, nästan hälften! Det här går i ett rasande tempo. Enligt gravidappen börjar nu kosten jag äter påverka barnets
Läs mer2014 12 08 Se på träningsprogram Secrets to Soccer
Detta träningsprogram tillhör nivå 6 i utbildningsplan: Spelarlyftets Spelarutbildningsplan (6 19 år) 140701 Rubrik på nivån Åldersgrupp Gjord av Träna för att lära, 9 manna 4 1 3, 18 Träningsprogram Nivå
Läs merHjärtoperation med sternotomi, Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-73727 Fastställandedatum: 2015-02-11 Giltigt t.o.m.: 2016-02-11 Upprättare: Anna M Janson Fastställare: Tova Marknell Hjärtoperation med sternotomi,
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merBlås- och bäckenbottenträning
BET-067- BET-0667- Blås- och bäckenbottenträning För män Broschyren är framtagen av Astellas Pharma i samarbete med sjukgymnast och uroterapeut Hanne Ryttergaard, kontinenskliniken i Roskilde. ASTELLAS
Läs merInformation till dig som har opererats för höftfraktur
Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...
Läs merBarn och ungdomar med fibromyalgi
Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en
Läs merArtrosskola på Gotland
Artrosskola på Gotland Till dig med artrosbesvär i höft, knä eller hand Du som har ledbesvär från höft, knä och/eller hand, som föranleder besök inom sjukvården erbjuds att gå Artrosskola på Gotland Habiliterings
Läs merSSIF. Akrobatikundervisning (copyright Eric Sherbin)
SSF nnehåll rinciper sid. 2 ogisk sid. 3 stegring rund sid. 4 element Balans sid. 5 princip Belastning sid. 6 och balans v å kroppars sid. 7 balans Komplexa sid. 8 system Fall - och sid. 9 passteknik 1
Läs merRÖNTGENREMISSEN. Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016. Lovisa Brydolf
RÖNTGENREMISSEN Medicinsk Diagnostik DSM2 VT 2016 Lovisa Brydolf Anamnes Kliniska fynd Diagnos Undersökningsfynd Röntgenremissens uppbyggnad UNDERSÖKNINGSTYP/REMISSGRUPP: T ex Rtg, DT, MRT, Ultraljud,
Läs merKursmaterial D-60 träning 2008. Tema: Timing
Kursmaterial D-60 träning 2008 Tema: Timing Temat för årets kurs var timing. Vi startade med en genomgång i studion där Niklas demonstrerade vad en screening var för något. Därefter förevisades hur man
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merFysisk aktivitet och träning under och efter graviditet
Fysisk aktivitet och träning under och efter graviditet 9 dec 2015 Fördelar med fysisk aktivitet under graviditet Minskar risk för övervikt (graviditetsdiabetes, hypertoni, preklampsi Påverka insulinresistensen
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merKlinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07. 3 högskolepoäng.
Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 120218 Tid: 09.30-12.30 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merKnäledsartros. Vad händer i kroppen?
Vad händer i kroppen? Ledbrosk minskar och försvinner Kroppens leder är till för att öka rörligheten. I alla leder möts minst två ben. De delar av benen som möts i en led är klädda med brosk, som är ett
Läs merSKOLIOS SKOLIOS SKOLIOS. Puckel eller krokig rygg STRUKTURELL FUNKTIONELL
SKOLIOS Puckel eller krokig rygg SKOLIOS FUNKTIONELL benlängdsskillnad smärta hållningsbetingad STRUKTURELL kongenital idiopatisk neuromuskulär syndrom kotskada diastematomyeli- tethered cord SKOLIOS IDIOPATISK
Läs merBESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008
BESTest av DYNAMISK BALANS Balance Evaluation Systems Test Fay Horak, Ph.D. Copyright 2008 Patient: Datum: Klockslag: Testledare: Skor: Barfota: Kommentar: 1. Patienten bör utföra övningarna i skor med
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merFörtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv
Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-98069 Fastställandedatum: 2016-06-09 Giltigt t.o.m.: 2017-06-09 Upprättare: Caroline E Holmsten Fastställare: Anna Gustavsson Höftfraktur, Fysioterapi
Läs merTillbaka till Racket Utan Smärta! En Analys av. Knäböj. Modell: Tor Lundsten. 82 Exhale All Sports Magazine
Tillbaka till Racket Utan Smärta! En Analys av Knäböj Modell: Tor Lundsten 82 Exhale All Sports Magazine Text: Joachim Bartoll Foto: Magda Gad Vi lever i en tidsålder där gymmen är fyllda med datoriserade
Läs merAtt leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers
Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med
Läs merUppvärmning: Uppvärmning (startar varje träningspass)
Grattis detta är ditt träningsprogram för sommaren. Detta är utformat så att du ska komma tillbaks stark och minimera skador när säsongen börjar igen. Om man vilar från träning hela sommaren måste man
Läs merBRA TRÄNINGSFORMER I DET LUGNA SKEDET:
lighet och deras rätta rörelselsebanor. Motionen utvecklar rörelsefärdigheten och balansen samt upprätthåller färdigheten att klara sig självständigt och ökar det psykiska välbefinnandet. Avkopplingen
Läs merKissing Spines FAQ. Vad är kissing spines?
Kissing Spines FAQ Vad är kissing spines? De dorsala tornutskotten längs med ryggen från manken till höften är vanligtvis regelbundet placerade med utrymme mellan ( grön cirkel ). Vid kissing spines ligger
Läs merTräningsprogram för patienter i IVAS-studien
Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra
Läs merBäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens
Bäckenbottenträning vid ansträngningsinkontinens En jämförelse mellan EMG-biofeedback och konventionell träningsmetod Författare: Göta Knappsberg, barnmorska Anette Nilsson, barnmorska Mödravårdcentralen,
Läs merOrtopedteknik och Butik
Ortopedteknik och Butik Vårt dagliga fokus handlar om att skapa oberoende och livskvalitet för personer med rörelserelaterade problem 2 Hög tillgänglighet och omsorgsfullt bemötande I grunden handlar allt
Läs merStyrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?
Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter
Läs merAnfallsspel - Korta uppspel. Spelare: 100 minuter Målvakter 100 minuter
Sida 1 av 7 Vem, vad, var och när Titel Lag/träningsgrupper Anfallsspel: Speluppbyggnad - Korta uppspel; Mv: Markbollar, Inlägg längs marken F14, P14 Datum Tisdag, 01 Juli 2014 Tid 00:00-01:40 Plats Total
Läs merFörebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR
Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby
Läs merBetyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Läs merUnderbensproteser - för rörlighet i vardagen
Underbensproteser - för rörlighet i vardagen Information till underbensamputerade Partner of Clinical Services Network Välkommen till Aktiv Ortopedteknik Att leva utan en förlorad kroppsdel kan ha stor
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merFÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION
Vårdplanerare (06) 826 4782 vardagar kl. 9-12 Kirurgiska polikliniken (06) 826 4293 Kirurgisk vårdavdelning 7 040 6534107 Fysiatri och rehabiliterigstjänster 040 6534254 FÖRBEREDELSER INFÖR EN LEDPROTESOPERATION
Läs merBASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens
BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner
Läs merMindfull STÅENDE Yoga
Mindfull STÅENDE Yoga Tack min kollega Leg psykolog och MBSR-lärare Åshild Haaheim som fotograferat rörelserna på Garrison Institute. Intention & Yogafilosofi Intentionen med mindfull yoga är att utforska
Läs merSnabbhetsträning. Upplands Distriktslag -94. Vid frågor, kontakta Jonas på: 1 info@footballspeedacademy.com
Snabbhetsträning Upplands Distriktslag -94 1 info@footballspeedacademy.com Innehållsförteckning Information!!!!!!!! 3 Uppvärmning!!!!!!!! 3 Mobility/Flexibility!!!!!!!!! 3 Activation!!!!!!!!!! 6 Precompetition!!!!!!!!!!
Läs merBeskrivning till blankett Funktionsanalys sittande
Sida 1 av 6 Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande Passiv ledrörlighet Utgångsställning i ryggliggande position. Jämna upp mätvärdena till fem/tiotal. Höftflexion Utgångsställning: Patient
Läs merFÖRSÄSONGSTRÄNING POJKAR 03 2015
FÖRSÄSONGSTRÄNING POJKAR 03 2015 Det är nu dags att bli starkare, uthålligare, snabbare och explosivare. Spelet blir snabbare och motståndarna blir tyngre och bättre tränade. Det är därför du ska lägga
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S.
1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION/SÄKERHETSRIKTLINJER S. 2-3 MONTERINGSINSTRUKTIONER S. 4-6 SPRÄNGSKISS S. 7 DELLISTA S. 8 UPPVÄRMNING S. 09-10 2 INTRODUKTION / SÄKERHETSRIKTLINJER A. Introduktion Stort
Läs merTräningsprogram för dig med AS
Träningsprogram för dig med AS Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se ÖVNING 1 Vridning av bröstryggen Ligg på sidan och dra upp knäna mot magen. Håll Håll kvar kvar knäna knäna mot
Läs merSkriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.
RYGG Koppla ihop - Samarbetsövning Ett exempel på kort Förberedelser: Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs mer