Systematiskt. Kvalitetsarbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Systematiskt. Kvalitetsarbete"

Transkript

1 Systematiskt Kvalitetsarbete Förskoleklass, grundskola, fritidshem Läsåret 2013/2014 Hummelstaskolan

2 1. Fakta om skolan Hummelstaskolan är en F-6 skola belägen ca 8 km väster om Enköping. Bebyggelsen i Hummelsta består huvudsakligen av villor, men även av hyreshus. Eleverna bor i närområdet samt på landsbygden runt Hummelsta. I närmiljön finns stora grönområden med skog och åkrar. Runt skolan finns en väl tilltagen skolgård med fotbollsplan, löparbana, längdhoppningsgrop, klätterställning, gungor och stora grönytor. Skolan har tillgång till två idrottshallar, en normalstor gymnastiksal och en stor idrottshall, vilket ger många fördelar och möjligheter till aktivitet och rörelse. I närheten av skolan finns också Borgvallens idrottsplats. Skolan har samarbete med Kyrkcentrum genom att ett antal elever deltar i kyrkans miniorverksamhet samt att elever i alla klasser erbjuds att besöka kyrkan som ett led i religionsundervisningen. Skolan samarbetar också med andra närliggande företag. Organisation Grundskolan leds av en rektor och är organiserad i tre arbetslag F-3, 4-6 och Prest- Spec samt dessutom i två spårlag F-6. F-3 och 4-6 är de fasta arbetslagen i vilka Prest-Spec går in i på begäran. Arbetslagen arbetar stadierelaterat i det vardagsnära arbetet. I spår- och arbetslag ingår personal från förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg. Spårlagen arbetar med övergripande frågor som rör hela verksamheten. Lagen leds av arbetslagsledare. Fritidshemmets verksamhet samordnas av en fritidssamordnare. Arbetslagsledare och fritidssamordnare utgör tillsammans med rektor skolans pedagogiska ledningsgrupp. Hummelstaskolan har ett väl integrerat fritidshem och förskoleklass. Sammanlagt har skolan nio klasser i åk 1-6 samt en förskoleklass organiserad i två grupper. Det är åldersblandade klasser i åk 2-3 och åk 4-5. Åk 1 och åk 6 är åldershomogena. Undervisningen bedrivs timplanelöst och har integrerat skolfritids under skoldagen i årskurserna 1 och 2. Under läsåret har skolan haft 206 inskrivna elever varav 130 varit inskrivna i skolbarnsomsorgen. Antalet medarbetare är 30. Genom föräldrarådet ges föräldrar möjlighet till en positiv delaktighet i skolans verksamhet. Lärare undervisar i de ämnen de är behöriga i eller har särskild kunskap i för att använda alla kompetenser till fullo. Samarbete mellan lärare sker inom stadierna genom arbetslag. Vi arbetar med utomhuspedagogik i matematik och NO samt genomför tematiska arbeten som en del av inriktningen på entreprenöriellt lärande. En specialpedagog arbetar handledande till lärare och övrig personal samt även med mindre grupper och enskilda elever. En speciallärare arbetar med mindre grupper och med elever i behov av särskilt stöd enskilt samt med svenska som andraspråk till enskilda elever. Under vårterminen har ytterligare en specialpedagog tillkommit genom att en förskollärare har vidareutbildat sig. Denna specialpedagog ersätter specialläraren som går i pension under sommaren. Vid några tillfällen under skolåret samlas alla elever och personal i stora idrottshallen för att bland annat ge eleverna möjlighet att uppträda med sång, musik, teater och dans. Föräldrar inbjuds att vara med. Skolan genomför även aktivitets- och friluftsdagar, t.ex. skoljoggen, spökbolls- och ballbouncerturnering, skid- och skridskoåkningdag i Bredsand, friidrottsdag på Enavallen. 2

3 Nära samarbete med hemmen genom föräldraråd, utvecklingssamtal med föräldrar samt gemensamma traditioner såsom luciafirande och julmarknad. En klass har en klassblogg, en annan klass har en sida på Facebook, musikläraren har startat en musikblogg, samtliga fritidsavdelningar har sidor på Facebook. Skolans förstelärare i engelska mot yngre åldrar bloggar med anledning av sitt uppdrag. Skolan har samarbete med Hummelsta förskola för att skapa en röd tråd och en bra övergång mellan förskola och skola. Vi har även samarbete med S:t Ilianskolan genom att elever i åk 6 har undervisning i moderna språk, hemkunskap och bild där, samt för en bra övergång till årskurs Beskrivning av det systematiska kvalitetsarbetet. Skolan är organiserad i arbetslag med en arbetslagsledare som leder arbetet i laget. Data och utvärderingar samlas in via arbetslagen och via enkäter som gjorts på elevoch medarbetarnivå samt från föräldraenkät som gjorts lokalt under läsåret. Hummelstaskolans kvalitetsredovisning har skrivits av rektor i samarbete med arbetslagen. Verksamhetsplanen har varit utgångspunkt för arbetslagens teamkontrakt. Verksamhetsplan och teamkontrakt innehåller slutmål och smartmål. Dessa mål har utvärderats och utgör ett viktigt underlag för skrivandet av kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen har tagits fram i en process från individnivå till organisationsnivå. Varje arbetslag utvärderade måluppfyllelsen i sina teamkontrakt. Denna utvärdering grundade sig i den enskilda medarbetarens utvärdering av sina individuella mål, i de fall sådana mål är uppsatta. Som underlag i utvärderingen användes dels elevresultat, till exempel uppföljning av läsutveckling, nationella prov och Prim-tester, dels enkätresultat från skolans egen trivselenkät till elever och föräldraenkät samt enkät genomförd på kommunnivå till lärare och fritidspersonal. Utifrån arbetslagens utvärderingar och gemensamt arbete på APT sammanställde rektor kvalitetsredovisningen. Föräldrar har deltagit i kvalitetsarbetet genom den föräldraenkät som skolan genomförde i december Skolan har även genomfört en trygghets- och trivselenkät med eleverna två gånger under läsåret som också utgör en del av underlaget. 3

4 3. Förbättringsområden från föregående kvalitetsredovisning Öka måluppfyllelsen, särskilt i svenska och matematik. Fortsatt arbete med värdegrunden utifrån trygghets- och trivselenkät. Implementering av Likabehandlingsplan och Hummelstastilen måste intensifieras. Det förebyggande och aktiva arbetet för en trygg skolmiljö behöver öka. Intensivt arbete vid varje termins början. Särskilt utsatta områden är omklädningsrum, matsal, raster, skolgård. 100% av eleverna i Hummelstaskolan ska uppleva att de behandlas bra av sina kamrater. Förbättrat språkbruk och attityder. Gemensam värdegrund över tid. Trygghet och trivsel i skolan. Ett vänligt och tillåtande klimat. En harmonisk arbets- och lärandemiljö. Dialog och positiv samverkan mellan personal-elever-föräldrar kring elevers skolgång och måluppfyllelse KASAM och Vi-känsla. Förbättra elevernas arbetsro. Ytterligare utveckla arbetet med utomhuspedagogik. Samverkan skola fritids skolfritids förskoleklass. Ökat samarbete mellan kollegor och klasser. Ta tillvara varandras ämneskompetenser. Ge feedback. Bättre samverkan mellan klasserna. Införande av miljögrupp. Städning av korridorer och grupprum. Kvarglömda kläder hanteringen - torkning av kläder. Planering och uppdelning av arbetet vid genomförande av NP i åk 3 och åk 6. Utveckla det entreprenöriella förhållningssättet och lärandet. Kompetensutveckling för all personal. Förbättra kontinuiteten i elevrådets möten. Koppla samman med klassråden i de olika klasserna. Se över datortillgången och systematiskt utöka och uppgradera maskinparken samt programvaran. Högre grad av individualisering i undervisningen. Återkoppling av rektor/spec.pedagog efter klassrumsbesök. Färdigstallande av ämneskraven i resp. årskurs. Delge ny personal hur långt vi har kommit i arbetet. Ge elever på alla nivåer lärande utmaningar. Samarbetet med högstadet (S:t Ilian) när det gäller åk 6 eleverna, beträffande bl.a. resultat och måluppfyllelse samt frånvaro. Utveckla storsamlingarna så att eleverna själva kan få ta större ansvar för innehållet. Bör innehålla fler presentationer av redan utfört arbete och färre aktiviteter där nya saker tränats in. Planera och genomföra elevens val som utgår från eleven och ger denne möjlighet att fördjupa sig inom något ämnesområde. Förbättra elevernas delaktighet och inflytande över elevens val. En presentation av förskoleklassens arbete. Rastlekar och ledning av dessa. 4

5 Prioriterade utvecklingsområden utifrån statliga styrdokument Elever i vår skola når målen. Alla elever ska känna sig trygga och ha studiero. Hummelstaskolan ska utveckla en god arbetsmiljö. Personal, elever och föräldrar ska uppleva att vår organisation och vårt pedagogiska arbete ger goda resultat. 4. Uppföljning av mål läsåret 2013/2014 Enhetens slutmål Koppling till styrdokument Elever i vår skola når målen. 9 kap. Förskoleklassen Utbildningens syfte 2 Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Undervisningen är strukturerad och innebär ett aktivt lärarstöd för eleverna såväl i helklass som enskilt (5 kap. 2 skolförordningen Lgr 11, 2.2 Övergripande mål och riktlinjer, Kunskaper) -Lärarna ger uttryck för att de stärker elevernas vilja att lära och deras tillit till den egna förmågan (Lgr Övergripande mål och riktlinjer, Kunskaper, riktlinjer / Lpo Mål och riktlinjer, Kunskaper, riktlinjer) Lärarna anpassar undervisningen efter elevers behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande (1 kap. 4 skollagen, Lgr 11 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, Lgr Övergripande mål och riktlinjer, Kunskaper, riktlinjer / Lpo 94 1 Skolans värdegrund och uppdrag, En likvärdig utbildning, 2.2 Mål och riktlinjer, Kunskaper, riktlinjer) Lärarna ger elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling (3 kap. 3 andra meningen skollagen) Särskilt stöd ska ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till (3 kap. 8 tredje stycket och 10 skollagen) 14 kap. Fritidshemmet Utbildningens syfte 2 Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan och särskilda utbildningsformer som skolplikt kan fullgöras i. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. 4 kap. Kvalitet och inflytande Inflytande och samråd Allmänt om barnens och elevernas inflytande 5

6 Aktiviteter på ledningsnivå Aktiviteter i verksamheten 9 Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas. Tid för lokal pedagogisk planering med röd tråd mellan årskurserna. Höja kompetensen i matematik genom Matematik-lyftet. Utbildning i EPL för all personal. Enstaka medarbetare deltar i 7,5 hp kurs i EPL. Annan kompetensutveckling för all personal. Elevråd. Matematiklyftet. Har genomförts under året med alla undervisande lärare i matematik. Det kommer att fortsätta nästa läsår, men på halvfart. De deltagande lärarna upplevde att det var tidsbrist i genomförandet av uppgifterna. En lärare som inte hade möjlighet att delta går ma-lyft nästa läsår. EPL. All personal har deltagit i utbildning i entreprenöriellt lärande. LGr11 för förskollärare i förskoleklass. Kompetensutveckling. Möjligheter till kompetensutveckling utifrån olika behov hos personalen har beviljats, t.ex. tid för 7,5hp EPL-kurs för fyra lärare. Kurs om olika funktionshinder till elevassistenter. Kurs i Bravkod till en lärare. Två lärare har gått lärarlyft i engelska. Skolan har betalat kurslitteratur. Elevråd. Fler möten och bättre kontinuitet på ht än under vt på grund av tidsbrist. Eleverna önskar fler möten. LPP och arbete med röda tråden. Arbete inom området har förekommit, men har inte varit prioriterat under året. Behöver utvecklas nästa läsår. Karriärtjänster: En förstelärare i engelska för yngre åldrar utsågs inför läsåret. Försök till variation av arbetssätt för att tillgodose elevernas olika inlärningsstilar har gjorts i alla klasser. All undervisande personal i matematik deltar i matematiklyftet där syftet är högre måluppfyllelse i matematik. Lärare träffar en handledare 1gg/vecka för samtal kring inläst material, genomförda uppgifter i klasser. Förskollärarna i förskoleklass har utbildning i LGr11, som kommunen anordnar, tillsammans med förskollärare från andra skolor under läsåret. Utbildning i entreprenöriellt förhållningssätt har pågått under året och omfatta all personal. Fyra lärare har även gått 7,5hp kurs på högskolan. Övrig fortbildning som har förekommit är: Två lärare har gått lärarlyft II i engelska. Idrottslärare har fått utbildning hos SPSM angående elever med synnedsättning. En lärare har förstelärartjänst med inriktning och arbetar med inriktning engelska yngre åldrar. En lärare går utbildning i NO/teknik ute. En lärare har utbildat sig i Bravkod. En fritidspedagog har deltagit i retorikutbildning. Elevassistenter har fått handledning av specialpedagog under läsåret. Fritidspersonal och elevassistenter har deltagit i kurser om olika funktionshinder. Uppföljning av elevernas utveckling och resultat i InfoMentor. Vi har ambition att löpande skriva in skriftliga omdömen i samtliga ämnen i Infomentor. Elever och föräldrar informeras om hur det går i de olika ämnena i samband med 6

7 utvecklingssamtalen. På grund av lagändring lämnas det bara ut ett skriftligt omdöme per läsår, men två utvecklingssamtal genomförs ett muntligt och ett med skriftligt omdöme/iup som underlag. Åtgärdsprogram skrivs vid behov. Elever i årskurs 6 får sina betyg istället för skriftliga omdömen och IUP. De erbjuds utvecklingssamtal 2ggr/läsår. Lärarna i åk 1-6 hjälps åt med genomförandet av de nationella proven under vårterminen. Även fritidshemmets personal har stöttat upp i mån av möjlighet. Vi har arbetat för en ny form för samverkan mellan skola och fritids. Samverkan är planerad och spontan. Samarbete mellan skola och förskoleklass kommer att inledas under hösten. Arbete för att öka arbetsron sker i alla grupper. Resurser fördelas med syfte att öka arbetsron när det behövs. Vi lägger ned mycket tid på att hitta fungerande arbetsgrupper, detta görs i samarbete mellan fritids, förskoleklass och skola. Elevhälsan har deltagit i arbetet det gäller beslut om gruppsammansättningar och gruppförändringar. Elevernas delaktighet och inflytande i utbildningen ska öka, men vi upplever att många elever vill undervisningen serverad. Det är viktigt att uppmuntra och bejaka eleverna när kommer med egna förslag. 4-5C har varit aktiva med sin klassblogg vilket har varit en meningsskapande aktivitet för eleverna. Genom arbetet med bloggen har de bearbetat flera delar ur den nya samlade läroplanen (Lgr 11) samt ökat känslan av samhörighet vilket har stor betydelse för den värdegrund vi står för. Bloggen har dessutom deltagit i tävlingen Webbstjärnan, vilket skapat en än mer motivation hos eleverna. Elevens val, elevrådet, klassråd och skoltidningen ger en möjlighet till inflytande. Under året kommer vi att diskutera formen för klassråd och elevråd. Elevensval tema har varit Människans prestationer där eleverna har fått bl.a. planera ett äventyr där de fick arbeta fram vad som behövdes/ tänkas på i genomförandet av äventyret. Samarbete med bibliotekarien bidrar till ökad läsutveckling/läsförmåga. Läsning och läsförståelse är prioriterat och tid ska läggas på detta. Åk 1 har lagt mycket tid på detta. Biblioteksverksamheten har inte fungerat tillfredsställande p.g.a. minskad bibliotekstid, minskat anslag och sjukfrånvaro. Resultat Det entreprenöriella förhållningssättet (EPL) har ökat både i skolan och på fritidshemmet, även om antalet entreprenöriella aktiviteter inte nödvändigtvis har ökat. All personal har deltagit i en utbildning och fyra lärare har gått kurs i EPL på högskolan. Vi har fokuserat på att främja samarbete, inflytande, delaktighet och lösningsfokuserat tänkande. Vi har genom matematiklyftet förändrat vår undervisning i årskurserna 4-5 genom att lägga in problemlösningsuppgifter i grupp. I åk 1-3 har arbetet med matematiklyftet haft en positiv inverkan där lärarna har frångått från matematikboken och använt denna mer som en färdighetsträning. I vår utvärdering framkom att vi önskade arbeta med problemlösningsmodulen i långsammare takt. Vårt önskemål grundar sig i att få tid till reflektion och tid till att utveckla undervisningen genom att pröva och ompröva olika uppgifter och metoder. Detta för att eleverna ska möjliggöras att fördjupa sina matematikkunskaper. 7

8 På grund av tidsbrist har det inte fungerat som det var tänkt med kontinuerlig uppföljning av elevernas resultat och lärande i InfoMentor i samtliga ämnen. PRESTlärarna tar hänsyn till kunskapsmålen i svenska och matematik i samarbete med klasslärarna när de gör sina pedagogiska planeringar. Vi arbetar med det centrala innehållet för att säkerställa en röd tråd genom grundskolans tidigare år. Genom genomförandet och bedömningen av nationella proven i åk 6 delades upp mellan lärarna på skolan har de fått bättre inblick i vad de nationella proven och dess kunskapskrav innebär. Sambedömning av NP i åk 6 inom skolan och NP i åk 3 med andra skolor i kommunen har bidragit till att lärarna har utvecklat sin bedömningsförmåga. Diskussioner om genomförande och bedömning behövs fördjupas under nästa läsår. NP resultatet är beroende av genomförandet och bedömning/sambedömning. Diskussion om tolkning av riktlinjer behövs inför nästa år. Med hjälp av materialet vi tar fram gällande det centrala innehållet och progression år till år i varje ämne, minskar sannolikheten att eleverna inte fått undervisning i varje ämne. Kontinuitet ger eleverna trygghet och stabilitet. Trots ihärdiga försök har vi inte lyckats fram till vårt mål på 100% måluppfyllelse. 50% av eleverna i åk 6 nådde inte godkänt i alla delprov i nationella proven. Utfallet blev följande i åk 6: Resultat NP Resultat Betyg Matematik: 86% Matematik 86% Svenska : 86 % Svenska 65% Engelska: 79% Engelska 65 % Religion 86% Religion 93% Kemi 86% Kemi 93% Samarbetet med fritids har fungerat bra mellan åk 1 och fritids, men mycket tid har gått bort. Det har varit varierande samarbete fritids och 2-3:orna, bl.a. på grund av brist på tid för samplanering och personals frånvaro av olika slag. Analys Vi har inte nått fram till målet att alla elever ska klara alla delprov i de nationella proven. Det gäller både i åk 3 och åk 6. Många elever har gjort bra ifrån sig utifrån sina förutsättningar och vi har arbetat för att alla elever ska nå målen. NP i åk 3 kan i vissa fall vara problematiska att genomföra p.g.a. att vi är för få personal som kan ta hand om undervisningen i åk 2. Därför är det viktigt att utveckla samarbetet med fritids och möjligheter som finns för personalen på fritids att stötta. Vi ser också att fler diskussioner kring genomförandet och bedömningen av nationella proven behöver ske mellan flera skolor i kommunen. Instruktionerna om hur proven ska genomföras och bedömas tolkas olika på skolorna. Under läsåret har åk 6 bestått av 14 elever. Det har varit många lärarbyten (både ordinarie och vikarier) och klassbyten för eleverna under hela deras skoltid p.g.a. den åldersblandade organisationen, vilket lett till minskad studiero och möjligheter till lärande. Flera elever har dyslexi och andra svårigheter. Eleverna har arbetat hårt i samtliga ämnen under året. I nationella proven har de elever som har rätt till särskilt stöd fått det stödet. I svenska var det framförallt skrivdelen som var problematisk. Trots detta fick en del elever ändå E i det sammanvägda provresultatet. Detsamma gällde i ämnet 8

9 engelska. I de övriga ämnen nådde 100% av eleverna målen för minst E-nivån. Trots det låga resultatet har många elever lyft sig avsevärt under läsåret. Vi diskuterar om den delvis åldersblandade organisationen (åk 2-3 och åk 4-5) ger upphov till försämrad kunskapsutveckling genom att halva gruppen byts ut varje läsår (ibland även lärare), vilket i sin tur skapar oro i klasserna och ca en termin går åt till att skapa ett lugnt, harmoniskt och kunskapsutvecklande inlärningsklimat för eleverna. Föräldrar har uttryckt kritik mot detta i enkät. Försök till variation av arbetssätt för att tillgodose elevernas olika inlärningsstilar har gjorts, men inte säkert att man når alla. Det är lätt att man fastnar i sitt eget arbetssätt. Ett sätt att nå flera är då att byta klasser/ grupper med varandra. Lärare är också olika bra på att variera sig i olika ämnen. Stora klasser gör det svårt att nå alla. Det entreprenöriella förhållningssättet (EPL) har ökat både i skolan och på fritidshemmet, även om antalet entreprenöriella aktiviteter inte nödvändigtvis har ökat. Det är svårt att hitta tid i de olika personalkategoriernas scheman för gemensamma aktiviteter över tid. Vi lägger ned mycket tid på att hitta fungerande arbetsgrupper, detta görs i samarbete mellan fritids, förskoleklass och skola. Samarbetet med fritids har fungerat bra mellan åk 1 och fritids, men mycket tid har gått bort. Det har varit varierande samarbete fritids och 2-3:orna, dels p.g.a. sjukskrivningar, barnledighet och semestrar, dels brist på tid för samplanering. Mer samplanering skola-fritids krävs för att främja elevernas inlärning, utveckling och resultat. Åk 4-6 har inte använt samverkan mellan skola fritids. Detta p.g.a. en del schematekniska svårigheter. En orsak har även varit att vi inte haft naturligt att ha denna samverkan. Elevers delaktighet. Fortsatt arbete krävs att få eleverna att komma med egna förslag på hur delaktigheten ska kunna öka. Ökad arbetsro ger eleverna möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande. Delaktighet och inflytande ses som en progression och vi utgår från elevernas förmåga. Förbättra, bevara och bevaka Klassråd-Elevråd. Det har varit för få klassråd och elevråd p.g.a. tidsbrist. Matematiklyftet har lett till utveckling och förbättrad undervisning, men det behöver fördjupas och pågå längre tid för att man ska kunna utläsa framgångar i elevresultaten. Diskussioner om genomförande och bedömning av nationella proven i åk 3 och 6 behövs fördjupas under nästa läsår. Både inom skolan och med andra skolor. Kontinuerlig uppföljning av elevernas resultat och lärande i InfoMentor i samtliga ämnen behöver utvecklas. Behörighet saknas i följande ämnen: Hem- och konsumentkunskap, moderna språk och bild (köps in till årskurs 6). Vissa av de behörigheter vi har används inte ändamålsenligt inom alla ämnen. Ett sätt att åtgärda detta är att lärare på ett stadium undervisar i sina ämnen inom hela stadiet. Vi behöver utveckla arbete med att undervisa de ämnen vi är behöriga i. En möjlighet skulle kunna vara att alla lärare har samma undervisningstid för att kunna nyttja allas kompetenser. Vi måste även ta i beaktande hur det ser ut runt de enskilda klasserna utifrån behov, resurser, ledarskap, antal elever mm. 9

10 Genom matematiklyftet har undervisningen förändrats och fått en positiv inverkan där lärarna har kunnat frångå matematikboken. Det har dock varit för högt tempo i matematiklyftet och skapat stress hos lärarna. Elevens val, elevrådet, klassråd och skoltidningen ger en möjlighet till inflytande. Under året kommer vi att diskutera formen för klassråd och elevråd. Det har varit för få klassråd och elevråd, behöver utvecklas. Vi ska i de pedagogiska diskussionerna lyfta olika inlärningsstilar. Vi stödjer varandra i ett utvecklande arbetssätt och delar med oss av olika arbetssätt och aktiviteter. Vi tänker på att utgå från elevernas intressen samt att stimulera olika sinnen. Eleverna ges möjlighet att lära i olika miljöer, t.ex. ute, inne, fritids m.m. Vi lägger tid på att lära känna eleven och på så vis upptäcka styrkor och utvecklingsområden. Vi behöver bli bättre på att delge varandra idéer, exempelvis på lärarkonferens eller arbetslag. Assistenterna kan uppmärksamma dolda intressen hos elever och grupper och att föra denna kunskap vidare till klasslärare och fritids. Viktigt att få regelbunden tid till reflektion med assistenterna för att kunna diskutera och planera undervisningen. Vi behöver tillämpa andra typer av pedagogik än katederundervisning, Varierande undervisningsformer, ex IKT. Ta till vara varandras kompetenser genom ämnesuppdelad undervisning. Ta till vara elevernas intressen genom delaktighet och dialog. IKT behöver vidareutvecklas inom undervisningen men vi saknar resurser för detta. Vi önskar utbildning inom Smartboard och IKT. Vi hoppas att det kommer att vara till fördel för oss med kommunens nya plattform. För att kunna uppnå vissa kunskapskrav behöver vi ha lättillgängliga kameror, datorer, skrivare, scanners osv. Den röda tråden i centrala innehållet inom SO och NO behöver utvecklas. Det behöver dokumenteras mer tydligt för att nya lärare lättare ska kunna komma in i arbetet. Under nästa läsår kommer vi att arbeta utifrån ett årshjul där vi har gjort en grovplanering för att synliggöra vårt arbete och visa på toppar i arbetsbelastningen. Enhetens slutmål Koppling till styrdokument Aktiviteter på ledningsnivå Alla elever ska känna sig trygga och ha studiero. Lgr 11 2:1 Normer och värden Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, respektera andra människors egenvärde. Skolmiljön vid skolenheten präglas ska präglas av trygghet och studiero (5 kap. 3 skollagen, Lgr 11 1 skolans värdegrund och uppdrag, God miljö för utveckling och lärande / Lpo 94 Vid skolan ska bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever (6 kap. 6 skollagen, Lgr Övergripande mål och riktlinjer, Normer och värden / Lpo Mål och riktlinjer, Normer och värden) Hummelstastilen, värdegrundsdiskussioner i personalgruppen. Medarbetarsamtal, klassrumsbesök, feedback, kollegiestöd och observation, 10

11 Aktiviteter i verksamheten Elevhälsan arbetar konsultativt och förebyggande. Alla pedagoger ska planera in värdegrundsarbete varje dag under veckan utifrån Likabehandlingsplanen och värdegrunden som formuleras i Hummelstastilen. Värdegrundsarbetet Värdegrundsarbete sker på olika sätt i klassrummen, på fritids och i förskoleklassen under läsåret både förebyggande och direkt efter händelser. Vi arbetar med Planen mot diskriminering och kränkande behandling med eleverna på olika sätt. Dagliga värdegrundssamtal förs med eleverna. Planen mot diskriminering och kränkande behandling presenteras föräldramötena och i elevgrupperna. Mer arbete på hösten än på våren. Går alltid att göra mer. Värdegrundsarbete integreras i ämnena (vi tänker på att ta in värdegrundsarbetet i de pedagogiska planeringarna). Fritids och skola samarbetar kring värdegrundsfrågor. Likabehandlingsgruppen arbetar även med händelser som sker på fritidstid. Förskoleklassen arbetar med materialet Livsviktigt. År 1 arbetar med filmerna Vara Vänner och har efterföljande värdegrundssamtal. År 3 arbetar med materialet Tolerans. Temaveckor ( Kompisveckor ) kommer att innebära intensivt arbete med värdegrund. Fritidsavdelningen Korallen arbetar med värdegrund dagligen i samlingarna. De har valt att fokusera på fyra områden; eget ansvar, bra kamrat, vårdat språk, våga ta ansvar för det man gjort. Fritidsavdelningen Örnen har samlingar när eleverna kommer. De samtalar om hänsyn och respekt. Fokus ligger på att eleverna ska finna ro på eftermiddagarna. Fritidsavdelningen Akvariet har valt att fokusera på mellanmålen. Målet är att det ska vara lugn och ro i matsalen. Sedan kommer andra områden att få fokus. Arbetet är temainriktat och utgår från Hummelstastilen. Bra relationer är en utgångspunkt. Affischen Hummelstastilen är uppsatt på avdelningen. Vi pratar om vad arbetsro innebär och uppmuntrar till att visa varandra respekt. Alla klasser utarbetar klassrumsregler utifrån Hummelstastilen och Likabehandlingsplanen. Även förskoleklassen utarbetar trivselregler. Varje klass har haft sina egna klassrumsregler. Det har fungerat olika bra i olika klasser. Viktigt att påminna om de regelbundet. Trivsel i matsalen Klasserna deltar i Matsalskurs. Vi pratar om vikten av trivsel i matsalen. Klasserna gör upp matsalsregler vad gäller torkning och avdukning. Förskoleklassen och år 1 har bestämda platser. Även 2-3:orna har haft bestämda platser. Det har inte alltid varit samma bord i matsalen, men däremot har man suttit med samma kamrater. Det vore bra ifall man kunde få samma bord alla gånger, lättare för barn med särskilda behov. Vuxennärvaro Vi tänker på att visa vuxennärvaro i olika situationer. Vi är uppmärksamma på hur vi bemöter eleverna när de uttrycker problem som de ställs inför. Vi försöker undvika att bagatellisera. Några lärare möter upp sina elever vid omklädningsrummet och är med där. Elevassistenter är närvarande utifrån behov. Förskoleklassen har vuxennärvaro i omklädningsrummen på skolan och på badhuset. Idrottsläraren ser över sitt schema för att kunna ha uppsikt över omklädningsrummen. Vi ser att det är idrottslektioner som ligger i samband med lunch som är mest problematiska samt klimatet i pojkarnas omklädningsrum. 11

12 Arbetsro För att få en förståelse för vad elever anser vara en bra arbetsro måste vi diskutera detta med eleverna. Det är viktigt att vi vuxna sätter ord på när vi upplever att det är arbetsro för att synliggöra för eleverna vad det kan innebära. Eleverna utvärderar ofta arbetsron i sin skoldagbok men vi upplever att de svarar utifrån vad de tror att vi förväntar oss att de ska svara kring arbetsro t.ex. jag ska vara tyst, jag ska sitta still. Resultat Värdegrundsarbetet. Det innebär mer arbete på hösten än på våren. Det går alltid att göra mer. Värdegrundsarbete integreras i ämnena (vi tänker på att ta in värdegrundsarbetet i de pedagogiska planeringarna). Fritids och skola samarbetar kring värdegrundsfrågor. Likabehandlingsgruppen arbetar även med händelser som sker på fritidstid. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Genom föräldrarådsrepresentanter kan alla föräldrar ges möjlighet att delge sina åsikter vad gäller likabehandlingsplanens upprättande. Likabehandlingsplanen går ut på remiss i föräldrarådet under höstterminen. All personal skall vara lyhörd för föräldrars synpunkter. Elever skall ges samma möjlighet att påverka genom elevråd och klassråd. Omklädningsrum. Problematiskt i omklädningsrummen gör att det behövs mer vuxennärvaro där. Där händer ofta incidenter, bl.a. släcker eleverna belysningen för varandra och det blir kolsvart. I ämnet idrott och hälsa ingår även duschning. Det är en obekväm situation för eleverna inte enbart i de lägre årskurserna. Det behövs göras en fördjupad enkät inom området där vi mäter/ undersöker vad det är som gör situationerna obekväma. Eleverna upplever omklädningsrummen (duschrum) som ofräscha genom att de är slitna, missfärgade, med dålig lukt. Detta upplevs även av skolans personal. Matsalen. Genom klassråden och vid elevrådet har det framkommit att många elever upplever att matsituationen har försämrats på en del områden. En del upplever att de får ett sämre bemötande och att maten har försämrats eller inte är likadant smaksatt som tidigare. Elevrådet har träffat personalen i kök och matsal vid flera tillfällen och diskuterat maten. Kökschefen har bett att få veta vilka maträtter eleverna gillar och vilka som inte är populära samt eleverna har fått lämna listor med önskemat. Ibland har inte maten räckt till alla, de som äter sist har ofta fått annan mat och salladsbuffén varit urplockad. Borden har inte varit torkade när nästa klass kommit. Vattnet är ofta smutsigt när de sista skall torka borden. Vattnet måste bytas oftare. Matsalsvärdssystemet måste ses över, vilket också skett under året och blivit till det bättre. Däremot har maten undanplockad tidigt så att alla elever som velat har hunnit ta en andra omgång. Arbetsro. Arbetsron varierar i olika klasser, men generellt kan sägas att det har varit lugnare och ett mer arbetsvänligt klimat i de äldre årskurserna. I de åldersblandade 2-3:orna blev det nödvändigt med en omgruppering av elever under vårterminen, vilket i sin tur ledde till en delvis försämrad arbetsro för några klasser, men samtidigt bättre för vissa. Analys Värdegrund. Hummelstastilen har lyfts i några av klassrummen genom diskussioner kring vad den innebär. Detta skall göras även i övriga verksamheter. Värdegrundsarbete pågår kontinuerligt i alla verksamheter, vi nämner inte just Hummelstastilen men samtalen utgår från planen mot diskriminering och kränkande behandling samt Hummelstastilen. Vi funderar kring hur mycket vi behöver poängtera just namnet 12

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätra skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola 1-6, fritidshem. 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(5) 2014-02-20 Norrsätragrundsärskolas kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Grundsärskolan åk 1-6 och fritidshemmet är lokalintegrerade

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Lyrfågelskolan 4-9 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Lyrfågelskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012

Senast reviderad 2012-01-11. Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Senast reviderad 2012-01-11 Verksamhetsbeskrivning med arbetsplan för Lillgårdsskolans fritidshem 2011-2012 Presentation av Lillgårdsskolans fritidshem Lillgårdsskolans fritidshem består av tre avdelningar:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Trygghetsplan 14-15. Trygghetsplanen gäller för Hummelstaskolan. Ansvariga för planen Rektor Eva Wikberg. Planen gäller under perioden HT14-VT15

Trygghetsplan 14-15. Trygghetsplanen gäller för Hummelstaskolan. Ansvariga för planen Rektor Eva Wikberg. Planen gäller under perioden HT14-VT15 Trygghetsplan 14-15 Trygghetsplanen gäller för Hummelstaskolan Ansvariga för planen Rektor Eva Wikberg Planen gäller under perioden HT14-VT15 Datum för utvärdering av planen Juni 2015 Inledning Utbildningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsrapport för grundskolan 2013/2014 Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor Innehållsförteckning 1 ANALYS OCH UTVÄRDERING AV LÄSÅRET... 3 2 SYSTEMATISK UPPFÖLJNING... FEL! BOKMÄRKET

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitetsredovisning 2009 FRITIDSHEMMET Duvan Nybyholmsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Biträdande rektor Fredrik Besnard 2010-05-28 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat

Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014. Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Lokal verksamhetsplan för Järntorgsskolan 2013-2014 Alla elever som kommer till oss ska känna sig trygga och stimuleras till bästa möjliga resultat Verksamhetsplan Järntorgsskolan Nora kommun 2013-2014

Läs mer

Fjällängsskolans fritidshem

Fjällängsskolans fritidshem REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Fjällängsskolans fritidshem Gun Söderberg Königsson 2010 08 26 Innehållsförteckning Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar.

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan 1 (13) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Enöglaskolan 2 (13) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av handlingsplanen Enöglaskolans personal tar aktivt avstånd från alla former av

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Karolinerskolan och fritidshemmets

Karolinerskolan och fritidshemmets Karolinerskolan och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla elever i skolan har samma

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Valåsskolan Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Begränsning Vårt val av problem/område

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem 2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Fritidshem Datum: 2014-09-02 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö F-6 enhet Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Prästgårdsskolan Särskola 1-8 år 1 Innehåll: Tidsperiod sidan 3 Grundfakta sidan 3 Underlag och rutiner för att ta fram Kvalitetsredovisningen sidan 4

Läs mer

Kvalitetsrapport. Åtorps förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Mikael Johansson

Kvalitetsrapport. Åtorps förskoleklass. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Mikael Johansson Kvalitetsrapport Åtorps förskoleklass Läsåret 2012/2013 Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå

Läs mer

Arbetsplan 2014-2015

Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan 2014-2015 Brinells högstadium Grundskola och Grundsärskola Alla elever ska bli vinnare i sitt eget liv efter sina förutsättningar Brinells högstadiums Kvalitets- och Arbetsmiljöarbete 2014/15

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer