Hjärnans cirkulation. Artärer. Blodkärlen: Artärerna
|
|
- Carl-Johan Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hjärnans cirkulation Hickey s Bo Norrvings föreläsning, mars 2006 Hjärnan har en hög energiomsättning och behöver därför en riklig blodtillförsel. Hjärnan får cirka 750 ml blod/minut, dvs % av totalmängden blod som hjärtat pumpar ut i vila, via ett rikt kommunicerande artärsystem. Hjärnan försörjs av fyra pulsådrar, 2 på vardera sidan: De främre halspulsådrorna (arteria carotis) De bakre halspulsådrorna (arteria vertebralis) Artärer Aorta A. carotis communis som delar upp sig i två grenar i höjd med struphuvudet: A. carotis externa som försörjer ansiktet och skalpen A. carotis interna som bildar ett s kallat karotissifonen där en gren avgår till ögat. Huvuddelen går vidare in i skallkaviteten och förser nästan hela hemisfären med blod (ej occipitallob, del basala ganglier och övre diencephalon). Den delar sen upp sig i arteria cerebri anterior (förser hjärnans främre del) och anteria cerebri media (förser hjärnans laterala delar). Genom den främre kommunikanten (ramus communicans anterior) står de båda sidornas a. cerebri anterior i förbindelse med varandra. Blodkärlen: Artärerna A. basilaris A. carotis externa A. vertebralis interna communis Från nyckelbensartären (a. subclavia) utgår a. vertebralis som förlöper i en kanal i kotornas sidoutskott. Nedom örat har a vertebralis ett-s-format förlopp innan den går in genom foramen magnum. I läge med pons går den ihop med andra sidans vertebralartär och bildar arteria basilaris som svarar för blodförsörjningen till hjärnstammen och lillhjärnan. Basilaris övergår vid mesencephalon till a. cerebri posterior som försörjer de bakre delarna av hjärnhemisfärerna. Från varje sidas a. cerebri posterior avgår en gren, den bakre kommunikanten (ramus communicans posterior), till carotisartären.
2 Artärerna på hjärnans undersida A. cerebri anterior Circulus Willisii A. cerebri media A. cerebri posterior A. basilaris Vertebralartärerna Cirkulationen är även uppdelad i Den främre cirkulationen: a carotis och distala grenar såsom A. interna carotis A. cerebri media, belägen i fissura sylvii. Det är denna artär som ofta är involverad vid stroke (2/3 av alla stroke), det vi kallar mediastroke. A. cerebri anterior Den bakre cirkulationen: Vertebralartärerna Arteria basilaris Arteria cerebri posterior
3 De djupa blodkärlen i hjärnan A. cerebri media Små blodkärl till hjärnans djupa delar Den bakre cirkulationen i hjärnan: vertebro-basilaris A. basilaris Blodkärl till cerebellum Små blodkärl till hjärnstammen Det finns hos de flesta människor (men inte hos djuren) en förbindelse mellan främre och bakre cirkulationen, genom grenarna ramus communicans anterior och posterior som kan liknas vid en rondell kallad Circulus Willisii belägen vid synnervskorsningen. Tack vare denna kan vissa blodkärl ta över blodcirkulationen till ett visst område om ett annat blir tilltäppt. Här sitter många aneurysm. Hjärnartärerna delar upp sig i fina artärgrenar och följer Pia mater in i alla hjärnfåror.
4 Vener Hjärnans vener samlas i sinus sagittalis superior (som går subduralt och därför ofta är involverat i subduralhematom) ner genom foramen jungulare och via jungularisvenen till hjärtat. Hjärnans vener Foramen jugulare Sinus transversus Sinus sigmoideus Sinus sagittalis superior Sinus rectus Sagittalplan = mohikanens hårkamsplan. Sinustrombos leder till staspapill och huvudvärk.
5 Stroke Neuropsykologi kap 8 Bo Norrving 9/ Hickey s Krogstad, J. (2001) Stroke är samlingsnamnet för infarkter och blödningar i hjärnans blodcirkulation och beror på sjukdomsprocesser i kärlväggen som under skilda betingelser leder till cirkulationsstörningar. Incidensen för förstagångsinsjuknande är cirka / invånare och år. Infarkterna står för 85 % av alla stroke. Kliniskt för dem bägge är att det är mer eller mindre hastigt påkommen fokala (avgränsade) neurologiska symtom relaterad till patologiska processer i hjärnans kärlsystem. Infarkter är ett cirkulationsstopp oftast på grund av en trombos eller embolier vilket leder till ischemiskt område uppstår. Trombosen, som är vanligaste orsaken till infarkt, utvecklas långsamt: aterosklerostiska plack byggs upp successivt i kärlväggen, vanligen efter sårbildningar eller ojämnhet i blodkärlets vägg, som till sist blir en förträngning. Därför är det vanligt att infarkter inte sällan föregås av en TIA attack (transitorisk ischemisk attack) vilka är korta episoder (högst upp till 24 timmar, men oftast 5-10 minuter). Förut sågs inte TIA attacker som de varningsattacker de verkligen är. Embolier uppträder akut genom att fragment av plack eller tromboser av kardiellt ursprung följer blodstömmen och fastnar i hjärnans mindre blodkärl. Lakunära infarkter är mindre vanliga, kardiella emboli vanligast. De lakunära infarkterna påverkar kraft och känselbanorna och ger inga kognitiva symtom, dvs symtom rörande tänkande, intellektuella och mentala processer såsom språk, minnesfunktion och uppmärksamhet. Risken för att insjukna ökar exponentiellt med ålder. Medianålder för insjuknande är cirka 75 år. Stroke är den främsta orsaken till bestående funktionshinder hos vuxna och den tredje vanligaste orsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Högt blodtryck är en viktig påverkbar riskfaktor där risken ökar linjärt med stigande blodtryck, både systoliskt och diastoliskt. Diabetes ökar risken ca 3 gånger och rökningen en och en halv gång. Andra kända riskfaktorer är blodfetter och övervikt, framförallt hos män. Symtomen är beroende av var stroken sitter Oavsett om det är en blödning eller infarkt blir områden i hjärnan utan tillräcklig syretillförsel, anoxi. Ju längre tid blodtillförsel är strypt desto större är risken för att området ska bli nekrotiskt vilket leder till permanenta neurologiska bortfall. Tidigare trodde man att hjärnan skadades permanent redan inom 5 minuter helt utan blodflöde (anoxi) och 15 minuter vid nedsatt blodtillförsel (hypoxi). Senare forskning har visat att det kan ta många timmar innan hjärnskadan har utvecklats fullt. Detta har banat vägen för akuta behandlingar att skydda skadeutvecklingen i hjärnan. Då hjärnan är så specialiserad beror symtomen helt på var stroken sitter, dvs. vilket område det inblandade blodkärlet skulle försörja. De kliniska symtomen är ofta klassificerade utifrån vilket kärl som är involverad, t.ex carotis (främre cirkulationen) eller vertebrobasilaris (bakre cirkulation). I realiteten överlappar symtomen varandra oftare än de syns i enskild form. Nedan följer en uppdelning i olika former av infarkter först och därefter blödningar med respektive symtom. Infarkter i carotis-territoriet A. carotis interna Försörjer främre och mellersta delarna av hjärnan. Kraftnedsättning (pares) av den motsatta kroppshalvan (ansikte, arm och ben) Kontralateral känselnedsättning av ansikte, arm och ben Afasi om skadan sitter i den dominanta hemisfären Apraxi, agnosi och unilateralt neglekt om den sitter i den icke dominanta hemisfären Homonym hemianopsi
6 A. cerebri anterior Främre, övre och bakre delarna av hemisfären plus deras insidor. Den som påverkas minst ofta vid stroke. Om en tilltäppning skulle ske kan blodförsörjningen nämligen kompenseras. Om tilltäppningen är distal eller om blodförsörjningen från andra artären inte räcker till kommer det att leda till Paralys av kontralateral fot och ben Gångrubbning Känselbortfall i benet Förlångsamning i att genomföra volontära eller uppmanade rörelser Nedsatt spontanitet och intresse för omgivningen Kognitiv skada urininkontinens A. cerebri media ger samma symtom som a. carotis (se ovan) Infarkter i vertebrobasilaris-territoriet Stroke inom vertebrobasilaris-territoriet kan ge en mängd olika kombinationer av symtom. Vertebralartärerna och a. basilaris försörjer hjärnstammen (var kranialnervernas kärnor sitter) och lillhjärnan. A. vertebralis Wallenbergs syndrom (se nedan) lateralt medullärt syndrom Yrsel Nystagmus Dysfagi och dysartri Smärtor i ansiktet, näsan eller ögonen (n trigeminus) Ipsilateral känselnedsättning Ipsilateral facialispares Ostadighet och falltendens vid gång Koordinationsrubbning i arm och ben A. basilaris Quadriplegi (förlamning i alla fyra extremiteter) Medvetandesänkning Möjligtvis locked-in syndrom Anterior inferior cerebellär artärsyndrom också känt som lateral inferior pons syndrom och inkluderar yrsel, illamående, kräkningar, tinnitus och nystagmus. Ipsilateral sida: Konjugerad ögonmuskelförlamning Horners syndrom (triad: ptos, mios och insjunket öga; enophthalmus samt rodnad och upphävd svettningsförmåga på den sjuka ansiktshalvan ett uttryck för avbrott i de sympatiska nervbanorna) Kontralateral sida: Nedsatt smärt- och temperaturkänsel i bål, armar och ben. Kan även involvera ansiktet.
7 Posteriort inferiort cerebellärt antersyndrom (Wallenbergs syndrom) Ocklusionens läge involverar den laterala delen av medullan och ger följande symtom: Illamående och kräkningar Dysfagi och dysartri Horisontell nystagmus Ipsilateral Horners syndrom Cerebellära tecken såsom ataxi och yrsel Kontralateralt känselbortfall (smärta och temperatur) på bål, armar och ben. A. cerebri posteriort syndrom Dessa är mindre vanliga. Occipitalt och nedre/undre temporala strukturer såsom thalamus, lillhjärnskänkeln och övre hjärnstammen. Ger kontralateral hemianopsi, rumslig desorientering och visuell agnosi. Om temporala delar involverade påverkas även minnesfunktionen. Perifera områden: Hemianopsi Minnesfunktionsnedsättning Perseveration Syndefekter av olika slag (kortikal blindhet, visuella hallucinationen, mm) Centrala områden: Om thalamus är involverad: känselbortfall av alla kategorier, spontan smärta, intentionstremor och mild hemipares Om lillhjärnsskänkeln är involverad: Webers syndrom oculomotoriuspares med kontralateral hemiplegi Om hjärnstammen är involverad: Konjugerad ögonmuskelförlamning, nystagmus, påverkan på pupillfunktionen, ataxi och postural tremor. Blödningar Epiduralblödning Arteriell som regel då de kommer från hårda hjärnhinnans blodkärl a. meningea media. Uppstår ofta efter kraftigt slag mot huvudet till exempel i samband med trafikolycka och kan snabbt leda till livshotande intrakraniell tryckstegring. Subduralblödning Venös, vanligare än epidural, då den kommer från sinus venerna. Blodet samlas i mellanrummet mellan duramater och arachnoidea. Förloppet är ofta långvarigt och symtomen mindre dramatiska. Opereras ofta med god prognos. Subarachnoidalblödning Uppkommer från någon av hjärnans pulsådror på vilket det finns ett bråck (aneurysm) och som av någon anledning brister. Blod påvisas i 90 % av fallen med datortomografi, men små subaraknoidalblödningar syns inte säkert med denna undersökning: i dessa fall behövs lumbalpunktion för att säkert utesluta eller påvisa en subaraknoidalblödning. Symtom är akut och svår huvudvärk, ofta kallad blixthuvudvärk eller åskknallshuvudvärk, och sänkt medvetandegrad. Denna form av blödning är livshotande och sker oftast hos personer under 50-års ålder. Behandlingen är neurokirurgisk eller neuroradiologisk.
8 Putamenblödning inkluderar ofta capsula interna Kontralateral hemipares Kontralaterala hemisensoriska bortfall/nedsättningar Homonym hemianopsi Afasi/neglekt beroende på vilken hemisfär som drabbas Thalamusblödning Kontralateral hemipares Kontralateral hemisensoriska nedsättningar/bortfall Nedsättning av vertikal och lateral blickriktning Ponsblödning Locked-in syndrom påverkan på lateral ögonrörelse medvetandesänkning Cerebellär blödning Blödningar i lillhjärnan brukar ge akut yrsel, huvudvärk, och balanssvårigheter. Om blödningen ökar i storlek och blir mer än cirka 4cm stor kan den trycka på hjärnstammen och ge medvetandepåverkan och andra hjärnstamssymtom. Generell jämförelse mellan stroke på vänster kontra höger hjärnhalva Symtom från vänster hjärnhalva: Expressiv afasi eller Receptiv afasi eller Global afasi Intellektuell påverkan Förlångsammat beteende Påverkan på höger synfält Symtom från höger hjärnhalva: Spatial påverkan Neglect innebär speciella säkerhetsåtgärder Lättare distraherad Impulsivt beteende; uppenbart omedveten av följder Nedsatt bedömningsförmåga Påverkan av vänster synfält
9 Behandling Gås inte in på närmare här, se strokeschemat utformat av Maymara Aristoy och Gert Staaf. Alla patienter genomgår olika undersökningar för att få reda på var skadan sitter och varifrån den kommer för att förhindra ev. nya stroke. Tid är viktigt då ju längre det drabbade området är utan syre desto större blir skadan! Blodtrycket får inte sänkas för fort då kroppen gör en egen autoregelation. Hjärnans blodflöde är konstant dag som natt (så gott som) och om det sänks för mycket sänker vi blodflödet i hjärnan då hjärnans blodkärl är skadade och inte har samma förmåga att dilatera. Först när systoliska blodtrycket ligger på ges farmaka. Vi tror att blodsocker och feber är viktiga parametrar då det funnits samband vid djurförsök. Genomgående kan sägas att kontroller är viktiga: blodtryck (har det oftast varit högt innan insjuknandet och därför sätts farmaka in vilket vi måste kontrollera så det inte sänks för fort), om försämring sker påverkas medvetandegraden och pupillernas reaktion på ljus. Blodsocker och feber är som bekant också viktigt att följa. Till detta kommer den vanliga omvårdnadskontrollerna: andning, elimination, nutrition, aktivitet, kommunikation, psykosociala aspekter mm. Hur är de nu jämfört med igår? Var observant på förändringar! Rehabplaner är viktiga och kontakt med kommunen behövs ofta! För mer info om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder till de olika symtomen rekommenderas tabeller (26 4) (26 6) s i Hickey, The Clinical Practice of Neurological and Neurosurgical Nursing, 5th edition.
10 Hjärntumörer (tumor cerebri) Förord För alla neurologiska sjukdomar innebär diagnosen en start på en resa med osäkerhet, rädsla och hopp för patienten och dennes familj. Vardagen kan bli fylld av nya aspekter såsom ringa eller grav förlust av neurologiska funktioner, kognitiv svikt, behandlingsalternativ, livskvalitet och ibland till och med frågor rörande slutet av livet. För att ta hand om patienten och dennes familj på ett empatiskt, engagerat, hoppfullt och humanistiskt sätt måste vårdpersonalen ha en bred kunskapsbas men även specifika kunskaper. Vår förhoppning med denna skrift är att belysa den basala neuroanatomin och de fundamentala principer och koncept rörande epilepsi, Parkinsons sjukdom, stroke och tumörer i hjärnan för att stärka omvårdnaden av dessa patienter. Hjärntumör (tumor cerebri) Klassificeringen av hjärntumörer är primärt baserat på histopatologiska karaktäristika, vilka utgör viktigt underlag för beslut om behandlingsform. Astrocytom har en fyragradig skala som baseras på den grad av tillväxtpotential tumören har där 1 utgör liten och 4 stor tillväxtpotential. Andra klassificeringsfaktorer är: om tumören är primär eller sekundär, dvs när det är en metastas från annan tumör i kroppen, malignt eller benign: här kan ordet benign vara lite missledande då detta brukat användas på tumörer som är godartade och där behandling kan vara botande. Tumörer som har välavgränsade celler har bättre prognos men när tumören sitter i hjärnan spelar även andra funktioner roll såsom om det går att komma åt vid en operation, närhet till vitala organ såsom medullan eller pons. Anatomisk lokalisation, var tumören sitter påverkar symtom och hjälper till att förutse eventuell komplikationer. Lokalisationen är även en viktig variabel vid beslut om behandlingsåtgärder. Tumörerna får namn efter vilken celltyp de utgår från Gliom gliaceller Meningiom dura (ofta godartad) Ger ofta EP då det rör cortex. Ependymomen (likvorproducerande celler), enda TC som kan/brukar metastasera, elakartad. Astrocytom från astrocyter (ser ut som stjärnor därav namnet), en av stödjecellerna i hjärnan, vanligaste TC Oligodendrocyter myelinproducerande cellerna, kommer på 2:a plats Lymfom vårdas på onk, patienterna har nedsatt immunförsvar (HIV/AIDS, transplantation) + autoimmunsjukdom pga högdos kortison leder till ökad mängd lymfocyter Neurom utgår från kranialnerver, vårdas på NK eller öron Hypofysen synfältsbortfall + hormonell påverkan, vårdas ej på NL Basala ganglierna parkinsons symtom, förekommer sällan Thalamus capsula interna involveras förlamning Symtom är relaterat till var i hjärnan tumören är belägen Tumören påverkar direkt hjärnan genom kompression eller infiltration av hjärnvävnaden. Tumören växer i storlek på grund av ökad cellengagemang, nekros, vätskeansamling eller blödning. Kliniska symtom är relaterat till anatomisk lokalisation, tillväxtgrad och ökat intrakraniellt tryck. En långsamt växande tumör kan växa sig stor innan symtom ses då hjärnan har ett buffertsystem för volymökning (ventriklarna och blodkärlen) och hjärnan hinner kompensera de av lesionen påverkade funktionerna. 29
11 Temporallob Minne (närminne: hippocampus) Hörsel- och synnedsättning eller rubbning såsom hallucinationer. Dominanta sidan involverad: språk och talförmågan påverkas pga Wernickes område. Occipitallob Synrubbningar såsom homonymus quadrantanopia (förlust av 1 4 synfält), synhallucinationer och oförmåga att känna igen kända föremål. Associa- Få ihop vardagen. tions- Värdera, analysera, känna igen, planera m m. barken: Thalamus arbetar ihop med associationsbarken. Allmänt: De flesta har minnes-/uppmärksamhetsstörning När tumören växer, ödemet kring tumören ökar, ökar det intrakraniella trycket. Trycket ökar exponentiellt med volymen (i början av volymökningen ökar trycket lite, efter ett tag ökar trycket kraftigare för varje volymökning). Buffert vid tryckökning är ventriklarna och blodkärlen. Symtom: huvudvärk där värken lättar på e.m/natten för att öka igen på morgonen, kräkningar, förvirring, trötthet och sänkt medvetande grad. Symptomen utvecklar sig stegvis. Utredning: MR, CT, LP, biopsi, anamnes och status. Omvårdnad: Sjuksköterskans roll innefattar både en självständig aspekt och en team samordnande aspekt. Omvårdnaden skall ta i akt de neurologiska funktionerna och stötta patienten både med dennes fysiska och psykiska behov. Patienten och anhörigas respons på sjukdomen beror på typen av tumör, var den sitter och vilka symtom ger. Även patientens ålder, familjesituation, förmåga till coping och social situation (handikappsvänlig bostad mm.) spelar in. Både patienter och anhöriga har ett kontinuerligt behov av information och emotionell support vilket skall dokumenteras i vårdplanen. Viktiga aspekter vid diagnostiseringen är fortlöpande information om de olika undersökningarna och stöd att hantera den stress som eventuell hjärntumör diagnos kan skapa hos en individ. Här är det viktigt att ta i beaktande eventuell nedsatt minnesfunktion. Även om minnet är oskadat kan en patient till en början välja att förneka sin sjukdom. När patienten accepterat sin diagnos kan en känsla av maktlöshet komma med känslouttryck såsom aggression, rädsla eller sorg. Därför är bemötandet extra viktigt, en positiv, stödjande bemötande där patienten känner tillit är viktig för att hjälpa patienten hantera sin sjukdom. Frågor från anhöriga och patient skall uppmuntras likaså som att våga visa vad de känner. Realistiska mål för framtiden skall sättas upp tillsammans med patienten så länge det är möjligt. 30
12 Parkinsons sjukdom Ref: Håkan Widners föreläsning 30 mars 2006, Gun Lindahls text från intranätet (Se neurologens hemsida: Patofysiologi Parkinsons sjukdom är en kronisk progressiv sjukdom där etiologin är okänd. Den medför ett successivt tilltagande huvudsakligen motoriskt handikapp som idag inte kan botas. Viktigt att veta är att en person inte dör av Parkinsons, man dör med Parkinsons. Det är en neurologisk sjukdom som främst drabbar de nervceller i hjärnan som bildar signalsubstansen dopamin. Denna substans har till uppgift att föra över nervimpulser från en nervcell till en annan. Dopamin behövs bland annat för att man ska kunna kontrollera muskelspänningen och för att rörelserna ska bli jämna och välfungerande. Vid Parkinsons sjukdom förtvinar dessa dopaminproducerande nervceller, bryts ner och förstörs vilket gör att hjärnan får brist på ämnet. Symtom får man när dopaminhalten i ett speciellt område av basala ganglierna (se bild) har sjunkit till c:a % av normal halt. 1 Impuls från motor kortex till Caudatus/putamen 2 Nervbana från s nigra till putamen 3 indirekta bana från putamen till externa gl pallidum 4 direkta banan från putamen till interna gl pallidum 5 Från nc subthalamikus 6 Bana till thalamus 7 Till supplementära motor arean 8 Till pyramidbanan Detta område kallas striatum och består av nucleus caudatus och nucleus lentiformes. Nucleus lentiformes består av ett skal som kallas putamen och det är denna del som utgör servomotorn vid rörelser. När servomotorn inte fungerar ges bristfällig information till: a) frontalloben vilket leder till nedsatt motivation och planeringsförmåga b) limbiska systemet vilket leder till nedsatt motivation och kroppsspråk c) perifera seendet kretslopp vilket ger nedsatt visuell bäring och framförhållning, hjärnan blir osäker över vad den ser egentligen. Ett streckat golv ger bättre information om att det är ett golv och inte ett stort hål framför fötterna. d) Thalamus vilket leder till att hjärnan inte vet var handen är, varför den får handen att skaka tremor
13 Patofysiologi vid Parkinsons sjukdom Motorkrets en S ervomotor P erifera s eendekrets en F rontallobskretsen Limbiska kretsen - bradykines i, rigiditet - vis uell bäring; framförhållning - planering / utförande - motivation; kroppsspråket I början drabbas de områden som sitter långt bak, därför kommer oftast tremor först (dysregulation av sensomotorisk intensitet och i tid), därefter occulomotoriskt centrum med det perifera seendekretsloppet och till sist frontallob och limbiska systemet. Symtom och diagnos PD är en klinisk diagnos, detta ger att för att få diagnosen Parkinson krävs att någon av följande tre symtom finns, de kallas även de tre kardinalsymtomen: 1. HYPOKINESI = rörelsehämning - tidiga inslag är fumliga händer, förändrad och ofta förminskad skrivstil, försämrad koordination, svårigheter att borsta tänderna, att vispa, att skruva i en glödlampa osv. Så småningom uppkommer förlångsammad/ nedsatt rörelseförmåga i en eller flera extremiteter, svårighet att starta en rörelse, gångrubbning, snabbt insättande fluktuationer i rörelseförmågan s.k. on/off-perioder och förlorad uthållighet trötthet. 2. RIGIDITET = muskelspänning - stelhet i muskulaturen som framförallt visar sig i undersökningssituationen då man böjer patientens avslappnade led, vanligtvis handled eller armbågsled, varvid ett jämnt eller ryckigt motstånd framkommer. Det senare brukar kallas kugghjulsfenomen. Man kan också få dystonier dvs. smärtsamma muskelkramper i t.ex. buken, vaden, tårna. Rigiditet skall skiljas från spasticitet som är en skada i pyramidbanan. Rigiditet i armen orsakas av att biceps inte släpper efter samtidigt som triceps kontraherar. 3. TREMOR = darrning/skakning - börjar ofta i en hand eller i ett ben men kan även förekomma på bålen, huvudet samt hakan i undantagsfall. Tremor vid Parkinsons sjukdom kommer företrädesvis i vila (vilotremor) och försvinner ofta vid aktivering (exempelvis när patienten tar ett glas i handen). Tremor förekommer för att informationen till thalamus är så bristfällig så armen får uppdrag från hjärnan att röra sig extra så att thalamus skall få reda på var handen är. Tremorn är relativt lågfrekvent, 3-6 Hz. Vid oro, upprördhet och stark koncentration ökar skakningarna ofta markant. LUKT är på väg in i diagnoskriterierna då nedsatt lukt talar för Parkinsons diagnos. Det måste finnas ett tre till sex månaders förlopp på symtomen innan diagnosen kan sättas. Vidare måste det ses en förändring av symtomen vid dopamintillförsel.
14 ANDRA VANLIGA SIDOSYMTOM: Rörlighetsproblem - balansproblem (postural instabilitet) skall inte komma för tidigt! skrivsvårigheter - tåsläpande gång - rastlösa ben, myrkrypningar - hypomimi maskansikte - ofrivilliga ansikts/munrörelser - talsvårigheter, dysartri - sväljningssvårigheter - dubbelseende - nattliga vändningssvårigheter svårigheter att vända sig i stående då ryggmuskulaturen är stel och vändningen delas upp i segment. Muskelspännings/kroppsställningsproblem - muskelvärk i nacke, skuldror, ländrygg, buk, lår - nattliga vadmuskelkramper - viktnedgång (ökad muskelspänning kräver mycket energi) - hållningsrubbning /flexionsdystoni; flexionsmuskeln är starkare varför hållningen blir hopsjunken - knäna viker sig för låg muskelspänning - gångstörande fot/tåmuskelkramper Omvärldsorientering - yrsel - trötthet - initiativlöshet, beroende av omvärldsstimulans - reducerad förmåga att hantera stress - depressioner - sömnstörning - förvirringstillstånd - mardrömmar, hallucinationer - pseudodemens - nedsatt simultankapacitet, reducerad förmåga att ta in flera intryck samtidigt Rubbningar i det autonoma nervsystemet - ortostatism/svimning - obstipation - seborré salvansikte = ökad talgkörtelproduktion - försämrat luktsinne - dregling, ökat salivflöde, muntorrhet - blåsbesvär - impotens - värmekänslighet - svettning
15 Behandling LÄKEMEDEL är den helt dominerande behandlingsformen vid Parkinsons sjukdom. Alla läkemedel som används har främst två effekter - de lindrar symtomen och förbättrar motoriken. Trots en mycket intensiv forskning finns det i dagsläget inte någon behandling som stoppar upp eller läker ut sjukdomen. L -dopa Madopark L-dopa/benzerasid Sinemet L-dopa/carbidopa Stalevo L-dopa/carbidopa/entakapon MAO -B hämmare Eldepryl Azilect - ras agelin C OMT hämmare C omtess / S talevo Tasmar L-dopa är det allra vanligaste läkemedlet. När L-dopa når upp till hjärnan omvandlas det till dopamin, den substans det råder brist på och rörelseförmågan förbättras. Förlusten av nervceller gör att inte bara produktions minskar utan även lagringsställen för dopamin och så även tillfört l-dopa minskar varför kontinuerlig tillförsel måste ske. Efter ett antal års behandling blir dock effekten av varje L-dopados kortare och marginell och s.k. on/off-perioder börjar uppträda. On-period = god medicineffekt och off-period = dålig medicineffekt med kvarstående symtom såsom stelhet, skakningar och igång-sättningssvårigheter. I senare skede av sjukdomen kan svängningar mellan on/off-tid förekomma ett stort antal gånger om dagen. Preparatnamn Madopark och Sinemet / Carbidopa/Levodopa (generika) och Stalevo (kombinationstablett mellan Sinemet + Comtess).
16 Dopaminagonister Ic ke erg otaminerg a Sifrol R equip Requip Depot E rgotbaserade (andrahandsmedel) ApoGo PEN P ravidel bromokriptin ApoGo infusion C abas er cabergolin E rgotmediciner kan ge kemisk lunginflammation och hjärtklaffpåverkan och kräver uppföljningar pramipexol ropinorol Neupro,plås ter rotigotin Apomorfin Efter några års användning kan effekten av L-dopa avta och man brukar då komplettera med andra medel t ex dopaminagonister - dessa härmar dopamin. Preparatnamn Pravidel (andra handsmedel, används lite), Cabaser (andra handsmedel, används lite), Requip, Sifrol, Neupro (plåster, nytt medel) samt ApoGo Pen som tas i injektionsform med insulinpenna. Det finns också medel som minskar nedbrytningen av dopamin s.k. hämmare. Preparatnamn är Eldepryl, Comtess, Tasmar (andrahandsmedel). Antikolinerga läkemedel används inte i så stor utsträckning idag. Preparatnamn: Akineton, Pargitan, Norflex. Mot ofrivilliga rörelser används NMDA-hämmare Ett medel är Amantidin. Preparatnamn Amantadinklorid (ex tempore beredning från ATL apotekets tillverkning) och ett annat är Ebixa (på försök). Läkemedel vid Parkinsons sjukdom ger ibland psykiska biverkningar. Dessa brukar vanligen ta sig uttryck i form av konfusion, mardrömmar och hallucinationer. Man brukar då behandla med ett antipsykosmedel Seroquel i första hand, och om otillräcklig effekt klozapin under preparatnamnet Leponex. OBS! Speciella rutiner (blodprover m m) vid insättande av detta preparat. För vidare information hänvisas till Parkinsonpärmen. Övrig terapi - tillförsel av L-dopa via sond/peg till duodenum, Duodopa se FASS - botulinumtoxininjektioner - elektrisk stimulering i thalamus/nucleus subthalamicus/globus pallidum= (DBS=deep brain stimulation) - sjukgymnastik Omvårdnad Tas inte upp här utan vi hänvisar till Gun Lindahls Omvårdnadsperspektiv enligt VIPSdokumentationsmodell.
17 Epilepsi Definition: Okontrollerade elektriska urladdningar i hjärnan där hela hjärnan eller enbart delar av den kan vara engagerade. C:a vuxna och barn har en aktiv epilepsi i Sverige. Orsakerna till epilepsi hos vuxna kan vara många. Några vanliga orsaker är stroke, hjärntumör, infektioner i CNS och trauma. Vid vissa epilepsier finns en ärftlighet. Hos nästan 40 % av de som har epilepsi hittar man ingen påvisbar orsak till sjukdomen. Epilepsi kan komma när som helst i livet men vanligast är att barn under 1 år och personer över 60 år drabbas. Man delar in anfall i två huvudgrupper, partiell- och primärgeneraliserad. Partiella epileptiska anfall Partiella anfall utgår från ett begränsat område i hjärnan, startar lokalt. Det kan dock sprida sig över hela hjärnbarken och kallas då partiellt anfall med sekundär generalisering. Hur anfallen ser ut beror på vilken del av hjärnan som är engagerad. Vidare delar man in de partiella anfallen i enkla- och komplexa anfall och generaliserade toniska kloniska anfall och absens anfall. Enkla anfall - medvetandet är opåverkat. Anfallsaktiviteten är begränsad till de delar av hjärnan som kontrollerar syn, minne, lukt, känsel och rörelse. Ofta upplever personen en aura- något som personen själv upplever men som omgivningen inte kan se. Exempel på sådana upplevelser är domningar eller stickningar i ena kroppshalvan, hörsel och syn hallucinationer. Andra exempel på enkla anfall är språkstörningar med svårigheter 36
18 att uttrycka sig och hitta orden, anfall med begränsade ryckningar i ansiktet eller en extremitet utan påverkan på medvetande. Komplexa anfall - här är medvetandet påverkat vilket medför att patienten har en minneslucka av anfallssymptomen. Enkla partiella anfall kan övergå i komplexa anfall, detta är vanligast om anfallsaktiviteten är lokaliserad till temporalloben. Dessa anfall startar vanligtvis med en aura som sedan övergår i en medvetandestörning med automatismer - plockighet, smackningar, kringvandring. Generaliserat toniskt-kloniskt anfall (GTK)- anfallet kan börja utan förvarning eller komma av ett enkelt partiellt anfall som sprider sig. GTK-anfallet börjar med en tonisk kramp (spänning i kroppen), luft pressas ut ur lungorna det kan medföra att personen skriker till. Då syreintaget är dåligt under den toniska fasen kan cyanos förkomma. Den toniska fasen vara oftast mellan sek och övergår sedan till den kloniska fasen med symetriska ryckningar i hela kroppen. I samband med ryckningarna kan patienten bita sig i tungan. Intervallet mellan ryckningarna blir längre och längre och tillslut avtar de. Cyanosen kvarstår genom hela anfallet. Under dessa anfall engageras även autonoma nervsystemet, under den toniska fasen vidgas pupillerna och under den kloniska fasen växlar pupillerna storlek. Förhöjt blodtryck och puls, svettningar är också vanligt. Postiktala fasen - efter anfall. Då är personen slapp i kroppen, trött och medvetandepåverkad. Patienten vaknar successivt till under 5-20 minuter. Måttlig postiktal konfusion kan pågå upp till timmar. Primärt generaliserade epileptiska anfall Vid primärt generaliserad epilepsi engageras hela hjärnbarken redan vid anfallsstart. Patienten har därför alltid en påverkan av medvetande i samband med anfall. De två viktigaste anfallstyperna är GTK samt absensanfall. GTK - samma kliniska bild som GTK vid partiell epilepsi. Dock föregås aldrig anfallet av aura eller komplex fas. Absensanfall - frånvaroattacker till följd av generaliserad anfallsaktivitet. Personen förlorar medvetandet i några sek. ibland är anfallen så kort att omgivningen inte hinner lägga märke till dem. Kan lätt förväxlas med komplexa partiella anfall, vid båda anfallstyperna är patienten medvetandepåverkad. Absens anfall är som regel kortare och innehåller aldrig aura och man har ingen postiktal fas efter anfallet utan återgår direkt till normalt tillstånd. Absensanfall debuterar oftast i förskole-/lågstadieålder men kan också drabba äldre patienter. Många har två anfallstyper med både absenser och GTK anfall. I c:a 75 % av fallen upphör anfallen innan 30 års ålder, oftast redan runt 20 års ålder. 37
19 Omhändertagandet av en patient vid ett generaliserat anfall - Behåll lugnet. Stanna hos patienten och larma på personal. - Se till att patienten inte skadar sig och lägg något mjuk under huvudet. Fäll upp sänggrindar i förekommande fall. Håll INTE fast patienten. - Fria luftvägar. Knäpp upp ev. skjortor eller slipsknutar. - Placera inte föremål i munnen. - Vid medvetslöshet och snarkande andning lägg patienten i framstupa sidoläge. - Ge 7l syrgas på mask vid generaliserade kramper med cyanos. - Se till att patienten får en intravenös infart så snabbt som möjligt. - Tillkalla läkare om inte anfall går över på 1 min. - Tillkalla läkare om patienten inte vaknar upp inom 5 min efter krampanfallet. - Sätt alltid PVK på patienter som får anfall på avd. även om anfallet klingar av av sig själv. Risken är stor för nya anfall. 38
Parkinsons sjukdom. Patofysiologi
Parkinsons sjukdom Ref: Håkan Widners föreläsning 30 mars 2006, Gun Lindahls text från intranätet 000518. (Se neurologens hemsida: http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=237305 Patofysiologi Parkinsons
Läs merINTRODUKTION NEUROANATOMI
INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna
Läs merThe complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper
ÖE Neurologi Magnus Wahlqvist Neurologiska kliniken SUS Rörelser The complexity of motor activity is almost beyond imagination Victor Ropper There are, we shall say, over thirty muscles in the hand; these
Läs merHjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.
Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att
Läs merGula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken
Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis
Läs merParkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro
Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt
Läs merPå toppen av karriären eller en samhällsbörda.
På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom
Läs merDelegeringsutbildning inom Rehabilitering
Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,
Läs merAkut hjälp vid personskada.
Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten
Läs merNeurologi. RDK Frösundavik 2011-03-23. Magnus Fogelberg
Neurologi RDK Frösundavik 2011-03-23 Magnus Fogelberg Neurologi Läran om nervsystemet Hjärnan med hjärnstam och lillhjärna Ryggmärgen och dess rötter Perifera nerver Neuromuskulära övergången Muskler (primära
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merEpilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen.
Epilepsi i rottweiler rasen; Hälsoformulär till djurägaren i ett forskningsprojekt med syfte att finna den genetiska bakgrunden till epilepsi i rasen. Datum: Djurägarens namn: Djurägarens personnummer
Läs merAripiprazole Accord (aripiprazol)
Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merKörschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning
AKUT STROKE Bernice Wiberg, al Akutsjukvården, Stroke 85 AM, Akademiska Patientfall Akut handläggning Neuroanatomi Cirkulation Symtom Sekundärprofylax Epidemiologi Körschema Katarina 56 år Soc: Gift, vuxna
Läs merArtärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
Läs merParkinsons sjukdom. Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja
Parkinsons sjukdom Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja Innehållsförteckning: Symptom...1 Nervcellernas förstörelse...1 Sjukdomsförloppet...2 Diagnos...2
Läs merInledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.
Kapitel 1 Inledning Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen. Det framhåller SBU i en omfattande kunskapssammanställning av de vetenskapliga fakta som finns tillgängliga om diagnostik
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merNätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen. Carina Hvalstedt
Nätverk för Huntingtons sjukdom i Västra Götalandsregionen Carina Hvalstedt Projektledare Fokusdag 4 december 2008 Huntingtons sjukdom Vetenskaplig beskrivning 1872 av G Huntington Neuropsykiatrisk sjukdom
Läs merVad är normalt kognitivt åldrande?
Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet
Läs merMedicinska Prioriteringar
Sektorsrådet för Neurosjukvård Västra Götaland Medicinska Prioriteringar 2006-02-06 1 Prioritering Sektorsrådet för Neurosjukvård ICD-nr, Diagnos Åtgärd 1 Prio Angelägen het 2 G41 Status epilepticus G
Läs merEPILEPSI. Charlotta Bergman Epilepsisjuksköterska
EPILEPSI Charlotta Bergman Epilepsisjuksköterska Vad betyder epilepsi? Epilepsi kommer av det grekiska ordet epilamvanein som betyder att bli tagen av, att ha haft en attack. Epilepsi kallades för den
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merNu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova
APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merParkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad
Parkinsons sjukdom Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad James Parkinson 1755-1824 Distriktsläkare (GP) i London Skrev 1817 An Essay on the Shaking Palsy 6 patientfall FORTSATT UTVECKLING 1919
Läs merDokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper
1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan
Läs merTentamen. i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna
Personnummer Namn Inlämnat kl Kåravgift betald Resultat Betyg poäng/68 Tentamen = För godkänt krävs 45p = 2/3 i Neurologi Karolinska Universitetssjukhuset Solna 18 februari 2005 1. a) Vilken är definitionen
Läs merDemenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Huvudvärk Hornöberget 160531 Owe Ljungdahl Barnhälsovårdsöverläkare LVN, barnläkare Örnsköldsvik Innehåll idag: Allmänt På akuten Behandlingslinjen i LVN Varningsflaggor Vanligaste diagnoser, utredning
Läs merNATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet
NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Akondroplasi. Synonymer: Achondroplasi
6-3-3 Synonymer: Achondroplasi Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Akondroplasi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial
Läs merAtt leva med MS multipel skleros
Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid
Läs merHjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen.
Brev 15 Hjärtinsufficiens = hjärtsvikt. Hjärtat kan inte utföra sin uppgift att pumpa runt blodet i kroppen. Kompensationsmekanismer: Hjärtfrekvensen ökar, även kontraktionskraften hos hjärtslagen, vilket
Läs merAllmänt ICD-10. R57.1 Hypovolemisk chock R57.0 Kardiogen chock
1 Copyright the33 Chock Den här artikeln behandlar Chock i allmänt men även: ICD-10 (sida 1) Stadieindelningen efter chock (sida 1-2) Patofysiologin (sida 2) Symptom (sida 2-3) Behandling (sida 3, 4 och
Läs merVad visar forskningen?
Vad visar forskningen? Undersökningar - symptom Oberoende forskare har ända sedan elektriciteten infördes utfört undersökningar för att klargöra effekterna av magnetfälten, resultaten pekar alltid åt samma
Läs merDu är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering.
Facit MEQ delexamination 1 VT13 Göran Trock, är 55 år och medicinsk chef på ett läkemedelsbolag. Han har just hämtat yngsta dottern i andra äktenskapet på dagis. Han är ganska tagen efter en nyligen genomgången
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
ARPIPRAZOLE RATIOPHARM TABLETTER Datum: 26.9.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merVaskulära sjukdomstillstånd i CNS"
Ava Hinnas VT2015 1 av 5 Basgrupp 1: Neuro / Rörelse Vaskulära sjukdomstillstånd i CNS Patofysiologi Oavsett etiologi beror de kliniska symptomen och hjärnskadan ytterst på syrebrist och minskad substrattillförsel
Läs merStorhjärnan. Dominant sida?
Storhjärnan Dominant sida? Storhjärnan är en förlängning av mellanhjärnan De flesta banor korsar någonstans i hjärnstammen -generellt styr alltså ena hemisfären oftast motsatt sida av kroppen Cortex =
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merDöendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom
Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Dravets syndrom. Synonym: Severe myoclonic epilepsy of infancy, SMEI.
6-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Dravets syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merCYPRETYL OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
CYPRETYL Datum: 29.6.2015, Version: 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akne är ett allmänt hudbesvär
Läs merStiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia
Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och
Läs merMorbus Parkinson, någon ny medicin på gång?
Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Dag Nyholm, leg.läk., docent Neurologkliniken Inst. f. neurovetenskap, neurologi Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Hur ställs diagnosen och vilka differentialdiagnoser
Läs merTor Ansved. Neurology Clinic Stockholm
Tor Ansved Neurology Clinic Stockholm 2016-10-18 Neurologiska symtom Stickningar, pirrningar, domningskänsla Muskelsvaghet Muskelkramper Muskulär uttröttbarhet Gångssvårigheter Balans- och koordinationssvårigheter
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merOPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 1 Specialistutbildning inom akutsjukvård 60hp Vt -10
Institutionen för HälsoVetenskap OMTENTAMEN OPERATIONSSJUKVÅRD OCH TRAUMA Del 1 Specialistutbildning inom akutsjukvård 60hp Vt -10 Maximal poäng = 59 poäng 97% 57-59 = A, Framstående 90% 53-56 = B, Mycket
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -
Läs merHereditär spastisk paraplegi Rapport från frågeformulär
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Hereditär spastisk paraplegi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion
Läs merMichael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken. 2015-09-29 Michael Holmér
Michael Holmér Överläkare Geriatriska Kliniken 2015-09-29 Michael Holmér 1 GERONTOLOGI 2015-09-29 Geriatriska kliniken Universitetssjukhuset Michael Holmér 2 2015-09-29 3 Den gamla patienten Det normala
Läs merLite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s
Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för
Läs merNeurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor
Neurologisk utbildning för sjukgymnaster Dag 1 Termin 3 Vårterminen 2010, 8-20 februari Ansvarig: Erik Lundström, neurolog och medicine doktor * Mån 8 feb 08:15-09:00 Intro till kursen Erik Lundström Genomgång
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merÖversiktsföreläsning Sjukdomar i CNS
Översiktsföreläsning Sjukdomar i CNS Kristin Samuelsson Specialistläkare, Neurologiska kliniken, Karolinska Huddinge kristin.samuelsson@karolinska.se Disposition Kort fallpresentation - sjukdomsfakta Dessa
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merAtt leva med Spasticitet
Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga
Läs merSammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression
Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression SJUKDOMSFAS FAS 1 TIDIGT STADIUM FAS 2A FÖRE BEHANDLING FAS 2B FÖRE BEHANDLING FAS 3 EFTER BEHANDLING KLINISKA SYMTOM 5 års bra kontroll med perorala
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merHJÄ RNSKÄKNING INOM WÄKEBOÄRDSPORTEN
HJÄ RNSKÄKNING INOM WÄKEBOÄRDSPORTEN Förbundsläkaren K-G Gravander har sammansatt riktlinjer för hur aktiva bör bedömas och hanteras vid uppkommen huvudskada/hjärnskakning. SVWF ställer sig bakom riktlinjerna
Läs merYRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv
YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner
Läs merFall A 75-årig kvinna med stroke (20 p)
Aid nr..1(24) Fall A 75-årig kvinna med stroke (20 p) En 75-årig kvinna drabbas av en stroke som bl.a. ger språkstörningar. Patientens spontana tal är reducerat, mödosamt och trögt. Hon upprepar sig och
Läs merF-tandvård i Region Skåne
F-tandvård i Region Skåne Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-kort utfärdas efter läkarintyg som styrker att man är berättigad till ersättningen. Ingående grupper: F1)Svår psykisk
Läs merAripiprazol Stada. 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Aripiprazol Stada 16.7.2015, Version 1.7 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Aripiprazol Stada 5 mg tabletter Aripiprazol Stada 10 mg tabletter
Läs merDelområden av en offentlig sammanfattning
Pemetrexed STADA 25 mg/ml koncentrat till infusionsvätska, lösning 7.5.2015, Version V1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information
Läs merHandlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall
Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall - åtgärder vid olycksfall och akut sjukdom - anvisningar för omhändertagande av elev som under skoltid insjuknar eller utsätts för olycksfall - allmänna åtgärder
Läs merNEURORADIOLOGI medicinakuten
NEURORADIOLOGI medicinakuten Hur reagerar hjärnan vid akuta tillstånd? Bortfallssymtom Retningssymtom Vad vill man påvisa på medicinakuten? Bortfallssymtom tänk kärl Infarkt? Blödning? Retningssymtom Expansivitet
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
1 (6) 8 februari 2016 Lemilvo (aripiprazol) Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Schizofreni
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Imigran nässpray 10 mg och 20 mg. sumatriptan
Bipacksedel: Information till användaren Imigran nässpray 10 mg och 20 mg sumatriptan Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för
Läs merSkallskador inom fotbollen.
Skallskador inom fotbollen. Ett handläggningsprogram. Yelverton Tegner Docent i Idrottsmedicin. Läkare för F18 landslaget. Skallskador utgör mellan 0 och 10% av alla rapporterade skador inom fotboll. Det
Läs merHälsa. Vad innebär hälsar för dig?
Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt
Läs mer7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)
7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 20) En 46-årig man, som slutat röka för fem år sedan, kommer för allmän hälsokontroll, eftersom han känt sig trött senaste tiden. Han har ingen aktuell medicinering,
Läs merBemötandeguide. En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar
Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter människor med olika funktionsnedsättningar 1 Bemötandeguide En vägledning med enkla tips när du möter möter människor med olika funktionsnedsättningar
Läs merHJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS
HJÄRTINFARKT, HJÄRTSVIKT OCH ANGINA PECTORIS Anette Dolk AiV 1 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte... 1 Metod... 1 Hjärtinfarkt... 1 Incidens... 1 Orsaker... 2 Symtom... 2 Diagnos... 3 Behandling...
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merc. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)
1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig lärare: Hans
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merMEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre
September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två
Läs merÅsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet
Åsa Konradsson-Geuken Karolinska Institutet & Uppsala Universitet Människa i fokus Vätterbygdens folkhögskola Jönköping April 2016 oo Omgiven av mig as Mats Konradsson Mina upplevelser Allmänt om hjärnan
Läs merPsykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:
Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merOrvar Granlund med svårigheter att röra sig
Tentamen T5 VT07 Kod nr.. 1(21) Fall A: Orvar Granlund med svårigheter att röra sig På termin 10, när du gör din placering på neurologen, får du följa med din handledare till akutmottagningen. En 75-årig
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merCerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser
Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen
Läs merTILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)
TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande
Läs merDin behandling med XALKORI (crizotinib)
Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Huntingtons sjukdom
-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Huntingtons sjukdom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad
Läs merKällor: Socialstyrelsens databas om ovanliga diagnoser. MHC-Basen Mun-H-Centers databas om munhälsa och orofacial funktion vid ovanliga diagnoser.
5-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Ehlers-Danlos syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer
Läs merMunhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Narkolepsi
-- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Narkolepsi Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer med ovanliga
Läs merRiktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3
Läs merMelatonin, vårt främsta sömnhormon
SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.
Läs merPatientdiskussion: Neurologisk sjukdom
Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede
Läs merTentamen Neuro/Rörelse T3, VT-15 (Max 52 p)
Tentamen Neuro/Rörelse T3, VT-15 (Max 52 p) Version 2015-03-31 Fråga 1 (3 p) 1998 visade forskaren Peter Eriksson vid Sahlgrenska Akademin för första gången i världen att det nybildades nervceller (neurogenesis)
Läs merNeurologi. Parkinsons sjukdom. Parkinsons sjukdom 1 PARKINSONS SJUKDOM. Kardinalsymtom. Parkinsonpatient. Farmakologisk behandling
PARKINSONS SJUKDOM Neurologi Kardinalsymtom Parkinson MS CP Epilepsi Hypokinesi Tremor Rigiditet Margit Gabrielson Parkinsons sjukdom Prevalens: 100-200/100.000 inv Debutålder: 55-60år kvinnor=män Symtom:
Läs merFörmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION
Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är beläget mitt i bröstkorgen. Det är uppbyggt av muskelvävnad och
Läs merVaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö
Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk
Läs mer