Asyl i EU:s medlemsstater

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Asyl i EU:s medlemsstater"

Transkript

1 2003:060 C-UPPSATS Asyl i EU:s medlemsstater SARA HOLMBERG Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Rättsvetenskap Vetenskaplig handledare: Henrik Berg, Christer Gardelli 2002:060 ISSN: ISRN: LTU - CUPP / SE

2 Abstrakt Syftet med föreliggande uppsats har varit att behandla Schengen- och Dublinkonventionens bestämmelser om flyktingar och asyl och utifrån detta försökt att redogöra för en asylsökandes möjligheter till asyl och dennes rättsliga ställning i de fördragsslutande staterna. Jag har även behandlat vissa internationella instrument då de ligger till grund för dessa konventioner. Utifrån konventionstext, praxis från medlemsstaterna och annan skrift som är aktuell för ämnet har jag kommit fram till att konventionerna i sig inte innebär någon direkt försämring av den asylsökandes möjlighet att söka och erhålla asyl. Problemet är emellertid att bestämmelserna är alldeles för odefinierade och lösa och öppnade för EU-ländernas egna tolkningar vilket medför att den sökande inte erbjuds den rättssäkerhet som eftersträvas.

3 Innehållsförteckning Abstrakt 1. Inledning Syfte och avgränsning Metod Genèvekonventionen Historik Ratificering och tolkningsprinciper Implementetrinsprinciper Flykingbegreppets definition enligt Genèvekonventionen Upphörandeklausuler Uteslutandeklausuler Övriga skyddsbehövande Principen om non refoulement Asyl Rätten till asyl Tillfälligt skydd Principen om första asylland Schengenkonventionen Schengenarbetet växer fram Schengensamarbetets huvudprinciper Gränskontroller Visering Transportöransvar Asyl Dublinkonventionen och principen om första asylland Säkert tredje land "Dublinfall" Dublin II Dublin- och Schengenkonventionen i förhållande till EU-rätten och Genèvekonventionen Analys och slutsats Källförteckning

4 Bilagor 1. Genèvekonventionen 2. Tilläggsprotokollet 3. Utdrag ur Schengenkonventionen 4. Utdrag ur Dublinkonventionen 5. Dublinfall, utdrag ur tidningen FARR

5 1. Inledning Rätten att söka asyl och erhålla skydd undan förföljelse enligt 1951 års Genèvekonvention om flyktingars rättsliga ställning och 1967 års tilläggsprotokoll utgör en fundamental mänsklig rättighet. Enligt Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har envar rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad mot förföljelse. 1 En förklaring av vad som exakt avses med fristad eller asyl ges emellertid inte. Detta har lett till olika praxis mellan länder i fråga om vem som kan beviljas asyl. Före 1980-talet var de europeiska ländernas flykting- och asylrätt sinsemellan mycket olika. Med Enhetsakten 1987 blev de länder som ingick i Europeiska ekonomiska gemenskapen mer intresserade av flykting- och asylrätt. Två konventioner som kommit att spela en betydande roll är Schengenkonventionen och Dublinkonventionen. Dessa innehåller bestämmelser om bl.a. gränskontroller, visering och sanktioner mot transportföretag. Viktiga principer är även första asyllandsprincipen, principen om non-refoulement och principen om säkra tredje länder. 1.1 Syfte och avgränsning Min målsättning är att behandla Dublin- och Schengenkonventionernas bestämmelser om flyktingar och asyl och utifrån detta försöka redogöra för en asylsökandes möjligheter till asyl och dennes rättsliga ställning i de fördragsslutande staterna. Eftersom internationella instrument och dess bestämmelser ligger till grund för dessa konventioner och dessutom för de nationella bestämmelserna om flyktingar och asyl kommer jag även att behandla bestämmelserna om den asylsökandes minimiskydd i Genèvekonventionen från Dessa bestämmelser jämförs sedan med Dublin- och Schengenkonventionerna. Jag har valt att lägga störst vikt vid Schengenkonventionen och Dublinkonventionen och den harmoniseringsprocess som pågår. För en bättre helhet behandlar jag utöver dessa, internationella instrument och principer som jag tycker är mest relevanta för ämnet. 1.2 Metod Utifrån konventionstext och annan skrift som finns på området har jag försökt jämföra och ifrågasätta konventionernas utformning och tillämpning. För att på ett bättre sätt belysa bestämmelsernas innebörd har jag givit exempel från nationell lagstiftning och praxis. Jag har även tagit upp olika åsikter som framförts. Naturligtvis genomsyras även denna uppsats av min agna åsikter och värderingar. 1 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna 1948, artikel 14. 1

6 2. Genèvekonventionen 2.1 Historik Redan i början på 1900-talet blev flyktingproblemet en angelägenhet för det internationella samfundet och internationella konventioner bildades för att hjälpa flyktingar. Mellan de två världskrigen ingicks flera internationella överenskommelser om flyktingar under ledning av Nationernas Förbund. 2 Men de internationella flyktingkonventioner som slöts före 1951 gällde endast speciella flyktinggrupper. The United Nations Relief and Rehabilitation Agency, (UNRRA) hjälpte många människor efter andra världskriget. En annan organisation var, The International Refugee Organization, (IRO) som bildades Det stod klart, efter andra världskrigets slut, att tidigare överenskommelser emellertid inte lyckats ge flyktingar ett acceptabelt rättsskydd. 3 Definitionerna i dessa överenskommelser kategoriserade flyktingar utifrån nationellt ursprung, det territorium de lämnat och avsaknad av diplomatiskt beskydd av det forna hemlandet. Metoden att definiera kategorier var lätt att tillämpa underlättade bedömningen av vem som var flykting. 4 Då nästan en miljon flyktingar fortfarande hopplöst befann sig på flykt i Europa efter andra världskriget ansåg man att det fanns behov av en ny internationell överenskommelse för att definiera flyktingars rättsliga ställning. I stället för att enskilda överenskommelser med anledning av särskilda flyktingsituationer ställdes krav till förmån för en överenskommelse som innehöll en allmän definition av vem som skulle anses vara flykting, som alla världens länder kunde ansluta sig till. Resultatet blev FN:s flyktingkonvention, som numera benämns Genèvekonventionen. Den undertecknades den 28 juli 1951 och har kommit att bli den grundläggande och mest betydelsefulla internationella överenskommelsen som finns angående flyktingar. Genèvekonventionen som dokument kan sägas svara till tidigare historiska misslyckanden att ge även flyktingar rätten till de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. År 1949 beslöt Förenta Nationerna och dess generalförsamling att grunda Förenta Nationernas flyktingkommissariat UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees). Stadgan antogs den 12 december 1950 genom FN:s generalförsamlings resolution. 5 UNHCR har till uppgift att ge skydd åt flyktingar och att söka finna varaktiga lösningar i uppkomna flyktingsituationer. I UNHCR:s stadga omfattas dels de flyktingar som beviljats skydd enligt flyktinginstrument från tiden före andra världskriget och dels flyktingar som tvingats fly på grund av andra världskriget. I viss mån sträcker sig även stadgan till händelser som inträffat efter kriget, men bara fram till den 1 januari Genèvekonventionen är ett resultat av sin tid och omfattade från början endast de personer som på grund av händelser som inträffat före den 1 januari 1951 varit tvungna att fly. 6 I punkt 1 i artikel 1 B finns en geografisk reservation som en fördragsslutande stat kan välja att ansluta sig till. En fördragsslutande stat kan välja om den vill tillämpa konventionen enbart på flyktingar från Europa eller om den även vill utsträcka tillämpningen till att gälla även flyktingar utanför Europa. Anledningen var att man ville fördela bördan av flyktingar i världen även på länder utanför Europa. 7 2 Loescher 2001 s A.a. s UNHCR:s handbok p Loescher s Artikel 1 A p. 2, Genèvekonventionen. 7 Goodwin-Gill 1996 s

7 Långt senare, först 1967, befriades flyktingdefinitionen genom det s.k. New York-protokollet från såväl den geografiska som den tidsmässiga begränsningen för att anpassa konventionen till de nya flyktingförhållandena som rådde i världen. De länder som tillträtt tilläggsprotokollet förbinder sig i enlighet med bestämmelserna i artikel 1 att tillämpa Genèvekonventionen på en person som flytt från sitt hemland, oberoende av när händelsen inträffat som tvingat honom att fly och oberoende av hans nationalitet års konvention ger dock fördragsslutande stat möjlighet att begränsa sina förpliktelser enligt konventionen till personer som blivit flyktingar till följd av händelser som inträffat i Europa. 8 Det flyktingskydd som Genèvekonventionens bestämmelser avser är miniminormer och får inte underskridas. Det är dock tillåtet för staterna att bistå med generösare bestämmelser än miniminormerna Ratificering och tolkningsprinciper Varje enskild fördragsslutande part har själv rätt att välja hur konventionen ska ratificeras. Konventionens förordningar är inte avsedda att ersätta nationell lagstiftning, utan är ämnad som ett komplement. I enlighet med detta har den enskilda staten olika tolkningsprinciper som stöd för integrering av konventionen i den nationella rättstillämpningen. Tolkningsprinciperna medverkar till att ge fördragsslutande parter ett visst mått av handlingsfrihet vilket delvis kan sägas förenkla införlivandet av ratificerade konventioner. Ratificeringsprinciperna gäller naturligtvis också övrig folkrätt och internationell rätt, och gäller alltså inte enbart flyktingkonventionen. "Margin of appreciation" innebär att länderna ges ett visst handlingsutrymme för tolkningen av ett antal lagar. Förutsättningarna för en rättvis bedömning anses vara bättre i den enskilda staten. Proportionalitetsprincipen betyder att inskränkningar av lagen ska stå i rimlig proportion till vad man vill åstadkomma. Inskränkningar måste därmed finnas definierade i lagtext. Positiva förpliktelser innebär att staten ska tillgodose den enskilda medborgarens behov av exempelvis rättshjälp etc. Vid misslyckande att införliva förändringar i enlighet med konventionen om de mänskliga rättigheterna, är fördragsslutande part, enligt lag, skyldig att förändra detta i linje med vad som är för konventionen gällande. 10 Eftersom det inte finns några uttryckligt konkreta regler för hur flyktingkonventionen ska tolkas finner man att tolkningen av Genèvekonventionens flyktingbegrepp skiljer sig åt mellan länderna. Principen är att stater, med Genèvekonventionen som bas eller underlag, ska utforma sin egen individuella flyktingpolitik. 8 UNHCR:s handbok p Wikrén & Sandesjö 1999 s Cameron 1998 s

8 2.3 Implementeringsprinciper Det finns olika sätt för den enskilda staten att införliva folkrätten i det nationella rättssystemet. Traditionellt brukar man skilja mellan länder med ett monistiskt rättssystem och länder med ett dualistiskt rättssystem. I de monistiska betraktas internationella konventioner som en del av den nationella rätten. Konventionens tillämplighet grundar sig på en generell konstitutionell norm i de monistiska systemen. I de dualistiska rättssystemen betraktas internationella konventioner som en rättskälla som inte tillämpas av de nationella organen utan de anses bara skapa folkrättsliga förpliktelser för de fördragsslutande staterna. Det är sedan upp till de enskilda staterna att se till att de nationella rättsreglerna överensstämmer med statens internationella åtaganden. Den nationella lagstiftningen kan bringas i överensstämmelse med de internationella konventionerna på två sätt, dels genom att konventionsbestämmelserna transformeras till nationella rättsregler med motsvarande innehåll, dels att konventionen inkorporeras i den nationella rätten. Transformation innebär att konventionsbestämmelser på lämpligt sätt ges motsvarighet internrättsligt. Inkorporering innebär att en internationell överenskommelse i oförändrad utformning införs i den interna rättsordningen. 11 Sverige tillämpar ett dualistiskt synsätt på internationella konventioner, vilket innebär att nationell rätt ges företräde framför konventionerna och att konventionsbestämmelserna blir tillämpliga i den internationella rätten genom att denna, i de fall de behövs, ändras för att överensstämma med internationella åtaganden. 12 Inkorporering sker nu allt oftare i de skandinaviska länderna och detta har inneburit en glidning mot monismen. Många hävdar dock att distinktionen mellan monism och dualism alltid varit oklar och dessutom aldrig varit särskilt givande Flyktingbegreppets definition enligt Genèvekonventionen Tolkningen av flyktingbegreppet enligt artikel 1A i Genèvekonventionen har hittills överlåtits till de enskilda staterna. Vissa skiljaktigheter har därför funnits mellan länderna, beträffande tolkning av flyktingbegreppet. UNHCR har en viktig uppgift att ge riktlinjer för tolkningen varav de viktigaste återfinns i UNHCR:s handbok. Den allmänna definitionen av flykting enligt artikel 1 A, p.2 i Genèvekonventionen, ändrad genom tilläggsprotokollet, avser med begreppet flykting en person som: i anledning av välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin, ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning befinner sig utanför det land, vari han är medborgare samt är ur stånd att eller på grund av fruktan, som nyss sagts, icke önskar att begagna sig av sagda lands skydd, eller den som utan att vara medborgare i något land, till följd av händelser som förut sagts, befinner sig utanför det land, vari han tidigare haft sin vistelseort, samt är ur stånd att eller på grund av sådan fruktan, som nyss sagts, icke önskar återvända dit. Formuleringen i artikeln återspeglar den västerländska ideologin som rådde under det kalla kriget. Man var då mån om att skydda medborgare i de socialistiska staterna som levde i exil i väst eller statslösa som förlorat sitt medborgarskap. 11 Bring & Mahmoudi 1998 s Diesen 1998 s. 96 f. 13 Bring & Mahmoudi s.44. 4

9 Man märker tydligt att artikeln lägger större vikt vid de medborgerliga och politiska rättigheterna framför de sociala och ekonomiska. 14 Det mest betydelsefulla elementet i Genèvekonventionens flyktingdefinition är uttrycket välgrundad fruktan för förföljelse. Denna fras är definitionens nyckelfras. Den är enligt upphovsmännen den viktigaste beståndsdelen i flyktingskapets natur. Termen lämnades emellertid odefinierad då konventionen skrevs, eftersom man ansåg att det inte skulle gå att på förhand ta upp alla de former av förföljelse som skulle kunna berättiga den förföljda att erhålla skydd. Av artikel 33 i Genèvekonventionen kan man dock dra den slutsatsen att hot mot en persons frihet på grund av hans ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning utgör förföljelse. Det kan även vara så att en asylsökande utsatts för en rad olika åtgärder, där ingen åtgärd i sig kan anses utgöra förföljelse men som tillsammans leder till att personen känner välgrundad fruktan för förföljelse. En sådan bedömning är naturligtvis svår att göra eftersom det är omöjligt att fastställa en allmän regel för när skälen ska bedömas som tillräckliga för att personen ska bli accepterad som en konventionsflykting. Även andra åtgärder kan bedömas som förföljelse. Godtyckliga intrång i en persons hem och privatliv och godtyckligt berövande av en persons egendom kan också anses vara förföljelse. 15 När det gäller straff för lagöverträdelser, utgör de normalt inte förföljelse. Personer som flyr undan åtal eller straff för ett brott är i normalfallet icke att betrakta som flyktingar. Men tolkningsproblem kan emellertid uppstå. En person som begått ett brott kan t.ex. utsättas för oproportionerlig bestraffning, vilket kan räknas som förföljelse. Vissa länder kan enligt sina egna lagar bestraffa personer som utövar religiös undervisning. Trots att det i det berörda landet betecknas som normal bestraffning för en lagöverträdelse kan den ändå utgöra förföljelse enligt konventionens mening. Det är inte alltid som det enskilda landets lagar stämmer överens med de normer för mänskliga rättigheter som är accepterade enligt internationell rätt. 16 För att handlingen ska leda till förföljelse ska det vara omöjligt för den förföljda att åtnjuta det skydd som en stat vanligtvis erbjuder sina medborgare i motsvarande situationer. 17 En person måste dessutom befinna sig utanför sitt hemlands gränser för att denne ska omfattas av konventionen. Personen behöver dock inte ha varit utsatt för förföljelse utan denne kan erhålla skydd även i det fall personen fruktar att bli förföljd om denne återvänder till sitt hemland (en flykting sur place). 18 En person kan bli flykting sur place på grund av händelser i hemlandet, t.ex. en revolution, eller på grund av egna handlingar, såsom publicering i skrifter som uttrycker personens politiska åskådning. I dessa fall bör särskild hänsyn tas till om myndigheterna i den sökandes hemland fått kännedom om sådana handlingar och hur dessa uppfattas av myndigheterna. 19 Då den sökande uppger fruktan för förföljelse i det land personen är medborgare i, måste det fastställas att denne verkligen är medborgare i landet. Av olika orsaker kan medborgarskap inte alltid säkert fastställas. Flyktingskapet måste då prövas som om personen vore statslös. Man tar då istället hänsyn till vilket land personen tidigare haft sin vanliga vistelseort. 20 För att kunna yrka på skydd i ett annat land måste personen känna fruktan för förföljelse. Denna känsla är individuell och därför subjektiv eftersom personer reagerar olika i liknande situationer. 14 Krank 1995 s Ruthström 1990 s A.a. s Grahl-Madsen 1996 s UNHCR:s handbok p A.a. p A.a. p

10 Termen välgrundad innebär att en stat även bör beakta en individs subjektiva fruktan för förföljelse ur en objektiv synvinkel. 21 De rådande förhållandena i det land som personen har flytt ifrån är av stor vikt om än inte avgörande vid bedömningen av den sökandes trovärdighet. Det måste undersökas om landet ifråga utsätter sina medborgare för förföljelse, i vilken mån det i så fall sker och mot vem förföljelsen riktas. 22 Om det inte säkert går att fastställa om personen utsatts för förföljelse men om sannolikheten att denne utsätts för detta om personen återvänder till sitt hemland är övervägande bör den sökande anses ha välgrundad fruktan för förföljelse. Den allmän rättsliga principen är annars att bevisbördan ligger hos den som åberopar en viss omständighet. 23 Slutligen krävs att personen antingen inte kan eller att denne, på grund av sin fruktan, inte vill använda sig av sitt hemlands skydd för att personen ska anses vara flykting. Att en person är ur stånd att begagna sig av sin regerings skydd kan bero på omständigheter som den berörda personen ej råder över. Krig, inbördeskrig och andra oroligheter kan förhindra att medborgarskapslandet kan erbjuda personen skydd. Men personen kan även ha blivit nekad medborgarskapslandets skydd. I många fall är det statsmakten som utför förföljelsen, men detta är inget krav för att en person ska få flyktingstatus. Det kan vara så att regeringen nekar en person det skydd som andra medborgare får. T.ex. kan grupper ur den religiösa majoriteten förfölja en religiös minoritet. Detta kan då betraktas som förföljelse om den tolereras av myndigheterna eller om de vägrar eller inte har möjlighet att ge skydd åt dem som förföljs. 24 Länder har dock tolkat definitionen av vem som avses med förföljaren på olika sätt. Det råder en allmän enighet om att förföljelse från statens och myndigheternas sida omfattas av definitionen flykting, med däremot varierar praxis när förföljelsen härrör från icke-statliga aktörer, t.ex. gerillagrupper. I Frankrike, Tyskland och Spanien kan konventionsstatus för förföljelse av icke-statliga aktörer beviljas om myndigheterna i ursprungsländerna tolererar eller uppmuntrar förföljelsen, men inte om samma myndigheter vill men inte kan erbjuda skydd. Denna oförmåga att ge skydd kan dock leda till att konventionsstatus beviljas i Belgien, Danmark, Finland, Storbritannien, Irland Italien, Nederländerna, Sverige och Österrike. 25 Uttrycket icke önskar syftar på flyktingar som vägrar att acceptera skydd av medborgarlandets regering. Uttrycket villkoras dock av orden sådan fruktan som nyss sagts. 26 Normalt sett har man alltså inte rätt till internationellt skydd om medborgarskapslandet skydd är tillgängligt. Det sista stycket i definitionen berör statslösa flyktingar och motsvarar det föregående stycket som berörde flyktingar med medborgarskap. För dessa flyktingar ersätts det land, vari han är medborgare, med det land vari han tidigare haft sin vanliga vistelseort. Uttrycket icke önska begagna sig av sagda lands skydd, ersätts med icke önskar att återvända dit. 27 En statslös person kan ha haft sin vanliga vistelseort i flera länder och denne kan frukta förföljelse i mer än ett av dessa. I en sådan situation kräver definitionen inte att vederbörande uppfyller förutsättningarna för flyktingskap i förhållande till alla länder. 28 Beträffande personer med dubbelt eller mångfaldigt medborgarskap anges i artikel 1 A, andra stycket i Genèvekonventionen att dessa utesluts från flyktingskap förutsatt att de har möjlighet att åtnjuta skydd i åtminstone ett av dessa länder. 21 A.a. p A.a. p A.a. p A.a. p European Parliament, Arbetsdokument 2000 s UNHCR:s handbok p A.a. p A.a. p

11 Om nationellt skydd finns tillgängligt, har det företräde framför internationellt skydd. 29 Det finns emellertid fall där den sökande är medborgare i ett land i vilket han påstår sig inte ha någon fruktan, men där hans medborgarskap ändå inte medför det skydd som normalt ges till medborgare. Under sådana omständigheter är innehavet av det andra medborgarskapet inte oförenligt med flyktingskapet Upphörandeklausuler I artikel 1C punkt 1-6 i Genèvekonventionen beskrivs de situationer som kan orsaka att flyktingstatusen upphör. De kan sammanfattas i följande punkter: En flykting som av fri vilja på nytt begagnar sig av det lands skydd, vari han är medborgare; eller efter att ha förlorat sitt medborgarskap, av fri vilja återförvärvar detsamma; eller förvärvar medborgarskap i ett nytt land och kommer i åtnjutande av detta lands skydd; eller av fri vilja återvänder för att bosätta sig i det land, som han lämnat eller utanför vilket han fortsatt att uppehålla sig på grund av fruktan för förföljelse; eller inte kan fortfara att vägra begagna sig av det lands skydd, vari han är medborgare, eftersom de omständigheter, till följd av vilka han blivit erkänd såsom flykting, inte längre föreligger, utan att äga medborgarskap i något land kan återvända till det land, vari han tidigare hade sin vanliga vistelseort, enär de omständigheter, till följd av vilka han blivit erkänd såsom flykting, inte längre föreligger. 31 De första fyra punkterna i denna paragraf tar sikte på förändringar som flyktingen själv har åstadkommit medan den femte avser förändringar i hemlandet. De två sista punkterna kräver stor försiktighet vid tillämpningen, eftersom de inte utgår från personen själv i första hand. Återvändande eller s.k. repatriering är något det internationella samfundet och framförallt de enskilda staterna stödjer och försöker uppmuntra, trots att det ofta innebär sociala svårigheter. Tolkningen av upphörandeklausulerna skall enligt UNHCR:s handbok vara restriktiv. 32 I UNHCR:s handbok nämns dock inga detaljer om hur bedömningen skall ske. Frågan om återkallande av flyktingstatus behandlas inte uttryckligen i artikel 1C, men UNHCR:s handbok uppger att denna fråga ändå omfattas. Flyktingstatusen kan ha grundats på sakuppgifter som är falska. I sådana fall kommer enligt handboken det beslut genom vilket det fastställts att personen i fråga var flykting vanligen att återkallas A.a. p A.a A.a. p A.a. p A.a. p

12 2.6 Uteslutandeklausuler Artiklarna D-F i Genèvekonventionen beskriver i vilka situationer stater kan neka personer flyktingstatus, utan att därmed bryta mot gällande konvention. Uteslutandeklausuler innebär att en person som i och för sig skulle kunna betraktas som flykting enligt huvudbestämmelserna ändå utesluts från att erhålla sådan status. De personer som omfattas av dessa regler är: Personer som redan erhåller Förenta Nationernas skydd eller bistånd. Personer som inte anses vara i behov av internationellt skydd. Personer som inte är berättigade till internationellt skydd. 34 Först och främst utesluts personer som redan erhåller flyktingstatus enligt någon annan överenskommelse än Genèvekonventionen. De anses inte vara i behov av ytterligare skydd. Som exempel kan nämnas det skydd som ges av FN-organet "United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East (UNWRA)". 35 Personer som inte anses vara i behov av internationellt skydd syftar på personer som egentligen skulle ha betraktats som konventionsflyktingar, men som har mottagits i ett land där de tillerkänns de flesta av de rättigheter som normalt tillerkänns landets medborgare, förutom att de saknar medborgarskap i landet. I den stat som tagit emot sådana flyktingar finns ofta en befolkning med samma etniska ursprung som deras. Ett exempel som kan nämnas är de flyktingar med tyskt ursprung som återvände till det då nybildade Västtyskland efter kriget och tillerkändes alla rättigheter och skyldigheter som följde med tyskt medborgarskap. 36 Personer som inte är berättigade till internationellt skydd definieras i artikel 1F. Stadgandena i denna konvention äga icke tillämpning på den beträffande vilken föreligga allvarliga skäl antaga, att han a) förövat brott mot freden, krigsförbrytelse eller brott mot mänskligheten, sådana dessa brott blivit definierade i de internationellöverenskommelser, som tillkommit för att meddela bestämmelser angående sådana brott; eller b) förövat grovt icke-politiskt brott utanför tillflyktslandet, innan han erhöll tillträde till detsamma såsom flykting; eller c) gjort sig skyldig till gärningar, stridande mot Förenta Nationernas syften och grundsatser. Den första punkten avser krigsförbrytelser och andra internationella brott såsom de framgår av Internationella krigstribunalens stadgar från Den andra punkten avser grova brott som har begåtts utanför tillflyktslandet. Gränsdragningen mellan ett politiskt eller ett ickepolitiskt brott är mycket svår. Det vanligaste exemplet är olika "terrorist"-aktioner, som i mildare form kan betraktas såsom försvarbara, men som ändå klassificeras enligt allmänna principer såsom grovt brott. Den politiska karaktären av ett brott måste dock vara övervägande för att det skall kunna klassas som ett politiskt brott enligt artikel 1 F b. För att ta reda på om ett brott är politiskt eller icke-politiskt görs en sammantagen bedömning av alla relevanta faktorer. 38 Den sista punkten i artikel 1 F är en form av generalklausul, som avser gärningar av brottslig art, som inte omfattas av de två föregående punkterna. 34 A.a. p A.a. p A.a. p A.a. p A.a. p

13 Det finns ett par olika tolkningar varav den ena innebär att artikeln främst är avsedd att omfatta högt uppsatta statstjänstemän och statsöverhuvuden, den andra innebär att artikeln avser individer som gjort sig skyldiga till grova förbrytelser, t ex landsförräderi eller terroristattacker. Den är avsedd att på ett allmänt sätt täcka sådana handlingar som strider mot Förenta Nationernas syften och grundsatser Övriga skyddsbehövande Flyktingdefinitionen i punkt 2 i artikel 1 A i Genèvekonventionen innefattar endast de personer som blivit utsatta för politisk förföljelse i sitt hemland. Därmed är konventionen endast tillämplig för en liten del av alla flyktingar i världen. De flesta av världens flyktingar flyr på grund av krig, hungersnöd eller naturkatastrofer. Ofta flyr de i stora grupper. Dessa humanitära flyktingar kan inte få flyktingstatus enligt Genèvekonventionen, och staterna är därmed inte bundna att hjälpa dem. På grund av Genèvekonventionens brister har andra konventioner upprättats utanför Europa. Den afrikanska flyktingkonventionen från 1969, den s.k. OAU-konventionen, innehåller en mycket vidare flyktingdefinition än vad Genèvekonventionen erbjuder. Den sträcker sig även till personer som flyr på grund av ockupation eller andra liknande händelser som allvarligt rubbar säkerheten i en del av eller i hela landet. 40 Även Latinamerika har accepterat en vidare flyktingdefinition. 41 Från början sträckte sig UNHCR:s kompetens endast till konventionsflyktingar. På senare tid har UNHCR:s kompetens emellertid gradvis utvidgats genom resolutioner som FN:s generalförsamling utfärdat till att omfatta flyktingar som faller utanför Genèvekonventionens definition. Dessa flyktingar benämns inte av UNHCR som flyktingar eftersom de inte omfattas av definitionen i Genèvekonventionen. 42 Trots att inga internationella instrument erkänner en utvidgad flyktingdefinition har tolkningen av begreppet flykting både på en internationell och nationell nivå börjat omfatta även dem som tvingats lämna sina hemländer av fruktan för sitt liv och frihet av andra än politiska skäl. 43 Flertalet medlemsstater har i och med den internationella utvecklingen beviljat någon form av uppehållstillstånd som är tänkt att fungera som en kompletterande status till en verklig status som konventionsflykting. Den utgör framför allt ett skydd för personer som inte uppfyller kriterierna för att få konventionsstatus från att sändas tillbaka till ett land där de kommer att utsättas för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Dessa s.k. defacto flyktingar skyddas inte utav någon internationell bestämmelse och i vissa fall inte ens av nationella bestämmelser. Anledningen till att de ofta får stanna i det land där de sökt asyl beror på att det anses vara omänskligt att sända dem tillbaka. Därav benämns även de-facto flyktingar, humanitära flyktingar. Idag har även ett flertal stater intagit bestämmelser i sin lagstiftning angående de-facto flyktingar. I många fall är skillnaden mellan en konventionsflykting och en de-facto flykting nästan omärkbar. Avgörande kan t.ex. vara den tid som förflutit sedan en asylsökande senast aktivt utsattes för förföljelse i sitt hemland eller om personen lämnat sitt hemland utan problem. 44 En de-facto flyktings rättsliga ställning i det land som beviljat honom tillfälligt skydd är 39 A.a. p Wikrén & Sandesjö s. 28 f. 41 Krank s A.a. s A.a. s A.a. s

14 emellertid inte alls lika säker som för en konventionsflykting. Enligt praxis i de flesta länder får personen endast stanna så länge som värdlandet anser att hemlandet är farligt för denne. 45 På det nya landets territorium har en de-facto flykting inte heller självfallet samma rättigheter som en konventionsflykting garanteras. För en de-facto flykting finns inget internationellt skydd utan personen är helt beroende av den enskilda statens bestämmelser och praxis. 46 Som jag nämnde ovan varierar bestämmelserna om de-facto flyktingar avsevärt från land till land. I de nordiska länderna har en de-facto flykting ungefär samma rättigheter som en konventionsflykting har. Den stora skillnaden är att en de-facto flykting inte beviljas ett sådant resedokument som tillåter honom att resa utanför värdlandet. 47 Det har dock en konventionsflykting rätt till enligt artikel 28 i Genèvekonventionen. Storbritannien är ett av de länder som inte definierar begreppet de-facto flykting i sin lagstiftning, men som ändå beviljar skydd av humanitära skäl eller på grund av ett stadgande i ett internationellt instrument för de mänskliga rättigheterna. 48 För en de-facto flykting i Storbritannien måste denne ha vistats fyra år i landet för att ha rätt till familjeåterförening, medan detta snabbt möjliggörs för en konventionsflykting. 49 I Luxemburg beviljas inte familjeåterförening överhuvudtaget. 50 Detta är ett exempel på att länder beviljar olika rättigheter till de-facto flyktingar. 4. Principen om non-refoulement Att ha flyktingstatus är inte detsamma som att ha rätt till asyl. Det ligger inom en stats suveräna makt att bevilja en flykting asyl. En viktig princip inom den internationella flyktingrätten som emellertid är bindande för staterna är den viktiga regeln om nonrefoulement, ett verkställighetshinder som innebär att en stat har en skyldighet att inte utvisa eller avvisa en flykting till ett land där han riskerar utsättas för förföljelse och tortyr. Non-refoulement principen är relativt ung. Först efter andra världskriget började stater acceptera principen att inte återsända flyktingar i vissa fall. 51 Den första hänvisningen till principen i ett internationellt instrument återfinns i artikel 3 av 1933 Convention relating to the International Status of Refugees. Denna konvention som ratificerades av endast åtta stater innebar att de fördragsslutande staterna förband sig att inte utvisa eller avvisa flyktingar från landets territorium genom användning av polisiära medel såsom utvisning eller avvisning, om åtgärden inte var nödvändig med hänvisning till den nationella säkerheten eller den allmänna ordningen. 52 Principen blev emellertid inte riktigt etablerad förrän efter andra världskriget. Den fastslogs då genom en FN-resolution som innebar att flyktingar inte skulle tvingas återvända till sina hemländer om de hade godtagbara skäl för att inte vilja återvända. 53 Principen återfinns i artikel 33, i Genèvekonventionen, och lyder: 1. Fördragsslutande stat må icke, på vilket sätt det vara må, utvisa eller avvisa flykting till gränsen mot område varest hans liv eller frihet skulle hotas på grund av hans ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politiska åskådning. 2. Denna bestämmelse må likväl icke åberopas av flykting, vilken det föreligger skälig anledning att 45 Krank s A.a. s A.a.s European Parliament, Arbetsdokument s A.a. s A.a. s Goodwin-Gill s A.a. s A.a. s. 119 f. 10

15 betrakta som en fara för det lands säkerhet i vilket han uppehåller sig eller vilken, med hänsyn till att han genom lagakraftägande dom har dömts för synnerligen grovt brott, utgör en samhällsfara i sagda land. Regeln binder endast de stater som anslutit sig till konventionen. Non-refoulment principen kan emellertid åsidosättas. Undantagsregeln finns stadgad i artikel 33 punkt 2 och handlar om nationell säkerhet och samhällsfara. Tillämpningen av undantaget från principen om nonrefoulement i fall då personen är dömd för "allvarligt brott" ska vara proportionerlig. Det måste finnas mycket starka skäl till att den dömdes liv skall riskeras. 54 Vissa stater anser att s.k. massimmigration är en fara för landets säkerhet och därmed faller under undantagsregeln i artikel 33. Det finns skäl att betvivla att massimmigration i sig utgör tillräckligt skäl för att tillämpa undantagsregeln. Det är dock mycket vanligt att den nationella lagstiftningen, i det fall då ett stort antal flyktingar har sökt sig till landet, tillåter avvikelser från normalt gällande reglerna. Avvikelserna brukar framförallt innebära att man fattar ett principbeslut som gäller hela gruppen av flyktingar från ett visst land. Det finns då en klar risk att den enskilda flyktingen som omfattas av ett sådant beslut kan lida skada. 55 Non-refoulement principen omfattar inte enbart det land som flyktingen flytt ifrån, utan varje land som skulle kunna tänkas bryta mot regeln och skicka flyktingen vidare till ett land där hans liv eller frihet skulle vara hotad. Principen sträcker sig enbart till konventionsflyktingar som omfattas av definitionen i punkt 2 i artikel 1 A i Genèvekonventionen. En de-facto flykting skyddas formellt inte mot nonrefoulement. Principen innebär heller ingen skyldighet för en stat att bevilja asyl. 56 Vissa stater är noga med att poängtera principens begränsade räckvidd och ange riktlinjer för vad som inte utgör refoulement i sina inlagor till UNHCR. Frågan om principen endast ska gälla i förhållande till personer som redan befinner sig inom ett lands territorium, eller om den gälla även i de fall där personer i fråga ännu inte släppts in i det aktuella landet är något som det rått oenighet om. 57 Förklaringen till denna oenighet är till stor del att man inte velat utvidga flyktingkonventionens tillämpningsområde genom att införa en skyldighet för stater att släppa in flyktingar på sitt territorium. Om non-refoulment principen skulle gälla även för personer utanför ett lands territorium skulle följden av principen bli att stater blev skyldiga att släppa in personer i landet som de sedan inte kunde avvisa på grund av förbudet mot nonrefoulment. Enligt Grahl-Madsen är principen, såsom den är fastslagen i Genèvekonventionens artikel 33, gällande endast på personer som befinner sig inom en fördragsslutande stats territorium. Slutsatsen av detta skulle alltså vara att principen inte, såsom den är fastslagen i konventionen innebär en skyldighet för en stat att släppa in en person som inte redan befinner sig inom en fördragsslutande stats territorium. 58 Vid en analys av statspraxis sedan konventionen antogs 1951 finner man dock att en mer extensiv tolkning av non-refoulment principen har gjorts, vilket innebär att den har tillämpats även på personer som befunnit sig utanför ett lands gränser. Majoriteten av världens länder har tillämpat principen så snart en asylsökande uppenbarat sig vid gränsen, vilket innebär att principen både innefattar en skyldighet att inte utvisa eller skicka tillbaka en person, samt en skyldighet att inte neka en person inträde vid gränsen. 59 I ett yttrande från UNHCR 60 uttrycks emellertid vikten av tillämpningen av principen om non- 54 Goodwin-Gill s Krank s A.a. s. 28 f. 57 Goodwin-Gill s Grahl-Madsen s Goodwin-Gill s Conclusion No. 6 (1977). 11

16 refoulement, oavsett om personen blivit formellt erkänd som flykting eller ej. 61 Frågan om principen är en del av den internationella sedvanerätten är kontroversiell inom internationell doktrin. 62 Skulle principen anses utgöra internationell sedvanerätt innebär det att principen om non-refoulement bör gälla även utanför Genèvekonventionens tillämpning och att den då inte bara skulle gälla konventionsflyktingar utan även andra flyktingar. Principen finns även nedtecknad i andra konventioner och överenskommelser, bland annat i den Europeiska Konventionen om mänskliga fri- och rättigheter, artikel 3 (EMRK). Principen har i övrigt konsoliderats i deklarationer och resolutioner och i sammanfattningar. UNHCR gav år1982 ut en rapport i vilken det uttryckligen ansågs att principen om nonrefoulement var en bindande internationell norm (jus cogens). 63 För att en norm ska vara internationellt bindande bör den först och främst grunda sig på en aktiv och enhetlig tillämpning i det internationella samfundet. Dessutom bör en stor majoritet av staterna anse principen som bindande. 64 Goodwin-Gill menar att läget är ganska oklart eftersom länderna har mycket varierande praxis Rätten till asyl 5. Asyl Någon internationell allmänt accepterad definition av begreppet asyl finns inte. Med tiden har begreppet dock kommit att betyda antingen en plats där en person kan finna en fristad och en rätt för en stat att bevilja asyl. 66 Asyl innebär en permanent situation och inte bara ett tillfälligt skydd eller uppehållstillstånd. Oftast får en person som blir beviljad asyl samma juridiska och sociala rättigheter som övriga medborgare i landet. 67 Skillnader förekommer dock mellan olika länder. Som jag nämnde ovan finns det ingen subjektiv rätt för att bli beviljad asyl utan det ligger inom en stats suveräna makt att avgöra om den vill bevilja en asylsökande asyl på sitt territorium. Begreppet asyl har dock fått ett internationellt erkännande som grundläggande mänsklig rättighet. 68 Enligt artikel 14 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (Universal Declaration of Human Rights, 1948) har envar: 1. rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse. 2. Denna rätt må icke åberopas vid laga åtgärder, reellt grundade på icke-politiska brott eller på handlingar, som strida mot Förenta Nationernas ändamål och grundsatser. I flera omgångar har FN och dess medlemsstater ställts inför möjligheten att foga in rätten till asyl i internationella rättsinstrument. Motståndet har dock varit stort och resultatet blygsamt års Deklarationen är en resolution antagen av Förenta Nationernas generalförsamling. 61 Goodwin-Gill s Stenberg 1989 s Goodwin-Gill s A.a. s.134 f. 65 Goodwin-Gill s Diesen s A.a. s Krank s

17 Det innebär att det inte är ett juridiskt bindande dokument, även om den idag till större delen anses utgöra internationell sedvanerätt. 69 Enligt artikel14 är det varje människas rätt att ansöka om asyl och åtnjuta asyl om ett land beviljar honom det. Det saknas dock, som jag nämnde ovan en internationell positiv rätt till asyl. Däremot finns det i folkrätten en negativ rätt till asyl genom att Genèvekonventionen innehåller förbud mot återsändande (refoulement) av en skyddssökande till en plats där man riskerar förföljelse. 70 En annan viktigt följd av artikel 14 är egentligen att en stat skall kunna ge en flykting asyl utan att behöva stå till svars för kränkning av den ursprungliga hemstatens suveränitet. När 1948 års Deklaration skrevs fanns det ett starkt motstånd mot uppfattningen att de enskilda staterna skulle ha någon skyldighet att ge en flykting fristad. 71 Det finns olika medel som stater kan använda för att förhindra att alltför många flyktingar och andra immigranter kommer in i ett land. Striktare tolkning av flyktingdefinitionen i Genèvekonventionen kan utgöra ett sådant medel. Visumplikt är en annan åtgärd. Första asyllandsprincipen, en princip som definierar vilken stat som skall behandla en asylansökan kan även i vissa fall innebära en försvårande förutsättning för flyktingens asylansökan. De ovan nämnda metoderna att förhindra att ett alltför stort antal flyktingar söker sig till en stat är formellt fullt acceptabla eftersom de inte i sig står i strid med några folkrättsliga konventioner. Metoderna kan dock i det enskilda fallet innebära att en flykting utvisas eller avvisas i strid med principen om non-refoulement Tillfälligt skydd Regeln om non-refoulement kan direkt åberopas av konventionsflyktingar, även om de kommer till en stat som inte vill låta dem stanna kvar. Detta innebär att de skall kunna räkna med en varaktig lösning, dvs. asyl och uppehållstillstånd åtminstone i ett säkert tredje land. De asylsökande som, trots att de kan åberopa regeln om non-refoulement, inte kan kalla sig konventionsflyktingar kan, som ovan nämnts, inte räkna med samma starka skydd som konventionsflyktingarna. Det är oftast fråga om flyktingar som i vanliga fall kan räkna med att få stanna i ett land såsom humanitära flyktingar, men som på grund av striktare flyktingpolitik och oro för massimmigration inte får uppehållstillstånd/asyl i ett värdland. Det kan också röra sig om stora flyktingrörelser inom ett krigsdrabbat land. 73 De humanitära flyktingarna har, såsom nämnts, rätt till skydd av UNHCR och de enskilda medlemsstaterna har åtagit sig att stödja UNHCR i sådana skyddsprogram. Det vanligaste är att skyddet består av tillfälliga flyktingläger antingen i en annan del av ursprungslandet eller i ett närliggande grannland. Det s.k. interna flyktalternativet innebär att det finns en annan del av ursprungslandet som är säker för flyktingen och att denne rimligen kan väntas bege sig dit. Det är dock inte meningen att skydd i form av interna flyktalternativ eller flyktingläger i närliggande stater skall bli långvariga eller beständiga. Antingen bör situationen stabiliseras, eller så måste flyktingarna få skydd på annan ort och på det viset få en varaktig lösning på sin flyktsituation. 69 Krank s Dacyl 1997 s Krank s Stenberg s Krank s

18 Ett annat fall är när en stat inte har möjlighet eller vilja att bereda flyktingen en varaktig lösning i form av uppehållstillstånd och asyl, men möjligheten till återsändande är stängd på grund av regeln om non-refoulement. 74 Dessutom kan ankomsten av ett stort antal flyktingar betraktas som ett hot mot den nationella säkerheten eller ekonomin. Flyktingen kan då beredas tillfällig asyl i väntan på att få komma till ett slutligt mottagarland. Tillfälligt skydd är en snarlik term som syftar främst på de fall då stater ställs inför ett mottagande av en stor grupp mandatflyktingar eller humanitära flyktingar, som kanske individuellt hade kunnat beredas skydd under landets mer generösa rätt, men som på grund av antalet och den ekonomiska bördan flyktingarna representerar istället omfattas av nationella undantagsregler. Gruppen blir vanligtvis föremål för ett principbeslut om mottagandet. Det mest uppenbara fallet i Sverige är de bosniska flyktingar som sökte skydd under åren 1992/1993 och som fick tillfälligt skydd. Sverige har dock låtit de flesta av dessa flyktingar stanna kvar efter att situationen förbättrats i Bosnien Principen om första asylland Första asyllandsprincipen är i huvudsak en regional företeelse som har fått internationell spridning. Principen blev aktuell i början av 1980-talet i de länder i Europa som var mest utsatta för asylsökande. Länderna motsatte sig att asylsökande skulle ha möjlighet att välja i vilket land de skulle lämna in sin asylansökan. 76 En anledning till att principen upprättades var för att förhindra asylsökande som inte var i behov av skydd. 77 För att en asylsökande ska anses vara i behov av skydd måste han anlända direkt till ett land i vilket han vill ansöka om asyl, från det land där han utsattes för förföljelse. Enbart en kort vistelse i ett annat land kan innebära att detta kommer att anses som hans första asylland. Ett annat skäl till att en asylsökande sänds tillbaka är att han vistats för länge på sin resa (en route). 78 Principen om första asylland har även kommit att utgöra en viktig grund för att konstatera att en ansökan är uppenbart ogrundad och därmed kan behandlingen ske snabbare. 79 Principen kan dock ha två olika innebörder. Dels tillämpas den i förhållande till asylsökande som kommer från ett tredje land där de redan erhållit skydd eller skulle kunna erhålla skydd. Ofta beror det på ekonomiska skäl. Dels tillämpas principen i förhållande till den asylsökandes ursprungsland. 80 Den svåra uppgiften är att avgöra om det tredje landet är tillräckligt säkert för just den asylsökande som återsänds dit. För att en stat ska kunna anses som en asylsökandes första asylland bör denna stat kunna erbjuda skydd mot förföljelse. En stat som avvisar en asylsökande med motiveringen att ett annat land är hans första asylland bör därför alltid undersöka att inte brott mot non-refoulment principen sker. 81 Flera länder har instiftat principen om första asylland i sin nationella lagstiftning. Listor har även upprättats över de länder på vilka principen kan tillämpas och vilka som kan anses som säkra ursprungsländer Diesen s Dacyl s Krank s A.a. s A.a. s A.a. s A.a. s A.a. s A.a. s

19 Det har däremot inte funnits internationella eller regionala instrument som reglerat principen. Först i och med upprättandet av Schengen- och Dublinkonventionerna har gemensamma bestämmelser antagits. 83 Principen om första asylland kan även härledas ur art 31 i Genèvekonventionen. Art 31 i Genèvekonventionen lyder: 1. Fördragsslutande stat skall icke för olovlig inresa eller olovligt uppehåll bestraffa flykting, som anlänt direkt från område varest hans liv eller frihet var i fara på sätt i artikel 1 avses och som utan tillstånd inrest eller uppehåller sig inom den fördragsslutande statens område, under förutsättning att flyktingen utan dröjsmål anmäler sig hos myndigheterna och visar godtagbara skäl för sin olovliga inresa eller sitt olovliga uppehåll. 2. Fördragsslutande stat skall icke ålägga flykting som nu sagts andra inskränkningar i hans rörelsefrihet än som äro nödvändiga, och inskränkningarna må upprätthållas endast till dess flyktingens ställning i landet har blivit reglerad eller han erhåller tillstånd att inresa i annat land. Fördragsslutande stat skall bevilja flykting som nu avses skäligt rådrum och alla nödvändiga lättnader för att erhålla tillstånd att inresa i annat land. I statspraxis har artikel 31 tolkats som en indirekt hänvisning till en stats möjlighet att avvisa en flykting som har funnit eller kan bedömas finna asyl eller skydd i något annat land. Enligt Goodwin-Gill återspeglar artikeln egentligen en kompromiss som gjordes i samband med fördragsskrivandet. För det första ansågs det vara omoraliskt om flyktingar skulle straffas för att de kommit olagligt in i ett land. Dessutom var det inte motiverat att försvåra situationen för en flykting som passerat ett land i transit, dvs. inte hade kommit direkt till det land, där denne avsåg att söka asyl. Därför är texten formulerad så att flyktingen skall ha kommit direkt från ett land där dennes liv eller frihet är i fara, men det finns ingen begränsning till att detta måste utgöra ursprungslandet. Detta möjliggör med andra ord genomresa genom länder där möjlighet att få asyl saknas, eller där tillvaron i övrigt är osäker. Däremot anses på grundval av artikel 31 att en sådan flykting som har kommit från ett land där vederbörande har funnit asyl eller haft möjlighet att söka asyl kan bli avvisad. 84 Ett problem som uppkommer i samband med artikel 31 och mottagarstaternas suveräna rättighet att inte bevilja asyl till flyktingar, så länge man inte bryter mot principen om nonrefoulement, är att ansvaret för vem som skall ta emot flyktingens asylansökan inte är harmoniserat i hela världen. Det kan innebära att flyktingen hamnar i en "limbo-situation". 85 Inom den Europeiska Unionen är dock problemet delvis löst genom att man harmoniserat reglerna för vilken stat som skall vara ansvarig för en asylansökan. Harmoniseringen kan ses som ett steg mot att en enskild stat har en skyldighet att ta emot flyktingar i den mening att de har en skyldighet att behandla asylansökan: Reglerna om ansvarigt land har fastställts för att förebygga att en asylsökande gör parallella ansökningar, något som man inom EU vill förhindra i största möjliga mån (s.k. asylumshopping). Ur en annan synvinkel samt i kombination med andra befintliga regler, kan man emellertid tolka det som att en asylsökandes valmöjligheter skall begränsas så långt som möjligt Krank s Goodwin-Gill s. 88 f. 85 A.a. s Krank s

20 7.1 Schengenarbetet växer fram 7. Schengenkonventionen Före 1980-talet kunde man inte tala om en gemensam asyl- och flyktingpolitik inom EU. De europeiska ländernas flykting- och asylrätt var sinsemellan mycket olika. Det var först i och med Enhetsakten 1987 som medlemmarna inom den Europeiska Gemenskapen blev mer intresserade av asylrätten. Anledningen var att Enhetsakten skulle resultera i ett EG utan inre gränser, med fri rörlighet för varor, kapital, tjänster samt för personer. De länder som var mest attraktiva för invandring såg dock nackdelarna med en fri rörlighet för personer om den inte förenades med vissa kompensatoriska åtgärder, som striktare kontroll vid de yttre gränserna, bekämpande av terrorism och narkotikahandel samt förhindrande av illegal invandring. 87 Det fanns en synbar tendens att asylsökande och immigranter tog sig in i den Europeiska Gemenskapens område genom länderna i söder och sedan sökte sig vidare till de mer välmående nordliga länderna. 88 Schengenavtalet är ett mellanstatligt avtal som den 14 juni 1985 slöts mellan Frankrike, (dåvarande) Västtyskland, Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Namnet har det fått efter den plats i Luxemburg där det undertecknades. I avtalet uttalas intentionen att avskaffa gränskontrollerna mellan dessa stater. År 1990 undertecknades en tillämpningskonvention. Även Italien, Grekland, Spanien och Portugal har sedermera anslutits till tillämpningskonventionen. Norge och Island som inte är medlemmar i EU, har undertecknat ett samarbetsavtal. Storbritannien och Irland har valt att stå utanför Schengensamarbetet. 89 Scengenavtalet handlar om att människor ska kunna röra sig fritt mellan de länder som anslutit sig. Alla som reser in eller lämnar Schengenområdet ska däremot kontrolleras noggrant. När Amsterdamfördraget trädde i kraft 1999 blev Schengensamarbetet en del av EU och styrs nu av EU:s regler. 90 Schengenkonventionen gäller enbart mellan de länder som ingått den. Eftersom alla EU-länder inte anslutit sig till Schengenkonventionen, betyder det att Schengenländerna utgör en skild grupp inom EU Schengensamarbetets huvudprinciper De viktigaste momenten i avtalet är: fri rörlighet för personer och korsandet av medlemsstaternas inre och yttre gränser harmoniserad visumpolitik gemensam asylpolitik inklusive regler för att utse en enda ansvarig stat att behandla asylansökningar polissamarbete och juridiskt samarbete för ömsesidig assistans och utvisning samt utlämnande av brottslingar samarbete i kampen mot droger vapenkontroll skapandet av en central databas för utbytande av information om personer och stöldgods (Schengen Information System, SIS) 87 Krank s Loescher s Faktablad om Schengen, Migrationsverket. 90 A.a. 91 Krank s

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 Målnummer: UM3212-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-26 Rubrik: Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj

Läs mer

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 Till Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 januari 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Uppehållstillstånd

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3266-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Utlänningslag; utfärdad den 29 september 2005. SFS 2005:716 Utkom från trycket den 18 oktober 2005 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1 kap. Lagens innehåll, vissa

Läs mer

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad

Läs mer

Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet

Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet Ds 2015:37 Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon:

Läs mer

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1836-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8877-13 1 KLAGANDE A, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Ombud och offentligt biträde genom substitution: Adress som

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20 Målnummer: UM233-06 Avdelning: 5 Avgörandedatum: 2007-05-14 Rubrik: Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd då skyddsskäl åberopas är

Läs mer

Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens

Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens Socialförsäkringsutskottets betänkande 2013/14:SfU20 Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens ikraftträdande Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande

Läs mer

RP 2/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen

RP 2/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att utlänningslagens bestämmelser om beviljande

Läs mer

DOM 2015-04-22 Meddelad i Göteborg

DOM 2015-04-22 Meddelad i Göteborg Avdelning 1 DOM 2015-04-22 Meddelad i Göteborg Sida 1 (9) KLAGANDE Arbetsförmedlingen Juridiska avdelningen 113 99 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 4 juli

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:32

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:32 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:32 Målnummer: UM6893-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-12-18 Rubrik: Lagrum: Ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen kan göras gällande

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1(7) 2009-10-20 AdmD-293-2009. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1(7) 2009-10-20 AdmD-293-2009. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1(7) Datum Dnr 2009-10-20 AdmD-293-2009 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande av Förvarsutredningen Återvändandedirektivet och svensk rätt (SOU 2009:60) (dnr Ju2009/5250/EMA)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juni 2014 B 1310-14 KLAGANDE MW Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

DOM 2016-03-07 Meddelad i Malmö

DOM 2016-03-07 Meddelad i Malmö Migrationsdomstolen DOM 2016-03-07 Meddelad i Malmö Mål nr UM 5416-15 1 KLAGANDE Sekretess, se bilaga 1 Ombud: advokaten Ulf Öberg och EU-advokaten David Loveday Advokatfirman Öberg & Associés AB Box 2098

Läs mer

DOM 2010-03-22 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-03-22 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 2010-03-22 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5645-08 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen,

Läs mer

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Skapat den 2016-03-10 Justitiedepartementet Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige RFSL avstyrker förslaget om temporära ändringar i bestämmelserna

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 10 mars 2015 194/2015 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 6 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i utlänningslagen

Läs mer

DOM 2009-12-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2009-12-18 Meddelad i Stockholm 2009-12-18 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, beslut den 16 juli 2009 i mål nr UM 2199-09

Läs mer

Förklaranderapport. 1. Inledning

Förklaranderapport. 1. Inledning Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera

Läs mer

Rättslig styrning 2013-06-10 RCI 09/2013

Rättslig styrning 2013-06-10 RCI 09/2013 Bfd22 080929 1 (10) Rättslig styrning 2013-06-10 RCI 09/2013 Rättsligt ställningstagande angående metod för prövning av tillförlitlighet och trovärdighet Sammanfattning I detta rättsliga ställningstagande

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24 Målnummer: UM2028-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-18 Rubrik: En asylansökan från en utlänning som har ett gällande lagakraftvunnet avlägsnandebeslut

Läs mer

verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn

verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn 1 (10) Rättslig styrning 2013-06-12 RCI 10/2013 Rättsligt ställningstagande angående verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn 1. Sammanfattning Sammanfattningsvis ska berörd medarbetare beakta

Läs mer

RP 166/2007 rd. omfattas av vedertagen tillämpningspraxis ska regleras i lag. Vidare föreslås det att utlänningslagens bestämmelse

RP 166/2007 rd. omfattas av vedertagen tillämpningspraxis ska regleras i lag. Vidare föreslås det att utlänningslagens bestämmelse Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av utlänningslagen och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984.

Prop. 1984/85: 34. Regeringens proposition 1984/85: 34. om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringens proposition 1984/85: 34 Prop. 1984/85: 34 om ändring i patentlagen (1967:837); beslutad den 4 oktober 1984. Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade

Läs mer

EXAMENSARBETE. Frågan om muntlig förhandling i migrationsdomstol. Emma Enback 2014. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Frågan om muntlig förhandling i migrationsdomstol. Emma Enback 2014. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Frågan om muntlig förhandling i migrationsdomstol Emma Enback 2014 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Sammanfattning

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

prövningen av ansökningar om asyl från statslösa personer efter Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2018:3

prövningen av ansökningar om asyl från statslösa personer efter Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2018:3 1 (5) Rättsavdelningen 2018-03-29 SR 13/2018 Rättsligt ställningstagande angående prövningen av ansökningar om asyl från statslösa personer efter Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2018:3 Bakgrund

Läs mer

Ändring av en avvisningsbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Promemoria upprättad inom Justitiedepartementet oktober 2015

Ändring av en avvisningsbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Promemoria upprättad inom Justitiedepartementet oktober 2015 Ändring av en avvisningsbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Promemoria upprättad inom Justitiedepartementet oktober 2015 Promemoria Ändring av en avvisningsbestämmelse i utlänningslagen (2005:716)

Läs mer

Inrikesminister Ville Itälä

Inrikesminister Ville Itälä Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv (om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen. Praktikrapport. 1) Allmänna data om praktikperioden

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen. Praktikrapport. 1) Allmänna data om praktikperioden Praktikrapport 1) Allmänna data om praktikperioden Arbetsgivare: Svenska Röda Korset/Huvudkontoret Avdelningen för flykting och folkrätt KFÅ (Kontoret för frivillig återvandring) Röda Korset Hornsgatan

Läs mer

Rättsavdelningen 2015-06-17 SR 27/2015

Rättsavdelningen 2015-06-17 SR 27/2015 BFD12 080926 1 (3) Rättsavdelningen 2015-06-17 SR 27/2015 Rättslig kommentar angående återvändande till Uzbekistan Bakgrund och syfte Rättschefen beslutade den 19 januari 2015 om ett tillfälligt stopp

Läs mer

Asylförfarandet. genomförandet av asylprocedurdirektivet i svensk rätt. Betänkande av Asylförfarandeutredningen. Stockholm 2006 SOU 2006:61

Asylförfarandet. genomförandet av asylprocedurdirektivet i svensk rätt. Betänkande av Asylförfarandeutredningen. Stockholm 2006 SOU 2006:61 Asylförfarandet genomförandet av asylprocedurdirektivet i svensk rätt Betänkande av Asylförfarandeutredningen Stockholm 2006 SOU 2006:61 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.9.2014 COM(2014) 604 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om hjälp till de nationella myndigheterna med att bekämpa missbruk av rätten

Läs mer

Mål Ö 8290-14, rotel 0102 Julian Assange./. allmän åklagare angående våldtäkt m.m.; nu fråga om häktning

Mål Ö 8290-14, rotel 0102 Julian Assange./. allmän åklagare angående våldtäkt m.m.; nu fråga om häktning Sida 1 (7) Söderorts åklagarkammare i Stockholm YTTRANDE Svea hovrätt Box 2290 103 17 STOCKHOLM Mål Ö 8290-14, rotel 0102 Julian Assange./. allmän åklagare angående våldtäkt m.m.; nu fråga om häktning

Läs mer

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 september 2005 B 2493-03 KLAGANDE SET Ombud och offentlig försvarare: Advokat JK MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 5 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen, dom den 4

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Ds 2013:32 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

Lagrådsremiss. Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremiss. Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Modernare nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 15 februari 2007 Nyamko Sabuni Anne Kuttenkeuler (Justitiedepartementet)

Läs mer

Urval av lagar som rör barn utan uppehållstillstånd

Urval av lagar som rör barn utan uppehållstillstånd Urval av lagar som rör barn utan uppehållstillstånd Seminarium Livlinan 2 december 2005 A. STATUS 15 november-lagen 1. Ur överenskommelsen mellan regeringen, mp och v september 2005 Partiernas målsättning

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 13 september 2007 Ö 3088-07 Framställning om utlämning till Albanien av häktade HH, registrerat födelsedatum den 15 mars 1938 (enligt

Läs mer

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9742-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 5 november

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering Mål nr UM 2929-15 UM 2930-15 Rättelse/komplettering Slutligt beslut, 2015-12-07 Rättelse, 2015-12-07 Beslutat av: Kammarrättsrådet Beslut Rättelse enligt 32 förvaltningsprocesslagen (1971:291) mål nr är

Läs mer

Stockholm den 20 mars 2012

Stockholm den 20 mars 2012 R-2011/1880 Stockholm den 20 mars 2012 Till Justitiedepartementet Ju2011/9105/L5 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Sveriges

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 13.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 335/99 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM

Läs mer

Haagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd för vuxna

Haagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd för vuxna GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Haagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd

Läs mer

Uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter - Barnets bästa i främsta rummet? Rebecka Halef

Uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter - Barnets bästa i främsta rummet? Rebecka Halef JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter - Barnets bästa i främsta rummet? Rebecka Halef Examensarbete i förvaltningsrätt, 30 hp Examinator:

Läs mer

Dagsverksinsamling 2015-16. Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter.

Dagsverksinsamling 2015-16. Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter. Dagsverksinsamling 2015-16 Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter. Vem är en flykting? En flykting är en person som beviljats asyl utanför sitt hemland. Personen har flytt undan krig, förföljelse

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

N./. Riksåklagaren angående rån m.m.

N./. Riksåklagaren angående rån m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1857-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM N./. Riksåklagaren angående rån m.m. Högsta domstolen har förelagt mig

Läs mer

GRÖNBOK. om rätt till familjeåterförening för tredjelandsmedborgare som är bosatta i Europeiska unionen (direktiv 2003/86/EG)

GRÖNBOK. om rätt till familjeåterförening för tredjelandsmedborgare som är bosatta i Europeiska unionen (direktiv 2003/86/EG) EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.11.2011 KOM(2011) 735 slutlig GRÖNBOK om rätt till familjeåterförening för tredjelandsmedborgare som är bosatta i Europeiska unionen (direktiv 2003/86/EG) I. INLEDNING

Läs mer

DOM 2014-09-23 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-09-23 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-09-23 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1668-13 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: Advokaten MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen,

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:10

Regeringens proposition 1998/99:10 Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

DOM. SAKEN Överföring enligt Dublinförordningen MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

DOM. SAKEN Överföring enligt Dublinförordningen MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Avdelning 1 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART A, B och C, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga A ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom den

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

Småviltjakt i Norrbotten

Småviltjakt i Norrbotten ON YTTRANDE SOLVIT Dnr 313-995-2006 För kännedom GD, Statens Jordbruksverk G Grén, UD-EIM B Örnstedt, Jo E Gustavsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län Jan Olov Westerberg, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:23

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:23 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:23 Målnummer: UM623-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-17 Rubrik: Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl mot att meddela ett återreseförbud

Läs mer

Syriska armenier i Armenien

Syriska armenier i Armenien Sveriges ambassad Jerevan D-post: JERE/2014-07-08/1428 Syriska armenier i Armenien Omkring 12 000 syriska armenier har sökt sig till Armenien sedan konflikten i Syrien började. Inströmningen har minskat

Läs mer

DOM 2010-02-11 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-02-11 Meddelad i Stockholm 2010-02-11 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom den 28 april 2009 i mål nr UM 3807-09, se bilaga (Migrationsverkets

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

SKYDDSBEHÖVANDE I ÖVRIGT ETT SVÅRTOLKAT BEGREPP?

SKYDDSBEHÖVANDE I ÖVRIGT ETT SVÅRTOLKAT BEGREPP? Kapitel 6 SKYDDSBEHÖVANDE I ÖVRIGT ETT SVÅRTOLKAT BEGREPP? Rebecca Stern Artikeln syftar till att visa på och diskutera tendenser i utvecklingen av svensk migrationspraxis sedan den 31 mars 2006 då den

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 4.10.2013 B7-0442/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om EU:s och medlemsstaternas

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 INTRODUKTION... 1 1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING... 2 1.3 METOD OCH MATERIAL... 3 1.4 DEFINITIONER... 5 1.4.1 Asyl... 5 1.4.2 Asylsökande, flykting och flyktingstatus...

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Ett medborgarskap som grundas på samhörighet. Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ett medborgarskap som grundas på samhörighet. Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ett medborgarskap som grundas på samhörighet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 6 februari 2014 Erik Ullenhag Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

DOM 2014-08-15 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-08-15 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-08-15 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3485-13 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, dom den 16 april 2013 i mål

Läs mer

Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015

Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015 Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015 PM: Åtgärder för att möta flyktingkrisen Det pågår en humanitär kris i världen. Krig, förtryck, islamistiska terrorgrupper samt förföljelse av

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 54

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 54 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 54 Målnummer: 1966-06 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2009-05-13 Rubrik: Stiftelse vars verksamhet endast delvis medför skattskyldighet har bedömts som näringsidkare

Läs mer

Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas!

Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas! Grödinge 2009-11-12 Folkrörelsen Nej till EU - Botkyrka: Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas! 1. EU:s fördrag som folkrättslig överenskommelse Ett gällande fördrag som Nicefördraget

Läs mer

Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende

Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende 1 (7) Avdelningen för utbildningsinspektion Ulrika Lindmark Rättsläget avseende skolskjuts vid växelvis boende 1 Sammanfattning I korthet kan man säga att praxis för närvarande innebär att kommunerna när

Läs mer

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1 (7) 2014-03-06 Dnr SU FV-1.1.3-0386-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1. Inledning Europeiska

Läs mer

D.R. dömdes den 15 juli 2013 till fängelse tre år för mordbrand begången i januari samma år. Domen vann laga kraft.

D.R. dömdes den 15 juli 2013 till fängelse tre år för mordbrand begången i januari samma år. Domen vann laga kraft. HFD 2015 ref 31 Återkallelse av körkort för en körkortshavare som gjort sig skyldig till annat brott än trafikbrott har inte ansetts stå i strid med förbudet mot dubbel lagföring och dubbla straff (ne

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av överenskommelsen om ändring av den nordiska äktenskapskonvention samt med lag om ikraftträdande av de bestämmelser i nämnda överenskommelse som

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 1. Gulds renhet har traditionellt mätts i karat, varvid rent guld är 24 karat. Numera mäts den ofta i tusendelar.

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (11) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, dom den 24

Läs mer

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell

Läs mer

Unga lagöverträdare och barnkonventionen

Unga lagöverträdare och barnkonventionen Unga lagöverträdare och barnkonventionen RättsPM 2013:7 Utvecklingscentrum Stockholm Uppdaterad maj 2016 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Allmänt om barnkonventionen... 8 2.1 Historik...

Läs mer

Statsminister Matti Vanhanen

Statsminister Matti Vanhanen Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av en ändring av rådets förordning (EU:s språkförordning) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Irlands och Spaniens framställningar

Läs mer

Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10)

Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) 1 (7) YTTRANDE 2013-06-05 Dnr SU FV-1.1.3-0918-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 STOCKHOLM Yttrande över departementspromemorian Domstolsdatalag (Ds 2013:10) Betydelsen för den rättsvetenskapliga

Läs mer

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6686-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, beslut

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) 17279/3/09 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 8 mars 2010 (15.3) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0192 (COD) 17279/3/09 REV 3 ADD 1 SOC 762 CODEC 1426 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Rådets ståndpunkt vid första

Läs mer