bryt punkt Demokratins utmaningar Reportage Intervjuer Omvärldsspaning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "bryt punkt Demokratins utmaningar Reportage Intervjuer Omvärldsspaning"

Transkript

1 bryt punkt Demokratins utmaningar Reportage Intervjuer Omvärldsspaning

2 Mellan tradition och förnyelse VI SER I DAG oroande tecken på att den kommunala och regionala demokratin har allvarliga problem. Valdeltagandet sjunker och tilltron till såväl politikerna som det demokratiska systemet minskar. Det finns en klar skiljelinje mellan dem som är delaktiga och har inflytande i politik och arbete och dem som står utanför. Partierna har svårare att rekrytera, förtroendevalda lämnar sina uppdrag och uppdragskoncentrationen ökar. Många politiker anser sig inte ha tillräcklig makt över dagordningen. Många beslut fattas i realiteten utanför fullmäktige och styrelser, vilket påverkar såväl öppenhet som möjligheten att avkräva ansvar. Konkurrens har uppstått mellan den representativa demokratin och direktdemokratiska arbetsformer. Fokus för väljarna flyttar från ideologi till verksamhetsfrågor. Särintressen riskerar att få ett allt större genomslag. Kommuner, landsting och regioner har under åren satsat på olika demokratiprojekt. Förbunden har själva och tillsammans med medlemmar drivit olika satsningar. Staten har genomfört ett antal demokratiutredningar vilka bland annat beskrivit områden som ligger inom det kommunala ansvaret. Trots ambitiösa satsningar ser vi dock ingen påtaglig förändring i medborgarnas syn på förtroendevalda och på den lokala demokratin. Därför lyfter Sveriges Kommuner och Landsting frågan om den kommunala demokratins uppdrag, förutsättningar och villkor som en prioriterad fråga. Vilka olika handlingsvägar för maktdelning och valsystem finns och vilka blir konsekvenserna av dessa? Kan och bör den lokala självstyrelsen vidgas inom ramen för kommunallag och vallag? Bör dessa lagar tillåta olika lösningar på olika nivåer och för olika kommuner, landsting och regioner? Ett programarbete i nära samverkan med förbundets medlemmar kan skapa möjligheter för ett mer aktivt påverkans- och förnyelsearbete där de som har ansvaret i kommuner, landsting och regioner också är de som driver utvecklingen framåt. Inom ramen för projektet Brytpunkt om politikens roll i framtiden har vi samtalat med en rad svenska kommun- och landstingspolitiker. Vi har gjort nedslag i några kommuner. Vi har också spanat mot andra länder för att skapa ett underlag för dialog kring demokratins uppdrag, förutsättningar och villkor. Välkommen till samtal om den svenska lokala och regionala demokratins förnyelse! Monica Selin, ordförande Demokrati- och självstyrelseberedningen Ingrid Amrén, vice ordförande Demokrati- och självstyrelseberedningen 2 BRYTPUNKT

3 Brytpunkt om politikens roll i framtiden BRYTPUNKT är ett projekt som inspirerats av det faktum att vi befinner oss i en brytningstid där nuvarande organisationsformer har svårt att hantera de utmaningar som den kommunala och regionala demokratin står inför. Projektet Brytpunkt drivs som ett programarbete under ledning av Demokrati- och självstyrelseberedningen, Sveriges Kommuner och Landsting. I arbetet ingår att identifiera olika vägar vid förnyelse av det lokala och regionala systemet. Under 2006 kommer alternativa vägval att utredas. Det sker genom aktuell forskning och internationella jämförelser där konsekvensbeskrivningar tas fram. Mot slutet av 2006 planeras regionala seminarier för förtroendevalda runt om i landet där olika lösningar diskuteras. Ambitionen är att ta fram ett väl kommunicerat underlag för inriktningen under nästa kongressperiod. I arbetet ligger även att identifiera behov av ny lagstiftning för att detta ska kunna utredas och behandlas av riksdagen, så att förändringar kan träda i kraft i samband med 2010 års val. Programgrupp för Demokratioch självstyrelseberedningen: Monica Selin (kd) ordf Ingrid Amrén (s) vice ordf Sven-Åke Thoresen (s) Elisabeth Lindén Brandt (c) Carin Högstedt (v) Jan-Erik Wallin (m) Kenth Lövgren (fp) Kontaktpersoner vid förbundskansliet: Anna Lindström, projektledare Gerd Sundström, administratör Är du intresserad av mer information, sök på www. skl.se (sökord: Brytpunkt). Innehåll 4 Vi måste våga bryta vår traditionella jargong. 6 En viss misstro tyder på demokratisk mognad. 8 I Emmaboda är allt och alla nära. Reportage. 14 Mötet: Diskussion om partiernas framtid, kontakten med medborgarna och mycket mer. 18 Botkyrka satsar på ungdomen. Reportage från en förortskommun. 23 Unga röster. 24 Kanada och Spanien: Vi har ett problem att lösa. Hur vill ni att vi ska göra? 26 Varför måste alla kommuner se likadana ut? 27 Vi får aldrig glömma att vi är lekmän. 28 Norge: Parlamentarism ger tydlighet. 30 Danmark: Danmark mot strömmen. Det tog tid att förklara att vi verkligen ville lyssna. 32 Kan parlamentarism vara något för svenska kommuner? 34 Om att lämna gamla spår Två intervjuer med Henry Bäck, professor i offentlig administration vid Göteborgs universitet. 34 Lästips. 35 Fråga juristen. 36 Vi behöver spana mot omvärlden! Produktion Satsa Samhällsinformation, Text Carina Roxström Grafisk form Losita Garcia Marklund Foto Paul Marshall Omslag samt idébilder Digital Vision Tryck BrommaBrolins 2006 BRYTPUNKT 3

4 Vi måste våga BRY På vilka grunder uppfattas ett politiskt system som legitimt? Det finns två grundförutsättningar, säger Monica Selin, regionråd (kd) i Västra Götaland och ordförande i Demokrati- och självstyrelseberedningen. DEN ENA ÄR att vi har ett politiskt system som är öppet och tydligt visar vem som ska avkrävas ansvar. Den andra är att vi förvaltar väljarnas förtroende väl. Ärlighet varar längst, brukar det heta. Och ärlighet är ett ord som ofta återkommer under vårt samtal. För att skapa en förtroendefull relation till medborgarna är förhållningssättet viktigt. Vi måste vara ärliga. När vi inleder en dialog med medborgarna är det viktigt att vara tydlig med varför vi har den och vad den ska syfta till. Ställer vi frågor måste vi också ta hänsyn till de svar vi får. Tyvärr används medborgardialogen ibland som täckmantel: Nu tar vi ett öppet möte med medborgarna för sakens skull. Det blir en slags skendemokrati och det känner folk på sig. Om man inte tänker ta till sig människors tankar och åsikter är det bättre att inte ha något möte. ATT VARA ÄRLIG OCH TYDLIG innebär också att kunna deklarera sina avsikter och stå fast vid beslut även om det stormar. Vid beslut om nedläggning av skolor eller sjukhus uppstår ofta en stark opinion, som kan påverka besluten. Eller i alla fall enskilda politiker. Det gör att man kan börja svaja och tvivla på sina intentioner. Då kan det kännas lättare att ändra ståndpunkt genom att säga: Egentligen ville vi inte lägga ned. Istället för att säga som det är: Vi står fast vid vårt beslut därför att eller Vi har ändrat oss. Det upplevs som ärligare av allmänheten. Monica Selin använder några exempel från Västra Götaland där hon är verksam. I ett av dem hade den politiska majoriteten för avsikt att stänga nattakuten vid Uddevalla sjukhus, vilket orsakade folkstorm. Då försökte politikerna glida ur beslutet och ge sken av att stängningen inte skulle få så allvarliga följder. Det retade upp invånarna, som redan tidigt insåg vidden av stängningen och att den skulle få negativa konsekvenser. Ett annat exempel var när BB i Lidköping lades ned. Det skedde alltför snabbt och rent personalpolitiskt var det mycket illa. Men i det fallet var politikerna tydligare och stod för sitt beslut utan att backa, vilket inte alls upprörde medborgarna på samma sätt. Ärlighet och tydlighet är viktiga ingredienser också i den indirekta dialogen med medborgarna, menar Monica Selin. 4 BRYTPUNKT

5 Vi måste rannsaka oss. Vilket förhållningssätt har vi till oss själva och varandra? Monica Selin TAvår traditionella jargong De flesta medborgare känner oss genom medias ögon. Det är ofta där förtroendet för eller misstroendet mot politiker växer fram. Min erfarenhet är att om jag är tillräckligt tydlig och ärlig så blir bilden av mig någorlunda realistisk i medierna. Det är viktigt att vi politiker inte frånsäger oss vårt eget ansvar och skyller på journalisterna - det är ett ömsesidigt ansvar. En svårighet i kontakten med press, radio och teve är att politiker ofta tar på sig rollen att vara de som alltid ska kunna ge klart besked. Här tror Monica Selin att det är viktigt att ge större möjligheter för resonemang och reflektioner istället för att ha ambitionen att svara ja eller nej. Jag tror att det inger mer respekt att redovisa att man inte kan svara. Säga som det är: att man behöver fundera på saken och vill återkomma imorgon. Inför EU-valet gjorde en tidning en stor intervju med mig om min inställning. Jag var oerhört ambivalent i frågan och hade ännu inte bestämt mig, vilket jag också redovisade under intervjun. Det kändes lite ovant och jag var spänd inför reaktionerna. Men få intervjuer med mig har fått så positiv respons från läsarna. Många kände igen sig och uppskattade verkligen att jag vågade visa att jag inte var riktigt färdig i min process. Å andra sidan fanns det de som sa: Du som politiker måste väl ändå veta hur du ska rösta! ÄRLIGHET OCH TYDLIGHET skapar också förtroende på politikernas gemensamma arena. Det är oerhört viktigt vilken ton vi använder mot varandra och att vi har ett bra debattklimat, säger Monica Selin. Det handlar om ömsesidig respekt. Vi måste våga ha en tuff debatt där skillnaderna mellan de olika partierna kommer fram. Och samtidigt tydligt visa att vi respekterar varandras åsikter. Konsten är att få fram åsiktsskillnaderna utan att medborgarna uppfattar det som politiskt tjafs. Det är en balansgång. Men vi behöver samtidigt få fram att hela demokratin bygger på att vi kan argumentera väldigt tydligt. Där har vi en annan svårighet. Vi ska vara så överens om allting. Vara pragmatiska och helst nå konsensus. Men jag tror inte att konsensus alltid är det bästa för demokratin, även om det är nödvändigt i vissa lägen. Det är givetvis bra om vi är överens om vissa grundläggande mål. Men demokratin bygger på att vi får tycka olika. Hur gå vidare med frågor som tydlighet, ärlighet och respekt? Monica Selin önskar en offentlig debatt på temat. Det hjälper inte att vi är några stycken som pratar om detta. Vi behöver sprida debatten. Vi politiker brukar inte se oss som arbetsteam över partigränserna. Men precis som alla andra yrken behöver vi vidareutbildning och personaldagar. BRYTPUNKT 5

6 En viss misstro tyder på demokratisk mognad Det finns en långsiktig tendens att misstron mot politiker och politiska institutioner ökar. Från att ha varit ett land där politikerna åtnjöt ovanligt högt förtroende har Sverige utvecklats till ett land där motsatsen gäller. Hur kan man förklara det? 6 BRYTPUNKT

7 Visste du att 66 procent av svenskarna anser att man kan lita på de flesta andra människor medan motsvarande andel för USA är 48 procent, Tyskland 38 procent, Portugal 23 procent och Turkiet tio procent. TOMMY MÖLLER, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, menar att den ökade skepsisen mot politiker till stor del handlar om nya värderingar. Lojaliteterna blir allt flyktigare. Det kritiska tänkandet och ifrågasättandet är numera en etablerad del av vår politiska kultur. Medborgarna ställer högre krav än tidigare och förväntar sig att få komma till tals. Missnöjet kan också hänga ihop med att förväntningarna på systemet är höga. Flera undersökningar visar att medborgarna, oberoende av generation och partipolitisk uppfattning, har höga förväntningar på det politiska systemet. Det tyder på att tilltron till systemet i grunden är stark. Man kan knappast ha förväntningar på ett system som man misstror. Vilka är det som vänder det politiska systemet ryggen? I första hand människor som är ointresserade av politik, har bristfälliga kunskaper om politik och som själva har negativa erfarenheter av det politiska systemet. Särskilt de som både är missnöjda med det allmännas service och som misslyckats med att påverka sin situation. Men numera är det inte enbart socialt marginaliserade grupper som visar misstro. Under senare år gäller det också resursstarka, framgångsrika människor, som i grunden har både tilltro till systemet och politiskt självförtroende. Det visar på en kritisk hållning mot överheten och en minskad auktoritetstro, som bland annat beror på en allt högre utbildningsnivå och en framväxande individualism. Dagens medborgare är generellt mer politiskt kompetenta än medborgarna var under den tid då tilltron till politiker och politiska institutioner var stor. Hur definierar du förtroende? Ett nära besläktat uttryck till förtroende är tillit. Det handlar om att någon anförtror någon något. Förtroende och tillit brukar beskrivas som det sociala kitt som samhället behöver för sin fortlevnad. Överfört till det politiska systemet innebär det att den som röstar anförtror den förtroendevalda att fatta beslut. Det vill säga överlåter maktbefogenheterna åt den personen. Vad är skillnaden mellan förtroende och legitimitet? Förtroende är starkare än legitimitet; det senare handlar om att man accepterar en regim i vid mening. En viss institution kan förlora i förtroende utan att det behöver vara problematiskt. Men förlorar den sin legitimitet kan man tala om en allvarlig kris. Hur kan politiker skapa förtroende? Detta är en enormt svår fråga. Det beror naturligtvis på de förutsättningar som finns i det enskilda fallet. Mer övergripande kan man slå fast att det finns en koppling till vad politiken åstadkommer. Så länge man levererar, åstadkommer goda resultat, så finns det goda utsikter att bibehålla eller få förtroende. Betyder misstro mot systemet att det politiska systemet står inför en legitimitetskris? Nej, det finns inget stöd för det även om misstron mot politiker både på nationell och kommunal nivå är en realitet. De flesta medborgare tycks vara någorlunda nöjda med hur demokratin fungerar. Att medborgarna i allt högre grad vänder det politiska systemet ryggen gäller i första hand politiker och de politiska partierna. Samt, i någon mån, riksdag, regering och andra politiska institutioner. Men när det gäller nya organisations- och påverkansformer blir situationen annorlunda. Då tonar bilden av engagerade medborgare som ställer allt högre krav på det politiska systemet fram. Påverkansmöjligheterna har stor betydelse för medborgarnas tillit. Dagens medborgare förväntar sig inte bara god service och omsorg. De vill också ha möjligheter att kunna utöva inflytande över hur den genomförs och vill att det politiska systemet visar lyhördhet för deras önskemål. De allra flesta som misstror politiken ställer andra och högre krav än tidigare och de förväntar sig att komma till tals. Därför kanske man till och med kan säga att misstro är en del av den mogna demokratins tillstånd. BRYTPUNKT 7

8 Karl-Erik Nilsson: Människor måste få veta vad som händer direkt av oss. Innan de får läsa om det i tidningen.

9 NÄRA TILL Visste du att 59 procent av medborgarna i Emmaboda kommun anser att kommunpolitikerna gör goda avvägningar mellan olika intressen i kommunen. I övriga 26 kommuner, som lät medborgarna besvara samma demokratienkät, låg genomsnittet på 31 procent. ALLA Politikerna? Dom ser man jämt! I småländska Emmaboda är det nära till allt och alla. När det gäller medborgarnas förtroende ligger Emmaboda i topp. Majoriteten av befolkningen har hög tilltro till sina förtroendevalda. Man anser att politikerna är lyhörda, att de lyssnar på medborgarnas synpunkter och är intresserade av det allmännas bästa. JAVISST,här i Emmaboda känner folk till sina kommunpolitiker. Inte bara genom tidningar och radio. Man ser dem ju jämt. Här är så nära till allt och alla, säger Lisa Fohlin, som skyndar över torget. Hur vi uppför oss betyder mycket, säger Berit Carlsson, ett av Emmabodas två kommunalråd och aktiv inom kommunpolitiken sedan trettio år. När jag går och handlar så träffar jag människor som vill prata och tycka till. Vi har ögonen på oss på ett annat sätt än man har i större kommuner. Vi kan inte gömma oss, på både gott och ont. Absolut mest på gott för det skapar förtroende att vi finns nära och är tillgängliga. Nackdelen med att vara så känd är att det blir svårt att skydda sin privata sfär. Det personliga mötet är absolut det som skapar störst legitimitet, säger kommunalrådet Karl-Erik Nilsson, som med långa kliv är på väg mot kyrkans tisdagsträff. Vi politiker måste vara i miljöer där människor är, ha ett öppet förhållningssätt och våga dela med oss. Inte skapa några slutna rum. Människor måste få veta vad som händer direkt av oss. Innan de får läsa om det i tidningen. Snart står han i församlingssalen och berättar om den nya budgeten: Ni är bland de första som får veta hur det ligger till med den. BRYTPUNKT 9

10 Hjärtat är en symbol som används ofta i Emmaboda. Berit Carlsson: För att hålla den representativa demokratin levande måste vi politiker vara tydliga med hur vi arbetar. Det märks att Karl-Erik Nilsson gillar läget. Han tycker om att framträda, ställa frågor till publiken, nämna dem vid namn och dra en anekdot om hur han redan som ung grabb träffade några av dem som lyssnar på honom idag. Han får till och med ord som infrastruktur och biobränsle att låta som något högst intresseväckande och angeläget för envar. Man kan nog tala om en Karl-Erikeffekt här i Emmaboda, säger kommunsekreteraren Sten Bengtsson. Han sköter sig så bra att även de borgerliga kan tänka sig att rösta på honom. Tillgängligheten och lättheten i umgänget med människor nämns ofta som ett politiskt förtroendekapital i Emmaboda. De båda kommunalråden har starka personliga mandat bland sina väljare. KANSKE FUNGERAR DET SÅ att man har ett hyfsat förtroende för politiken så länge samhället fungerar och man personligen inte drabbas av besvikelser över något som politikerna gör eller inte gör, säger många som vi träffar nere på byn. Så länge livet fungerar är allt gott och väl. Men det finns också de som är besvikna över särskilda äldreboenden som inte byggts ut eller varmbassänger för rehabilitering som inte finns, trots enträgna uppvaktningar. Det finns många starka företrädare för olika särintressen här, säger Berit Carlsson. Det är bra för det skapar engagemang. Men många som kämpar för en-frågor glömmer att vi som politiker har ett samhällsansvar. Att vi måste jobba för helheten och använda skattebetalarnas pengar så att alla medborgare gagnas. Det blir mer och mer så en förändrad mentalitet i samhället gör att det handlar så mycket om här och nu. Då är det viktigt att vi som politiker står på oss och hela tiden tar med betydelsen av helhet i mötet med medborgarna. Likaså att partierna betonar helhetsperspektivet när de för ut sina frågor. Både Berit Carlsson och Karl-Erik Nilsson återkommer ofta till sin pedagogiska uppgift i mötet med medborgarna. Vi måste anstränga oss mer för att också visa hur vi jobbar. Lära medborgarna att skilja mellan beslut och verkställighet, säger Karl-Erik Nilsson. Och tydligare visa vad som är politikernas uppdrag och vad som är tjänstemännens. Det är ingen enkel uppgift, konstaterar de. För våra yngre medborgare finns barnfullmäktige, berättar Berit Carlsson. Via klassråd och elevråd kan de unga till och med högstadiet ta plats i sitt fullmäktige och 10 BRYTPUNKT

11 I mittpunkten mellan Kalmar, Karlskrona och Växjö ligger industriorten och järnvägsknuten Emmaboda. tillsammans ta sig an viktiga frågor. Så lär de sig hur den representativa demokratin fungerar. För den vuxna befolkningen får man jobba på ett annat sätt. Hur då? Vi behöver inspirera medborgarna att bli mer delaktiga i politiken. Vi jobbar en hel del med det redan men behöver nog gå vidare på det spåret, säger Karl-Erik Nilsson. För ett tiotal år sedan hade politikerna regelbundna möten i kommundelarna. Det fungerade bra. Men så småningom tog arbetet med översiktsplanen över och kommundelsträffarna ebbade ut. Det behövs fler informella och kontinuerliga arenor. Jag tror att det är viktigt att vi politiker inte bara anordnar möten utan också deltar mer ute i samhället i näringslivet och i föreningarna. Vi måste göra mer där. Liksom på så många andra svenska orter är det svårt att få folk i Emmaboda att bli medlemmar i de politiska partierna. Här gäller det att tänka i nya banor och öppna för nya lösningar, säger Karl-Erik Nilsson. Människor bör få möjlighet att jobba som projektpolitiker eller i tillfälliga politiker-arbetsgrupper. Vi behöver koppla ihop människors genuina samhällsengagemang med politiskt arbete. Kanske man skulle kunna införa pröva-på-uppdrag? På torget utanför Konsum träffar vi Anders Carrington, hemmapappa med mångårig erfarenhet inom alternativrörelsen. Det finns verkligen ett stort samhällsengagemang här i Emmaboda. Du kan tala med vem som helst, alla har en åsikt. Folk vet vad som händer. Men politikerna lyckas inte riktigt fånga upp det engagemanget. Sam- BRYTPUNKT 11

12 Karl-Erik Nilsson: Man måste hela tiden vara väldigt tydlig. Det får inte finnas några funderingar bland publiken om vad jag egentligen menar. Sådant skapar bara misstro. hällsutvecklingen går snabbt och politikerkåren verkar ha svårt att hänga med. De bryr sig till exempel inte om att använda sig av möjligheten att kommunicera via Internet. Om politikerna inte ser upp kommer det snart att finnas ett eget samhälle på nätet bredvid det gamla samhället. Vad säger Berit Carlsson och Karl-Erik Nilsson om det? Mötesplatsen Internet är en otrolig möjlighet som ska utvecklas. Men än så länge har man inte riktigt kommit igång. Fördröjningen beror både på tekniska hinder och vacklande intresse. Än så länge finns det inte heller bredband i hela kommunen. Men det har också funnits en skeptisk inställning till Internet, både från politiker och allmänhet, 12 BRYTPUNKT

13 säger Berit Carlsson. Många trodde länge att Internet bara var en lekstuga för yngre, som det inte var någon idé att satsa pengar på. Den uppfattningen börjar vika nu. Allt fler ser Internets möjligheter i ett större samhällsperspektiv. Men utvecklingen går långsamt. I TOLV ÅR har Karl-Erik Nilsson varit kommunalråd. I höst är uppdraget slut. Han har valt att hoppa av efter valet för att ägna mer tid åt familjen och annat. Kanske blir det ett jobb inom fotbollen. Vid sidan av sina politiska uppdrag har Karl-Erik Nilsson under många år arbetat som internationell fotbollsdomare. Ett engagemang som gett perspektiv. Ibland har jag stått och tittat på det enorma publikhavet och tänkt: så många som sitter på ena långsidan av läktaren det är lika många som invånarna hemma i Emmaboda. Det finns många likheter mellan domarjobbet och det politiska ledarskapet. Formellt är båda uppdragen mycket reglerade. Men det hjälper inte hur mycket kunskap man än har om regelverket. Utan förtroende kommer man ingenstans. Det är också mycket som skiljer. Som domare är det bara jag som bestämmer. Det går fort och det är ja eller nej, svart eller vitt. Politiken däremot är ett lagarbete. Ingen enmansteater även om mycket ljus faller just på den som är kommunstyrelsens ordförande. Lagarbete tar tid och måste förankras väl. I Emmaboda kommun delar Karl-Erik Nilsson och Berit Carlsson på uppdraget som kommunstyrelsens ordförande, genom att arbeta varannan vecka. Formellt är Berit Carlsson vice ordförande och när båda är på plats innehar Karl-Erik Nilsson ämbetet. 4Vi Vad bestämmer om du har förtroende för politiker? Hur ser ditt förtroende ut för kommunpolitikerna i Emmaboda? Ing-Britt Fransson, kommunanställd inom socialpsykiatrin Att de gör som de sagt. Det är nog lite si och så med förtroendet. Jag tycker att de lovar runt men håller tunt. Till exempel har de lovat att bygga ut äldreomsorgen och det tycker jag inte att de lyckats med. Mikael Sundås, student Att politikerna vet vad de beslutar om. Ja, i stort sett har jag förtroende. Men ibland tycker jag att de klampar in på områden som de inte behärskar. Jag är skeptisk till att de beslutar om saker som de inte kan. Det gäller till exempel upphandlingar. Lisa Fohlin, frisör Att de är lätta att kommunicera med. Ja, jag har verkligen förtroende! Jag tänker i första hand på vårt kommunalråd Karl-Erik Nilsson. Han är en riktigt mänsklig politiker. Det vet jag för jag har haft förmånen att klippa honom i många år. Bengt Jägersten, pensionär Politiker ska vara som folk i allmänhet. Nej, jag har nog inget direkt förtroende för dem. Det finns för många heltidspolitiker som varit det sen unga år utan att ha någon erfarenhet av vanliga jobb. Många tycks sakna verklighetskontakt. Det inger inte förtroende. BRYTPUNKT 13

14 MÖT Ett samtal om partiernas framtid, ideologiernas betydelse och kontakten med medborgarna. Sven-Åke Thoresen, socialdemokratiskt kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Hudiksvall möter Elisabeth Lindén Brandt, centerpartistiskt oppositionsråd i landstinget Dalarna. S-Å T: Jag kommer från en gammal bruksort, Iggesund. När vi för tjugo år sedan skulle diskutera ortens framtid var det socialdemokraterna och fackföreningarna som kallade till möte. Det brukade komma flera hundra dit. I dag är det Iggesunds intresseförening som samlar folk. Under de senaste decennierna har en hel flora av intresseföreningar etablerat sig; föreningsråd, näringslivsråd, bygderåd och partnerskapsmöten. Nu är det de som håller i kontakten med medborgarna. E L B: Men det är inte helt lätt att få in en fot där. Min erfarenhet är att man som politiker inte är välkommen i de lokala intresseföreningarna. Där är man rädd för partipolitik för den uppfattas som konfrontation. Det vill man inte ha. I föreningarna jobbar man mot konsensus. Jag tror att just det har väldigt stor betydelse för att folk ska bli intresserade av samhällsfrågor. Mentaliteten bland väljarna är en helt annan i dag än för ett par decennier sedan. Människor i dag vill inte bli partimedlemmar och köpa hela paketet. De vill gå in och jobba för speciella frågor som de ibland vill driva under en viss period. Partiernas medlemstal sjunker drastiskt. Ett forskarscenario är att det 2017 inte längre finns några partimedlemmar kvar. Har partierna en framtid? S-Å T: Ja, vi behöver de politiska partierna. Men vårt arbetssätt måste förändras i grunden. Vi måste utveckla den demokratiska dialogen. E L B: Med tanke på den utveckling vi talar om så passar nog inte de traditionella partierna i dagens samhälle. I stället kommer utvecklingen att gå mot nya partier som riktar in sig på speciella områden, som till exempel sjukvården eller de äldre. Det BRYTPUNKT

15 ET är på gott och ont. Gott för att det skapar engagemang. Ont för att det finns risk för att partierna enbart ägnar sig åt opinionsfrågor och inte ser till helheten. Tror ni att utvecklingen är på väg från folkrörelsepartier till valkampanjpartier? E L B: Det tror jag. Möjligheten finns att utvecklingen går mot ett tvåpartisystem och fler lokala och regionala partier, sprungna ur intresseföreningar och folkrörelser. Jag ser det inte som en risk, snarare en möjlighet. Det är bra att människor engagerar sig och det gäller att vi politiker anpassar oss till den verkligheten. Att vi blir mer flexibla och öppna för lösare former, som till exempel nätverk, där medborgarna är fria att gå in och ut ur sitt engagemang. S-Å T: Friare former kan naturligtvis vara ett sätt att engagera fler. Men demokratin kan inte enbart vila på tillfälliga engagemang. Någon måste ju ta det yttersta ansvaret - svara för kontinuiteten och axla samhällsansvaret. För demokratin som helhet är det inget negativt att fler människor blir delaktiga på nya sätt, till exempel genom att delta i den lokala utvecklingen via Internet. Det är bara bra. Men för den representativa demokratin har det betydelse eftersom den grundar sig på partiväsendet. Partierna måste vara kvar, det är jag övertygad om. Vi måste ha en ideologi och en långsiktig samhällsvision för att kunna ge medborgarna en bild av vart vi är på väg och sedan kunna ta ansvar för våra beslut. E L B: Vi ser att människor röstar alltmer på person och mindre på parti. Man har förtroende för en person, som man tror ska kunna driva en politik som är bra för folket. Den skillnaden syns tydligt mellan kommunval och riksdagsval. S-Å T: Jag tror inte att folk röstar på mig som enskild individ utan för att de tycker att jag är en bra företrädare för mitt parti. Hur ser ni på den kanadensiska partilösa modellen med personval? (Se sidan 24-25) E L B: Den tilltalar mig mycket. Speciellt detta att den som är BRYTPUNKT

16 Den förlorade medborgardialogen är en allvarligare fråga än att medlemstalen sjunker. Det känns som om vi missat tåget. Nu är frågan: Hur ska vi hinna ikapp? Sven-Åke Thoresen direktvald får ett direkt, personligt ansvar för sitt uppdrag. Det är något vi saknar i Sverige. Här är det lättare att gömma sig bakom sitt parti och vara anonym. S-Å T: Jag tror definitivt inte på ett partilöst system. För att planera ett samhälle antingen det gäller rent fysiskt eller planera för välfärden så måste man ha någon form av ideologisk ledstjärna. Man behöver skapa en modell och ha en tydlig idé om vart man är på väg för att kunna mejsla fram de politiska lösningarna i ideologiska diskussioner. I hälsingska Svågadalen testas en alternativ modell med en direktvald parti-opolitisk kommundelsnämnd där man väljs in på personliga meriter istället för på partimandat. (Se spalten sidan 17). Hur tycker du att det fungerar? S-Å T: Jo, rent praktiskt fungerar Svågadalsmodellen. De är kunniga inom sitt eget närområde. Där finns det visioner och tankar. Men när det gäller de stora framtidsfrågorna, skola, förskola och äldrevård har de ingen ideologisk plattform att stå på. E L B: Jag tror inte att man behöver sakna värderingar och ställningstaganden i en partilös modell. Även om man har personval så kommer det inte saknas djup, som så många befarar. Var och en som ställer upp måste givetvis ta ställning och presentera sina åsikter. S-Å T: Jag tycker att det skulle vara mycket märkligt att inte kunna ha ett parti bakom mig där det fanns möjligheter att bryta åsikter och diskutera samhällsutvecklingen. E L B: Du talar om det som är önskvärt för dig. Men medborgarna säger någonting annat. S-Å T: Om man verkligen vill ha en fungerande demokratisk dialog med medborgarna bör man kanske inte börja med frågor som är partipolitiskt sprängstoff utan med dem som har mer praktisk karaktär. Men även praktiska vardagsnära frågor är ju faktiskt ideologiska. Till exempel vilken typ av barnomsorg man ska satsa på. E L B: Jag tycker inte att frågan om barnomsorg är ideologisk. Jag ser det så här: kommun och landsting har ett ansvar och det spelar ingen roll vem som är utförare. Det som skiljer de olika typerna av barnomsorg är pedagogiken, inte ideologin. Tror ni att vissa grundläggande ideologier kommer att fortleva? E L B: Ja, i den meningen att vi behöver en helhetssyn när vi bygger ett samhälle. Politiken får inte bygga enbart på särintressen och opinionssvängningar. S-Å T: Jag är helt övertygad om att ideologierna har en framtid. När det gäller de stora aktuella frågorna, som till exempel välfärden och arbetsrätten, ser vi ju klara ideologiska skillnader mellan partierna. 16 BRYTPUNKT

17 SVÅGADALEN Hur ska man få den unga generationen intresserad av partipolitik? E L B: Det är en stor utmaning för det finns verkligen ett stort glapp mellan unga människor och de frågor som politiken handlar om idag. I region Dalarna har vi ett ungdomsprojekt där unga är mentorer för oss äldre. En av mentorerna säger att hon vill bli fredsmäklare. Hon ser inte Falun som sin plattform, har inga begränsningar alls och ser ingen plats för partipolitik i sin vision. Hon anser att fred på jorden är målet med hennes liv. Jag känner stor tillförsikt inför sådana goda krafter. Vad kan inte växa fram ur ett sådant engagemang? S-Å T: Många unga går in i ett engagemang för att efter en tid säga: Nej, nu har jag inte tid längre. Nu måste jag utveckla mig själv! De stannar inte, även om vi ber på våra bara knän att de ska göra det. De bryr sig inte om att ta ett långsiktigt ansvar. Det hade varit otänkbart för oss äldre som skolats i en annan tradition. Vi som var unga i min hembygd växte upp och fortsatte att leva på samma plats och skolades in i partiet. Numera lämnar de unga hemorten tidigt för studier och jobb. Vilka nya arbetssätt krävs för att svara mot unga människors behov? S-Å T: Svårigheten ligger i att kunna möta den nya mentalitet som vuxit fram. Jag tror att det handlar mycket om att satsa på öppenhet och flexibilitet. Men jag kan inte se någon lösning på problemet. Jag tycker att vi provar alla möjliga sätt. Ändå kommer de inte. Vi måste själva ge oss ut mer, både söka upp de unga där de finns och själva skapa nya mötesplatser. E L B: Det är nog viktigt att komma ihåg att ungdomar inte är någon enhetlig grupp, så jag tror inte att det går att ta ett gemensamt grepp när det gäller den unga generationen. Det handlar nog om samma förhållningssätt som för alla människor: Att prata med dem, fråga dem till råds och tydligt visa att deras åsikter har betydelse. Svågadalen i Hudiksvalls kommun är Sveriges första partiopolitiska kommundelsnämnd. Nämnden väljs genom personval för en mandatperiod på fyra år och ansvarar för vad den själv kallar mjuka områden: Skola, barn- och äldreomsorg, kultur och fritid, demokratifrågor och landsbygdsutveckling. Samma villkor gäller som för andra kommundelsnämnder i Hudiksvalls kommun. Det vill säga att följa de regler och lagar som gäller för kommunal förvaltning. De sju ledamöterna sammanträder varje månad. Nämndmötena är öppna för allmänheten. En gång i månaden hålls även öppna förmöten där befolkningen inbjuds att delta med frågor, kritik och förslag. Sven-Åke Thoresen och Elisabeth Lindén Brandt är ledamöter i Sveriges Kommuners och Landstings Demokrati- och självstyrelseberedning. Visste du att hundra procent av kommunstyrelseordförandena i Sverige är medlemmar av ett politiskt parti. Motsvarande andel i Frankrike, Portugal, Italien, Tyskland och Tjeckien är mellan 65 och 85 procent och i Polen mindre än 30 procent. BRYTPUNKT 17

18 Botkyrka: Vi vill våga göra det annorlunda

19 Storstadskommunen Botkyrka satsar på unga Jens Sjöström. Tunnelbanans röda linje sträcker sig över hela norra Botkyrka genom områdena Alby, Fittja, Hallunda och Norsborg. Det är ingen tillfällighet att Dogge i Latin Kings har ett skivbolag som heter Red Line Records, säger Jens Sjöström, kommunstyrelsens vice ordförande och ordförande i demokratioch integrationsberedningen i Botkyrka. SOM STORSTADSKOMMUN skiljer sig Botkyrka en hel del från Emmaboda. Här är det inte nära till allt och alla. Visserligen kan man känna igen en och annan lokalpolitiker i mataffären, men närheten till den lokala politiken är generellt mindre än i många små kommuner, tror Jens Sjöström. Som storstadskommun har vi inte heller den typ av lokala dagstidningar, som brukar finnas ute i landet, som länk till medborgarna. Det gör det extra viktigt att vi politiker är ute och besöker föreningsliv, skolor, fritidsgårdar och bostadsområden. På så vis försöker vi ändå eftersträva en slags småskalighet. Här byggs kommunidentiteten inte på den traditionella bygemenskapen. Snarare på närheten till området kring den tåg- eller tunnelbanestation där man bor, jobbar eller pluggar. I södra delen, längs pendeltågslinjen, ligger Tumba, Tullinge och, i nära anslutning, Grödinge. Mellan norr och söder brer stora grönområden ut sig. Kommunen är stor till ytan. Tyvärr gör det geografiska avståndet att det lätt blir en uppdelning mellan norra och södra delen, säger Sevgi Zengin, ungdomsvägledare på medborgarkontoret. Folk som bor här i söder har sällan eller aldrig någon anledning att besöka norr, och vice versa. För den unga generationen har ungdomsfullmäktige en viktig roll som brygga och mötesplats. Sedan starten för tre år sedan har de 40 högstadie- och gymnasieelever som bildar fullmäktige genom enträget arbete genomdrivit en omfattande förbättring av elevdemokratin i kommunens 30 skolor. Bland annat genom att se till att skolornas ledningsgrupper tar emot elevrepresentanter och genom att införa schemalagda klassråd. Nyligen lämnade ungdomarna en motion till kommunfullmäktige om att återinföra årsverksamheten på fritids. Detta bland annat för att motverka utanförskap och kriminalitet. Ungdomsfullmäktige är mycket lyckat både när det gäller träning i den representativa demokratin och i hur man kan påverka när man går samman mot ett gemensamt mål, säger Sevgi Zengin. Men arbetet har också gett en medvetenhet om hur unga i andra delar av kommunen resonerar. När ungdomarna möts reagerar de ofta med: Aha, är det så de andra tänker! Att slipa av förutfattade meningar om andra är en viktig väg för att kunna börja jobba tillsammans. Istället för att jämföra sig med varandra. DET ÄR SÖNDAG mitt på dagen och strålande sol. Inne i kommunhuset pågår en retorikutbildning för de ungdomar som arbetar med ungdomsfullmäktige. Tjugo personer slipar frenetiskt på sina argument inför nästa övning. Jätteintressant, men svårt, säger Daniel Engström, initiativtagare till utbildningsdagen, medan han funderar på hur han ska klara uppgiften att övertyga publiken om vikten av att äta ekologisk frukt. När vi satt i panelen och mötte kommunpolitikerna under den årliga demokrativeckan förra året upptäckte jag att det fanns ett stort behov hos oss att få mer kunskap om hur man argumenterar på ett bra BRYTPUNKT 19

20 Tunnelbanelinjen knyter ihop olika delar av Botkyrka kommun. Till höger: Botkyrkas ungdomsfullmäktige. sätt. Vi behöver träna oss så att vi verkligen vågar ta för oss när vi träffar politiker och andra beslutsfattare. Kompisen Melis Akdag instämmer. När man är ung måste man vara extra bra på att prata. Om man inte är det lyssnar inte vuxna. Just nu pågår förberedelserna inför 2006 års demokratidagar. Ett tillfälle för Botkyrka-politikerna att lyssna och lära av ungdomarna. Som vanligt är ungdomsfullmäktige en av arrangörerna. I år är temat integration. Det brukar bli bra möten, säger Sevgi Zengin. Men jag tycker att politikerna borde vara ännu mer öppna för ungdomarnas idéer, även om de inte alltid ser vart förslagen leder. Vuxen trångsynthet kan göra att politikerna ibland missar verkligt goda idéer. MEN DET FINNS OCKSÅ mycket ungdomligt demokratiarbete som inte alls är inriktat på teori. Snarare på uttryck. Ett sådant exempel är tidningen Shoo. Den startades av ungdomar från Fittja som hade fått nog av att alla utom de själva berättade om hur deras tillvaro såg ut och hur deras framtid skulle bli. Nu producerar nya ungdomar varje sommar en tidning där de ger sin egen bild av tillståndet i Fittja och Sverige idag. Några av dem som var med från början fungerar som mentorer. Ett annat exempel är Subtopia, basen för kommunens satsning på upplevelser. Området, som ligger i Albys gamla industripark, är ett kultur-, utbildningsoch näringslivscampus. Bland hyresgästerna finns bland andra Cirkus Cirkör, Zingo Film och Clowner utan gränser. Vi vill våga göra det annorlunda. Det som folk inte väntar sig att en kommun ska göra, säger Jens Sjöström och pekar på kommunens devis Långt ifrån lagom. Det gäller att använda sig av okonventionella sätt att nå människor. I upplevelsepedagogiken finns en ny och fantastisk kraft, säger han entusiastiskt. Det är här drömmarna kan förverkligas. Upplevelsepedagogik handlar om skapande arbete med teater, film och musik där ungdomarna får möjlighet att stärka sin identitet och självkänsla. Demokrati ska inte vara en teoretisk diskussion, understryker Jens Sjöström. Upplevelsepedagogik når så många fler, släpper loss kreativiteten och låter både tankar och känslor komma till uttryck. Den engagerar många unga utan att de egentligen är medvetna om att de ägnar sig åt demokratibygge. Från kommunledningens sida ser vi det också som en strategisk satsning på att få unga människor att stanna i Botkyrka. Den som vill satsa på ett yrkes- 20 BRYTPUNKT

Riktlinjer och principer för medborgardialog

Riktlinjer och principer för medborgardialog riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12 Tierpspanelen Utvärdering 2-3-12 Utvärdering Nu går kommunens försöksprojekt med medborgarpanel in i sitt slutskede. I samband med detta kommer ansvariga för panelen att ta fram ett förslag på hur kommunen

Läs mer

Demokratiberedningen 27 mars 2013

Demokratiberedningen 27 mars 2013 1 (2) Datum 2013-03-27 Kommunstyrelseförvaltningen Niklas Thelin 0155-381 22 072-212 78 20 niklas.thelin@oxelosund.se Demokratiberedningen 27 mars 2013 Närvarande Catharina Fredriksson Bo Höglander Mattias

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Riktlinjer för medborgardialog

Riktlinjer för medborgardialog Riktlinjer för medborgardialog Innehåll 1. Bakgrund och syfte 2. Principer för medborgardialog i Ronneby kommun 3. Dialogmodellen 4. Vad vill vi uppnå? 5. När i beslutsprocessen ska vi föra dialog? 6.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

Samtalstonen i politiken. Ett diskussionsunderlag för förtroendevalda i kommuner och landsting

Samtalstonen i politiken. Ett diskussionsunderlag för förtroendevalda i kommuner och landsting Ett diskussionsunderlag för förtroendevalda i kommuner och landsting Politiken har blivit en tuff arena, även lokalt. Var tredje ledamot i landstings- och kommunfullmäktige under förra mandatperioden drabbades

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN 1 (5) UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2016-03-23 14 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum 2017-03-30 Beteckning

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Motion från Miljöpartiet (MP) om bättre villkor för småbarnsföräldrar att engagera sig politiskt

Motion från Miljöpartiet (MP) om bättre villkor för småbarnsföräldrar att engagera sig politiskt UTDRAG 1 (4) Sammanträdesdatum 2013-11-27 Kommunstyrelsens personaldelegation 33 Motion från Miljöpartiet (MP) om bättre villkor för småbarnsföräldrar att engagera sig politiskt Dnr KS 2013/0543 Handlingar

Läs mer

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN

Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Samarbete över partigränserna INTERVJU MED KATRINEHOLMS KOMMUN Katrineholms kommun S+M en politisk bomb I Katrineholm hade Socialdemokraterna haft egen majoritet i 90 år när medborgarna gick till val år

Läs mer

Dialogforum Tullinge

Dialogforum Tullinge 2011-08-23 Dialogforum Tullinge Innehållsförteckning 1. Inledning....1 2. Kritik mot dialogforum Tullinge...2 2.1 Ett konkret exempel - Kulturhus i Tullinge.....4 2.2 Tullingepartiets inställning till

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om lokal politisk information i den största kommunen i alla län och regioner Juni 21 Inledning I september i år är det val.

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Översiktsplan - förankring för acceptans och igenkännande. Lars Olson, planeringschef

Översiktsplan - förankring för acceptans och igenkännande. Lars Olson, planeringschef Översiktsplan - förankring för acceptans och igenkännande Lars Olson, planeringschef Botkyrka en del av Stockholmsregionen 88 000 invånare En av Sveriges yngsta befolkningar medelålder 37 år En av Sveriges

Läs mer

Södermöres Medborgarpanel

Södermöres Medborgarpanel Södermöres Medborgarpanel 30 april-7 maj 2013 Tema: Principer för medborgardialog Metod: E-enkät 1 Svarsfrekvens 55 av 136 har svarat, svarsfrekvens 40,5 % Enkät februari 2013, tema service; 66% Enkät

Läs mer

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning

Kommunstyrelsens beredning ~\t::a.~sj i'\ Kommunchef + motion for handläggning Gagnefs kommun Kommunfullmäktige Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum 2013-09-30 Dnr 2013:701/00 Sida 17 Kf 109 Motion om ny politisk organisation Kommunfullmäktiges beslut 1. Remittera motionen till

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog

Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog Medborgarpanel 4 2015 Medborgardialog Är du man eller kvinna? Man 26 46,4 Kvinna 30 53,6 Din ålder? 30 år eller yngre 1 1,8 31 50 18 32,1 51 65 23 41,1 66 år eller äldre 14 25 Vilka av följande möjligheter

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Politisk Målsättning 3 (8)

Politisk Målsättning 3 (8) 2013-10-04 2 (8) Innehåll Politisk Målsättning... 3 Kommunikativa målgrupper... 5 Vår bild av verkligheten... 6 Politiska prioriteringar... 6 Vår bild av oss... 7 Våra kännetecken... 8 Praktiska prioriteringar...

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315 POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar

Läs mer

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449

Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i Falkenbergs kommun. Dnr KS 2012-449 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-01-29 23 Motion om sänkt rösträttsålder till 16 år i kommunalvalet i. Dnr KS 2012-449 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

Dialogforum special Tumba om utredningen av en eventuell kommundelning

Dialogforum special Tumba om utredningen av en eventuell kommundelning MINNESANTECKNINGAR 1 [5] Redaktionen 2011-11-29 Referens Marianne Wladis Dag och tid 18.30 Plats Närvarande Ej närvarande Tumba gymnasium Maria, Sonia, Heidi Noomi, Berit, Nirlep, Karin 10 boende, 6 män,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget

Medarbetarskap i Umeå kommun. Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Medarbetarskap i Umeå kommun Vi tar ansvar och visar engagemang för det egna och det gemensamma uppdraget Inledning Vi som arbetar i Umeå kommun har ett viktigt uppdrag: att bidra till ett gott liv i Umeå

Läs mer

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING

11. MEDBORGARDIALOG OCH SAMRÅD I KOMMUNER OCH LANDSTING Yttrande 2016-06-09 Dnr: Ku2016/00088/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Kontaktperson: Gabriel Johansson, 070-874 93 30, gabriel@sverigesungdomsrad.se Svar på remiss angående "Låt fler forma framtiden"

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNIKATIONSPOLICY Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012 KOMMUNENS MÅL, AKTIVITETER OCH BESLUT STRÄVAR MOT ATT NÅ DEN GEMENSAMMA ÖVERGRIPANDE VISIONEN FÖR ÅR 2020 DET GRÖNA OCKELBO VI

Läs mer

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola Emmaboda - Sydöstra Sveriges närmaste ort Från Emmaboda når du sydöstra Sveriges

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Sunnemodellen. Läs mer om det nya tankesättet på sista sidan.

Sunnemodellen. Läs mer om det nya tankesättet på sista sidan. Sunnemodellen Inledning Varför medborgardialog? Det vi vinner på medborgardialog är att vi får fler infallsvinklar och kan finna nya oväntade lösningar. Vi får bättre underlag och förståelse för beslut

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet 2014-2018 Beslutad av förbundsstyrelsen i november 2014. Kommunikationsstrategin gäller förtroendevalda och medarbetare i Vårdförbundet. Kommunikationsstrategin

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar INSPIRATIONSMATERIAL - Ungdomar Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material som du kan använda för att påverka något du tycker är fel eller försöka genomföra

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET!

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Nu är det snart skolval! Hösten 2010 hålls riksdags-, landstings- och kommunalval samtidigt

Läs mer

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande Ett steg fram Vilka möjligheter du har till jobb, bostad och utbildning varierar mycket beroende på exempelvis din hudfärg, kön och sexualitet, vilken klass du kommer ifrån och vilken funktionsförmåga

Läs mer

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete

Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete 2012-02-14 Vårt Skellefteå handlingsplan för kommunens demokratiarbete Innehåll Sida 1 Inledning 3 2 Demokratiberedningens uppdrag 3 3 Mål och syfte 3 4 Åtgärder och aktiviteter 2012 4 4.1 Utvecklad medborgardialog

Läs mer

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Inledning Regionförbundet Sörmland har funnits sedan 2003. En interrimstyrelse tillsattes för de förberedande aktiviteterna och den 12 juni ägde

Läs mer

Medborgardialog som del i styrningen.

Medborgardialog som del i styrningen. Medborgardialog som del i styrningen kjell-ake.eriksson@skl.se 1 Kongressbeslut 2011 SKL ska stödja medlemmarna i arbete med att utveckla dialogen med medborgarna och att integrera resultat i styrprocesser

Läs mer

Dialogforum special Tumba om utredningen av en eventuell kommundelning

Dialogforum special Tumba om utredningen av en eventuell kommundelning MINNESANTECKNINGAR 1 [5] Redaktionen 2011-11-29 Referens Marianne Wladis Dag och tid 18.30 Plats Närvarande Ej närvarande Tumba gymnasium Maria Brodin (S) Nooshi Dagostar (V) Nirlep Singh (S) Berit Larsson

Läs mer

Partierna och politikerna i medierna

Partierna och politikerna i medierna Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program 1 (7) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2010-04-20, 18 Uppdateras: 2015 Styrdokument för personalarbetet på samtliga arbetsplatser i Strömsunds kommun. Strömsunds kommun

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer