Sökes: Asyl. Vi 30 miljoner människor i världen, på flykt från våra hem, nära och kära, söker skydd.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sökes: Asyl. Vi 30 miljoner människor i världen, på flykt från våra hem, nära och kära, söker skydd."

Transkript

1 Sökes: Asyl Vi 30 miljoner människor i världen, på flykt från våra hem, nära och kära, söker skydd. Vissa av oss flyr från krig, andra från förföljelse av olika slag. Vår enda gemensamma nämnare är att vi inte vågar återvända.

2 S IDA 2 ASY L OCH FLYKTINGPO LITIK I Till dig som läser FN beräknar att det finns över 30 miljoner människor i världen som är på flykt från sina hem. Mer än 140 länder har skrivit under Genevékonventionen och därmed förbundit sig att pröva alla flyktingars rätt till skydd. I Sverige är debatten kring asyl mer intensiv och aktuell än på länge, framförallt på grund av diskussionen kring kommuners ansvar för ensamkommande barn. Läromedlet du håller i din hand syftar till att ge en bred överblick över hur den svenska asyl- och flyktingpolitiken ser ut och fungerar. Läromedlet är uppdelat i sex delar som behandlar följande områden: Asyl, Den svenska asylprocessen, Att vara asylsökande i Sverige, Ensamkommande barn och unga, Livet som gömd samt Sverige och EU. I läromedlet finns frågor, cases och intervjuer vars syfte är att fungera som underlag och utgångspunkt för diskussioner för dig och dina klasskamrater. Carin Möller Martin Viklund Anton Westermark

3 SÖKES: ASYL S IDA 3 Innehållsförteckning Kapitel 1: Asyl 4 På flykt och svensk asyl 4 Vem är flykting 5 Svenskt flyktingmottagande sedan andra världskriget 6 Case 1 Fallet Lollo 8 Uppgifter kapitel Kapitel 2: Asylprocessen i Sverige 11 Steg Steg Steg Uppgifter kapitel Intervju med Anita Dorazio och Fredrik Beijer Kapitel 3: Att vara asylsökande i Sverige 17 Boende och Sysselsättning 17 Vård 18 Förvar 18 Uppgifter kapitel 4 19 Kapitel 4: Ensamkommande barn 20 Vad säger lagen? 20 Det kommunala ansvaret 20 Avslag 21 Case 2 Vellinge 22 Uppgifter kapitel Kapitel 5: Livet som gömd 24 De gömda och de papperslösa 24 En komplicerad tillvaro 24 Engagemang, vård och skola 25 Intervju med Vesta S. Alikhani 26 Uppgifter kapitel Kapitel 6: Sverige och EU 28 Flyktingskäl inom EU och Massflykt 28 Dublinförordningen och Schengenavtalet 29 Uppgifter kapitel 6. 30

4 S IDA 4 ASY L OCH FLYKTINGPO LITIK I SVERIGE Runt om i världen pågår krig, konflikter och förföljelser som tvingar människor på flykt. De allra flesta som tvingas lämna sina hem kommer från de fattigaste delarna av världen. På flykt Asyl Den vanligaste anledningen till att människor tvingas fly är väpnade konflikter i hemlandet. Det kan också handla om förföljelse på grund av religiös Asyl = (latin asylum 'fristad', 'tillflyktsort'), det skydd som en stat ger inom sitt territorium eller på annan plats under dess jurisdiktion och/eller politisk åskådning samt sexuell läggning. De flesta som flyr lämnar aldrig sitt land utan söker sig till en ny säkrare plats inom landet. Dessa kallas för internflyktingar och uppgår enligt FN:s beräkningar i antal till ungefär miljoner. Hur människor flyr skiljer sig åt. En del människor försöker själva ta sig från sitt hemland till ett säkrare område eller nytt land medan vissa tar hjälp av (så kallade) flyktingsmugglare. Mot betalning kan flyktingar få hjälp att i hemlighet smugglas in i ett annat land. Resorna är ofta farliga, tidskrävande, utan personer sökte asyl i Sverige några garantier och väldigt dyra. Exempelvis kan en resa för en familj i Irak som vill ta sig till Sverige kosta mellan och kronor och ta flera veckor. Det ofta väldigt höga priset kan försvåra för många behövande att fly. Majoriteten av alla flyktingar som kommer till Sverige är män. Väl framme i det nya landet finns valet att antingen gå under jorden i hopp om att inte bli upptäckt och därmed hålla sig undan för myndigheterna eller att söka asyl i hopp om ett uppehållstillstånd. Svensk asyl Den svenska asylpolitiken bygger till stor del på FN:s flyktingkonvention från 1951, vilken är en del av den så kallade Génevekonventionen. Nästan 140 länder har skrivit under konventionen och lovar därmed att pröva alla asylsökandes skyddsbehov och ge dem en fristad om kriterierna uppfylls. Konventionen ger däremot inte den asylsökande rätt att välja vilket land han eller hon ska söka skydd i. I likhet med de flesta andra europeiska länder tillämpar Sverige den så kallade Första asyllandsprincipen. Det innebär att den asylsökande ska söka asyl i det första säkra land de kommer till. (läs mer om detta i avsnittet EU och Sverige).

5 SÖKES: ASYL S IDA 5 Vem är flykting I Sverige kan sökande även få asyl för ett antal andra skäl än de som anges i FN:s flyktingkonvention. Svenska lagen föreskriver att skydd även ska ges till de som är skyddsbehövande. Det innebär att människor som riskerar dödsstraff, tortyr, bestraffning, eller annan omänsklig behandling ska få asyl. Även människor som flytt på grund av yttre eller inre väpnade konflikter och miljökatastrofer ingår i kategorin skyddsbehövande. Sverige har tillsammans med 18 andra länder accepterat att ta emot ett antal så kallade kvotflyktingar. Kvotflyktingar överförs till mottagandeländer genom ett organiserat samarbete mellan länderna och FN. Sverige tar årligen emot mellan FN:s flyktingkonvention Med flykting avses i denna lag en utlänning som: befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp, och inte kan, eller på grund av sin fruktan inte vill, begagna sig av detta lands skydd. Detta gäller oberoende av om det är landets myndigheter som är ansvariga för att utlänningen utsatts för förföljelse eller om dessa inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda. Som flykting skall även anses en utlänning som är statslös och som av samma skäl som anges i första stycket befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare haft sin vanliga vistelseort, och inte kan, eller på grund av fruktan inte vill, återvända dit kvotflyktingar. För att få möjligheten att räknas som kvotflykting måste man vara registrerad som flykting hos UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees, FN:s flyktingkommissarie). UNHCR gör sedan ett prioriterat urval av människor och föreslår dessa för länderna i samarbetet. Flyktingar kan även få uppehållstillstånd om den asylsökande faller under begreppet synnerligen ömmande omständigheter. Dessa omständigheter kan bli aktuella om ingen av skyddsgrunderna är tillfredsställande. Ett skäl kan vara om personen lider av en allvarlig livshotande sjukdom eller ett allvarligt funktionshinder som inte kan behandlas i hemlandet.

6 S IDA 6 ASY L OCH FLYKTINGPO LITIK I SVERIGE SVENSKT FLYKTINGMOTTAGANDE SEDAN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under andra världskriget flydde många från de nordiska grannländerna, Tyskland och de baltiska staterna till Sverige. Efter kriget reste många tillbaka till sina hemländer men ett stort antal blev också kvar. Under 70-talet var flyktingströmmarna av stötvis karaktär. De uppstod oftast i Människor på flykt från Estland under Andra Världskriget samband med krig och oroligheter exempelvis vid statskuppen i Chile Under 80-talet ökade flyktingströmmarna i världen. Framförallt flydde människor från Iran, Irak, Libanon, Syrien, Turkiet, Eritrea och Somalia. När östblocket började kollapsa i slutet av 80-talet valde många från dessa områden att lämna sina länder. Under 80-talet ökade även handläggningstiden för att få ett beslut och fler än någonsin avvisades då många inte flydde på grund av förföljelse utan snarare på grund av fattigdom. Under 90-talet präglades flyktingströmmarna framförallt av jugoslaver som flydde från ett blodigt inbördeskrig. Krisen i Jugoslavien drev rekordmånga människor på flykt. Sverige tog emot drygt före detta jugoslaver. Under 2000-talet har svensk flyktingpolitik till stor del präglats av EUmedlemskapet. Inträdet i Schengen har gjort det lättare för EU-medborgare att röra sig inom EU:s gränser samtidigt som det har inneburit problem för medborgare utanför EU. Under 2000-talet ökade även problemet med asylsökande som saknade identitetshandlingar eller som reste in i landet utan myndigheternas vetskap. Flyktingarna kommer idag framförallt från Irak och Somalia.

7 1939 > Människor flyr under 2:a världskriget, framförallt från Tyskland, Baltikum och de nordiska grannländerna > Stötvisa flyktingströmmar i samband med krig och konflikter, exempelvis i samband med statskuppen i Chile > Stora flyktingströmmar, framförallt från Irak, Iran, Libanon, Syrien, Turkiet, Eritrea och Somalia. Östblocket kollapsar och många söker sig till Sverige. Många uppfyller inte asylskälen och avvisas då de ofta flyr från fattigdom och svåra förhållanden > Jugoslavien slits sönder i inbördeskrig och enorma flyktingströmmar sätts i rörelse. Till Sverige kommer drygt före detta jugoslaver. SVENSKT FLYKTINGMOTTAGANDE SEDAN ANDRA VÄRLDSKRIGET 2000 > Svensk flyktingpolitik präglas av medlemskapet i EU. Schengenavtalet suddar ut gränserna inom EU men stärker dem utåt. Problematiken med papperslösa flyktingar förvärras > Problematiken kring ensamkommande barn och unga, gömda och papperslösas rättigheter präglar debatten. Flyktingar kommer framförallt från Irak och Somalia. SÖKES: ASYL S IDA 7

8 S IDA 8 ASY L OCH FLYKTINGPO LITIK I SVERIGE CASE 1. Fallet Lollo. Beslutet om att 17-åriga Lollo skulle utvisas till Kroatien, trots att hon är född i Lund och levt stora delar av sitt liv i Sverige, har rört upp en hetsig debatt. Idag gömmer hon sig för myndigheterna någonstans i landet insåg skolan som Lollo och hennes syster gick på att de blev misshandlade av sin pappa. Skolan gjorde en polisanmälan som resulterade i en månads fängelse för fadern. I samband med att misshandeln upptäcktes beslöt Socialnämnden i kommunen att flickorna skulle omhändertas enligt LVU (lagen om vård av unga). Lollo har levt stora delar av livet i Sverige och hennes modersmål är svenska. Hon kan lite Romani men behärskar inte alls det kroatiska språket. De följande två åren efter misshandeln tillbringade hon i ett så kallat skyddat boende. Lollo och hennes familj har under flera tillfällen sökt asyl i Sverige. I den senaste ansökan beslöt Migrationsverket att familjen ska utvisas till Kroatien. De motiverade sitt beslut med att Lollos ansökan inte når upp till lagen kring synnerligen ömmande omständigheter. I programmet Debatt i SVT förklarade Migrationsverkets generaldirektör, Dan Eliasson, att de vänt på alla stenar för att hitta ett sätt att få Lollo att stanna. Han betonade att hennes skäl för att stanna inte ens var i närheten av vad lagen kräver. Migrationsverket anser att Lollo, i Kroatien, kommer kunna erbjudas skyddat boende och samma vård som hon får i Sverige. Socialtjänsten i den aktuella kommunen har protesterat och betonar att hotet från pappan är alldeles för stort för att utvisa henne. Anita Dorazio vid Asylkommittén anser att Lollo befinner sig under ett allvarligt mordhot och riskerar att dödas om hon tvingas till Kroatien. Idag lever Lollo gömd för myndigheterna någonstans i Sverige...

9 SÖKES: ASYL S IDA 9 CASE 1 Fallet Lollo. Läs och diskutera! Diskutera utifrån dina kunskaper om de svenska lagarna kring asyl och FN:s olika konventioner om huruvida du tycker att Lollos skäl för att stanna är tillräckliga. Diskutera om du tycker att det svenska skyddet för flyktingar är tillräckligt starkt? Om inte, vilka förändringar behövs? Diskutera hur du tror att det känns att ständigt vara rädd för att utvisas?

10 S IDA 10 ASY L OCH FLYKTINGPO LITIK I SVERIGE Uppgifter kapitel 1 Asyl. Frågor till texten: 1. Förklara kortfattat begreppet asyl. 2. Förklara kortfattat begreppet internflyktingar. 3. Redogör för FN:s flyktingkonvention och vad länderna förbinder sig till genom att skriva på den. 4. Förklara kortfattat vad första asyllandsprincipen innebär. 5. Förklara kortfattat begreppet kvotflykting. Diskussionsfrågor: 6. Hur tror du att framtida flyktingströmmar kommer att se ut? Fundera kring faktorer som miljöproblem och hur relationer länder emellan ser ut nu samt hur relationerna kan tänkas förändras över tid. 7. Diskutera varför du tror att majoriteten av flyktingarna som kommer till Sverige är män. 8.Diskutera hur ekonomisk status kan påverka en människas möjlighet att fly och få asyl. Fördjupningsuppgifter: 9. År 2008 kom det cirka asylsökande flyktingar till Sverige. Samtliga av dessa har en egen livshistoria och skäl till att de tvingats till ett liv på flykt. Deras enda gemensamma nämnare är att de tvingats lämna sitt land, att de inte vågar återvända och att de nu befinner sig i Sverige. Nedan visas de 7 länder där människor främst flydde ifrån till Sverige under 2008: Irak Somalia Kosovo Serbien Ryssland Eritrea Iran Välj ett av länderna ovan. Analysera hur situationen i landet ser ut och varför människor tvingas på flykt därifrån.

11 Steg 1 Vid gränsen Polisen ansvarar för Sveriges gränser. Alla resenärer måste kunna visa upp att de har rätt att resa in och vistas i Sverige vid gränskontrollen, genom att exempelvis visa giltigt pass. Undantag ges för medborgare i länder som ingår i Schengensamarbetet de reser fritt över gränserna. Om en person söker asyl överlämnar polisen ansvaret till Migrationsverket. De flesta som söker asyl gör det efter de rest in i landet. Många flyktingar lyckas ta sig in i Sverige utan att passera gränskontroller. En del av dessa söker asyl efter inresandet i landet andra söker inte alls (se avsnittet om gömda och papperslösa). När den asylsökande kommer till Migrationsverket måste denna uppge vem hon är, hur hon har rest till Sverige samt lämna ett fingeravtryck. Steg 2 Första beslutet Den svenska asylprocessen I det följande kapitlet kommer du att få insyn i hur den asylsökande går igenom alla delar av den process som till slut leder till antingen ett uppehållstillstånd eller avvisning. Efter den första redogörelsen avgör Migrationsverket huruvida den sökande ska avvisas med omedelbar verkställighet eller om asylansökan ska prövas. En flykting kan avvisas med omedelbar verkställighet om det är uppenbart att den sökande inte är i behov av skydd. Detta första beslut måste fastställas inom tre månader från ansökningstillfället. Efter att ett beslut har fattats kan den sökande överklaga Migrationsverkets beslut, dock får hon inte stanna i Sverige i väntan på resultatet av överklagan. Om beslut att asylansökan ska prövas tilldelas den sökande vid behov en tolk samt ett offentligt biträde. Schengenavtalet kan man lite enkelt kalla för EU:s passunion. De länder som anslutit sig till detta avtal har förbundit sig till att ta bort identitetskontroller mellan sina gränser. Som svensk medborgare måste man alltså inte legitimera sig om man reser in i exempelvis Tyskland. S IDA 11 ASY L OCH FLYKTINGPO LITIK I SVERIGE

12 Steg 3 Prövning Den asylsökande erbjuds alltid kostnadsfritt boende samt ekonomiskt bistånd vid behov under prövningen. Den sökande får här tillfälle att, genom att lämna fakta och material, styrka och utveckla varför hon ska beviljas asyl. Juridiskt stöd och det offentliga biträdet erbjuds kostnadsfritt. Efter att en komplett ansökan är inlämnad och eventuella oklarheter, i största mån, är utredda beslutar Migrationsverket, utifrån Utlänningslagen som juridiskt stöd, huruvida den sökande ska beviljas asyl eller inte. Steg 4 Andra beslutet Om Migrationsverket anser att den sökande behöver skydd eller har andra godtagbara skäl till asyl, beviljas hon uppehållstillstånd vanligtvis permanent. I vissa fall beviljas endast temporärt uppehållstillstånd, detta kan till exempel förekomma när situationen i den sökandes hemland väntas förbättras inom en snar framtid. Om Migrationsverket fattar beslut om att den sökande inte har giltiga skäl och inte uppfyller de krav som finns avvisas denna. För flyktingen återstår då tre val; antingen lämna landet för att återvända hem, söka asyl i ett annat land eller överklaga till Migrationsdomstolen. De flesta fall som avslås överklagas. Utlänningslagen är den lagstiftning som juridiskt bestämmer majoriteten av allt som har med utländska medborgare som vistas i Sverige att göra. Det kan exempelvis gälla visum, uppehållstillstånd, avvisning m.m. Migrationsverket är den myndighet i Sverige som ansvarar för tillämpningen av Sveriges asylpolitik. Utöver hanteringen av asylsökande flyktingar innefattar detta saker som utgivandet av visum till behövande turister och arbetstillstånd till utländska medborgare. SÖKES: ASYL S IDA 12

13 Steg 5 Överklagan Då den asylsökande beslutar om att överklaga omprövar Migrationsverket sitt eget beslut. Står verket fast vid att personen bör avvisas skickas överklagan istället till någon av de tre migrationsdomstolarna som finns i Sverige. Domstolen kallar den sökande till en muntlig förhandling. Domstolen beslutar då om att fastställa eller ändra migrationsverkets beslut. Även Migrationsdomstolens beslut kan överklagas, men då till Migrationsöverdomstolen där samma procedur genomförs ytterligare en gång. Migrationsöverdomtolens beslut går inte att överklaga utan är slutgiltigt. Nu kommer antingen ett uppehållstillstånd utfärdas eller en avvisning utföras. Steg 6 Migrationsdomstolens beslut Om Migrationsdtomstolen eller Migrationsöverdomstolenen beviljar den asylsökandes ansökan får den permanent uppehållstillstånd. En person som beviljas uppehållstillstånd har i princip samma rättigheter som svenska medborgare. Kommunen som personen bosätter sig i ansvarar för att denna integreras i samhället. I Sverige fick människor uppehållstillstånd S IDA 13 ASY L OCH FLYKTINGPO LITIK I SVERIGE Antal beviljade uppehållstillstånd Skyddsbehövande % Konventionsflyktingar 2% 14% 17% 47% Övriga Synnerligen ömmande omständigheter Kvotflyktingar En person vars överklagan misslyckas kommer att bli ombedd att lämna landet. Om personen inte ställer upp och gör detta frivilligt lämnar Migrationsverket över ärendet till Polisen som ser till att personen i fråga lämnar Sverige.

14 SÖKES: ASYL S IDA 14 Uppgifter kapitel 2 Den svenska asylprocessen. Frågor till texten: 1. Beskriv med egna ord kortfattat hur asylprocessen går till. 2. Sammanfatta kort Migrationsverkets ansvarsområden. 3. Hur många asylsökande beviljades uppehållstillstånd i Sverige under år 2008 och av vilka skäl? Diskussionsfrågor: 4. Vilka anledningar kan det finnas till att antalet asylsökande ser så pass olika ut från år till år? 5. Asyl kan sökas av en rad olika skäl, ett av dessa är förföljelse på grund av sexuell läggning. Diskutera varför det kan vara problematiskt att söka asyl i ett annat land på grund av sin sexualitet? 6. När Migrationsverket, Migrationsdomstolen och Migrationsöverdomstolen möter asylsökande har de en tolk till hands för att överkomma språk barriären. Diskutera kring vilka risker det kan finnas med att ha en tredje part som förmedlar vad som sägs.

15 S IDA 15 ASY L OCH FLYKTINGPO LITIK I SVERIGE Anita Dorazio om svensk asyl- och flyktingpolitik Årets svensk 2008 Arbetar med flyktingar sedan tidigt 1970 tal. Startade 1995 Sveriges första läkarmottagning för gömda och papperslösa. Arbetar idag ideellt bland annat som ordförande för Asylkommittén i Stockholm Hur ser du på det kommunala engagemanget för flyktingmottagning av ensamkommande barn och unga? Flyktingmottagande är nästan enbart en ekonomisk fråga. Jag tror att om alla kommuner kände att det inte skulle kosta dem något att ta emot ensamkommande barn och unga skulle de också göra det. Där jag bor, på rika Lidingö, har vi endast tagit emot två barn här satsas det hellre på nya golfbanor. Jag skäms Vad är den största problematiken med asylprocessen som den är utformad idag? I utlänningslagen står det tydligt om olika lagar och konventioner som ska följas. Där finns även en del om praxis och det är där felet ligger. Migrationsverket skyller på politikerna, men egentligen är det verket själva som misslyckas. De väljer att ordna transporter hem för alla de avvisar för miljontals kronor pengar som istället skulle kunna gå till att låta flyktingarna stanna, ge dem vård och början på ett värdigt liv. Hur anser du att Sveriges medlemskap i EU har förändrat vår asyl- och flyktingpolitik? Ur ett asyl- och flyktingpolitiskt perspektiv har Sveriges inträde i EU inte fört något gott med sig. Det pratas om öppna gränser i och med Schengenavtalet, men jag undrar vilka det gäller för? Idag är asylsökande och flyktingar som schackpjäser i ett spel. De flyttas ständigt runt mellan olika länder och instanser för att sedan helt plötsligt knuffas av brädet när det inte passar sig längre. Berlinmuren var liten och låg jämfört med den mur Europa byggt runt sig idag. Hur generös är svensk asylpolitik i jämförelse med resten av Europa och världen? I min värld finns det ingenting som heter generositet rörande dessa frågor. Det finns inga illegala flyktingar och enligt Christer Fuglesang ser man inga gränser på jorden från månen. Världen borde vara öppen för alla och istället för att låsa ute folk i nöd borde vi hjälpas åt. Sverige är absolut ingen förebild för andra länder i dessa frågor, snarare tvärtom. Till och med i det misslyckande Italien lyckas man bättre. När det kommer till asyl- och flyktingpolitik skäms jag över att vara svensk.

16 SÖKES: ASYL S IDA 16 Fredrik Beijer om svensk asyl- och flyktingpolitik Migrationsverkets verksamhetschef för Asylprövning Arbetat på Migrationsverket sedan 1991 Ansvarar idag för rättsliga och internationella frågor inom verksamhetsområdet Hur ser det kommunala engagemanget ut för flyktingmottagande av ensamkommande barn och unga? Tidigare ansvarade Migrationsverket för flyktingmottagandet av barn och unga. Beslutet från staten att det istället skulle vara ett kommunalt ansvar kom plötsligt och Sveriges kommuner var oförberedda inför det. Intresset från kommunernas sida att sluta avtal om flykting mottagande är och var generellt sett mycket svagt. Hos de kommuner som var intresserade och som idag även tar emot ensamkommande barn fanns självklart inte mycket erfarenhet av arbetet till en början. Jag är stolt Hur tror du att engagemanget kommer att se ut i framtiden? Jag tror att engagemanget och viljan hos kommunerna att hjälpa till kommer att öka. Frågan uppmärksammas mer medialt idag och den livliga debatten bidrar till att människor och kommuner får ökad vilja att hjälpa till. Om alla kommuner hjälps åt handlar det inte om stora mottaganden per kommun, detta arbetar vi hårt för att få beslutfattarna att inse. Vad är den största problematiken med asylprocessen som den är utformad idag? Jag tycker att lagarna är tydliga och klara, dock finns det inte allt för sällan en svårighet i att tillämpa dem. Vi strävar självklart efter att vara så generösa som möjligt i det handlingsutrymme som ges. Så länge vi (läs: Migrationsverket) avvisar asylsökande kommer vi också att kritiseras för det- men vi följer bara lagarna. Migrationsverket kan bli bättre, men allt hänger på politikerna och besluten de fattar. Politikerna har inte svårt för att kritisera oss men allt vi gör är att följa lagarna de stiftar. Hur generös är svensk asylpolitik i jämförelse med resten av Europa och världen? Sverige är ett av de mest generösa länderna i västvärlden vad gäller att ta emot flyktingar och ge uppehållstillstånd. När jag träffar företrädare för asylpolitik i andra länder är jag stolt över att få representera Sverige.

17 S IDA 17 ASY L OCH FLYKTINGPO LITIK I SVERIGE Boende Att vara asylsökande i Sverige Det kan ta allt från 6 till 18 månader att få bifall eller avslag på sin asylansökan. Under den här tiden behöver de människor som lever på flykt någonstans att bo, en sysselsättning samt grundläggande undervisning i svenska. Dagersättning vid eget boende: 71 kr/dag för vuxna ensamstående 61 kr/dag och person för vuxna hushåll kr/dag för barn 0-17 barnet (fr.o.m. tredje barnet halveras bidraget) Dagersättning vid anläggningsboende: 24 kr/dag för vuxna 19 kr/dag och person för vuxna som delar hushåll 12 kr/dag för barn 0-17 år (fr.o.m. tredje barnet halveras bidraget) Medan asylärendet utreds har den sökande rätten att själv välja boende. En asylsökande kan välja att ordna eget boende hos exempelvis släkt eller vänner. Det andra alternativet är de anläggningar som Migrationsverket erbjuder oftast i form av lägenheter. Boendet som Migrationsverket erbjuder är kostnadsfritt och innebär oftast att familjer delar lägenhet med andra familjer och att ensamstående delar rum. De asylsökande som behöver ekonomisk hjälp kan ansöka om Flygfoto över flyktinganläggning. detta hos Migrationsverket. Den så kallade dagersättningen ska räcka bland annat till livsmedel, kläder, hygienartiklar, hälsooch sjukvård samt fritidsaktiviteter. Sysselsättning Vuxna asylsökande ska, oavsett boendeform, delta i olika former av sysselsättning under handläggningstiden. Detta innebär vanligtvis svenskundervisning, studier eller praktik. Det kan även innebära att hjälpa landsmän till rätta vid ankomst, skötsel av bostadsområdet med mera. Förväntas asylprocessen ta mer än fyra månader kan även tillstånd att arbeta ges under bestämda former. Ofta erbjuds aktiviteter som, precis som övrig obligatorisk sysselsättning, avser att bidra till en meningsfull vistelse i landet. Ideella organisationer, som exempelvis Röda Korset, har ofta hand om dessa aktiviteter. Sedan 2002 har alla asylsökande barn rätt till barnomsorg, förskola och skolundervisning på samma villkor som svenska medborgare. Det är dock värt att notera att asylsökande barn inte innefattas av den svenska skolplikten.

18 SÖKES: ASYL S IDA 18 Vård I Sverige är det landstingen som ansvarar för vården av asylsökande. Alla som kommer till Sverige erbjuds, vid ankomst, en kostnadsfri hälsoundersökning. Asylsökande vuxna har, under perioden som asylansökan behandlas, rätt till akutvård, mödra- och förlossningsvård, abortvård, preventivmedelsrådgivning samt vård enligt smittskyddslagen. All övrig vård får den asylsökande stå för till ett självkostnadspris. Barn (under 18 år) har rätt till all slags vård kostnadsfritt. Landstingen har rätt till ekonomisk ersättning för vård av asylsökande av staten via Migrationsverket. Förvar Asylsökande kan frihetsberövas under sin ankomst och vistelse i Sverige genom att tas i förvar. Migrationsverket beslutar om att ta asylsökande i förvar vid framförallt två olika tillfällen - antingen för att utreda en persons identitet eller för att förhindra att en person som avvisats gömmer sig istället för att lämna landet. För att migrationsverket ska få besluta om förvar i det senare fallet krävs starka misstankar. Barn tas väldigt sällan i förvar, och om detta ändå sker är det alltid tillsammans med sina familjer. En person får inte hållas i förvar i längre än två veckor åt gången. Beslutet om förvar kan överklagas till Migrationsdomstolen.

19 S IDA 19 ASY L OCH FLYKTINGPO LITIK I SVERIGE Uppgifter kapitel 3 Att vara asylsökande i Sverige Frågor till texten: 1. Redogör kortfattat för asylsökandes boendealternativ under asylärendets gång. Vilka val erbjuds? Hur finansieras det? 2. Redogör för vilka former av sysselsättningar som är obligatoriska för asyl sökande. 3. Beskriv kortfattat hur vårdsituationen för asylsökande ser ut? Vilken vård erbjuds och för vilka? 4. Migrationsverket kan sätta asylsökande i förvar. När sker detta? Fördjupningsuppgift: 5. Gör en demografisk karta över din ort och diskutera var arbetare, invandrare, tjänstemän och andra grupper av befolkningen bor. Diskutera varför det ser ut som det gör och varför flyktingar kan tänkas söka sig till vissa områden eller blir hänvisade bostad i vissa stadsdelar? Utgå från ekonomiska, sociala och politiska faktorer.

20 S IDA 20 ASY L OCH FLYKTINGPO LITIK I SVERIGE Varje år kommer ett stort antal barn till Sverige för att söka asyl utan sällskap av någon förälder eller annan legal vårdnadshavare. Dessa barn och unga befinner sig i en väldigt utsatt situation och har därför hög prioritet i asylprocessen. Vad säger lagen? Ensamkommande barn FN:s barnkonvention tillsammans med skrivningen i Utlänningslagen om barnens bästa ligger till grund för Migrationsverkets agerande när det kommer ensamma barn till Sverige. Ansvaret för barnen fördelas mellan FN:s barnkonvention är ett dokument med 54 artiklar som bestämmer vilka sociala, ekonomiska, politiska och kulturella rättigheter alla barn världen över ska ha. Genom att skriva under konventionen förbinder sig FN:s medlemsländer att följa dessa bestämmelser. I FN:s barnkonvention definieras barn som en människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller i barnets hemland. kommuner och staten. De kommuner som väljer att sluta avtal med Migrationsverket angående mottagande av ensamkommande barn ansvarar för barnens omvårdnad och boende. För detta får kommunerna ekonomisk ersättning av staten. Utöver Migrationsverket och kommunernas arbete spelar även frivilligorganisationer en stor roll i mottagandet av barnen. Det kommunala ansvaret Den kommun där barnet vistas, och framförallt dess socialnämnd, är ytterst ansvariga för barnets bästa. Kommunen utreder först om barnet har några släktingar i Sverige det kan bo hos, om inte utses ett annat lämpligt boende oftast i form av familjehem. Inom kommunen utses en god man för barnet som ska se till att barnets rättigheter följs samt hjälper till med barnets asylansökan. När asylansökan kommit in utses, precis som när vuxna söker, ett offentligt biträde. Minderårigas asylansökan har företräde och utreds av en särskild handläggare, specialiserad på just barn, hos Migrationsverket. Vid utredningen spelar, utöver barnets tidigare situation i hemlandet och flyktskäl, även ålder, mognad och hälsa roll. Kommunen ska, enligt lag, erbjuda asylsökande barn både möjlighet att gå i förskola, grundskola och gymnasium. Den sökande har även rätt till kostnadsfri sjukvård, precis som alla barn med svenskt medborgarskap.

21 SÖKES: ASYL S IDA 21 År 2008 fick 46 % av alla asylsökande barn och ungdomar i Sverige avslag på sin asylansökan. Avslag Vid avslag på asylansökan skall barnet snarast möjligt avvisas från Sverige, såvida en överklagan inte görs. Avslag beror på att verket inte anser att de uppfyller de krav som finns för permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket ska alltid göra en grundlig utredning om vem som ska ta hand om barnet när det återvänder till hemlandet. Barnet har alltid en ledsagare med sig vid hemresan som ser till att någon anhörig eller övrig ansvarig myndighetsperson tar emot barnet vid ankomsten. Antalet ensamkommande barn och unga har under de senaste åren ökat markant. År 2004 sökte knappt 400 barn asyl i Sverige jämfört med stycken år Totalt har barn ökat från 2 till 6 procent av det sammanlagda antalet asylsökande på bara några år. Diagrammet visar antalet, och ursprungslandet, för asylsökande barn i Sverige mellan åren Ensamkommande barns skäl till flykt och asylsökande är väldigt varierande. De flesta uppger att den huvudsakliga anledningen är för att de blivit trakasserade, förföljda och torterade i hemlandet. De barn som kommer hit har ofta en traumatiserad bakgrund och mår psykiskt såväl som fysiskt illa. Ibland har barnen varit så dåliga att de drabbats av så kallat uppgivenhetssymtom. I debatten kallas de ofta för apatiska barn då många helt enkelt bara ligger still dagarna i ända och tvingas sondmatas. Debatten har varit kontroversiell då vissa menar att de bara simulerar för att få stanna medan många andra hävdar att det är omöjligt för barn att simulera ett så allvarligt tillstånd. Ankomsten till Sverige blir ofta en stor omställning i form av exempelvis nya regler, lagar och normer, nytt språk och nya människor. Handläggningen av barnens asylansökan har därför högsta prioritet för att minska väntetiden. Om ett barn beviljas uppehållstillstånd placeras barnet, genom kommunen, i ett permanent familjehem eller liknande boende. Enligt FN:s barnkonvention har alla barn rätt till att återförenas med sina föräldrar så snabbt det går. Svenska myndigheter jobbar därför hårt för att finna barnets föräldrar, och om det inte föreligger risk för förföljelse eller dylikt, se till att barnet i fråga kan återförenas med dem snarast i hemlandet.

22 S IDA 22 ASY L OCH FLYKTINGPO LITIK I SVERIGE Case 2. Vellinge. I Vellinge kommun blev debatten vild när det visade sig att vårdföretaget Attendo hyrt platser på ett vandrarhem åt några ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar. Kommunalrådet i Vellinge tyckte att ansvaret för flyktingmottagande var statens och inte kommunens ansvar. I den andra ringhörnan fanns de som tyckte att kommunen betedde sig skamligt och främlingsfientligt. När debatten lugnat sig restes krav på att alla kommuner med hjälp av lagstiftning ska hjälpa till med flyktingmottagning. Lars-Ingvar Ljungman. I Sverige finns kommuner som inte slutit avtal med Migrationsverket om att ta emot flyktingar, Vellinge kommun i Skåne är en av dem. Där blev debatten hätsk när vårdföretaget Attendo hyrde platser av ett vandrarhem i kommunen där några ensamkommande barn och ungdomar skulle placeras. Det handlade om en temporär plats, ett så kallat transitboende, för barnen och ungdomarna innan de kunde placeras i någon kommun som Migrationsverket slutit avtal med. I Vellinge blev reaktionen stark. Kommunalrådet och moderaten Lars-Ingvar Ljungman förklarade upprört i media att kommunen kände sig överkörd och att flyktingmottagande inte kan vara ett kommunalt problem. Trots att Migrationsverket betonade att ingen ekonomisk kostnad skulle läggas på Vellinge kommun höll kommunalrådet fast vid sin linje. Reaktionen blev stark och många politiker, även moderater, ansåg att Lars-Ingvar Ljungmans uttalande och Vellinges beslut om att inte hjälpa till med flyktingmottagning var skamligt. I debattens kölvatten höjdes röster som krävde att alla kommuner med hjälp av lagstiftning skulle tvingas dela på ansvaret kring flyktingmottagning.

23 SÖKES: ASYL S IDA 23 Case 2 Vellinge. Läs och diskutera! Diskutera kring frågan om det borde vara alla kommuners skyldighet att hjälpa till med flyktingmottagande. Diskutera varför du tror att en rik och välmående kommun som Vellinge inte vill ta emot flyktingar? Diskutera vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att fler kommuner skulle engagera sig i flyktingfrågan? Reflektera kring hur du tror att debatten och kommunens reaktioner påverkade barnen som till slut anlände till Vellinge? Uppgifter kapitel 4 Ensamkommande barn Frågor till texten: 1. Redogör för vem som ansvarar för de ensamkommande barn och unga som kommer till Sverige? 2. Beskriv hur ensamkommande barns rättigheter skiljer sig som vuxna asylsökandes i termer av vård och sysselsättning. 3. Redogör för hur proceduren med avslag på asylansökan och avvisningen ser ut för ensamkommande barn och unga? Diskussionsfrågor: 4. Diskutera huruvida möjligheterna för ensamkommande barn och unga att få asyl är för små eller stora. 5. Lista tio saker du helst skulle vilja ta med dig vid en flykt. Presentera dina val för en klasskamrat och jämför era svar. Diskutera vad som värderas och inte värderas samt varför inför en okänd situation. På grund av plats bris måste du nu sålla bland de saker du valt så att det bara blir fyra saker kvar. Vilka blir det och varför?

24 S IDA 24 ASY L OCH FLYKTINGPO LITIK I SVERIGE Livet som gömd Anledningarna till att människor väljer att gå under jorden skiljer sig åt. En ofta gemensam nämnare är att människorna helt enkelt inte vågar återvända till sina hemländer i rädsla för exempelvis tortyr eller förföljelse. De gömda och de papperslösa I Sverige finns ett stort antal flyktingar som gömmer sig från myndigheterna. Anledningarna till varför de tvingas gömma sig är olika. Många av de som gömmer sig har fått avslag på sin ansökan och väljer därför att gå under jorden, dessa är de vi här kallar för gömda flyktingar. Det finns också människor som tagit sig till Sverige på olika sätt men aldrig gått igenom asylprocessen. Dessa lever i samhället men finns inte i systemet och existerar därför inte i något register. Observera att definitionerna för gömda och papperslösa kan skilja sig åt beroende på källa. Ofta ses de som en gemensam grupp människor, vi väljer dock att skilja dem åt. Denna grupp brukar kallas för papperslösa. Båda grupperna lever dagligen under hotet att bli avslöjade som illegala flyktingar och riskerar att tvingas tillbaka till sina hemländer. En komplicerad tillvaro Livet som gömd och papperslös är väldigt komplicerat. Föreställ dig att du till exempel aldrig kan uppge ett personnummer. Utan detta kan du aldrig öppna ett bankkonto, registrera ett abonnemang eller skriva under ett kontrakt. Du kan inte heller skaffa en hyresrätt eller köpa en bil. Samtidigt som de vardagliga problemen gör sig påminda måste du hela tiden se dig över axeln och förlita dig till hjälp från andra människor. De gömda flyktingarna som sökt asyl för att sedan gå under jorden var år 2009 nästan De papperslösa, vars exakta antal av naturliga skäl är svårt att veta, brukar uppskattas till ungefär

25 SÖKES: ASYL S IDA 25 Engagemang Tvärtemot vad som lätt kan tros är det inte olagligt att ge skydd åt flyktingar som har fått avslag på en asylansökan eller hjälpa någon som tagit sig in i Sverige utan myndigheternas vetskap. Det finns många som engagerar sig i arbetet med att hjälpa gömda och papperslösa. Ofta är det privatpersoner som erbjuder tak över huvudet eller annan hjälp. Svenska kyrkan har under lång tid engagerat sig i flyktingfrågan. Genom att till exempel samla in kollekt och opinionsbilda har de varit en drivande kraft i debatten kring gömda och papperslösa. Många av kyrkans församlingar har även härbärgerat flyktingar som hotats av utvisning. Vård och skola Den svenska lagen kring vård för flyktingar som gömmer sig och för de papperslösa erbjuder inte samma skydd som för asylsökande som uppehåller sig i Sverige lagligt. FN:s barnkonvention. Art: 24 Gömda flyktingar får inte subventionerad vård Konventionsstaterna erkänner utan får själva betala för akutvård enligt hälso- barnets rätt att åtnjuta bästa och sjukvårdslagen. Undantaget är barn som i uppnåeliga hälsa och rätt till likhet med asylsökande barn får subventionerad vård. Papperslösa omfattas inte alls av la- Konventionsstaterna skall strä- sjukvård och rehabilitering. gen. De erbjuds akutvård enligt hälso- och sjukvårdslagen men tvingas själva betala för den. et barn är berövat sin rätt att va efter att säkerställa att ing- Barn som är papperslösa omfattas inte heller ha tillgång till sådan hälsoav lagen men här styrks istället barnens rätt till och sjukvård. vård genom FN:s barnkonvention, artikel 24. För en flykting som gömmer sig och blir allvarligt sjuk kan den ekonomiska kostnaden bli väldigt hög. Den bristande och dyra tillgången till vård har gjort att andra vårdalternativ till gömda och papperslösa har vuxit fram. Runt om i Sverige har underjordiska kliniker öppnats. Där kan flyktingar som håller sig undan systemet få hjälp när de blir sjuka. Främst handlar det om diagnostisering, samtal och rådgivning. Möjligheter till mer avancerad sjukvård som laboratorietjänster och röntgen finns inte. Klinikerna drivs genom ekonomiska insatser och med ideella krafter. Skola för barn är kostnadsfritt för gömda och papperslösa precis som för asylsökande.

26 S IDA 26 ASY L OCH FLYKTINGPO LITIK I SVERIGE Vesta S. Alikhani om vård för gömda och papperslösa Utbildad läkare Aktiv inom International Federation of Medical Students Associations som bland annat arbetar för gömda och papperslösas rätt till vård Före detta ordförande för Rosengrenska stiftelsen (underjordisk klinik), där hon även arbetat som läkare och samordnare. Hur mår Sveriges gömda och papperslösa generellt sett psykiskt och fysiskt? - Psykiskt mår så gott som alla väldigt illa. De flesta har varit med om trauman som de aldrig fått möjlighet att bearbeta. De har lämnat allt; sitt land, släkt och vänner, sin trygghet och sin identitet. Dagligen möter vi människor som lider av ständiga mardrömmar, stark ångest och vad vi kallar PTSD (Posttraumatiskt stressyndrom). - Fysiskt sett är det ofta svåra ärr efter tortyr och våld - detta vittnar om vad de blivit utsatta för. Spänningsrelaterade smärtor som, utöver stark värk, bland annat bidrar till sömnsvårigheter är annars något av det vanligaste. Hur ser en vanlig dag på kliniken ut? - Utöver att det är en medicinsk klinik pågår mycket övrigt arbete för gömda och papperslösa här. Vi har second-hand klädförsäljning, barngrupper, människor som delar ut mat, advokater som ger juridisk rådgivning. Det är ofta väldigt mycket folk som trängs där samtidigt, stämningen är god och arbetstakten väldigt hög. Ofta är det väldigt kaosartat. Vad är den vanligaste problematiken för människorna som kontaktar er? - Utöver psykiska och fysiska besvär (se fråga 1) känner många människor att de inte har blivit sedda i vårt samhälle, när de då kommer till Rosengrenska så får de se att det finns människor i detta land som ser dem, tänker på dem, tycker att de har rättigheter och är beredda att arbeta för deras rätt till sjukvård. Det blir en trygg punkt i kontrast till livet som gömd. Utöver sjukdomsrelaterade problem söker sig många hit för att de har juridiska problem, problem med att de inte har boende, pengar till mat och kläder till sina barn. Hur anser du att lagen om vård för gömda och papperslösa fungerar? - Jag anser att lagen bör ändras så att den följer de mänskliga rättigheter som Sverige ratificerat och således juridiskt skrivit på att följa. Inom dessa rättigheter ingår rätten till hälsa, och de mänskliga rättigheterna är något som alla människor har rätt till, oavsett juridisk status och oavsett vilken medborgerlig status man har.

27 SÖKES: ASYL S IDA 27 Uppgifter kapitel 5 Livet som gömd Frågor till texten: 1. Redogör kortfattat för begreppet papperslös samt dess innebörd. 2. Att leva som gömd eller papperslös för med sig många begränsningar i livet. Beskriv vilka vardagliga förhinder dessa människor kan uppleva. 3. Hur skiljer sig de gömdas respektive de papperslösas rättigheter rörande vård och skola från de asylsökandes? 4. Beskriv vårdsituationen för gömda och papperslösa? Diskussionsfrågor: 5. Diskutera huruvida det är rätt eller fel att gömma flyktingar. 6. Diskutera kring vård för gömda och papperslösa. Motivera hur samt vilken vård som bör erbjudas. 7. Hur tror du att du skulle klara av livet som gömd? Vad skulle du anse vara jobbigast och vad skulle du sakna mest? Fördjupningsuppgift: 8. I Sveriges riksdag diskuteras nu lagförändringar gällande vård för gömda och papperslösa. Inhämta fakta om de eventuella lagändringarna och redogör kortfattat för dessa.

28 S IDA 28 ASY L OCH FLYKTINGPO LITIK I SVERIGE Sverige och EU Världens länder närmar sig varandra i samarbeten med allt färre undantag. Det svenska medlemskapet i EU förändrar nationell lagstiftning. Flyktingskäl inom EU Inom EU använder sig de flesta medlemsländerna sig av de flyktingskäl som finns beskrivna i Genevékonventionen från 1951 (se första kapitlet). Vid sidan av Genevékonventionen kan länderna också välja att ge skydd åt flyktingar för andra skäl. EU antog hösten 2006 ett dokument som kallas för skyddsgrundsdirektivet. Innehållet reglerar vem som är flykting och därför ska kunna få asyl. Reglerna är minimikrav och det finns inget som hindrar medlemsländerna från att använda en generösare asylprövning, som t. ex Sverige gör genom skrivningar om skyddsbehövande och synnerligen ömmande omständigheter (se kapitel 1). Det finns även minimiregler som reglerar hur asylprocessen ska gå till. Dessa beskriver hur en asylansökan inom EU ska behandlas och vilka garantier och rättigheter en asylsökande ska ha. Massflykt Om en massflyktssituation uppstår i Europa och Ministerrådet erkänner det, som just en massflyktssituation, har alla medlemsländerna kommit överens om att ge människorna på flykt skydd. Skyddet gäller för ett år men kan även förlängas. När situationen i Irak var som mest orolig och risken för inbördeskrig var ett reellt hot flydde många från området. Stora delar av flyktingströmmarna rörde sig mot Sverige och i samband med det höjdes röster som krävde att EUkommissionen skulle aktivera det så kallade massflyktsdirektivet för att fler skulle hjälpa till med flyktingmottagandet. Så skedde inte och direktivet är fortfarande inte använt.

29 SÖKES: ASYL S IDA 29 Dublinförordningen EU:s regler för vilket land som ska pröva en flyktings asylansökan regleras i den så kallade Dublinförordningen. Det innebär att det EU-land som medverkat till en asylsökandes inresa, genom att till För att underlätta tillämpningen av Dublinförordningen måste alla personer över 14 år lämna ett fingeravtryck när de söker asyl i ett EU-land. Fingeravtrycket lagras i en databas och genom den kan myndigheter se om en person tidigare lämnat asylansökan i ett annat land. exempel utfärda visum, är det land som också är skyldiga att pröva asylansökan. Har den asylsökande redan blivit beviljad asyl i något EU-land ska ansökan istället behandlas där. Dessa regler gäller även om en asylsökande rest in illegalt i ett land och upptäcks inne i landet. Förordningen antogs med motivet att flyktingar inte skulle bollas runt mellan medlemsländer utan att länderna skulle tvingas ta ansvar för de asylsökande. Förordningen har dock delvis fått utstå hård kritik. Vissa hävdar att länder som Grekland och Italien inte tar sitt ansvar utan istället väljer att se mellan fingrarna när de upptäcker illegala flyktingar. Detta i förhoppning om att de ska resa vidare och registreras i ett annat land. På så sätt slipper dessa länder hantera de illegala flyktingarnas asylansökan. Det är dock möjligt för ett medlemsland att ta ansvar för asylansökan trots att den sökande redan varit i ett annat land. Schengenavtalet Schengenavtalet, som 22 av EU:s medlemsländer anslutit sig till (däribland Sverige), har till syfte att sudda ut de inre gränserna och öka den inre fria rörligheten vilket har varit ett av huvudmålen sedan EU grundades. Medborgare behöver inte visa pass för att resa mellan länder inom Schengen. Däremot har de yttre gränserna stärkts. Där kontrolleras alla resande noggrant och får endast passera gränserna vid särskilda platser samt vid särskilda tidpunkter. En person som inte är Schengenmedborgare kan, utöver pass, behöva ett visum för att få resa in i ett Schengenland. Detta har gjort att samarbetet fått utstå hård kritik för att försvåra och nästan omöjliggöra en legal asylansökan. Kritikerna menar att det, för människor på flykt, är i princip omöjligt att ordna ett visum och på det sättet ta sig till en säkrare plats. Den enda lösningen som då existerar är att försöka ta sig in i Schengenområdet oupptäckt genom att exempelvis ta hjälp av flyktingsmugglare.

30 S IDA 30 ASY L OCH FLYKTINGPO LITIK I SVERIGE Uppgifter kapitel 6 Sverige och EU Frågor till texten: 1. Redogör kortfattat för skyddsgrundsdirektivet. 2. Redogör kortfattat för massflyktsdirektivet. 3. Förklara vad Dublinförordningen innebär. 4. Förklara vad Schengenavtalet innebär. Diskussionsfrågor: 5. Diskutera kring olika för och nackdelar med EU:s Dublinförordning. 6. Kritiker menar att Schengenavtalet handlar om att bygga en mur runt Europa, andra hävdar att det handlar om att öka den inre rörligheten och att skyddet utåt främst handlar om att hindra illegal verksamhet såsom narkotikahandel. Diskutera och väg de två argumenten mot varandra.

Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015

Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015 Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015 PM: Åtgärder för att möta flyktingkrisen Det pågår en humanitär kris i världen. Krig, förtryck, islamistiska terrorgrupper samt förföljelse av

Läs mer

Norrköpings kommuns beredskap gällande anhöriginvandring.

Norrköpings kommuns beredskap gällande anhöriginvandring. RAPPORT 1(7) Verksamhetsstöd 2012-10-10 AVN-2012.999 Handläggare, titel, telefon Helena Ström, Nämndsekreterare 011-15 11 87 Norrköpings kommuns beredskap gällande anhöriginvandring. - bakgrund, prognos

Läs mer

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002

R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 R 8717/2002 Stockholm den 27 februari 2002 Till Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 januari 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Uppehållstillstånd

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring

Läs mer

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8877-13 1 KLAGANDE A, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Ombud och offentligt biträde genom substitution: Adress som

Läs mer

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1836-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 Målnummer: UM3212-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-26 Rubrik: Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (11) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, dom den 24

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över lagrådsremissen Begränsningar av möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige Inledning ETIKKOMMISSIONEN I SVERIGE - NÄTVERK FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Läs mer

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Skapat den 2016-03-10 Justitiedepartementet Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige RFSL avstyrker förslaget om temporära ändringar i bestämmelserna

Läs mer

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen. Praktikrapport. 1) Allmänna data om praktikperioden

Stockholms universitet Statsvetenskapliga institutionen. Praktikrapport. 1) Allmänna data om praktikperioden Praktikrapport 1) Allmänna data om praktikperioden Arbetsgivare: Svenska Röda Korset/Huvudkontoret Avdelningen för flykting och folkrätt KFÅ (Kontoret för frivillig återvandring) Röda Korset Hornsgatan

Läs mer

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet

Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet Ds 2015:37 Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon:

Läs mer

Rättelse/komplettering

Rättelse/komplettering Mål nr UM 2929-15 UM 2930-15 Rättelse/komplettering Slutligt beslut, 2015-12-07 Rättelse, 2015-12-07 Beslutat av: Kammarrättsrådet Beslut Rättelse enligt 32 förvaltningsprocesslagen (1971:291) mål nr är

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:9

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:9 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:9 Målnummer: UM5163-08 Avdelning: 8 Avgörandedatum: 2009-04-21 Rubrik: Synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 utlänningslagen har vid

Läs mer

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11.

Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. INVANDRAR- OCH FLYKTINGFRÅGOR Detta är en uppdatering av Theódoros Demetriádes dokument från den 2006-04-01, gjord av Peter Carlsson och Anna-Pia Beier 2008-10-11. Migrationsverket är Sveriges centrala

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Urval av lagar som rör barn utan uppehållstillstånd

Urval av lagar som rör barn utan uppehållstillstånd Urval av lagar som rör barn utan uppehållstillstånd Seminarium Livlinan 2 december 2005 A. STATUS 15 november-lagen 1. Ur överenskommelsen mellan regeringen, mp och v september 2005 Partiernas målsättning

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn

verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn 1 (10) Rättslig styrning 2013-06-12 RCI 10/2013 Rättsligt ställningstagande angående verkställighet av beslut som rör ensamkommande barn 1. Sammanfattning Sammanfattningsvis ska berörd medarbetare beakta

Läs mer

Till dig som söker asyl i Sverige

Till dig som söker asyl i Sverige Senast uppdaterad: 2015-09-28 Till dig som söker asyl i Sverige www.migrationsverket.se 1 Reglerna för vem som kan få asyl i Sverige står i FN:s flyktingkonvention och i svensk lag. Det är som prövar din

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2007:20 Målnummer: UM233-06 Avdelning: 5 Avgörandedatum: 2007-05-14 Rubrik: Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd då skyddsskäl åberopas är

Läs mer

DOM. SAKEN Överföring enligt Dublinförordningen MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

DOM. SAKEN Överföring enligt Dublinförordningen MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Avdelning 1 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART A, B och C, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga A ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom den

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3266-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

DOM 2009-12-18 Meddelad i Stockholm

DOM 2009-12-18 Meddelad i Stockholm 2009-12-18 Meddelad i Stockholm 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, beslut den 16 juli 2009 i mål nr UM 2199-09

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:32

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:32 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2009:32 Målnummer: UM6893-09 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-12-18 Rubrik: Lagrum: Ett beslut om överföring enligt Dublinförordningen kan göras gällande

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:23

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:23 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:23 Målnummer: UM623-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-17 Rubrik: Vid bedömningen av om det finns särskilda skäl mot att meddela ett återreseförbud

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 2686-09 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART God man: Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens

Läs mer

GÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE?

GÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE? GÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE? Louise Dane, Barnrättscentrum, Stockholms universitet Karin Ödquist Drackner, UNICEF Sverige Barnrättsdagarna 12 april 2016 BAKGRUND

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget av Adoptionscentrums Förbundsmöte 2011-05-15 Innehåll INTRESSEPOLITISKT PROGRAM... 2 Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02

Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Vilka lagar ska vi följa och varför? Förvaltningslagen grundläggande regler om hur ärenden inom olika myndigheter ska handläggas och hur kontakten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Utlänningslag; utfärdad den 29 september 2005. SFS 2005:716 Utkom från trycket den 18 oktober 2005 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. 1 kap. Lagens innehåll, vissa

Läs mer

Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen 2016-04-14, 14:30. Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd

Socialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen 2016-04-14, 14:30. Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd 1 [11] Frågor och svar Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se) eller flyktingsamordnare

Läs mer

To:0008'5616B655 H6 40 972490. ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 2 mars 2011, se bilaga l Dnr 11-712239

To:0008'5616B655 H6 40 972490. ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 2 mars 2011, se bilaga l Dnr 11-712239 F rom:förvaltningsratten To:0008'5616B655 H6 40 972490 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Avd. 22 Meddelad i Astrid Lindeskog Malmö 26/10/2011 09:43 #020 P.002/012 Mål nr UM 3445-11 Sida l (7) KLAGANDE Nima Ghaleh

Läs mer

Om uppdraget god man för ensamkommande barn

Om uppdraget god man för ensamkommande barn Om uppdraget god man för ensamkommande barn Bakgrund ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN OCH AVDELNINGEN FÖR ÖVERFÖRMYNDARÄRENDEN I varje kommun i Sverige finns en överförmyndarfunktion, antingen en överförmyndare eller

Läs mer

Förstudie återvändande ensamkommande

Förstudie återvändande ensamkommande Förstudie återvändande ensamkommande En förstudie genomförd av Strömsunds kommun Finansierat av Europeiska återvändandefonden och Strömsunds kommun Presentationens upplägg INTRODUKTION Vad och varför?

Läs mer

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 4.10.2013 B7-0442/2013 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om EU:s och medlemsstaternas

Läs mer

Utlänningsärenden. Allvarlig kritik mot Polismyndigheten i Gävleborgs län, som utvisat en asylsökande till fel land

Utlänningsärenden. Allvarlig kritik mot Polismyndigheten i Gävleborgs län, som utvisat en asylsökande till fel land Utlänningsärenden 2012/13:JO1 Allvarlig kritik mot Polismyndigheten i Gävleborgs län, som utvisat en asylsökande till fel land (Beslut av JO Axberger den 9 december 2011, dnr 6051-2010) Beslutet i korthet:

Läs mer

Rättsutredning 2016-03-21

Rättsutredning 2016-03-21 Bfd22 141107 1 (8) Patrik Havermann Telefon: 010-485 29 20 Rättsutredning 2016-03-21 Diarienummer 1.3.4-2016-45137 FRÅGOR OM BEDÖMNING AV ÅLDER Uppdraget är att utreda hur ansvaret för bedömning av ålder

Läs mer

EXAMENSARBETE. Frågan om muntlig förhandling i migrationsdomstol. Emma Enback 2014. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Frågan om muntlig förhandling i migrationsdomstol. Emma Enback 2014. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Frågan om muntlig förhandling i migrationsdomstol Emma Enback 2014 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Sammanfattning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-02-16 1 Inledning Stenungsunds kommun tar emot nyanlända barn och elever i åldrarna 0-18 år. Barn 0-5

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Med värdighet som vägledning?

Med värdighet som vägledning? Med värdighet som vägledning? En siluett vinkar genom fönstret på övre våningen av migrationsverkets förvar i Märsta norr om Stockholm. Han har satt upp en lapp i fönstret, men det går inte att se vad

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 5 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen, dom den 4

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2567. Utgiftsområde 8 Migration. Innehåll. Kommittémotion

Motion till riksdagen 2015/16:2567. Utgiftsområde 8 Migration. Innehåll. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2567 av Roland Utbult m.fl. (KD) Utgiftsområde 8 Migration Innehåll Förslag till riksdagsbeslut 2 1 Inledning 5 2 Asylprocessen 7 2.1 Tillfälliga uppehållstillstånd

Läs mer

Skapat den 2009-05-26. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM. Betänkandet Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) Dnr: Ju2009/1848/SIM

Skapat den 2009-05-26. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM. Betänkandet Aktiv väntan asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) Dnr: Ju2009/1848/SIM Skapat den Sveavägen 59, plan 6 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Advokat Peter Gillberg Advokatfirman Ahlstedt HB Box 11017 404 21 Göteborg

Ombud och offentligt biträde: Advokat Peter Gillberg Advokatfirman Ahlstedt HB Box 11017 404 21 Göteborg FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I GÖTEBORG 2011-06-14 UM 1013-11 Meddelad i Enhet 2:6 Göteborg KLAGANDE 1. Feroz Kabalan, 19790101 2. Adnan Hussein Khlif, 19950701 3. Bidour Hussein Khlif, 20010401 Ombud

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 10 mars 2015 194/2015 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 6 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i utlänningslagen

Läs mer

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten

Läs mer

Ombud och offentligt biträde: Advokat Fredrik Burvall Lindstedts Advokatbyrå AB Box 1013 851 11 Sundsvall

Ombud och offentligt biträde: Advokat Fredrik Burvall Lindstedts Advokatbyrå AB Box 1013 851 11 Sundsvall FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 2010-04-29 UM12157-10 Meddelad! Enhet 27 Stockholm Sida l (12) KLAGANDE I.Lisa Ahmed, 19780214 2. HasanChapal, 19750221 3. NeilAryan, 20080720 Ombud och offentligt biträde:

Läs mer

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Malta. Irreguljär migration, asylprocess och mottagningssystem - en översikt. Rapport från utredningsresa till Malta 4-8 juli 2010 2010-08-17

Malta. Irreguljär migration, asylprocess och mottagningssystem - en översikt. Rapport från utredningsresa till Malta 4-8 juli 2010 2010-08-17 15-2010-19823 Irreguljär migration, asylprocess och mottagningssystem - en översikt Rapport från utredningsresa till 4-8 juli 2010 2010-08-17 Upprättad i enlighet med EU COI-guidelines Adm101 080109 Innehåll

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

60 miljoner människor

60 miljoner människor Asyl- nyanlända Flyktingsituationen i världen 60 miljoner människor är just nu på flykt i världen Många av världens flyktingar kommer från dessa länder Syrien 4 miljoner Afghanistan 2.5 miljoner Somalia

Läs mer

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9742-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 5 november

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1(7) 2009-10-20 AdmD-293-2009. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1(7) 2009-10-20 AdmD-293-2009. Justitiedepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1(7) Datum Dnr 2009-10-20 AdmD-293-2009 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Delbetänkande av Förvarsutredningen Återvändandedirektivet och svensk rätt (SOU 2009:60) (dnr Ju2009/5250/EMA)

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2011 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Rättslig styrning 2013-06-10 RCI 09/2013

Rättslig styrning 2013-06-10 RCI 09/2013 Bfd22 080929 1 (10) Rättslig styrning 2013-06-10 RCI 09/2013 Rättsligt ställningstagande angående metod för prövning av tillförlitlighet och trovärdighet Sammanfattning I detta rättsliga ställningstagande

Läs mer

1 kap. 10 samt 5 kap. 6 och 9 utlänningslagen (2005:716) Rättsfall: MIG 2007:48 MIG 2010:23

1 kap. 10 samt 5 kap. 6 och 9 utlänningslagen (2005:716) Rättsfall: MIG 2007:48 MIG 2010:23 Migrationsöverdomstolen MIG 2013:6 Målnummer: UM7533-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-03-22 Rubrik: Ett barn, som lider av livshotande leukemi, har tillsammans med sin förälder beviljats uppehållstillstånd

Läs mer

Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens

Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens Socialförsäkringsutskottets betänkande 2013/14:SfU20 Ändringar i utlänningslagen med anledning av den omarbetade Dublinförordningens ikraftträdande Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 9. Författningsförslag... 13 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl...

Innehåll. Sammanfattning... 9. Författningsförslag... 13 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl... Innehåll Sammanfattning... 9 Författningsförslag... 13 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl...13 1 Ensamkommande barn - en definition och en bakgrund... 17 1.1

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26

Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 37.5 Att Utreda barn Skapat 2006-03-13 Uppdaterat 2008-09-26 37.5 Att utreda barn Innehållsförteckning Inledning Rättsregler och andra utgångspunkter Syftet med

Läs mer

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 24 februari 2011, dnr 10-115204

ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 24 februari 2011, dnr 10-115204 Afclfe FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 2011-06-07 UM 741-11 Meddelad i Enhet 2:5 Göteborg Sida l (7) KLAGANDE Andrew Oyombe Opiyo, 850224-2517 Ombud och offentligt biträde: Advokat Anne Leffler Allmänna

Läs mer

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Ds 2013:32 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

Rättschefens rättsliga ställningstagande. kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd

Rättschefens rättsliga ställningstagande. kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd 1 (10) Rättslig styrning INSTRUKTION 2010-03-11 RCI 03/2010 Rättschefens rättsliga ställningstagande angående kraven på pass och klarlagd identitet i ärenden om uppehållstillstånd 1. Bakgrund Migrationsöverdomstolen

Läs mer

Minnesanteckningar flyktinginformation

Minnesanteckningar flyktinginformation Minnesanteckningar flyktinginformation Tid: Onsdag 21 oktober 18.30 19.45 Plats: Nordmalingsbygdens Folkets Hus Närvarande tjänstemän: Sune Höglander (samhällsbyggnadschef), Helen Sundström Hetta (kommunchef),

Läs mer

Mars Mottagande av asylsökande

Mars Mottagande av asylsökande Mars 2016 Mottagande av asylsökande Hur arbetar Migrationsverket med asylsökande och flyktingar? Tar ut och hjälper kvotflyktingar att komma till Sverige. Prövar asylansökningar. Ansvarar för boendet.

Läs mer

Yttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända - PM från Arbetsmarknadsdepartementet

Yttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända - PM från Arbetsmarknadsdepartementet SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-09-16 SN-2015/2810.709 1 (6) HANDLÄGGARE Carin Nyh Carin.Nyh@huddinge.se Socialnämnden Yttrande om lagförslag av ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända

Läs mer

Kommunstyrelsens kontor Utredarenheten. Skolgång för alla barn SOU 2010:5

Kommunstyrelsens kontor Utredarenheten. Skolgång för alla barn SOU 2010:5 1 (12) Datum 2010-04-16 PM Dnr UN 10/21 Enhet Kommunstyrelsens kontor Utredarenheten Handläggare Olar Skinnars Maria Hjernerth Johan Ward Skolgång för alla barn SOU 2010:5 Rätten för barn som vistas i

Läs mer

Meddelad i Sundsvall. SAKEN Ersättning till offentligt biträde KAMMARRATTENS AVGÖRANDE

Meddelad i Sundsvall. SAKEN Ersättning till offentligt biträde KAMMARRATTENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN T-^^^ * Mål nr 82746 I SUNDSVALL UUiVL 2016-06- 16 Meddelad i Sundsvall Sida l (3) KLAGANDE Per Bergmark Familjens jurist Box 330 901 07 Umeå ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Umeås

Läs mer

Dagsverksinsamling 2015-16. Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter.

Dagsverksinsamling 2015-16. Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter. Dagsverksinsamling 2015-16 Kampanjen för flyktingars och migranters rättigheter. Vem är en flykting? En flykting är en person som beviljats asyl utanför sitt hemland. Personen har flytt undan krig, förföljelse

Läs mer

RP 2/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen

RP 2/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att utlänningslagens bestämmelser om beviljande

Läs mer

Yttrande Stockholm, 2016-03-09. Diarienummer Ju2016/01307/L7

Yttrande Stockholm, 2016-03-09. Diarienummer Ju2016/01307/L7 Yttrande Stockholm, 2016-03-09 Diarienummer Ju2016/01307/L7 Adressat Avsändare Justitiedepartementet Röda Korsets Ungdomsförbund Registrator Hornsgatan 54 103 33 Stockholm Stockholm Box 175 63 8 91 Stockholm

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2010 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2015:107 Sammanfattning Kommittédirektiv Översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända Dir. 2015:107 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Varje år kommer flera hundra barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade

Läs mer

Ändring av en avvisningsbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Promemoria upprättad inom Justitiedepartementet oktober 2015

Ändring av en avvisningsbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Promemoria upprättad inom Justitiedepartementet oktober 2015 Ändring av en avvisningsbestämmelse i utlänningslagen (2005:716) Promemoria upprättad inom Justitiedepartementet oktober 2015 Promemoria Ändring av en avvisningsbestämmelse i utlänningslagen (2005:716)

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24 Målnummer: UM2028-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-18 Rubrik: En asylansökan från en utlänning som har ett gällande lagakraftvunnet avlägsnandebeslut

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Befolkningsprognos flyktinginvandring

Befolkningsprognos flyktinginvandring Befolkningsprognos flyktinginvandring Trelleborgs kommun använder befolkningsstatistik och tar fram befolkningsprognoser baserat på underlag från SCB. Detta underlag bygger på folkbokföring. Det innebär

Läs mer

ÖPPET SVERIGE. Fokus: Jämtland. Förslag för en bättre migrationsprocess. Regional rapport 2015-10-15

ÖPPET SVERIGE. Fokus: Jämtland. Förslag för en bättre migrationsprocess. Regional rapport 2015-10-15 ÖPPET SVERIGE Förslag för en bättre migrationsprocess Fokus: Jämtland Regional rapport 2015-10-15 Vi har frågat proffsen! 60 miljoner människor befinner sig på flykt i världen. Av dem kommer bara en rännil

Läs mer

RP 166/2007 rd. omfattas av vedertagen tillämpningspraxis ska regleras i lag. Vidare föreslås det att utlänningslagens bestämmelse

RP 166/2007 rd. omfattas av vedertagen tillämpningspraxis ska regleras i lag. Vidare föreslås det att utlänningslagens bestämmelse Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av utlänningslagen och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande

Läs mer

Ensamheten är världens största gemenskap. En handbok för ensamkommande flyktingbarn på lättläst svenska. Anna Gorki & Joy Dison

Ensamheten är världens största gemenskap. En handbok för ensamkommande flyktingbarn på lättläst svenska. Anna Gorki & Joy Dison Ensamheten är världens största gemenskap En handbok för ensamkommande flyktingbarn på lättläst svenska Anna Gorki & Joy Dison Skyddsvärnet www.skyddsvarnet.se Innehåll Förord 3 Avskedet 4 Arlanda flygplats

Läs mer

Akuta insatser för gatubarn Skrivelse av Christer Öhgren (mp) och Christopher Ödmann (mp)

Akuta insatser för gatubarn Skrivelse av Christer Öhgren (mp) och Christopher Ödmann (mp) PM 2004 RVII (Dnr 325-3035/2003) Akuta insatser för gatubarn Skrivelse av Christer Öhgren (mp) och Christopher Ödmann (mp) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av

Läs mer