Anteckningar från Hearing om förkunskaper för ingenjörsutbildningar, den 20 maj 2003 på Ingenjörshögskolan i Jönköping

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anteckningar från Hearing om förkunskaper för ingenjörsutbildningar, den 20 maj 2003 på Ingenjörshögskolan i Jönköping"

Transkript

1 Anteckningar från Hearing om förkunskaper för ingenjörsutbildningar, den 20 maj 2003 på Ingenjörshögskolan i Jönköping Arrangör: Studentpanelen i IVA-projektet Morgondagens Ingenjör Huvudmän för projektet Morgondagens Ingenjör är Utbildningsdepartementet, KK-stiftelsen, Svenskt Näringsliv, IVA samt ett tiotal stora industriföretag. Projektet ska ge förslag på nya former och innehåll i svensk ingenjörsutbildning samt öka förändringsviljan och förändringstakten inom det svenska högskolesystemet. Härvid är processen minst lika viktig som produkten. Några av drivkrafterna är det minskade och samtidigt bredare studentunderlaget. Detta tillsammans med den svenska åldersstrukturen förutspås leda till en brist på ingenjörer om cirka tio år. Målet är att kraftsamla för att öka rekryteringsbasen bland våra ungdomar och genom att vara attraktiva på en internationell utbildningsmarknad. Projektet vill väcka intresse för naturvetenskap, teknik och ingenjörskonst hos alla, ung som gammal. Näringslivets krav på ingenjören ändras i takt med att samhället och näringslivet förändras. Näringslivet ökade efterfrågan på högskoleutbildade, inte minst ingenjörer, är en stark drivkraft. Målet är att ingenjörsutbildningen skall uppfylla dagens etablerade företags behov på välutbildade ingenjörer men också tillgodose ett behov som vi idag knappast kan förutse. Forskningen ställer krav på en relevant basutbildning för vidare forskarstudier. Målet är att klara behovet av disputerade både för universitets egen utveckling och näringslivets ökade efterfrågan. Även det livslånga lärandet måste vara ett mål i högre utbildning. Framförallt med de förändringarna i det globala och multikulturella samhället ökar behovet av utveckling av traditionell ingenjörskonst genom att inkludera nya ämnesområden. Syftet med projektet går att sammanfatta med: Utan ingenjörer stannar Sverige. Inledning Rektor Clas Wahlbin, samt medlem i studentpanelen, hälsade de närvarande välkomna. Clas Wahlbin berättade att Högskolan i Jönköping har cirka 7000 studenter och Ingenjörshögskolan utgör cirka 1500 av dessa studenter, vilket gör dem till en av Sveriges största utbildare av högskoleingenjörer. Ingenjörshögskolan har en industristrukturell inriktning. Alla studenter har ett fadderföretag under de två första åren. Genom den pågående Bologna-processen behöver man i Sverige diskutera förkunskapskraven ur ett internationellt perspektiv. Han presenterade Maria Borelius, journalist och för dagen moderator. Maria inledde med att berätta om vikten av att tala om något viktigt och att betyda något. Hon fortsatte med att hon hade intervjuat sångerskan Madonna i London några dagar tidigare och de hade talats vid i tio minuter om ingenting, men att det skapar rubriker ändå. Hur ska vi göra för att tala om något

2 2 viktigt som ingenjörsutbildningar och bilden av ingenjören samt att nå ut med detta till den breda massan? Andra inledande frågor från Maria var hur breddar man rekryteringen utan att tumma på kraven? En förhoppning är att komma fram till något under denna dag vid hearingen, avslutade hon innan hon presenterade Teresa Jonek från IVA, projektledare för studentpanelen. Teresa Jonek presenterar IVA projektet Morgondagens Ingenjör Teresa Jonek, IVA, presenterade projektet Morgondagens Ingenjör och förklarade dess struktur med att det finns tre paneler i projektet och en styrgrupp. Panel 1 är inriktad mot Högskolan/Universitetet i ett internationellt perspektiv. Ordförande är Johan Carlsten, vice rektor vid Chalmers och projektledare från IVA är Bengt A Mölleryd. Syftet med Panel 1 är att specifikt se på frågor som rör ingenjörsutbildningens organisation och struktur från internationell synpunkt och hur svenska utbildningar ska anpassas och bringas till de bästa i världen. Panel 2 är Studentpanelen där ordförande är Carina Malmgren-Heander, personaldirektör ABB, och projektledare från IVA är Teresa Jonek. Studentpanelens syfte är att ur ett studentperspektiv ge förslag till utvecklingsinsatser som ska ge bättre förutsättningar för medvetna val av ingenjörsutbildningen som yrkesgärning. Målet är att detta ska leda till fler högskole- och civilingenjörer. Panel 3 är Samhället och det internationella näringslivet där ordförande är Björn Hägglund, vice koncernchef Stora Enso, och projektledare från IVA är Staffan Eriksson. Panelens syfte är att sammanfatta tidigare genomförda undersökningar och rapporter som ska bidra till att ge paneldeltagarna en bra bild av vilket arbete som har gjorts inom området tidigare. En sammanställning av statistik på området kommer också att genomföras för att alla paneler och arbetsgrupper ska ha tillgång till samma siffror. Projektets styrgrupp är sammansatt av representanter från de tre huvudmännen, Högskoleverket, rektorer och studentkåren. Ordförande är Anders Scharp och huvudprojektledare är Mats Hanson, bitr. professor vid KTH. Projektet pågår fram till årsskiftet Se Projektet initierades för att man såg ett minskat intresse bland unga att studera på tekniska utbildningar. Faktorer som kan ha påverkat det minskade intresset kan vara: Industrins förändrade krav Internationaliseringen Maria Borelius: har externa personer medverkat i de olika aktiviteterna och vad är de största problemen? Teresa: bilden av ingenjören måste förändras för att öka statusen för yrket. Idag har ingenjörsyrket ingen hög status. Carina Malmgren-Heander presenterar studentpanelen Carina Malmgren-Heander, personaldirektör på ABB i Västerås och ordförande i Studentpanelen. Carina poängterade att det är viktigt för industrin att få den kompetens de behöver i

3 3 framtiden. Panelen har arbetat ur ett studentperspektiv och målet är att fler väljer studier inom naturvetenskap och teknik i framtiden. Panelen har fokuserat på följande delprojekt: Utbildningen före ingenjörsutbildningen. Vad görs idag för att stimulera barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik? Under denna kartläggning har man upptäckt att det görs ofantligt mycket, men man når inte ut till den breda massan ungdomar Antagningen till högskolorna och behörighetskraven Fokusgrupper med studie- och yrkesvägledare resp. N/T lärare har intervjuats för att projektet ska få en bild av hur ingenjörsyrket förmedlas av skolan Hur ser ingenjören själv på sin yrkesroll? En enkät har utformats och skickats ut till samtliga som påbörjade civilingenjörsutbildningen HT 1991/92 och HT 1994/95. Enkäten har bland annat frågat hur deras syn på relevansen är i utbildningen. Frågor man ställer är bl. a vad personen arbetar med idag och om utbildningen var relevant Massmedias bild av ingenjören. En sammanställning av pressklipp har gjorts som vidare ska behandlas. Idag får ungdomar uppfattningen att yrket är tråkigt. Man bör föra fram kreativiteten i yrket. Det är viktigt att projektet når ut till målgrupperna med resultaten. Maria Borelius: bryr sig eleverna idag om vad lärarna säger? Är lärarna förebilder? Carina: media har en allt större genomslagkraft idag och därmed styr de i stor del valet av utbildning.. Utbildningsdepartementets utredning om förkunskaper och förkunskapskrav för ingenjörsutbildningar Lars Lustig, regeringens särskilde utredare av tillträdesfrågor, berättade att han är chef för Studentcentrum i Umeå och att han nyss påbörjat utredningen. Utredningen ska vara klar senast den 9 januari Utredningen, som är på uppdrag av Utbildningsdepartementet, ligger nu i startgroparna och har följande utgångspunkter. Utredningens utgångspunkter/direktiv att skapa ett system som är rättssäkert och överblickbart att direktövergången från gymnasieskolan till högskolan ska öka att elevernas prestationer i gymnasieskolan ska uppmuntras att rekryteringen till högre utbildning ska breddas Uppdraget består i att utreda förkunskapskraven för högre utbildning och däribland ingenjörsutbildningar. Regeringen uppmuntrar studier i matematik och språk. Lars ansåg att KomVux är en dyr omväg till högskolestudier för samhället. Dessutom finns det ett behov av ingenjörer och ingenjörsutbildningar. Därför bör för- och grundskola lägga mer fokus på barns naturvetenskapliga intresse. För att underlätta samarbetet mellan gymnasieskolan och högskolan bör högskolan ha samma uppdrag som gymnasieskolans uppdrag (tre uppdrag). - förbered till yrke (internationellt perspektiv) - förbered till fortsatta studier

4 4 - medborgarrollen Utredaren skall göra en samlad analys av konsekvenserna varje föreslagen förändring av tillträdesreglerna får (för gymnasieskolan, gymnasieeleverna och för tillträdessystemet i stort) lämna förslag till lämpliga ändringar överväga om särskilda regler behövs för vissa grupper av sökande granska regelverket för tillträdesreglerna lämna förslag till författningsändringar som leder till att regelverket förenklas och förtydligas lämna förslag till lämpliga tidpunkter för att genomföra ändringarna hålla sig informerad om det arbete som pågår till följd av Gymnasiekommitténs betänkande samråda med berörda myndigheter, organisationer och utredningar som har relevans för uppdraget (t. ex. Matematikdelegationen) Lars menade att högskolan fått en förändrad roll och samhällsansvar. Högskolan skall förbereda för arbetslivet (även internationellt) samt förbereda för fortsatta studier och det livslånga lärandet var det färre som tog studenten än de som idag går forskarutbildningen. Högskolan har en viktig roll i den pågående internationaliseringen och globaliseringen. Från privilegium till nödvändighet Ett annat mål som inte är alltför orealistiskt är att högskolan ska anta 50 % av alla i en årskull. Det finns tre kategoriseringar av antalet ur en årskull som studerar vidare på en högra utbildning. Elitutbildning 15% - utbildning är ett privilegium med fokus på urval Massutbildning - (här befinner vi oss idag) % - utbildning en rättighet med fokus på rekrytering En högskola för alla 50 % > - utbildning är en nödvändighet, alla bereds plats Om dagens statistik granskas ser vi att 39 % av männen läser vidare på en högre utbildning men av kvinnorna är målet reda uppnått, där läser 53,4 % vidare på en högre utbildning. Detta medför att 46,1 % av alla från en årskull läser vidare på en högre utbildning. Siffrorna är enligt HSV, I vissa län är antagningen redan över 50 %. Rekrytering av nya grupper en kedja med många länkar Utbildningsutbudet Information och marknadsföring Vägledning Antagningssystemet Fortbildning av våra lärare Studentservice

5 5 Studiesociala insatser. Avseende grundläggande behörighet Särskilt överväga om krav på betyget Godkänd i såväl gymnasiearbetet som kurserna Svenska B/SaS B samt Engelska A skall ställas för grundläggande behörighet Avseende särskild behörighet se över och lämna förslag till hur de särskilda behörighetskraven bör utformas bl. a mot bakgrund av Gymnasiekommitténs förslag till ny struktur för gymnasieskolan pröva alternativa lösningar (avveckla eller utveckla systemet med standardbehörigheter). Av som är behöriga efter gymnasiet går endast direkt från gymnasiet till högskolan. Det är endast fem utbildningar där det är över 20 % av studenterna i en årskull som går från gymnasiet till högskolan inom en tre årsperiod. Från naturvetenskapliga programmet är det 79,5 %, vilket är den överlägst största siffran. Från Samhällsvetenskapliga programmet är det 53,1 % och från det Estetiska programmet är det 30,8 %. Det Ekonomiska programmet har strax över 20 %, vilket måste ses som ett misslyckande. Lars Lustig avslutade med, att börja studera vid en högre utbildning kan jämföras med att klättra över en hög mur. Med utredningen vill Lars riva denna mur och bygga en bro där högskolan och studenter möts på halva vägen. Maria Borelius: Vad tycker du om kvantitativa mål? Är det inte rimligare att skaffa relevanta utbildningar? Clas Wahlbin: Man får ett intryck av att behörighetsregler styr till vilka områden man kommer. Regler styr vad folk söker. Maria Borelius: Det lönar sig inte att anstränga sig på gymnasiet! Konkurrenskomplettering kostar för mycket. Lars Lustig: Man bör ha färre ingångar fler utgångar. Maria Borelius hade tidigare deltagit i en Hearing arrangerad av Svenskt Näringsliv och CF där man kritiserade urvattningen av Na-programmet. Hon ställde frågan: vad vill du att eleverna ska fokusera på? Lars Lustig: Eleverna ska fokusera på ett naturvetenskapligt tänkande. Gymnasieskolan kommer att styra högskolan. Dessa två har reformerats utan att samköras. 5 nationella program rekryterar till Högskolan: Naturvetenskapliga programmet Samhällsvetenskapliga programmet Estetiska programmet Mediaprogrammet Omvårdnadsprogrammet Av som är behöriga efter gymnasiet går endast direkt från gymnasiet till högskolan. Det är endast fem utbildningar där det är över 20 % av studenterna i en årskull som går från gymnasiet till högskolan inom en tre årsperiod. Från naturvetenskapliga

6 6 programmet är det 79,5 %, vilket är den överlägst största siffran. Från samhällsvetenskapliga programmet är det 53,1 % och från det estetiska programmet är det 30,8 %. Andra program över 20 % är omvårdnadsprogrammet och mediaprogrammet. Det ekonomiska programmet har under 20 %, vilket måste ses som ett misslyckande. Maria Borelius: Finns det något land som har ett bättre utbildningssystem än Sverige? I andra länder bygger intagningar till högskolor på intervjuer. Lars: svårt att se. Förkunskaper och förkunskapskrav för ingenjörsutbildningar ur ett internationellt och nationellt perspektiv Claes Lenander, ordförande i Civilingenjörsförbundets (CF) utbildningsråd. Ingenjörsutbildningarna måste tänka om och ge en grundläggande förståelse, vilket innebär att den högre utbildningen kanske inte utvecklas i samma takt som industrin och näringslivet. Förr var ingenjören knowers, de som kunde allt. Idag och imorgon ska ingenjören vara learners, att lära sig med tiden. Specifika utbildningar är mindre viktiga idag. Krav ställs att man snabbt ska ta till sig ny kunskap. Vad är en ingenjör? Det finns många definitioner: CF anser att en ingenjör är en person med ingenjörsmässighet, en nyfiken problemlösare och med tydlig resultatinriktning, eller en vetgirig resultatinriktad problemlösare. Man bör uppvärdera och vårda ingenjörsyrket. De akademiska titlarna blandas och man vet inte vad som är vad. Det finns få människor som kan sätta fingret på vad respektive examen exakt innebär. Ingenjörsmässighet är att använda sina kunskaper och gymnasiet måste stimulera till att studenterna får använda sina kunskaper. Det viktigaste är att förstå matematiken, inte att ha läst C-,D-,E- eller F-nivån. Färdigheten att kommunicera har fått en växande betydelse. Claes saknade att en god grund i svenska språket bör grundläggas i gymnasieskolan och fortsätta på högskolan. En grundläggande allmänbildning bör hanteras i gymnasiet. Kompetensnivån sätts inte i Sverige, utan i stora länder i Europa samt i USA och Japan. Därav måste den internationell gångbarhet ökas i Sverige då vi är en mycket liten aktör på den internationella utbildnings marknaden. Det är ett måste att rekrytera fler yngre studenter vid landets högskolor. Dessutom måste det tillkomma mer språk i utbildningarna. Intresset av att läsa ytterligare språk förutom engelska har sjunkit. Att lära sig två språk tidigt i skolan är viktigt. Matematiklärare på högskolan klagar på att teknologerna kan mindre och mindre matematik. Vidare talade Claes Lenander om att förkunskapskraven måste vara generella för att få stabilitet. Det går ej att peka på några få ämnen eller kurser. Vidare måste signalerna neråt från högskolan till grundskolan och gymnasiet vara tydligare. Har den nått fram på rätt sätt idag samt har signalerna gått åt andra hållet? Att matematik och fysik behövs är tydligt, men sen? Det måste finnas en bro och ett filter mellan gymnasieskola och högskola. Dessutom måste dialogen utökas samt fördjupas mellan gymnasiet och högskolan, vilket i sin tur leder till bättre rekrytering, bättre utbildning och framförallt bättre ingenjörer.

7 7 Kraven kan inte formas av högskolan ensam. Kraven på förkunskapskrav är många: Skapa blivande studenter att lära för att lära Skapa ingenjörsmässighet Nyttiga kringkunskaper; språk, kommunikation Insikt och förståelse Om problem uppstår på högstadiet för studenten är det oftast språk och naturkunskapen som få stå tillbaka. Dessa ämnen måste uppmuntras än mer från skolans sida. Ser man inget sammanhang i matematiken blir det omöjligt att ta till sig ingenjörskunskaper. Grundskolan måste stödja även de som inte är naturligt kunniga i matematiken. Claes Lenander avslutade med att berätta att i puberteten halveras ämnesomsättningen vilket innebär att det då blir svårare att ta till sig ny kunskap. I denna ålder börjar undervisningen i naturvetenskapliga ämnen som fysik och kemi. Maria Borelius: Som journalist har jag mött svenska ingenjörer i världsklass som fått sin utbildning i Sverige. Claes: Vi har varit flitiga och lagt ner ett hårt arbete i Sverige. Höga krav har ställts i det svenska utbildningssystemet. CF förmedlar kontakter till förskolor som vill få besök av ingenjörer som berättar om sitt yrke. Förkunskaper och förkunskapskrav utifrån den under våren 2003 genomförda utvärderingen av högskoleingenjörsutbildningarna. Frågor om intag av studenter med samhällsvetenskaplig bakgrund Högskoleverket (HSV) har på uppdrag av Regeringen att var sjätte år utvärdera högskoleingenjörsutbildningarna i landet. Birgitta Stymne, ordförande i HSV:s granskningsgrupp för högskoleingenjörsutbildningar, talade om de resultat som gruppen presenterat i en rapport i början av maj. Resultatet blev att 28 program inte uppnådde bedömargruppens krav och det gällde framförallt att mängden matematik var för svag. När bedömargruppen skulle bedöma ingenjörsmässighet fanns det ingen klar definition på vad det innebar. Definition de har utgått ifrån är den definition av ingenjörsmässighet som Ingenjörshögskolan vid Högskolan i Jönköping använder. Ingenjörsmässighet innebär: - Teknisk kompetens - Social kompetens - Helikoptersyn - Resultatinriktning Bedömargruppens referensram var: Utbildningens mål Styrning/ledning Programstruktur Lokal examensordning

8 8 Utbildningens genomförande/upplägg Lärarna Studenterna Samverkan Kvalitetssäkring Examensarbeten Målformuleringarna visade sig ofta vara väldigt luddiga. Målet med utbildningen speglas i programstrukturen. Programstrukturen skall avspegla begreppet ingenjörsmässighet. Med ingenjörsmässighet menas att högskoleprogrammet skall ge studenterna förutsättningar att besitta teknisk kompetens, social kompetens, helikoptersyn, resultatinriktning och verklighetsförankring. Bedömargruppen har satt upp krav på att kurser inom följande ämnen måste finnas inom högskoleprogrammet för att begreppet ingenjörsmässighet skall vara uppfyllt: - Matematik, generellt minst 10 p. För elektroteknik samt datateknik gäller 15 p. Och för programvaruteknik samt medieteknik gäller närmare 15 p. - Övriga basämnen, (t.ex. naturvetenskapliga ämnen) - Det aktuella teknikämnet, minst 60 p. - Teknikstödjande ämnen, som ger den tekniska bredden. - Ingenjörsstödjande ämnen, inom bl.a. ekonomi, organisation, språk, miljö, och datoranvändning. För de i programmet ingående kurserna krävs för matematik förkunskaper motsvarande Ma D från gymnasiet och för de naturvetenskapliga ämnena krävs fysik B respektive kemi A. Frågan om dessa krav ger tillräckligt många elever väckte. Birgitta menade att rekryteringen måste breddas och att alla måste ges en andra chans. Dock måste kunskaper motsvarande dessa krav inhämtas före de aktuella teknikstudierna påbörjas. Detta för att undvika att nivån på ingenjörsutbildningarna sänks. Det finns ett antal olika former av rekryteringsformer som högskolorna använder sig utav idag för ingenjörsutbildningar. Det finns basår, collegeår osv. Idag kan vi se en förnyad högskoleingenjörsutbildning där det finns nya teknikområden inom etablerade områden som t.ex. energiteknik, materialteknik samt grafisk. Nya områden som är under etablering är bl.a. miljö och design. I vissa utbildningar förekommer det mer samhällsvetenskapliga områden än tekniskt område vilket kan vara ledarskap, industriell ekonomi, management, informationsteknik och kommunikation. Det bör finnas fler kunskapsområden i ingenjörsutbildningarna som ger ökad bredd som exempelvis teknisk engelska. En framtida ingenjör bör ha mer biologi i grundkunskap för att kunna tillfredställa alla de biotekniska företag som finns idag. Man kan ju tycka att en ingenjör i sina grundläggande kunskaper ska veta hur DNA fungerar. Det frågades från publiken hur HSV kan granska utbildningar när det är de som är ansvariga för dem. Birgitta Stymne svarade att Utbildningsdepartementet är beställaren av utbildningar och att HSV granskar utbildningar. De högskolor som fått anmärkningar på sin högskoleutbildning har ett år på sig att justera innehållet till nästa revision.

9 9 Birgitta ansåg att högskolorna reagerat positivt på bedömargruppens arbete. Dock uttalade hon förvåning över den uteblivna reaktionen från näringslivet. Detta är beklagligt då ju näringslivet måste vara med och påverka de framtida ingenjörsutbildningarna. Hur ser studenterna på dagens förkunskaper och förkunskapskrav till ingenjörsutbildningarna? Är kraven för högt eller för lågt ställda? Finn Jonung, Teknologkåren vid Lunds Tekniska Högskola, inledde med att framtidens gymnasier måste stimulera eleverna att sikta mot specialistkompetens te.x. inom naturvetenskap och teknik. Gymnasiekommittén borde tänka om inför de krav som gymnasieeleverna går ut med. Det finns en lucka mellan högskola och gymnasiet. Ett alternativ är om basår kan räknas in här och täppa till denna lucka? Finn tror att den största anledningen till sänkt krav på matematiken från D-nivå till C-nivå är att högskolorna är oroliga över det mindre antalet sökande till ingenjörsutbildningarna. Intresset för teknik måste väckas tidigt samt att det måste ingå i de studieförberedande utbildningarna. Eleverna måste få chansen att pröva sig fram genom experiment där de själva kan prova olika tillämpningar inom olika områden. Det gavs ett förslag på urval vid antagning till ingenjörsutbildningar där prioriteten ska ligga på naturvetenskapliga och tekniska ämnen och kanske även speciella antagningsprov. Det diskuterades huruvida den bild på matte-kurvan som Finn visade stämde överens med verkligheten. Det sades från publiken att det har varit en fallande trend på tidigare mätningar på resultaten av ett inledande matematiktest vid utbildningens början. Resultatet med den fallande trenden är någon forma av utspädningseffekt, alltså att populationen är olika vid de olika mätningarna. Finn Jonung avslutade med att lärosätena inte ska sänka sina förkunskapskrav i allmänhet för ingenjörsutbildningar, förkunskapskraven i matematik i synnerhet. Studenternas erfarenheter av att med samhällsvetenskaplig bakgrund studera till ingenjör Christoffer von Franckenstein, studerande vid Ingenjörshögskolan i Borås. Christoffer är 22 år och gick ut gymnasiet, samhällsvetenskaplig utbildning med inriktning mot ekonomi. Efter gymnasiet läste Christoffer upp en del betyg och upptäckte att hans intresse för teknik ökade. Senare kompletterade Christoffer sin utbildning med Tekniskt/Naturvetenskapligt basår och går nu en utbildning till Affärsingenjör (120 p) som har samhällsvetenskapligt intag. Idag är detta program ändrat till 140p. Affärsingenjör ger en blandning av utbildning i ekonomi och teknik. Christoffer kan tänka sig att plugga vidare om inte näringslivet kan erbjuda honom ett intressant arbete. Vad kan man arbeta med efter att ha gått denna utbildning, frågades, och ett urval kan vara teknisk försäljning, logistik samt kvalitet, vilket också är vad Christoffer önskade. Utbildningen är mycket eftertraktad men mängden kan urvattna kvalitén. Kombinationen teknik-ekonomi är värdefull och är dessutom ett eftertraktat kunnande. Utbildningen har haft följande innehåll: Affärs- och produktutveckling

10 10 Produktionsteknik Teknisk försäljning och marknadsföring Logistik och kvalitet Projekt- och företagsledning Statistik och matematik Maria Borelius: Vad säger en presumtiv arbetsgivare som ABB om en sökande som Christoffer? Carina Malmgren-Heander: Som arbetsgivare tilltalas man av Christoffers fokus i utbildningen och att den ger möjligheter inom olika områden. Christoffer berättade att många försvinner redan under första året. Ingen civilingenjörsutbildning finns i Borås. Utbildning till Affärsingenjör finns inte på så många platser i landet. De första studenterna går ut vid jultid i år. Frågor som uppkom efter Christoffers inlägg var att man bör öka fokus på naturvetenskapen istället för matematiken i utbildningarna med samhällsvetenskapligt intag. Vidare kom det upp frågor som att måste vi kalla alla och allt för ingenjör? Utbildningarna kan vara jättebra, men behöver det kallas ingenjör? En följd på det inlägget frågades varför det program som Christoffer läser, Affärsingenjör, måste heta just så, varför inte ekonomi med teknisk inriktning? Det skapar ett fokus på benämningen ingenjör. Ett svar från publiken var att namnet ingenjör blir populärt och skapar en bredd och därmed kan man komma tillrätta med rekryteringen till de traditionella utbildningarna som upplever en stark tillbakagång idag. Övriga kommentarer från deltagarna: En bra profil Inget rättvisande varumärke för denna utbildning Brygga mellan teknik ekonomi En svag ingenjör. Mer tyngd med 140 p Fler ingenjörer sysslar idag med teknisk försäljning än med beräkningsjobb Chalmers affärsingenjörer vill bli kallade ingenjörer Ca 50 % kvinnor studerar till affärsingenjör Christoffer menade avslutningsvis att han inte behöver studera till civilingenjör, nu har han ett gränsöverskridande kunnande. Lärarnas syn på ingenjörsstudenternas förkunskaper. Innovativa idéer med matematiken Erik Janse, universitetsadjunkt i matematik, Mälardalens högskola. Erik Janse är även studierektor för tillämpad matematik. Vid Mälardalens högskola studerar studenter. Högskolan är en av de största högskolarna inom högskoleingenjörsutbildningen, efter KTH. Upplägget av matematiken i ingenjörsutbildningarna vid Mälardalens Högskola skiljer sig en del från övriga ingenjörsutbildningar i landet. Deras intag är 50 % med matematik C (bl.a. innovativ elektronik, mekatronik samt civil ingenjörsprogrammet med inriktning samhälls teknik) och 50 % med matematik D (bl.a. flygteknik, civilingenjörsprogrammen i data, elektronik och matematik).

11 11 De program som har intagskraven matematik C inleds med en 5p grundkurs i matematik på A-nivå där de själva definierar lämpligt innehåll. Det fästes stor vikt vid muntlig och skriftlig kommunikation under föreläsningar. Examinationen är om 3p i ett så kallat pärm-projekt där de gör inlämningar kontinuerligt i en pärm. De resterande 2p fås genom två seminarier där skriftlig rapport med försvarande genomförs. Ingen traditionell tentamen gör i denna grundkurs i matematik. Betygsättningen är IG, G och VG. Ett typiskt lektionspass i grundkursen är att studenterna presenterar dagens innehåll i cirka 30 minuter i grupper om tre till fem personer i varje. Läraren handleder, examinerar och diskuterar och de sista minuterna ger läraren en introduktion till nästa föreläsning. En av anledningarna till ändringarna i ingenjörsmatematiken är att det är många som inte klarar av tentamen. Det är inte ovanligt att det resulterar att studenterna har en färdig examen bortsett från matematiktentamen. Även de studenter som har läst matematik D har ofta klena förkunskaper i matematiken vilket denna grundkurs hjälper till att samtliga studenter hamnar på en jämnare nivå. Olika idéer bland lärare ger pedagogisk mångfald och denna grundkurs i matematik bygger på sådana idéer. Det kommer också nya spår i kursen till HT03, bl.a. fler fysikaliska tillämpningar, geometrisk förståelse som tolkning av grafer, utökad muntlig och skriftlig kommunikation, webbutveckling som pågår. Examinationen kommer att ändras till att fördela de 5p på pärmprojektet 2p, seminarium 1p och en tenta om 2p. Grundkursen i matematik vid Mälardalens Högskolas ingenjörsutbildningar utvärderas kontinuerligt via kursutvärderingar, men en analys eller en ordentlig utvärdering har ej genomförts. Studenten värderas kunskapsmässigt under kursens gång. Janse såg inte någon svårighet med att läraren både handlägger och examinerar. Hur klarar sig studenter med samhällsvetenskaplig bakgrund i högskoleingenjörsutbildningen? Annika Edlund, studievägledare på Ingenjörshögskolan i Jönköping. Annika berättade att det finns 4 program som tillämpar intag med samhällsvetenskaplig bakgrund, eller behörighet G1, vid Ingenjörshögskolan i Jönköping. I den undersökning Annika har genomfört vid dessa fyra program i Jönköping var urvalet vid HT00 40 stycken och vid HT stycken. Framförallt var det kurser i årskurs 1 som har ingått i undersökningen. Högskolan måste möta nya behov på arbetsmarknaden. Annika poängterade hur viktigt det är att studenterna själva formulerar vad man vill och vem man är % av studenterna på högskoleingenjörsutbildningarna är behöriga till andra program. Annika redogjorde för antalet avhopp hoppade 30 % av sin utbildning jämfört med 11 % En av anledningarna till den minskande siffran avhopp kan bero på att man infört en grundläggande kurs i naturvetenskap på 10 p. Man hade även ändrat den pedagogiska uppläggningen. Efter varje termin tar man en personlig kontakt med studenten och följer upp hur studierna har fungerat. Studenterna behöver ofta hjälp med studieplanering, vilket enligt Annika är en viktig och kanske den största enskilda orsaken till att man inte klarar sina kurser.

12 12 Annika har genomfört en utredning som visade att betygen inte skiljde nämnvärt mellan i G1- programmen (som nyligen startats) och E3-programmen (högskolelingenjörsprogrammen). Man hade jämfört de gemensamma kurserna. I vissa kurser hade G1-studenterna högre betyg och i andra hade E3-studenterna de högsta betygen. När man jämfört 2 årskullars tentamensresultat har man funnit att E3-studenterna misslyckats oftare, men även haft de högsta betygen. G1-studenternas betyg låg på medel. Studenterna i G1-programmen har visat att de är väldigt ambitiösa och motiverade. G1-studenterna läser inte den matematiken som E3-studenterna gör, utan kan välja Matematik 1 och 2 i årskurs 3. När de har läst matematik 1 och 2 får de en Teknologie kandidat examen istället för en högskoleingenjörs examen. Programmet kommer nu att anpassas (matematik), så att studenterna kan klara av sin kurs. Samtliga G1-program blev underkända i Högskoleverkets utvärderingar av högskoleingenjörsutbildningar. Maria Borelius: Vad är högskolans slutsats? Annika: Högskolan har varit rätt ute med de nya programmen. Studenterna är inte rädd för att lägga in mer matematik och fler kvinnor har sökt till G1-programmen. Behörighet till G1 Engelska B Matematik C Naturkunskap B Samhällskunskap A Svenska B Vad kan lärosätena göra för att rekrytera fler flickor till ingenjörsutbildningarna? Marianne Miklavcic, kanslichef, Linköpings tekniska högskola. Vid Linköpings tekniska högskola har man bildat Quintek flickor och teknik. Quintek bildades 1978 och 2000 flickor har deltagit sedan dess. Syftet är att man vill ge flickor en chans att pröva på teknik. De som deltar går redan Na-programmet på gymnasiet och får tillsammans med kvinnliga teknologer på högskolan upptäcka studentlivet. Andelen kvinnor vid civilingenjörsutbildningarna vid Linköping var mellan 1985 till % och framåt har andelen kvinnor varit cirka 25 %. I Linköping arrangerar man även sommarskola för elever i årskurs 7-8. I dessa sommarskolor deltar både flickor och pojkar. Eleverna bjuds in en vecka och får delta gruppvis i laborationer med naturvetenskaplig inriktning. Där delar de in grupperna i kill- respektive tjej grupper, detta för att inte hämma tjejerna vid laborationerna. De går också ut i invandrartäta områden och informerar om ingenjörsutbildningen och det Quintek gör för att tjejer ska läsa tekniska ämnen. Resultatet har varit mycket lyckat. Linköping deltar även i NTA-projektet som går längre ner i åldrarna (mellanstadiet). En öppen ingång till högskolan ger en större valmöjlighet och är mer attraktivt för flickor. De utbildningar som har störst andel tjejer är Teknisk biologi som har cirka 60 % kvinnor, vid starten 1994 var andelen kvinnor 40 %. Informationsteknologi har cirka 20 % kvinnor och vid starten 1994 cirka 40 %. Tjejerna är representerade i större utsträckning i program med en

13 13 internationell inriktning än för motsvarande program utan internationell inriktning. De är dock störst representerade i program med inriktning mot Kemi och Biologi. En studie av genusperspektivet i utbildningen har genomförts. Man lät 11 kvinnliga teknologer studera sin utbildning ur genusperspektivet. Syftet var att kunna förändra/anpassa utbildningen till kvinnor. Man fann att vid LiTH är endast 4 av 120 professorer kvinnor. Det tyder på att det finns få kvinnliga förebilder vid LiTH. Två teknikinstitutioner (IFM med 350 anställda och IDA med 250 anställda) har kvinnliga prefekter. Studenterna efterfrågar fler kvinnliga lärare, mentorer och utbildning om genusperspektiv för alla studenter och lärare. Det är ofta ett manligt perspektiv i projektuppgifter och exempel. Dessutom var rollen i gruppen oftast att kvinnorna var sekreterare, sammankallande osv. Studenterna rekommenderade fler kvinnliga lärare, mentorer och utbildning om genusperspektiv för alla studenter och lärare. Flickorna saknade ordentlig struktur i undervisningen. Man reagerade t. ex. starkt på att lärarna inte presenterade sig innan man startade lektionen. Linköping har även anslutit sig till nätverket Grace (startades i USA av Grace Hopper). Kvinnliga studenter får genom e-post kontakt med kvinnliga mentorer på företag i USA. Färdigt material finns och Marianne rekommenderade flera att gå med. (MentorNet). Det har endast testats av ett tiotal personer vid LiTH men det efterfrågas redan en Europeisk variant av detta. Handlingsplan för framtiden i Quintek Fler kvinnliga förebilder behövs Karriärplanering för kvinnliga doktorander och forskare Ge kvinnor företräde till arbete vid lika meriter Starta forum för kvinnliga forskare, fortsatt stöd till nätverk och mentorsprogram Fler kvinnliga hedersdoktorer bör utses Förnyelsen av ingenjörsutbildningarna, visst behövs den och visst pågår den! Bernt Rönnäng, rektor vid Chalmers Lindholmen, sammanfattade dagen genom att de bästa förkunskaperna en person kan ha inför en ingenjörsutbildning, eller inför alla sorters nya antagningar i livet, är vilja, lust och engagemang. Högskolorna har en förmåga att fastna i sitt eget perspektiv och inte titta sig omkring i bredare perspektiv. En önskan är att gå från regelstyrd utbildning till målstyrd utbildning. Det är dock svårt att upprätthålla målen då målen styrs av regler. Det finns flera faktorer till de problem som ingenjörsutbildningarna upplever idag. En av faktorerna är att ingenjörsutbildningarna har vuxit rejält, trots ett minskat söktryck. Det sker en breddad rekrytering samt att det har uppfunnits en mängd nya program så att det blir inflation i utbudet. För att få ingenjörsyrket attraktivt och att få antalet sökande att öka bör man tydliggöra examens målen. Idag är det svårt att se skillnad på Högskoleingenjör och Teknologie kandidat. Det ska i framtiden inte vara möjligt att bli båda dessa examensvarianter samtidigt. Detta måste göras genom samarbete mellan lärosätena i Sverige.

14 14 Bernt Rönnäng avslutade med att ställa frågan vad skillnaden är på en person som läst Matematik C året innan och på en person som läst Matematik D för tio år sedan? Vad säger att den person som läst Matematik D för tio år sedan kan mer än den som läst Matematik C? Det viktiga är inte vad som kommer in i systemet utan vad som kommer ut. Det är där lärosätena måste ta sitt ansvar att utbilda dem som kommer in på de olika ingenjörsutbildningarna till duktiga ingenjörer.

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag SKOLVERKET PM Uppföljning/Utvärdering Gunnar Enequist Lärarstatistik som fakta och debattunderlag I höst ska Skolverket och SCB göra en prognos för behov av och tillgång på lärare i gymnasieskolan och

Läs mer

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH

Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH Matematikkunskaperna 2005 hos nybörjarna på civilingenjörsprogrammen vid KTH bearbetning av ett förkunskapstest av Lars Brandell Stockholm oktober 2005 1 2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24

Kommittédirektiv. Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå. Dir. 2016:24 Kommittédirektiv Ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning på grundnivå Dir. 2016:24 Beslut vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Skriftligt prov för kursen Utbildningssystem i Sverige och andra länder, höstterminen 2012.

Skriftligt prov för kursen Utbildningssystem i Sverige och andra länder, höstterminen 2012. Extra försättsblad med kodnummer. Studenten fyller i sitt namn och personnummer. Detta blad rivs loss av skrivvakten då studenten lämnar in skrivningen. Skriftligt prov för kursen Utbildningssystem i Sverige

Läs mer

SVERIGES UNIVERSITETS

SVERIGES UNIVERSITETS SVERIGES UNIVERSITETS RAPPORT & HÖGSKOLEFÖRBUND 2000-04-06 Rekrytering till matematisk/naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Uppdraget Bristen på personer med naturvetenskaplig och teknisk bakgrund

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Motion, utbildningsutskottet

Motion, utbildningsutskottet Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort

Läs mer

Bilder från fotofinnaren.se

Bilder från fotofinnaren.se Bilder från fotofinnaren.se Läroplanen inför gymnasievalet: Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

NI - Naturvetenskapligt program med internationell inriktning Malmö Borgarskola

NI - Naturvetenskapligt program med internationell inriktning Malmö Borgarskola NI - Naturvetenskapligt program med internationell inriktning Malmö Borgarskola 2 Malmö Borgarskola Malmö Borgarskola är en mötesplats i en stimulerande studiemiljö för ungdomar från hela Skåne. Vi har

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

För tidiga val sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg För tidiga val sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Studentum är Sveriges mest använda söktjänst för eftergymnasiala studier med ca 400

Läs mer

Ungdomars inställning till IT

Ungdomars inställning till IT Ungdomars inställning till IT - kunskap, kännedom, karriär Attitydundersökning kring utbildning och karriär inom IT-området. Underlag framtaget av KW Partners på uppdrag av IT&Telekomföretagen. Oktober

Läs mer

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Kandidatprogram i miljövetenskap miljö, hälsa, arbete, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Environmental Science Environment, Health and Working life, 180 Credits Denna utbildningsplan

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden

Jämställdhets- och mångfaldsprogram för barn- och ungdomsnämnden BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Barn- och ungdomsnämnden Personalutvecklare Carina Petersson 2016-02-24 1 (2) Planeringssekreterare Lillian Alverö

Läs mer

2015-01-30 U2015/500/UH

2015-01-30 U2015/500/UH Promemoria 2015-01-30 U2015/500/UH Utbildningsdepartementet En mer flexibel ämneslärarutbildning Denna promemoria har utarbetats inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). I promemorian lämnas

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points UTBILDNINGSPLAN LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden för lärarutbildning den 2 september 2003. 1. ALLMÄNT Den som vill bli

Läs mer

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut

Läs mer

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden. Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän

Läs mer

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017

Kompletterande lärarutbildning 2016/2017 Kompletterande lärarutbildning 2016/2017 90 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% Komplettera och byt jobb! Funderar du på att bli lärare? Om du redan har kunskaper i ämnen som skolan undervisar i kan du

Läs mer

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Miljövetarprogrammet XGMVE. Miljövetarprogrammet. Environmental Science Programme

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Miljövetarprogrammet XGMVE. Miljövetarprogrammet. Environmental Science Programme Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Utbildningsplan Miljövetarprogrammet Programkod: Programmets benämning: XGMVE Miljövetarprogrammet Environmental Science Programme Högskolepoäng/ECTS: Beslut

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg

För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier. - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg För tidig inriktning sätter stopp för vidare studier - Var tredje vet inte hur man kompletterar sina betyg Bakgrund och metod Syftet med denna undersökning är för Gymnasium.se att ta reda på hur insatta

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för

Läs mer

Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet

Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2007:62 RIV (Dnr 322-786/2007) Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng

Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Programkod: SEV24 OINR Ekonomprogrammet, Allmän inriktning, 180 högskolepoäng Business studies, 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora,

Läs mer

Högskolan i Jönköping

Högskolan i Jönköping Högskolan i Jönköping Kort om högskolan Högskolan i Jönköping drivs i stiftelseform och har därmed större autonomi än de statliga lärosätena. Verksamheten bestäms genom avtal med staten. I avtalet står

Läs mer

Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70

Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70 1 (8) YTTRANDE 2015-11-09 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Högre utbildning under 20 år SOU 2015:70 Utredningen i sin helhet är intressant och läsvärd, men känns ibland inte fullgången trots ymnigt

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.

Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2015-07-14 Diarienummer Dnr 1.1.1-134-2015 Antagning

Läs mer

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Kvalitetsanalys. Lärandesektion Kvalitetsanalys Lärandesektion Lärandesektionens resultat Normer och värden Barnens/elevernas/de studerandes trivsel i förskola, fritidshem och skola ska öka samt målgruppen för verksamheten inom kultur

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

Välkommen till Ekosystemteknik/Environmental Engineering, W!

Välkommen till Ekosystemteknik/Environmental Engineering, W! Välkommen till Ekosystemteknik/Environmental Engineering, W! Grattis - Du har blivit antagen till civilingenjörsprogrammet Ekosystemteknik/Environmental Engineering vid LTH 2008! Du är därmed en mycket

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell teknik, 120 poäng. The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS Dnr: 843/2005-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell teknik, 120 The Programme in Industrial Engineering, 180 ECTS Ansvarig institution

Läs mer

Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd

Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd Teknisk-naturvetenskaplig fakultet Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 00 00 Dnr 514-1081-07 Datum 2012-03-23 Sid 1 (7) Kandidatprogrammet i miljö- och hälsoskydd Bachelor of Science Programme

Läs mer

Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden

Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden PRESSMEDDELANDE 2014-10-02 Från Skolverkets hemsida www.skolverket.se Fullföljt gymnasium viktigt för unga på arbetsmarknaden 75 procent av ungdomarna som har fått slutbetyg med behörighet till högskolan

Läs mer

skolan läsåret 2013/2014

skolan läsåret 2013/2014 Introduktionsprogrammen på Bergska skolan läsåret 2013/2014 Upprättad 20110322 Reviderad 2013-01-09 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet

Läs mer

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN 18 nationella program 60 inriktningar 12 yrkesprogram + 6 högskoleförberedande program Programmen omfattar 2.500 poäng 1 DETTA ÄR ETT YRKES Gymnasiegemensamma ämnen, 600 p Engelska,

Läs mer

Sida 1 (7) DRIFTTEKNIKERPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Control and Maintenance Technician Programme, 120 higher education credits

Sida 1 (7) DRIFTTEKNIKERPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Control and Maintenance Technician Programme, 120 higher education credits AKADEMIN FÖR NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Utbildningsplan Dnr CF 52-520/2009 Sida 1 (7) DRIFTTEKNIKERPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Control and Maintenance Technician Programme, 120 higher education credits

Läs mer

Gymnasiekommitténs förslag Åtta vägar till kunskap (SOU 2002:120)

Gymnasiekommitténs förslag Åtta vägar till kunskap (SOU 2002:120) 1(6) Sveriges universitets- YTTRANDE Dnr: 003/03 och högskoleförbund 2003-06-04 Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Gymnasiekommitténs förslag Åtta vägar till kunskap (SOU 2002:120) Dnr:

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? En analys av studenter antagna till lärarutbildning hösten 2014 Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare? En analys

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010 Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Innehållsförteckning 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 2.1 STARKA SIDOR... 3 2.2 OMRÅDEN FÖR

Läs mer

Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport

Rapport Nöjd Studentindex 2012. Carina Wikstrand 1,0 MIUN 2007/525 2012-09-27. Rapport Rapport Nöjd Studentindex 2012 Upprättad av: Version: Carina Wikstrand 1,0 Dnr Datum MIUN 2007/525 2012-09-27 Rapport Nöjd Studentindex 2012 1 INLEDNING 2 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE 2 1.2 METOD 2 1.2.1 FRÅGOR

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120 points Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för

Läs mer

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015)

Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015) 2015-06-08 1 (8) Kvalitetsrapport (läsår 2014/2015) NT-Gymnasiet Ansvarig för redovisningen Gunilla Carlsson, rektor 2 (8) Sammanfattning Verksamheten har hög måluppfyllelse vad det gäller kunskaper och

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 29 april 2005.

Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 29 april 2005. UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET FÖR SIMULERING OCH DATASPELSUTVECKLING, 120/160 POÄNG Programme in Simulation and Computer Game Development, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015

Antagning till högre utbildning höstterminen 2015 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Carina Hellgren Utredare/ställföreträdande avdelningschef 010-4700305 carina.hellgren@uhr.se RAPPORT Datum 2015-08-12 Diarienummer Dnr

Läs mer

Följebrev till Proposition 5: SFS syn på tillträde till högre utbildning

Följebrev till Proposition 5: SFS syn på tillträde till högre utbildning P Handläggare: Styrelsen Datum: 01-0-0 Dnr: O1-/11 Följebrev till Proposition : SFS syn på tillträde till högre utbildning Inledning Under året har frågor om tillträde till högskolan diskuterats flitigt.

Läs mer

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2014 Utsäljeskolan Enkät- och kunskapsresultat 2014 Skola I Utsäljeskolan är alla undervisande lärare utbildade och undervisar i de ämnen de är behöriga i. Trots utbildning

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden Kvalitetsredovisning Inledning På Blackebergs gymnasium arbetar ca 1140 personer, varav ca 1040 är elever och ett hundratal personal. Skolan erbjuder två studieförberedande program: det naturvetenskapliga

Läs mer

Framtidens medlemskap i Vårdförbundet för studenter och nyexaminerade

Framtidens medlemskap i Vårdförbundet för studenter och nyexaminerade Framtidens medlemskap i Vårdförbundet för studenter och nyexaminerade Rapport från medlemmarna i Studentpanelen: Håkan Bäckman Ida Eriksson Miriam Isaksson Mettavainio Piaa Kinnunen Jenny Lindgren Gabriel

Läs mer

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.

Enkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år. 1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.

Läs mer

Ansökan om att starta ett helt nytt specialutformat program Hotell och turism på Tyresö Gymnasium

Ansökan om att starta ett helt nytt specialutformat program Hotell och turism på Tyresö Gymnasium TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2008-09-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (9) Eva Svensson, rektor Tyresö Gymnasium Tel: 08-5782 99 35 Diarienummer 2008 GAN 043 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan om

Läs mer

Så fungerar den svenska gymnasieskolan

Så fungerar den svenska gymnasieskolan Så fungerar den svenska gymnasieskolan Alla ungdomar i Sverige som har studerat klart på grundskolan har rätt att studera en treårig utbildning i gymnasieskolan. En utbildning i gymnasieskolan ger bra

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)

Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Östersund En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Östersund Förord

Läs mer

Utveckla dina FÖRMÅGOR

Utveckla dina FÖRMÅGOR Utveckla dina FÖRMÅGOR Utveckla dina FÖRMÅGOR I framtiden semestrar vi på månen, bor i hus som producerar energi och åker i förarlösa bilar. Kanske har vi flera yrken samtidigt och lever dubbelt så länge?

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA

Läs mer

Rådslag om Vår Framtid

Rådslag om Vår Framtid Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre

Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av Projekt Växthus Bjäre Erik Aspeqvist, Emma Jarbo, Oskar Foldevi, Fredric Malmros och Hanna Stapleton 2011-11-11 Bakgrund Om utvärderingen Växthus

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013

Information till. betygsnämndsledamöter, opponent och. disputationsordförande. inför disputation. Innehåll. Dnr 1-408/2013 Dnr 1-408/2013 Information till betygsnämndsledamöter, opponent och disputationsordförande inför disputation Innehåll Inledning... 1 Betygsnämnd... 1 Förhandsgranskning... 2 Examination... 3 Opponent...

Läs mer

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Göteborgs universitet. OBS! Extra viktigt för dig

Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Göteborgs universitet. OBS! Extra viktigt för dig Här får du en kort beskrivning av vad det nya utbildningssystemet innebär för dig som studerar vid Göteborgs universitet. OBS! Extra viktigt för dig som läser fristående kurser. Europa din nya studieort!

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. CNC-TEKNIKERPROGRAMMET, 80 POÄNG CNC Technician Programme, 80 points

UTBILDNINGSPLAN. CNC-TEKNIKERPROGRAMMET, 80 POÄNG CNC Technician Programme, 80 points UTBILDNINGSPLAN CNC-TEKNIKERPROGRAMMET, 80 POÄNG CNC Technician Programme, 80 points Utbildningsprogrammet inrättades den 9 oktober 2003 av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik. Utbildningsplanen

Läs mer

STUDENTBAROMETERN HT 2012

STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDENTBAROMETERN HT 2012 STUDIE- OCH ARBETSMILJÖ APPENDIX III INSTITUTIONEN INGENJÖRSHÖGSKOLAN FÖRELIGGANDE RAPPORT är nummer arton i rapportserien Rapport från Centrum för lärande och undervisning.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2010:235 Utkom från trycket den 8 april 2010 utfärdad den 25 mars 2010. Regeringen föreskriver 1 i fråga om gymnasieförordningen

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska

Läs mer

Högskolan på Gotland

Högskolan på Gotland Högskolan på Gotland Kort om högskolan Högskolan på Gotland grundades som självständig högskola 1998. Högskolan finns inom Campus Almedalen i Visby, men har också en betydande del av sin verksamhet som

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kristianstad

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kristianstad EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kristianstad En stor livsuppgift med låg livslön en undersökning av lärarlönerna i Kristianstad

Läs mer

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014

VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014 UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046

Läs mer

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Barn- och utbildning Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014-2015 Rektor Maria Sjödahl Nilsson Innehåll 1. Resultat och måluppfyllelse... 3 1.1 Kunskaper... 3

Läs mer

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014

Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, 180 hp

Datavetenskapliga programmet, 180 hp HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN GRUNDNIVÅ DATAVETENSKAPLIGA PROGRAMMET Programkod: TGDAK Inriktningskod IT-arkitekt: ITAR Inriktningskod visiomatik: VISI Fastställd av NT-nämnden 2006-09-21 Reviderad

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen. 180 högskolepoäng Uppsala universitet

Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen. 180 högskolepoäng Uppsala universitet TEKNAT 2008/319 Utbildningsplan för högskoleingenjörsprogrammen 180 högskolepoäng Uppsala universitet 2009/2010 Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2009-03-16

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Coachning - ett verktyg för skolan?

Coachning - ett verktyg för skolan? Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen

Läs mer

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012 1(6) Kvalitetsredovisning för läsåret 2012 Naturvetenskapsprogrammet (NV/NA), Östrabo 1, Uddevalla Gymnasieskola 2(6) Innehållsförteckning Naturvetenskapsprogrammet (NV/NA), Östrabo 1, Uddevalla Gymnasieskola...

Läs mer

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod Skolblad avseende Dalsjöskolan 4-9 Dalsjövägen 16 51634 DALSJÖFORS Tel Fax Huvudman Kommun Kommunkod Skolform Skolenhetskod Kommunal Borås 1490 Grundskola 95015820 http://wwwborasse Skolbladet presenterar

Läs mer

Supplemental Instruction SI Samverkansinlärning

Supplemental Instruction SI Samverkansinlärning Supplemental Instruction SI Samverkansinlärning Leif Bryngfors & Joakim Malm Nationellt utbildnings- o utvecklingscentrum för SI Lunds Universitet Enkel idé Organiserar grupper (8-15 studenter ) SI-ledare

Läs mer

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN

UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN UPPGIFTER FÖR CIRKULÄR-DATABASEN Ändra ej på fältnamnen! Cirkulärnr: 1999:103 Diarienr: 1999/1794 Handläggare: Guy Mahlviker Sektion/Enhet: Skolsektionen/KUM-projektet Datum: 1999-07-14 Mottagare: Kommunstyrelsen

Läs mer