Pris och utbud av ekologisk mat samt miljöinformation i butik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pris och utbud av ekologisk mat samt miljöinformation i butik"

Transkript

1 Konsumentverket/KO PM 2004:19 Pris och utbud av ekologisk mat samt miljöinformation i butik Resultat från en undersökning av 67 ekologiska livsmedel på 11 orter under hösten 2004

2 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Metod 5 Det ekologiska utbudet 6 De vanligaste ekologiska varorna 6 Utbud i olika butikstyper 8 Pris på ekologiska varor 9 Är den ekologiska maten dyr? 9 Eko-korgen i olika butikstyper prisskillnader 11 Priset på Eko-korgen för de olika kedjorna 12 Miljöinformationen i butikerna 14 Resultat miljöinformationen i butikerna 14 Slutkommentar 17 Bilaga 1 Tabeller från de lokala undersökningarna 19 Bilaga 2 Kriterier butikstyper 23 Bilaga 3 Enkät om miljöinformationen i butikerna 25 Pris och utbud av ekologisk mat Resultat från en undersökning av 67 ekologiska livsmedel på 11 orter under hösten 2004 PM 2004:xx ISBN xxx-x Konsumentverket 2004 Konsumentverket/KO PM 2004:19 2 (25)

3 Sammanfattning Hösten 2004 genomförde Konsumentverket en undersökning av pris och utbud på ekologisk mat i samarbete med kommunala konsumentvägledare i 11 kommuner 1 och totalt 99 butiker. Undersökningen genomfördes under veckorna 37 till 45. Då undersökningen sträcker sig över en längre tidsperiod bör resultatet från den centrala sammanställningen tolkas med viss försiktighet. Varukorgen omfattar 67 ekologiska varor vilka utgör delar av en fjortondagars matsedel exklusive luncher måndag till fredag. Metoden bygger i övrigt på Konsumentverkets modell för lokala matkostnadsundersökningar men beskriver endast vad det kostar att göra ekologiska val av vissa livsmedel i olika butiker. Den ekologiska varan jämförs med den konventionella motsvarighet som bedöms mest rimlig i de två typhushåll vi konstruerat, en barnfamilj och en ensamstående yngre man. Undersökningen visar att det finns möjlighet att göra ekologiska val i relativt stor utsträckning, men tillgången varierar mellan olika livsmedelsgrupper och långt ifrån alla butiker har ett brett sortiment. Det råder stora skillnader i utbudet av ekologiska varor mellan och inom butikskedjorna. Konsumentkooperationens butiker hade överlag många av de undersökta ekologiska varorna. Inom Axfood är variationen stor. Butiker som Hemköp och Billhälls visar på ett medelmåttigt utbud medan Willys hade få ekologiska varor. Inom Ica var också spridningen stor, men merparten av butikerna hade ett medelmåttigt antal av de undersökta ekologiska varorna. En klar tendens var att butiker med en stark lågprisprofilering inte ger konsumenterna möjlighet att handla ekologiskt samt att en övervägande del av stormarknaderna erbjuder ett relativt gott utbud av ekologiska varor. Den ekologiskt producerade maten är generellt dyrare än de konventionella motsvarigheterna, men skillnaderna varierar mycket mellan olika varugrupper och även inom varugruppen. Varor som kaffe, kiwi, haricots verts, barnmat och frukt/bärpaj kännetecknas av en relativt liten merkostnad medan ekologiska varor som tomat, gul lök, ris, spagetti, glass och rapsolja är betydligt dyrare än de konventionella motsvarigheterna. Eftersom merkostnaden för ekologiska varor varierar stort, kan ett byte från en konventionell vara till ekologisk få större eller mindre hushållsekonomiska konsekvenser. Några förslag till den som vill handla mer ekologiskt idag, utan att merkostnaden behöver bli så stor kan exempelvis vara att: - byta ut de konventionella varor där det ekologiska alternativt har en låg merkostnad, - byta ut de varor som används i små mängder till ekologiska, - ersätta lite dyrare konventionella varor med billigare ekologiska råvaror, t.ex. byta ut en blandad grönsallad med tomat och gurka till en råkostsallad med vitkål och morot. 1 Borlänge, Gotland, Göteborg, Halmstad, Jönköping, Luleå, Malung, Nynäshamn, Smedjebacken, Vänersborg och Östhammar. Konsumentverket/KO PM 2004:19 3 (25)

4 Liksom vid de tidigare undersökningar som verket genomfört, visar även årets prisundersökning att de vanligast förekommande ekologiska varorna är mellanmjölk och kaffe, som fanns i 90 av 99 undersökta butiker. Knäckebröd, vetemjöl och strösocker är andra ekologiska varor som ofta förkom i butikerna. En av de varor som var svårast att hitta var hel kyckling (färsk eller fryst) som endast fanns i 3 av 99 butiker. Hackad spenat, avokado och hamburgerbröd är andra varor som förekom i liten utsträckning. Som en del i undersökningen har det även ingått att se på miljöinformationen i butikerna. Resultatet pekar på att viss miljöinformation finns i dagligvaruhandeln men att den tydliga vägledningen om betydelsen av ett ändrat beteende saknas. Det finns mycket lite information om konkreta, positiva exempel på miljöeffekter. Vi fann denna information i 7 procent av butikerna och framför allt i Konsumentkooperationens butiker. I undersökningen 2003 fanns positiva konkreta exempel i motsvarande omfattning och i många fall var det samma information. Beträffande butikschefers uppfattning om konsumenters efterfrågan av ekologiskt odlade produkter framkom bl a följande synpunkter: - Kunder efterfrågar inte främst ekologiska produkter, men vill ha lokalproducerat. - Går i vågor med efterfrågan, om efterfrågan ökar utbudet. - Även om kunders efterfrågan på ekologiska varor inte uppfattas som stor så finns den eftersom det säljs av dessa varor. - Kunden måste påverkas mera när det gäller KRAV-märkta och miljöanpassade produkter så att det blir en efterfrågan. - Kunden ser på priset och det blir mycket svinn för butiken om den ska ha ekologiskt frukt/grönt. Bakgrund och syfte Konsumenternas handlande har stor betydelse för om utvecklingen ska gå mot mer eller mindre ekologisk mat i butikerna. Priset anges ofta som det viktigaste skälet till att välja bort ekologiska varor. I många butiker och för viktiga varugrupper är det också svårt eller omöjligt att göra ekologiska val. Förutsättningen för att fler konsumenter ska vilja och kunna köpa ekologiskt är att det finns ett efterfrågat och lätt tillgängligt utbud till rimliga priser. Högre produktionskostnader i jordbruket är, enligt Livsmedelsekonomiska institutet, den främsta anledningen till att ekologiska produkter är dyrare än konventionella 2. Konsumentverkets arbete med ekologisk mat utgår dels från verkets instruktion att medverka till att utveckla produktions- och konsumtionsmönster som minskar påfrestningarna på miljön, dels från verkets regleringsbrev där ett särskilt uppdrag att främja konsumtionen av ekologiska livsmedel finns. 2 Prisbildning och efterfrågan på ekologiska livsmedel, Livsmedelsekonomiska institutets rapport 2001:1. Konsumentverket/KO PM 2004:19 4 (25)

5 Som ett led i verkets arbete med ekologisk mat genomförs undersökningar för att belysa pris och utbud på ekologiska livsmedel samt vilken miljöinformation som finns i butiker. I årets undersökning ingår 11 kommuner (Borlänge, Gotland, Göteborg, Halmstad, Jönköping, Luleå, Malung, Nynäshamn, Smedjebacken, Vänersborg och Östhammar) och 99 butiker. De lokala undersökningarna genomfördes under veckorna Då undersökningen sträcker sig över en längre tidsperiod bör resultatet från den centrala sammanställningen tolkas med viss försiktighet. Undersökningarna har fokus på lokala förhållanden och kostnader för enskilda hushåll att välja ekologiska alternativ av vissa livsmedel. Resultaten uppmärksammas framför allt i lokalmedia. I en tidigare studie visade det sig att en liten, men mätbar, grupp konsumenter har prövat nya butiker med ett större utbud av ekologiska varor efter att ha läst eller hört talas om prisundersökningarna 3. Metod Modellen för Konsumentverkets arbete med matkostnadsundersökningar utgår från en näringsriktig matsedel för en tvåveckorsperiod, exklusive luncher måndag till fredag, för två hushållstyper. I eko-undersökningen används en barnfamilj med två vuxna och två barn, fem och sju år gamla samt ett enpersonshushåll som utgörs av en ensamstående yngre man. Matsedeln baseras på en blandning av mat lagad från råvaror, halvfabrikat och en del färdigrätter. Den ekologiska undersökningen omfattar inte en fullständig matsedel utan beskriver vad det kostar att göra ekologiska val av vissa livsmedel. För varje livsmedel har kriterier satts upp för kvalitet och förpackningsstorlek. Den ekologiska varan jämförs med den konventionella förpackningsstorlek som bedöms mest rimlig i de hushåll vi konstruerat, exempelvis används tvåkilos strösocker som jämförelse till ekologiskt strösocker i enkilosförpackning. Även för knäckebröd har vi valt att acceptera ett större förpackningsintervall i denna undersökning, då det på marknaden finns olika förpackningsstorlekar även för den ekologiska varan. Urvalet av varor i den ekologiska undersökningen har gjorts för att få en god spridning mellan vanliga och ovanliga (men existerande) ekologiska livsmedel, mellan råvaror och förädlade/sammansatta produkter samt mellan inhemska och importerade produkter. Butikerna besöks vid ett tillfälle då pris och förpackningsstorlek noteras för både en ekologisk och motsvarande konventionell vara. När det finns flera produkter som överensstämmer med varulistans kriterier noteras den vara som har lägst kilopris. Saknas en ekologisk vara så noteras inte den konventionella motsvarigheten. 3 Utvärdering av Konsumentverkets matkostnadsundersökningar, Konsumentverkets rapport 2002:3. Konsumentverket/KO PM 2004:19 5 (25)

6 Varulistan i den ekologiska undersökningen hösten 2004 omfattade 67 varor. Antalet varor har utökats något från den första undersökningen av pris och utbud av ekologisk mat som verket genomförde år 2000, då ingick 56 varor i undersökningen. Undersökningen har sedan dess genomförts årligen. År 2001 (hösten) ingick 60 varor. Våren 2002 ingick 58 varor och hösten 2002 omfattade varulistan 61 varor. I undersökningarna som genomfördes hösten 2003 och 2004 utgjordes varulistan av 67 varor. En översyn av varulistan har dock gjorts vilket bland annat inneburit att några varor tagits bort och ersatts med nya. Lokalt genomförs undersökningarna med hjälp av kommunala konsumentvägledare, ibland i samarbete med annan kommunal förvaltning eller lokal organisation. Det ekologiska utbudet Det är idag knappast möjligt att enbart äta ekologiskt producerad mat om man vill ha en variationsrik kost. Vissa varugrupper saknar i stort sett helt ekologiska alternativ, t.ex. fisk, och för flera andra grupper är utbudet mycket begränsat. Med dagens priser skulle också en övergång till enbart ekologiskt producerad mat kunna få stora ekonomiska konsekvenser för hushållet, om inte samtidigt matvanorna förändras. Genom att ändra sina matvanor kan man skapa ett utrymme för en större andel ekologiska varor, t.ex. genom att servera blandade rotsakssallader istället för sallad med tomat och gurka eller dra ner på köttkonsumtionen till fördel för mer vegetabilier. För de som inte vill ändra sina matvanor finns alltid möjligheten att byta ut vissa av varorna i den vanliga matkorgen till ekologiska utan att merkostnaden behöver bli så stor. För att konsumenterna ska vilja och kunna köpa ekologiskt måste det finnas ett efterfrågat och lätt tillgängligt utbud till rimliga priser. I de lokala undersökningarna ser vi en klar tendens till att flertalet butiker med en stark lågprisprofilering inte ger konsumenterna möjlighet att handla ekologiskt. De vanligaste ekologiska varorna De varor som förkommer i flest butiker är mellanmjölk, kaffe och knäckebröd, enligt Tabell 1 nedan. Färskvaror som till exempel köttprodukter, är mer sällsynta. Den vanligaste köttprodukten är frysta hamburgare som finns att tillgå i 38 av de undersökta butikerna. När det gäller frukt och grönt är spridningen stor. Morötter, bananer, potatis och gul lök finns ofta som ekologiskt alternativ medan avokado, palsternacka och kiwi är mer sällsynta. Konsumentverket/KO PM 2004:19 6 (25)

7 Tabell 1 Ekologiska varor (67 st) rangordnade efter hur ofta de förekommer i de 99 butiker som ingår i undersökningen. Vara Antal butiker där varan finns (av tot. 99 butiker) Vara Antal butiker där varan finns (av tot. 99 butiker) Mellanmjölk 90 Pastasnäckor 42 Kaffe 90 Kakao 42 Knäckebröd 88 Tepåsar 42 Vetemjöl 78 Frukt-/bärpaj, fryst 41 Strösocker 76 Äppelmos 40 Tomatketchup 73 Lingonsylt 39 Smörgåsrån 71 Veteskorpor 38 Ägg 71 Klyftpotatis, fryst 38 Digestivekex 71 Hamburgare, frysta 38 Filmjölk 70 Timjan 37 Morot 69 Tomat 35 Havregryn 68 Vispgrädde 34 Banan 67 Gröna ärter, frysta 34 Standardmjölk 67 Fullkornsbröd 32 Inlagda rödbetor 65 Leverpastej 4 32 Barnmat 65 Köttbullar, frysta 31 Jordgubbssaft 64 Rapsolja 27 Gula ärter, torkade 64 Folköl 26 Olivolja 63 Kiwi 26 Frukt- eller bärmüsli 62 Cornflakes 24 Smörgåsgurka 61 Palsternacka 22 Apelsinjuice 59 Nötkött 22 Krossade/hela tomater, konserv 57 Jordgubbar, frysta 21 Spagetti 57 Haricots verts, frysta 21 Svartpeppar 57 Nötfärs 20 Senap 55 Fläskkött 20 Ris 55 Fruktyoghurt 18 Smör 53 Pytt i panna, fryst 14 Potatis 51 Hamburgerbröd 5 Bregott 51 Avokado 5 Gul lök 48 Spenat, hackad, fryst 4 Hårdost 46 Kyckling, färsk eller Apelsin- /aprikosmarmelad Glass 42 fryst 43 Sötlakrits Leverpastej med EU-märkning Ekologiskt Jordbruk ingår. Konsumentverket/KO PM 2004:19 7 (25)

8 Utbud i olika butikstyper Vid en indelning av butikerna i butikstyper (kriterier för respektive butikstyp, se bilaga 2) kan man se vissa skillnader beträffande utbudet av ekologiska varor. I tabell 2 nedan kan man se att en övervägande del av stormarknaderna erbjuder ett gott utbud av ekologiska varor. När det gäller det ekologiska utbudet i de undersökta allivsbutikerna är spridningen större. 10 butiker erbjuder mellan 51 och 60 ekologiska varor, samtidigt som 10 butiker har färre än 10 ekologiska varor. I hälften av de 12 undersökta närbutikerna finns färre än 10 ekologiska varor och två butiker har mellan 11 och 20 ekologiska varor. Tabell 2. Utbud av 67 ekologiska livsmedel i 99 butiker av olika butikstyper. Antal varor av 67 Stormarknader (28 butiker) Allivsbutiker (59 butiker) Närbutiker (12 butiker) Utbudet av ekologiska livsmedel varierar mellan butiker. Undersökningen pekar också på att det kan ha betydelse vilken butikskedja butiken är knuten till. Till exempel kan man se att över hälften av de undersökta butikerna inom Konsumentkooperationen hade mellan 51 och 60 av de undersökta ekologiska varorna. Inom Ica är spridningen stor. En del av butikerna hade ett relativt stort utbud, merparten ett medelmåttigt utbud och i vissa butiker fanns mindre än 20 av de undersökta varorna. I Axfoods butiker (Hemköp, Billhälls, Spar, Tempo och Willys) är också spridningen stor gällande tillgången på ekologiska varor. På Hemköp och Billhälls finns ett medelmåttigt antal av de undersökta varorna och hos Spar och Willys hittades få av de undersökta ekologiska varorna, vilket visas i Tabell 3 nedan Konsumentverket/KO PM 2004:19 8 (25)

9 Tabell 3. Utbud av 67 ekologiska livsmedel i 92 butiker 5 med olika kedjetillhörighet. Antal varor av 67 Axfood (31 butiker) Konsumentkooperationen (26 butiker) Ica (35 butiker) Pris på ekologiska varor Är den ekologiska maten dyr? Merkostnaden för den ekologiska maten varierar. I Konsumentverkets modell jämförs det ekologiska alternativet med en konventionell standardvara i en förpackningsstorlek som antas vara vanligt förekommande i två hushållstyper. Finns det fler än en vara som uppfyller kriterierna avseende förpackningsstorlek samt kvalitet noteras priset för varan med lägst kilopris. Detta kan medföra att de ekologiska och konventionella varorna som jämförts inte alltid är identiska avseende varumärke och förpackningsstorlek, avgörandet består istället av om det kan utgöra ett rimligt val för våra två hushållstyper. Den merkostnad som beräknas visar alltså på skillnaden mellan att välja ekologiskt istället för det billigaste konventionella alternativet. De som i vanliga fall köper dyrare varianter av konventionella varor kan välja ekologiska varor till en lägre merkostnad. Tabell 4 nedan visar att det är möjligt att köpa ekologiskt kaffe till ungefär samma pris som konventionellt. Även kiwi, haricots verts, barnmat och frukt/bärpaj hade en merkostnad på under 10 %. Tomat, gul lök, ris, spagetti, glass och rapsolja är exempel på vanligt förekommande ekologiska varor som kostar betydligt mer än sina konventionella motsvarigheter. 5 I undersökningen ingår 99 butiker varav sju stycken inte tillhör någon av kedjorna i tabellen. Konsumentverket/KO PM 2004:19 9 (25)

10 Tabell 4. Merkostnad för ekologiska varor jämfört med motsvarande konventionella varor 6. Merkostnad Frukt och grönsaker Bröd och spannmål Mejeri och ägg Kött Övriga varor <10 % Kiwi Frukt/bärpaj, fryst Haricots verts, Kaffe frysta Barnmat % Gröna ärter, frys- Fullkornsbröd Mellanmjölk Nötkött Tepåsar ta Standardmjölk Hamburgare, Gula ärter Vispgrädde frysta Jordgubbsaft Fruktyoghurt Smörgåsgurka % Inlagda rödbetor Smörgåsrån Filmjölk Nötfärs Kakao Palsternacka Veteskorpor Hårdost Fläskkött Äppelmos Frukt-/bärmüsli Bregott Fryst klyftpotatis Smör Ägg % Banan Knäckebröd Leverpastej Folköl Apelsinjuice Pastasnäckor Senap Jordgubbar, frys- Havregryn Olivolja ta Svartpeppar Lingonsylt Tomater, konserv Tomatketchup Morot % Potatis Cornflakes Pytt i panna, Strösocker Apelsin/aprikos- Digestivekex fryst Timjan marmelad Vetemjöl Köttbullar, frysta >100 % Tomat Ris Glass Gul lök Spagetti Rapsolja 6 Hamburgerbröd, avokado, sötlakrits, fryst spenat och kyckling fanns i fem eller färre butiker, därför har dessa varor inte inkluderats i tabellen. Konsumentverket/KO PM 2004:19 10 (25)

11 Mer ekologiskt utan att öka matkontot Det behöver inte vara krångligt att byta ut en del av maten till ekologisk. Nedan ges några förslag till de som vill handla lite mer ekologiskt idag, utan att det blir för dyrt: - Välj ekologiska varor där merkostnaden är låg i jämförelse med den konventionella motsvarigheten. Enligt Tabell 4 ovan så är kaffe, kiwi, haricots verts, barnmat och frukt/bärpaj exempel på varor där de ekologiska varorna inte kostar så mycket mer än de konventionella. - Välj ett ekologiskt alternativ för varor som används mer sällan. Eftersom det rör sig om små mängder i många hushåll kanske det inte känns meningsfullt, men ju fler ekologiska varor som säljs desto större del av livsmedelsproduktionen kan drivas ekologiskt. - Välj billigare råvaror som kan köpas ekologiskt. Till exempel, servera ekologiska morötter eller vitkålssallad istället för en konventionell blandad sallad med isbergssallad, tomater och gurka, då behöver inte måltiden blir dyrare. Eko-korgen i olika butikstyper prisskillnader Att dela in butiker i olika butikstyper (kriterier, se bilaga 2) kan ge vissa förklaringar till prisskillnader mellan butiker, både när det gäller konventionella som ekologiska varor. I Tabell 5 nedan ser man en tendens att respektive korg kostar mindre på stormarknader än i allivsbutiker och närbutiker. Man kan även se att prisskillnaderna för den ekologiska korgen är mindre än dem konventionella i de olika butikstyperna. Vid en jämförelse med ekokorgen 2003 (som innehöll 27 varor) så tyder det på att den procentuella merkostnaden för den ekologiska korgen har ökat 2004 för stormarknaderna och allivsbutikerna, vilket framförallt ser ut att bero på att den konventionella korgen har minskat i pris. För närbutikern är skillnaden mer marginell. De korgar som beräkningarna nedan grundar sig på består av 29 ekologiska varor. Dessa 29 varor, av totalt 67, fanns i minst hälften av de undersökta butikerna. Det är dock nödvändigt att poängtera att i flertalet butiker med utpräglad lågprisprofil saknas merparten av varorna i den ekologiska korgen. Tabell 5. Medelkostnad i olika butikstyper hösten 2004 för en matkorg med 29 ekologiska varor som motsvarar en tvåveckors förbrukning av dessa i en tvåbarnsfamilj. Medelpris stormarknader (28 butiker) Medelpris allivsbutiker (59 butiker) Medelpris närbutiker (12 butiker) S:a ekologisk korg (kr) S:a konventionell korg (kr) Merkostnad (kr) Merkostnad (%) Konsumentverket/KO PM 2004:19 11 (25)

12 Priset på Eko-korgen för de olika kedjorna Vid en jämförelse mellan kedjorna kan man se att kostnaden för den ekologiska korgen med 29 varor, liksom merkostnaden, är i stort sett samma hos Konsumentkooperationen och hos Ica. Hos Axfood är den ekologiska korgen ca. 10 procent dyrare än hos Konsumentkooperationen och Ica. Den konventionella korgen är något billigare hos Ica än hos Konsumentkooperationen och Axfood. Om vår barnfamilj hade köpt de 29 ekologiska varorna hos Konsumentkooperationen hade korgen kostat 625 kronor, vilket var 186 kronor mer än den motsvarande konventionella korgen. Hos Ica kostade den ekologiska korgen 621 kronor, vilket var 192 kronor högre än den konventionella motsvarigheten. I Axfoodbutikerna var kostnaden för den ekologiska korgen något högre än i de två andra kedjorna. Korgen kostade här 694 kronor och merkostnaden i jämförelse med den konventionella korgen var 254 kronor. Konsumentverket/KO PM 2004:19 12 (25)

13 Tabell 6. Medelpris i Konsumentkooperationens, Icas samt Axfoods 7 butiker för en matkorg med 29 ekologiska varor som motsvarar en tvåveckorsförbrukning i en tvåbarnsfamilj. Vara Medelpris Konsumentkooperationen (26 butiker) Medelpris Ica (35 butiker) Medelpris Axfood (32 butiker) Potatis 73,15 71,17 77,76 Morot 12,73 15,56 17,57 Banan 81,61 87,42 89,74 Knäckebröd 18,73 23,15 22,87 Smörgåsrån 15,71 13,17 15,51 Digestivekex 12,51 9,91 11,39 Standardmjölk 3,30 3,42 3,58 Mellanmjölk 77,12 79,05 79,05 Filmjölk 65,59 67,43 65,59 Smör 10,27 9,96 10,57 Bregott 31,44 27,92 30,15 Ägg 6,39 6,06 5,80 Apelsinjuice 70,06 80,64 82,66 Jordgubbsaft 11,10 7,81 7,98 Tomat, konserv 21,70 17,11 36,21 Smörgåsgurka 9,94 8,81 13,23 Inlagda rödbetor 10,33 8,92 12,04 Tomatketchup 0,82 0,97 1,05 Senap 1,52 1,76 1,88 Olivolja 3,90 3,34 6,78 Ris 38,89 31,67 38,65 Spagetti 4,20 6,54 9,77 Havregryn 16,89 14,89 23,44 Vetemjöl 0,92 0,79 1,46 Frukt/bärmüsli 8,38 6,32 12,33 Strösocker 1,45 1,30 1,32 Gula ärter 3,89 3,48 3,42 Kaffe 10,55 10,46 10,28 Svartpeppar 2,00 1,56 1,94 Summa ekologisk korg (kr) Summa konventionell korg (kr) Merkostnad (kr) Merkostnad (%) Medelpriset för Axfoods butiker baseras i huvudsak på Hemköp- och Billhällsbutikerna samt till viss del Sparbutiker, då Willys butikerna endast har ett fåtal av de undersökta varorna. Konsumentverket/KO PM 2004:19 13 (25)

14 Miljöinformationen i butikerna Konsumentverket har som ett verksamhetsmål att det skall finnas många konkreta exempel på positiva miljöeffekter av ett ändrat beteende och verket ska redovisa insatser för att öka antalet exempel tillgängliga i butik. Regeringen har framhållit att en förutsättning för att få konsumenterna att agera miljöanpassat är att de har tydliga incitament att göra så, t ex i form av konkreta, positiva exempel på vilka effekter ett mer miljöinriktat beteende har på miljön och samhället. Konsumentverket har valt att samla in exempel på miljöinformation i butik i anslutning till prismätningar om pris och utbud på ekologisk mat. Under 2003 genomfördes en liknande undersökning men med större underlag av butiker. Konsumentvägledarna och övriga prismätare uppmanades samla in uppgifter enligt en standardiserad enkät samt om möjligt ha en kort diskussion med medarbetare/butikschef angående förekomst av miljöinformation i butiken (enkäten återfinns i bilaga 3). Enkäten har delats upp i fyra delar: I. Allmänna data om butiken samt frågor om butiken tillhör något miljöcertifieringssystem. II. Förekomst av olika typer av enkel miljöinformation. III. Redovisning av konkreta exempel på miljöeffekter som tydligt visar på sambandet mellan den enskildes agerande och miljöeffekten (eller betydelsen för djurens livskvalitet). IV. Redovisning av ev samtal med medarbetare/butikschef. Resultat miljöinformationen i butikerna I. Är butiken miljöcertifierad? Av de undersökta butikerna är 40 procent anslutna till ett miljöcertifieringssystem. Det är en minskning från 2003 års mätningar med 15 procentenheter. Detta kan bero på årets urval av butiker där butiker som inte tillhör en kedja är mera representerade. Var tredje butik inom Ica (framför allt Ica Miljöbutik) och inom Konsumentkooperationen (framför allt KRAV-auktoriserade eller Bra Miljövalcertifierade) är anslutna till ett miljöcertifieringssystem. Inom Axfood är var tionde butik KRAV-auktoriserad och ingen av de övriga prismätta butikerna är certifierade. Det framgår inte alltid om/vilket system som butiken är ansluten till via synligt diplom i butiken. I de butiker där man sökt efter diplom fann man det i mer än hälften av fallen. Det finns en relativt stark korrelation mellan deltagande i certifieringssystem och förekomst av miljöinformation i butiken. Också utbudet av ekologiska produkter är generellt sett större i miljöcertifierade butiker. Konsumentverket/KO PM 2004:19 14 (25)

15 II. Vilken form av enkel miljöinformation finns och hur vanlig är den? Enkel miljöinformation är relativt vanligt förekommande. Man fann t.ex.: - att miljömärken på hyllkanten fanns i så gott som samtliga butiker inom Konsumentkooperationen, i närmare tre av fyra av Icas butiker, i var fjärde inom Axfood och i var femte av de övriga butikerna. Upplysningen ser olika ut mellan kedjorna och de vanligaste texterna är, Handla miljömärkt, Ekologiskt och KRAV. - att skyltar vid varugruppen märkt KRAV eller liknande förekom i mer än två av tre butiker inom Konsumentkooperationen, medan denna typ av information var mindre vanlig i Icas, Axfoods och i övriga butiker (ca. en av tre). Skyltar finns framför allt vid frukt- och grönsaksdiskarna men även vid kött och mejeridiskarna. I samtal med butikspersonalen kommenterades det att skyltar ofta ramlade bort. - att upplysningar om vad olika miljömärken betyder är ovanliga i butikerna. I ca. 15 procent av Icas butiker noterades att man funnit information medan man i Konsument-kooperationens, Axfoods och de övriga butikerna i stort sett inte finner någon information. - att skyltar/tavlor med miljöbudskap förekom i ca. 40 procent av Konsumentkooperationens butiker medan det i Icas butiker förekom i ca. 15 procent och var obefintlig i Axfoods och de övriga butikerna. Exempel på texter är, Ta ett grönt beslut, Välj kött från betande djur och Smaka en ekologisk pionjär. - att broschyrer och liknande informationsmaterial från den egna kedjan och från andra aktörer fanns i 40 procent av Konsumentkooperationens butiker, 20 procent av Ica-butikerna och inga broschyrer fanns i Axfoods och de övriga butikerna. Bland broschyrer från andra aktörer fanns Konsumentverkets serie Handla Ekologiskt (även affischer från serien fanns uppsatt) och receptbilagan Laga läckert med ekologiskt. Andra aktörer var Ekologiska Lantbrukarna, SNF, KRAV. Butikspersonalen kommenterade att det är svårt att hålla fint i broschyrställ. - att video/tv-reklam med miljöanknytning var ovanlig överlag, även om det förekom. - att demonstrationer av varor med miljöegenskaper var mest förekommande i Konsumentkooperationens butiker (70 %), till hälften så vanligt inom Ica (35 %) och inom Axfood och övriga butiker förekom det i mycket mindre utsträckning (14 %). Hur ofta en butik har demonstrationer varierar, från flera gånger i månaden till någon enstaka gång om året och då ofta i anslutning till centrala kampanjer. - att miljöinformation på kassakvitto är vanligast i Konsumentkooperationens butiker (60 %) men att det även förekom i de andra butikerna. Konsumentverket/KO PM 2004:19 15 (25)

16 III. Positiva, konkreta exempel I endast 7 (7 %) av butikerna har undersökningen visat på konkreta exempel på miljöeffekter. Större delen fanns i Konsumentkooperationens butiker. Exemplena rör framför allt hönshållning t ex, "Vi har slutat sälja burägg. Sätt dig i en kundvagn så förstår Du varför och Sprättägg - hönsen rör sig fritt, väljer själva rede och sittpinne. Fodret är helt vegetabiliskt. Ett mindre antal exempel rör betande djurs betydelse för det öppna landskapet, god djuromsorg och lokalproducerade livsmedel. Några exempel är: Välj kött från betande djur! Välj kött från tex. lamm för att gynna de öppna landskapen. Naturbetesmarkerna är beroende av betande djur för att den rika floran ska bevaras. och Hur smakar god djuromsorg - Ekologiskt foder, god omvård, lugnt och värdigt slut. Vi fann inga konkreta exempel om kem-tekniska varor eller andra dagligvaror utöver livsmedel. IV. Vad säger butikschefen om butikens miljöarbete och vad anser kunderna? Samtal med butikschef eller motsvarande har redovisats i hälften av de prismätta butikerna. Frågan har varit öppen och redovisningen är vanligen kortfattad. Samtalen med butikschef eller medarbetare i butiken har bl a rört: Konsumenternas efterfrågan på miljöinformation och ekologiska livsmedel: Kunder efterfrågar inte främst ekologiska produkter, men vill ha lokalproducerat. Går i vågor med efterfrågan, om efterfrågan ökar utbudet. Även om kunders efterfrågan på ekologiska varor inte uppfattas som stor så finns den eftersom det säljs av dessa varor. Kunden måste påverkas mera när det gäller KRAV-märkta och miljöanpassade produkter så att det blir en efterfrågan. Kunden ser på priset och det blir mycket svinn för butiken om den ska ha ekologiskt frukt/grönt. Butikens utbud av miljöinformation och ekologiska livsmedel: Butiken är känd för sin KRAV-satsning och många åker långväga för att komma dit. I butikens veckovisa annonsblad berättar de att de är miljöbutik. Receptförslag med ekologiska varor i butiken. Miljöinformation om t.ex. tygblöjans miljöfördelar, Bra miljöval, tänk grönt. Bussat kunder till hönseriet för att visa hur det fungerar. Ibland kommer centrala kampanjer med miljöinnehåll. Inköp/tillgång på ekologiska varor styrs nu centralt. Butiken är en lågprisbutik som inte satsar på KRAV-produkter utan ser till priset. Butiken har inte tid att märka hyllor och hålla efter med broschyrer. När man hyllmärkt varor och har haft broschyrer har dessa legat på golvet och skräpat. Lösningen kanske är en miljöansvarig. Konsumentverket/KO PM 2004:19 16 (25)

17 Butikens miljöarbete och personalens utbildning med kommentarerna: Utbildad och intresserad personal. Två anställda biologer. Kontinuerlig information till personalen om ekologiska varor. Personalen har gått kurs angående miljöarbete och kallas därefter miljömästare. Centrala beslut gör att man inte kan behålla sin miljöcertifiering. Internt miljöarbete i butiken: sopsortering, inköp av grön el, godkänt kylmedium, täckning av frysar m.m. Slutsatser miljöinformationen i butikerna Undersökningen bygger på ett brett underlag av butiker och visar att miljöinformation finns i dagligvaruhandeln. Den tydliga vägledningen om betydelsen av ett ändrat beteende saknas och det finns mycket få konkreta, positiva exempel på miljöeffekter. Vi fann denna information i 7 procent av butikerna och framför allt i Konsumentkooperationens butiker. I undersökningen 2003 fanns positiva konkreta exempel i motsvarande omfattning och i många fall var det samma information Däremot finner vi en hel del exempel på enklare miljöinformation i dagligvarubutikerna, t.ex. miljömärken på hyllkanten och skyltar vid varugruppen. Även broschyrer och liknande informationsmaterial förekommer i butikerna. Denna information ger oftast inget direkt svar på frågan vilken betydelse ett ändrat beteende från den enskildes sida har, men informationen vägleder konsumenterna till de miljömärkta varorna och underlättar därmed för de konsumenter som redan är intresserade och har inhämtat kunskaper på annat håll. Miljöcertifierade butiker uppvisar generellt betydligt mer miljöinformation i sina butiker än icke miljöcertifierade. Samtalen med butikscheferna visar en splittrad bild. Många uppger att det finns en efterfrågan på ekologiska produkter, men andra menar att det nästan enbart är priset som styr. Många framhåller att personalen utbildas i miljöfrågor och att butiken källsorterar och beaktar miljöaspekter på andra sätt. Avslutningsvis skall framhållas att det är svårt att på ett kostnadseffektivt sätt standardisera denna typ av undersökning och resultaten måste därför tolkas med försiktighet. Det går inte att dra några bestämda slutsatser av eventuella förändringar jämfört med 2003, men mycket tyder på att miljöinformationen är av ungefär samma omfattning som föregående år. Slutkommentar Vid val av livsmedel har priset en avgörande betydelse för de flesta konsumenter. I den allmänna debatten den senaste tiden har matpriserna varit i fokus och en uttalad polisk vilja har varit att få ned dessa priser som ansetts ligga för högt främst beroende på otillräcklig konkurrens. Åtgärder har vidtagits för att undanröja kon- Konsumentverket/KO PM 2004:19 17 (25)

18 kurrensbegränsade hinder och utpräglade lågpriskedjor har etablerats. Sammantaget kan man konstatera att det skett en sänkning av de genomsnittliga matpriserna. Priset på den ekologiskt producerade maten ligger fortfarande på en generellt sett högre prisnivå än den konventionellt producerade, och av Konsumentverkets stickprovsundersökningar kan man inte se att den ekologiskt producerade maten i samma utsträckning har följt med i den allmänna prissänkning av matvaror i annat än en del varugrupper. Stickprovsundersökningarna tyder tvärtom på att priserna för vissa ekologiskt producerade livsmedel ökat något i förhållande till verkets tidigare undersökningar. Utbudet av ekologiskt producerade varor är dessutom starkt begränsat i flertalet av de utpräglade lågprisbutikerna. Eftersom priset för många konsumenter är av stor betydelse vid matinköp är det av väsentlig betydelse att priset på de ekologiskt producerade varorna inte i någon högre grad överstiger de konventionellt odlade för att utvecklingen ska gå mot en ökad efterfrågan av dessa varor. För att uppnå konkurrenskraftiga priser på den ekologiska maten anser Konsumentverket därför att man från offentligt håll bör överväga att vidta stimulansåtgärder för att det ska kunna ske en reell ökning av konsumtionen av de ekologiskt producerade matvarorna. Konsumentverket/KO PM 2004:19 18 (25)

19 Bilaga 1 Tabeller från de lokala undersökningarna Borlänge Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Coop Forum 58 Bra Miljövalbutik Coop Forssa 53 KRAV-auktoriserad butik Coop Konsum City 50 Ej ansluten Ica Kvantum 48 Ica Miljöbutik Ica Maxi 47 Ica Miljöbutik Hemköp Paradiset 38 Ej ansluten Ica Kvarnen 31 Ej ansluten Ornäs Handel 23 Ej ansluten Ica Sellnäs 20 Ica Miljöbutik Ica Trumpeten 16 Ica Miljöbutik Spar Hagalund 14 Ej ansluten Willys 13 Ej ansluten Ica Nära Domnarvet 12 Ej ansluten Rätt pris 9 Ej ansluten Tempo Jaxtorget 4 Ej ansluten Gotland Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Ica Atterdags Visby 58 KRAV-auktoriserad butik, Bra Miljövalbutik, Ica Miljöbutik Konsum Klintehamn 58 KRAV-auktoriserad butik Obs! Visby 55 Ej ansluten Konsum Hemse 52 KRAV-auktoriserad butik Hemköp Visby 39 KRAV-auktoriserad butik Ica Högbyhallen Hemse 38 Ica Miljöbutik Ica Nära Klintehamn 27 Ej ansluten Ica Matmagasinet Visby 19 Ej ansluten Duses Hemse 8 Ej ansluten Willys Visby 7 Ej ansluten Konsumentverket/KO PM 2004:19 19 (25)

20 Göteborg Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Coop Forum Bäckebol 59 KRAV-auktoriserad butik, Svanenbutik, Bra Miljövalbutik Ica Focus 59 KRAV-auktoriserad butik, Ica Miljöbutik Coop Konsum Mariagatan 54 KRAV-auktoriserad butik, Svanenbutik, Bra Miljövalbutik Coop Konsum Wieselgrensplatsen 54 KRAV-auktoriserad butik Ica Maxi Grafiska vägen 46 Ica Miljöbutik Fram 46 Ej ansluten Hemköp Nordstan 44 Ej ansluten Billhälls Sisjön 41 Ej ansluten Billhälls Hvitfeldsplatsen 41 Ej ansluten Ica Supermarket Tuve 36 Ej ansluten Billhälls Kortedala 33 Ej ansluten Spar Linnégatan 23 Ej ansluten Willys Gamlestaden 10 Ej ansluten Halmstad Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Coop Forum Fyllebro 49 KRAV-auktoriserad butik, annan miljödiplomering Coop Konsum Gullbrandstorp 46 Ej ansluten Coop Konsum Akvarellgränd 45 KRAV-auktoriserad butik Ica Supermarket Vallås 44 Ica Miljöbutik, Ica Miljödiplom Ica Maxi Karlsrovägen Ica Miljöbutik Hemköp Stora Torg 39 Ej ansluten Hemköp Laholmsvägen 33 KRAV-auktoriserad butik Coop Konsum Furuvägen Ej ansluten Ica Supermarket Söndrum 30 Ica Miljöbutik Coop Konsum Getinge 30 Ej ansluten Coop Konsum Oskarström 29 Ej ansluten Ica Maxi Kristian IV:s väg 27 Ej ansluten Spar Harplinge 22 Ej ansluten Spar Ankaret Haverdal 12 Ej ansluten Spar Oskarström 11 Ej ansluten Ica Nära Frösakull 10 Ej ansluten Ica Dags Brogatan 9 Ej ansluten Matöppet Simlångsdalen 8 Ej ansluten Willys Eurostop 6 Ej ansluten Tempo Trönninge 5 Ej ansluten Matöppet Eldsberga 3 Ej ansluten Willys Flygstaden 3 Ej ansluten Netto Flygaregatan 12 1 Ej ansluten Konsumentverket/KO PM 2004:19 20 (25)

21 Jönköping Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Coop Forum A6 58 KRAV-auktoriserad butik, annan miljödiplomering Ica Maxi Herkulesvägen 46 Ej ansluten Konsum Dalvik 38 Ej ansluten Hemköp 35 Ej ansluten Ica Flamman Klostergatan 25 Ica Miljödiplom, Ica Miljöbutik Willys Österängen 9 Ej ansluten Willys Hemma 4 Ej ansluten Lidl 0 Ej ansluten Luleå Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Konsum Smedjan 51 Bra Miljövalbutik Obs! Stormarknaden 50 KRAV-auktoriserad butik Coop Extra 50 KRAV-auktoriserad butik Ica Kvantum 31 Ica Miljöbutik Ica Supermarket Hertsön 25 Ica Miljödiplom Ica Supermarket Gammelstad 12 Ej ansluten Willys Storheden 8 Ej ansluten Malung Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Konsum Extra 55 Ej ansluten Hemköp 44 KRAV-auktoriserad butik Ica Supermarket Malung 29 Ej ansluten Nynäshamn Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Ica Kvantum 49 KRAV-auktoriserad butik Coop Konsum 49 KRAV-auktoriserad butik Ica Supermarket Ösmo 34 Ej ansluten Konsumentverket/KO PM 2004:19 21 (25)

22 Smedjebacken Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Coop Konsum 54 KRAV-auktoriserad butik Ica Pilen 25 Ica Miljöbutik, annan miljödiplomering Ica Bärkehallen Söderbärke 23 Ica Miljöbutik Vänersborg Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Ica Kvantum 55 KRAV-auktoriserad butik, Ica Miljöbutik Konsum Vargön 40 Bra Miljövalbutik Spar Centrum 35 Ej ansluten Spar Torpa 29 Ej ansluten Ica Älgen 16 Ej ansluten Ica Cypressen Brålanda 12 Ej ansluten Willys 5 Ej ansluten Tempo Frändefors 3 Ej ansluten Tempo Brålanda 1 Ej ansluten Östhammar Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Coop Konsum Östhammar 57 KRAV-auktoriserad butik Coop Konsum Öregrund 53 KRAV-auktoriserad butik Ica Supermarket Östhammar 28 Ica Miljöbutik Spar Östhammar 17 Ej ansluten Ica Handelsboden Öregrund 10 Bra Miljövalbutik, Ica Miljöbutik Konsumentverket/KO PM 2004:19 22 (25)

23 Bilaga 2 Kriterier butikstyper Butikstyper Vad kännetecknar olika butikstyper? Beskrivningarna är generella och enskilda butiker kan avvika från det som i allmänhet kännetecknar butikstypen. Inom de olika butikstyperna kan s k lågprisbutiker finnas med varierande avvikelser i fråga om sortiment, betjäningsgrad och lokaler/inredning. Storbutik/Stormarknad Supermarket/Allivsbutik Närbutiker Mer än 1500 m 2 säljyta Fullsortiment: alla varuområden är representerade. Har i genomsnitt ca artiklar Trafikorienterat, externt läge. God tillgång till P-platser. Veckoslutshandel (75% av inköpen sker torsdag-söndag) m 2 säljyta Fullsortiment: alla varuområden är representerade. Har i genomsnitt ca artiklar Bostads-, centrumläge Veckoslutshandel och dagliga inköp Mindre än 400 m 2 säljyta Har i genomsnitt ca artiklar Lättillgänglig Kompletteringshandel/ dagsinköp Konsumentverket/KO PM 2004:19 23 (25)

24 Bilaga 3 Exempel på miljöinformation i dagligvarubutik Butiksblankett Ort: Butikens namn:. Butiken besöktes:.. (dag, tid, besökarnas namn) Butiken är ansluten till följande miljöcertifieringssystem: ICA Miljöbutik ICA Miljödiplom (lägre ambitionsnivå än ICA Miljöbutik) Bra Miljöval-butik KRAV-auktoriserad butik Svanen-butik Miljödiplomering av annat slag, ange vilket: Butiken är inte ansluten till något miljösystem Framgår det tydligt via väl synligt diplom att butiken är miljöcertifierad? Ja Nej Redovisa (med x) om följande exempel på miljöinformation finns i butiken: Typ av exempel Miljömärken på hyllkanten KRAV-skyltar eller likn. vid varugruppen Upplysning om vad olika miljömärkningar betyder Skyltar/tavlor eller likn. med korta/enkla miljöbudskap Broschyr eller likn. med miljöbudskap butikens eget material - bifoga gärna! Broschyr eller likn med miljöbudskap annan avsändare än butiken/kedjan - bifoga gärna! Förekommer Förekommer ej Kommentar/Precisera vad budskapet innebär * Vilka varugrupper? Kommentera gärna innehållet! Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post/webbadress Giro Org.nr Stockholm Rosenlundsgatan Post: Bank:

25 Video/TV-reklam i Hur ofta? butiken med miljöanknytning Demonstrationer av Hur ofta? varor med miljöbudskap Miljöinformation på kassakvittot Övrig butiksinfo med Kommentera vilken typ av info det rör sig om! miljöanknytning * Uppge gärna i kolumnen Kommentar om användningen är utbredd, om informationen tillämpas konsekvent, om ni hittar felaktigheter i informationen, närmare beskrivning av informationens utformning, etc Redovisa i klartext miljöinformation i butiken med exempel på miljöeffekter (för att informationen ska platsa här ska det framgå hur miljöpåverkan/resursförbrukning kan minskas eller miljösituationen eller djurens situation kan förbättras genom den enskildes eller flera konsumenters agerande. Ange också hur informationen presenteras. Informationen ska vara väl synlig, man ska inte behöva anstränga sig för att hitta den! T ex: Om en familj på fyra personer under ett år äter ekologiska ägg släpps 2-3 hönor ut ur trånga burar och får gå ute, välja sittpinne, sprätta och äta ekologiskt foder infoskylt vid äggdisken) Fortsätt på baksidan om utrymmet inte räcker! Redovisa vad som framkommit i samtal med medarbetare/butikschef ang miljöinformation i butiken: (det kan t ex handla om butikspersonalen får frågor från kunderna om varors miljöegenskaper, om man får synpunkter på miljöinformationen i butiken, om butikens planer framöver betr miljösortiment och kommunikation till kund, om butikens miljöarbete och personalens utbildning, etc. Passa också på att diskutera resultatet av Din undersökning.) Stort tack för Din medverkan!

Pris och utbud av. ekologiska livsmedel. i Jönköpings kommun

Pris och utbud av. ekologiska livsmedel. i Jönköpings kommun Pris och utbud av ekologiska livsmedel i Jönköpings kommun 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Metod... 3 Resultat... 4 Utbud... 4 Pris... 6 Diskussion... 7 Slutsatser... 7 Bilaga...

Läs mer

Miljöinformation i butik

Miljöinformation i butik Konsumentverket/KO Rapport 2006:2 Miljöinformation i butik Resultat från en undersökning av 168 butiker hösten 2005. Slutsatser Undersökningen bygger på ett brett underlag av butiker och visar att miljöinformation

Läs mer

Inventering av det ekologiska utbudet i Sigtunas livsmedelsbutiker april 2014

Inventering av det ekologiska utbudet i Sigtunas livsmedelsbutiker april 2014 Inventering av det ekologiska utbudet i Sigtunas livsmedelsbutiker april 2014 Inventering av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker mars april 2014 Bakgrund och syfte Med anledning av ett ökat konsumentintresse

Läs mer

Matprisundersökning 2004 och 2006 Konsumentverkets matkorg

Matprisundersökning 2004 och 2006 Konsumentverkets matkorg KONSUMENT SÖDERTÄLJE April 2006 Matprisundersökning 2004 och 2006 Konsumentverkets matkorg Samfattning Konsument Södertälje har mätt prisnivån på Konsumentverkets matkorg, för ett hushåll med två vuxna

Läs mer

Inventering nr 2 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 2014

Inventering nr 2 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 2014 Inventering nr 2 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 214 Inventering av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 214 Bakgrund och syfte Med anledning av ett ökat konsumentintresse

Läs mer

Ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker Sigtuna, januari 2016 Inventering nr 5, december 2015

Ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker Sigtuna, januari 2016 Inventering nr 5, december 2015 Ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker Sigtuna, januari 2016 Inventering nr 5, december 2015 Ekomatcentrum och Naturskyddsföreningen i Sigtunabygden har genomfört en femte ekoinventering av Sigtunas

Läs mer

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen.

1(4) Miljöförvaltningen. Äggkampanj. Landskrona stad 2010. Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6. Miljöförvaltningen. 1(4) Äggkampanj Landskrona stad 2010 Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010:6 261 80 Landskrona 2(4) Äggkampanj vecka 13, år 2010 genomförde i samarbete med 11 av Landskronas livsmedelsbutiker

Läs mer

Ekologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015

Ekologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015 1 Ekologiskt utbud i Upplands-Bro kommuns livsmedelsbutiker våren 2015 Naturskyddsföreningen i Upplands-Bro i samarbete med EkoMatCentrum Inventering utförd 2015 av Ekomatcentrum och Naturskyddsföreningen

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

PRO:s Prisundersökning den 13 oktober 2015

PRO:s Prisundersökning den 13 oktober 2015 PRO:s Prisundersökning den 13 oktober 2015 Har inte prisundersökningen överlevt sig själv? Undersökningen är viktigare än någonsin. Det är den enda prisundersökningen som görs av konsumenterna själva.

Läs mer

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport 2013:1 Beteende, miljömärkning, pris och ansvar Resultat från en undersökning i Sverige 2013 Yttra Rapport

Läs mer

Välkommen. som medlem i konsumentkooperationen!

Välkommen. som medlem i konsumentkooperationen! Välkommen som medlem i konsumentkooperationen! Välkommen! Du är nu medlem i en konsumentförening. Tillsammans med 3 miljoner andra medlemmar runt om i landet är du med och äger konsumentkooperationen.

Läs mer

Behöver era ekologiska produkter en Ekokick?

Behöver era ekologiska produkter en Ekokick? Behöver era ekologiska produkter en Ekokick? Ekokick är ett marknadsföringskoncept för livsmedelsbutiker med syfte att öka försäljningen av ekologiska livsmedel. Det sker genom utbildning av butikspersonal,

Läs mer

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Konsekvensanalys Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Östersunds kommun,

Läs mer

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar

Ingår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar Bibliografiska uppgifter för Vad ska till för att öka konsumtionen? Utmaningar och erfarenheter Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Axelsson M. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår

Läs mer

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Chark-SM, Sveriges största kvalitetstävling för svensktillverkade livsmedel, kommer i årets tävling dela ut en hedersutmärkelse till klimatanpassade

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Prisinformation inom dagligvaruhandeln

Prisinformation inom dagligvaruhandeln Rapport 2010:2 Prisinformation inom dagligvaruhandeln 2010:2 Prisinformation inom dagligvaruhandeln Konsumentverket 2009 3 (52) Sammanfattning och slutsatser Den här rapporten är en uppföljning av hur

Läs mer

KRAV SHOPPER INSIGHT MED MEJERIKUNDER OM KRAV- MÄRKTA/EKOLOGISKA PRODUKTER 1 SHOPPER INSIGHT KRAV JANUARI 2013

KRAV SHOPPER INSIGHT MED MEJERIKUNDER OM KRAV- MÄRKTA/EKOLOGISKA PRODUKTER 1 SHOPPER INSIGHT KRAV JANUARI 2013 KRAV SHOPPER INSIGHT MED MEJERIKUNDER OM KRAV- MÄRKTA/EKOLOGISKA PRODUKTER 1 SHOPPER INSIGHT KRAV JANUARI 2013 SLUTSATSER 2 SHOPPER INSIGHT KRAV JANUARI 2013 NÅGRA SLUTSATSER MILJÖMEDVETENHET/SAMHÄLLSENGAGEMANG

Läs mer

Inventering nr 4 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 2015

Inventering nr 4 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 2015 Inventering nr 4 av ekologiskt utbud i Sigtunas livsmedelsbutiker juli 215 Bakgrund och syfte Med anledning av ett ökat konsumentintresse för ekologiska livsmedel beslöt Handla Miljövänligtgruppen (Naturskyddsföreningen

Läs mer

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 2. UPPDRAG... 5 3. KIABS ARGUMENTATION... 6 4. AXFOODS SYN... 7 5. ICAS SYN... 7 6. NIRAS BEDÖMNING... 8 6.1. Efterfrågan växer... 8 6.2.

Läs mer

Bra barnmat Del 3 Middag

Bra barnmat Del 3 Middag Bra barnmat Del 3 Middag I sista och tredje delen om näringsrik barnmat tänkte jag delge er några tips som anpassar klassiska barnrätter till mer häslosamma alternativ. Har du missat barnmat frukost eller

Läs mer

Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt

Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt SIFO-undersökning Oktober 2010 Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt Nästan alla konsumenter, 99 procent, känner till KRAV-märket och

Läs mer

Blir det dyrare att tänka på miljön när man handlar?

Blir det dyrare att tänka på miljön när man handlar? Blir det dyrare att tänka på miljön när man handlar? Undersökningen genomfördes av Pensionärsorganisationernas samverkansgrupp och sammanställdes av Konsument Göteborg Maj 2012 Sammanfattning Seniorsamverkansgruppens

Läs mer

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...

Läs mer

Livsmedelsbutiker hösten 2011

Livsmedelsbutiker hösten 2011 Livsmedelsbutiker hösten 2011 Utförd av miljökontoret i Jönköpings kommun Skriven av Katarina Holmstedt 2011-09-29 Inledning Under 2011 bedrivs delar av den planerade livsmedelskontrollen i Jönköpings

Läs mer

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Grossisterna En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn Av: Linnéa Iseland Mars - april 2001 På uppdrag/under ledning av: Kristina Sjöholm, projektledare

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm september 2007 SKOP har på uppdrag av intervjuat cirka 5 av föreningens medlemmar. Intervjuerna gjordes mellan den 4 och 27. Svaren redovisas i denna rapport. I rapporten görs jämförelser med två medlemsundersökningar

Läs mer

GRANSKNING MARKNADSFÖRING Version 18/10

GRANSKNING MARKNADSFÖRING Version 18/10 GRANSKNING MARKNADSFÖRING Version 18/10 Vi kommer att granska alla de stora livsmedelskedjorna och deras olika insatser för påverkan av marknaden och reklamjippon, men det kommer successivt och detta dokument

Läs mer

Borlänge är en miljökommun som vågar gå före!

Borlänge är en miljökommun som vågar gå före! Borlänge är en miljökommun som vågar gå före! Kan man upphandla närodlat? En av landets vanligaste frågor Svaret är: Ja och nej Transporter Kvalitet Näringslivsutveckling Från mittcirkeln gör endast

Läs mer

Recept. Ingredienser v.19. Veckans meny: Bra att ha hemma v.19. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Recept. Ingredienser v.19. Veckans meny: Bra att ha hemma v.19. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.19 Recept Kött/fisk Ca 600 gram torskfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 1000 gram kycklingfilé 1 pkt bratwurst Ca 400 gram lövbiff 1 2 3,4 4 5 Potatis/ris/pasta mm 2 kg fast potatis 1 pkt pasta 1,2,4 3 Grönsaker

Läs mer

Vi som älskar öppna landskap

Vi som älskar öppna landskap Vi som älskar öppna landskap Skånemejerier så mycket mer Du känner till Skånemejerier som en leverantör av ett brett utbud av goda skånska mejeriprodukter, goda juicer från Bravo och smakrika ostar såsom

Läs mer

Diskussionsunderlag för att starta en butik samt ett konsumentkooperativ inriktat på lokalt producerade dagligvaror

Diskussionsunderlag för att starta en butik samt ett konsumentkooperativ inriktat på lokalt producerade dagligvaror 05-01-29 Nils Fagerberg c/o Sjelin Hånsta, Östergärde 743 92 Vattholma nils.fagerberg@home.se 073-0443279 Diskussionsunderlag för att starta en butik samt ett konsumentkooperativ inriktat på lokalt producerade

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

Handelskonsekvensanalys

Handelskonsekvensanalys Handelskonsekvensanalys Älta Centrum maj 2010 Innehåll Bakgrund Metod Dagens Älta C och Tyresö C Trafikflöde Konkurrens i marknadsområdet Delmarknadernas täckningsgrader Konsumtionsflöde i Älta Trender

Läs mer

KODFÖRKLARING TYPER LIVSMEDELSBUTIKER

KODFÖRKLARING TYPER LIVSMEDELSBUTIKER KODFÖRKLARING TYPER LIVSMEDELSBUTIKER BUTIKSTYP - Klassificering enligt HUI. Kod Butikstyp 110 STORMARKNAD - minst 2500 kvm säljyta, externt läge och varuhussortiment (minst 20 % av omsättningen utgörs

Läs mer

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015

Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 Ekologiska spannmålsmarknaden 2015 - Vad är på gång och vilka rörelser finns på marknaden i Sverige, EU och USA? Olle Ryegård, Agroidé AB Inledning Totalproduktionen av svensk certifierad säljbar ekologisk

Läs mer

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig

Läs mer

EN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter.

EN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter. EN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter. kött, ÄGG & MJÖLK 100 % svenskt. NU BLIR DET ENKLARE ATT HITTA SVENSKA LIVSMEDEL, RÅVAROR

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex 303 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Prisspridning på dvd-spelare

Prisspridning på dvd-spelare Konsumentverket/KO PM 2004:16 Prisspridning på dvd-spelare Undersökning i butik och på Internet Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Syfte 4 Metod 4 Modellernas tillgänglighet på marknaden 5 Prisspridning

Läs mer

Hushållens matkostnader

Hushållens matkostnader Konsumentverket/KO PM 2003:25 Hushållens matkostnader En undersökning av hur valet av butik påverkar hushållens matkostnader, tillgång till service, ekologiskt utbud och miljöinformation Innehåll Sammanfattning...4

Läs mer

Konsumenter granskar sillmarknaden

Konsumenter granskar sillmarknaden Konsumenter granskar sillmarknaden Produkttester sill Varför vi lägger så mycket arbete på sillen har två skäl. Dels är det en stor marknad med massor av variationer, typiskt för hur tillverkare och handel

Läs mer

Prissättning ekologiska livsmedel

Prissättning ekologiska livsmedel Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Påbyggnadskurs Kandidatuppsats 10 poäng Handledare Eron Oxing Vårterminen 2007 Prissättning ekologiska livsmedel Författare:

Läs mer

Utveckling Stenhamra Centrum 2010-11-02

Utveckling Stenhamra Centrum 2010-11-02 Utveckling Stenhamra Centrum 2010-11-02 Agenda Bakgrund / nuläge Gemensamma intressen Butikens roll på marknaden Butikens särskilda behov Förutsättningar för markanvisningen Alternativ lösning för att

Läs mer

Information om riskklassning och avgifter för livsmedelskontroll

Information om riskklassning och avgifter för livsmedelskontroll BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Bygg- och miljöfövaltningen BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Bygg- och miljöförvaltningen Information om riskklassning och avgifter för livsmedelskontroll Foto: Herman Claesson Offentlig kontroll

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se

För mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs

Läs mer

Offentlig upphandling

Offentlig upphandling Offentlig upphandling -Luleå 24 april 2014 Axel Hansson LRF Marknadsutvecklare offentlig upphandling Offentlig upphandling av livsmedel Omsätter totalt 8,9 miljarder kronor 3 miljoner måltider per dag

Läs mer

Tillsynsprojekt Tobak, folköl och vissa receptfria läkemedel

Tillsynsprojekt Tobak, folköl och vissa receptfria läkemedel Tillsynsprojekt Tobak, folköl och vissa receptfria läkemedel Miljö- och byggnadskontoret s kommun Rapport 3:2012 Miljö 2012-12-19 Dnr: 2012-002023 Inledning 2009 lades tillsynsansvaret för receptfria läkemedel

Läs mer

Välkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014

Välkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014 Välkommen till skolrestaurangerna i Härryda kommun HT 2014 V. 34 18-22/8 *Köttbullar m pasta *Korv stroganoff m bulgur. Orientalisk fisk m kokt potatis. *Gulaschsoppa m gräddfil, mjukt bröd. Solskenslasagne.

Läs mer

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Diarienr 2013/143-KS nternati Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel Beslutad av Kommunstyrelsen 12 juni 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker

Läs mer

Recept. Ingredienser v.39. Veckans meny: Bra att ha hemma v.39. Köp gärna med fler matvaror! Hej!

Recept. Ingredienser v.39. Veckans meny: Bra att ha hemma v.39. Köp gärna med fler matvaror! Hej! v.39 Kött/fisk Ca 600 gram rödspättafilé Ca 500 gram nötfärs Ca 000 gram kycklingben Ca 800 gram falukorv Ca 500 gram lövbiff Recept 2 5 3 Potatis/ris/pasta mm kg mjölig potatis 3 bakpotatisar pkt pasta

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0584-1 2010-01-12. Tillsynsprojekt- Kemikalier i detaljhandeln

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0584-1 2010-01-12. Tillsynsprojekt- Kemikalier i detaljhandeln NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0584-1 2010-01-12 Tillsynsprojekt- Kemikalier i detaljhandeln Titel: KID0910 Kemikalier i detaljhandeln 2009-2010 Författare: Utgiven av: Ylva Lundgren Granskad av Lena Åkesson

Läs mer

Lunch Köttgryta med röd curry och kokosmjölk med råris Majs och gröna ärtor

Lunch Köttgryta med röd curry och kokosmjölk med råris Majs och gröna ärtor En veckas meny för gravida (2400 kcal) Alla måltider gäller för en person. Måndag En havregrynsgröt, mellanmjölk och lingonsylt En skiva rågbröd med matfett, ost och paprika 1 port havregrynsgröt 2 dl

Läs mer

Markanvisningar för butikslägen till lågpriskedjan LIDL. Återremiss.

Markanvisningar för butikslägen till lågpriskedjan LIDL. Återremiss. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2004-01-27 Nils Tunving Region Ytterstad Tel: 508 269 29 Nils.tunving@gfk.stockholm.se Dnr 03-411-2652 2003-12-17 Till Gatu- och fastighetsnämnden Markanvisningar

Läs mer

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Kontrollmärkningen för svensk mat och blommor Sex argument 1. Svenska råvaror 2. Friska djur

Läs mer

Namn: Melongruppen: Bärgruppen: Morot. Lingon Rödbeta. Galiamelon. Blåbär Rädisa. Nätmelon. Honungsmelon

Namn: Melongruppen: Bärgruppen: Morot. Lingon Rödbeta. Galiamelon. Blåbär Rädisa. Nätmelon. Honungsmelon Åk 2 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life

Måltidspolicy. Kommunfullmäktige 2014-06-16 79. A different Kinda life Måltidspolicy Kommunfullmäktige 2014-06-16 79 A different Kinda life Förord Maten och måltiden är mycket viktig i allas våra liv. Maten skapar engagemang. Måltiden är något att samlas kring, en naturlig

Läs mer

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2016 SKOLA & FÖRSKOLA

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2016 SKOLA & FÖRSKOLA MATSEDEL VÅRTERMINEN 2016 SKOLA & FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL SKOLMATSALARNA I MORA Vårt mål är att bjuda eleverna på god och bra mat. Skollunchen är ett viktigt mål och täcker cirka 30 procent av dagsbehovet.

Läs mer

Hushållens matkostnader

Hushållens matkostnader RAPPORT 1999:15 Hushållens matkostnader Resultat från en undersökning i 31 orter (188 butiker) under veckorna 38 40 hösten 1999 Innehåll 1. Hushållens Matkostnader - en undersökning av pris, miljöservice

Läs mer

Kost & restaurang seniorenkät 2015

Kost & restaurang seniorenkät 2015 Jag är A kvinna 113 46,3% B man 126 51,6% C vill inte uppge 5 2,0% Respondenter 244 Vilken restaurang äter du på? A Björngården 21 8,6% B Karl-Johangårdarna 37 15,2% C Leopold 28 11,5% D Porfyren 39 16,0%

Läs mer

SÅ MYCKET DYRARE ÄR DET ATT KÖPA SMÅ LIVSMEDELS- FÖRPACKNINGAR GRANSKNING KFS RAPPORT OM STORA OCH SMÅ FÖRPACKNINGAR

SÅ MYCKET DYRARE ÄR DET ATT KÖPA SMÅ LIVSMEDELS- FÖRPACKNINGAR GRANSKNING KFS RAPPORT OM STORA OCH SMÅ FÖRPACKNINGAR SÅ MYCKET DYRARE ÄR DET ATT KÖPA SMÅ LIVSMEDELS- FÖRPACKNINGAR GRANSKNING KFS RAPPORT OM STORA OCH SMÅ FÖRPACKNINGAR KfS, feb 2016 Inledning BAKGRUND Under många år har förtroendevalda och medlemmar framfört

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

Peo Werne ICA Sverige. 08-561 50 000 per.ola.werne@ica.se

Peo Werne ICA Sverige. 08-561 50 000 per.ola.werne@ica.se Peo Werne ICA Sverige 08-561 50 000 per.ola.werne@ica.se Vision och mission Vi ska göra varje dag lite enklare. Vi ska bli det ledande detaljhandelsföretaget med fokus på mat och måltider. Våra värderingar

Läs mer

Omställning. av Åsa Rölin

Omställning. av Åsa Rölin LING PÅ D O S K A S N Ö R G EKOLOGISK Omställning av Åsa Rölin FRILAND Omställning - förutsättningar och strategi Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skaraborg Foto framsida: Elisabeth Ögren En ekologisk

Läs mer

Kriterier för kolonial/specerier

Kriterier för kolonial/specerier Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun Antagna av kommunfullmäktige den 23 maj 2013, 121 Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun Dessa riktlinjer utgör komplement till

Läs mer

Julmatsedel äldreomsorgen

Julmatsedel äldreomsorgen Julmatsedel äldreomsorgen Kyld mat 1 alternativ Björnaområdet Vecka 48-1, 2014/2015 God Jul och Gott Nytt År! Information Julmatsedel för veckorna 48-1, 2014/2015 för äldreomsorgens kylda mat, Örnsköldsviks

Läs mer

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun

Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun Övergripande kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 2016-01-18 Remissversion F I N S P Å N G S K O M M U N Kost- och måltidspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

2014-01-17. Program PM

2014-01-17. Program PM 2014-01-17 Program PM Denna PM har upprättats för att förtydliga sambandet mellan olika utvecklingssatsningar inom Ulricehamns kommun och ingå som en del i underlaget till detaljplaner. Ulricehamn ligger

Läs mer

Hur annonseras nyckelhålsmärkningen

Hur annonseras nyckelhålsmärkningen Rapport 20-2009 Hur annonseras nyckelhålsmärkningen i direktreklam till hushållen? av Elin Lövestam och Anita Laser Reuterswärd LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD ADMINISTRATION, Sweden Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

5 dagar. Ingredienser v.35. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.35. Köp gärna med fler matvaror!

5 dagar. Ingredienser v.35. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v.35. Köp gärna med fler matvaror! dagar v.3 Recept Kött/fisk 00 gram nötfärs Ca 600 gram kycklingfilé Ca 800 gram fläskkarre 2 pkt bacon 400 gram torskfilé 400 gram lax 2 3 4 Potatis/ris/pasta mm 2 kg potatis pkt pasta 3, Hej! Vi har en

Läs mer

Utbud och pris på ekovaror

Utbud och pris på ekovaror RAPPORT 2000:25 Utbud och pris på ekovaror Resultat från en undersökning av 56 ekologiska livsmedel på nio orter våren 2000 Innehåll Sammanfattning Bakgrund 20 procent ekologisk odling år 2005 Märkning

Läs mer

Utdelade enkäter 110 st Inkomna enkätsvar 62 st. 40% Jag svarade själv på enkäten Jag har fått hjälp att fylla i enkäten 60%

Utdelade enkäter 110 st Inkomna enkätsvar 62 st. 40% Jag svarade själv på enkäten Jag har fått hjälp att fylla i enkäten 60% Utdelade enkäter 110 st Inkomna enkätsvar 62 st 40% Jag svarade själv på enkäten Jag har fått hjälp att fylla i enkäten 60% Jag äter maten från kommunens matdistribution 5% 48% 27% 1 ggr/v 2-3 ggr/v 4-5

Läs mer

Matsedel Snavlunda förskola, veckorna 34 38 2014

Matsedel Snavlunda förskola, veckorna 34 38 2014 Matsedel Snavlunda förskola, veckorna 34 38 2014 Vecka 34, 18/8-22/8 Må Köttsoppa med bröd, smör och pålägg Stekt kyckling i ugn, bulgur, alt potatis, currysås med mango chutney och Svensk köttfärsgratäng

Läs mer

5 dagar. Ingredienser v 52. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 52. Köp gärna med fler matvaror!

5 dagar. Ingredienser v 52. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 52. Köp gärna med fler matvaror! 5 dagar v 5 Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram kycklingfilé Ca 400 gram räkor Ca 600 gram fläskkotletter Recept 3 4 5 Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta 3,5 4 Hej! Julaftonsveckan är här

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer

Fokus på Miljö och Måltider. Doris Johansson Susann Ask

Fokus på Miljö och Måltider. Doris Johansson Susann Ask Fokus på Miljö och Måltider Doris Johansson Susann Ask Vi vet vart vi ska Våra mål går i linje med nationella och regionala mål, riktlinjer och strategier. Värden som kännetecknar Landstinget Kronoberg

Läs mer

Coop-rapporten 2007. Hur får dagens konsumenter ihop vardagen när både kroppen och klotet ska räddas?

Coop-rapporten 2007. Hur får dagens konsumenter ihop vardagen när både kroppen och klotet ska räddas? Coop-rapporten 2007 Hur får dagens konsumenter ihop vardagen när både kroppen och klotet ska räddas? Innehållsförteckning Förord Vad vi väljer spelar roll...4 Coops medlemspanel Vi lyssnar på medlemmarna...6

Läs mer

Matsedel Snavlunda skola, veckorna 34 38 2014

Matsedel Snavlunda skola, veckorna 34 38 2014 Matsedel Snavlunda skola, veckorna 34 38 2014 Vecka 34, 18/8-22/8 Må Skolstart, ingen skollunch Stekt kyckling i ugn, bulgur, alt potatis, currysås med mango chutney och salladsbuffé Svensk köttfärsgratäng

Läs mer

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna!

Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! Karriärrådgivning och studievägledning: en tjänst för studenterna! En undersökning av Uppsala universitets studievägledning Till Ted: En check förstasida här på något sätt. Loggan bör finnas med. * Det

Läs mer

Det är dyrt att leva på specialkost

Det är dyrt att leva på specialkost Det är dyrt att leva på specialkost Prisjämförelse mellan fem butikskedjor Maj 2010 Post- och besöksadress Telefon Hemsida E-post 08-22 73 22 www.axand.se info@axand.se Axánd Konsult AB Birkagatan 3 Organisationsnummer

Läs mer

Konsumtion av livsmedel 1960 2006

Konsumtion av livsmedel 1960 2006 Konsumtion av livsmedel 19 Kortversion Vi äter mindre varor av råvarukaraktär t.ex. t.ex. mjöl, potatis och strösocker. Istället ökar konsumtionen av produkter av högre förädlingsgrad såsom matbröd, pommes

Läs mer

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum. Vi samlade ihop olika konventionella varor som brukar

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Recept i vårens tecken Tema picknick. Laga mjölkfritt Enkel sallad gjord på kokt ägg, grönsaker & skinka. Något sött efter: Melon och physalis

Recept i vårens tecken Tema picknick. Laga mjölkfritt Enkel sallad gjord på kokt ägg, grönsaker & skinka. Något sött efter: Melon och physalis Recept i vårens tecken Tema picknick Enkel sallad gjord på kokt ägg, grönsaker & skinka. Något sött efter: Melon och physalis Välkommen till min alldeles egna tidning där jag delar med mig av mina bästa

Läs mer

5 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror!

5 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror! 5 dagar v 3 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram kycklingfilé 1 förp kalkonkassler 1 förp bacon 1 3 2 4 5 Potatis/ris/pasta mm 900 gram mjölig potatis 1 pkt pasta 4 1,5

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Ytterligare exemplar av denna undersökning kan beställas hos Förvaltningsavdelningen, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 0611-349149

Ytterligare exemplar av denna undersökning kan beställas hos Förvaltningsavdelningen, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 0611-349149 PRISJÄMFÖRELSE INOM LIVSMEDELSDETALJHANDELN 2006 Ytterligare exemplar av denna undersökning kan beställas hos Förvaltningsavdelningen, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, 0611-349149 Dnr 307-6206-06 Foto

Läs mer

STEAKHOUSE EN HELT NY SERIE KVALITETSBURGARE FRÅN LAND OCH HAV

STEAKHOUSE EN HELT NY SERIE KVALITETSBURGARE FRÅN LAND OCH HAV STEAKHOUSE EN HELT NY SERIE KVALITETSBURGARE FRÅN LAND OCH HAV THAL0048_SALJBLAD_BURGERS_121019_8sidor.indd 1 BÄTTRE BURGARE FRÅN LINDSTRÖMS Vi är ett litet livsmedelsföretag med stora planer. Huvudkontoret

Läs mer

Lingbo Julmatsedel Kyld mat

Lingbo Julmatsedel Kyld mat Lingbo Julmatsedel Kyld mat V 50-1 2014/2015 God Jul och Gott Nytt År! Efter önskemål från våra gäster bifogar vi en enkel beskrivning av några rätter som förekommer i matsedeln. Vi hoppas att detta kan

Läs mer

Föreläsningar. Kurser. Aktiviteter. Föreningsmässa MedMera

Föreläsningar. Kurser. Aktiviteter. Föreningsmässa MedMera Föreläsningar Kurser Aktiviteter Föreningsmässa MedMera HÖSTEN 2006 Innehåll Konsumentföreningen Väst sid 3 Medlemsringar sid 4 Påverka din butik sid 5 Föreningsmässa MedMera sid 5 Kurser Mat för blöjbarn

Läs mer

Esbo stad Protokoll 65. Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 65. Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1 Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 65 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat Beredning och upplysningar: Minna Ahola, tfn 050 525 2779 Regina

Läs mer