En gemensam syn på plats- och gatuträd i staden MÅLEN MED TRÄDPOLICYN ÄR ATT : värna om kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer

Transkript

1 TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD En gemensam syn på plats- och gatuträd i staden MÅLEN MED TRÄDPOLICYN ÄR ATT : uppfylla några av riksdagens miljökvalitetsmål; Frisk luft, God bebyggd miljö och Biologisk mångfald värna om kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer bevaka att befintliga stadsträd inte skadas vid anslutande markarbeten se till att trädens värden för biologisk mångfald tas till vara verka för att träd medvetet används som ett stadsbyggnadselement ge nya stadsträd tillräckliga livsbetingelser för att utvecklas normalt skapa ett mer varierat trädbestånd i staden öka kunskapen och intresset för träd hos göteborgare och besökare

2

3 TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD Huvuddokument... 1 Bilaga 1 Kulturhistoriskt värdefulla trädmiljöer... 9 Bilaga 2 Träd som stadsbyggnadselement Bilaga 3 Träden lever, ge dem förutsättningar för det Bilaga 4 Biologiska anvisningar (Bilaga 5, Träd i Göteborg, finns som ett separat dokument)

4

5 TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD Huvuddokument Inledning För att få en samsyn rörande planering och underhåll av Göteborgs stadsträd har representanter för Park och naturförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret, Kulturförvaltningen, Vaverket och Göteborg Energi tillsammans, som ett projekt inom Trygg, vacker stad, utarbetat denna trädpolicy. Trädpolicyn behandlar träd i staden med fokus på gatuträd och platsträd, d v s de stadsträd som har de svåraste livsbetingelserna och där det ofta råder konkurrens om utrymme både under och ovan mark. Det är vår förhoppning att denna trädpolicy bidrar till en attraktivare stadsmiljö och livskraftigare träd i Göteborg. Stadsträden är viktiga för staden och dess invånare ur många aspekter. De utgör bl a ett viktigt element i stadsbilden och de bidrar till en hälsosammare stadsmiljö. Trädalléer förtydligar stråk och ger staden mycket av dess karaktär. Stadsträden är omistliga inslag i flera av Göteborgs kulturhistoriska stadsmiljöer och är värdefulla för den biologiska mångfalden. Många stadsträd i Göteborg är idag försvagade av en eller annan anledning. I stadsmiljö rör det sig ofta om att det schaktats för nära träden, i dess rotsystem eller att markförhållandena har ändrats i anslutning till träden. Även många nyplanterade träd får redan från början för litet livsutrymme för att utvecklas normalt. Det är vår förhoppning att denna trädpolicy bidrar till en attraktivare stadsmiljö och livskraftigare träd i Göteborg. Innehåll Åtta övergripande mål med kommentarer. Bilagor: 1. Kulturhistoriskt värdefulla trädmiljöer 2. Träd som stadsbyggnadselement 3. Träden lever, ge dem förutsättningar för det 4. Biologiska anvisningar 5. Träd i Göteborg, katalog över lämpliga gatu- och platsträd Betula utilis Doorenbos Amhults trädgårdsstad 5

6 Målen med trädpolicyn är att Mål 1 uppfylla några av riksdagens miljökvalitetsmål; Frisk luft, God bebyggd miljö och Biologisk mångfald. I april 1999 antog riksdagen mål för miljökvaliteten inom 15 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Läs mer på: Träd förbättrar lokalklimatet i staden, de renar luft, ger skugga, dämpar vind, minskar upplevelsen av buller och minskar värmeutstrålning. De är även värdväxter åt en mängd olika arter. Trädens värden måste beaktas i all planering. Mål 2 värna om kulturhistoriskt värdefulla träd och trädmiljöer. Stadens historia är även trädens historia. Göteborg var på talet lindarnas stad och träd längs gator blev efter mitten av talet ett vanligt inslag i gatumiljön. I bilaga 1 redovisas exempel på kulturhistoriskt värdefulla trädmiljöer. Det är viktigt att skydd av värdefulla träd och trädmiljöer beaktas i befintliga miljöer samt vid all planläggning. Vid återplantering och andra förändringar i dessa miljöer bör traditionen på platsen beaktas. Mål 3 bevaka att befintliga stadsträd inte skadas vid anslutande markarbeten. 6 Träden lever kallar vi bilaga 3. Det är viktigt att alla som projekterar, planerar, anlägger och förvaltar mark eller anläggningar i anslutning till stadens träd har kunskap och förståelse för trädens livsbetingelser. Samråd ska ske med park och naturförvaltningen vid alla typer av förändringar av och i närheten av plats- och gatuträd i Göteborg.

7 Mål 4 se till att trädens värden för biologisk mångfald tas till vara. Biologisk mångfald handlar bl a om mångfald i ekosystem, mångfald av arter och genetisk variation. Död ved är idag en bristvara, döda träd har ett stort värde för den biologiska mångfalden. I stadsmiljöer kan det vara svårt att bibehålla döda träd, men dessa kan med fördel transporteras till naturmiljöer i närheten. Se vidare under bilaga 4. Mål 5 verka för att träd medvetet används som ett stadsbyggnadselement. All planering av träd och trädmiljöer ska bidra till att skapa intressanta stadsrum. Det finns många sätt att placera träd i staden, alla träd behöver inte stå i rader eller alléer. Det handlar mer om att hitta rätt träd till rätt plats. I bilaga 2, Träd som stadsbyggnadselement, finns inspiration och tips till alla som planerar för träd i staden. Efter studier av gatusektioner har några principer för minsta bredd på gaturum med träd tagits fram. Mål 6 ge nya stadsträd tillräckliga livsbetingelser för att utvecklas normalt. Träd i staden lever ett stressat liv, och de behöver ordenligt med utrymme både ovan och under mark för att utvecklas normalt. För att säkerställa att stadsträd får så bra förutsättningar som möjligt är det vid planering och plantering av nya träd i stadsrummet viktigt att alla inblandade parter har kunskap om träd och dess livsbetingelser samt att de tekniska föreskrifter som finns följs. Se vidare under bilaga 3. 7

8 Mål 7 skapa ett mer varierat trädbestånd i staden. En ökad variation av träd ger ökade upplevelsevärden, platser karaktär och gör hela trädbeståndet mindre sårbart för sjukdomar som drabbar en specifik art. Bilaga 5 är en katalog över lämpliga stadsträd för Göteborg. Katalogen vill inspirera vid trädval och visa på den mångfald av arter som finns att tillgå. Mål 8 öka kunskapen och intresset för träd hos göteborgare och besökare Göteborgs träd uppskattas mycket av allmänheten men kunskapen om deras betydelse i staden, hur man hanterar träd samt den stora artvariation som finns kan höjas. Fortsatt arbete Vår förhoppning är att denna trädpolicy är startskottet för framtagandet av en trädplan för Göteborgs Stad. En trädplan bör innehålla en detaljerad plan för varje stadsdel och fungera som underlag för prioriteringar av åtgärder. Dessa trädplaner bör innehålla en inventering av befintligt trädbestånd, program för föryngring av befintliga stadsträd, förslag till nyplanteringar längs gator och trafikleder samt en identifiering av biologiskt och kulturhistoriskt särskilt värdefulla träd och trädmiljöer. För att långsiktigt säkerställa stadsträdens kvalitet är det viktigt att alla, som på något sätt är inblandade i hanteringen, fortlöpande utbildas. Arbetsgruppen i trädpolicyarbetet har bestått av: Blommande Prunus x yedoensis på Järntoget 8 Lars Johansson, stadsträdgårdsmästare, Park och naturförvaltningen EvaMaria Hellqvist, parkintendent, Park och naturförvaltningen Charlotte Horgby, landskapsarkitekt, Park och naturförvaltningen Lisa Lindgren, Park och naturförvaltningen Eva Eriksson, planarkitekt, Stadsbyggnadskontoret Lars Olsson, entreprenadledare, Trafikkontoret Lars Arvidsson, Kulturförvaltningen Lennart Gustafson, Kulturförvaltningen Gudrun Lönnroth, Kulturförvaltningen Bengt Thorsson, Va-verket Björn Larsson, Göteborg Energi

9 TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD 1 Kulturhistoriskt värdefulla trädmiljöer 9

10

11 TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD Bilaga 1 Kulturhistoriskt värdefulla trädmiljöer Historisk bakgrund Före 1800 Göteborgs byggdes ursprungligen enligt en strikt rutnätsplan med kanaler efter holländskt mönster. Bebyggelsen var låg men tät och det viktigaste gröna inslaget var ekskogen på Stora Otterhällan. Under 1600-talet och 1700-talet tillkom trädrader längs kanalerna importerades t ex ett stort antal träd (lindar) från Holland för att planteras vid hamngatorna och kring domkyrkan. Större trädgårdar fanns också på enstaka tomter t ex Hallska husets gård och fortifikationens gård i nuvarande Kronhuskvarteret. Under 1700-talets senare del förskönades stadens infartsvägar med träd planterades en trädrad (hamburgerlindar) längs östra infartsvägen vid Fattighusån och 1776 tillkom en treradig allé (hamburgeralmar) vid södra infartsvägen längs Heden, nuvarande Gamla Allén. Flera av landerierna utanför vallgraven utvecklades under talet till herrgårdsliknande anläggningar med trädgårdar och parker t ex Stora Katrinelund, Kristinelund, Lorensberg, Götaberg, Johanneberg och Liseberg talslindar längs Stampgatan vid Fattighusån. 11

12 beslutades att Göteborgs befästningarna skulle rivas och ett raseringskontrakt upprättades. I detta angavs att en allé för både åkande och gående skulle anläggas utanför staden, nuvarande Nya Allén. Den planterades på 1820-talet och bestod då av fyra trädrader med ca 1000 almar. I samband med rivningen frilades mark runt den ursprungliga stadsbebyggelsen. När den togs i anspråk cirka tillämpades delvis nya stadsplaneidéer. Hela stråket utanför vallgraven iordningställdes som park. Innanför vallgraven bebyggdes delar av området med en mer öppen stadsplan än tidigare. Många offentliga byggnader fick en fri placering och några omgavs med planteringar t ex Sahlgrenska sjukhuset (Sociala huset) och Läroverket (Gamla Latin). Nya planteringar tillkom också i den äldre delen anlades en liten park mitt i staden, nuvarande Brunnsparken. Den utvidgades 1863 och pryddes med en fontän på 1880-talet. Vid bränderna 1802 och 1804 skadades stora delar av träden vid domkyrkan och längs hamngatorna. Domkyrkotomten stenlades på 1820-talet men fick nya planteringar I samband med ombyggnaden av kanalernas kajkanter vid talets mitt togs de sista träden bort. 12 Göteborg ca Mellan Nya Allén och vallgraven ligger parkanläggningar. Innanför vallgraven finns planteringar vid Domkyrkan och Brunnsparken.

13 utlystes en stadsplanetävling för stadens utbyggnad utanför vallgraven och 1866 fastställdes en plan som var mycket modern för sin tid. Den var delvis utformad i monumental stil med huvudstråk utformade som breda trädplanterade gator. Området söder om den gamla staden, nuvarande VasastadenLorensberg, bebyggdes med påkostade stenhus. Det anslöt direkt till Nya Allén och här utvidgades planteringarna. Kungsportsavenyn som var huvudstråket utformades med trädrader vid gångbanorna och trädgårdar framför husen. Viktig var också Vasagatan som med sin breda allé sträckte sig från Heden i öster till Haga i väster. Vid Vasagatan anlades Vasaparken och Vasaplatsen som i sin tur anknöt till parkstråket längs vallgraven. Husen mellan Storgatan och Parkgatan fick planterade förgårdar. Vasagatan sedd från Vasaplatsen mot öster ca Till höger Vasaparken. Linnégatan byggdes ut med stenhus cirka Den fick också en tidstypisk utformning med trädrader och förträdgårdar. Inom områden med enklare bebyggelse (landshövdingehus mm) förekom enstaka trädplanteringar och förträdgårdar. I början av 1900-talet anordnades också parker i några arbetarstadsdelar (Olskroken, Majorna, Haga). 13

14 Många offentliga byggnader från denna tid och även senare omgavs med trädrader som också blev en viktig del i gatumiljön. Ett par exempel är Vasa läroverk (nuvarande Schillerska) och Nya Elementarläroverket för flickor (nuvarande Tyska skolan). Ett viktigt nytt inslag i området innanför vallgraven var trädrader längs Östra och Västra Hamngatan som planterades 1900 resp 1906 efter igenläggningen av kanalerna. Träd längs skolgård (Tyska skolan) ansvarade Albert Lilienberg för Göteborgs stadsplanering. Han introducerades nya plantyper som medvetet anpassades till terräng och befintliga förhållanden. Planerna omfattade också nya planteringar bl a trädrader som ramade in gaturum, torg och mindre platser. Liksom tidigare var planterade förgårdar viktiga inslag längs vissa gator. Bostadsområdena utformades med storgårdskvarter med innergårdar som ofta fick omsorgsfullt komponerade planteringar. Stadsplan för Bagaregården utformad av Albert Lilienberg ca Stiftelsehusen byggdes aldrig. Istället bevarades Bagaregårdens landeribyggnad och delar av parken. 14

15 Kungsladugård med trädplanteringar längs gator, runt platser och på gårdar. I förgrunden Mariaplan. I bakgrunden Gröna Vallen och Älvsborgsgatan. Under Lilienbergs tid utvidgades stenhusbebyggelsen i VasastadenLorensberg. Här tillkom nya planteringar men äldre parker eller trädgårdsanläggningar togs också tillvara t ex i anslutning till Johannebergs och Götabergs landerier. Lorensbergs landeri låg kvar som park med restaurang mm. De mest karaktäristiska miljöerna från denna tid är områdena med landshövdingehus i Bagaregården, Kungsladugård, Majorna och Kålltorp. Här finns alla de typiska inslagen som trädrader längs gator och platser, förträdgårdar och storgårdar med planteringar. Andra miljöer där planteringarna utgör väsentlig inslag är platsen framför Slottsskogsvallen och delar av Änggårdens villaområde Kungsladugård. Trädplantering vid sidogata. 15

16 Inför förändringar som berör träd eller andra planteringar inom värdefulla miljöer som är upptagna i det kommunala bevarandeprogrammet bör kontakt tas med Göteborgs Stadsmuseum. Träd inom kulturhistoriskt värdefulla miljöer I den historiska översikten nämns trädplanteringar som tillkommit under olika epoker. Många av dem finns kvar och ingår som viktiga inslag i kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer. Från kulturmiljövårdens synpunkt är det mycket angeläget att dessa bevaras med sin ursprungliga karaktär. Det innebär att äldre träd ska behållas så långt det är möjligt. Om nertagning och återplantering blir nödvändig bör träd av ursprungligt eller liknande slag användas. Inför förändringar som berör träd eller andra planteringar inom värdefulla miljöer som är upptagna i det kommunala bevarandeprogrammet bör kontakt tas med Göteborgs Stadsmuseum. Områden och objekt som ingår i programmet beskrivs i Göteborg Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, del 1-2. Här redovisas exempel på viktiga trädplanteringar som ingår i värdefulla miljöer. Samtliga är upptagna i det kommunala bevarandeprogrammet och de flesta ingår i områden av riksintresse för kulturmiljövården. Före 1800 Lindarna längs Fattighusån. Gamla Allén vid Heden. Johnnebergs landeri, delar. Stora Katrinelund, två alléer. Gamla allén vid Heden. Anlagd på 1770-talet. 16

17 Nya Allén Brunnsparken Trädrader vid Gamla Latin Domkyrkotomten Kungsportsavenyns trädrader inklusive tre förträdgårdar. Vasagatans allé, hela sträckan inklusive Vasaplatsen. Storgatan - Parkgatan, förträdgårdar. Haga Kyrkoplan bl a partiet mot Parkgatan. Linnégatans trädrader inklusive förträdgårdar. Kaponjärgatan i Haga, norra delen. Förgård med plantering mellan Storgatan och Parkgatan. Anlagd på 1890-talet. Trädrader vid Heden och Sten Sturegatan. Trädrader vid skolgårdar (Schillerska, Tyska skolan m fl) Bagaregården. Trädrader vid gator, platser och förträdgårdar. Kungsladugård. Trädrader längs huvudstråk och sidogator, förträdgårdar och trädplanteringar som ramar in Mariaplan och Gröna Vallen, den långsträckta parken vid Ståthållaregatan mm. Majorna, vissa delar. Trädrader längs gator och vid Karl Johans torg. Förträdgårdar med enstaka träd. Bagaregården. Förträdgård anlagd på 1910-talet. Kålltorp. Trädrader längs gator och runt en central plats. Förträdgårdar med enstaka träd. 17

18 Fortsatt arbete Någon särskild inventering av kulturhistoriskt värdefulla planteringar inom kommunens bevarandeområden har inte gjorts. En sådan skulle kunna omfatta följande moment. - Inventering av trädplanteringar i anslutning till gator och platser. - Inventering av träd och andra planteringar på förgårdsmark eller andra mindre ytor i anslutning till gatorna. (Dokumentation av staket mm kan också ingå.) - Inventering av planteringar på gårdar t ex landshövdingehusens storgårdar. Dessutom bör en kartläggning av grönytorna i bevarandeområden byggda efter cirka 1935 göras. 18

19 TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD 2 Träd som stadsbyggnadselement 19

20

21 TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD Bilaga 2 Träd som stadsbyggnadselement Det viktigaste för stads- och gatuträdens överlevnad är plats, både ovan och under jord Plats för träd Träd är ett viktigt element i stadsbyggandet. De kan hjälpa till att förtydliga stadens struktur, skapa olika karaktärer samt göra hela stadsmiljön mer attraktiv. Denna text vill inspirera till en mer medveten användning av träd i stadsutvecklingen i Göteborg. Trädplanterade gator ger möjlighet att bygga upp en gatuhierarki. Träden behöver plats, ofta ges dock inte rimliga förutsättningar för träden. De flesta gatuträd når inte en för arten normal utveckling. De ger helt enkelt inte gatan den karaktär som planeraren eftersträvade. Det viktigaste som behövs för att våra stads- och gatuträd ska överleva är plats både ovan och under marken. I Vasastaden förtydligas gatuhierarkin med hjälp av träd. Vasagatans lindallé blir ett tydligt stråk som kontrasterar mot tvärgatorna som helt saknar träd. 21

22 En rad träd kräver en gaturumsbredd på minst 14 meter. Två rader kräver minst 21,5 meter. Två typsektioner, för en rad träd och för två rader För att underlätta för beslutsfattare, planerare och projektörer att planera in träd har vi tagit fram två typsektioner, för att visa hur man kan kombinera träd och ledningar. Eftersom både trädets rötter och olika typer av ledningar behöver plats under mark i gatumiljö blir resultatet att: En rad träd kräver en gaturumsbredd på minst 14 meter, två rader kräver minst 21,5 meter. Typsektion 1: Ett träd fredad zon för trädet 8 m ledningspaket 5,5 m gb2,5m träd 3m körbana 6,5m gb2m 14 m Typsektion 2: Två träd fredad zon för trädet 8 m ledningsp. 5,5 m fredad zon för trädet 8 m gb2,5m träd 3m körbana 10,5m träd 3m gb2,5m 22 21,5 m

23 Idag är ledningsförläggandet mycket utrymmeskrävande och styrt av regler om avstånd och läge. Eftersom träden inte omges av samma regelverk har deras utrymmesbehov ofta fått vika. Vi har lagt in en fredad zon på 4 meter på resp. sida om trädet, där man skall undvika att lägga ledningar. VA-verket föreskriver ett skyddsavstånd på 4 m för att minimera ev. inträngande rötter. Eloch teleledningar drabbas inte av problemet med inväxning, men dessa ledningar ligger ytligt och inkräktar därmed i trädets växtjordsyta. Dessutom leder schakter för reparation mm ofta till skador på träden. (Ytterligare krav på ledningsförläggning kan hämtas in från TPU trafikkontorets projekterings- och utförandeanvisningar, kapitel A3.) Både träd och kabel kräver mer plats än så här Behöver man inte lägga ledningar i gaturummet faller dessa måttrekommendationer, och man kan göra smalare trädplanterade gator. 30 meter mellan husfasaderna kan tyckas mycket, men en allé av fullvuxna lindar fyller ut ett sådant avstånd och skapar småskaliga gaturum på Sanatoriegatan 23

24 Alternativ till trädrader och alléer Vi vill visa några exempel på andra sätt att arbeta med träd i gaturum än att plantera alléer eller trädrader. Kanske vill man skapa en variation i gatustrukturen, eller så får en trädallé inte plats. I Göteborg har vi en mästare på denna gatans arkitektur i Albert Lilienberg, verksam under 1900-talets första årtionden. Exempel på områden med många fina gaturum är Kungsladugård och Bagaregården. I dessa gaturum finns ofta små utvidgningar som ger utrymme för ett eller flera träd att utveckla sig och ge gatan karaktär. Man kan låta träden gruppera sig, kanske mot korsningarna och i kvarterets mitt. Då kan man skapa en annan rytm i gatan, skapa bra växtförutsättningar under träden och samla parkeringsplatserna till ytor där träden inte står. Små platsbildningar i gaturummen i Bagaregården Små platsbildningar i gaturummet Träden markerar också viktiga punkter eller byggnader. De kan vara markeringar för korsande gång- och cykeltrafikstråk mm. Få men viktiga träd i gaturummet. Det kan vara träd på kvartersmark som tillåts välla ut, eller enstaka gatuträd. Bild från Malmö. Kan inte gatan rymma träd så kan man dra in husfasaderna, så att det blir möjligt att plantera träd, inte i gatan, men ändå med grönska som väller ut i gatan. Det är ju ofta så att kvartersmarkens grönska betyder mycket för gaturummet. 24

25 Indragen husfasad ger plats för träd. En utvidgning av gaturummet blir ännu tydligare om den görs dubbelsidig. Man kan satsa på att ge ett träd riktigt goda växtbetingelser. Det kan bli ett blickfång för hela gatan. Gatukorsningarna kan framhävas genom planteringar. En trädrad i mitten ger möjlighet för en stor krona att breda ut sig. En trädrad mitt i gatan ger utrymme åt trädkronan. Ekrad, Malmö. 25

26

27 TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD 3 Träden lever, ge dem förutsättningar för det 27

28

29 TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD Bilaga 3 Träden lever, ge dem förutsättningar för det Träden i staden lever ett stressat liv, och de behöver respekteras och tas om hand. Även den del av trädet som är under jord kräver utrymme och goda förutsättningar för att trädet ska må bra. Rötterna tar minst lika stort utrymme som trädkronan och i denna zon ska man undvika alla typer av schakter. Ett annat hot mot trädens överlevnad är täta material i närheten av trädet som omöjliggör gasutbyte och förhindrar vatten att nå rötterna. I denna bilaga vill vi lyfta fram och förklara bakgrunden till några av kraven i de tekniska anvisningarna. Kunskapen hos alla som på något sätt hanterar mark i anslutning till stadens plats- och gatuträd bör höjas. Samråd med park och naturförvaltningen ska ske vid alla typer av förändringar av och i närheten av plats- och gatuträd i Göteborg. Samråd med parkoch naturförvaltningen ska ske vid alla typer av förändringar av och i närheten av plats- och gatuträd i Göteborg Samråd med ledningsägare ska ske vid planering av trädplantering i gata. Samråd med ledningsägare ska ske vid planering av trädplantering i gata. Nyetablering av träd I Göteborgs stad finns framför allt två dokument som tekniskt beskriver vilka krav kommunen ställer på utförandet vid plantering av gatuträd. Det är trafikkontorets Projekterings- och utförandeanvisningar (TPU) och park- och naturförvaltningens Anvisningar för arbeten i park- och naturområden. Anvisningarna är, när det gäller gatuträden, likadana. Information om skötsel finns att hämta i skötselprogrammet för gröna ytor i trafikmark och för parkmark. Länkar: gå in under förvaltningen tekniska anvisningar Dessa sidor uppdateras fortlöpande och den senaste versionen gäller. Rötterna tar minst lika stor plats som kronan och i denna zon bör man undvika schaktarbeten. Bild från Kortedala torg. 29

30 För att ge plats- och gatuträd så bra förutsättningar som möjligt är det viktigt att vid planering och projektering följa de tekniska anvisningar(tpu) som finns. Marken i centrala stadsdelar är ofta om- och påbyggd vilket kan göra att rötterna har svårt att penetrera marken och hitta näring och syre Utrymme under mark Under olika tider har träd fått olika bra växtförutsättningar. I Stockholm fick Valhallavägens träd planterade i slutet på 1800-talet runt 30 m 3 växtjord per träd att växa i (Trädgårdsstäder i praktiken, red. Caldenby, 1991). Under 1970 och 1980-talen blev växtbetingelserna betydligt sämre, träden kunde ibland bara få 1 1,5 m 3 jord att växa i. Fortfarande finns exempel på trädgropar på 1,5mx1,5mx0,8m vilket ger ungefär 2 m 3 växtjord per träd. Rötterna söker sig med tiden utanför trädgropen, men inne i staden är marken ofta ombyggd och påbyggd flera gånger om, vilket gör att det kan vara svårt för rötterna att hitta näring och syre. Om man ser till ett träds vatten- och näringsbehov bör växtbädden vara m 3 stor. När Avenyn nyplanterades skapades en sammanhängande växtbädd med hjälp av skelettjord (35% jord och 65% sten) vilket gav varje lind ungefär 18m 3 växtjord. Metoden med skelettjord kan också användas när hårdgjorda ytor kring trädet hindrar rötterna från att nå intilliggande jordvolymer. Den hårdgjorda ytan byggs då upp med skelettjord vilket ger rötterna möjlighet att leta sig fram under ytan och nå ut till en större jordvolym. Man skapar ett övergångsställe för trädrötterna. Allra bäst förutsättningar får dock trädet med tillgång till en stor sammanhängande växtbädd utan inblandning av sten i jorden. Park- och naturförvaltningen förordar sammanhängande växtbäddar med skelettjord under hårdgjorda ytor. Park- och naturförvaltningen förordar sammanhängande växtbäddar med skelettjord under hårdgjorda ytor. 30 Träd och parkering De i bilaga 2 visade sektionerna har den fördelen att det ofta finns plats för en kantstensparkering utan att inkräkta i trädraden. Träden kan stå i vanlig växtjord (utan skelett), i en gräs- eller planteringsyta. Detta är billigare och skapar bättre förutsättningar för träden. Ibland måste man ordna parkeringsplatser mellan träden. Då gäller att marken byggs upp med skelettjord och att beläggningen ovanpå denna är genomsläpplig.

31 Kantstöd Kantstöd har visat sig kunna vara ett hinder för trädets rötter eftersom det är djupt och ofta sätts i betong på en bädd av packad makadam. Kantstödet skall, enligt TPU, sättas där påkörningsskador befaras, på packad krossbotten i betong och med motstöd av betong. Det är viktigt att påpeka att de mått som anges inte får överskridas, vare sig i djupled eller sidled. Under kantstöd i anslutning till växtbäddar bör skelettjord användas istället för packad krossbotten. Där man inte befarar påkörningsskador ska man undvika djupa kantstenar i samband med planteringsytor för träd. planteringsbädd körbana betong skelettjordg (mm) Sektion av kantstöd i betong med de mått som föreskrivs i TPU, Trafikkontorets projekterings- och utförandebeskrivningar. Måtten får ej överskridas. Skelettjord används som packad krossbotten. Här har man lagt för mycket betong som mothåll. Mothållet har också hamnat för långt ner. Den försvårar för rötterna att söka sig utanför själva planteringsytan. Dessutom hade man inte behövt sätta kantstöd mot den nyasfalterade gc-vägen, utan kunde nöjt sig med en mindre djup sten. 31

32 Ytskikt Marktäckande perenner används med fördel för att få en lucker jord med möjlighet till gasutbyte. Ibland är det inte möjligt av praktiska eller estetiska skäl, då används grus utan finmaterial i eller bark närmast trädet enligt park- och naturförvaltningens Anvisningar blad J6. Ett alternativ där jorden blir utsatt för komprimering, t ex av gående, är att använda ett plastraster typ Pelleplattan som fylls med en genomsläpplig grusfraktion. Tät jord i jordkupan. Detta skulle förbättras om perenner planterades. Bild tagen utanför Ullevi. Pelleplattan under alléträd i Malmö. Här har man planterat flocknäva, Geranium macrorhizum, som håller jordytan lucker och tillför mullämnen. Bild från Snickeritorget i Västra Sannegårdshamnen. Träd och ledningar i befintliga miljöer I befintliga gator är det inte alltid möjligt att följa rekommendationerna i bilaga 2. Här blir det extra viktigt med samråd mellan berörda parter för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för träd, ledningar och övriga element som ska samsas i gaturummet. 32 Vattenledningar är täta, men relativt ofta utsatta för schakter och kan därför placeras längst bort från trädet. Spillvattenledningar är naturligtvis mer eftertraktade av rötterna än dagvatten eftersom det där finns gott om näring. Dagvatten och spillvatten ligger dock ofta så djupt att rötterna, om de får bra växtförutsättningar i övrigt, inte söker sig dit. Göteborgslera som återfyllning fungerar dessutom som

33 ett tätskikt. El och tele bör läggas så djupt att det finns plats för växtjord om de kolliderar med planteringszonen. I närheten av träd ska heldragna ledningar användas. I enstaka fall kan man avskärma ledningar från rötter genom att placera en rotspärr vertikalt mellan trädet och ledningen. Denna metod används endast i undantagsfall eftersom rötterna behöver kunna växa åt alla håll för en god förankring. En vertikal rotspärr skall inte placeras i kanten av växtbädden utan i kanten på ledningsschakten. Materialet är en geomembran i polyeten. Mer teknisk information finns i Trädrötter och ledningar, Orvesten, Kristoffersson, Stål VA-Forsk 31, Nya metoder Utvecklingen inom området går framåt och hela tiden prövas nya metoder. På marknaden finns idag en sorts luftspade som blåser undan jorden och frilägger trädrötterna. På så sätt möjliggörs schakter i direkt anslutning till träd utan att rötterna kommer till skada. Det finns också metoder där man suger upp jorden. Man borde utreda hur användbara dessa redskap skulle vara vid schaktarbeten i Göteborg. 33

34

35 TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD 4 Biologiska anvisningar 35

36

37 TRÄDPOLICY GÖTEBORGS STAD Bilaga 4 Biologiska anvisningar De tankar som redovisas här utgår från en naturvårdsbiologisk syn - en strävan att få en så stor biologisk mångfald som möjligt i trädmiljön. Trädslag Lövträd är oftast att föredra då de hyser fler organismer som är knutna till sig än barrträd. Eken är i detta sammanhang den art som har flest lägre växter och djur bundna till sig. För att ge möjlighet till en rik biologisk mångfald bör man ha en stor variation av trädarter. Även barrträd är viktiga att få med i detta utbud. Ålder Mängden organismer som lever på träd ökar med trädens ålder. Gamla stora träd är särskilt värdefulla. Låt träden bli så gamla som möjligt. Plantering och skötsel Man bör skapa såväl träddungar som solitära träd. Detta ger en större variation av nischer för olika biologisk mångfald. För att ge möjlighet för en rik biologisk mångfald bör man ha en stor variation av trädarter. Innan ett träd avverkas bör man beakta alternativa metoder som beskärning eller hamling eller skapande av högstubbar. Hamlade träd och högstubbar är en bristvara. Man bör spara träd med en rik påväxt av lavar, mossor och svampar eller träd som visar ett rikt insekts- eller fågelliv. Mängden organismer som lever på ett träd ökar med trädets ålder, gamla stora träd är särskilt värdefulla. 37

38 Vårdåtgärder som avverkning och beskärning bör inte göras under fåglarnas häckningsperiod, d.v.s. under mars t.o.m. juli. Döda träd Död ved är viktig för den biologiska mångfalden och en bristvara. Eftersom den stående och den liggande veden hyser olika sorters organismer är båda typerna av ved värdefull. Om stammarna uppvisar en rik påväxt av lägre organismer eller bohål efter hålhäckande fågel bör trädet om möjligt sparas intakt. Måste träden avverkas skall större döda exemplar alltid tas tillvara. Om möjligt sparas träden på platsen. Stycka inte upp stammarna. Kan träden inte lämnas på sin växtplats bör de transporteras till en lämplig biotop. Samråd Samråd gärna med Stadsmuseet inför åtgärder på träd eller i trädbestånd i känsliga natur- eller kulturmiljöer. Död ved är viktig för den biologiska mångfalden. Om möjligt sparas veden på platsen. 38

39