Smittskydd&Vårdhygien

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smittskydd&Vårdhygien"

Transkript

1 Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 2/2013 H östen för en smittskyddsläkare är liktydig med influensavaccination. De första influensafallen kommer förhoppningsvis i ett senare skede. Ju tidigare de första influensafallen kommer, desto fler fall brukar vi få. I skrivande stund har de första fallen kommit i Sverige och vi får se om denna regel gäller även i år. Den viktigaste förebyggande åtgärden mot influensa är vaccination. Viktigt är att tänka på att även andra riskgrupper än ålderspensionärer får sina vaccinationer. En annan luftvägsinfektion är kikhosta, där ser vi fler fall bland vuxna i år än föregående år. Det är bra om man tänker på denna diagnos hos vuxna med långdragen hosta och att man vid kikhosta ger profylax till spädbarn i omgivningen. En stor del av sommaren har vi på Smittskyddsenheten ägnat åt det EHEC-utbrott, som ni kan läsa mer om i denna tidskrift. I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare Bodil Petersén, smittskyddssköterska Marianne Janson, hygiensjuksköterska Annika Blomkvist, hygiensjuksköterska Gunnar Hagström, hygiensjuksköterska Fiona Skogh, informationsläkare Maria Kivi, hiv/sti-samordnare Pia Haqwinzon, klinikassistent Fax E-post smittskydd.dalarna@ltdalarna.se Hemsida Virus utsöndras med avföringen och smittan sprids framför allt via avloppsförorenat vatten. Den kan också spridas vid nära kontakt mellan människor. Från Israel har poliovirus isolerats från avloppsvatten. Inte så förvånande har man även hittat poliovirus i avföringsprover. Samtliga personer som lämnat positiva avföringsprover är vaccinerade mot polio. Att de är vaccinerad skyddar dem mot att få poliosymtom men de kan sprida sjukdomen vidare. Dock har inga fall av paralytisk poliomyelit påvisats i Israel. I Oslo har man noterat sårbotulism hos heroinmissbrukare. Vanliga initiala tecken är synligt infekterade sår, dubbelseende, talsvårigheter, sväljningssvårigheter, andningsbesvär och generell svaghet. Lokaliserad svaghet, tex armar eller ben kan förekomma. Tillståndet är potentiellt livshotande och tidig sjukhusvård kan rädda liv. /Anders Lindblom Från omvärlden rapporteras om poliofall från Syrien. Folkförflyttningar och dålig vaccinationstäckning gör att WHO bedömer att det finns hög risk för poliospridning i Syrien. När syriska flyktingar kommer till Sverige är det viktigt att vara uppmärksam på poliosymtom och se över poliovaccinationsskyddet. Tänk på att man kan vara bärare av poliovirus och sprida sjukdomen vidare utan att ha symtom.

2 Influensa Nationell startdag för vaccination mot influensa var tisdag 15:e oktober. Fyrklövern, där Dalarna ingår, har förlängt avtalet med Sanofi Pasteur MSD om leverans av vaccinet Vaxigrip. De ingående vaccinstammarna för influensa A är desamma som förra säsongen, medan influensa B är nytt Massachusetts. Nytt för i år är att alla gravida kvinnor i andra och tredje trimestern rekommenderas vaccination, oavsett eventuell tidigare vaccination med Pandemrix. Det beror på att gravida löper ökad risk för allvarlig sjukdom och dödlig utgång om de drabbas av den så kallade svininfluensan, A(H1N1)pdm09, framför allt under 2:a och 3:e trimestern. Tidigare vaccination med pandemivaccinet Pandemrix ger inte längre tillräckligt skydd. Riskgrupper behöver inte betala för influensavaccinationen. Till riskgrupper räknas: Gravida i andra eller tredje trimestern Personer med kroniska sjukdomar - kronisk hjärtsjukdom - kronisk lungsjukdom (för barn och ungdom med astma gäller svår astma (grad 4) med funktionsnedsättning) - instabil diabetes mellitus - kraftigt nedsatt infektionsförsvar (av sjukdom eller medicinering) - kronisk lever- eller njursvikt - extrem fetma (störst risk vid BMI > 40) eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen - flerfunktionshinder hos barn Hushållskontakter och personal som vårdar personer med kraftigt nedsatt infektionsförsvar Personer över 65 års ålder. Vaxigrip kostar lika mycket i år som förra säsongen, d v s per dos oavsett förpackningsstorlek. OBS! För att få det avtalade priset måste beställning göras direkt hos SBL Vaccin Distribution på telefon fax e-post order@sblvaccin.se. Antiviral behandling av influensa För personer som trots allt insjuknar i influensa finns möjlighet till antiviral behandling av influensa. Utförligare information om influensabehandling finns på Läkemedelsverkets hemsida på länken Indikationerna för behandling är: Patienter som tillhör de medicinska riskgrupperna, vuxna såväl som barn. Gravida kvinnor med andra riskfaktorer för allvarlig influensa. Om influensa A(H1N1)2009 cirkulerar i landet och infektion med säsongsinfluensa av annan virustyp inte kan säkerställas, rekommenderas antiviral terapi även till gravida som inte tillhör någon riskgrupp. Patienter som inte tillhör de medicinska riskgrupperna om symtomen bedöms som allvarliga redan inom 48 timmar. Hos vuxna är behov av sjukhusvård ett kriterium för allvarlig sjukdom. I vissa fall kan även profylax med antivirala medel bli aktuellt. Målgruppen för profylax är framför allt riskgrupperna. Poliovaccination av barn från Syrien Till följd av situationen i Syrien är vaccinationstäckningen av polio bland barn i Syrien dålig. Detta har fått till följd att poliofall konstaterats i Syrien. För närvarande har Sverige ett stort inflöde av flyktingar från Syrien, ca per vecka. Störst risk att få polio är barn 0-6 år. Socialstyrelsen rekommenderar därför att barn 0-6 år från Syrien poliovaccineras snarast efter ankomsten till Sverige. En fördel är om detta kan ske direkt på ansökningsenheterna, där alla flyktingar passerar, även om detta medför en del svårigheter. Socialstyrelsen har lagt ut information om detta på sin hemsida på länken

3 Utbrott av ehec i Rättvik I slutet av juni smittades ett trettiotal personer av ehec, efter att ha gästat på Stiftsgården i Rättvik. Ehec, enterohemorragisk e-coli, är en bakterie som producerar ett toxin som orsakar sjukdomen. Vanliga symtom är magkramper och diarréer, som kan vara blodiga. Ibland ses allvarligare symtom som blödningsrubbningar och njursvikt (HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom). Det kan drabba framför allt små barn. Man kan också vara bärare av ehec utan att vara sjuk. Det är framför allt nötkreatur som är reservoar för bakterien. Smittan kan spridas via kontakt med djuren eller gödsel men man kan också smittas genom förorenade livsmedel eller vatten. Utbrott har bl a kunnat kopplas till opastöriserad mjölk, hamburgare och sallad som bevattnats med förorenat vatten. Utbrottet av eheclinfektion i Rättvik resulterade i en omfattande utredning, som involverade förutom smittskyddet i Dalarna och miljökontoret i Rättvik, även Smittskyddsinstitutet, Livsmedelsverket och ett flertal andra smittskyddsenheter i landet. Inga livsmedel fanns kvar från den eller de dagar då man misstänkte att smittan skett. Restaurangen stängde, livsmedel kasserades och köket sanerades grundligt. Personal och sjuka gäster provtogs. En enkät skickades ut till cirka 200 personer, i syfte att försöka hitta smittkällan genom att jämföra vad de sjuka och de friska ätit. Genom svaren på enkäten kunde man dra slutsatsen att sallad var den sannolika källan till utbrottet. Salladens ursprung kunde dock aldrig fastställas. STRAMA Antibiotikaförbrukningen har nu minskat i samtliga landsting. Totalt har försäljningen gått ner med 9% i landet. Dalarna minskade med 4 %. Fortsatt ligger vi på en tredje bästa plats i landet med 303 recept per tusen invånare. Fördelningen i landet ligger mellan 382 och 272 recept per tusen invånare. Målet på lång sikt är fortsatt att komma ner till 250 recept per tusen invånare. I patientsäkerhetssatsningen begärdes rapporter in från vårdcentralerna angående analys av deras antibiotikaanvändning och att läkarna försetts med förskrivarprofiler. Återkoppling av den egna förskrivningen är mycket viktig för att kunna prioritera förbättringsområden. En del vårdcentraler har svårare att få en gemensam analys p.g.a behovet av många stafettläkare. Inrapporteringen, som samordnades med hälsoval för att underlätta för vårdcentralerna, var alltför trög. Eftersom antibiotikaresistensen ökar och inga verkligt nya antibiotika finns under utveckling, gäller det att bevara effekten av nuvarande antibiotika så länge som möjligt. Använd antibiotika på rätt indikation, med rätt sort, i rätt dos och behandlingstid. Gå igenom de nya behandlingsrekommendationer som kommit ut angående vanliga infektioner i öppenvård. Våra patienter behöver ett fortsatt gott och välgenomtänkt omhändertagande vad gäller antibiotikaanvändning.

4 Fria kondomer 1 januari 2014! Glädjande nog så fortsätter klamydiaincidensen i Dalarna att sjunka inte med blixtens hastighet men ändå mycket glädjande! Så fortsatt gott preventivt arbete behövs. Från och med den 1 januari 2014 har Landstinget Dalarna beslutat om gratis kondomer för unga och unga vuxna mellan 15 och 25 år. Beställning kan göras från enheter inom landstinget, kommuner, privata vårdgivare och friskolor. En fast summa är avsatt för ändamålet. Inom kommer information gå ut mejlledes till alla berörda enheter. Vem kan beställa? De enheter i Dalarnas län som genom sin verksamhet möter och samtalar med unga och unga vuxna (15-25 år) kring hiv/sti prevention och sexualitet (MVC, BMM, UM, Gynmottagningar, primärvård, skolor) kan göra beställning. Önskemål från övriga intressenter hänvisas till hiv/sti samordnaren. Hur beställer man? Beställning av kondomer görs via elektronisk blankett. Blanketten finns på På beställningsformuläret framgår vilka olika sorters kondomer som finns tillgängliga samt de olika förpackningsstorlekarna. Max antal kondomer per beställning är 1200 st (100 fp Carex á 12st kondomer eller 7 fp Eros á 144 kondomer) Leverans För verksamheter inom Landstinget Dalarna skickas beställningen via internposten. För de aktörer som inte har avtal om internpost med Landstinget Dalarna skickas beställningen till angiven adress. Intentionen är att beställningen ska finns på uppgivet leverensställe två veckor efter genomförd beställning. För frågor vänligen kontakta smittskyddsenheten: Maria Kivi hiv/sti samordnare, maria.kivi@ltdalarna.se Pia Haqwinzon klinikassistent, pia.haqwinzon@ltdalarna.se Till sist vill vi påminna om vikten av positivt bemötande vid förfrågan om hiv-provtagning. Både nationellt och internationellt påtalas hur viktigt det är med tidig diagnos. Man är som vårdgivare skyldig att ta emot patienter som önskar hiv-provtagning, utan att ifrågasätta orsaken.

5 Handsprit är inte tillräckligt vid Norovirus Agera tidigt med åtgärderna för att bromsa smittspridning av vinterkräksjuka! Av erfarenhet vet vi att snart börjar årets säsong av vinterkräksjuka. Hur hårt den drabbar oss i år vet vi inte men antal fall varierar från år till år. Om det blir ett utbrott så leder det till stora kostnader med förlängda vårdtider och vid intagningsstopp blir det naturligtvis plastbrist. Och då personal blir sjuk blir det dessutom personalbrist som följd. Följsamheten till riktlinjer om handläggning av patient med kräkning och diarré, vare sig det är ett misstänkt eller bekräftat fall, minskar risken för att få ett utbrott. Att isolera patienten så tidigt som möjligt i enkelrum med eget hygienutrymme är en av riktlinjerna. Goda förutsättningar för kohortvård borde dessutom kunna minska antalet intagningsstopp på avdelningar med utbrott. Smittade personer utsöndrar stora mängder virus, framför allt i avföring men även i kräkningar. Det behövs mycket små mängder viruspartiklar för att man ska bli sjuk. Noroviruset är svårt att avdöda och kan överleva länge i vårdmiljön vilket också bidrar till smittspridningen. Intorkat Norovirus kan kapslas in i biofilm på ytor. Den vanligaste smittvägen är indirekt kontaktsmitta framför allt via förorenade händer eller från ytor. Då en patient kräks bildas dessutom aerosol som då kan sprida virus. Torka därför ytorna med marginal. Använd ytdesinfektion med tensid. Rengör oftare vid en utbrottssituation på vårdrummet och toaletten. Den mekaniska rengöringen, att gnugga och gno, är viktigt. Nedsmutsad tvätt lämnas som smittförande tvätt i vattenlösligpåse och avfall läggs i en plastpåse som knyts ihop och slängs som vanlig sopa. Handskar skyddar till viss del men ska tas av efter användning! Då de basala skydden ska avvecklas finns det risk för kontamination. Tänk på att inte ta i håret och på ryggen med händer som ännu inte är desinfekterade. Norovirus saknar hölje och sådana virus är svåra att avdöda och de flesta alkoholbaserade handdesinfektionsmedlen har inte god effekt mot Norovirus. Det är därför viktigt att man mekaniskt rengör händerna med tvål och vatten för att ta bort så stor virusmängd som möjligt. För att avlägsna andra smittämnen bör alkoholbaserade handdesinfektionsmedel användas efter handtvätt. Var ordentligt torr innan applicering av alkoholen. Patienterna behöver hjälp med att rengöra sina händer regelbundet och särskilt före måltider och efter toalettbesök. Självklart får inte matbuffé förekomma då det är vinterkräksjuka och den personal som vårdar de sjuka bör inte hantera livsmedel över huvud taget. Tag kontakt med hygiensjuksköterska i ett tidigt stadium och dokumentera i särskilda protokoll för insjuknade patienter och notera i vilket rum som patienten vårdats. Avslutningsvis handhygien med mekanisk rengöring med efterföljande handdesinfektion samt enkelrum för patient med diarré är en viktig åtgärd.

6 Nya remisser vid stick- och skärskador och blodstänk Under hösten kommer de förifyllda pappersremisserna som finns på Smittskyddsenhetens hemsida i PM:et för stick- och skärskador att omarbetas. I samband med att landstinget Dalarnas webbsidor gjordes om och nya datasystem infördes så upphörde nuvarande länkar till remisserna att fungera. Användare som inte har tillgång till Take Care kommer framledes att kunna använda sig av de omarbetade pappersremisserna i PM:et. För användare i landstinget Dalarna ska beställning av prover i samband med stick- och skärskada hädanefter göras i Take Care. Information om när PM:et har uppdaterats kommer att läggas ut på Smittskyddsenhetens hemsida! Skabb Skabb är en parasitorsakad utslagssjukdom med lång inkubationstid 2-10 veckor. Sjukdomen orsakas av ett litet spindeldjur knappt synlig för ögat. Honan gräver gångar i huden för att lägga ägg. Skabbgångarna är främst lokaliserade mellan fingrarna, underarmarnas insidor, lårens fram- och insidor samt genitalregionen. Huvudsymtom är svår klåda som är värst kvällar och nattetid, ofta syns ett flertal röda knottror eller blåsbildningar på de kliande områdena. Smittan sprids främst genom direkt hud- till hudkontakt. Spridning via kläder och sängkläder sker endast om den sjuke nyligen använt dessa. Skabbdjuren är känsliga för uttorkning och dör efter 2-3 dygn utanför människokroppen. Under året har vi inom slutenvården haft utbrott av skabb med spridning till kommunala boenden. Ofta tar det mycket lång tid innan diagnos ställs, till stort lidande för den som drabbats. Vi på vårdhygien har gjort en smittspårning och funnit att ett 25 tal personal och lika många patienter blivit smittade. De problem som vi identifierat är: Patienter flyttar runt i vården mellan olika avdelningar, även mellan sjukhus och kommunal vård. Inkubationstiden är lång och man är smittsam under tiden. Svårt att ställa diagnos, krävs ett tränat öga. Patient som tidigare har en hudsjukdom, lätt att symtomen misstolkas Krustös skabb ökar smittsamheten betydligt, ett tillstånd man får p.g.a. nedsatt immunförsvar. Vilket innebär att man har betydligt många fler djur på kroppen. Risk för behandlingssvikt, mycket viktigt att följa instruktionerna och smörja in varenda millimeter på kroppen. Salvan ska sitta i 24 timmar, tvättas den bort måste ny smörjas på. Till sist vill vi passa på att flagga för Svenska Hygienpriset. Det är dags att nominera en person eller arbetsplats som genomfört åtgärder som lett till förbättringar inom hygienområdet. Klicka här för att ladda ner anmälningsblankett

7 Personalnytt på Smittskydd &Vårdhygien Efter ca 20 år som distriktsläkare i Falun och Borlänge tillträdde jag i mitten av september tjänsten som informationsläkare i Landstinget. Jag delar min tid mellan Smittskyddsenheten och Läkemedelsavdelningen. På Smittskyddsenheten är min närmsta medarbetare Astrid Danielsson, som är lokal Stramaordförande, tillika infektionsläkare. Strama är en organisation som verkar för en rationell antibiotikaanvändning, och det är här jag kommer in. Jag ska arbeta med antibiotikafrågor, men även med andra läkemedelsfrågor, inom primärvården i länet. På Läkemedelsavdelningen är min närmsta medarbetare Maria Gradén, som är informationsapotekare. Hon har tidigare ensam, och ibland tillsammans med Astrid, besökt länets vårdcentraler. Nu åker Maria och jag tillsammans runt till länets alla vårdcentraler och sprider nyheter om nya och gamla läkemedel och om antibiotika. Vi visar siffror på enheternas förskrivning och relaterar denna till de lokala behandlingsrekommendationerna och till de nationella målen. Vi hälsar Fiona Skogh varmt välkommen till oss!

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Version: 1 Ansvarig: Micael Widerström, smittskyddsläkare Maria Omberg VC Smittskydd och Vårdhygien Mona Landhal, handläggare primärvården 1 ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

Smittskydd&Vårdhygien

Smittskydd&Vårdhygien Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1/2014 V åren är i antågande och då brukar man kunna summera influensasäsongen. Fortfarande insjuknar personer i influensa, så ännu är det för

Läs mer

Influensa. Fredrik Idving

Influensa. Fredrik Idving Influensa Fredrik Idving I diagrammet visas det uppskattade antalet personer med influensaliknande sjukdom som sökt vård per 100.000 listade patienter. Nuvarande säsong visas med röd linje. Två tidigare

Läs mer

Vaccination mot influensa

Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa 2014-2015 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Din nyckelroll som sköterska eller läkare Ditt råd är viktigast när din patient ska fatta beslut om

Läs mer

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016 INSTRUKTION 1 (15) INFLUENSAVACCINATION ORDINATION RISKGRUPPER Inför säsongen 2015/2016 har sammansättningen av säsongsvaccinet ändrats jämfört med föregående år så att en influensa A-stam och influensa

Läs mer

Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15. Per Hagstam Smittskydd Skåne Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15 Per Hagstam Smittskydd Skåne 1 Varför influensavaccinera? För de flesta är influensa en ofarlig sjukdom Riskgruppsbaserad strategi Vaccination avser att förebygga

Läs mer

Enheten för smittskydd och vårdhygien 2013-09-20 2013/0017

Enheten för smittskydd och vårdhygien 2013-09-20 2013/0017 1(5) Enheten för smittskydd och vårdhygien Datum Vår beteckning 2013-09-20 2013/0017 Ert datum Er beteckning Influensa- och pneumokockvaccination säsongen 2013/2014 i Västmanland Kampanjstart tisdag den

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA December 2013 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Influensa Särskild vaccinationsinsats mot polio Tetanus Reviderade smittskyddsblad - hiv Folkhälsomyndighet 2014 Säsongsinfluensan

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION REKOMMENDATION Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2011 2012 PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 60 00 www.thl.fi 5 2011 Rekommendation

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom

Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom 2013-01-11 Information till 1177/Vårdguiden Handläggning av lindrigt sjuka patienter med misstänkt influensasjukdom Influensaaktiviteten kommer att öka de närmaste veckorna. Svininfluensa (influensa A(H1N1)pdn09

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30. S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...

Läs mer

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7 1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...

Läs mer

Information till ansvariga för boenden

Information till ansvariga för boenden Från: Sahlin Skoog Lotta Skickat: den 29 december 2015 14:26 Till: Kommuner/miljökontor i Västra Götalands län Ämne: Tillsyn över asylboenden och andra tillfälliga boenden för flyktingar Prioritet: Hög

Läs mer

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Särskild vaccinationsinsats mot polio Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 08/11 2013 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Förekomst 2 Vad är Sårbotulism? 2 Symptom 3 Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4 Ifall du tror du blivit smittad 4 Botemedel 4 Juridik 5

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna! Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids

Läs mer

Vaccination mot influensa

Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa 2017-2018 Information till Mödrahälsovården från Smittskydd Västra Götaland Alla gravida rekommenderas vaccination Gravida har en förhöjd risk att drabbas av svår influensasjukdom

Läs mer

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

Influensavaccinationen 2011

Influensavaccinationen 2011 Influensavaccinationen 2011 Vem? Varför? När? Hur? Målgrupp: Sjuksköterskor/läkare på vaccinerande enheter och i kommunerna Magnus Tenfält, chefläkare, Närsjukvården Mats Erntell, smittskyddsläkare 2011-09-08

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Influensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur?

Influensavaccinationen Vem? Varför? När? Hur? Influensavaccinationen 2012 Vem? Varför? När? Hur? 2 Vem? Varför? När? Hur? Målgrupp: Sjuksköterskor/läkare på vaccinerande enheter och i kommunerna Magnus Tenfält, chefläkare, Närsjukvården Anders Lindberg,

Läs mer

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet (tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras

Läs mer

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare

Vaccinationer. DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Vaccinationer DFP Dialogforum för pensionärer Torsdag 14 april 2016 Jan Smedjegård, smittskyddsläkare Influensavirus Kan ge Säsongsinfluensa Pandemisk influensa Mer begränsat antal fall av zoonotisk influensa

Läs mer

Hygienkonferens hösten 2013

Hygienkonferens hösten 2013 Hygienkonferens hösten 2013 Program EHEC Vad innebär det? EHEC-utbrott i Dalarna Kaffe Skabb Övriga frågor Anders Lindblom Marianne Janson Annica Blomkvist Gunnar Hagström EHEC Enterohemorragisk E. coli

Läs mer

Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013

Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013 REKOMMENDATION Rekommendation för säsongsinfluensavaccination hösten och vintern 2012 2013 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 029 524 6000 www.thl.fi

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD

VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 MICAEL WIDERSTRÖM 2014-10-14 SMITTSKYDD VACCINATION MOT SÄSONGSINFLUENSA 2014 Innehåll Fjolårets influensa Influensa södra halvklotet Riktlinjer för influensavaccination

Läs mer

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram

Giltig fr.o.m: 2005-06-15 Dokumenttyp: Vårdprogram 1 (5) Hygienregler för Landstinget i Östergötland Dessa hygienregler är utarbetade av Vårdhygien i samarbete med länets chefläkare. Reglerna är giltiga from 15 juni 2005 (reviderade senast december 2010)

Läs mer

Influensa och vinterkräksjuka

Influensa och vinterkräksjuka Influensa och vinterkräksjuka hur skyddar vi vårdtagarna och oss själva? Amelie Magnander Hygienläkare Smittskydd Vårdhygien Det finns effektiva sätt att minska spridningen av både influensa och vinterkräksjuka!

Läs mer

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands. Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:199

Regeringens proposition 2005/06:199 Regeringens proposition 2005/06:199 Fågelinfluensa (H5N1) Prop. 2005/06:199 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 april 2006 Mona Sahlin Ylva Johansson (Socialdepartementet)

Läs mer

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Hygienföreskrifter Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Dnr: H&H 145-2013 Bakgrund Habilitering & Hälsa är en del av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och tar emot patienter med varaktiga

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa

Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Beredskapsplan vid pandemisk influensa 1/11 Bo Jensen Haninge kommuns beredskapsplan inför pandemisk influensa Antagen av kommunstyrelsen 2009-11-02 Beredskapsplan vid pandemisk influensa 2/11 1. Inledning

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas

Läs mer

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta? Hur förebygger vi smitta? Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 19 april 2016 Riskfaktorer Många bor tillsammans Gemensamma utrymmen Gemensamma toaletter Gemensamt kök Normalflora

Läs mer

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste

Läs mer

Vaccination mot influensa

Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa 2018-2019 Information till Mödrahälsovården från Smittskydd Västra Götaland Vaccination är bästa skyddet mot influensa Personer med dåligt immunförsvar har sämre effekt av vaccinet.

Läs mer

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra

Läs mer

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland

Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 1 (15) Beredskapsplan för pandemisk influensa i Landstinget Västmanland 2 (15) Innehåll 1 Inledning och planeringsförutsättningar...3 2 Ansvarsfördelning mellan olika aktörer i landstinget...4 2.1 Regional

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

Hepatit B 2015. Statistik

Hepatit B 2015. Statistik Hepatit B 2015 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-02-19, Eva Lundmark Trend och analys Under de senaste fem åren ses en ökning av antal fall i Sverige. I Östergötland minskade antalet hepatit B-anmälningar

Läs mer

Influensa A och B samt RS-virus

Influensa A och B samt RS-virus Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga

Läs mer

Vaccination mot influensa

Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa 2017-2018 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Din roll som sköterska eller läkare Ditt råd är viktigt när patienten ska fatta beslut om vaccination

Läs mer

SmittnYtt. Nr 7, Ny information. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland

SmittnYtt. Nr 7, Ny information. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland Nr 7, 2017 Höstens andra utgåva av SmittnYtt handlar bl.a. om Kunskapsnätverket hiv/sti Norrs programserie Nästan allt om sex i Sverige samt

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj

Läs mer

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Blodsmitta Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013 Definition - blodburen smitta Överföring av smittämnen via blodkontakt som leder till infektion (med/utan symtom). Vanligast

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Information till vården om säsongsinfluensa och pneumokocker 2015/2016

Information till vården om säsongsinfluensa och pneumokocker 2015/2016 Version 7 1(10) Information till vården om säsongsinfluensa och pneumokocker 2015/2016 Vaccinationsstart måndag 2 november 2015... 2 Nytt om kampanjen... 2 Frågeformulär till patient inför vaccination...

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Värmebölja/höga temperaturer

Värmebölja/höga temperaturer SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot

Läs mer

Pandemi vad innebär r det?

Pandemi vad innebär r det? Pandemi vad innebär r det? Begreppsförvirring? rvirring? Influensa i olika former Årlig influensa - vanlig influensa, vinterinfluensa, säsongsinfluensa Pandemisk influensa - global spridning av helt nytt

Läs mer

Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland

Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland 1 (9) Datum 2009-08-17 Dnr AA-201-9797/09 Pandemiplan för polismyndigheten i Södermanland 1 Inledning Socialstyrelsen har i samråd med smittskyddsläkarna och Smittskyddsinstitutet beslutat att ändra den

Läs mer

Kommentar efter remiss Stockholm 200 100 0 350 200 geriatriker 0 geriatriker**

Kommentar efter remiss Stockholm 200 100 0 350 200 geriatriker 0 geriatriker** Patientavgifter i öppen hälso- och sjukvård år 2012 En patient betalar under en tolvmånadersperiod högst 1 100 kr för öppen hälso- och sjukvård. Har en förälder eller föräldrar gemensamt flera barn under

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Nya influensan förebyggande arbete och arbetsgivarens ansvar

FÖRBUNDSINFO. Nya influensan förebyggande arbete och arbetsgivarens ansvar Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 24 September 2009 Nya influensan förebyggande arbete och arbetsgivarens ansvar Spridningen av influensan A (H1N1) väntas ta fart under hösten och fler än vid

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset

Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Hur skall vi minska svåra komplikationer vid influensasjukdom hos gravida? Karin Pettersson Överläkare obstetrik Karolinska Universitetssjukhuset Grupper med ökad risk för svår sjukdom (enligt Socialstyrelsen)

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Hygienplan för vattenbruksanläggningar

Hygienplan för vattenbruksanläggningar Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2015 Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00023-2015 2015-04-30 2015 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation

Läs mer

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016

TBE-information till allmänheten i Västra Götaland 2016 Smittskydd Västra Götaland PM Dnr: 00008-2016 2016-03-29 M 2016 Information om fästingburen hjärninflammation (TBE) TBE (engelskans "tick borne encephalitis") är en virusorsakad hjärn- och hjärnhinneinflammation

Läs mer

Influensasäsongen 2017/2018

Influensasäsongen 2017/2018 Influensasäsongen 2017/2018 Influensa Sverige Provtagningen ökar (ange enhet via Infoga sidfot) 2018-10-08 laboratorieverifierade fall Influensa Jönköping 80 70 60 50 40 30 2015-2016 2016-2017 2017-2018

Läs mer

Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet

Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet Pandemiplanering Nordisk samverkan om Mediastrategi Legemidler og medisinsk utstyr lager og distribusjon Prioritering ved knapphet Anders Tegnell 1 Innehåll Hotet Mediastrategi Legemidler og medisinsk

Läs mer

Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar

Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2008-01-01 Antagen: KF 270/2007. 1. Bakgrund och övergripande ansvar 1 Kapitlets innehåll Detta kapitel beskriver dels bakgrunden till varför en pandemiplanering

Läs mer

Influensa- och pneumokockvaccination

Influensa- och pneumokockvaccination Influensa- och pneumokockvaccination Åke Örtqvist Smittskyddsläkare 1 december, 2016 Influensa- och pneumokockvaccinationskampanjen nästan. Kampanjperiod 9 nov - 28 feb http://www.vardgivarguiden.se/behandlingsstod/smitt

Läs mer

Henriks Hage Förskola

Henriks Hage Förskola Henriks Hage Förskola 2015 Innehållsförteckning Sidan: 1 Inledning 2 Allmän information 4 Förebyggande arbete i förskolan 6 Råd vid vanliga symtom såsom: 6 Feber 6 Förkylning 7 Halsont 7 Hepatit B 7 Hosta

Läs mer

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:

Läs mer

Influensasäsong 2016/2017. Vaccinationsråd för vårdpersonal

Influensasäsong 2016/2017. Vaccinationsråd för vårdpersonal Influensasäsong 2016/2017 Vaccinationsråd för vårdpersonal Patienten lyssnar på dig Din information kan avgöra patientens beslut Berätta om vaccination i god tid inför hösten Viktigt att vaccinera sig

Läs mer

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden

ZA5222. Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden ZA5222 Flash Eurobarometer 287 (Influenza H1N1) Country Specific Questionnaire Sweden FLASH 287 INFLUENZA Q1. Avser du att vaccinera dig mot vanlig influensa i år? Ja, jag är redan vaccinerad... 1 Ja,

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Smittrisker Människa -Djur

Smittrisker Människa -Djur Smittrisker Människa -Djur Influensa MRSA EHEC Cryptosporiderier Viktoriadagen2015-05 -21 Mats Ericsson Smittskyddsläkare Klappa gärna djur -men tvätta händerna efteråt Handtvätt skyddar inte bara mot

Läs mer

Vaccination mot influensa

Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa 2018-2019 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Vaccination är bästa skyddet mot influensa Äldre människor och personer med dåligt immunförsvar har

Läs mer

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:

Läs mer

VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER

VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Influensavaccination som särskilt vaccinationsprogram

Influensavaccination som särskilt vaccinationsprogram 00076-2016-1.1.3 Influensavaccination som särskilt vaccinationsprogram Beslutsunderlag till regeringen Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten,

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker

Läs mer

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Giltigt fro.m: - Tills vidare Org: Västerbottens läns landsting Uppföljning : 2017-06-19 Styrande översyn har gjorts Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Anvisningen gäller

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 20. Personalinfektioner Blodburen smitta Blod kan innehålla smittämnen som kan överföras till en mottaglig individs slemhinnor eller blodbana

Läs mer

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010 Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2009 2010 Institutet för hälsa och välfärd PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 6000 www.thl.fi

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland.

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland. Oktober 2009 Nr 2. Årgång 3. Sid 1 (6) Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland. Mitt i kampanjen... 1 Vaccinationsinformation Waranpatienter... 5 Beredning av vaccindos... 5

Läs mer