Tid för två vardag med tvillingar. Margareta Ölwe svenska tvillingklubben

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tid för två vardag med tvillingar. Margareta Ölwe svenska tvillingklubben"

Transkript

1 Tid för två vardag med tvillingar Margareta Ölwe svenska tvillingklubben

2 2008 Svenska Tvillingklubben och Gothia Förlag AB ISBN kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Förlag AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Susanne Bardell Carlbring Omslag och grafisk form: Catharina Ekström Illustrationer: Maria Källström Andra upplagan, första tryckningen Prepress: Litho Montage AB, Särslöv 2008 Tryck: Grafiska Punkten, Växjö 2008 Gothia Förlag Box 22543, Stockholm Kundservice , Fax

3 Innehåll Förord... 7 Tvillingar i Sverige...8 Lika men ändå olika...8 De båda tvillingtyperna...9 Tvillinganalys...10 Före förlossningen...12 Efter förlossningen...13 På neonatalavdelningen Att knyta an en långsam process...16 Matning och amning av för tidigt födda...16 Dags att åka hem För tidigt födda barns utveckling...19 Mjölk till två Rutiner spar tid...21 Amma en i taget och båda samtidigt...22 Mata tvillingar med flaska...23 Det första året med två...25 Kärlek för två...25 Sömn Tröst...27 Kolik...28 Bad...28 Kläder, utrustning och blöjor Fast föda... 29

4 Den viktiga leken Besök på barnavårdscentralen och hos barnläkaren...31 Tid för två, för sig själv och för varandra...31 Hjälp och stöd...31 Rutiner för två...33 Tid för båda...34 Ta hand om dig, tvillingmamma!...35 Ta hand om dig, tvillingpappa!...37 Ta vara på parförhållandet...38 Dela på sysslorna! Ett- till sexårsåldern...40 De första åren...40 Konsekvens och gränser Att få uppmärksamhet...43 Vredesutbrott Time out Belöningsmetoden...45 Stjärnsystemet Besöksbus...47 Av och på med kläderna Matdags...49 Läggdags Hjälpa till...51 Rättvisa...52 Kiv mellan två...53

5 Trygga tvillingar...55 Lek för två Tvillingarnas vänner...58 Tvillingsäkert Lekhagen...60 Om tvillingarna skadar sig eller blir sjuka Ena tvillingen på sjukhus Tvillingarnas syskon Äldre syskon...64 Skydda syskonet...66 Yngre syskon På väg mot självständighet...69 Min tvilling och jag...69 Att skiljas från varandra Tvillingtypens betydelse Närhet och beroende...71 Vem kom först?...72 Jämförelser och polarisering...73 Motverka polarisering...75 Betydelsen av ett namn...77 Tvillingarnas utseende...78 Lika eller olika kläder Egna leksaker...80 Födelsedagsfirande...82 Språkutvecklingen hos tvillingar...83

6 Språkförseningar...83 Varandras språkmodell En talesman för båda...85 Social mognad...85 Söka hjälp...87 Tvillingarna i förskolan...87 Att kunna skiljas åt Vem är vem?...89 Börja skolan...91 I samma klass eller inte...91 Svenska Tvillingklubben för föräldrar och barn Lästips... 93

7 Förord Välkomna hem! En spännande, rolig och utmanande tid ligger framför er: de första åren med tvillingarna. Vare sig ni är förstagångsförälder eller har barn sedan tidigare, känner ni säkert att ni vill och behöver veta mer om de nya utmaningar och glädjeämnen tvillingföräldraskapet för med sig. Att få tvillingar är inte alla förunnat och kunskaperna om tvillingfamiljens behov och förutsättningar har länge varit begränsade, såväl hos allmänheten som inom hälso- och sjukvården och barnomsorgen. I Tid för två finns en mängd handfasta råd och tips för vardagen med tvillingar i 0 6-årsåldern. Utifrån de senaste rönen från tvillingforskningen ger boken vägledning inte bara åt tvillingföräldern utan också åt personalen på barnavårdscentralen, förskoleläraren och andra viktiga personer i tvillingarnas vardag. Tid för två är en fristående fortsättning på boken Fler än en att vänta tvillingar (Gothia Förlag) och syftar till att ge tvillingar och deras familjer den förståelse de behöver och samtidigt vara till hjälp och stöd i vardagen. Svenska Tvillingklubben har samlat underlaget till denna bok ur böcker och rapporter från hela världen som har översatts och bearbetats för att passa svenska förhållanden. Boken bygger även på erfarenheter från många tvillingföräldrar.

8 Tvillingar i Sverige Det föds omkring tre tusen tvillingar varje år i Sverige. Ungefär en förlossning av sjuttio är en tvillingförlossning. En tredjedel av dessa tvillingar är enäggstvillingar och två tredjedelar tvåäggstvillingar. Av tvåäggstvillingarna är hälften flicka pojkepar, en fjärdedel par med två pojkar och en fjärdedel par med två flickor. Det betyder att en tredjedel av alla tvillingpar är flicka pojkepar, en tvillingkategori som ofta kommer i skymundan. En tredjedel av alla tvillingpar består av två pojkar och en tredjedel av två flickor. Sedan 1990-talet har man sett en tydlig ökning av antalet tvillingfödslar i hela västvärlden vilket till stor del beror på att kvinnorna väntar allt längre innan de börjar få barn. När en kvinna är över trettio börjar hon släppa flera ägg åt gången vid ägglossningen vilket resulterar i att det föds fler tvåäggstvillingar. Lika men ändå olika Att vara tvilling är bara en aspekt bland många av en tvillings hela identitet. Alla tvillingar, också enäggstvillingar, har en unik personlighet redan i förskoleåldern. Ibland kan man märka skillnader i deras temperament och karaktär redan de första dagarna efter födelsen. Ena tvillingen vaknar kanske med ett skrik och förkunnar högljutt att den behöver mat. Den andra vaknar kanske långsammare och arbetar upp sig till ett allt ljudligare skrik på mat och uppmärksamhet. Ena tvillingen trivs kanske i föräldrarnas famn, medan den andra vrider sig i protest när man tar upp den. Varje tvilling måste bemötas utifrån sina egna förutsättningar och karaktärsdrag, såväl i familjen som bland vänner och i förskolan. 8

9 Visserligen är varje tvilling mer än bara en del av ett par, men själva tvillingskapet är samtidigt något unikt och viktigt i en tvillings liv. Att födas och växa upp tillsammans med ett jämnårigt syskon påverkar tvillingens utveckling och personlighet på ett genomgripande sätt. Man bör därför inte avfärda tvillingars speciella behov med att de är som vilka syskon som helst som fötts med något års mellanrum. De båda tvillingtyperna För att förstå tvillingar och deras förutsättningar i familjen och förskolan är det viktigt att känna till de båda tvillingtyperna: tvåäggstvillingar utvecklas ur två befruktade ägg och liknar genetiskt sett inte varandra mer än vanliga syskon. De har skilda moderkakor, men dessa kan ibland växa ihop och se ut som en enda moderkaka. När barnen föds väger de ofta ungefär lika mycket och liknar varandra också på andra sätt, men inom loppet av några år har skillnaderna i temperament, utseende och utvecklingstakt oftast blivit tydliga. enäggstvillingar utvecklas ur ett befruktat ägg som delat sig någon gång under de första tolv dagarna efter befruktningen. Om ägget delat sig under de första tre fyra dagarna, får tvillingarna skilda moderkakor. Vanligtvis delar sig ägget först efter fyra åtta dagar, och då får tvillingarna en gemensam moderkaka. Om delningen sker senare än så, kan komplikationer uppstå. Siamesiska tvillingar kan bildas om delningen påbörjas senare än efter tolv dagar. Enäggstvillingar har samma kön och blodgrupp och alltid samma hårfärg, ögonfärg och kroppsform. Deras födelsevikt skiljer sig ibland avsevärt, men de utvecklas på likartat sätt i barndomen. I fyra femårsåldern kommer de i allmänhet att vara påfallande lika. 9

10 Trots att många enäggstvillingar har skilda moderkakor och en del tvåäggstvillingar tycks ha en gemensam, lever myten kvar att en moderkaka betyder enäggstvillingar. Många föräldrar är osäkra på om deras tvillingar är enäggs- eller tvåäggstvillingar. För dem och inte minst för tvillingarna själva kan det vara värdefullt att känna till hur släktskapsbanden ser ut. Tvillinganalys Enäggstvillingar är identiska i sin genetiska uppsättning. De liknar därför varandra mer än andra syskon när det gäller sådana drag som till stor del bestäms av ärftliga faktorer, t.ex. utvecklingstakt, begåvningsprofil, personlighet och intelligenskvot. Däremot kan de skilja sig avsevärt åt i fråga om många fysiska och beteendemässiga drag som bestäms av miljöfaktorer. Även om tvillingar i genomsnitt är något mindre än enlingar vid födseln, utvecklas de i samma takt som sina jämnåriga. Också de som är mycket små vid födelsen kommer ifatt anmärkningsvärt bra. Studier visar att tvillingar når upp till samma längd som sina jämnåriga i fyraårsåldern och når samma vikt i åttaårsåldern. Enäggstvillingar kan faktiskt förefalla mer olika än tvåäggstvillingar vid födseln, om den ena tvillingen fått mer näring än den andra i livmodern. Den ojämna näringstillförseln kan ibland bero på en komplikation, som förekommer hos vissa enäggstvillingar med gemensam moderkaka och blodförsörjning. Små skillnader i blodtryck mellan de båda fostren orsakar ett flöde av näringsrikt blod från den ena till den andra, s.k. tvillingtransfusion. Även fosterläge och andra faktorer kan påverka storlek och utseende och bidra till osäkerhet beträffande barnens zygositet. (Zygot är den cell som bildas då en manlig och en kvinnlig gamet (äggcell och spermie) förenas vid befruktning.) 10

11 Med hjälp av en enkel tvillinganalys kan detta bekräftas. DNA är det arvsanlag som vi alla har i de flesta av kroppens celler och som bestämmer hur kroppen ska se ut och fungera. Man ärver halva mammans DNA-uppsättning och halva pappans. Halvorna kan kombineras på olika sätt och syskon kan bli väldigt lika eller olika. Enäggstvillingar som bildas från samma befruktade äggcell (zygot) har exakt samma DNAuppsättning, medan tvåäggstvillingar som utvecklas när två ägg blir befruktade vid samma tillfälle har en varierad DNAuppsättning precis som vanliga syskon. Genom en DNA-analys får man en profil över DNA som visar om tvillingar (eller trillingar och fyrlingar) är enäggs, tvåäggs eller ännu fler. Man kan vid vilken ålder som helst ta ett DNA-prov och analysera zygositeten. Svaret på en analys skickas i form av ett certifikat där DNA-resultaten visar om barnen är enäggs- eller tvåäggstvillingar. Information om tillvägagångssätt och kostnad finns på 11

12 Före förlossningen Att få tvillingar ställer större krav på planering och organisation än att få bara ett barn. Om föräldrarna gemensamt förbereder och planerar för tvillingarnas ankomst i god tid kommer allt att bli mycket lättare och föräldrarna kommer inte att bli så uttröttade. Den blivande mamman bör vara sjukskriven från cirka vecka 25 av flera olika skäl. En tvillinggravid kvinna behöver kunna vila mycket och ska inte uppleva stress eller belastning. Hon ska också ha avslutat sitt arbete och överlämnat till en eventuell efterträdare under ordnade former. Om barnen föds för tidigt kommer hon inte tillbaka till arbetet överhuvudtaget och det kan bli besvärligt för både arbetsgivare och efterträdare om inte överlämnandet skett i tid. Även pappan behöver planera sin frånvaro från sitt arbete och bör undvika resor efter vecka 25. Om barnen föds för tidigt blir pappan lika involverad i deras vård som mamman och bägge föräldrarna blir frånvarande för vård av barn fram tills de blir utskrivna från sjukhuset. Därefter rekommenderas att pappan tar ut föräldraledighet samtidigt som mamman. Föräldraförsäkringen ger tvillingfamiljer extra dagar med full ersättning för att pappan ska vara hemma den första tiden. Dessutom får han dubbla pappadagar, dvs. 20 arbetsdagar att ta ut i direkt anslutning till hemkomsten. Reglerna i föräldraförsäkringen ändras ofta så undersök vad som gäller just nu på Om det redan finns barn i familjen krävs planering även för dem. Bestäm i tid vem som ska vara barnvakt när ni åker till förlossningen och informera barnvakten om att vara beredd när som helst från vecka 25. Träna syskon att vara med barnvakten och att eventuellt bo borta en tid. Om tvillingarna föds 12

13 för tidigt är det bra om ni bägge kan ägna så mycket tid som möjligt till deras eftervård. Ordna dispens i god tid för syskon så att de får gå full tid på barnomsorgen eller fritidsverksamheten. Syskon behöver sina kompisar och sitt eget liv nu när mamma och pappa kommer bli så upptagna. Och det kommer att underlätta för hela familjen om syskonet mår bra och inte blir så svartsjukt. Efter förlossningen Äntligen har barnen kommit! För många kan slutet av graviditeten kännas tung och det är en lättnad när barnen kommer. För andra kan graviditeten avslutas plötsligt med en för tidig förlossning. Oavsett hur barnen har fötts börjar en mycket intensiv tid av skötsel och amning. Då behöver man vara två!* Eftersom ni bägge behövs lika mycket för barnens skötsel ska ni stå på er så att pappan får stanna kvar på sjukhuset på nätterna. Med tvillingar stannar de flesta något längre på BB och om barnen fötts med kejsarsnitt kan det bli ännu längre, beroende på mammans återhämtning. Var inte rädda för att be om hjälp på BB, nyblivna tvillingföräldrar behöver all hjälp och vila de kan få. En sköterska kan t.ex. hjälpa till med att byta på barnen och ta hand om dem vissa stunder så att föräldrarna får sova ikapp förlorad nattsömn. Kanske kan personalen ta hand om barnen de första nätterna, så att ni kan sova ut efter förlossningen. *Av olika anledningar finns det ibland ingen pappa med i bilden och då bör någon ta hans plats den första tiden för att hjälpa till. Den nyblivna mamman behöver mycket stöd och avlastning. Med benämningen pappa avses även en partner. 13

14 Låt inte alltför många komma och besöka er på sjukhuset. Dels för att ni inte orkar med när ni vill ägna all tid åt barnen, dels för att det ofta finns en förhöjd infektionsrisk för små nyfödda barn. Om tvillingarna fötts för tidigt är de mycket infektionskänsliga under en lång tid. Under vinterhalvåret (november april) är risken större och det är framför allt RSvirus (respiratory syncytial virus) som kan drabba barnen. RS har hög smittsamhet och barnen måste skyddas från att träffa förkylda människor. Det är viktigt med god handhygien och både föräldrar och syskon måste tvätta händerna ofta. Läs mer om RS på På neonatalavdelningen Många nyfödda tvillingar tillbringar en tid på neonatalavdelningen, även kallad prematuren, innan de får följa med sina föräldrar hem. Orsaken kan vara att de fötts för tidigt och inte kan hålla värmen eller inte äta själva, att de har andningsstörningar eller att de visar tecken på infektion eller annan sjukdom. Om era tvillingar föds för tidigt, kommer ni att behöva stöd av personalen och andra i er närhet för att anpassa er känslomässigt och praktiskt till den nya situationen. Neonatalen kan vara en skrämmande plats i början, med all apparatur och den effektivitet som personalen arbetar med. Många föräldrar kan känna sig utanför i början men kommer snabbt in i tvillingarnas vård. Personalen är mycket förstående och kommer att involvera föräldrarna så mycket som möjligt. Tillbringa tid med era tvillingar på neonatalavdelningen så ofta och länge ni kan. De nyfödda barnen behöver kärleksfull kontakt med sina föräldrar för att utvecklas och må bra, och själva behöver ni få ta hand om era barn för att lättare kunna knyta an till dem. Ni kommer att få sitta långa stunder med era barn, hud mot hud, enligt den s.k. kängurumetoden* som används inom neonatalvården för att minska separationen och 14

15 underlätta kontakten mellan föräldrar och barn. Hjärtfrekvensen blir lägre och barnen sover djupare under känguru jämfört med i kuvösen. Barnen visar inga tecken på oro eller obehag under känguru och deras utveckling påskyndas. Tvillingarna får i regel vara tillsammans på neonatalavdelningen, även om bara den ena behöver vård. *Kängurumetoden utvecklades 1979 av två läkare i Colombia. Metoden går ut på att barnet får hud-mot-hudkontakt med sina föräldrar genom att ligga på mage mot förälderns bröst. Studier har visat att barnet mår bättre, andas bättre och får stabilare hjärtslag än barn som bara ligger i kuvös. Ju mindre barnet väger desto stabilare blir barnet av kängurumetoden. Amning är också en viktig del av kängurumetoden och bröstmjölksproduktionen stimuleras av den nära kontakten med barnet. 15

16 Att knyta an en långsam process Det kan ta tid att knyta an till sina barn i början av vistelsen på neonatalavdelningen. Många föräldrar har svårt att tro att barnen är verkliga och kommer att överleva. Man vill kanske skydda sig mot en eventuell förlust av barnen och vågar inte engagera sig helt och fullt i dem. Men det bästa för både barnen och föräldrarna är att barnen får så mycket kärlek och bekräftelse som möjligt. De allra flesta av dem överlever och har fått en bra början på sina liv. Några få överlever inte, men då kan föräldrarna känna att de gjort allt som varit möjligt och får lättare att ta avsked och gå vidare i sina liv. Trötthet, operationssår och narkospåverkan kan försvåra mammans första kontakt med tvillingarna. Om mamman inte kan träffa barnen, ordna så att det tas foton på dem som mamman får se, och låt pappan vara hos dem så mycket som möjligt så att han senare kan berätta allt för mamman. Det är svårt att känna sig nära ett litet, smalt och skrynkligt barn som ligger bland slangar, tuber och elektroder i en kuvös. I början behöver barnen mycket lugn och ro; de sover nästan hela tiden och reagerar knappast på föräldrarnas närvaro. Därför kan det ta ett tag innan ni känner att ni verkligen samspelar med era barn. Men oroa er inte. De känslomässiga banden mellan er och era barn knyts under en process, som kan ta lång tid. Matning och amning av för tidigt födda Om barnen har fötts för tidigt kommer mamman att få hjälp med att få igång mjölkproduktionen med hjälp av en bröstpump. Bröstpumpar finns att låna och hyra på de flesta sjukhus och kan anpassas till urpumpning av båda brösten samtidigt. Om barnen är för små för att kunna suga, matas de med en fin sond som förs ner i magen via näsan. Den allra första mjölken som mamman producerar kallas råmjölk el- 16

17 ler kolostrum och bildas under graviditetens sista dagar och fram till cirka en vecka efter förlossningen. Den innehåller 3 till 8 gånger mer protein och mineraler än vad den senare bröstmjölken gör, samt A- och E-vitamin, men har lägre halt av fett och laktos. I kolostrum finns det även högre halter av infektionshämmande proteiner än i mogen mjölk. Den innehåller även mer tillväxtfaktorer och hormoner. Därför är det viktigt att tillvarata all råmjölk som kommer och ge till för tidigt födda barn via sond, om de inte är mogna att amma. Efter kolostrum bildas s.k. övergångsmjölk innan modersmjölken har nått sin fulla mognad, cirka 3 veckor efter förlossningen. Vid en ålder som motsvarar 32:a till 34:e graviditetsveckan kan barnen suga och svälja tillfredsställande och kan börja matas med amning och/eller flaska. Studier har visat att det är mer fördelaktigt för ett barn att ammas än att matas med flaska. Vid amningen suger barnet lättare, andas bättre, tar upp mer syre, håller sig varmare och förblir fysiskt mer stabilt än vid flaskmatning. Men om barnen är små eller mjölkproduktionen inte kommit igång tillräckligt, behöver barnen ofta tilllägg i flaska. Låt ändå barnen få suga på mammans bröst före varje matning. Då hålls mjölkproduktionen igång och barnen vänjer sig vid både amning och flaskmatning redan från början. Amma ena barnet och pumpa ur det andra bröstet samtidigt; på så sätt underlättas utdrivningsreflexen. Att vänja barnen tidigt vid både bröst och flaska har sina givna fördelar för tvillingföräldrar. Pappan eller någon annan person kan hjälpa till med att mata tvillingarna och mamman behöver inte bära hela ansvaret för att bägge barnen ska få tillräckligt med mat. 17

18 b på neonatalavdelningen Barnen mår bra av att ni tar mycket i dem. Om ni inte kan lyfta upp barnen, se till att röra vid dem ofta. Använd kängurumetoden så mycket ni kan. Barnen känner igen er på lukten. Det är viktigt att inte störa den här igenkänningsprocessen. Använd därför inte starka parfymer eller annat med stark doft. Skriv en dagbok över känslor och händelser för att få lite överblick över denna omtumlande tid. Dagboken är också rolig för tvillingarna att läsa när de blir äldre. Sätt gärna in foton och andra minnessaker. Dags att åka hem Ibland är den ena tvillingen redo att åka hem från sjukhuset före den andra, men det bästa är att låta dem komma hem samtidigt. Om en tvilling trots allt måste stanna kvar längre, är det bra om föräldrarna kan hälsa på så ofta som möjligt. Att fortsätta amma barnet som är kvar på sjukhuset gör det lättare att hålla nära kontakt. Om båda barnen måste stanna kvar på sjukhuset, kan det kännas svårt för er som föräldrar att åka hem. Barnen känns kanske inte riktigt som era egna trots stödet från en förstående och hjälpsam personal. Försök då ordna så att ni inte behöver åka hem före barnen. På många sjukhus har man möjlighet att bo i närheten av sina barn, särskilt dagarna före utskrivning, för att underlätta övergången mellan sjukhuset och hemmet. Se till att vara hela dagar på avdelningen inför hemfärden, så att ni lär er rutiner och känner att ni kan klara av att ta hand om tvillingarna själva. Notera vilka tider de äter och sover, vilka mediciner de får, när de får dem osv. Använd tiden före utskrivningen till att vila och samla krafter, så att ni är i form att ta hand om tvillingarna när de kommer hem. 18

19 För tidigt födda barns utveckling Barn som fötts för tidigt ligger i början några steg efter i sin utveckling. När man räknar ut förväntade tidpunkter för olika etapper i deras utveckling, tar man under de två första levnadsåren hänsyn till hur många veckor för tidigt de fötts. Ju äldre barnen blir, desto obetydligare blir skillnaden i utvecklingstakt mellan dem och deras jämnåriga, och i femårsåldern har de flesta för tidigt födda barn hunnit ifatt sina jämnåriga. Många föräldrar tar ändå hänsyn till att barnen fötts för tidigt, när de planerar vid vilken tidpunkt barnen ska börja skolan. Studier visar dock att de flesta barn som är födda för tidigt inte kommer efter i skolan som man tidigare trott. Barn som fötts för tidigt men i övrigt är friska behöver inte behandlas annorlunda än andra barn. Överbeskydda dem inte; de behöver också komma ut och träffa andra barn och leka vilda lekar allteftersom de blir äldre. Förseningar i utvecklingen, funktionshinder och inlärningssvårigheter kan ibland förekomma hos barn som fötts för tidigt och särskilt då barn med mycket låg födelsevikt eller andningsproblem. Var uppmärksam på förändringar i muskelspänning, felaktig ögonkontakt eller irritabilitet hos barnen. Ta kontakt med barnläkare om ni oroar er över något i deras utveckling. En tidig diagnos gör det lättare att komma till rätta med eventuella problem. 19

20 Mjölk till två Att amma är ett enkelt, bekvämt och billigt sätt att mata sina barn. De flesta tvillingmödrar vill och kan amma och många fortsätter även sedan tvillingarna börjat äta fast föda. En stor fördel med att amma tvillingar är att båda barnen samtidigt får nära kontakt och mat. Modersmjölken minskar risken för matsmältningsbesvär, kolik och allergier. Barnens gom och ansikte utvecklas bättre vid amning än vid flaskmatning, eftersom amningen kräver större sugkraft. Modersmjölken är särskilt viktig för små och för tidigt födda barn, eftersom den ökar immunitetsskyddet och främjar hjärnans tidiga utveckling. Många frågar sig om modersmjölken verkligen kan räcka till för två. Svaret är att den mängd som mamman kan producera oftast är tillräcklig, eftersom tillgången styrs av efterfrågan. För att främja mjölkproduktionen bör mamman se till att få i sig en balanserad kost med mycket B-vitaminer (finns i fullkorn, jästprodukter, mjölk, lever och ägg). Drick mycket och vila ordentligt. Det finns tecken på att mjölkproduktionen stimuleras mer när två barn ammas samtidigt. Därför kan det vara bra att amma tvillingarna samtidigt åtminstone ett par av målen under dygnet. Mjölkproduktionen går upp och ner beroende på hur mamman mår till kropp och själ. Var beredd på att större delen av tiden kommer att gå åt till barnen i början och se till att ordna med hjälp med hushållet. Men tänk också på att den krävande amningsperioden är en relativt kort del av livet. Om pappan utnyttjar pappadagarna och tar ut föräldraledighet tillsammans med mamman i början kommer amningen och matningen av tvillingarna vara mycket lättare. Om man är två som hjälps åt hela dagarna blir ingen övertrött. Turas om 20

21 att amma/mata och njuta av barnen. Den här första tiden går så fort och man glömmer ofta att uppskatta det man har fått för att dagarna bli så fulla av alla sysslor som ska utföras. Rutiner spar tid Att mata två barn tar mycket tid under de första månaderna och för att föräldrarna ska få tid över till annat bör man införa rutiner för amning och matning. Barnen mår inte sämre av att få mat enligt ett schema och hela familjen mår bra av pauser mellan matstunderna. Om mamman ges möjlighet till vila stimuleras dessutom mjölkproduktionen. Om barnen har legat kvar på neonatalavdelning har säkert rutiner redan införts och då kan man fortsätta med detta mönster efter hemkomsten. Annars kan man utgå från det barn som vaknar först och alltid ge bägge barnen mat samtidigt. Detta medför att barnen för det mesta också sover samtidigt och då infinner sig en stund av lugn och ro. Amma en i taget... Om mamman ammar tvillingarna en i taget, lär hon känna dem som skilda individer och kan lättare knyta an till var och en av dem. Tvillingmammor väljer ibland att alltid amma en i taget för att det känns lättare och mindre stressigt. Det är inget negativt och mamman ska amma som hon tycker är bäst. Amma genast när barnen börjar vakna, så att de inte hinner bli otåliga. Prova gärna att låta dem äta växelvis två gånger vid varje amning, så att det barn som väntar inte blir alltför hungrigt. Låt barnen växla sida vid varje amningstillfälle. Mjölkproduktionen blir då jämnare och barnen får omväxling i sina synoch känselintryck. Håll reda på vem som legat vid vilken sida senast genom att skriva barnens namn på amningsskydden. Det barn som inte ammas kan vänta på sin tur i en babysitter och lugnas ofta om det får suga på sin napp så länge. Nap- 21

22 pen kan också trösta det barn som just ätit och vill fortsätta att suga när det andra barnet får mat. Placera barnet nära så att mamman kan ha ögonkontakt med det medan den andra tvillingen blir ammad. Pappan kan också underhålla det barn som väntar på sin tur eller ta hand om barnet som har ätit färdigt.... och båda samtidigt Att dubbelamma sparar tid men det kräver lite övning att lägga till två barn samtidigt. I början behöver mamman hjälp att lägga till barnen och att ta hand om den som ätit färdigt först. Prova fram den amningsställning som känns bäst. Sitt t.ex. i soffan med benen i kors och en liten kudde som stöd i korsryggen. Använd gärna en amningskudde som stöd för barnen, det är bättre än många kuddar som glider omkring varje gång man ändrar ställning. 22

23 I början får barnen plats att ligga på var sin sida under mammans armar. Senare kan de ligga åt samma håll, parallellt med mammans kropp eller korsvis över magen, stödda av amningskudden och mammans armar. Dubbelamningen är utmärkt vid nattmålen, som ju gärna kan få ta lite mindre tid. Även om mamman dubbelammar behövs pappan som hjälp för att lägga till barnen, rapa den som är färdig och byta blöjor. Mata tvillingar med flaska Om barnen är för tidigt födda eller lågviktiga kan man behöva komplettera amningen med mat från flaska, likaså om det tar tid för mjölkproduktionen att komma igång. Flaskmatning behövs också om man av någon anledning bestämt sig för att sluta amma tidigt eller inte amma alls. Också sedan am- 23

24 24 ningen kommit igång kan tvillingarna flaskmatas med modersmjölk eller ersättning för att ge avlastning. Flaskmatning blir ett naturligt sätt för pappan att ta del i barnens matning. Flaskmata gärna med ersättning som ett komplement till amningen på kvällen, då mjölkproduktionen ofta är mindre. Då blir barnen mättare och sover bättre. Om man använder flaskmatningen som ett komplement till amningen, försök då att använda båda matningssätten vid varje måltid: först amning för att tömma brösten och stimulera mjölkproduktionen, sedan flaskmatning som komplement. Också när man flaskmatar tvillingarna kan man få nära kontakt med dem. Den största fördelen med flaskmatningen är att någon annan än mamman kan mata barnen. Man kan hjälpas åt med nattmatningarna och pappan kan helt ta över matningen när mamman behöver vila.

25 Det första året med två Kärlek för två Vi behöver alla tid att lära känna våra barn. Som förälder fäster man sig inte automatiskt vid det lilla knyte som läggs i ens armar. Med tvillingar kan det ta något längre tid; mamman kan vara tröttare efter graviditeten och förlossningen, det finns två barn i stället för ett att lära känna och man har dubbelt upp att göra. Det tar ofta längre tid att se enäggstvillingar som två skilda individer, eftersom de liknar varandra både till utseende och sätt och dessutom ofta turas om att visa olika sidor av sin personlighet. I början tycker många föräldrar att det är enklare att knyta an till tvillingarna som en enhet. Först när de kommit in i rollen som föräldrar, kan de börja särskilja barnens personligheter. Snabbast går det i allmänhet för föräldrarna till flicka pojkepar att lära känna sina barn. De flesta blivande tvillingföräldrar är övertygade om att de kommer att älska båda barnen lika mycket hela tiden. När tvillingarna väl anlänt visar det sig kanske att man haft fel. Men det är naturligt att man ibland känner sig närmare den ena tvillingen. Ibland knyter man an snabbare till det större barnet och tycker att det är mer lättskött. Om ena tvillingen är en pojke med låg födelsevikt tar sig mamman ofta an honom mer, kanske därför att han väcker hennes beskyddarinstinkter. Det händer också att föräldrarna blir mer inriktade på det barn som kommit hem först, är mest uttrycksfullt eller liknar någon i släkten. Ett litet barn som är svårt att mata och trösta kan man behöva längre tid att knyta an till. Som förälder behöver man inte ha dåligt samvete för att man får en favorit. Vem man känner sig mest fäst vid brukar 25

26 nämligen växla med tiden, så det hela jämnar ut sig. Om man går omkring med skuldkänslor gentemot den andra tvillingen, försöker man kanske kompensera det barnet genom att släppa efter och låta honom eller henne få sin vilja fram alltför ofta. Det bästa är att acceptera sina känslor och ge båda tvillingarna så mycket tid och uppmärksamhet som möjligt. Det är viktigt att undvika att föräldrarna får var sin tvilling och därför inte tar till sig det andra barnet ordentligt. Det är viktigt att man alltid är medveten om vilken tvilling man håller på att byta på eller kelar och pratar med. Det får inte bara bli med den ena av dem, något som alla i deras omgivning bör tänka på. Sömn De flesta föräldrar låter sina tvillingar dela säng och vagn i början. Vid tre fyra månaders ålder kan det vara lagom att lägga dem i var sin spjälsäng. Sängarna kan ställas sida vid sida, så att tvillingarna kan se och höra varandra. Också se- 26

27 dan de vuxit ur sin gemensamma säng sover många tvillingar bättre om de får ligga i samma rum. Få föräldrar tycker sig märka att barnen stör varandra; det är snarare tvärtom. På morgonen håller de gärna varandra sällskap med gurglingar och skratt, så att ni kan få en stunds extra sömn. Tröst Trots att tvillingar ofta måste vänta på sin tur att bli omskötta och matade, kinkar och gråter de inte mer än andra spädbarn. Det är inte ovanligt att den ena tvillingen blir mindre krävande om den andra t.ex. är förkyld eller inte mår bra på annat sätt. Tvillingarna kan dessutom lugna och trösta varandra bara genom att vara tillsammans. Men varje tvillingförälder hamnar ändå då och då i situationen att båda tvillingarna gråter och det känns svårt att räcka till för båda. Återigen en situation där pappans närvaro är så viktig för att föräldrarna ska hjälpas åt. Man kan bespara tvillingarna en hel del gråt genom att försöka förutse deras behov. Se t.ex. till att ha maten klar innan de hunnit bli hungriga och undvik att laga kvällsmat vid en tid då de brukar bli oroliga. Om båda tvillingarna gråter samtidigt, kan man försöka hålla dem på vardera axeln eller låta dem ligga tillsammans i knät. Ha ena barnet i bärsele och det andra på armen. Om man är två kan man förstås ta var sitt barn i sele. Vissa barn blir lugnade av att lyssna på mammas eller pappas hjärtslag eller ett monotont bakgrundsljud. Många föräldrar tar med sig barnen på en åktur i bilen för att få lite ro. Om båda barnen gråter kan man pröva att ta ut dem; de flesta barn tycker om att åka vagn och sover bra i friska luften. För en tvillingmamma kan det vara svårt att trösta båda barnen genom att amma dem. Då kan nappen komma väl till pass, särskilt under de första tre fyra månaderna, då barnen har svårt att hitta tummen eller hålla en tröstfilt. 27

28 Kolik Även tvillingar kan få kolik och det kan kännas hopplöst för föräldrarna om bägge barnen får det samtidigt. Det är viktigt att veta att kolik är något övergående och att det finns hjälp att få. Koliken kommer när barnet är några veckor och brukar försvinna när barnet blivit ungefär 3 månader. Därför kallas problemet ibland för tremånaderskolik procent av alla barn drabbas av kolik, och det är lika vanligt hos ammade barn som hos de barn som får modersmjölkersättning. Kolik är inte farligt och försvinner av sig själv, men för många familjer är den här tiden mycket ansträngande. Troligen finns det en koppling mellan för mycket eller för lite mat och kolik. Därför är det bra om barnet äter lagom mycket mat. Koliken hänger ofta samman med gasbildning i tarmarna och därför är det bra att barnet rapar ordentligt efter varje mål. Massage har visat sig hjälpa och det finns speciell massage för spädbarn med kolik. Läs mer om kolik och åtgärder på Det finns speciella kolikdroppar, tillverkade av ingefära och fänkål, som kan ges till barnet precis innan matning. Kolikdropparna är ett naturligt kosttillskott som lugnar magen och motverkar gaser. Kolikdropparna kan endast beställas via Svenska Tvillingklubben. Bad Några föräldrar badar sina tvillingar varje dag, andra låter dem bada varannan dag eller var sin dag. Om föräldrarna kan hjälpas åt att bada tvillingarna är mycket vunnet. Om man badar barnen på egen hand bör man se till att de är mätta och belåtna före badet, så att barnet som väntar på sin tur inte blir otåligt. När barnen blir tillräckligt stora att sitta utan stöd kan de bada tillsammans i badkaret på en stor badkarsmatta. Ett par badstolar är en stor hjälp, eftersom det är svårt att hålla i båda 28

29 barnen samtidigt. Även om barnen sitter i badstolar får man aldrig lämna dem utan uppsikt! Försök ta er tid att då och då bada ett barn i taget också sedan tvillingarna börjat sitta själva. Kryp ner själv och låt badet bli en mysstund då varje tvilling får njuta av förälderns odelade uppmärksamhet. Kläder, utrustning och blöjor Köp kläder och utrustning före förlossningen, sedan kan det bli ont om tid för sådant. Det är en fördel att kunna låna så mycket som möjligt. Ni kommer troligen inte att behöva två uppsättningar av allt en gång till. Tacka inte nej till erbjudanden om begagnade kläder. Köp enkla kläder som är lätta och inte tidsödande att ta av och på. Tänk efter två gånger innan ni köper något som kräver handtvätt eller strykning. Särskilt under de första månaderna kommer ni att ägna mycket tid åt att byta blöjor. Organisera blöjbytet så att det går snabbt och ni och barnen får möjlighet att njuta av varandras sällskap. Ordna gärna två skötplatser, så att ni kan byta på båda tvillingarna samtidigt. De flesta tvillingföräldrar väljer att använda engångsblöjor, eftersom det sparar mycket tid och besvär. Men det blir en dyr affär för två barn samtidigt. Tygblöjor är mycket billigare än engångsblöjor men måste tvättas ofta. Ni bör räkna med att skaffa minst femtio blöjor och ett tiotal blöjbyxor eller omkring femtio allt-i-ett-blöjor, om ni inte har möjlighet att tvätta varje dag. Det kan också vara bra att ha några paket engångsblöjor att ta med er ut eller ha i reserv om ni inte hinner tvätta. Fast föda När barnen är fyra till sex månader kan de börja äta smakportioner av fast föda. Tvillingarna kan få mat från samma tallrik och sked i början. Många tvillingföräldrar väljer att 29

30 själva mata barnen länge för att det sparar mycket tid och för att man då vet hur mycket barnen verkligen får i sig. En bra barnstolsmodell för tvillingfamiljen är en sits som fästs direkt på bordet, s.k. stol-på-bord. Den är billig och kan stoppas undan när den inte används. Stolen är också lätt att ta med sig på resor och restaurangbesök där det ofta inte finns två stolar att låna. Så småningom kan barnen få mat att äta med varsin sked från varsin tallrik men det är ingen brådska. Två barn ställer till med dubbelt så mycket kladd. Den viktiga leken Redan från första andetaget tar tvillingarna som alla barn intryck från sin omgivning. De njuter av att höra föräldrarnas röst, se deras ansikten, känna hur de byter på dem och håller dem och smaka på mjölken som mamman ger dem. Försök därför att ta tillfället i akt att prata och leka några minuter med varje barn när ni byter på det, även om ni är trötta och helst vill vara tysta. Ta det lugnt när ni sköter om och matar tvillingarna så kommer de inte att lida brist på sinnesintryck. Att få tid över att leka med sina barn kan vara knepigt för tvillingföräldrar. Alltför ofta använder man stunderna när tvillingarna är tysta och nöjda till att diska, plocka i ordning, bädda, laga mat osv. Tvillingar får därför inte lika mycket stimulans genom lek, prat och fysisk kontakt som det ensamfödda barnet, om inte föräldrarna medvetet anstränger sig att ge dem det. Försök att sätta leken före hushållet någon stund varje dag. När barnen blir så stora att de kan krypa och sitta utan stöd, blir det lättare att leka och ha kontakt med båda på en gång. Men försök ändå få tid att leka med var och en för sig varje 30

31 dag, så att ni lär känna dem som individer och hjälper dem att bygga upp sin självkänsla. Fem minuters intensiv lek betyder mycket för ett litet barn. Tvillingarna kan redan nu hålla varandra sällskap kortare stunder. Låt dem ha var sin uppsättning leksaker; de är ännu alltför små för att kunna dela på dem. Besök på barnavårdscentralen och hos barnläkaren Att besöka barnavårdscentralen eller barnläkaren med två små barn kan vara besvärligt om man är ensam. Se till att ni alltid går tillsammans eller be någon annan att följa med under de första månaderna och speciellt när barnen ska vaccineras och behöver tröst. Att passa tider kan vara svårt med tvillingar. Något inträffar alltid precis när man ska gå. Räkna därför alltid med en extra kvart och tala om för personalen att ni kan bli försenade. Be också att få ta in barnvagnen: det blir lättare om barnen får ligga kvar i sin trygga miljö. Tid för två, för sig själv och för varandra Som nyblivna tvillingföräldrar ställs ni inför viktiga uppgifter: ni ska ta hand om de små barnen, lära känna dem och växa in i rollen som tvillingföräldrar. Ni behöver också tid för varandra och för er själva. Att få tid och ork att räcka till för allt detta är en utmanande, men inte omöjlig, uppgift. Den kräver både förberedelser och planering, men belöningen är stor: en berikande tid med två underbara barn era tvillingar! Hjälp och stöd Att ta hand om tvillingar den första tiden efter förlossningen är ett dygnet-runt-jobb. Till detta kommer högar med tvätt, kanske äldre syskons behov, matlagning, städning och inköp. 31

32 32 För att klara den första tiden hemma med tvillingarna och få tid att njuta av era barn, bör ni se till att få så mycket hjälp som möjligt och organisera dagarna med fasta rutiner. Att få hjälp med hushållet blir därför viktigare än att få hjälp med tvillingarna den första tiden. Försök få hjälp med matlagning, tvätt, städning och inköp och ägna er själva åt barnen så att inte anknytningsprocessen störs eller fördröjs. Många föräldrar känner starka beskyddarinstinkter i början och kan uppleva obehag när någon främmande tar i eller kelar med deras barn. Eftersom det ställs stora besparingskrav på kommunerna idag, kan man som nyblivna tvillingföräldrar på de flesta håll i landet inte längre få någon generell hemhjälp. Kommunen kan i regel ge hemhjälp under begränsad tid, om familjen har särskilda personliga eller sociala behov av hjälpen. Hör efter med kommunens socialtjänst, mödravårdscentralen, sjukhuskuratorn eller barnavårdscentralen om vilken hjälp ni kan få. Om pappan på inget sätt har möjlighet att stanna hemma första halvåret så är en annan lösning att anställa någon. En barnflicka på hel- eller deltid kan bli tvillingfamiljens bästa stöd och vara värd vartenda öre. En städhjälp ett par timmar om dagen eller i veckan kan också vara en bra avlastning. Nuförtiden yrkesarbetar fortfarande de flesta mor- och farföräldrar och det är inte alltid lika lätt att få hjälp av släkt och vänner som förr. Men om någon erbjuder sin hjälp så ta emot den och var inte rädd att be om mer hjälp om så behövs. Som en tvillingmamma sa: Beröva aldrig någon möjligheten att göra en god gärning! Mor- och farföräldrarna finner ofta till sin glädje att de verkligen behövs i den nyblivna tvillingfamiljen. De kan spela en ovärderlig roll för både föräldrarna och barnen; de känner tillgivenhet och intresse för barnen och har vanligtvis ingenting emot att hjälpa till. De har ofta mer tålamod och är uppenbart förtjusta i att vara med barnen. Mor- och farföräldrarna kan

33 också hjälpa till i sitt eget hem genom att laga färdiga middagar för en vecka i taget att lägga i frysen. De kan också hämta tvätt som de tvättar hemma hos sig och levererar nyvikt och klar. Ta emot vänner eller släktingar som kan komma och bo några veckor hos familjen, men bara om de verkligen hjälper till. Det är viktigt att den som kommer för att hjälpa till inte medför ökat arbete. Se upp med släktingen som kommer och bor hos er för att vara till hands och förväntar sig en trerättersmiddag varje kväll! Ta reda på om gymnasieelever eller barnskötarelever kan göra praktikarbete hos er. Hör med arbetsförmedlingen om de kan placera en praktikant hos er. Eller kontakta en pensionärsförening och hör om någon vill ställa upp som extramormor eller extrafarfar. Begär dispens för barnomsorg åt äldre syskon, så att de får behålla sin daghemsplats när tvillingarna är små. Gör en skriftlig ansökan på telefon blir man lättare avspisad. Hänvisa till att Barnomsorgslagen är skriven för familjer som får ett barn i taget och inte tar hänsyn till tvillingfamiljer och deras speciella situation eller till de äldre syskonen. På dessa grunder brukar de flesta familjer beviljas dispens. Stå på er. Rutiner för två Med ett barn att sköta kan man klara sig bra utan rutiner i vardagen. Men med tvillingar behövs rutiner desto mer, så att man vet ungefär hur dagen kommer att se ut och kan planera sin tid. På så sätt kan man få några timmar över till vila då och då, även om det är ovanligt de första veckorna. Rutinerna behöver inte vara strikta. Det viktigaste är att se till att tvillingarna börjar äta efter samma mönster, så att inte hela dagen används till amning eller matning, och att de inte väcker er på olika tider under natten och på så sätt minskar er nattsömn. Gör ett schema över hur tvillingarna äter och sover, så att ni lättare kan urskilja vilka mönster som håller 33

34 på att utvecklas. Då kan ni också justera tiderna vid behov. Anteckna mat- och sovtider, hur mycket barnen ätit och vad, när de ska få AD-droppar och eventuella mediciner, deras febertemperaturer när de är sjuka och annat i tvillingarnas vardag. Ju fler barn man har, desto mer har man att vinna på mönster och rutiner for att organisera sin dag. Tid för båda Som tvillingförälder kan man ibland känna att man inte har möjlighet att ge vart och ett av sina barn tillräckligt med tid och kärlek. Man får dåligt samvete och känner sig misslyckad som förälder. Men om man kan acceptera att det är en helt annan sak att vara tvillingförälder än förälder till ett ensamfött barn, blir det lättare att se positivt på sig själv och sina resurser. Det är förvisso sant att ni inte kan ge varje barn lika mycket uppmärksamhet som ni hade kunnat ge ett ensamt barn. Det är också sant att bara förstfödda barn får sina föräldrars odelade uppmärksamhet, men de som kommer senare brukar klara sig utmärkt ändå. Föräldrar lär sig älska fler än ett barn helt och fullt, också om de fötts samtidigt. Det kan vara lugnande att veta att tvillingar ofta blir mer stabila och trygga än andra barn. Pappan deltar mycket i deras omvårdnad och uppfostran. Tvillingar berikas också av att de kommer varandra närmare än syskon i allmänhet, och människor i deras omgivning ger dem mycket uppmärksamhet. 34

35 Tvillingarnas behov kan vara olika vid olika tidpunkter. Ena tvillingen kräver kanske mer av er och tar mer tid under några timmar, dagar eller månader. Men snart nog gör den andra tvillingen sina behov påminda och får då större uppmärksamhet. Om så inte sker, behöver ni kanske ändra på rutinerna i familjen, så att den mindre krävande tvillingen får mer av er tid. I slutänden brukar det jämna ut sig och tvillingarna får den tid de behöver. Ta hand om dig, tvillingmamma! Att vara mamma till tvillingar är något mycket speciellt, som inte många får uppleva. De flesta tvillingmammor är mycket stolta och tycker att livet med tvillingarna är en källa till glädje och inspiration. De första åren med tvillingarna ger mamman så mycket men samtidigt är de också de mest krävande för henne. Barnen tar allt i anspråk, hennes uppmärksamhet, tålamod, kärlek, känslor, anpassningsförmåga ja, hela hennes väsen. Det ligger i sakens natur att det är mer krävande att ta hand om två små barn samtidigt än att sköta ett och särskilt om man som mamma oftast får ta huvudansvaret för dem. Även om det ses som självklart att mamman behöver hjälp under den första tiden med tvillingarna, förväntas hon ofta efter några veckor eller månader klara det mesta hemma själv eller tillsammans med pappan. Visserligen kan barnen redan som mycket små sysselsätta varandra, så att mamman får lite tid över för sig själv, men under de första åren rör det sig bara om kortare stunder. Det är viktigt att du som mamma tar hand om dig själv också och ser till att du mår bra. Om du kan tillgodose åtminstone några av dina egna behov, är du också bättre rustad att möta dina barns behov. Ät ordentligt och regelbundet och se till att få en stunds vila och avkoppling, om än kort, varje dag. Motion och frisk luft behöver du minst lika mycket nu som förut. 35

36 Men du behöver inte bara mat, motion, vila och hjälp med hushållet. Att få känslomässigt stöd i föräldrarollen är minst lika viktigt. Du behöver någon i din närhet som inte i första hand frågar hur tvillingarna mår, utan hur du mår, någon som kan agera mamma till mamman och sätta dina behov i främsta rummet. Alla tvillingmammor behöver stunder på egen hand, då de kan ladda batterierna och komma i kontakt med sig själva. Använd de egna stunderna till att göra något du verkligen tycker om och som tillåter dig att vara dig själv. Lägg allt hemarbete åt sidan, annars blir pausen inget verkligt avbrott. Om du har svårt att komma iväg hemifrån kan det vara bra att ha en avtalad tid att passa; det kan vara ett möte med en god vän eller att gå på ett gympapass eller yoga! b tid för dig själv Se till att ordna barnpassningen så att den blir regelbunden. Då krävs det inte så mycket organisation vid varje tillfälle. Vad du än väljer att göra under din egen stund, är det klokast att du håller till på ett annat ställe än tvillingarna. Då är du utom räckhåll och kan koppla av mycket bättre. Tveka inte om någon annan nybliven mamma föreslår att turas om att passa varandras barn. Det kan kännas lite fel att lämna över två barn och själv bara ta emot ett, men den andra mamman lär sig nog snart att ta hand om alla tre en stund och får på så sätt en liten lekgrupp för sitt eget barn. Om du varken har någon närstående som kan passa barnen eller råd att avlöna en barnvakt, hör med kommunens barnomsorg om de kan föreslå någon lösning. Du kan också annonsera efter en "extramormor" i kvartersbutiken eller i lokaltidningen. Tvillingmammor isolerar sig ofta mer än andra nyblivna mödrar det första året. Mamman till ett barn kan ta det med 36

37 sig i bärsele till affärer, på museer och hem till vänner. För tvillingmamman är det inte lika lätt, men också hon behöver kontakt med andra vuxna för att inte känna sig ensam och avskuren från omvärlden. Be släkt och vänner komma på en kopp kaffe eller för att hjälpa till med hushållet eller barnen. För en nybliven mamma är det också viktigt att få träffa andra nyblivna mödrar och kunna dela sina tankar och känslor med dem. Det kan vara omständligt att få sig själv och tvillingarna i ordning och komma iväg till föräldraträffar, lekplatser eller öppna förskolor, men det är definitivt värt mödan. Särskilt mycket ger det förstås att träffa andra tvillingföräldrar. Be personalen på barnavårdscentralen ordna träffar för nyblivna tvillingföräldrar. Ni kan sedan fortsätta att träffas på egen hand under enkla former och utan några krav. Ta hand om dig, tvillingpappa! Liksom mamman befinner du dig som tvillingpappa i en unik situation. Att bli far till ett barn är spännande och omvälvande; att bli tvillingfar är en ännu större utmaning. De flesta tvillingpappor oroar sig mer för föräldraskapet än andra fäder, men de är också om möjligt ännu stoltare över sina barn och tar gärna emot omgivningens beundran. Tvillingfäder brukar engagera sig mer än andra pappor i att ta hand om och leka med sina barn. Därför är tvillingar i allmänhet ännu mer fästa vid sina pappor än ensamfödda barn och mer trygga och stabila i sitt förhållande till omvärlden. Det bästa du som tvillingpappa kan göra i början är att vara med under nattmatningarna. Du kan lägga till barnen om de ammas eller mata det ena barnet om de flaskmatas. Du kan byta blöjor på barnet som ätit färdigt först och lägga ner det i sin säng. Det är viktigt att du tar din del av ansvaret inte bara för matning, blöjbyte och tröst av barnen, utan också för tvätt, matlagning, städning och inköp. Risken är annars stor att mamman 37

38 blir överansträngd och isolerad. Som tvillingpappa är du inte bara oumbärlig för mamman. Du har naturligtvis en viktig roll att fylla i barnens uppfostran och du kan ge dem en stor del av den individuella uppmärksamhet och kärlek de behöver. Du är också en viktig förebild för dina tvillingar, särskilt för pojken i ett flicka pojkepar. Han kan komma i skymundan för sin ofta mer självsäkra syster och behöver tid med sin pappa på egen hand för att utveckla sin självkänsla. Liksom tvillingmamman kan också pappan bli rejält trött. Han kan känna det som om han försummar både hem och arbete, trots att han gör allt han kan och kanske t.o.m. arbetar övertid för att klara av de ökade utgifterna tvillingarna fört med sig. Ofta får han ingen tid över för annat än hemmet och arbetet och vännerna hör inte av sig lika ofta. Det bästa stödet i en sådan situation kan komma från andra tvillingfäder och därför är det bra om papporna kan delta ibland när tvillingföräldrar träffas. Men även pappan behöver komma iväg och få lite egen tid ibland och utöva en idrott eller ett intresse som inte har något med barn att göra. Det kan vara bra med ett avbrott från både arbete och blöjbyten. Ta vara på parförhållandet De flesta blivande tvillingföräldrar oroar sig över det extra arbete som tvillingarna kommer att medföra och vilka effekter tvillingarnas ankomst kan få på eventuella syskon. Men få förutser att tvillingarnas ankomst kommer att inverka också på deras egen relation; tiden och orken att ta vara på parförhållandet blir plötsligt väldigt begränsad. När tvillingarna fötts förändras tillvaron i familjen ofta så snabbt att föräldrarna inte hinner göra klart för sig vilka nya roller och ansvarsområden de har. Tvillingmamman kan t.ex. tycka att hon är tvungen att göra allt i hemmet och ta orimligt stort ansvar för tvillingarna. Det kan vara svårt att uppnå en 38

39 balans i hur mycket var och en ska göra hemma, särskilt om man är trött och irritabel. Tvillingföräldrar har allt att vinna på att vara hemma samtidigt i början. Mycket irritation kan undvikas och ingen förälder blir totalt slutkörd. Dela på sysslorna! De föräldrar som slår sina kloka huvuden ihop och hittar en ansvarsfördelning som båda är nöjda med är också de föräldrar som klarar påfrestningar i förhållandet bäst. Om man gör klart för sig vilka roller och uppgifter var och en har, slipper man slösa energi på bråk och irritation och får i stället kraft över för varandra och barnen. Även om man känner sig fast i trötthet och ömsesidiga anklagelser, är det inte för sent att börja uttrycka sina behov och förhandla fram en lösning som innebär att åtminstone en del av behoven kan bli tillgodosedda. Planera så att var och en av er får en timme eller två för sig själv under helgen och i veckan. Då behöver det inte kännas som att man smiter undan när man vill ta en paus. Ansträng er också att få in en vardagsrytm som ger er en stund för er själva på kvällen sedan barnen somnat. Försök också få tid att gå ut tillsammans utan tvillingarna ibland, om så bara på en promenad. Påfrestningar och bekymmer till trots tycker de flesta tvillingföräldrar att föräldraskapet i slutänden fört dem närmare varandra och berikat deras förhållande. De gemensamma ansträngningarna att ta hand om barnen och hushållet kan skapa ett större samförstånd föräldrarna emellan. Tvillingfadern känner sig inte utesluten på samma sätt som pappan till ett ensamfött barn ofta gör, eftersom han behövs så påtagligt i hemmet. Som tvillingföräldrar delar man en mängd erfarenheter, som andra inte har, och kan förstå och stödja varandra på ett unikt sätt. 39

40 Ett- till sexårsåldern Tvillingföräldrar får dubbelt så mycket kärlek och tillgivenhet och kan glädja sig åt att se sina tvillingar leka och prata med varandra. Tvillingar är många gånger lättare att ta hand om än ensambarn i den här åldern. De har roligt tillsammans utan föräldrarna allt längre stunder och de tröstar och skyddar varandra. Men att uppfostra tvillingar i ett- till sexårsåldern kan också vara tufft, t.o.m. för erfarna föräldrar. Tvillingar kan bråka och slåss mycket med varandra och det gäller att vara påläst och förberedd som förälder. Det finns många olika pedagogiker när det gäller barnuppfostran och det hjälper att läsa böcker om de olika tillvägagångssätten och pröva sig fram till det som passar familjen bäst. I böcker om barnuppfostran står inget om tvillinguppfostran men de flesta metoder fungerar bra även i tvillingfamiljer. I det följande kapitlet ges förslag på hur man kan lösa konflikter i en tvillingfamilj med hjälp av en av många metoder. Texten bygger på erfarenheter från tvillingföräldrar. De första åren I slutet av det första levnadsåret börjar tvillingarna utforska omgivningen, först krypande och sedan tultande. Tillsägelserna blir oundvikligen fler än med ett barn, särskilt som små tvillingar brukar ge sig iväg åt var sitt håll på sina upptäcktsfärder. Men än så länge i den här åldern kan det mesta lösas genom att man får dem intresserade av något annat. I tvåårsåldern kan barnen lättare minnas och koncentrera sig på det de håller på med och det blir svårare att avleda deras intresse. Behovet av att vara självständig och hävda sin egen vilja blir större. Vredesutbrottens och protesternas tid är inne. I tvåårsåldern ökar också barnens krav på föräldrarnas upp- 40

41 märksamhet och kärlek. Tvååringar har många behov, som de vill ska uppfyllas omedelbart. För en del tvillingar kan den här åldern vara en svår tid. De måste dela sin mamma med varandra men har ännu inte lärt sig att vänta och turas om. Somliga tvillingar tar till alla medel för att få sina föräldrars odelade uppmärksamhet. Att tvillingar bits i ett- till tvåårsåldern är inte ovanligt. I treårsåldern börjar barnens nejsägande att ersättas med ja. Deras språk har utvecklats så att de kan göra sig bättre förstådda och de blir därför inte lika ofta otåliga och besvikna. Konsekvens och gränser Som förälder bör man vara konsekvent. Om det är fel att gå på köksbordet ena dagen är det lika fel dagen därpå, och det måste man som förälder stå fast vid. Om barnen inte får vissa gränser, känner de sig osäkra och vet inte hur de ska bete sig för att få föräldrarnas gillande. Men om det är lätt att råda tvillingföräldrar att vara konsekventa, är det desto svårare att följa rekommendationen. Det finns många orsaker till att det är svårare för tvillingföräldrar att vara konsekventa än för föräldrar till ensamfödda barn, som har större möjlighet att resonera sig fram med sitt barn. Tvillingföräldrarna måste däremot ofta ta till regler och gränssättning i stället. Som tvillingförälder blir man ofta uttröttad under dagens lopp och får allt svårare att stå fast vid de olika reglerna och gränserna. Ibland tar ena tvillingen vid när den andra just slutat krångla, och då kan det också vara svårt att få tålamodet att räcka till. Det är inte heller lätt att vara konsekvent när barnen gjort något ofog och båda förnekar att de haft med saken att göra. Ska man då säga till båda eller släppa saken helt? Tvillingarna kan också gå samman mot den ena föräldern för att få honom eller henne att ge vika. De försvarar dessutom varandra och blir arga eller ledsna när föräldern tillrättavisar deras tvilling. 41

42 Ytterligare ett skäl till att det kan vara tuffare att uppfostra tvillingar är att man oftare måste upprepa tillrättavisningar och förmaningar, eftersom det rör sig om två barn. Tvillingarna slår då snabbare dövörat till för vad föräldrarna säger. Ett sätt att klara detta är att alltid tilltala dem individuellt: Linda, kom tillbaka! Jonas, kom tillbaka! Också erfarna föräldrar kan upptäcka att det kräver mer att uppfostra tvillingar. Metoderna som de använt tidigare fungerar inte alltid. En viktig orsak kan vara att tvillingarna ger varandra så mycket stöd och uppmuntran. Ett barn följer sina föräldrars tillrättavisningar därför att det vill ha deras kärlek och respekt. Men en tvilling som får kärlek och respekt av sin tvilling blir inte lika beroende av föräldrarna i det fallet och kan sporras till ännu mera bus. b till föräldrarna för att lättare kunna vara konsekventa Håll fast vid en viss rutin med bestämda måltider och sysselsättningar varje dag. Då vet både föräldrar och barn vad de har att förvänta sig. Se till att tvillingarna har gott om lekmaterial och får leka med er och med kompisar, både tillsammans och var för sig. Tvillingar som har roligt bråkar mindre. Ställ undan allt ömtåligt eller dyrbart i hemmet. Ju säkrare ni kan göra tvillingarnas miljö, desto mindre ofta behöver ni säga: "Aj, aj, inte röra!" Ge barnen något att leka med i stället när de sträcker sig mot något förbjudet. Minimera antalet regler, så blir det lättare att hålla fast vid dem. Det räcker att ha några grundregler och inte behöva säga nej i onödan. Särskilt viktiga är regler som skyddar mot skada. Kom överens sinsemellan om vilka regler som gäller. Det är viktigt att föräldrarna är eniga och att den ena inte skyler 42

43 över när den andra tillrättavisar. Om båda föräldrarna reagerar likadant när tvillingarna bryter mot någon regel, lär de sig snabbare att följa den. De känner sig också tryggare när de vet vad de har att vänta av föräldrarna. Tveka inte att använda olika sätt att tillrättavisa var och en av tvillingarna. Tala gärna med tvillingarna var för sig i enrum så kan samtalet anpassas till varje tvilling och var och en får föra sin egen talan. Se till att regelbundet få tid med tvillingarna var för sig för att ge dem möjlighet att lära sig hur man umgås med andra på egen hand. Ni kommer att bli förvånade över hur väl de uppför sig tillsammans med andra! Visa tvillingarna uppskattning individuellt när de gjort något för att glädja er: "Bra gjort, Jenny. Bra gjort, Martin." Och krama förstås var och en. Att få uppmärksamhet Alla barn tycker om att dra till sig föräldrarnas uppmärksamhet. Om de upptäcker att ett visst beteende får föräldrarna att släppa vad de har för händer, upprepar de det vare sig uppmärksamheten är av det positiva eller negativa slaget. Tvillingar som alltid konkurrerar om förälderns uppmärksamhet kan tyvärr lätt fastna i dåliga beteendemönster. De flesta av de här beteendena behöver inte leda till några problem, om föräldrarna ignorerar dem i stället för att uppmärksamma dem. Den negativa uppmärksamheten från föräldrarna kan vara allt från tjat och bannor till ett hårt tag om armen. Beteenden som kan framkalla uppmärksamhet av det här slaget, även om det inte var barnets ursprungliga syfte, är t.ex. att säga fula ord, kasta mat på golvet, få vredesutbrott, vägra klä av eller på sig och bitas. Barnen kan också skräddarsy vissa beteenden för föräldrarna. 43

44 Vredesutbrott Vredesutbrottet hör till de vanligaste sätten att få negativ uppmärksamhet och metoden verkar fungera på de flesta föräldrar. Tvillingar har en tendens att specialisera sig för att få sin del av föräldrarnas uppmärksamhet. Om den ena tvillingen börjar använda vredesutbrott mot föräldrarna, försöker kanske den andra att hitta ett annat sätt att synas. Som förälder bör man låta barnen få utlopp för sin ilska. Om man visar att man inte skräms av den, hjälper man barnen att inte heller bli rädda. Det är också bättre att barnen får ventilera sina känslor hemma, än att de vänder ilskan inåt och exploderar tillsammans med sina kamrater eller ställer till med något ofog. Om den ena tvillingen blir upprörd och ledsen, blir den andra tvillingen ofta det också. Den ena tvillingen kan också bli arg på föräldrarna om de tillrättavisat den andra och gjort honom eller henne ledsen. Som förälder kan man då bli osäker och få dåligt samvete. Är jag för sträng? I en sådan situation är det bäst att koncentrera sig på den ursprungliga konflikten och lugna den andra tvillingen med att Johan kommer snart att vara glad igen. Tvillingar tar snabbt till sig varandras ledsenhet och ilska, men också varandras glädje. Time out Time out är en metod som hjälper föräldrarna att ändra ett negativt beteende. Det innebär att man flyttar eller ber barnet flytta sig från rummet där resten av familjen vistas om barnet inte lyssnar och gör som man säger. Låt barnet sitta utanför gemenskapen i någon minut och förklara att det får komma tillbaka så fort det har lugnat ner sig. Använd inte barnens egna rum som time out-område; då kan de sluta trivas där. Att se sin tvilling utvisas efter en tillsägelse kan göra att det andra barnet tänker sig för innan det gör om samma sak. 44

45 Om det blir så att man som förälder säger till tvillingarna både två och tre gånger utan att de lyder, måste man vänja dem vid att en tillsägelse räcker. På så sätt lär de sig att ta föräldrarnas tillsägelser på allvar. I början kan barnen reagera mot att bara få en varning, när de tidigare haft flera chanser att ändra sig. Men de lär sig snart att förstå time out, eftersom de lär sig var gränsen går. Inga barn tycker egentligen om att bråka men de hamnar lätt i en ond cirkel som föräldrarna måste hjälpa dem att bryta. Ibland hjälper det att skilja tvillingarna åt när de inte vill lyda. De är inte lika starka var för sig och lugnar ner sig fortare i enrum. Belöningsmetoden Vad gör man som förälder för att undvika att barnen får vredesutbrott när man t.ex. är ute och handlar? Först och främst bör man försöka att hålla inköpsrundorna korta. Gå hellre några korta turer än en lång eller försök att ordna så att en av er kan gå och handla utan att tvillingarna är med. Eller ta med ett barn i taget! 45

46 Om tvillingarna måste följa med när man handlar, kan man införa ett belöningssystem för gott uppförande. Om barnen uppför sig väl belönas de med en frukt, ett litet russinpaket eller något annat, så fort man handlat färdigt. Det barn som krånglar får ingen belöning. Om man väntar med belöningarna tills barnen sitter i vagnen eller bilen är det lättare att stå fast vid att den som bråkat inte får något. Stjärnsystemet Ett sätt att hjälpa barnen att komma ifrån ett oönskat beteende och negativ uppmärksamhet från föräldrarnas sida är att upprätta ett stjärnsystem, som går ut på att man belönar olika framsteg. Föräldrarna kommer överens om några beteenden som de vill ändra på eller införa. Man kan välja olika beteenden för varje tvilling och även för syskon som är lagom stora att vara med. Det kan förslagsvis vara att gå upp i tid på morgonen att bädda sängen att städa bland sina leksaker att klä på sig att duka bordet att följa med och handla utan krångel. Man gör sedan scheman för varje barn för några veckor framåt. Där fäster man eller ritar dag för dag en stjärna när barnet lyckats med någon föresats. Schemat bör sättas upp på en väl synlig plats och stjärnorna delas ut varje kväll under ivrigt berömmande. För den förälder som inte kan vara med berättar man om stjärnutdelningen, så att barnet kan se att mamman eller pappan är nöjd. Misslyckanden nämns inte alls. Det är viktigt att föräldrarna inte uppmärksammar oönskat beteende med att skrika, gräla eller bli upprörd. All uppmärk- 46

47 samhet får barnet genom att vinna stjärnor eller på annat sätt belönas för gott uppförande. När barnet fått fem stjärnor får det sin belöning, t.ex. en ännu finare stjärna, något gott, en serietidning eller något annat som barnet verkligen uppskattar. Efter några veckor är det inte längre svårt för barnet att få ihop fem stjärnor. Då väljer man ut två nya beteenden. Så småningom blir det naturligt för barnet att uppföra sig väl och vara hjälpsam och stjärnsystemet blir onödigt. Då kan det räcka med att få uppmuntrande beröm och veckopengen. Varje familj kan anpassa systemet efter sina egna behov. För vissa föräldrar faller det sig kanske mer naturligt att dela ut stjärnor när barnet gjort något utöver vardagsrutinerna, t.ex. diskat eller vattnat blommorna, än när de gjort något nödvändigt som att ha gått och lagt sig eller borstat tänderna. Besöksbus Att besöka vänner och bekanta med ett tvillingpar i utforskaråldern kan vara påfrestande även för de mest tålmodiga föräldrar. Det händer att tvillingföräldrar avstår helt från att hälsa på hos andra så länge barnen är små. Det bästa är att besöka en annan familj med jämnåriga barn eller helst tvillingar, som är vana och har ett hem anpassat för barn. Hur kan man då ordna så att familjen kan besöka andra vuxna utan att föräldrarna blir helt utpumpade av att hålla reda på sina barn? Först och främst: föreslå för dem ni ska besöka att ni ska vara i ett rum där barnen kan leka och inte i ett rum fullt av ömtåliga saker. Ta med gott om leksaker så att barnen har något att göra. Barn som inte har något att göra busar ofta för att få negativ uppmärksamhet. Bli helst inte helt avskärmad i långa samtal. Ofta kan barnen leka glatt för sig själva, om de får lite uppmärksamhet då och då. En del tvillingföräldrar blir experter på att prata med en vuxen och två barn samtidigt! Rusa inte hem direkt om tvillingarna börjar bli vilda utan påminn 47

48 dem om att de får en belöning om de uppför sig bra. Om tvillingarna får vredesutbrott eller sätter sig på tvären när familjen besöker vänner och släktingar, tycker föräldrarna ofta att det är genant och låter dem få sin vilja igenom. Men barnen lär sig att dra nytta av situationen och föräldrarna ska hålla fast vid att samma regler såväl borta som hemma och inte ge efter för barnens utbrott. Av och på med kläderna De flesta små barn tycker om att visa sitt oberoende när det är dags att byta kläder. Antingen vill de klä av och på sig själva eller så vill de inte alls ändra klädsel. Att klä två viljestarka barn samtidigt kan vara mycket påfrestande. Då kan det vara värt att tänka på följande: Om man frågar ett litet barn Ska vi ta på dig tröjan nu? svarar barnet troligen nej. Det vet kanske inte vad det vill men har som motto: vid tvekan säg nej. Som förälder försöker man övertala barnet att säga ja, men barnet är förtjust över uppmärksamheten det fått och säger nej igen. Nu har föräldern tre val: att fortsätta att försöka övertala barnet, att ta på det motspänstiga barnet tröjan eller att ge upp och säga: Ja, ja, du kan ta på den senare. Om man står inför tvillingar som samstämmigt säger nej, blir effekten den dubbla. Kanske ger man upp inför uppgiften att få två små barn att ändra sig och tvillingarna lär sig i sin tur att det kan löna sig att stå enade. Visst bör barnen få öva sig i att fatta beslut, men det blir mindre förvirrande för dem om man säger: Nu sätter vi på dig en tröja. Vill du ha den röda eller den blå? Beslutsövningen kan helt enkelt bestå i att få välja färg. Små barn har inte alltid tålamod att vänta medan man byter kläder eller blöjor på dem. Om man inte har tid att ta på dem ett plagg då och då, kan man försöka fånga deras uppmärksamhet så länge att man hinner byta på dem. Prata om vad som 48

49 hänt under dagen, räkna upp färgerna på ett pärlband, titta på roliga bilder, foton eller vykort, säg rim och ramsor osv. Uppmuntra tvillingarna att försöka klä på och av sig själva, när de börjat visa intresse för det. Köp kläder och skor som är lätta att ta av och på. Matdags De flesta föräldrar ställs inför större eller mindre matproblem någon gång under barnens uppväxt. Barnen vill inte äta, sitter inte still eller kladdar med maten. Tänk på att de flesta matproblem minskar om man som förälder ser avspänt på det hela och inte kräver att barnen ska äta en viss mängd av maten. Ibland äter den ena tvillingen lugnt medan den andra klagar och petar i maten. I sådana fall bör man ignorera klagomålen från den missnöjda tvillingen och undvika att jämföra tvillingarnas beteenden. Risken finns annars att de fastnar i ett mönster av motsatsbeteenden, där den ena uppfattar sig som snäll och inte vågar vara olydig, medan den andra tror sig vara besvärlig och inte tycker det är mödan värt att försöka uppföra sig annorlunda. b lugn och ro vid matbordet Sätt dig ner och ät med barnen. Barn beter sig ofta bättre vid matbordet om en vuxen sitter med dem, om så bara för att dricka en kopp te. Om barnen är för trötta vid kvällsmålet bör man låta dem äta lite tidigare. Använd belöningsmetoden: säg åt tvillingarna att de får en efterrätt, t.ex. lite yoghurt eller glass, om de sitter ner måltiden igenom. Om tvillingarna vägrar sitta vid bordet, duka av deras tallrikar när ni andra ätit färdigt och ge dem varken extra mat eller uppmärksamhet. Vid nästa måltid är de säkert hungrigare. 49

50 Försök hålla måltiderna korta och ge mycket beröm när tvillingarna sitter vid bordet måltiden ut. Små barn har som bekant svårt att sitta stilla längre stunder. Lär barnen att fråga om de får gå från bordet när de är klara. Läggdags Små barn lever ofta upp när det är dags att sova. De springer runt, skrattar, skriker och blir alltmer uppjagade. Då kan det vara svårt att fånga in dem och få dem att komma till ro i sina sängar. Försök därför skapa en lugn atmosfär i hemmet när det börjar närma sig läggdags. Undvik vilda lekar och skrik, högljudd musik och TV-program. Låt dem inte bada tillsammans precis före läggdags om badet gör dem uppspelta. Om barnen är mitt uppe i en rolig lek eller mitt i ett pussel bör man inte alltid avbryta leken. Tala om för dem att nu är det 10 minuter kvar att leka. Även om de inte förstår klockan vet de att nu är det snart dags och blir inte lika överrumplade. Läs gärna med barnen och ha en riktig mysstund tillsammans varje kväll i en kvart. Lägg dem sedan i sina egna sängar och säg god natt! En del barn går snällt till sängs men börjar sedan fråga efter än det ena, än det andra. Då gäller det att vara bestämd och klargöra att de inte får be om något mer en gång till. Om tvillingarna skrattar, pratar eller bråkar i sängen trots tillsägelser, är det kanske bäst att låta dem somna i var sitt rum några kvällar framöver. I en del familjer låter man tvillingarna sova i skilda rum hela tiden, så att de kan ha olika sovtider och inte väcker varandra på natten. I andra familjer tycker man att tvillingarna kommer till ro lättare om de får sova tillsammans. Om tvillingarna sover i samma rum tar föräldrarna ofta upp den tvilling som vaknar och skriker för att inte väcka den andra. Barnen kan lätt falla in i ett mönster av uppvaknan- 50

51 den under natten. Försök därför få den tvilling som vaknar att komma till ro utan att ta upp honom eller henne. Om den andra tvillingen vaknar, bör inte heller den ges så mycket uppmärksamhet. De första nätterna man inte tar upp barnen kan bli besvärliga, men efter en vecka eller två märker tvillingarna att det inte lönar sig att vakna på natten. I tvåårsåldern går många barn igenom en period då de ogärna skiljs från sina föräldrar och särskilt ogärna vid läggdags. Men de flesta sömnproblem brukar lösa sig under det tredje levnadsåret. Om de fortfarande i treårsåldern inte kan sova en hel natt utan att vakna, kan man behöva hjälp. Hör med barnavårdscentralen eller en barnläkare vad som kan göras. Om tvillingarna vaknar tidigt på morgonen, händer det ibland att de ger sig ut på upptäcktsfärd och ställer till med kaos i köket eller vardagsrummet. Då kan ni installera en grind framför deras dörr som säkerhetsåtgärd. Men de flesta barn vill bara komma till mammas och pappas säng för att mysa! Hjälpa till Uppmuntra tvillingarna att hjälpa till hemma. Lär dem också att samarbeta om olika uppgifter. Låt dem t.ex. plocka undan sina leksaker tillsammans. Att vänja barnen vid att göra olika hushållssysslor själva är viktigt för att de ska kunna utveckla sin självständighet och lära sig ta ansvar. Om man som förälder i stället för att ge tvillingarna order ber dem om hjälp och själv glatt hjälper till, kommer de att tycka bättre om att hjälpa till hemma. Säg hellre Jag skulle behöva din hjälp med leksakerna och Kom, så går vi och bäddar sängen tillsammans än Plocka upp leksakerna! och Nu måste du bädda sängen!. 51

52 Rättvisa Tvillingar och deras föräldrar lägger ofta större vikt vid rättvisa än vad andra familjer gör. Med tvillingar går det inte lika lätt som med syskon i olika åldrar att säga: Det var din tur förra året, nu är det hennes eller Det är hans tur nu, men när du blir större får du också göra det. Till stor del ligger kravet på rättvisa hos föräldrarna, men tvillingarnas känslor av konkurrens och rivalitet sinsemellan om föräldrarnas tid och uppmärksamhet spelar också in. Tvillingarna kan börja utnyttja föräldrarnas bemödanden om att vara rättvisa och driva rättvisekravet in absurdum. Föräldrarna tvingas behandla dem exakt lika för att de inte ska bli avundsjuka, få vredesutbrott eller börja slåss. Förklara för dem att det hör livet till att inte alltid få allt som andra får och att saker jämnar ut sig i längden. Som små vill många tvillingar också dela erfarenheter rättvist sinsemellan. Om mamma och Lina bakat kakor medan Emma lekt med en kamrat, vill Emma sedan få baka kakor och Lina leka med kamraten. Och det måste vara likadana kakor Emma får baka, hur många det än finns i burken redan. Ibland kan man ordna sådana repetitioner, men förr eller senare måste tvillingarna acceptera att de är skilda personer och kommer att göra olika erfarenheter, hur orättvist det än kan tyckas. Ju tidigare de lär sig detta, desto lättare är det för dem att godta det. Att själv överdriva rättvisekravet kan också vara ett effektivt sätt att få tvillingarna att inse det orimliga i att alltid bli behandlad exakt lika: När Matilda ramlar och slår sig, vill du då att jag knuffar dig så att du också ramlar, Björn? 52

53 Kiv mellan två Tiddelipom och Tiddelipej Bestämde sig att strida Tiddelipom sa: Tiddelipej Har slarvat bort min skida! Då for förbi en väldig katt Som jagade en kråka. Det skrämde hjältar två så att De glömde bort att bråka. Lewis Carroll, fritt från engelskan I tvåårsåldern försöker tvillingarna hävda sig själva inte bara i förhållande till föräldrarna utan också i förhållande till varandra. Eftersom de ännu inte lärt sig dela på leksaker, blir slagsmål om ägodelar ett vanligt inslag i vardagen. De river, biter, slår eller sparkar varandra för att komma åt en åtråvärd leksak. Bråken blir fler genom att tvillingarna tillbringar så mycket tid tillsammans. De retar sig på varandra och det leder till bråk och slagsmål, särskilt om ena tvillingen är mer känslig och lättirriterad. När barnen är under två år kan man oftast avleda dem från kivandet med någon ny aktivitet eller leksak. Det kan också hjälpa att ta med barnen till ett annat rum eller gå ut med dem på en kort promenad. En del föräldrar lugnar sina barn genom att själva ge sig in och brottas med dem på lek. När tvillingarna blir för stora för att kunna avledas med någon annan aktivitet är det oftast bäst att låta dem få lösa sina konflikter utan föräldrarnas medverkan. Uppmuntra dem att komma överens utan att börja skrika eller slåss. När de märker att ni inte reagerar på deras höjda röstläge, sluter de kanske fred och gör något annat. Som förälder lär man sig snabbt när det är nödvändigt att ingripa. Försök hitta en lugn stund att prata med tvillingarna om hur meningslösa deras bråk vanligen är. Tänk på att de ofta 53

54 54 lärt sig av vuxna att bråka och gräla. Föregå med gott exempel och visa hur man kan lösa en konflikt utan bråk. Om konflikterna rör ägarskap kan det vara en bra lösning att skaffa dubbel uppsättning av vissa leksaker. Kanske hade ni förväntat er att de skulle kunna dela på leksaker innan de var riktigt mogna för det. Sätt upp några enkla regler för hur gemensamma leksaker ska delas. Övervaka leken lite noggrannare och ta undan en leksak om barnen inte kan komma överens om vem som ska få ha den. Det brukar vara omöjligt att veta vem som höll i den först. Ett annat knep är att använda en äggklocka och turas om. Låt varje barn leka i 10 minuter åt gången med den gemensamma leksaken. Det fungerar även långt upp i åldrarna när tv- och dataspel kommer in i bilden. Om tvillingarna gör varandra illa när de bråkar, måste man gripa in och skilja dem åt och förklara att de får vara tillsammans igen när de kan leka utan bråk. Ibland slåss tvillingar så våldsamt att man över huvud taget inte vågar lämna dem tillsammans. Det är viktigt att inte ge den tvilling som börjar slåss någon negativ uppmärksamhet genom att skrika eller tjata utan i stället lugnt säga åt honom eller henne att gå till sitt rum några minuter. I ett tvåårsåldern blir tvillingarnas bitande ofta besvärligt. Skilj dem åt i rummet då och då med hjälp av barnstolar, grind eller lekhage, så att du inte behöver vaka över dem hela tiden. Pröva om nappar eller bitleksaker kan avleda dem från att bita varandra. Ge bitandet så lite uppmärksamhet som möjligt och lyft bort tvillingen som bits om den inte vill sluta. Ge tröst åt den som blev biten istället och låt det barnet få all uppmärksamhet. Använd gärna time out-metoden. Lämna inte tvillingarna för sig själva alltför länge. Uttråkade barn börjar oftare bråka. Lek med dem, ge dem uppslag till roliga aktiviteter och se till att dagen blir så omväxlande som möjligt. Att tvillingar bråkar kan bero på att de alltid konkurrerar

55 om föräldrarnas uppmärksamhet. Försök få tid för tvillingarna var för sig regelbundet. Kanske kan de turas om att vara hemma med en av er en eftermiddag i veckan. Ansträng er att behandla dem som enskilda individer. Om de slipper konkurrera med varandra och får bättre självkänsla, blir konflikterna färre dem emellan. Bråk mellan tvillingar kan också bero på att de tillbringar för mycket tid tätt inpå varandra. Tvillingar som får egna rum blir ofta märkbart bättre vänner. Om era tvillingar av praktiska skäl inte kan få egna rum, dela då upp deras sovrum i två avskilda delar. Uppmuntra dem också att skilja på sig ibland och ha egna intressen och vänner. Se till att de får egna fritidssysslor och aktiviteter. Trygga tvillingar Tvillingar med ett tryggt förhållande till sina föräldrar frigör sig lättare från dem och utforskar omvärlden med större tillit. Förhållandet mellan föräldrarna och tvillingarna stärks av att föräldrarna är lyhörda för barnen och deras behov och svarar dem positivt när de söker deras uppmärksamhet. Eftersom kraven på tvillingföräldrar är fördubblade och tröttande, kan tvillingar mötas av negativa svar som Stör mig inte eller inget svar alls. Följden blir att de känner sig osäkra och kräver än mer uppmärksamhet och tecken på tillgivenhet från föräldrarna för att förvissa sig om att de är älskade. I många familjer faller det sig naturligt att tvillingarna står närmast var sin förälder, kanske därför att deras personligheter överensstämmer eller därför att den ena tvillingen är mer mammig än den andra. I familjer med äldre syskon är det vanligt att pappan tar sig an de äldre barnen, medan mamman sköter om tvillingarna. Men varje barn behöver känna närhet och uppskattning från både pappa och mamma. Därför bör föräldrarna försöka undvika uppdelningar av det här slaget. En del tvillingar tar på sig motsatta roller, t.ex. snäll och 55

56 bråkig, under kortare eller längre perioder. Föräldrarna kan börja tvivla på att de verkligen älskar båda tvillingarna. Men oftast byter tvillingarna roller efter ett tag och den bråkiga tvillingen blir plötsligt snäll och tillgiven. Om den ena tvillingen tycks behöva mer uppmärksamhet under en tid, ge den det så länge inte den andra tvillingen kommer i skymundan. Också barn som är tillbakadragna och inte pockar lika mycket på föräldrarnas uppmärksamhet behöver tid för sig själva med föräldrarna. Låt ena tvillingen vara hos t.ex. sina far- eller morföräldrar medan den andra är med någon av er. Låt dem om möjligt gå växelvis till dagis eller turas om att vara ensamma där en eftermiddag i veckan. Bristen på uppmärksamhet kan kompenseras genom ett nära förhållande till någon annan vuxen, ett äldre syskon eller ett husdjur. Ofta har familjens vänner och släktingar stor glädje av att ta sig an tvillingarna en i taget och bli viktiga personer i deras liv. Det är ju också enklare så. Lek för två Genom leken lär tvillingarna känna sin omgivning; de lär sig hur de ska leva i den och hur de kan förhålla sig till människorna i den. Lägg alla krav åt sidan då och då och ta er tid att vara med era tvillingar. Njut av deras sällskap, lek och prata med dem, titta i böcker och sjung med dem. Tvillingarna behöver som alla barn kärlek, idéer och uppslag, stimulans i språkutvecklingen och hjälp när leksaker krånglar. De behöver er mycket mer än de behöver varandra, även om det inte alltid verkar så. Tvillingars lek begränsas ibland av att de är två småbarn i samma ålder. En del lekar och aktiviteter som går bra att ordna med ett småbarn är nästan omöjliga med två; ett bra exempel är vattenlek vid diskbänken bredvid ena föräldern. Genom att vara medveten om detta, kan man se till att tvillingarna ändå inte går miste om viktiga lekar och erfarenheter. 56

57 Att leka med vatten är roligt och stimulerande för alla barn. Fyll diskhon med vatten och förse tvillingarna med var sitt förkläde, var sin stadig stol och en uppsättning oömma koppar, muggar, skedar och vispar. Ställ dem på var sin sida av diskhon och passa på att laga middag under tiden! Ge dem också om möjligt tid för vattenlek i badet men ha dem alltid under uppsikt. Tvillingar kan ofta leka långa stunder tillsammans. Men även om tvillingar kan roa sig utan sina föräldrar bättre än ensamfödda barn, bör man inte lämna dem att leka för sig själva alltför länge före femårsåldern. Om de blir uttråkade kan de tröttna och börja bråka, precis som vilka småbarn som helst. Ibland förstör tvillingarna för varandra när de leker och börjar kanske bråka i stället, eftersom de inte tycker det är mödan värt att börja med något som den andra tvillingen ändå bara kommer att riva ner. Låt dem sitta åtskilda i barnstolar eller lekhage ibland, så att de kan koncentrera sig på ett pussel eller bygge. Ta hand om den stökiga tvillingen själv och sysselsätt honom eller henne med något annat. Ju mer tvillingarna får öva sig i koncentration som små, desto bättre kommer de 57

58 att kunna koncentrera sig när de ska lära sig läsa, skriva och räkna i skolåldern. Klossar, bygglek, lego, pussel, leksaksfigurer, bilar och tågbana är roliga leksaker, så länge det finns tillräckligt av dem för var och en av tvillingarna. Leksaker som främjar samarbete är särskilt bra för tvillingar. Att rita, måla, klistra och klippa är andra bra aktiviteter; se bara till att var och en av tvillingarna har egna verktyg och material. Barn lär sig successivt att dela på saker, men det kan vara svårt att lära sig dela på färgburken när man är mitt uppe i en spännande målning. Förse tvillingarna med färger och kritor, barnsaxar som det går att klippa med, tidningar att klippa i, papper och kartong, färgat papper, pappersklister, garn- och tygrester m.m. Låt dem sitta med dig vid köksbordet eller på tidningspapper på golvet. Ju äldre barnen blir, desto längre stunder i sträck kan de sitta stilla. Med lera kan tvillingarna sysselsätta sig långa stunder på egen hand. En rittavla med kritor till kan också vara rolig för tvillingar i förskoleåldern. Med den kan man leka rollekar och turas om att vara lärare och elev. Att läsa och titta i bilderböcker ger sysselsättning och närhet till båda tvillingarna samtidigt. Ordna först så att båda sitter bekvämt, annars börjar de lätt bråka om bästa platsen. Läs ibland med en tvilling i taget inte minst för att främja språkutvecklingen och intresset för böcker. Tvillingarnas vänner Tvillingar i förskoleåldern träffar i allmänhet inte jämnåriga kamrater lika ofta som ensamfödda barn gör. Behovet tycks inte lika stort; tvillingarna har ju varandra och föräldrarna ordnar inte lekstunder med andra barn i samma utsträckning som föräldrar till ensambarn. Men det är viktigt att tvillingarna redan tidigt får träffa andra barn någon gång i veckan på en öppen förskola eller hos bekanta. Genom att träffa andra 58

59 barn i samma ålder, lär de sig att klara sig i nya sociala situationer och får det lättare när de börjar på förskola. Många tvillingföräldrar föredrar att bjuda hem barn två och två att leka med tvillingarna. Ett barn som kommer ensamt kan lägga beslag på den ena tvillingen och lämna den andra utanför. Ett ensamt barn blir kanske också konfunderat av att möta två okända barn på samma gång och vet inte riktigt hur det ska bete sig. Risken finns också att tvillingarna går ihop mot ett ensamt barn på besök och gör allt för att köra bort det eller behandlar det som en leksak. Hos vissa tvillingfamiljer kan bara hårdhudade barn, t.ex. minstingen i en stor syskonskara eller andra tvillingar, komma och hälsa på. En lösning för tvillingar som blir stökiga, när ett barn kommer på besök, kan vara att de får träffa barnet på mer neutral mark, förslagsvis på en lekplats eller i en park, där de inte känner samma behov av att försvara ett revir. Låt dem också få träffa andra tvillingar. Det händer att tvillingar håller ihop och inte vill leka med några andra barn alls. Då är det viktigt ge dem möjlighet att träffa andra barn var för sig ibland. Det kräver en del organisation och förhandlande med tvillingarna men är vanligen väl värt besväret. Ju äldre barnen blir, desto vanligare är det med var sin bästis. Tvillingsäkert Av flera anledningar måste man tänka sig för extra noga, när man ska skapa en säker miljö för sina tvillingar. Tvillingarna kan tillsammans försätta sig i farliga situationer mycket lättare än ett ensamt barn. Tillsammans är de starka nog att knuffa en stol närmare ett öppet fönster eller en förbjuden hylla. De kan ta sig ut från lekhagar och stängda rum genom att använda varandra som stege. Tvillingar företar sig ofta mycket farligare saker än syskonpar i olika åldrar, där den ena är tillräckligt stor för att inse 59

60 faran och den andra för liten för att kunna göra något själv. Tvillingar uppmuntrar dessutom varandra att ta större risker än ett ensamt barn i samma ålder skulle göra. Det är lättare att hålla reda på ett ensamt barn; tvillingar kan ge sig iväg åt var sitt håll. Ofta passar den ena tvillingen på att smita just när den andra gjort sig illa eller spillt ut mjölken. När ett ensamt barn leker fungerar en plötslig tystnad som en tydlig varningssignal till föräldrarna: nu är det något på gång! Med tvillingar är det svårare. Den ena tvillingens ljud döljer att det blivit tyst kring den andra. Ordna en säker plats i hemmet där tvillingarna kan leka tryggt och utforska omgivningen, utan att ni måste ha ögonen på dem hela tiden. Inte alla familjer har ett rum som helt kan lämnas över till tvillingarna. Men man kan försöka ordna vardagsrummet så att tvillingarna kan vistas där under dagen. Det viktigaste kravet på rummet är att det har en stor golvyta för lekar och en stor soffa, ärtsäck eller kuddar, där ni kan sitta och gosa och titta i böcker. En madrass att hoppa på är också bra. Lekhagen Vissa tvillingar leker lugnt sida vid sida i timtal, andra gör det inte. En lekhage kan komma väl till pass i tvillingfamiljen. Den fungerar bra, när man behöver skilja tvillingar åt som stör varandra. Den kan också bli sovplats åt dem under dagen eller förvaringsplats för leksaker under natten. Den är en säker plats att förvara barnen på om det ringer på dörren eller i telefonen. 60

61 b säkerhetsåtgärder Se till att alla fönster har säkerhetsspärrar. Använd sele i höga stolar och vagnar. Installera en fast grind högst upp i trappor. Om grinden är avtagbar kan tvillingarnas gemensamma tyngd få den att lossna. Tänk också på att ni kan behöva använda grind längre tid med tvillingar än med ensamfödda barn, eftersom tvillingar kan knuffa till varandra i trappan. Stanna hos tvillingarna när de badar, även sedan de lärt sig sitta stadigt. Ena tvillingen kan knuffa till den andra, så att den ramlar omkull. De kan också trycka ner varandra under vattnet. Håll dörrar stängda med hakar eller lås eller uppställda med krok eller snöre. Annars är det lätt hänt att det ena barnet klämmer det andras fingrar när de övar sig att stänga och öppna dörrar. Installera spärrar på skåp- och ugnsluckor. Förvara knivar och andra farliga redskap i barnsäkra lådor. Ha tvillingarna under uppsikt, när de är i köket. Håll ömtåliga och värdefulla saker utom räckhåll för tvillingarna. Sätt fast hakar högt upp på dörrarna, så att vissa rum kan stängas av snabbt och lätt. Det ger också äldre syskon en möjlighet att ha sina tillhörigheter i fred. Fäst hyllor och skåp vid väggen eller ställ undan dem tills vidare. Möbler som klarar attacker från ett barn kan lätt tippa, om två barn bestämmer sig för att klättra upp på dem samtidigt. Lämna inte tvillingarna för sig själva utomhus, om inte grindar och stängsel mot gatan är helt säkra och höga nog för att hindra dem att med en gemensam ansträngning komma över. 61

62 Man kan öva trafiksäkerhet på små lugna gator och ta ut tvillingarna en och en ibland, så att de får gå på egen hand på trottoaren och lära sig att se upp för bilar och cyklar. Att träna barnen att hålla i vagnen vid promenader är en bra övning inför förskolan. Pröva också att använda handledsband. Det är elastiska band som man fäster med kardborreband runt barnens handleder och som ger barnen en lagom möjlighet att springa omkring. Det ger föräldrarna ökad kontroll och säkerhet när barnen ännu inte lyssnar utan bara springer iväg åt var sitt håll. Om tvillingarna skadar sig eller blir sjuka Olyckor kan hända, hur säker man än gör barnens omgivning. Tvillingar står varandra så nära att båda ofta drabbas, om den ena råkar ut för något missöde i sin tvillings åsyn. En tvillingförälders kommentar illustrerar detta: Johan fastnade med huvudet under en hylla, men det var Olle som skrek och skrek. I sådana situationer behöver båda tvillingarna lika mycket tröst och hjälp att förstå vad som hänt. Om man måste åka in till sjukhuset eller vårdcentralen med den ena tvillingen bör man ta med den andra också. Det kan vara mycket stressande att se sin tvilling åka iväg när något har hänt och det är bättre för tvillingarna att vara tillsammans. Om den ena tvillingen blir förkyld eller får maginfluensa kommer den andra antagligen att smittas, och det är inte mycket att göra åt det. Om det gäller allvarligare sjukdomar bör ni fråga en läkare till råds om vad ni ska göra. När båda tvillingarna är sjuka samtidigt, måste man ibland 62

63 ensam klara av att bära och trösta dem. Pröva då att låta dem ligga bredvid dig i sängen delar av dagen eller ta dem med ut i vagn, om det inte innebär någon fara för dem. Be också om möjligt människor i omgivningen om hjälp. Om tvillingarna är sjuka en längre tid, kan ni begära att få tillfällig hemhjälp från kommunen. Ena tvillingen på sjukhus Men vad gör man om den ena tvillingen behöver läggas in på sjukhus och båda barnen är för små för att vara skilda från sina föräldrar en längre tid? Frågan kompliceras av att tvillingarna dessutom ofta har svårt att vara skilda från varandra. Om det inte är möjligt att låta den friska tvillingen vara med på sjukhuset, kan det vara bäst att låta honom eller henne stanna hemma med någon som han eller hon litar på och tycker om. Föräldrarna kan naturligtvis också turas om att vara på sjukhuset. Se till att tvillingarna får träffa varandra så ofta som möjligt. Om den friska tvillingen inte kan komma på besök, bör man förklara för honom eller henne vad som händer med tvillingen på sjukhuset. Ta teckningar, fotografier och lekar till hjälp. När tvillingarna återförenats kommer de att bearbeta händelsen genom att prata mycket om den och leka sjukhuslekar. Tvillingarnas syskon Tvillingarna får ofta merparten av föräldrarnas uppmärksamhet, vilket gör att deras äldre syskon lätt hamnar i skymundan. Barn som känner sig försummade kan reagera med att gå tillbaka i utvecklingen och vilja bli små igen; de kissar på sig, vill sova hos föräldrarna, klättrar upp i tvillingarnas vagn, vill ha blöjor, pratar barnspråk osv. De kan också reagera med att få vredesutbrott, slåss och bitas, retas, bli mycket själviska eller överdrivet ambitiösa. För att förebygga sådana problem är det viktigt att föräld- 63

64 rarna ger varje barn den tid, uppmärksamhet och kärlek det behöver och tydligt visar att barnen är accepterade och älskade som de är. Bägge föräldrarna bör försöka få tid på tu man hand med det äldre syskonet. I de flesta tvillingfamiljer brukar det ordna sig så småningom för både tvillingarna och deras syskon. En del tror t.o.m. att deras äldre barn haft lättare att acceptera tvillingarna än om de fått ett ensamt småsyskon. Äldre syskon Att få tvillingar i familjen innebär en stor förändring och inte minst för det äldre syskonet. Det har stått i centrum för föräldrarnas uppmärksamhet i flera år och måste nu plötsligt dela föräldrarna med två nykomlingar. Gentemot tvillingarna visar det äldre barnet ofta sina bästa sidor av kärlek och omtänksamhet. En studie visar också att de flesta barn tycker om att ha tvillingar till småsyskon och kommer bra överens med dem. Pojkar tycks dock ha svårare att anpassa sig än flickor. Storebror som blir svartsjuk, blir ofta bråkig och kan hamna i en ond cirkel av uppträden och tillsägelser. Om han börjar bråka med dem, kan time out-metoden fungera. Han får en varning och får inte vara med under några minuter om han gör det igen. Det är viktigt att få honom att inse att han inte kan jaga bort tvillingarna eller få extra uppmärksamhet genom att bråka med dem. Utlova en belöning, gärna i form av egen tid, om han låter tvillingarna vara ifred. Även storasyster kan bli klängig och mammig, men hon tycker också om att härma mamma och hjälpa till med tvillingarna. Det är viktigt att se upp så inte detta går till överdrift; hon behöver också få vara liten ibland. Barnet som är flera år äldre än tvillingarna klarar vanligen deras ankomst bättre. Det är säkert på sin ställning i familjen och kan tycka det är roligt att få agera extraförälder åt småsyskonen. 64

65 Om syskonet ska börja på dagis, bör det få göra det några månader innan tvillingarna kommer. Då kan invänjningen ske i lugn och ro och utan att barnet känner sig undanträngt. Om syskonet redan går på dagis bör man låta det få fortsätta gå heltid genom att begära dispens. De flesta kommuner visar sig förstående mot tvillingfamiljer och beviljar oinskränkt fortsatt barnomsorg under föräldraledigheten. Både äldre och yngre syskon kan ibland känna sig utanför i familjen. Föräldrarna och tvillingarna bildar par, men syskonet hamnar vid sidan om. Tvillingarna utesluter dessutom ofta syskonet från sina lekar, om än inte medvetet. I så fall reagerar barnet ibland med att bli ett besvärligt barn, som får vredesutbrott eller stör tvillingarnas lek. Men ett syskon som till en början skyggat för tvillingarnas framfart kan också bli deras gängledare och sporra dem till att göra sådant som de på egen hand inte skulle våga sig på. b förbered syskonet Det är viktigt att förbereda det äldre barnet inför tvillingarnas ankomst, men berätta inte om tvillingarna alltför tidigt. Små barn har en vag tidsuppfattning och kan bli otåliga, om de tror att tvillingarna ska komma vilken dag som helst. Berätta att tvillingarna är små och trötta i början och att det dröjer ett tag, innan de kan vara med och leka. Titta i tidningar och böcker med bilder av tvillingar. Försök att träffa en tvillingfamilj. Ge syskonet två dockor att ta hand om som sina egna tvillingar. Låt barnet följa med vid besök på mödravårdscentralen och på sjukhuset. Se till att inte förändra för mycket i barnets liv. Låt det inte byta sovplats i samband med tvillingarnas ankomst och vänta med all potträning. Behåll rutinerna i familjen. 65

66 Skydda syskonet Hur väl man än förbereder det äldre syskonet på tvillingarnas ankomst, kan det få svårt att anpassa sig till att det inte längre är minst i familjen. Under de första månaderna brukar det inte vara några problem; småsyskonen sover ju en stor del av tiden. Men när tvillingarna kommit upp i ettårsåldern finns de plötsligt överallt. Påträngande, fordrande och charmiga tar de all plats. Syskonet behöver beskydd. Respektera syskonets ägodelar. Hitta en säker förvaringsplats för syskonets saker, helst i hans eller hennes rum. Släpp inte in tvillingarna dit hur som helst. Se till att syskonet har en egen plats att dra sig undan till med sina kamrater och aktiviteter. Sätt tvillingarna i en lekhage eller i var sin hög barnstol, så att syskonets teckningar och byggklossar får vara i fred. Låt syskonet komma ifrån tvillingarna ibland. Att få vara på dagis med sina kompisar är ofta bättre än att vara hemma med en förälder som är helt upptagen av tvillingarna och hushållet. Påminn far- och morföräldrar, andra släktingar och bekanta om att syskonet behöver få lika mycket uppmärksamhet som tvillingarna. Tvillingföräldrar brukar uppskatta när bekanta på besök inte bara sitter och beundrar tvillingarna utan också tar sig tid till deras syskon. Tänk på att det kan vara svårt för barnet att se hur människor stannar och tittar på tvillingarna när familjen är ute på promenad. Gå ut med barnet utan tvillingarna då och då. Presentera alltid det äldre syskonet först, när någon frågar om tvillingarnas namn. 66

67 b tid för syskon Matningsrutiner i stället för att mata tvillingarna vid behov gör det lättare att få tid för det äldre barnet. Man kan mata en tvilling i taget, så har man en hand till övers för syskonet. Man kan också ta fram en låda med speciella leksaker åt syskonet, när tvillingarna äter. Låt TV:n stå avstängd när tvillingarna gått och lagt sig, så kan syskonet få en stunds extra lek, lite prat och en godnattsaga. Se till att finnas till hands för en kram, sagoläsning och prat också när tvillingarna är med. Tänk på att syskonet har ett extra stort behov av mamman de första dagarna efter hemkomsten från BB. Låt någon som står familjen nära, t.ex. en far- eller morförälder, koncentrera sig på det äldre barnet, ta det med sig på utflykter eller bio. Se till att syskonet får vara med när tvillingarna fotograferas eller när de uppmärksammas på annat sätt. Håll god kontakt med syskonets förskolepersonal. De kan se sådant som går föräldrarna förbi. Yngre syskon Tvillingföräldrar, som vill ha flera barn, brukar vänta med att skaffa småsyskon till tvillingarna. Många tycker att ett intervall på tre fem år är lämpligt för att kunna ge både tvillingarna och det nya barnet tillräckligt med tid och uppmärksamhet. Föräldrarna hinner då också njuta mer av det nya barnet. Med några års mellanrum blir inte heller tiden under graviditeten lika arbetsam, eftersom tvillingarna är mindre klängiga och inte behöver bäras lika mycket. Tvillingar påverkas troligen inte lika mycket som det ensamfödda barnet av ett småsyskons ankomst. De är redan vana vid att behöva dela föräldrarna med någon annan. Men också 67

68 68 tvillingar behöver förberedas och visas hänsyn, när de ska anpassa sig till den nya situationen. Låt tvillingarna hjälpa till med att ta hand om det lilla barnet. Låt det också få sova middag i en avskild del av hemmet, så kan tvillingarna leka utan att ständigt behöva hyssjas ner. Tvillingar som får småsyskon kan också få dispens när det gäller daghemsplats. Hör med kommunens barnomsorgsansvariga om möjligheterna att låta tvillingarna gå heltid på dagis.

69 På väg mot självständighet Min tvilling och jag När en tvilling i spädbarnsåldern blivit medveten om sin egen kropp börjar den känslomässiga separationen inte bara från föräldrarna utan också från tvillingsyskonet. Men att se var gränsen går mellan mig och min tvilling kan vara svårt, särskilt om tvillingarna liknar varandra mycket. Tvillingarna kan se varandra som spegelbilder av sig själva. Det har visat sig att enäggstvillingar känner igen sin tvillings spegelbild, innan de känner igen sin egen, och detta gör de senare än tvåäggstvillingar. Osäkerheten på den egna identiteten avspeglar sig också i tvillingarnas språk. Tvillingar lär sig senare än ensamfödda barn att använda jag och mig. De har svårt att skilja på ental och flertal. De använder ofta jag när de menar båda två och vi och oss när de talar om sig själva. Strax före tvåårsdagen kan många barn säga sitt eget namn, och definiera sig själva. Men för tvillingar kan detta ta längre tid. Enligt en undersökning kunde bara fyra av tio tvillingar i den här åldern säga sitt eget namn mot sex av tio ensamfödda barn. Ett par enäggstvillingpojkar i tvåårsåldern tillfrågades upprepade gånger om sina namn. Den ena svarade varje gång Anton Jonas och den andra bror. En del tvillingar i förskoleåldern funderar över om de är en hel person eller bara ena halvan av en hel person. En tvåäggstvilling berättar: I femårsåldern trodde jag att David och jag var hälften av allting, eftersom vi var tvillingar. Jag trodde att jag skulle bli hälften så lång som en normal person. Osäkerheten på identiteten kan kvarstå upp i vuxen ålder. Tvillingen kan få en känsla av att se sig själv som i en spegel eller i ett skyltfönster, när den betraktar sin tvilling. 69

70 Att skiljas från varandra Det första steget i utvecklingen mot en egen identitet ligger i att barnet identifierar sig med modern. Detta kan vara svårare för tvillingar att göra, eftersom föräldrarna inte alltid kan ge var och en sin fulla uppmärksamhet lika ofta som föräldrarna till ett ensamfött barn. Också senare steg i utvecklingen kan kompliceras av tvillingskapet. Ett litet barn lär sig gradvis att det är en person skild från modern. Barnet har ofta en särskild leksak eller tygbit som ersättning för mamman när hon inte är där. Tvillingen vänjer sig vid att den andra tvillingen oftare är i närheten än mamman och blir lika ledsen om tvillingen försvinner som när mamman gör det. Tvillingarna vill helst inte att mamman ska gå någonstans om de inte får vara tillsammans. När de träffas igen efter att ha varit åtskilda händer det att de avvisar varandra först, precis som det ensamfödda barnet kan göra med sin mamma om hon varit borta en tid. Det nära förhållandet mellan tvillingarna leder inte till att de blir mer självständiga gentemot föräldrarna, som man kanske skulle tro. Tvärtom kan frigörelsen försenas, eftersom de hela tiden har varandra som stöd och inte behöver lära sig att klara sig på egen hand. Därför är det viktigt att träna tvillingarna tidigt att vara ifrån varandra under korta stunder. Ta ofta med ett barn i taget på olika ärenden och utflykter. Tvillingtypens betydelse Vilken typ av tvilling man är tycks påverka närheten tvillingar emellan. Enäggstvillingar står i allmänhet varandra närmare än tvåäggstvillingar. Enäggsflickor har i sin tur ett mer nära förhållande än enäggspojkar och är ofta mer utåtriktade och högljudda. Tvåäggspojkar konkurrerar ofta mer sinsemellan, men har å andra sidan ett lättsammare förhållande till sina föräldrar än jämnåriga, ensamfödda barn. Tvåäggsflickor brukar vara de 70

71 mest livliga och utåtriktade av alla tvillingtyper. I flicka pojkeparen, dvs en tredjedel av alla tvillingar, finns en tendens att stå längre ifrån varandra än andra typer av tvillingpar. Flickan brukar dominera förhållandet och vara mer sällskaplig än pojken, men de konkurrerar mindre med varandra än vad nästan jämnåriga ensamfödda syskon av motsatt kön ofta gör. Dessa generaliseringar stämmer givetvis inte på alla tvillingpar. Många andra faktorer påverkar också tvillingarna och deras förhållande. Närhet och beroende Tvillingar tillbringar stor del av sin barndom tillsammans och blir alltmer mottagliga för varandras känslor och behov. De står varandra nära och hyser vanligen stor medkänsla och sympati för varandra. Denna närhet gör att tvillingar många gånger kan bilda en mycket stark enhet gentemot föräldrar, vänner och lärare. Men närheten kan ha sina avigsidor: Om tvillingarna är tillsammans nästan jämt tröttnar de på varandra och börjar bråka. De riskerar också att bli alltför beroende av varandra och utan kontakt med andra barn. De lär sig helt enkelt inte att umgås med andra barn. Var för sig kan tvillingarna vara lugna och samarbetsvilliga men tillsammans blir de vilda och okoncentrerade. Tvillingar, som aldrig skiljs åt, går lätt miste om tillfällen att vara för sig själva ibland och lära sig att trivas på egen hand och ta egna initiativ. Ett barn behöver stunder av avskildhet för att kunna utveckla sin personlighet; med lugn och ro omkring sig blir barnet medvetet om sina innersta behov och känslor. Den ständiga samvaron kan också få tvillingarna att förlita sig för mycket på sitt tvillingskap för att få uppmärksamhet och vänner. Det kan få till följd att de inte utvecklar den egna personligheten och sociala förmågan tillräckligt. Särskilt tvil- 71

72 lingflickor kan löpa den risken, eftersom samhället och massmedia fortfarande uppmuntrar flickor att i stor utsträckning lita till sitt utseende för att nå framgång. Tvillingflickor kläs oftare i likadana kläder och väcker därmed än större uppmärksamhet. Många av dem kan inte förmås att klä sig i olika kläder ens i tonåren. Att ständigt vara tillsammans hindrar inte bara tvillingarnas utveckling som individer; det försvårar också för dem att skiljas åt när de nått vuxen ålder. Eftersom en människas personlighet till stor del formas under de första levnadsåren, är det av stor betydelse att tvillingarna får vara åtskilda ibland redan som små. Tvillingar behöver vara ifrån varandra ibland för att lära sig att de är skilda individer och kunna utveckla sin personlighet, självständighet och självkänsla. Under sin uppväxt har tvillingarna också stort inflytande på varandras utveckling. De påverkar varandra både direkt genom att lära av och konkurrera med varandra och indirekt genom att föräldrar och andra i omgivningen jämför dem och ger dem kännetecken. De följs åt i utvecklingen och kan stimulera varandra till nya framsteg. Vanligen når de olika milstolpar i utvecklingen nästan samtidigt och kan t.ex. börja sitta, krypa och gå med bara några timmars mellanrum. Vem kom först? Ett barns placering i syskonskaran kan ha inverkan på dess utveckling. Det äldsta barnet i en familj kan t.ex. bli dominant och ambitiöst, det näst äldsta mer lättsamt och kreativt, mellanbarnet kanske aggressivt, svartsjukt och osäkert, medan det yngsta agerar barnsligt och är gladlynt men benäget att känna sig underlägset. Bland tvillingar är det inte ovanligt att följa det här mönstret, ofta med utgångspunkt från vem som föddes först. Om 72

73 tvillingarna är äldst av flera syskon, visar den förstfödda ofta upp äldstabarnets vanliga egenskaper och den andra andrabarnets. Ibland är det inte födelseordningen utan tvillingarnas inbördes vikt eller längd som avgör. Den tvilling som väger mest blir oftare den dominanta, även bland enäggstvillingar. Jämförelser och polarisering Också föräldrar som ser sina tvillingar som två egna personligheter kan ha svårt att undvika att jämföra dem. Den som är tvilling får alltför lätt en etikett som den långa, den sportiga eller den livligaste. Eftersom tvillingar jämförs mycket mer än andra syskon, är de ofta överkänsliga för ganska obetydliga skillnader dem emellan. En tvilling som hela tiden får heta den korta, därför att den är några centimeter kortare än sin tvilling, kan få för sig att den är en dvärg. Skämtsamma berättelser om hur tvillingarna föddes, att den ena vann tävlingen och kom ut först medan den andra var tålmodig och lät den andra gå före, kan tas på allvar av tvillingarna och leda till att de antar motsvarande roller gentemot varandra. Det är viktigt att tvillingarna vet att föräldrarna inte förväntar sig att de ska vara lika till utseende och begåvning. Som förälder bör man därför också avråda vänner, släktingar och förskolepersonal från att jämföra tvillingarna sinsemellan. Tvärtemot vad man skulle kunna tro påverkas tvillingar under sin uppväxt till viss del att bli olika varandra. Det har visat sig att enäggstvillingar som vuxit upp på skilda håll liknar varandra mer till sätt och temperament än tvillingar som tillbringat sin barndom tillsammans. Fria från konkurrens från sin tvilling har de kunnat utveckla alla sidor av sin personlighet. I sin strävan att bli egna personer och få individuell uppmärksamhet av föräldrarna och andra i omgivningen skapar och överdriver tvillingar ofta skillnader sig emellan. Det kan 73

74 74 förefalla som om den ena tvillingen skaffar sig monopol på en viss egenskap eller färdighet och att den andra då inte har något att vinna på att utvecklas i liknande riktning. Därför polariserar de sina beteenden och intressen och blir varandras motsatser: utåtriktad och inåtvänd, bråkig och snäll, utemänniska och innesittare osv. Detta kan fortsätta långt upp i åldrarna. I extrema fall kan polariseringen få till följd att den ena tvillingen helt ger upp på de områden där den andra är framgångsrik, eftersom den inte tror sig kunna klara sig lika bra. Ett barn som ser sitt tvillingsyskon börja gå kan t.ex. ge upp sina egna försök för en tid. En tvåäggstvilling som tillfrågades på dagis om hon ville lägga ett visst pussel svarade Nej, det kan jag inte, men Helena kan och gjorde inte ens ett försök att lägga pusslet. Föräldrar, förskolepersonal och lärare bidrar ofta till polariseringen genom att jämföra tvillingarna och betona skillnader mellan dem. När tvillingarna Lukas och Anna började skolan hamnade Lukas före i läsning, medan Anna visade sig vara duktig på att rita. Barnen fick beröm för sina respektive förmågor och började så småningom säga: Lukas är bra på att läsa och Anna är bra på att rita. Läraren hade sedan all möda att övertyga Lukas om att också han kunde rita och Anna att hon kunde läsa. Som små turas tvillingar om att vara dominanta och underordnade. Ibland kan den ena tvillingen utvecklas till att bli alltmer utåtriktad och pratsam, medan den andra blir mer inåtvänd och tyst. I sådana par är det inte sällan den tysta tvillingen som ändå får sista ordet: Hampus är mer aggressiv, medan Johan är tyst och känslig. Men när det gäller, då är det Johan som bestämmer. Om den ena tvillingen dominerar inom ett visst område, kan den andra bli beroende av sin tvilling på just det området. I ett flicka pojkepar mognar flickan oftast före sin bror och

75 blir automatiskt den dominanta av dem. Hon tar hand om sin bror, kan knyta skorna åt honom, göra läxorna åt honom och försvara honom. Föräldrarna till ett flicka pojkepar blev medvetna om hur beroende pojken var av sin syster först när tvillingarna placerades i skilda klasser i skolan. Pojken visste inte hur han skulle bete sig mot läraren, eftersom systern dittills tagit hand om deras kontakter utåt. Motverka polarisering Följden av polarisering kan bli att tvillingarna inte utvecklar alla sidor av sin personlighet och att en del talanger och egenskaper förblir dolda. Om den ena tvillingen gett upp på ett eller flera områden och förhåller sig passiv, behöver han eller hon uppmuntran och möjlighet att försöka på egen hand utan att snegla på sin tvillings framsteg. En tvillingpojke som knappt kunde hålla i en penna i lekskolan kände sig underlägsen sin bror, bl.a. därför att han var duktig i att teckna. Tvillingarna placerades i skilda klasser när de började skolan. Inom ett år hade pojken börjat rita fantasifulla teckningar och utvecklades sedan på område efter område. Om en tvilling under en period är lugnare och snällare än den andra som är retlig och sätter sig på tvären, kan polariseringen förstärkas och man hamnar i en ond cirkel. Den snälla tvillingen bemöts positivt och blir allt trevligare, medan den bråkiga tvillingen bemöts negativt och blir allt besvärligare. Cirkeln kan brytas om föräldrarna koncentrerar sig på att berömma och uppskatta den bråkiga tvillingens goda sidor och ger så lite uppmärksamhet som möjligt åt de dåliga. Pappan till ett flicka pojkepar kan känna sig negativt inställd till sin son, om han inte är lika aktiv och framåt som sin syster. Pojken kan då bli alltmer tillbakadragen och isolera sig. Utvecklingen kan vända genom att pappan lär sig acceptera 75

76 pojken som han är och börjar aktivera sig med honom på tu man hand: laga mat, tvätta bilen, cykla, sparka boll eller på annat sätt vara tillsammans för sig själva. I ett par med två pojkar kan ibland den ena pojken vara mer intresserad av samma saker som sin far och komma honom allt närmare, medan den andra pojken känner sig avvisad och utanför. Då är det viktigt att pappan ser till att uppmärksamma och berömma också hans intressen och aktiviteter. Visa tvillingarna kärlek och tillgivenhet, också om den ena eller båda stundtals är avvisande. Visa också tillgivenhet för varandra. Tvillingar som växer upp i en miljö, där föräldrarna visar kärlek för varandra och för dem, blir tryggare och gladare och känner inte att de måste konkurrera med varandra. b på vägen till självständighet Ta vara på tillfällen då tvillingarna kan vara åtskilda redan under första året. Då lär de sig att tvillingsyskonet alltid kommer tillbaka och blir därför inte lika ängsligt beroende av varandra. Ordna så att vardera tvilling kan vara på tu man hand med en förälder i taget regelbundet, t.ex. gå och handla med ett barn i taget. Ett praktiskt sätt att skilja tvillingarna åt då och då kan vara att låta dem turas om att stanna hemma från dagis en halvdag i veckan. Det ger dem möjlighet att bli mer oberoende, utveckla sitt språk, få egna vänner och komma närmare sina föräldrar. Att gå i skilda grupper på dagis kan vara särskilt bra för flicka pojkepar eller tvillingpar där den ena har en tendens att ta ledningen över den andra. Pojken lär sig söka vänner på egen hand och blir mer självsäker, medan flickan kan känna sig fri från ansvaret för sin bror. Uppmuntra tvillingarna att skaffa sig egna intressen och ge dem möjligheter till flera olika aktiviteter. Risken finns 76

77 annars att era val snarare än deras egna styr in dem på samma intressen. Om båda tvillingarna är intresserade av samma aktivitet, t.ex. att dansa, kan man minska konkurrensen mellan dem genom att se till att de kommer i olika grupper, t.ex. balett och rytmik. Ge tvillingarna tillfällen att göra egna val oberoende av varandra, också av småsaker som ett par nya sockor eller en leksak. Det kan hända att de väljer samma sak, men det har ingen betydelse så länge de väljer individuellt. Se till att tvillingarnas strävan att ligga jämsides inte går till överdrift, så att den ena måste kämpa orimligt mycket medan den andra får hålla tillbaka och inte komma vidare. Betydelsen av ett namn Tvillingar i likhet med andra människor har behov av att uppskattas som individer och få utveckla sina speciella egenskaper. Detta blir svårare för tvillingar som har liknande namn, alltid klär sig likadant och har samma leksaker, vänner och intressen. För varje människa är hans eller hennes namn nära förbundet med den egna identiteten. Pröva själv att tilltala en treåring med fel namn; treåringen som nyligen upptäckt sitt jag kommer att bli mycket indignerad över en sådan skymf. Att välja namn till tvillingar kräver eftertanke. Eftersom de tvingas dela på så mycket under sin uppväxt, är det viktigt för dem att ha namn som är helt deras egna. Föräldrar brukar ångra att de valt namn som understryker tvillingskapet, eftersom det orsakar förvirring och förväxlingar och gör det svårare för omgivningen att se tvillingarna som två olika personer. Undvik namn som börjar på samma bokstav (Jenny/Johanna, Krister/Kristina), som låter lika (Göran/Håkan) eller hör ihop (Roy/Roger, Christopher/Robin). Ju mer olika nam- 77

78 nen är till rytm, längd, stavning och begynnelsebokstav, desto mindre är risken för förväxling. Använd tvillingarnas namn ofta och tilltala dem var för sig, också som små. Hjälp dem att lära sig sina egna namn. Kalla dem aldrig tvillingarna och försök att inte använda deras namn tillsammans alltför ofta. Växla i vilken ordning du säger namnen, när du använder dem tillsammans. Det hjälper också andra barn att lära sig tvillingarnas namn. En liten kompis till ett tvillingpar i treårsåldern trodde att ena tvillingen hette Tom-å-Lisa och visste inte vad den andra hette! Tvillingarnas utseende Till färg och form, profil och drag Jag var så lik min bror Att alla trodde han var jag; Förvirringen var stor. Bland släkt och vänner, mor och far Vi båda kom i kläm; För bägge två en tvilling var Men ingen visste vem. Henry Sambroke Leigh, fritt från engelskan Den förvirring tvillingars inbördes likhet kan skapa är ett omtyckt tema i teater och litteratur. I barnböcker framställs tvillingar ofta som ett skojfriskt par, som förtjust orsakar förvirring bland vänner och i familjen. Men även om tvillingar ibland roar sig med att byta roller, är det mycket viktigt för dem att bli sedda som skilda individer med olika egenskaper. De flesta tvillingar irriterar sig över omgivningens ovilja att anstränga sig att se skillnad på dem. Det händer faktiskt att tvillingars far- och morföräldrar inte bryr sig om att försöka se skillnad på sina barnbarn. Somliga kan inte heller direkt säga vem som är vem ens efter flera år utan kallar tvillingarna 78

79 t.ex. bara Sara och Jenny. Andra ser lätt skillnad på sina barn men är inte medvetna om att daghemspersonalen kallar var och en av dem tvillingen, därför att de inte kan skilja dem åt utseendemässigt. Det är självfallet viktigt att både tvillingarnas familj, faroch morföräldrar, andra släktingar, vänner och förskolepersonal kan se skillnad på tvillingarna utan svårighet redan när de är små. Om människorna i tvillingarnas omgivning är osäkra på vilken tvilling som är vilken, överförs denna förvirring på tvillingarna också vid tidig ålder och gör det svårare för dem att uppfatta sig som skilda individer. Framhåll för dem som träffar tvillingarna att de inte bör prata över deras huvuden om hur lika de är, hur omöjligt det är att se skillnad på dem och utbrista Vem är nu vem av dem? jämt och ständigt. Uppmana dem att i stället att fråga tvillingarna själva Vad heter du? och att anstränga sig att se skillnader i deras ansikten, gester, röster och skratt. Tvillingar har ofta stora skillnader som kan upptäckas om man anstränger sig en smula. Lär också tvillingarna att ge svar på tal, om de blir förväxlade, och rätta den som inte ser skillnad på dem: Jag heter inte tvillingen, jag heter Emelie. Lika eller olika kläder Stolta tvillingföräldrar vill gärna klä barnen likadant de första åren. Tvillingar som ser identiska ut väcker uppmärksamhet och får föräldrarna att känna sig speciella. En fördel med likadan klädsel åt tvillingarna är att det går snabbare att hitta kläder åt dem när man är ute och handlar; man behöver bara hitta en modell som är praktisk, snygg och billig nog. Ofta finns det flera färgvarianter att välja på för varje modell, så tvillingarna kan ändå få kläder som ser olika ut. Om man inte hittar flera varianter kan man komplettera plagget med andra kläder av olika färg. Likadana overaller kan 79

80 80 bäras med mössor, vantar och halsdukar i olika färger för vardera tvilling. Att låta dem bära kläder av samma modell men i olika färger kan vara en bra kompromiss i valet mellan tvillingskap och individualitet. Tvillingarna är lika söta i kläder i olika färger som i exakt likadana kläder. Man kan låta varje barn bära vissa färger: Roger kläs i rött och blått, medan Ulf kläs i grönt och gult. Sara får kläder i pastellfärger och Johanna får kläder i mörka färger. Tyvärr händer det ändå att omgivningen inte kommer ihåg vem som har grönt på sig och vem som har blått och blandar ihop namnen i alla fall. Detta är ett tvillingdilemma! Många föräldrar klär sina tvillingar i likadana kläder långt upp i skolåldern. Orsaken är ibland att de får så många dubbla uppsättningar kläder i present. Men det finns sätt att kringgå detta. Antingen kan tvillingarna turas om att få båda plaggen var eller så kan de turas om att ha dem på sig. Ibland vill tvillingarna själva klä sig lika och visa att de hör ihop. Detta förekommer speciellt i början av tonåren, när de flesta ungdomar vill se likadana ut, men också periodvis i yng-

81 re åldrar. Fäst inte för stor uppmärksamhet vid detta, det är oftast övergående. Om tvillingarna är lätta att se skillnad på kan man klä dem i likadana kläder fram till ett tvåårsåldern. Men därefter bör man vänja dem vid att inte alltid vara klädda likadant. Om man väntar till senare blir det svårare att börja klä dem olika. När barnen blivit äldre är skilda frisyrer ett bra sätt att få dem att se olika ut, åtminstone så länge de inte har mössa på sig. Man kan även pröva broscher och armband med tvillingarnas namn eller initialer på. Sådana kan komma väl till pass också för tvillingar som ser olika ut, t.ex. den första tiden på dagis eller i skolan. Många vuxna får svårt att skilja på två barn så fort de hör ordet tvillingar, hur olika barnen än ser ut! Kläder och namn är viktiga symboler för individualitet och genvägar till att lära sig vem som är vem av tvillingarna. Men det mest väsentliga är inte att tvillingarna klär sig i olika kläder utan att de ändå alltid bemöts och behandlas som individer. Lär omgivningen att se skillnaderna på tvillingarna i stället for att leta efter likheterna. Egna leksaker Att få äga något alldeles själv är också en viktig del i utvecklingen mot en egen identitet. Känslan av ägarskap utvecklas under andra levnadsåret. Även de föräldrar som tänkt att deras barn ska ha allt gemensamt finner snart att de flesta saker får en ägare, även om barnen använder varandras saker ibland. När tvillingarna är små får de ut mer av att ha några få leksaker av samma slag än att behöva dela på en större uppsättning leksaker. När tvillingarna blir lite äldre får de egna intressen och behovet av att ha likadana leksaker minskar. I de flesta familjer får tvillingarna var sin av de större leksakerna som dockvagnar, trehjulingar och lastbilar, och likaså av 81

82 en del mindre. Vissa leksaker måste delas, eftersom det blir för dyrt att köpa dubbelt av dem. Lär tvillingarna att turas om. En tvilling har hela tiden ett jämnårigt syskon i närheten och känner sig ständigt hotad som ägare. Att vänja sig vid att dela leksaker tar därför ofta längre tid för tvillingar än för ensamfödda barn, vilket man kanske inte skulle tro. Å andra sidan tycker många föräldrar att deras tvillingar så småningom blir bättre än sina jämnåriga på att dela leksaker och turas om att leka med dem tillsammans. Ett sätt att lära tvillingarna att turas om kan vara att använda en äggklocka, som ringer när det är dags att lämna över leksaken till den andra tvillingen. Märk tvillingarnas egna leksaker och förvara dem i skilda lådor, så att barnen inte behöver dela leksaker om de inte vill. På så sätt uppmuntrar man dem att dela med sig i ordets rätta bemärkelse: att låta någon använda en sak som tillhör en själv. Födelsedagsfirande När tvillingarna är små är det roligt för dem och bekvämt för föräldrarna att fira deras födelsedag samtidigt. När de blivit lite äldre kan man fira deras födelsedag på olika dagar, särskilt när de börjat få egna vänner och intressen. Då får varje tvilling själv vara i centrum. Ordna gärna så att tvillingarna också firas var sin dag på dagis. Stunden då alla sjunger Ja, må hon leva... och födelsedagsbarnet får blåsa ut tårtljusen, vill varje barn ha för sig själv. Tårta och sång ska tvillingarna inte behöva dela med varandra. Det är inte heller roligt att behöva dela på en present eller ett födelsedagskort. Uppmuntra släkt och vänner att inte köpa identiska presenter till tvillingarna. De kan gärna få samma slags leksaker men då i olika färg eller modell. Lika roligt som det är att få var sin present är det för tvillingarna att kunna ge bort var sin present när de går på kalas. 82

83 Språkutvecklingen hos tvillingar Språkförseningar Det stora flertalet tvillingar får inga tal- eller språkproblem, men vissa tvillingar ligger några månader efter i sin språkutveckling jämfört med jämnåriga ensamfödda barn. De säger vanligen sina första ord senare och är senare i uttalet. De använder också kortare meningar. Det har visat sig att dessa tvillingar i femårsåldern i genomsnitt använder lika många ord per mening som treåriga ensambarn. Meningarna blir inte heller alltid fullständiga och verben utesluts ibland. Det är också något vanligare med stamning och läspning och att barnspråksord dröjer sig kvar. Faktorer som för tidig födsel, låg födelsevikt och förlossningskomplikationer har visat sig vara av mindre betydelse för tvillingars språkutveckling. Men man har funnit att språket kan påverkas hos tvillingar som är födda före 37:e veckan. Det är främst enäggstvillingar som föds mycket för tidigt. De samspelar mer med varandra än tvåäggstvillingar under sina första levnadsår, vilket kan förklara deras språkförsening. Enligt vissa forskare bör man inte känneteckna tvillingar som sena i språket utan snarare uttrycka det så, att de utvecklar språket på ett annat sätt än ensamfödda barn. Inte alla tvillingar är sena i språket och de förseningar som förekommer saknar i allmänhet betydelse på sikt. I åtta- till tioårsåldern har de flesta tvillingar med språkförseningar kommit ifatt sina jämnåriga när det gäller uttal, meningslängd, ordförråd osv. Men en del har svårighet att lära sig läsa, skriva och stava och problemen kan dröja kvar upp i tonåren. Att somliga tvillingar blir något sena i språket kan bero på 83

84 att föräldrarna har fullt upp och inte hinner prata lika mycket med dem som föräldrar till ensamfödda barn gör. Inte bara föräldrarna utan även far- och morföräldrar, förskolepersonal och andra vänder sig också ofta till båda tvillingarna på en gång när de pratar med dem: Johan och David, vill ni att jag läser en bok för er? Man har dessutom funnit att föräldrar till tvillingar reagerar mindre när deras barn försöker prata med dem. Tvillingföräldrarna använder också kortare och grammatiskt enklare meningar än ensambarnföräldrar. Det avgörande för ett barns språkutveckling är den individuella uppmärksamhet barnet får. Tvillingar som tilltalas och behandlas som individer talar också tidigare än tvillingar som behandlas som ett par. Hur viktig den individuella uppmärksamheten är framgår också av att tvillingars syskon ibland är något försenade i sitt uttal i förhållande till jämnåriga. Varandras språkmodell När föräldrarna eller andra vuxna inte hinner ägna all sin tid åt tvillingarna, hänvisas de till varandra och blir varandras modeller i fråga om språket. Då kan felaktiga ord och uttal dröja sig kvar längre och ordförrådet bli mer begränsat. Tvillingarna kan också förstärka stamning och läspning hos varandra. När den ena tvillingen gör ett försök att uttala ett ord härmar den andra. Ordet upprepas dem emellan och låter till slut helt annorlunda än det ursprungliga ordet. De förkortar vissa ord, så att blå kan bli bå och vatten ten. På så sätt uppkommer ofta ett eget språk dem emellan. Det ensamfödda barnet övergår snart till ett mer vuxet språk men tvillingarna behåller ofta de felaktiga uttalen, när de har varandras språk snarare än vuxenspråket att utgå från. 84

85 En talesman för båda Tvillingarna konkurrerar med varandra om föräldrarnas uppmärksamhet när de pratar tillsammans. En tvilling som vill hinna svara före syskonet måste lära sig att prata snabbt och använda korta, enkla meningar. Uttal, grammatik och meningslängd kommer då i andra hand. Om ena tvillingen är mer utåtriktad och pratsam är det lätt hänt att den tar över bådas kommunikation med omvärlden, medan den andra tvillingen mest pratar med sin tvilling och kommer efter i sin språkutveckling. Liksom ensamfödda barn föredrar tvillingar att tala ensamma med en vuxen men blir för det mesta tvungna att dela den vuxne med sin tvilling. Den samtalsformen är mycket svårare för barn än dialogen. Tvillingarna vänjer sig vid att inte alltid behöva svara den vuxne direkt, eftersom det finns en till som kan göra det. Det kan då utvecklas ett mönster där den ena tvillingen svarar allt oftare på vuxnas tilltal och får större gensvar, medan den andra blir tystare och inte deltar i samtalen på samma sätt. Social mognad Man har funnit att tvillingar som är sena i sin förmåga att umgås med andra barn och vuxna också kan vara sena i sin språkutveckling. Men man vet inte om det är deras språk som hindrar dem att mogna socialt eller om förhållandet är det omvända. Det är också möjligt att båda förseningarna beror på att tvillingarna hålls för mycket för sig själva. Flera studier visar att tvillingar förbättrar sitt språk och sociala beteende avsevärt, om de får vara skilda åt då och då i stället för att bara leka med varandra hela tiden. Som förälder, förskolepersonal eller annan vuxen kan man göra en hel del för att hjälpa tvillingarna att utveckla sina språkfärdigheter i förskoleåldern och förebygga att de får problem med läsning, skrivning och stavning i skolåldern. 85

86 b ge var och en tid och uppmärksamhet Ge tvillingarna så mycket tid och uppmärksamhet som möjligt var för sig redan från födseln. Tala till dem var och en, titta på dem och svara på deras ljud. Om den ena tvillingen är mer pratsam, glöm inte bort att samspela med den andra. Rikta dig till var och en då och då när du gör saker med dem båda samtidigt: "Lena, vad tycker du om den? Mats, vet du var saxen finns?" Undvik frågor som får dem att tävla om att svara först, t.ex. "Vad har ni gjort på dagis idag?" Se till att få en pratstund med var och en av dem åtminstone en gång om dagen, kanske vid läggdags. Låt tvillingarna leka, pyssla, rita och bygga så mycket som möjligt. Begränsa tiden framför TV:n. Försök i stället ordna så att barnen kan vara i din närhet och prata med dig också när du har något för händer. Läs och sjung mycket med dem, både tillsammans och var för sig. Öva dem ibland att arbeta koncentrerat var för sig utan att tävla om att bli först färdig. Det gör det lättare för dem när de ska lära sig läsa och skriva. Lämna inte tvillingarna ensamma alltför långa stunder i sträck, även om de tycks trivas bra utan dig. Oroa dig inte om tvillingarna tycks ha ett eget språk, så länge de samtidigt lär sig normalt tal. Härma inte deras språk utan tala vuxet till dem. Låt inte den ena tvillingen vara talesman för båda. Uppmuntra den tystare av dem att prata genom att skilja dem åt ibland. Klargör att inte båda automatiskt får något som bara den ena tvillingen bett om. Låt tvillingarna om möjligt gå i olika grupper på daghemmet, åtminstone en eftermiddag i veckan. På så sätt tränas de att prata och umgås med andra barn och vuxna och lär sig att 86

87 klara sig på egen hand. Om tvillingarna går skilda tider får de också regelbundet tid att utveckla språk och självkänsla på tu man hand med en av föräldrarna. Se till att göra stunderna då ena tvillingen är ensam hemma med dig extra roliga. Skaffa gärna lekmaterial så att du kan ha ett "minidagis" hemma och ta dig tid då att ge tvillingen din fulla uppmärksamhet. Gör också aktiviteter utanför hemmet som att åka till badhuset eller gå till lekparken. Söka hjälp Från och med treårsåldern kan man märka om tvillingarnas språkutveckling är försenad. Om treåringen inte talar i treordsmeningar, inte använder jag om sig själv och har svårbegripligt tal kan det vara tecken på försening. I fyraårsåldern kan de flesta barn uttala: -mp i svamp, -nt i elefant, -lt i filt, kl- i klocka, -ft i saft, bl- i blomma och -nd i hand. Om tvillingarna inte kan uttala dessa ljud är de troligen försenade i språket. I sjuårsåldern uttalar barn vanligen alla språkljud obehindrat. Ta kontakt med barnavårdscentralen eller en läkare om du oroar dig över tvillingarnas språkutveckling. De kan hänvisa till en talterapeut eller logoped, som kan ge råd och hjälp om så skulle behövas. Tvillingarna i förskolan Att få vistas på daghem innebär många fördelar för tvillingar. De får träffa andra barn och blir mindre beroende av varandra. De får mer stimulans utifrån och behöver inte tröttna på varandra. På dagis kan de skiljas åt ibland och få tillfälle att möta världen som skilda individer. Där tränar man också självständighet på ett annat sätt än hemma. Barnen lär sig tidigt att äta, klä på och tvätta sig själva och får många egna saker: egen sovplats, egen matplats, egen klädplats, egen handduk och egen symbol. 87

88 Att kunna skiljas åt Tvillingar brukar anpassa sig lika bra till att vara på dagis som ensamfödda barn. Ofta går det t.o.m. lättare, eftersom de har varandra att ty sig till. Den första tiden på dagis blir också mindre omtumlande om tvillingarna redan tidigare fått träffa andra barn. Genom att skiljas från föräldrarna för allt längre stunder lär sig tvillingarna successivt att bli alltmer självständiga. När de märker att föräldrarna alltid kommer tillbaka vågar de låta dem försvinna ett tag. Man bör vara försiktig med att låta dem vara utan föräldrarna alltför länge i sju åttamånadersåldern, då många barn är rädda för okända människor. Också i ettoch-ett halvtårsåldern har de flesta barn svårt att skiljas från sina föräldrar. Om tvillingarna ska gå på dagis kan det vara bäst att låta dem börja efter denna period. För att tvillingarna ska utvecklas till självständiga och oberoende individer är det viktigt att lära dem att vara skilda inte bara från föräldrarna utan också från varandra. Men man bör inte utsätta dem för två separationer samtidigt. Vänj dem i stället först vid att vara skilda från föräldrarna, sedan från varandra tillsammans med var sin förälder och därefter i olika grupper på samma dagis. Om tvillingarna gråter när de ska skiljas åt på dagis bör ni höra med personalen hur lång tid de brukar vara ledsna. Om det tar allt kortare tid för dem att lugna ner sig och börja delta i gruppens aktiviteter är det hela på rätt väg. Om de fortsätter att vara ledsna, är det kanske bäst att låta dem vara tillsammans på dagis. Tvillingar som går igenom förändringar eller svårigheter hemma, t.ex. en flyttning, skilsmässa eller förlusten av en nära anhörig, kan också behöva vara tillsammans på dagis. En del tvillingar vill inte skiljas, därför att de tror att den andra tvillingen ska få göra något mycket roligare. Ingen av dem vill kanske missa en eftermiddag på förskolan, därför att 88

89 de tycker det är så roligt att vara där. Se då till att göra tiden tillsammans med dig hemma till något spännande och annorlunda. Skaffa hem roligt lekmaterial, bra böcker och särskilda leksaker och ta dig tid att ägna dig helt åt tvillingen. Vem är vem? En förutsättning för att kunna behandla tvillingarna som två personer är naturligtvis att kunna se skillnad på dem. Föräldrarna och förskolepersonalen bör diskutera vad som kan göras för att lättare se vem som är vem. Om tvillingarna liknar varandra mycket kan man ta hjälp av kännetecken som fräknar, födelsemärken, röst och ansiktsbredd. Skilda frisyrer och kläder i olika färger är en annan god hjälp. Också tvillingar som skiljer sig åt utseendemässigt kan behöva bära en namnskylt eller enkel namnlapp de första dagarna på daghemmet. 89

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210

Amning på neonatalavdelning. Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Amning på neonatalavdelning Ewa Johansson Barnsjuksköterska avdelning 210 Annorlunda start Oförberedd på förlossning Traumatisk förlossning Sjuk mor Sjukt barn eller barn som fötts för tidigt Krisreaktioner

Läs mer

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16

Kursmaterial. ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Kursmaterial ProfylaxGruppen i Sverige AB AnnasProfylax Webbkurs Sidan 1 av 16 Avsnitten AVSLAPPNING, DJUP-, MELLAN- OCH LÄTTANDNING Att andas och slappna av är inte helt lätt när det gör ont. Hur vi andas

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

Förlossningsberättelse

Förlossningsberättelse Förlossningsberättelse Torsdag 17 oktober På kvällen börjar jag känna av mensvärkslika smärtor i nedre delen av magen. Jag antar att det är helt normalt och reflekterar inte mer över det. Jag sover oroligt

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Tema: 24-timmarsdygnet

Tema: 24-timmarsdygnet Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha

Läs mer

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Vård av den nyfödda Ritning: Lotta Sundell HUDVÅRD Kontrollera babyns hud dagligen, speciellt

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Efter en förlossning 1

Efter en förlossning 1 Efter en förlossning 1 På bäddavdelningen för nyfödda får man träna hur det är att leva med en bebis Bebisen sköts av mamman under hela sjukhusvistelsen. För bebisen är den bästa platsen föräldrarnas famnar

Läs mer

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv 7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då

Läs mer

För valpköpare. Prägel. Valpen

För valpköpare. Prägel. Valpen För valpköpare Prägel Det är viktigt att ta reda på både mammans och pappans mentalitet; hur de är till sitt temperament. Båda föräldrarna präglar sina avkommor, mamman mycket mer eftersom hon tillbringar

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sov gott! Sova kan du göra när du är pensionär Helt sant. Risken är bara att det blir det enda du orkar med. I alla fall om du inte tar det lite lugnt redan i dag. Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller

Läs mer

Har du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Barnens Ö funderingsfrågor, diskussion och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Särgymn, Vux, Särvux Lektionstyp: reflektion

Läs mer

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER Jims vinter JIMS VINTER GUN JACOBSON SVERIGE 2003. 13 MIN. REK. FRÅN 4 ÅR JIMS VINTER AV THOMAS TIDHOLM OCH ANNA-CLARA TIDHOLM FÖRLAG: ALFABETA ISBN13: 9789177121701 små pärlor disc 2 FÖRST VAR DET MÖRKT...

Läs mer

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän

Läs mer

Till alla som väntar eller just fått barn

Till alla som väntar eller just fått barn Till alla som väntar eller just fått barn Välkommen till Försäkringskassan När du får barn kommer du troligen att ha mer kontakt med Försäkringskassan än du har haft förut. Det är vi som har hand om och

Läs mer

Hon som fick veta. Marina Kronkvist. Sofie Bilius

Hon som fick veta. Marina Kronkvist. Sofie Bilius Hon som fick veta Marina Kronkvist Sofie Bilius Till Ukko, Armas och Akim Jag är ett år gammal och jag vet. Jag vet att min mamma och min pappa reser sin väg snart. De dör. Vad gör jag nu? De skall dö.

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Du kan stötta ditt barn

Du kan stötta ditt barn Du kan stötta ditt barn Råd och stöd till barn och föräldrar inför undersökningar och behandlingar vid sjukhusbesöket Författare: Personal inom olika yrkeskategorier på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus,

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Några viktiga råd Låt spädbarnet sova på rygg Avstå från att röka Amma om det är möjligt Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig Låt spädbarnet sova på

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9

Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Söndagen före domsöndagen Vaksamhet och väntan Luk 12:35-40, 2 Kor 13:5-9 Titta upp, tala långsamt Inledning Du har fått en rejäl utmaning, ett kraft prov ska utföras. Det kommer behövas starka muskler

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers

Att leva med ME/CFS. STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers Pacing i praktiken: Att leva med ME/CFS STEG-FÖR-STEG-FÖRBÄTTRING av Diane Timbers (Ur den amerikanska tidskriften CFIDS Chronicle, winter 2009. Översatt till svenska och publicerad på RME:s hemsida med

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 8 Vägledning vecka 8 Guds kärlek till oss Förlåtande nåd Vägledning: Hur mycket Gud måste glädja sig Den här veckankommer vi att vandra runt i Guds kärlek till oss. Vi vill smaka - och till fullo njuta av

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

Nähä, du! Du hade säkert satt bort dig, som vanligt, säger Markus. Inte alls, fräser Mariana. Du är bara en dålig förlorare!

Nähä, du! Du hade säkert satt bort dig, som vanligt, säger Markus. Inte alls, fräser Mariana. Du är bara en dålig förlorare! 1. Schackproblem Det går bara inte! Det är omöjligt! Man blir ju bara arg på problemet!! Mariana dunkar en av pjäserna hårt i köksbordet. Lugna ner er! Jag trodde schack var ett tyst spel. Efter alla dataspel

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf

TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf TRO som ett barn.. Av: Johannes Djerf När vår lilla Hilma skulle komma till den här världen så hade i alla fall jag sett framför mig i mitt huvud på ett ungefär hur allt skulle gå till. Vi hade varit på

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen www.webbplats.org/mindfulness 2 Vad är

Läs mer

Tanketräning. Instruktioner

Tanketräning. Instruktioner Tanketräning Det här liknar närmast det som brukar kallas hypnos eller självhypnos. Eftersom de begreppen lätt leder tankarna fel har vi valt att istället kalla det för tanketräning. Det handlar om att

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande

Läs mer

Välkommen till vår förskoleverksamhet!

Välkommen till vår förskoleverksamhet! Välkommen till vår förskoleverksamhet! Välkommen till vår förskoleverksamhet! Snart är det dags för ditt barn att börja på förskola eller i familjedaghem. Vi vill hälsa er välkomna och hoppas att ni ska

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,

Läs mer

Tomtens lilla. Maskrosängel. Text & Bild: Margareta Juhlin. blå huset

Tomtens lilla. Maskrosängel. Text & Bild: Margareta Juhlin. blå huset Tomtens lilla Maskrosängel Text & Bild: Margareta Juhlin blå huset Tomtens lilla Maskrosängel ISBN 91-973991-0-8 Text & bild Margareta Juhlin Första upplagan november 2000 Grafisk form: Daniel Sjöfors

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Ladda för fotboll i Södertälje FK

Ladda för fotboll i Södertälje FK Ladda för fotboll i Södertälje FK Guiden till hur DU ökar din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi - 1 - Innehåll Inledning sid 2 Frukost - det viktiga målet sid 3 Vilken frukosttyp är du?

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro

www.sisuidrottsutbildarna.se/orebro Face to Face Skapa utbildning i världsklass! Idrottsrörelsen har drygt 3 miljoner medlemmar i Sverige och är landets största och kanske viktigaste folkrörelse. Idrottens vision är: Svensk idrott världens

Läs mer

PASCALE VALLIN JOHANSSON & EDITH HELSNER

PASCALE VALLIN JOHANSSON & EDITH HELSNER PASCALE VALLIN JOHANSSON & EDITH HELSNER Malte är en clown Av Pascale Vallin Johansson & Edith Helsner ISBN 978-91-637-3863-0 Copyright 2013 Text: Pascale Vallin Johansson Copyright 2013 Bild: Edith Helsner

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar. Ängsgårds förskola Om Ängsgårds förskola Ängsgårds förskola ligger på Ängsgårdsvägen mitt emot Vallås kyrka. Det är lätt att ta sig hit. Vi har busshållplats precis utanför och flera cykel- och gångbanor.

Läs mer

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer.

Santos visste att det bara var en dröm men han fortsatte ändå att leka med bollen varje dag för det fanns inget han älskade mer. 1. Solen var precis på väg upp och där ute på den lilla grusplanen intill byn kunde man redan se Santos springa omkring med den bruna slitna läderbollen som han gjorde varje dag. Oavsett om det var vardag

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Analys av utgångsläget

Analys av utgångsläget Analys av utgångsläget Nu har ni mätt nattfastan på era kunder och det är dags att analysera och reflektera över resultatet. Vi rekommenderar att ni gör en handlingsplan för er enhet och vid behov även

Läs mer

En liten guide till kvinnohälsa

En liten guide till kvinnohälsa En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är

Läs mer

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas

Läs mer

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar.

Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar. PROJEKT POLISEN: Polisrytteriet, del 1 Jag ringde upp Lars Östrell som har hand om polishästarna här i Malmö och ställde några frågor om polishästar och hur de jobbar. Hur gamla är hästarna? De är mellan

Läs mer

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette

Läs mer

GÅR TILL TANDLÄKAREN

GÅR TILL TANDLÄKAREN GÅR TILL TANDLÄKAREN Norrmejerier Författare: Karin Drangel Illustratör: Arvid Steen Grafisk formgivning: Krux I samarbete med Folktandvården Norr ISBN 978-91-979296-1-5 et här är Norris. Norris bor på

Läs mer

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE Sofia Fredén Slutversion December 2012januari 2013 8 år MAMMA KOMPIS 8 år LÄRARE TVÅ ORANGUTANGER I en skola, hemma, i en djungel. Pjäsen är tänkt för 3 skådespelare. 2 1. Leo

Läs mer

Jag ska tala om: Varför ska vi vara goda medmänniskor? Konsten att vara snäll Träningspass Snällhet en väg till framgång

Jag ska tala om: Varför ska vi vara goda medmänniskor? Konsten att vara snäll Träningspass Snällhet en väg till framgång Jag ska tala om: Varför ska vi vara goda medmänniskor? Konsten att vara snäll Träningspass Snällhet en väg till framgång Vilken framträdande egenskap skulle du helst vilja ha? Skicklig yrkesmänniska Förmögen

Läs mer

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012 Resultat från Folkhälsans amningsenkät 2012 Hur gamla var dina barn när de slutade ammas?uppge skilt för de fyra yngsta barnen. Ifall du ännu ammar yngsta barnet, kryssa då i barnets nuvarande ålder. Hur

Läs mer

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1

Till dig som undervisar barn som har reumatism. Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Till dig som undervisar barn som har reumatism Till dig som undervisar barn som har reumatism 1 Inledning Den här foldern ger en kort introduktion till vad barnreumatism är och hur du som lärare kan agera

Läs mer

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker Barns helse og egenopplevelse som asylsøker http://www.cergu.gu.se/publikationer/ NSH-konferanse om minoritetshelse Oslo 6 mai 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet,

Läs mer

Varmt välkomna till SK Ägirs baby- och minisim på Sollidenbadet!

Varmt välkomna till SK Ägirs baby- och minisim på Sollidenbadet! Varmt välkomna till SK Ägirs baby- och minisim på Sollidenbadet! Adress: Sollidenvägen 64A (Skulle entrén och/eller korridoren vara låsta är koden för att komma in 1719). När ni kommer in genom huvudentrén

Läs mer

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva)

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva) Min värld Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva) Gramse, Mallo och mamma Gramse är ganska liten med långa öron och bor i en skog i landet Hittapou. Gramse brukar vara lila men byter färg ibland,

Läs mer