Barnets mat den vuxnes hälsa?
|
|
- Lovisa Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barnets mat den vuxnes hälsa? Olle Hernell Professor, överläkare Inst. för klinisk vetenskap, pediatrik Dagens tema Mat som medicin är ju inte en alldeles ny tanke greken Hippokrates, känd som läkekonstens fader, sade redan för ca år sedan ungefär Låt mat vara din medicin och medicin din mat. Den som aldrig tänker på dessa ting och inte är kunnig om dem, hur kan han begripa människors sjukdomar? Det var ganska framsynt får man säga. Bättre än så tror jag faktiskt inte vi kan sammanfatta den här dagen utan vi skulle kunna gå ut och njuta av det vackra vädret. Alternativt kan vi gå vidare och försöka förstå: Vad var det egentligen som han försökte säga? Jag var med och skrev utredningen Mat som medicin (SOU 1999:114) för Socialdepartementet och den handlade om speciallivsmedel. Där ville vi redan för mer än tio år sedan lyfta fram att maten är en lika viktig behandling för vissa patientgrupper som läkemedel för andra. Sedan kan man fundera på varför inte alla har förstått det som Hippokrates försökte säga, t.ex. landstingen. Idag får patienter med glutenintolerans som Anneli Ivarsson kommer att berätta om senare bara ersättning för sina merkostnader för specialdiet fram till 16 års ålder. Sedan får de stå för merkostnaden själva, något som kan vara ganska orättvist om man jämför med högkostnadsskyddet för patientgrupper som är beroende av läkemedel. Näringsrekommendationer är ju något som det har talats mycket om under de senaste åren, och Livsmedelsverket med flera har fått mycket kritik för att deras råd skulle vara fullständigt missvisande. Frågan är bara om det verkligen är så eller om det är tolkningarna av rekommendationerna som hamnar snett. Figur 1 visar principerna för hur näringsrekommendationer 10
2 Figur 1. Principerna för näringsrekommendationer. EAR (eng. estimated average requirement) = uppskattat genomsnittlig behov i gruppen. RDA (eng. recommended daily allowance) = rekommenderat dagligt intag. UL (eng. upper limit) = övre gränsen för intag. AI (eng. adequte intake) = adekvat intag. Figuren är hämtad från de amerikanska rekommendationerna men principen och likartade benämningar gäller i de flesta länders rekommendationer, inklusive de svenska. är uppbyggda. När man tar fram en rekommendation börjar man med att betrakta en grupp människor, t.ex. gravida kvinnor eller 3 5 år gamla barn. Sedan använder man de kunskaper som finns för att bestämma hur mycket den gruppen i genomsnitt behöver av ett näringsämne som järn eller A-vitamin. På det sättet kommer man fram till det uppskattade genomsnittliga behovet (EAR på bilden). Den mängden täcker alltså behovet hos 50 procent av dem som tillhör den grupp man talar om. Men man vill ju täcka behovet i hela gruppen, och därför lägger man till en marginal som ofta, men inte alltid, är två gånger standardavvikelsen i materialet. Den beräkningen ger det rekommenderade dagliga intaget (RDA), vilket är tänkt att täcka dagsbehovet hos i stort sett alla i gruppen. I de flesta fall är det nog inte farligt att äta mer än så men någonstans på skalan börjar det kanske uppstå en risk med att äta för mycket, t.ex. av A-vitamin som kan öka risken för benskörhet. Där sätts vad man kallar den övre gränsen (UL). En term som inte används i de svenska eller nordiska rekommendationerna är det adekvata intaget (AI), alltså nivåer 11
3 som är tillräckliga eller OK. AI vilar ofta på en svagare vetenskaplig grund, ibland på det aktuella intaget i befolkningen när man inte kan påvisa några oönskade hälsoeffekter. För många människor kommer AI att vara betydligt mer än vad de faktiskt behöver om man ser till den enskilda individen. Det är viktigt att komma ihåg att rekommendationerna gäller grupper av friska människor inte enskilda individer och inte sjuka människor. Dessutom har ju målsättningen med våra näringsrekommendationer ändrats. Från början togs de fram för att förhindra bristsjukdomar och undernäring, men idag är ju inte det något större problem i ett land som Sverige, utan avsikten är framför allt att bevara hälsan och förhindra vanliga sjukdomar som fetma, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, benskörhet och cancer. Det innebär att vi har fått mer fokus på den övre gränsen (UL), på att inte få i oss för mycket. Det kan gälla energi, det kan gälla mättat fett, det kan gälla socker och även annat. Idag finns det mer uppmärksamhet på att våra arvsanlag kan spela in i väldigt hög grad när det gäller hur mycket av olika näringsämnen vi behöver och hur maten påverkar oss. Det klassiska exemplet för mig som barnläkare är de medfödda ämnesomsättningssjukdomarna, framför allt fenylketonuri (PKU). I praktiken innebär PKU att barnen föds med en förändring i den gen som kodar för ett enzym som omvandlar aminosyran fenylalanin till tyrosin. Om den omvandlingen inte kan ske bildas istället biprodukter som är skadliga för barnet, särskilt för hjärnans utveckling. Innan mekanismen var känd blev de drabbade barnen mentalt retarderade, efterblivna som det då hette, och hamnade på vårdhem. Idag screenar vi för den här förändringen genom att redan första levnadsveckan ta ett blodprov, PKU-testet. Det vet ni alla som fått barn, och om vi då hittar sjukdomen måste vi direkt sätta in en specialkost med bl.a. mindre fenylalanin och mer tyrosin så att ämnesomsättningen kan fungera så normalt som möjligt. Med den kosten blir de här barnen normalt utvecklade. Det är ett tydligt exempel på hur våra gener kan påverka omsättningen av näringsämnen, det vi idag kallar nutritionsgenetik (eng. nutrigenetics). Figur 2 illustrerar ett annat exempel. Enzymet med det långa namnet metylentetrahydrofolatreduktas deltar i omsättningen av folsyra, Göran Hallmans kommer tillbaka till det i sitt föredrag. Personer med en genetisk förändring som påverkar det här enzymet troligen procent av Europas befolkning behöver för att fungera normalt, dvs. som de människor som inte har den genetiska förändringen eller mutationen, få i sig mer folsyra varje dag. 12
4 Figur 2. En ganska stor del av befolkningen har en genvariant (mutation) som påverkar enzymet metylentetrahydrofolatreduktas, vilket medför att den gruppen behöver ett högre dagligt intag (EAR 2 ) av folsyra än de som inte har denna genetiska variant, jämför Figur 1. Skriv modifierad från Shane B, 2003 och Van Guelpen B, 2006 Det innebär att det uppskattade behovet (EAR) av folsyra är högre för den gruppen, och de skulle alltså behöva en näringsrekommendation som tar hänsyn till det. Det här är bara ett par av många exempel på att vi kan ha skilda behov av olika näringsämnen. Eftersom näringsrekommendationer grundas på grupper av befolkningen tar de också hänsyn till en normal genetisk variation i gruppen och blir därmed ganska vida. Många förändringar i arvsanlagen gör att människor påverkas väldigt olika av näringsämnen, mycket mer olika än vi egentligen tror. Idag pratar vi också mycket om nutritionsgenomik (eng. nutrigenomics) vilket innebär att vissa näringsämnen, t.ex. en del fettsyror och fettlösta vitaminer, direkt påverkar gener och reglerar hur mycket av de produkter som de kodar för enzymer eller annat som bildas i kroppen. Det styr omsättningen av näringsämnen och därmed vår hälsa. I framtiden kommer vi säkert att kunna ta mycket mer hänsyn till individuella genskillnader som påverkar behovet och omsättningen av näringsämnen. Dessa relativt nya kunskaper ligger bakom begreppet individanpassad nutrition (eng. personalized nutrition). I den mest extrema si- 13
5 tuationen skulle man kunna se framför sig hur vi kommer in på restaurangen, får blodprov tagna, genuppsättningarna analyserade och sedan anvisas gröna eller röda bordet av hovmästaren. Förhoppningsvis går det inte så långt, men vi kommer garanterat att få se betydligt mer differentierade rekommendationer i framtiden. Det blir fler grupper att ta hänsyn till, även om näringsrekommendationerna knappast kan bli helt individanpassade. Övervikt börjar tidigt Dagens stora gissel när det gäller maten har nog blivit fenomenet övervikt. Vi vet att det har ökat i befolkningen, faktiskt inte bara i i-länderna utan även i u-länder där man idag ser en kombination av att vissa grupper är undernärda och andra övernärda. Den senaste undersökningen bland 4-åringar här i Västerbottens län visar att 14 procent av pojkarna och 17 procent av flickorna är överviktiga, dvs. har ett iso-bmi (eng. body mass index = kroppsvikten i kg dividerat med längden i m gånger längden i m) över 25 (en särskild skala används för barn). Det finns säkert många orsaker, men intressant är det faktum att utvecklingen mot övervikt startar mycket tidigt i livet. Vi har själva följt en stor grupp barn från första levnadsåret och upp till idag 11 års ålder. Det visar sig då att de som vid 11 år har övervikt (iso-bmi högre än 25) eller fetma (iso-bmi högre än 30) faktiskt har skilt ut sig från gruppen som inte är överviktig väldigt tidigt, till och med under sitt första levnadsår. Ett annat sätt att uttrycka det är att sambandet mellan BMI-värdena vid 1 års ålder och 11 års ålder är starkt. Vi har försökt titta på orsakerna: Vad i kosten är det som avgör om ett barn blir överviktigt eller inte? Det visar sig att när man försöker söka efter de mest bidragande orsakerna är det varken kolhydrater eller fett utan protein: Ett högre proteinintag redan vid 1 och 1 ½ års ålder leder till högre risk för övervikt vid 4 år. En intressant iakttagelse är också att pappans BMI påverkar barnets mer än mammans. Varför kan jag inte riktigt svara på, men mest troligt är nog att det slår igenom när man gör beräkningar därför att en högre andel av papporna är överviktiga. Det skulle också kunna vara så att pappornas BMI bättre avspeglar hela familjens kost. Hur kan man då förklara att det tidiga intaget av protein har en sådan effekt? Det vet jag inte, men jag kan göra ett försök. Då kan vi börja med Konrad Lorenz, nobelpristagaren som myntade begreppet prägling (eng. imprinting), se Figur 3. Vad han gjorde var att plocka bort gässlingarnas mamma direkt 14
6 Figur 3. Österrikaren Konrad Lorenz fick Nobelpriset i fysiologi/medicin 1973 för sina studier av prägling (imprinting), den mekanism som har gjort att gässlingarna på bilden till vänster uppfattar honom som sin mamma. En modern variant på temat ses till höger: Griskultingarna har präglats att dia en tigerhona och honan att acceptera dem som sina egna. vid kläckningen och sedan ersätta henne med sig själv och då började de följa honom som om han hade varit gåsmor. Präglingen, skrev han, grundlägger ett visst beteende hos ett djur som resultat av tidig erfarenhet och kan bara inträffa under en kort, avgränsad period precis efter födelsen sedan fungerar den inte längre. Ett präglat beteende kan inte glömmas. Men sedan är frågan: Kan man prägla också ämnesomsättningen på ett motsvarande sätt? Två av mina forskarkolleger, Waterland och Garza, anser det och har lanserat begreppet metabolisk prägling för en sådan anpassning till den tidiga kosten. På samma sätt som hos Lorenz får det här en bestående effekt och känsligheten är begränsad till en kort, kritisk utvecklingsperiod. Det finns ganska goda belägg idag för att det faktiskt förhåller sig på det här sättet. Ett högt intag av protein tidigt i livet höjer nivån av insulin och tillväxtfaktorn IGF-1 (eng. insulin like growth factor 1). Insulin är det drivande tillväxthormonet i början av livet medan IGF-1 påverkar utvecklingen av fettceller och därmed fettvävnad. Därför kan nog ett högt proteinintag prägla eller programmera nivåerna av insulin och IGF-1, vilket medför en högre framtida andel fettväv i kroppen. Det här går väldigt bra att visa i djurförsök och det börjar också komma motsvarande resultat från studier på människa. 15
7 Frågan är om det finns andra belägg för att det tidiga näringsintaget kan ha en sådan effekt: Är den tidiga kosten en viktig faktor för att förebygga sjuklighet i vuxen ålder, det vill säga avgör barnets mat den vuxnes hälsa? Den första näringen för ett barn är ju antingen bröstmjölk eller modersmjölksersättning. Därför är det ganska logiskt att det är där man har börjat leta svaret. Figur 4 sammanfattar en så kallad metaanalys där man tittar på resultaten från flera olika undersökningar. Värdet 1,0 på den vågräta axeln anger att det inte föreligger någon skillnad i graden av övervikt mellan de barn som har fått bröstmjölk och de som fått modersmjölksersättning. Om resultaten i en studie ligger till vänster om 1,0-linjen har studien visat en viss skyddande effekt av amning. De flesta undersökningar ligger också där och väger man samman resultaten vilket oftast är avsikten med en metaanalys hittar man en Figur 4. Sammanställning av resultat (medelvärden och spridning) från tio studier som jämför graden av övervikt hos barn som ammats eller fått modersmjölksersättning. Ju längre till vänster om den lodräta 1,0-linjen i figuren resultaten har hamnat, desto starkare belägg ger de för att amning sänker risken för framtida övervikt. Det så kallade konfidensintervallet för det sammanvägda resultatet (nederst i figuren) ligger helt till vänster om 1,0 linjen och stöder därmed antagandet att det finns en effekt. 16
8 skyddseffekt av amning: Risken att bli överviktig senare i livet är något lägre för de barn som har ammats. Studier har också visat att risken minskar med amningstidens längd. Nu ska man komma ihåg att det inte handlar om dramatiska skillnader, de är ganska små men ändå klart signifikanta vilket med hög sannolikhet innebär att de finns där. Medlemmar av den nordamerikanska folkgruppen pimaindianer har en stark tendens att utveckla övervikt och man har forskat mycket på dem. Resultaten från en sådan studie visar att bland de barn som helt eller delvis ammas under de två första levnadsmånaderna blir en lägre andel sjuka i typ 2-diabetes (tidigare kallad åldersdiabetes, en sjukdom som nära hänger samman med övervikt). Skillnaden gäller oavsett graden av övervikt. En annan undersökning som rör den tidiga kosten gjordes egentligen för att visa precis vad den inte kom att visa. Det understryker alltså hur viktigt det är med forskning, det vill säga att verkligen ta reda på hur saker och ting förhåller sig istället för att bara tro. Utgångspunkten var antagandet att bröstmjölk inte räcker som näringskälla till för tidigt födda barn, eftersom de har ett ännu större näringsbehov än barn som föds efter normal graviditetslängd. Mot den bakgrunden ville man ta fram en mjölkersättning med bland annat högre andel protein och mer mineraler. Undersökningen gjordes med hypotesen att de barn som fick den nya ersättningen skulle växa och må bättre. Men vad fann man? Jo, i vissa fall det rakt motsatta! Vid års ålder hade de som fått bröstmjölk klara fördelar, framför allt i jämförelse med dem som hade fått den proteinrika mjölkersättning som var avsedd för de för tidigt födda. De ammade barnen hade lägre kolesterol, bättre insulinkänslighet, bättre kärlelasticitet och lägre blodtryck. Det skilde ett par millimeter i det diastoliska blodtrycket (det lägre värdet, undertrycket ): I genomsnitt låg det på ungefär 62 mm hos de ammade och 65 mm hos de övriga. En bättre metod för de mest underburna barnen är därför att använda bröstmjölk som berikas med protein och mineraler. Råd kontra rekommendationer Spelar det då någon roll med en något mindre risk för senare övervikt eller bara ett par millimeters skillnad i blodtryck? Ja, det beror på perspektivet. För det enskilda barnets del skulle jag vilja påstå att det är totalt ointressant. Det finns så många andra faktorer som påverkar sjukdomsrisken betydligt mer under resten av livet. Men om vi tittar på befolkningsnivån: Vad skulle 17
9 det betyda om vi kunde sänka blodtrycket med 2 mm hos hela befolkningen? Det har man försökt beräkna och kommit fram till 17 procent färre individer med så högt blodtryck att det kräver behandling, 6 procent färre med kranskärlssjukdom och 15 procent färre med stroke eller det förstadium som kalllas TIA (transitorisk ischemisk attack) och då blir det plötsligt intressant. Det här har att göra med något som man ständigt måste ha i minnet: När vi diskuterar till exempel amningsrekommendationer talar vi alltid om just befolkningsnivån. När Livsmedelsverket och Socialstyrelsen ger rekommendationer handlar det om befolkningen som helhet. De ger inte, och kan inte ge, råd till enskilda individer. Men när man som läkare eller sköterska sitter på barnavårdscentralen och ger råd om uppfödning kan man inte säga jag tycker du ska amma ditt barn för då kommer det att få 2 mm lägre blodtryck och därmed mindre risk att råka ut för stroke eller hjärtinfarkt. Det vet vi i själva verket inte ett dugg om! Det är viktigt att hålla isär individuell rådgivning, där så många andra faktorer spelar in, och allmänna rekommendationer. Prägling redan i livmodern? När börjar egentligen utvecklingen av riskmönster: Direkt vid födelsen eller t.o.m. tidigare? Det är en väldigt intressant fråga. Om man tittar på övervikt, cancer och hjärt-kärlsjukdom sätts oddsen till en del faktiskt redan i livmodern. Jag har redan sagt att kosten under kritiska perioder tidigt i livet kan permanent påverka/programmera risken för hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder. Nästa begrepp myntades av forskaren David Barker, en numera adlad brittisk epidemiolog. Det fanns faktiskt en del forskare som tidigare hade upptäckt liknande samband, t.ex. tysken Günter Dörner och Elsie Widdowson från England som visade att om man såg till att nyfödda musungar inte fick tillräckligt med mat växte de inte lika bra som de skulle och även om man efter diperioden lät dem äta hur mycket som helst kom de aldrig ikapp. Om man däremot lät dem växa normalt tills diperioden var över och sedan utsatte dem för en motsvarande svält tog de igen det när de fick mera mat. Den tidiga perioden spelar uppenbarligen en stor roll. David Barker myntade den s.k. Barker-hypotesen som säger att undernäring hos mamman under graviditeten kan hämma tillväxten för fostret med ökad sjukdomsrisk i vuxen ålder som följd. Det här kan antingen bero på att mamman själv inte får i sig tillräckligt med mat och är undernärd eller på att 18
10 näringen inte går över till fostret via moderkakan, så att fostret blir undernärt även om mamman inte skulle vara det. Det finns ett omvänt samband mellan födelsevikt och sjukdomsrisker: Ju lägre födelsevikt desto större risk för till exempel metabolt syndrom (kombinationen av övervikt, högt blodtryck, rubbade blodfetter och, så småningom, typ 2-diabetes i vuxen ålder). Han har bekräftat de här sambanden i flera olika studier och andra har kommit till samma resultat, till exempel motsvarande studier i Finland. De exakta orsakssambanden är inte klarlagda, men resultaten skulle t. ex. kunna förklaras av att fostret blir stressat om det inte får näring och då reagerar med ökad utsöndring av stresshormoner som kortisol. Det här programmeras så att hormonerna tillförs i högre nivåer än vid god näringstillförsel under hela graviditeten och att de höga nivåerna sedan blir bestående. Finns det då belägg för att näringstillförseln under graviditeten faktiskt har bestående effekter? Ja, än så länge är det svårt att visa på människa, men det finns ganska gott om djurförsök som tyder på att det är eller kan vara på det sättet. Ett exempel är vad den så kallade agouti-genen kan betyda hos möss. När den är fullt aktiverad får mössen en gulare pälsfärg, blir överviktiga, utvecklar det metabola syndromet och får typ 2-diabetes. Men om genen inte kommer till fullt uttryck blir mössen ganska ordinära: Brunpälsade, normalstora och friska. Om mamman till en unge som bär på den här genen har fått en kost under graviditeten som varit rik på så kallade metyldonatorer, dvs. aminosyran metionin, vitaminerna folsyra och B12, stänger det agoutigenen permanent och ungen blir normalt utvecklad. Det var det sista jag tänkte säga. Jag har talat om nutritionsgenetik, hur variationer i våra arvsanlag kan påverka vårt behov av olika näringsämnen och om nutritionsgenomik som innebär att näringsämnen som vissa vitaminer och fettsyror i det korta perspektivet direkt kan påverka hur aktiva våra gener är och därmed mängden produkter som bildas av dem. Detta leder till påtagliga individuella skillnader i hur vi påverkas av kosten. Till dessa fenomen skall vi alltså lägga epigenetik, vilket innebär att den tidiga kosten mer permanent kan påverka hur våra arvsanlag arbetar, inte bra på kort utan också lång sikt, vilket i sin tur kan påverka sjukdomsmönstren i vuxen ålder. Det är också en förklaring till hur mammans och den nyföddes mat faktiskt kan bli den vuxnes hälsa. 19
11 Sverker Olofsson: Det är inte lätt att vara förälder?! Olle Hernell: Nej! Sverker Olofsson: Har jag uppfattat dig rätt? Man kan alltså säga att fostertiden och de första levnadsmånaderna är avgörande för hur man ska må i min ålder? Olle Hernell: Ja, men då ska man också komma ihåg att vi inte vet hur mycket det betyder i förhållande till alla andra riskfaktorer senare i livet. Frågar man de riktigt entusiastiska forskarna på området säger de att den tidiga påverkan är 95 procent och talar man med dem som är lite mer balanserade säger de att det inte kan röra sig om mer än 10 procent. Så man skall inte luta sig tillbaka och tro att efter spädbarnsåret spelar det ingen roll vad jag äter eller hur jag lever i övrigt. Sverker Olofsson: Det är ju lite riskabelt att ta upp det här det finns ju skuldkänslor som kan byggas in. Men om man har tur som förälder under de här 5, 6, 7, 8 eller 9 månaderna och lyckas träffa rätt på alla punkter, då kan det bli ganska avgörande för framtiden..? Olle Hernell: På befolkningsnivån, ja, men för enskilda individer är det svårt att förutsäga vad det betyder. Sannolikt är det till exempel viktigare att föräldrarna lyckas övertyga barnet om att inte börja röka. Sverker Olofsson: Där är ni försiktiga. Ni vill tala om population och inte individ Olle Hernell: Man måste göra det för att så många andra faktorer påverkar när det gäller den enskilda individen. Det är det här som många gånger gör diskussionerna om till exempel amning så onödigt laddade. Man har inte förstått att det som gäller på befolkningsnivå inte nödvändigtvis behöver gälla för den enskilda mamman och barnet. På det planet finns annat som kan vara mycket viktigare. Sverker Olofsson: En detalj till innan jag släpper dig: Jag uppfattar det så att fett är en sak och socker en sak men att proteinintaget ska man vara riktigt försiktig med. Ge exempel, vad ska jag tänka på? Prata i termer av morötter och köttfärs, tack! Olle Hernell: Morötter och köttfärs är inte dumt, men det beror på åldern. Den första tiden handlar det om amning jämfört med modersmjölksersätt- 20
12 ning. Där kan man säga att den här forskningen har bidragit. Vi har själva varit inblandade i att göra studier så att man har kunnat minska proteininnehållet i modersmjölkersättningarna. Det finns ungefär 9 gram protein per liter i modersmjölk och idag som lägst 13 gram i modersmjölksersättningarna. Vi kan inte riktigt komma ända ned till bröstmjölkens låga proteininnehåll ännu, men det är det vi arbetar på. Sverker Olofsson: Skillnaden är ändå sådär 30 procent, det är ganska mycket. Olle Hernell: Ja, och det beror på att kvaliteten på proteinet i bröstmjölken är så mycket bättre. Det gäller att förbättra kvaliteten på modersmjölksersättningarnas protein för att ytterligare kunna minska halten och komma närmare bröstmjölken. När man är vuxen har ett högt proteinintag sannolikt inte alls samma effekter som under den första tiden i livet. 21
FORSKNINGENS DAG 2010. Mat som medicin. En bok från Forskningens dag 2010 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet
FORSKNINGENS DAG 2010 Mat som medicin En bok från Forskningens dag 2010 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet Du kan också bidra... till den medicinska forskningen vid Umeå universitet och Norrlands
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merTOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER
TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett
Läs merViktigt med Vikten i Värmdö
Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merKiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31
KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31 Välkommen att besvara undersökningen! Skolans användarnamn: Kartläggningslösenordet: Logga in till undersökningen KiVa Skola situationskartläggningen
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merInsulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning
Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merEn liten guide till kvinnohälsa
En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är
Läs merArv + miljö = diabetes?
Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade
Läs mer1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?
Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merGenetisk testning av medicinska skäl
Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merHälsouniversitetet i Linköpings Läkarprogrammet stadiiitentamen, bildtentamen 2010-12-20
1 En 74 årig kvinna med tablett behandlad hypertoni, inkommer till akuten med 2 timmars anamnes på tilltagande svaghet i höger kroppshalva. Fråga 1 (4p) Delar av status på akuten illustreras samt är som
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merfå kontroll över din diabetes
VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merStresshantering en snabbkurs
Stresshantering en snabbkurs Som vi var inne på tidigare i så har man inom smärt- och stressforskning på senare år skapat en modell för hur kropp och psyke hänger ihop; psyko-neuro-endokrino-imunnolog
Läs merMaten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merNutrition och sårläkning
Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg
Läs merBIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09)
LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 (2016-05-02) OCH INFÖR ÖVNING 9 (2016-05-09) Aktuella avsnitt i boken är Kapitel 7. Lektionens mål: Du
Läs mer1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?
1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994
Läs merBakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merTobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak
Tobaksfri graviditet ge ditt barn en uppväxt utan tobak JAG SLUTAR NÄR JAG BLIR GRAVID Så tänker de flesta. Men många upptäcker att det är svårare än de trodde. Här får du några råd som kan hjälpa dig
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merTema övervikt 26-27 januari 2016
Tema övervikt 26-27 januari 2016 Laslo Erdes laslo.erdes@vgregion.se Central barnhälsovården Södra Älvsborg Borås Övervikt/fetma Vad är problemet? Somatiska risker/problem från 1177.se högt blodtryck diabetes
Läs merHälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Läs merLänge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden
Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,
Läs merNär hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19
Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt
Läs merKristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007
Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007 INLEDNING Kärlek är något underbart! Säkert det finaste vi kan uppleva! Vi längtar alla efter att vara riktigt älskade och få bli överösta av någons uppmärksamhet.
Läs merVi kan förebygga cancer
Vi kan förebygga cancer BÖCKER, FÖRELÄSNING, WORKSHOP med hälsovetare Henrik Beyer Välj hälsosamma vanor för att öka chansen till ett långt liv utan cancer! 2 Våg av ohälsa/ I Sverige har våra levnadsvanor
Läs mer- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.
- 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart
Läs merNÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt
6. NÄR MAN TALAR OM TROLLEN och några andra talesätt När man talar om trollen så står de i farstun är ett gammalt talesätt. Men finns det något vetenskapligt som ligger bakom det, och andra liknande talesätt
Läs merFaktamaterial om barn och ungdomar
BARN OCH UNGDOM -6 Faktamaterial om barn och ungdomar Tidigare har folkhälsoenheten inom sekretariatet som faktaunderlag till hälso- och sjukvårdsberedningarna tagit fram dokumentet Allmänt om hälsan hos
Läs merViktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:
A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min
Läs merFör dig som behandlas med Tracleer (bosentan)
För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...
Läs merStörningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar
Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner
Läs merNågra råd om hur man kommunicerar i relationen
Xxxxx Xxxxx Xxxxxx Malena Pratar Potens! Se Malenas film Malena pratar potens och gör ett potenstest direkt i din smartphone eller gå in på www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel: 08-550 52
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs merThe National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide
The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide This Swedish version is based on the English version available on the NICHD Protocol website (www.nichdprotocol.com).
Läs merDET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR
DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA
Läs merUtveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn
Page 1 of 8 PUBLICERAD I NUMMER 3/2015 TEMAN Utveckling av läkemedelsbehandlingar av cancer kräver en dialog inom hela sektorn Tiia Talvitie, Päivi Ruokoniemi Kimmo Porkka (foto: Kai Widell) Målsökande
Läs merBAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL
BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag
Läs merPASCALE VALLIN JOHANSSON & EDITH HELSNER
PASCALE VALLIN JOHANSSON & EDITH HELSNER Malte är en clown Av Pascale Vallin Johansson & Edith Helsner ISBN 978-91-637-3863-0 Copyright 2013 Text: Pascale Vallin Johansson Copyright 2013 Bild: Edith Helsner
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merNär du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.
När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs mer1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Läs merLiten introduktion till akademiskt arbete
Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merMAR S VÄRLDSBÖNDAGEN
Mars 48 MARS 1 2 Sonen i huset var nu vuxen och skulle flytta hemifrån. När han skulle lämna barndomshemmet vände sig hans far till honom och sade: Glöm inte att spela på alla nittionio tangenterna på
Läs merKasta ut nätet på högra sidan
Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte
Läs merVälkommen till ditt nya liv. vecka 13-16
Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta
Läs merEnheten för preventiv näringslära. Karolinska sjukhuset
Enheten för preventiv näringslära Karolinska sjukhuset Enheten för preventiv näringslära Enheten för preventiv näringslära på Karolinska sjukhuset är en institution som inriktar sig på kost och motion.
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merBARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA
BARNHEMMET En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA Barnen IDA Folket Spöken 9 roller. Om gruppen bara är 8 så kommer Idas namn ibland att skrivas
Läs merBetyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)
Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.
Läs mer7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs mer5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity. Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in
5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in Jagar folk - bryr sig bara om att få en ny värvning - ifall
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merInformation till patienten och patientens samtycke
Information till patienten och patientens samtycke Finlands muskelsjukdomsregister patientregister för personer med spinal muskelatrofi Information till patienten Innan du fattar beslut om att låta införa
Läs merCentrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merHerren behöver dem. Av: Johannes Djerf
Herren behöver dem Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att fråga om någon vet vilken produkt som denna logga tillhör? (bild). Karlsson Klister, det som är känt för att kunna laga allt. Det lagade mina
Läs merFörebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning
Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning (ateroskleros) Sammanfattning Vid åderförkalkning ateroskleros blir blodkärlen stelare och trängre, blodet får svårare att passera. Ateroskleros
Läs merFamilj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången
Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merElevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merVad händer med det barn som dör i mammas mage eller utanför den?
Vad händer med det barn som dör i mammas mage eller utanför den? Går han till himlen eller till helvetet? Av Christer Åberg På grund av att frågan har dykt upp ett antal gånger på apg29 och på grund av
Läs merElevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merGraviditet VT 2011 AÅ
9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar
Läs merÄlsklingsmat och spring i benen
Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.
Läs merPolischef: Vi avbryter om säkerheten brister
Polischef: Vi avbryter om säkerheten brister Publicerad 2016-01-15 Musikfestivalen i Kungsträdgården. Stockholms regionpolischef Ulf Johansson känner inget dåligt samvete efter DN:s avslöjande om sexövergrepp
Läs merFöräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9
Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 Läs igenom frågan, tillsammans eller var för sig. Välj det svar du tycker passar dig bäst eller eget alternativ. Lägg
Läs merElevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:
Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merMetabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.
Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män
Läs merPlus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet
1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven
Läs merSanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6
Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.
Läs merUtskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen
BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka
Läs merNytt fosterprov utmanar
Forskning & Framsteg Nr 12/2010 s. 14-16 http://www.fof.se/tidning/2011/1/nytt-fosterprov-utmanar Nytt fosterprov utmanar AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2011. Ett enkelt blodprov från en gravid kvinna kan avslöja
Läs merI samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen
I Till Mammor I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen Här kommer det första frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat frågor om din bakgrund
Läs mer6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.
6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här
Läs merHälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?
Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på
Läs merEfter en förlossning 1
Efter en förlossning 1 På bäddavdelningen för nyfödda får man träna hur det är att leva med en bebis Bebisen sköts av mamman under hela sjukhusvistelsen. För bebisen är den bästa platsen föräldrarnas famnar
Läs merEnkätsvar 2013. Fler kvinnor. Enkätsvar 2013 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm
Enkätsvar 13 Kyrkans Familjerådgivning Stockholm Enkätsvar 13 Under en fyraveckorsperiod, 25/2 till22/3 13, bad vi våra besökare på mottagningarna i Stockholm och Handen att fylla i och svara på en brukarenkät.
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs mer