Vad är det vi andas?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är det vi andas?"

Transkript

1 Vad är det vi andas?

2 2 De viktigaste luftföroreningarna i stadsluften i Finland är partiklar, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid och kolväten. På vissa industrior ter orsakar också illaluktande svavelföreningar problem. Till källorna för luftföroreningar räknas trafiken, energiproduktionen, industrin och uppvärmningen av byggnader. Finland får också ta emot fjärrtransporterade gränsöverskridande luftföroreningar, som bildats i andra länder. Luftföroreningarna består av gas- eller partikelformiga ämnen som bildas vid mänskliga aktiviteter och som orsakar olägenheter. Också i naturen bildas olika ämnen som kommer ut i luften, men dessa försämrar vanligen inte luftkvaliteten. De olägenheter som luftföroreningarna för med sig kan vara globala, regionala eller lokala. Till de globala verkningarna hör accelereringen av växthusfenomenet och uttunningen av ozonlagret i den yttre atmosfären. Regionala verkningar är t.ex. försurningen av mark och vatten samt höjda ozonhalter i det marknära luftskiktet. Lokala verkningar är olägenheter för människans hälsa och den närmaste omgivningen och nedsatt trivsel och skador på material. De utsläpp som kommer ut i de nedre skikten av atmosfären blandar sig där med den omgivande luften, vilket minskar deras koncentration. Turbulens och vindar transporterar luftmassorna och sprider utsläppen vida omkring. Under transporten kan föroreningarna reagera sinsemellan eller med andra ämnen i luften och bilda nya föreningar. Luftföroreningarna kommer ned med regn, som torrdeposition på olika ytor, eller genom kemiska reaktioner som ger nya föreningar. Tomi Leporinne/Gorilla

3 Tomi Leporinne/Gorilla Luftföroreningar orsakar olika slags hälsoolägenheter De hälsoolägenheter som luftföroreningarna orsakar beror på att människorna exponeras för skadliga ämnen i luften. Exponeringen blir större allt eftersom halten av ämnen i andningsluften ökar och ju längre tid man andas förorenad luft. Särskilt de som bor och rör sig i stadscentra och livligt trafikerade områden exponeras mer än andra för luftföroreningar. I Finland är halterna av luftföroreningar sådana att majoriteten av befolkningen inte åsamkas några som helst men av dem. Men det finns stora skillnader i hur olika människor reagerar. Känsliga personer får lättare symtom och känner av olägenheterna då halten av luftföroreningar ökar. Till de känsliga befolkningsgrupperna hör de som lider av sjukdomar i andningsorganen eller hjärtat samt åldringar och barn. Typiska symtom hos barn är snuva eller hosta eller nedsatt funktionsförmåga. Vintertid kan kölden förvärra de symtom som särskilt astmatiker får av luftföroreningar. Hur kan exponeringen minskas? Var och en kan för egen del minska de olägenheter som luftföroreningarna orsakar. Man kan undvika ställen med hög halt av luftföroreningar. Man kan undvika att vistas eller anstränga sig fysiskt invid livligt trafi kerade leder, särskilt under rusningstiden och under vindstilla köldperioder. Om möjligt skall man undvika att köra bil under rusningstid, eftersom luftföroreningarna effektivt sprids inne i bilen. Det är också bra att hålla sig undan då gatorna sopas under våren. Partikelmängden i inneluften kan minskas genom fi ltrering av den inkommande luften. Ozonexponering går att undvika, om man följer med myndigheternas information om luftkvaliteten och låter bli att gå ut eller anstränga sig utomhus då halten av luftföroreningar är hög. Lider man av symtom i andningsorgan eller hjärta eller av allergi lönar det sig att ha medicinerna med sig och vid behov använda dem enligt läkarens anvisningar. 3

4 4 Mauri Rautkari/Kuvaario

5 Mauri Rautkari/Kuvaario Hur inverkar luftföroreningar på naturen Det har konstaterats att luftförorening inte bara åsamkar människan olägenheter, den inverkar också på naturen. Vattendrag och markgrund försuras och vattnen eutrofieras. Dessutom skadar luftförorening växterna både direkt via blad och barr och indirekt genom att rötterna tar skada. Verkningarna av luftföroreningen kommer klart till synes i omgivningen nära städer och industrier både som skador på barrträd och i form av minskad eller skadad lavväxt på trädstammarna. Halterna av luftföroreningar anges med riktvärden och gränsvärden. Riktvärdena anger de mål som ställts upp för luftvårdsarbete och luftkvalitet, och de är primärt avsedda som riktlinjer för myndigheterna. Gränsvärdena är mer bindande; de anger de högsta tillåtna halterna för luftföroreningar, och om de överskrids, måste myndigheterna agera. Halterna av kväveoxider kan tillfälligt överskrida riktvärdena i centrum av de största städerna. Riktvärdena för partikelhalt överskrids ofta om vårarna i städernas centrumområden, särskilt invid livligt trafi kerade gator. Riktvärdena för svaveldioxid kan överskridas på vissa industriorter. Det är osannolikt att de strängare gränsvärdena för luftkvalitet överskrids, men halterna av kvävedioxid och partiklar kan överskridas i de största städernas centrumområden. 5 Årsmedeltal för kvävedioxid (NO 2 ), μg/m 3 Helsingfors Årsmedeltal för partiklar (PM 10 ), ug/m 3 Helsingfors Jyväskylä Jyväskylä Uleåborg Uleåborg Åbo Åbo Lahtis Lahtis Vasa Vasa Årsmedeltal för marknära ozon (O 2 ), μg/m 3 Helsingfors Årsmedeltal för svaveldioxid (SO 2 ), μg/m 3 Helsingfors Oulanka Jyväskylä Vederlax Uleåborg Etseri Åbo Raumo Harjavalta Hur halterna av olika luftföroreningar har utvecklats.

6 Olika slags luftföroreningar 6 Partiklar All luft innehåller partiklar, men deras storlek och kemiska sammansättning är oerhört varierande. Av de partiklar som räknas som luftföroreningar är de små skadligare för hälsan än de stora. Stora partiklar orsakar nedsmutsning, vilket kan påverka snygghet och trivsel. Partiklar vars diameter ligger under 10 mikrometer (tusendels millimeter, µm) kallas inandingsbara (PM 10 ), eftersom de tränger in i andningsorganen, i luftstrupen och luftrören. Partiklar med en diameter mindre än 2,5 µm tränger ända in i alveolerna. I Finland härrör största delen av de inandningsbara partiklarna i stadsluften från det damm som trafi ken orsakar och består alltså av indirekta utsläpp. Halterna av inandningsbara partiklar ökar särskilt i mars-april, då sandningsmaterialet som malts sönder av bildäcken samt asfaltdammet stiger upp i luften på grund av trafi ken. Partikelhalten i luften ökar också genom direkta utsläpp från energiproduktionen, industrin, trafi ken och förbränning av trä i små partier, t.ex. vid vedeldning. Barn, åldringar, astmapatienter, personer med långvarig bronkit och hjärtpatienter är särskilt känsliga för partikelföroreningar. Ökad partikelhalt kan orsaka astmaattacker, den försvagar lungornas funktion och ökar antalet luftvägsinfektioner. Likaså kan dödligheten och intagningen på sjukhus öka på grund av ökad partikelhalt i luften. Kväveoxider (NO och NO 2 ) Med kväveoxider (NO x ) avses vanligen kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid (NO 2 ). Största delen av kväveoxiderna i uteluften kommer från trafi kutsläpp, och där spelar den tunga varutrafi ken en avgörande roll. Kväveoxidhalten är som högst under rusningstiden, särskilt under vintern och våren under vindstilla köldperioder. Den kväveoxid som orsakar de största hälsoolägenheterna är kvävedioxiden (NO 2 ), som tränger djupt in i andningsorganen. Den förvärrar symtomen i synnerhet hos barn och astmatiker, och högre halter får luftrören att dra ihop sig. Kväveoxiden kan också öka känsligheten för andra incitament såsom kall luft och pollen. Kväveoxiderna skadar växternas blad och barr. De bidrar också till försurningen och till eutrofi eringen av vattnen. Kväveoxiderna bidrar dessutom till att det bildas marknära ozon. Ozon (O 2 ) Ozonet kan skydda eller skada jordens organismer, beroende på den höjd på vilken det förekommer. Högt i de övre skikten av atmosfären fungerar ozonet som en sköld mot solens farliga ultravioletta strålning. Men nära markytan och i andningsluften är ozonet en luftförorening som är skadlig för människor, djur och växter. Det fi nns alltså två ozonproblem: det skyddande ozonskiktet i övre atmosfären har tunnats ut (ozonsvinn), och det skadliga marknära ozonet ökar. Ozonet kommer inte till atmosfären direkt via utsläpp, utan det bildas under inverkan av solljus i luften genom kemiska reaktioner mellan kväveoxider och kolväten. Därför har utsläppen av kväveoxider från trafi ken stor betydelse för ozonbildningen. I stadscentren fi nns i alla fall mindre ozon än i förorterna och på landsbygden, eftersom ozonet också förbrukas i reaktioner med andra luftföroreningar. Samtidigt uppkommer andra skadliga föroreningar såsom kvävedioxid. I Finland är ozonhalterna högst då det är soligt på våren och sommaren och utanför tätorterna. Fjärrtransport av ozon från Centraleuropa åstadkommer också en klar höjning av ozonhalterna i Finland. Typiska symtom orsakade av ozon är irritation av slemhinnorna i ögon, näsa och strupe. Om man lider av sjukdomar i andningsorganen kan ozonet orsaka hosta och andnöd och allmän försämring av konditionen. Ozon kan förvärra allergisymtom orsakade av pollen. Ozon skadar blad och barr. Det kan försvaga skogstillväxten och orsaka minskning av skördarna. Växternas känslighet för ozon varierar beroende på art.

7 Svaveldioxid (SO 2 ) Svaveldioxiden i uteluften härrör huvudsakligen från energiproduktionen. Utsläppen av svaveldioxid har minskat avsevärt under de senaste decennierna, och därför är halterna i uteluft numera låga. På vissa industriorter kan det alltjämt förekomma problem särskilt i samband med driftsstörningar. Då halten av svaveldioxid är hög uppstår kraftig irritation i andningsvägarna och bronkerna. Svaveldioxid bidrar till infektioner i luftvägarna hos såväl barn som vuxna och orsakar astmaattacker. Typiska akuta symtom orsakade av svaveldioxid är hosta, andnöd och sammandragning av luftrören. Astmatiker är klart mest mottagliga för verkningarna av svaveldioxid, och särskilt då det är köldgrader förvärras de symtom som orsakas av svaveldioxid. Svaveldioxid försurar jordmån och vattendrag. Markförsurningen leder till att närsalter som är viktiga för växterna lakas ut, och i vattendragen kan försurningen leda till ändringar i artsammansättningen både i fråga om växter och i fråga om djur. Naturens toleransförmåga, dvs. den kritiska belastningsgränsen, överskrids ställvis i södra Finland och likaså vissa områden i norra Finland. Svaveldioxid skadar blad och barr också direkt. Kolmonoxid, os (CO) Kolmonoxid i uteluften kommer främst från bilavgaserna. Numera är kolmonoxidhalterna i uteluften låga tack vare bättre bränslen och förbränningsteknik samt katalysatorer. Under rusningstid kan kolmonoxidhalten inne i bilarna vara betydligt högre än i uteluften. Kolmonoxid orsakar syrebrist, eftersom det minskar de röda blodkropparnas förmåga att transportera syre. Befolkningsgrupper som är särskilt känsliga för kolmonoxid är personer med hjärt- och blodkärlssjukdomar, lungsjukdomar och anemi samt åldringar, gravida kvinnor och nyfödda. Reducerade svavelföreningar (TRS) Reducerade, illaluktande svavelföreningar härstammar huvudsakligen från industrin, särskilt cellulosaindustri och oljeraffi nerier, men också från avfallsbehandling. Många reducerade svavelföreningar luktar verkligt illa redan då halten av dem är låg, vilket minskar trivseln. De orsakar irritation i ögon, näsa och strupe, andnöd samt huvudvärk och illamående. Reducerade svavelföreningar förekommer lokalt i närheten av utsläppskällan. Vanligen förekommer höga halter bara tillfälligt. Utsläppen av reducerade svavelföreningar har minskat under de senaste åren. Kolväten (VOC) Med kolväten avses ett stort antal kemiska föreningar av kol och väte, orsakade bl.a. av trafi k, industri och uppvärmningen av småhus. Många av dem förångas lätt, de luktar och irriterar, och vissa ökar risken för cancer. Kolvätehalterna i uteluften är i allmänhet låga. Kolväten och kväveoxider bildar i de nedre luftlagren ozon, som är skadligt för hälsan och för växter. Koldioxid (CO 2 ) All förbränning genererar koldioxidutsläpp. Koldioxid från förbränningen av fossila bränslen bidrar till växthusfenomenet men orsakar inte lokala problem med luftkvaliteten. 7

8 8 Sauli Heikkilä Myndigheternas ansvar Myndigheterna och beslutsfattarna i kommunerna avgör i stor utsträckning hur luftkvaliteten utvecklas. De statliga och kommunala myndigheterna bestämmer om begränsning av utsläppen i samband med handläggningen av miljötillstånden. De övervakar också verksamheten vid anläggningar som påverkar luftkvaliteten. Beslutsfattarna i kommunerna har ansvaret också för planläggningen och trafi kplaneringen. Det är viktigt att se till att bostäder och särskilt daghem, skolor och sjukhus placeras förnuftigt och att kollektivtrafi ken fungerar effektivt, eftersom man på detta sätt kan minska exponeringen för luftföroreningarna och stävja de hälsoolägenheter sådana kan orsaka särskilt för utsatta grupper av befolkningen. Gatuunderhållet och skötseln av gatorna faller huvudsakligen på kommunens ansvar. Valet av sandningsmaterial och bortputsningen av det vid rätt tidpunkt, valet av arbetsmaskiner och arbetssätt har stor betydelse för luftkvaliteten lokalt, i synnerhet under våren. Lagstiftning som syftar till bättre luftkvalitet Halterna av luftföroreningar regleras med tillhjälp av riktvärden, gränsvärden och tröskelvärden. Riktvärdena används vid målsättningen för luftvårdsarbete och luftkvalitet. Riktvärden ingår i främsta hand i anvisningar för myndigheterna. De används bl.a. i planeringen av markanvändning, byggande och trafik och då miljötillstånd beviljas för olika slags aktiviteter. Målet är att man redan i förväg med tillhjälp av planeringen skall kunna förhindra att riktvärdena överskrids. Gränsvärdena är mer bindande än riktvärdena. Genom gränsvärden anges de högsta tillåtna halterna av luftföroreningar. Då gränsvärdena

9 överskrids måste myndigheterna vidta åtgärder. Bland annat skall befolkningen informeras, och vid behov kan de verksamheter som orsakar utsläpp (t.ex. trafiken) begränsas. Samma gränsvärden gäller i alla EU-länder. I syfte att förebygga hälsoolägenheter har gränsvärden satts för halterna av svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar, bly, kolmonoxid och benzen i uteluft. Arbetet med att ställa upp gränsvärden för andra ämnen och föreningar pågår som bäst. Gränsvärdena får inte överskridas i sådana områden där människor bor eller vistas och där de kan exponeras för luftföroreningarna. Dessutom finns separata gränsvärden för svaveldioxid och kväveoxider, vilket syftar till att skydda vegetationen och ekosystemen. Varningströsklarna anger de halter som kan orsaka hälsoolägenheter, om de tillfälligt överskrids. Det finns varningströsklar för ozon, svaveldioxid och kväveoxider. Det finns också en informationströskel för ozon, eftersom det kan skada känsliga grupper, om halten tillfälligt överskrids. I Finland kommer halterna sannolikt inte att överskrida varningströskeln, och det är sällsynt att informationströskeln för ozon överskrids. Om halterna går över varningströskeln eller informationströskeln, skall befolkningen informeras om var detta sker, hur länge man väntar sig att detta skall vara, vilka hälsoolägenheterna är och hur man kan skydda sig. Kontinuerlig övervakning av luftkvaliteten De största kommunerna övervakar kontinuerligt luftkvaliteten, och motsvarande övervakning finns i områden där halten av luftföroreningar är hög. Men i områden där halterna är mycket låga räcker det med att luftkvaliteten bedöms t.ex. genom en kartläggning av utsläppskällorna, genom undersökning med bioindikatorer eller med tillhjälp av datormodeller. Kommunerna svarar för övervakningen av luftkvaliteten i tätorterna. Vi har i detta nu omkring 140 mätstationer i inemot 60 kommuner. Dessa stationer övervakar den lokala luftkvaliteten, förändringarna i den och verkningarna av olika utsläppskällor. Också vissa industriföretag följer med hur deras utsläpp påverkar luftkvaliteten. 9

10 10 Meteorologiska institutet har ett nät för övervakning av luftkvaliteten. Dessa mätstationer ligger långt från alla utsläppskällor på olika håll i landet. Mätresultaten från dessa stationer ger en övergripande bild av grundnivån för luftkvaliteten i Finland och om förändringarna i den. Många städer informerar stadsborna om luftkvaliteten. Informationen går vanligen över nyhetsmedierna, dvs. tid ningar och radio, eller Internet, luftkvalitetstelefonen och skyltar. Meteorologiska institutet ger separat information om ozonhalterna på jämförelsestationerna. Luftkvalitetsindex för bättre information Sauli Heikkilä Luftkvalitetsindex är ett värde som bygger på resultaten av mätningen av luftkvaliteten och visar den aktuella luftkvaliteten. Den huvudsakliga avsikten med detta index är att göra det lättare att informera om förändringar i luftkvaliteten. Indexet har tagits fram av SAD:s miljöbyrå och används i de flesta av våra städer. Indexet beräknas på basis av halterna av svaveldioxid, kvävedioxid, kolmonoxid, små partiklar och ozon. Dessa halter jämförs med riktvärdena, gränsvärdena och tröskelvärdena. Det finns fem luftkvalitetsklasser: god, tillfredsställande, nöjaktig, dålig och mycket dålig. Luftkvalitetsindex anger luftkvaliteten i realtid, eftersom det Vad vi själva gör är viktigt Trafi ken är den faktor som mest inverkar på den lokala luftkvaliteten i Finland. Du kan minska utsläppen genom att använda tjänster som ligger nära och genom att anlita kollektivtrafi ken när helst det är möjligt. Planera vart du skall och låt bli att i onödan köra av och an. Kortare sträckor kan tillryggaläggas till fots eller med cykel. Också då du kör kan du påverka luftkvaliteten: kör lugnt, använd motorvärmare och låt serva bilen regelbundet, så minskar dina utsläpp. Glöm inte att tomgång är både onödigt och förbjudet. Om det fi nns en eldstad i din bostad, använd bara torr och obehandlad ved. Bränn inte avfall eller material som inte brinner bra. Det bästa sättet att behandla trädgårdsavfall är kompostering eller eventuellt separat insamling.

11 Kategorier för luftkvalitetsindex och definitioner räknas ut varje timme. Klassificeringen motsvarar olika grader av hälsoolägenheter samt skador på material. Om luftkvaliteten försämras Då halterna av luftföroreningar stiger så att de ligger avsevärt över det normala talar man om kortvarig försämring av luftkvaliteten, en episod. Då avviker utsläppen inte nödvändigtvis från det normala, men väderleken förhindrar en uppblandning och utspädning av föroreningarna. I finska förhållanden förekommer särskilt vintertid och om vårarna vid svag vind sådana högtryck och temperaturinversioner som leder till episoder. Inversion innebär en situation där ett kallt luftlager nära markytan blir stående under en övre varmare luftmassa. Då förhindras den vertikala uppblandningen, och halterna av luftföroreningar kan nära markytan stiga betydligt över det normala. Vissa städer såsom Helsingfors och Åbo har beredskapsplaner för 11 Vid inversion blir utsläppen liggande nära markytan. Sauli Heikkilä

12 12 sådana episoder. Avsikten är att förhindra och förebygga sådana olägenheter som episoderna kan orsaka. I första stadiet av beredskapsplanen ingår vanligen effektiverad informa tion till stadsborna och skärpt be -redskap för ytterligare åtgärder. Om episoden inte går över, inleds de egentliga åtgärderna. De kan till exempel innebära att trafiken begränsas för att utsläppen av kväveoxider skall minska, eller att man sprutar vatten på gatorna för att minska mängden partiklar i luften. Sauli Heikkilä Läget hos oss och annorstädes Luftkvaliteten i Finland är annorlunda än i Centraleuropa. I snitt är luftkvaliteten hos oss bättre, även om besvärlig väderlek vintertid och om våren kan höja halterna till samma nivå som i centraleuropeiska städer av motsvarande storlek. Men hos oss förekommer höga halter mer sällan, under kortare tider och inom mindre områden än i Centraleuropa. Sommartid kan det i Centraleuropa förekomma ytterst höga ozonhalter, vilket inte är fallet i Finland, eftersom väderleksförhållandena här är annorlunda. Å andra sidan är de problem med luftkvaliteten som vi har om vårarna på grund av gatudammet helt okända i Centraleuropa. Nuförtiden är det trafiken som mest försämrar luftkvaliteten i Centraleuropa och också hos oss. Mer information om luftkvalitet finns hos de lokala miljömyndigheterna. Jatta Karonen (Meteorologiska institutet), Teemu Virtanen (SAD), Tarja Lahtinen (miljöministeriet), Raimo O. Salonen (Folkhälsoinstitutet) och Niina Torvela (Andningsförbundet Heli) står för sakkunskapen i denna broschyr. Pieni Huone/Nykypaino Miljöministeriet telefon (09) Andningsförbundet Heli ry. telefon (09) Meteorologiska institutet telefon (09) Huvudstadsregionens samarbetsdelegation telefon (09)

13 13 Pieni Huone/Nykypaino Sauli Heikkilä

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3

OZON - O3. O z on O3. Ozon O3. O z on O 3 O z on O 3 OZON - O3 AIR FORCE O z on O3 Ozon O3 Luftens föroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Information från Redan i 1300-talets

Läs mer

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren 1990 2013 Miljöförvaltningen Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Metod i taknivå... 1 DOAS... 1 Partikelmätare...

Läs mer

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar i Botkyrka kommun Rapport 2015:1 Luftföroreningar i Botkyrka kommun Mätdata 2014 Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljöenheten Natur och miljöanalys 2 Tumba, april 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 1. Inledning 5

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2011 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds även 2011, en dag i april

Läs mer

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo Malin Persson 2009-01-22 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner rapport 1:2009 2 (19) 1. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning... 2 2. Sammanfattning...

Läs mer

PROGRAM FÖR LUFTVÅRDÅTGÄRDER I HELSINGFORS 2008-2016 Resumé, 22.8.2008. Allmänt

PROGRAM FÖR LUFTVÅRDÅTGÄRDER I HELSINGFORS 2008-2016 Resumé, 22.8.2008. Allmänt PROGRAM FÖR LUFTVÅRDÅTGÄRDER I HELSINGFORS 2008-2016 Resumé, 22.8.2008 Allmänt Enligt statsrådets förordning om luftkvaliteten (711/2001) är kommunen skyldig att göra upp program eller planer om de gränsvärden

Läs mer

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Handläggare: Tomas Sjöstedt/ Kari Nyman Sid 1(8) Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2010 Sammanfattning Miljökvalitetsnormernas riktvärde för ozon överskreds 2 gånger i juli 2010. Övriga

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Luften i Sundsvall 2009

Luften i Sundsvall 2009 Luften i Sundsvall 2009 Sammanfattning Inga miljökvalitetsnormer för luftföroreningar överskreds under 2009 i miljökontorets mät- kvävedioxid och sannolikt kommer värdena på helårsbasis att ligga nära

Läs mer

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Samverkan för luftövervakning i Västernorrland 2016-2020 Redovisning av mätresultat och strategi för luftövervakning Magnus Zeilon, Miljö- och byggförvaltningen Kramfors kommun 2016-03-30 Innehållsförteckning

Läs mer

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan

Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan RAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5: Mätning av partiklar och kolväten på Hornsgatan APRIL - JUNI 1999 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2 Innehållsförteckning MÄTNING AV PM 1, PM 2.5, VOC OCH PAH VID

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Läs mer

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan 2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖAVDELNINGEN NORRA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-02-29 Handläggare: Britt Mattsson Telefon: 08-508 09 330 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Åtgärdsprogram

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län LVF 3:2004 Uppdaterad 2004-09-08 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2002 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2004 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2002...

Läs mer

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län 1(8) Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län Ärendet Länsstyrelsen i Stockholms län har överlämnat ett förslag till

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2 Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt

Läs mer

Energirik strålning/ Hög spänning

Energirik strålning/ Hög spänning KORT om OZON Introduktion Ozon finns i naturen dels som ett skyddande lager mot ultravioletta strålar i stratosfären dels som marknära ozon i atmosfären. Ozon förknippas oftast med miljöhoten; uttunning

Läs mer

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner Enheten för hälsoskydd Michael Ressner tel. 075-247 3146 e-post: michael.ressner@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/halsoskydd Fastighetsägares gares egenkontroll Nationellt tillsynsprojekt under

Läs mer

AL-KO PURE LUFTSTERILISATOR PLATS ATT ANDAS DJUPT.

AL-KO PURE LUFTSTERILISATOR PLATS ATT ANDAS DJUPT. AL-KO PURE LUFTSTERILISATOR PLATS ATT ANDAS DJUPT. PLATS ATT ANDAS DJUPT AL-KO PURE STERILISERAR INNELUFTEN Som du säkert vet finns det många ämnen i luften inomhus som kan påverka vår hälsa. Virus, bakterier

Läs mer

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat

Läs mer

Oktahamn Vårat koncept Energi

Oktahamn Vårat koncept Energi Oktahamn Vårat koncept Vårt koncept bygger på att minska energiåtgången på alla tänkbara sätt. Endast förbruka vad vi kan producera, både gällande elektricitet och livsmedel. Vi vill alltså få en stark

Läs mer

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI. 1 Version09/06

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI. 1 Version09/06 ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI 1 Version09/06 2 Walk the Talk Användare av MDI Innehåll Viktiga data Bra rutiner När något går fel... Dialog 3 Klassificering av MDI

Läs mer

Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.

Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot

Läs mer

Byt vanor. och res klimatsmart

Byt vanor. och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att

Läs mer

2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012

2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 1 (8) Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende BillerudKorsnäs AB, enligt 14 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och

Läs mer

Säkerhetsinformation

Säkerhetsinformation Säkerhetsinformation Till dig som bor i närheten av Lahti Energias kraftverk vid Kymijärvi Innehåll 1. Vi beaktar säkerheten s. 3 2. Allmänt s. 3 3. Beskrivning av kraftverken vid Kymijärvi s. 3 4. Ämnen

Läs mer

Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.

Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008. Vallentuna februari 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Mätmetod

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

Råd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779. Vägledning till dig som köper in luftfilter

Råd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779. Vägledning till dig som köper in luftfilter Råd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779 Vägledning till dig som köper in luftfilter ? Klimatanläggningens komponenter? VI vill här uppmärksamma några av de faktorer som bör påverka ditt

Läs mer

KOMPOSTERINGS- GUIDEN

KOMPOSTERINGS- GUIDEN KOMPOSTERINGS- GUIDEN Kompostera mera din insats för miljön INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur funkar komposten? 3 Hushållsavfall 4 Var lägger man vad? 5 När komposten inte fungerar Felsökningstabell 5 Vad gör man

Läs mer

E 4 Förbifart Stockholm

E 4 Förbifart Stockholm E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 11 PM En bedömning av hälsorisker vid färd i långa tunnlar 2009-02-26 3 (11) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 11... 4 2 Allmänt om trafikföroreningar

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Sagobyn och Kv. Laxen

Sagobyn och Kv. Laxen 1 tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laxen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 2 Planbeskrivning Inledning Handlingar En planbeskrivning skall underlätta förståelsen för planförslagets

Läs mer

1. NAMN PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET

1. NAMN PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET Utfärdat: 20100104 Omarbetat: Sida: 1 1. NAMN PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1.1. Namnet på ämnena/preparaten 1.2. Användningsområde Metallegering för vidare bearbetning. 1.3. Företagsinformation

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

SLB 2:2003. Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 2002

SLB 2:2003. Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 2002 SLB 2:23 Luften i Stockholm ÅRSRAPPORT 22 MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, JUNI 23 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Så kontrolleras luften i Stockholm... 5 Mätstationer och mätkomponenter...

Läs mer

Bruksanvisning OZX-A7000B Art nr: 95-4323

Bruksanvisning OZX-A7000B Art nr: 95-4323 Bruksanvisning OZX-A7000B Art nr: 95-4323 Läs igenom bruksanvisningen noggrant och förstå innehållet innan du använder maskinen. VIKTIG SÄKERHETSVARNING 1. OZX-A7000B är ENDAST till för KOMMERSIELLA ANVÄNDARE.

Läs mer

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Inledning Du som driver en skola, förskola och/eller ett fritidshem har ansvaret för att verksamheten inte orsakar skada på människors hälsa

Läs mer

3. Bara naturlig försurning

3. Bara naturlig försurning 3. Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten

Läs mer

Luften ute försämrar vår hälsa. hur och varför måste vi rena luften i våra fastigheter?

Luften ute försämrar vår hälsa. hur och varför måste vi rena luften i våra fastigheter? Luften ute försämrar vår hälsa hur och varför måste vi rena luften i våra fastigheter? Utomhusluft Vi har kunnat se oväntat starka samband, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin, som lett studien.

Läs mer

Växter och bekämpningsmedel

Växter och bekämpningsmedel Växter och bekämpningsmedel Risker vid arbete med bekämpningsmedel När du arbetar med bekämpningsmedel utsätter du dig för risker. Riskerna går att hantera om arbetsgivaren planerar arbetet och lär dig

Läs mer

Reynobond Reynolux with EcoClean. Bygg en skog! Med varje byggnad!

Reynobond Reynolux with EcoClean. Bygg en skog! Med varje byggnad! Reynobond Reynolux with EcoClean Bygg en skog! Med varje byggnad! Den första fasadplattan i aluminium som renar sig själv, och luften. Förställ dig att du skapar ett stycke skog med varje byggnad som du

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition till riksdagen med förslag till tobakslag och till vissa lagar som har samband med den (RP 15/2016 rd) PROPOSITIONENS

Läs mer

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013

VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 VASA STADS UTVECKLINGSPLAN FÖR CYKLINGEN 2013 MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD MÅLET EN FUNGERANDE CYKELSTAD Vasa stad har som mål att få folk att cykla mera. Trafikmiljön i Vasa börjar utvecklas så att man

Läs mer

Rapport 2012:01. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna. Miljöenheten

Rapport 2012:01. Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna. Miljöenheten Rapport 2012:01 Miljökvalitetsnormer och luftkvaliteten i Dalarna Miljöenheten Foto: Therese Ebberstein. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, januari 2012. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas från

Läs mer

Mätning av partiklar i Lidköping 2013

Mätning av partiklar i Lidköping 2013 Mätning av partiklar i Lidköping 2013 Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft 2014-2018 1 Målsättning Luft i Väst ska inom sitt verksamhetsområde vara arena för samråd och samarbete i luftvårdsfrågor.

Läs mer

Solarietillsyn i. Landskrona 2008

Solarietillsyn i. Landskrona 2008 Miljöförvaltningen Solarietillsyn i Landskrona 2008 Emilie Jönsson & Victoria Andersson Miljöinspektörer Rapport 2008:16 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Det finns ett klart samband

Läs mer

PM 10 - Luftkvalitetsdetektor, inomhus PM 1O

PM 10 - Luftkvalitetsdetektor, inomhus PM 1O PM 10 - Desk PM 10 - Wall Utmärkande egenskaper Inbyggd professionell sensor med optisk IR LED-avkänningsmetod. realtidsmätning av PM 10-koncentration via inomhusmonitor Inbyggd temperatur och RH-givare

Läs mer

MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen

MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen Biliga 4 1/5 MKB - Ny detaljplan Ankdammsrondellen Utredningen Trafiklösning för Stockholmsregionen Beslut, vård och uppföljning av denna överenskommelse är tecknad mellan statens förhandlare och ledande

Läs mer

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Ängsgärdet - förstudie luft buller Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Malmö 2011-04-20 Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås Datum 2011-04-20 Uppdragsnummer 61151145168000 Utgåva/Status

Läs mer

Exempel på rättspraxis som rör dispens från sophämtning och renhållningsavgifter

Exempel på rättspraxis som rör dispens från sophämtning och renhållningsavgifter Exempel på rättspraxis som rör dispens från sophämtning och renhållningsavgifter Till och med 2011-04-12 Målnummer: M6299-10 Referat: MÖD 2011:13 Avgörandedatum: 2011-04-12 Uppehåll i hämtning av hushållsavfall

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

Störande lukt från vedeldning i ett bostadsområde i Högdalen i Stockholms stad

Störande lukt från vedeldning i ett bostadsområde i Högdalen i Stockholms stad Miljöförvaltningen Hälsoskydd Tjänsteutlåtande Sida 1 (12) 2016-02-29 Handläggare Martin Holmstedt Telefon: 08-508 28971 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-03-15 p. 8 Störande lukt från vedeldning

Läs mer

Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut.

Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut. Kontaktperson Evelyn Lindell Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 271 24 evelyn.lindell@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-03-06 Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning.

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808

Läs mer

Resultat: EcoEffect Enkätundersökning för Brf Toppsockret

Resultat: EcoEffect Enkätundersökning för Brf Toppsockret Bostadsenkät lgh nr Resultat: EcoEffect Enkätundersökning för Brf Toppsockret Enkäten levererades till bostadsinnehavare (en per lägenhet) i mitten av maj 2011, och svaren lämnades av svarare i föreningsbrevlådan

Läs mer

Icke-teknisk sammanfattning

Icke-teknisk sammanfattning BILAGA A RAPPORT 7 (116) Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad (Fortum Värme) avser att hos Miljödomstolen i Stockholm söka tillstånd enligt miljöbalken att ändra

Läs mer

Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering.

Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering. Generella Riktlinjer för planering av avfallshantering. Råd och anvisningar vid framtagande av underlag för detaljplaner och annan planering, bygglov etc. för bostäder och verksamheter. 1. Kommunal renhållningsansvar

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador

Läs mer

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14 Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten

Läs mer

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

gör vårt boende trevligare

gör vårt boende trevligare Omtanke och sunt förnuft gör vårt boende trevligare Liv och rörelse hör till vardagen i ett flerbostadshus. Att bo nära andra människor ställer därför krav på lyhördhet och omtanke. Alla ska kunna trivas,

Läs mer

PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012

PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan. Undersökningsresultat 8 oktober 2012 PAH enkät för de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp i lungan En undersökning om de som har sklerodermi, SLE, medfött hjärtfel eller har haft en blodpropp pp i lungan.

Läs mer

Hyltegärde 2:2 Bouleklubben

Hyltegärde 2:2 Bouleklubben PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING FÖR HYLTEGÄRDE 2:2 OCH DEL AV 2:3, KOMMUN Bouleklubben Handlingar Plan och genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Behovsbedömning Fastighetsförteckning 1 2

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Sioo impregnering. Effektivt träskydd perfekt för altanen, bryggan, panel m.m. Träskydd utan biocider och lösningsmedel

Sioo impregnering. Effektivt träskydd perfekt för altanen, bryggan, panel m.m. Träskydd utan biocider och lösningsmedel Sioo impregnering Effektivt träskydd perfekt för altanen, bryggan, panel m.m. Träskydd utan biocider och lösningsmedel Detta är Sioo impregnering Sioo impregnering är ett miljövänligt, vatten baserat system

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Varuinformationsblad enligt 91/155/EG - ISO 11014-1

Varuinformationsblad enligt 91/155/EG - ISO 11014-1 Varuinformationsblad enligt 91/155/EG - ISO 11014-1 Sidan 1 / 5 Loctite 5205 SDB-Nr : 173046 V001.1 Reviderat den: 08.02.2007 Utskriftsdatum: 13.06.2007 1. Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget

Läs mer

AVSNITT 3: Sammansättning/information om beståndsdelar 3.1 Blandningar Ämnesnamn Cas-nr EG-nr Halt Farokod Riskfraser

AVSNITT 3: Sammansättning/information om beståndsdelar 3.1 Blandningar Ämnesnamn Cas-nr EG-nr Halt Farokod Riskfraser Datum: 2015-10-09 Sida: 1/5 AVSNITT 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Handelsnamn 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen

Strategi för en samlad luftvårdspolitik. Miljömålsberedningen Strategi för en samlad luftvårdspolitik Parlamentarisk beredning som ska lämna förslag till regeringen om hur Sveriges miljökvalitetsmål och generationsmål kan nås Ledamöter från sju riksdagspartier, samt

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna Del 2 Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna En områdesbeskrivning har gjorts i syfte att inventera Östra Dalslundsområdet med dess planförutsättningar för geoteknik, trafi

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

X SÄKERHETSDATABLAD X ANMÄLNINGSBLANKETT FÖR KEMIKALIEUPPGIFTER

X SÄKERHETSDATABLAD X ANMÄLNINGSBLANKETT FÖR KEMIKALIEUPPGIFTER X SÄKERHETSDATABLAD X ANMÄLNINGSBLANKETT FÖR KEMIKALIEUPPGIFTER 1. IDENTIFIERINGSUPPGIFTER AV KEMIKALIEN, DESS TILLVERKARE, IMPORTÖR ELLER ANNAN VERKSAMHETSIDKARE 1.1 Kemikaliens identifieringsuppgifter

Läs mer

Hälsa och ventilation

Hälsa och ventilation Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?

Läs mer

Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge

Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge På uppdrag från MSB utfört av FOI-CBRN Skydd och Säkerhet, Air Control Norr Disposition Bakgrund: kemiska hälsorisker

Läs mer

Är teflonsågen bättre än den vanliga sågen som redskap? Kooperationen provar. Se sidan 2.

Är teflonsågen bättre än den vanliga sågen som redskap? Kooperationen provar. Se sidan 2. ~ Totalsyn på miljövården Om konsumentkooperationens syn på miljövården och glimtar från dess tillämpning. Ergonomi- och miljövårdslaboratoriet, de regionala hälsocentralerna, miljövårdsrådet. Är teflonsågen

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

I enlighet med föreskrift (EC) nr 1907/2006 (REACH), Annex II - Sverige. Kemisk produkt för bygg och industriell verksamhet

I enlighet med föreskrift (EC) nr 1907/2006 (REACH), Annex II - Sverige. Kemisk produkt för bygg och industriell verksamhet Säkerhetsdatablad I enlighet med föreskrift (EC) nr 1907/2006 (REACH), Annex II - Sverige 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Namnet på ämnet eller beredningen Produktnamn eller Handelsnamn

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD MyggA spray

SÄKERHETSDATABLAD MyggA spray Sidan 1 av 5 SÄKERHETSDATABLAD MyggA spray 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktens namn Användningsområde Tillverkare Svenskt ombud MyggA spray Mot mygg, knott och andra stickande insekter. Minskar

Läs mer

Vedeldning Miljöförvaltningen informerar

Vedeldning Miljöförvaltningen informerar Miljöförvaltningen Vedeldning Miljöförvaltningen informerar Allmänt Vid eldning i lokal eldstad, braskamin, öppen spis och kakelugn är det inte ovanligt att grannar störs av röken. Många upplever att de

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

Efter en förlossning 1

Efter en förlossning 1 Efter en förlossning 1 På bäddavdelningen för nyfödda får man träna hur det är att leva med en bebis Bebisen sköts av mamman under hela sjukhusvistelsen. För bebisen är den bästa platsen föräldrarnas famnar

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum

Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum Bollnäs Kommun Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum Stockholm 2013-05-30 Riskanalys för industri i Rengsjö Centrum Bollnäs Kommun Fel! Hittar inte referenskälla. Datum 2012-11-0617 2013-05-30 Uppdragsnummer

Läs mer

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna Vilka är det som har störst betydelse och vilka är hälsoeffekterna? Var kommer föroreningarna ifrån? Projekt Samverkan 2012-2014 Resultat Åtgärder Kvävedioxid

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer