Pris och utbud av ekologisk mat samt miljöinformation i butik

Transkript

1 Konsumentverket/KO PM 2004:19 Pris och utbud av ekologisk mat samt miljöinformation i butik Resultat från en undersökning av 67 ekologiska livsmedel på 11 orter under hösten 2004

2 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Metod 5 Det ekologiska utbudet 6 De vanligaste ekologiska varorna 6 Utbud i olika butikstyper 8 Pris på ekologiska varor 9 Är den ekologiska maten dyr? 9 Eko-korgen i olika butikstyper prisskillnader 11 Priset på Eko-korgen för de olika kedjorna 12 Miljöinformationen i butikerna 14 Resultat miljöinformationen i butikerna 14 Slutkommentar 17 Bilaga 1 Tabeller från de lokala undersökningarna 19 Bilaga 2 Kriterier butikstyper 23 Bilaga 3 Enkät om miljöinformationen i butikerna 25 Pris och utbud av ekologisk mat Resultat från en undersökning av 67 ekologiska livsmedel på 11 orter under hösten 2004 PM 2004:xx ISBN xxx-x Konsumentverket 2004 Konsumentverket/KO PM 2004:19 2 (25)

3 Sammanfattning Hösten 2004 genomförde Konsumentverket en undersökning av pris och utbud på ekologisk mat i samarbete med kommunala konsumentvägledare i 11 kommuner 1 och totalt 99 butiker. Undersökningen genomfördes under veckorna 37 till 45. Då undersökningen sträcker sig över en längre tidsperiod bör resultatet från den centrala sammanställningen tolkas med viss försiktighet. Varukorgen omfattar 67 ekologiska varor vilka utgör delar av en fjortondagars matsedel exklusive luncher måndag till fredag. Metoden bygger i övrigt på Konsumentverkets modell för lokala matkostnadsundersökningar men beskriver endast vad det kostar att göra ekologiska val av vissa livsmedel i olika butiker. Den ekologiska varan jämförs med den konventionella motsvarighet som bedöms mest rimlig i de två typhushåll vi konstruerat, en barnfamilj och en ensamstående yngre man. Undersökningen visar att det finns möjlighet att göra ekologiska val i relativt stor utsträckning, men tillgången varierar mellan olika livsmedelsgrupper och långt ifrån alla butiker har ett brett sortiment. Det råder stora skillnader i utbudet av ekologiska varor mellan och inom butikskedjorna. Konsumentkooperationens butiker hade överlag många av de undersökta ekologiska varorna. Inom Axfood är variationen stor. Butiker som Hemköp och Billhälls visar på ett medelmåttigt utbud medan Willys hade få ekologiska varor. Inom Ica var också spridningen stor, men merparten av butikerna hade ett medelmåttigt antal av de undersökta ekologiska varorna. En klar tendens var att butiker med en stark lågprisprofilering inte ger konsumenterna möjlighet att handla ekologiskt samt att en övervägande del av stormarknaderna erbjuder ett relativt gott utbud av ekologiska varor. Den ekologiskt producerade maten är generellt dyrare än de konventionella motsvarigheterna, men skillnaderna varierar mycket mellan olika varugrupper och även inom varugruppen. Varor som kaffe, kiwi, haricots verts, barnmat och frukt/bärpaj kännetecknas av en relativt liten merkostnad medan ekologiska varor som tomat, gul lök, ris, spagetti, glass och rapsolja är betydligt dyrare än de konventionella motsvarigheterna. Eftersom merkostnaden för ekologiska varor varierar stort, kan ett byte från en konventionell vara till ekologisk få större eller mindre hushållsekonomiska konsekvenser. Några förslag till den som vill handla mer ekologiskt idag, utan att merkostnaden behöver bli så stor kan exempelvis vara att: - byta ut de konventionella varor där det ekologiska alternativt har en låg merkostnad, - byta ut de varor som används i små mängder till ekologiska, - ersätta lite dyrare konventionella varor med billigare ekologiska råvaror, t.ex. byta ut en blandad grönsallad med tomat och gurka till en råkostsallad med vitkål och morot. 1 Borlänge, Gotland, Göteborg, Halmstad, Jönköping, Luleå, Malung, Nynäshamn, Smedjebacken, Vänersborg och Östhammar. Konsumentverket/KO PM 2004:19 3 (25)

4 Liksom vid de tidigare undersökningar som verket genomfört, visar även årets prisundersökning att de vanligast förekommande ekologiska varorna är mellanmjölk och kaffe, som fanns i 90 av 99 undersökta butiker. Knäckebröd, vetemjöl och strösocker är andra ekologiska varor som ofta förkom i butikerna. En av de varor som var svårast att hitta var hel kyckling (färsk eller fryst) som endast fanns i 3 av 99 butiker. Hackad spenat, avokado och hamburgerbröd är andra varor som förekom i liten utsträckning. Som en del i undersökningen har det även ingått att se på miljöinformationen i butikerna. Resultatet pekar på att viss miljöinformation finns i dagligvaruhandeln men att den tydliga vägledningen om betydelsen av ett ändrat beteende saknas. Det finns mycket lite information om konkreta, positiva exempel på miljöeffekter. Vi fann denna information i 7 procent av butikerna och framför allt i Konsumentkooperationens butiker. I undersökningen 2003 fanns positiva konkreta exempel i motsvarande omfattning och i många fall var det samma information. Beträffande butikschefers uppfattning om konsumenters efterfrågan av ekologiskt odlade produkter framkom bl a följande synpunkter: - Kunder efterfrågar inte främst ekologiska produkter, men vill ha lokalproducerat. - Går i vågor med efterfrågan, om efterfrågan ökar utbudet. - Även om kunders efterfrågan på ekologiska varor inte uppfattas som stor så finns den eftersom det säljs av dessa varor. - Kunden måste påverkas mera när det gäller KRAV-märkta och miljöanpassade produkter så att det blir en efterfrågan. - Kunden ser på priset och det blir mycket svinn för butiken om den ska ha ekologiskt frukt/grönt. Bakgrund och syfte Konsumenternas handlande har stor betydelse för om utvecklingen ska gå mot mer eller mindre ekologisk mat i butikerna. Priset anges ofta som det viktigaste skälet till att välja bort ekologiska varor. I många butiker och för viktiga varugrupper är det också svårt eller omöjligt att göra ekologiska val. Förutsättningen för att fler konsumenter ska vilja och kunna köpa ekologiskt är att det finns ett efterfrågat och lätt tillgängligt utbud till rimliga priser. Högre produktionskostnader i jordbruket är, enligt Livsmedelsekonomiska institutet, den främsta anledningen till att ekologiska produkter är dyrare än konventionella 2. Konsumentverkets arbete med ekologisk mat utgår dels från verkets instruktion att medverka till att utveckla produktions- och konsumtionsmönster som minskar påfrestningarna på miljön, dels från verkets regleringsbrev där ett särskilt uppdrag att främja konsumtionen av ekologiska livsmedel finns. 2 Prisbildning och efterfrågan på ekologiska livsmedel, Livsmedelsekonomiska institutets rapport 2001:1. Konsumentverket/KO PM 2004:19 4 (25)

5 Som ett led i verkets arbete med ekologisk mat genomförs undersökningar för att belysa pris och utbud på ekologiska livsmedel samt vilken miljöinformation som finns i butiker. I årets undersökning ingår 11 kommuner (Borlänge, Gotland, Göteborg, Halmstad, Jönköping, Luleå, Malung, Nynäshamn, Smedjebacken, Vänersborg och Östhammar) och 99 butiker. De lokala undersökningarna genomfördes under veckorna Då undersökningen sträcker sig över en längre tidsperiod bör resultatet från den centrala sammanställningen tolkas med viss försiktighet. Undersökningarna har fokus på lokala förhållanden och kostnader för enskilda hushåll att välja ekologiska alternativ av vissa livsmedel. Resultaten uppmärksammas framför allt i lokalmedia. I en tidigare studie visade det sig att en liten, men mätbar, grupp konsumenter har prövat nya butiker med ett större utbud av ekologiska varor efter att ha läst eller hört talas om prisundersökningarna 3. Metod Modellen för Konsumentverkets arbete med matkostnadsundersökningar utgår från en näringsriktig matsedel för en tvåveckorsperiod, exklusive luncher måndag till fredag, för två hushållstyper. I eko-undersökningen används en barnfamilj med två vuxna och två barn, fem och sju år gamla samt ett enpersonshushåll som utgörs av en ensamstående yngre man. Matsedeln baseras på en blandning av mat lagad från råvaror, halvfabrikat och en del färdigrätter. Den ekologiska undersökningen omfattar inte en fullständig matsedel utan beskriver vad det kostar att göra ekologiska val av vissa livsmedel. För varje livsmedel har kriterier satts upp för kvalitet och förpackningsstorlek. Den ekologiska varan jämförs med den konventionella förpackningsstorlek som bedöms mest rimlig i de hushåll vi konstruerat, exempelvis används tvåkilos strösocker som jämförelse till ekologiskt strösocker i enkilosförpackning. Även för knäckebröd har vi valt att acceptera ett större förpackningsintervall i denna undersökning, då det på marknaden finns olika förpackningsstorlekar även för den ekologiska varan. Urvalet av varor i den ekologiska undersökningen har gjorts för att få en god spridning mellan vanliga och ovanliga (men existerande) ekologiska livsmedel, mellan råvaror och förädlade/sammansatta produkter samt mellan inhemska och importerade produkter. Butikerna besöks vid ett tillfälle då pris och förpackningsstorlek noteras för både en ekologisk och motsvarande konventionell vara. När det finns flera produkter som överensstämmer med varulistans kriterier noteras den vara som har lägst kilopris. Saknas en ekologisk vara så noteras inte den konventionella motsvarigheten. 3 Utvärdering av Konsumentverkets matkostnadsundersökningar, Konsumentverkets rapport 2002:3. Konsumentverket/KO PM 2004:19 5 (25)

6 Varulistan i den ekologiska undersökningen hösten 2004 omfattade 67 varor. Antalet varor har utökats något från den första undersökningen av pris och utbud av ekologisk mat som verket genomförde år 2000, då ingick 56 varor i undersökningen. Undersökningen har sedan dess genomförts årligen. År 2001 (hösten) ingick 60 varor. Våren 2002 ingick 58 varor och hösten 2002 omfattade varulistan 61 varor. I undersökningarna som genomfördes hösten 2003 och 2004 utgjordes varulistan av 67 varor. En översyn av varulistan har dock gjorts vilket bland annat inneburit att några varor tagits bort och ersatts med nya. Lokalt genomförs undersökningarna med hjälp av kommunala konsumentvägledare, ibland i samarbete med annan kommunal förvaltning eller lokal organisation. Det ekologiska utbudet Det är idag knappast möjligt att enbart äta ekologiskt producerad mat om man vill ha en variationsrik kost. Vissa varugrupper saknar i stort sett helt ekologiska alternativ, t.ex. fisk, och för flera andra grupper är utbudet mycket begränsat. Med dagens priser skulle också en övergång till enbart ekologiskt producerad mat kunna få stora ekonomiska konsekvenser för hushållet, om inte samtidigt matvanorna förändras. Genom att ändra sina matvanor kan man skapa ett utrymme för en större andel ekologiska varor, t.ex. genom att servera blandade rotsakssallader istället för sallad med tomat och gurka eller dra ner på köttkonsumtionen till fördel för mer vegetabilier. För de som inte vill ändra sina matvanor finns alltid möjligheten att byta ut vissa av varorna i den vanliga matkorgen till ekologiska utan att merkostnaden behöver bli så stor. För att konsumenterna ska vilja och kunna köpa ekologiskt måste det finnas ett efterfrågat och lätt tillgängligt utbud till rimliga priser. I de lokala undersökningarna ser vi en klar tendens till att flertalet butiker med en stark lågprisprofilering inte ger konsumenterna möjlighet att handla ekologiskt. De vanligaste ekologiska varorna De varor som förkommer i flest butiker är mellanmjölk, kaffe och knäckebröd, enligt Tabell 1 nedan. Färskvaror som till exempel köttprodukter, är mer sällsynta. Den vanligaste köttprodukten är frysta hamburgare som finns att tillgå i 38 av de undersökta butikerna. När det gäller frukt och grönt är spridningen stor. Morötter, bananer, potatis och gul lök finns ofta som ekologiskt alternativ medan avokado, palsternacka och kiwi är mer sällsynta. Konsumentverket/KO PM 2004:19 6 (25)

7 Tabell 1 Ekologiska varor (67 st) rangordnade efter hur ofta de förekommer i de 99 butiker som ingår i undersökningen. Vara Antal butiker där varan finns (av tot. 99 butiker) Vara Antal butiker där varan finns (av tot. 99 butiker) Mellanmjölk 90 Pastasnäckor 42 Kaffe 90 Kakao 42 Knäckebröd 88 Tepåsar 42 Vetemjöl 78 Frukt-/bärpaj, fryst 41 Strösocker 76 Äppelmos 40 Tomatketchup 73 Lingonsylt 39 Smörgåsrån 71 Veteskorpor 38 Ägg 71 Klyftpotatis, fryst 38 Digestivekex 71 Hamburgare, frysta 38 Filmjölk 70 Timjan 37 Morot 69 Tomat 35 Havregryn 68 Vispgrädde 34 Banan 67 Gröna ärter, frysta 34 Standardmjölk 67 Fullkornsbröd 32 Inlagda rödbetor 65 Leverpastej 4 32 Barnmat 65 Köttbullar, frysta 31 Jordgubbssaft 64 Rapsolja 27 Gula ärter, torkade 64 Folköl 26 Olivolja 63 Kiwi 26 Frukt- eller bärmüsli 62 Cornflakes 24 Smörgåsgurka 61 Palsternacka 22 Apelsinjuice 59 Nötkött 22 Krossade/hela tomater, konserv 57 Jordgubbar, frysta 21 Spagetti 57 Haricots verts, frysta 21 Svartpeppar 57 Nötfärs 20 Senap 55 Fläskkött 20 Ris 55 Fruktyoghurt 18 Smör 53 Pytt i panna, fryst 14 Potatis 51 Hamburgerbröd 5 Bregott 51 Avokado 5 Gul lök 48 Spenat, hackad, fryst 4 Hårdost 46 Kyckling, färsk eller Apelsin- /aprikosmarmelad Glass 42 fryst 43 Sötlakrits Leverpastej med EU-märkning Ekologiskt Jordbruk ingår. Konsumentverket/KO PM 2004:19 7 (25)

8 Utbud i olika butikstyper Vid en indelning av butikerna i butikstyper (kriterier för respektive butikstyp, se bilaga 2) kan man se vissa skillnader beträffande utbudet av ekologiska varor. I tabell 2 nedan kan man se att en övervägande del av stormarknaderna erbjuder ett gott utbud av ekologiska varor. När det gäller det ekologiska utbudet i de undersökta allivsbutikerna är spridningen större. 10 butiker erbjuder mellan 51 och 60 ekologiska varor, samtidigt som 10 butiker har färre än 10 ekologiska varor. I hälften av de 12 undersökta närbutikerna finns färre än 10 ekologiska varor och två butiker har mellan 11 och 20 ekologiska varor. Tabell 2. Utbud av 67 ekologiska livsmedel i 99 butiker av olika butikstyper. Antal varor av 67 Stormarknader (28 butiker) Allivsbutiker (59 butiker) Närbutiker (12 butiker) Utbudet av ekologiska livsmedel varierar mellan butiker. Undersökningen pekar också på att det kan ha betydelse vilken butikskedja butiken är knuten till. Till exempel kan man se att över hälften av de undersökta butikerna inom Konsumentkooperationen hade mellan 51 och 60 av de undersökta ekologiska varorna. Inom Ica är spridningen stor. En del av butikerna hade ett relativt stort utbud, merparten ett medelmåttigt utbud och i vissa butiker fanns mindre än 20 av de undersökta varorna. I Axfoods butiker (Hemköp, Billhälls, Spar, Tempo och Willys) är också spridningen stor gällande tillgången på ekologiska varor. På Hemköp och Billhälls finns ett medelmåttigt antal av de undersökta varorna och hos Spar och Willys hittades få av de undersökta ekologiska varorna, vilket visas i Tabell 3 nedan Konsumentverket/KO PM 2004:19 8 (25)

9 Tabell 3. Utbud av 67 ekologiska livsmedel i 92 butiker 5 med olika kedjetillhörighet. Antal varor av 67 Axfood (31 butiker) Konsumentkooperationen (26 butiker) Ica (35 butiker) Pris på ekologiska varor Är den ekologiska maten dyr? Merkostnaden för den ekologiska maten varierar. I Konsumentverkets modell jämförs det ekologiska alternativet med en konventionell standardvara i en förpackningsstorlek som antas vara vanligt förekommande i två hushållstyper. Finns det fler än en vara som uppfyller kriterierna avseende förpackningsstorlek samt kvalitet noteras priset för varan med lägst kilopris. Detta kan medföra att de ekologiska och konventionella varorna som jämförts inte alltid är identiska avseende varumärke och förpackningsstorlek, avgörandet består istället av om det kan utgöra ett rimligt val för våra två hushållstyper. Den merkostnad som beräknas visar alltså på skillnaden mellan att välja ekologiskt istället för det billigaste konventionella alternativet. De som i vanliga fall köper dyrare varianter av konventionella varor kan välja ekologiska varor till en lägre merkostnad. Tabell 4 nedan visar att det är möjligt att köpa ekologiskt kaffe till ungefär samma pris som konventionellt. Även kiwi, haricots verts, barnmat och frukt/bärpaj hade en merkostnad på under 10 %. Tomat, gul lök, ris, spagetti, glass och rapsolja är exempel på vanligt förekommande ekologiska varor som kostar betydligt mer än sina konventionella motsvarigheter. 5 I undersökningen ingår 99 butiker varav sju stycken inte tillhör någon av kedjorna i tabellen. Konsumentverket/KO PM 2004:19 9 (25)

10 Tabell 4. Merkostnad för ekologiska varor jämfört med motsvarande konventionella varor 6. Merkostnad Frukt och grönsaker Bröd och spannmål Mejeri och ägg Kött Övriga varor <10 % Kiwi Frukt/bärpaj, fryst Haricots verts, Kaffe frysta Barnmat % Gröna ärter, frys- Fullkornsbröd Mellanmjölk Nötkött Tepåsar ta Standardmjölk Hamburgare, Gula ärter Vispgrädde frysta Jordgubbsaft Fruktyoghurt Smörgåsgurka % Inlagda rödbetor Smörgåsrån Filmjölk Nötfärs Kakao Palsternacka Veteskorpor Hårdost Fläskkött Äppelmos Frukt-/bärmüsli Bregott Fryst klyftpotatis Smör Ägg % Banan Knäckebröd Leverpastej Folköl Apelsinjuice Pastasnäckor Senap Jordgubbar, frys- Havregryn Olivolja ta Svartpeppar Lingonsylt Tomater, konserv Tomatketchup Morot % Potatis Cornflakes Pytt i panna, Strösocker Apelsin/aprikos- Digestivekex fryst Timjan marmelad Vetemjöl Köttbullar, frysta >100 % Tomat Ris Glass Gul lök Spagetti Rapsolja 6 Hamburgerbröd, avokado, sötlakrits, fryst spenat och kyckling fanns i fem eller färre butiker, därför har dessa varor inte inkluderats i tabellen. Konsumentverket/KO PM 2004:19 10 (25)

11 Mer ekologiskt utan att öka matkontot Det behöver inte vara krångligt att byta ut en del av maten till ekologisk. Nedan ges några förslag till de som vill handla lite mer ekologiskt idag, utan att det blir för dyrt: - Välj ekologiska varor där merkostnaden är låg i jämförelse med den konventionella motsvarigheten. Enligt Tabell 4 ovan så är kaffe, kiwi, haricots verts, barnmat och frukt/bärpaj exempel på varor där de ekologiska varorna inte kostar så mycket mer än de konventionella. - Välj ett ekologiskt alternativ för varor som används mer sällan. Eftersom det rör sig om små mängder i många hushåll kanske det inte känns meningsfullt, men ju fler ekologiska varor som säljs desto större del av livsmedelsproduktionen kan drivas ekologiskt. - Välj billigare råvaror som kan köpas ekologiskt. Till exempel, servera ekologiska morötter eller vitkålssallad istället för en konventionell blandad sallad med isbergssallad, tomater och gurka, då behöver inte måltiden blir dyrare. Eko-korgen i olika butikstyper prisskillnader Att dela in butiker i olika butikstyper (kriterier, se bilaga 2) kan ge vissa förklaringar till prisskillnader mellan butiker, både när det gäller konventionella som ekologiska varor. I Tabell 5 nedan ser man en tendens att respektive korg kostar mindre på stormarknader än i allivsbutiker och närbutiker. Man kan även se att prisskillnaderna för den ekologiska korgen är mindre än dem konventionella i de olika butikstyperna. Vid en jämförelse med ekokorgen 2003 (som innehöll 27 varor) så tyder det på att den procentuella merkostnaden för den ekologiska korgen har ökat 2004 för stormarknaderna och allivsbutikerna, vilket framförallt ser ut att bero på att den konventionella korgen har minskat i pris. För närbutikern är skillnaden mer marginell. De korgar som beräkningarna nedan grundar sig på består av 29 ekologiska varor. Dessa 29 varor, av totalt 67, fanns i minst hälften av de undersökta butikerna. Det är dock nödvändigt att poängtera att i flertalet butiker med utpräglad lågprisprofil saknas merparten av varorna i den ekologiska korgen. Tabell 5. Medelkostnad i olika butikstyper hösten 2004 för en matkorg med 29 ekologiska varor som motsvarar en tvåveckors förbrukning av dessa i en tvåbarnsfamilj. Medelpris stormarknader (28 butiker) Medelpris allivsbutiker (59 butiker) Medelpris närbutiker (12 butiker) S:a ekologisk korg (kr) S:a konventionell korg (kr) Merkostnad (kr) Merkostnad (%) Konsumentverket/KO PM 2004:19 11 (25)

12 Priset på Eko-korgen för de olika kedjorna Vid en jämförelse mellan kedjorna kan man se att kostnaden för den ekologiska korgen med 29 varor, liksom merkostnaden, är i stort sett samma hos Konsumentkooperationen och hos Ica. Hos Axfood är den ekologiska korgen ca. 10 procent dyrare än hos Konsumentkooperationen och Ica. Den konventionella korgen är något billigare hos Ica än hos Konsumentkooperationen och Axfood. Om vår barnfamilj hade köpt de 29 ekologiska varorna hos Konsumentkooperationen hade korgen kostat 625 kronor, vilket var 186 kronor mer än den motsvarande konventionella korgen. Hos Ica kostade den ekologiska korgen 621 kronor, vilket var 192 kronor högre än den konventionella motsvarigheten. I Axfoodbutikerna var kostnaden för den ekologiska korgen något högre än i de två andra kedjorna. Korgen kostade här 694 kronor och merkostnaden i jämförelse med den konventionella korgen var 254 kronor. Konsumentverket/KO PM 2004:19 12 (25)

13 Tabell 6. Medelpris i Konsumentkooperationens, Icas samt Axfoods 7 butiker för en matkorg med 29 ekologiska varor som motsvarar en tvåveckorsförbrukning i en tvåbarnsfamilj. Vara Medelpris Konsumentkooperationen (26 butiker) Medelpris Ica (35 butiker) Medelpris Axfood (32 butiker) Potatis 73,15 71,17 77,76 Morot 12,73 15,56 17,57 Banan 81,61 87,42 89,74 Knäckebröd 18,73 23,15 22,87 Smörgåsrån 15,71 13,17 15,51 Digestivekex 12,51 9,91 11,39 Standardmjölk 3,30 3,42 3,58 Mellanmjölk 77,12 79,05 79,05 Filmjölk 65,59 67,43 65,59 Smör 10,27 9,96 10,57 Bregott 31,44 27,92 30,15 Ägg 6,39 6,06 5,80 Apelsinjuice 70,06 80,64 82,66 Jordgubbsaft 11,10 7,81 7,98 Tomat, konserv 21,70 17,11 36,21 Smörgåsgurka 9,94 8,81 13,23 Inlagda rödbetor 10,33 8,92 12,04 Tomatketchup 0,82 0,97 1,05 Senap 1,52 1,76 1,88 Olivolja 3,90 3,34 6,78 Ris 38,89 31,67 38,65 Spagetti 4,20 6,54 9,77 Havregryn 16,89 14,89 23,44 Vetemjöl 0,92 0,79 1,46 Frukt/bärmüsli 8,38 6,32 12,33 Strösocker 1,45 1,30 1,32 Gula ärter 3,89 3,48 3,42 Kaffe 10,55 10,46 10,28 Svartpeppar 2,00 1,56 1,94 Summa ekologisk korg (kr) Summa konventionell korg (kr) Merkostnad (kr) Merkostnad (%) Medelpriset för Axfoods butiker baseras i huvudsak på Hemköp- och Billhällsbutikerna samt till viss del Sparbutiker, då Willys butikerna endast har ett fåtal av de undersökta varorna. Konsumentverket/KO PM 2004:19 13 (25)

14 Miljöinformationen i butikerna Konsumentverket har som ett verksamhetsmål att det skall finnas många konkreta exempel på positiva miljöeffekter av ett ändrat beteende och verket ska redovisa insatser för att öka antalet exempel tillgängliga i butik. Regeringen har framhållit att en förutsättning för att få konsumenterna att agera miljöanpassat är att de har tydliga incitament att göra så, t ex i form av konkreta, positiva exempel på vilka effekter ett mer miljöinriktat beteende har på miljön och samhället. Konsumentverket har valt att samla in exempel på miljöinformation i butik i anslutning till prismätningar om pris och utbud på ekologisk mat. Under 2003 genomfördes en liknande undersökning men med större underlag av butiker. Konsumentvägledarna och övriga prismätare uppmanades samla in uppgifter enligt en standardiserad enkät samt om möjligt ha en kort diskussion med medarbetare/butikschef angående förekomst av miljöinformation i butiken (enkäten återfinns i bilaga 3). Enkäten har delats upp i fyra delar: I. Allmänna data om butiken samt frågor om butiken tillhör något miljöcertifieringssystem. II. Förekomst av olika typer av enkel miljöinformation. III. Redovisning av konkreta exempel på miljöeffekter som tydligt visar på sambandet mellan den enskildes agerande och miljöeffekten (eller betydelsen för djurens livskvalitet). IV. Redovisning av ev samtal med medarbetare/butikschef. Resultat miljöinformationen i butikerna I. Är butiken miljöcertifierad? Av de undersökta butikerna är 40 procent anslutna till ett miljöcertifieringssystem. Det är en minskning från 2003 års mätningar med 15 procentenheter. Detta kan bero på årets urval av butiker där butiker som inte tillhör en kedja är mera representerade. Var tredje butik inom Ica (framför allt Ica Miljöbutik) och inom Konsumentkooperationen (framför allt KRAV-auktoriserade eller Bra Miljövalcertifierade) är anslutna till ett miljöcertifieringssystem. Inom Axfood är var tionde butik KRAV-auktoriserad och ingen av de övriga prismätta butikerna är certifierade. Det framgår inte alltid om/vilket system som butiken är ansluten till via synligt diplom i butiken. I de butiker där man sökt efter diplom fann man det i mer än hälften av fallen. Det finns en relativt stark korrelation mellan deltagande i certifieringssystem och förekomst av miljöinformation i butiken. Också utbudet av ekologiska produkter är generellt sett större i miljöcertifierade butiker. Konsumentverket/KO PM 2004:19 14 (25)

15 II. Vilken form av enkel miljöinformation finns och hur vanlig är den? Enkel miljöinformation är relativt vanligt förekommande. Man fann t.ex.: - att miljömärken på hyllkanten fanns i så gott som samtliga butiker inom Konsumentkooperationen, i närmare tre av fyra av Icas butiker, i var fjärde inom Axfood och i var femte av de övriga butikerna. Upplysningen ser olika ut mellan kedjorna och de vanligaste texterna är, Handla miljömärkt, Ekologiskt och KRAV. - att skyltar vid varugruppen märkt KRAV eller liknande förekom i mer än två av tre butiker inom Konsumentkooperationen, medan denna typ av information var mindre vanlig i Icas, Axfoods och i övriga butiker (ca. en av tre). Skyltar finns framför allt vid frukt- och grönsaksdiskarna men även vid kött och mejeridiskarna. I samtal med butikspersonalen kommenterades det att skyltar ofta ramlade bort. - att upplysningar om vad olika miljömärken betyder är ovanliga i butikerna. I ca. 15 procent av Icas butiker noterades att man funnit information medan man i Konsument-kooperationens, Axfoods och de övriga butikerna i stort sett inte finner någon information. - att skyltar/tavlor med miljöbudskap förekom i ca. 40 procent av Konsumentkooperationens butiker medan det i Icas butiker förekom i ca. 15 procent och var obefintlig i Axfoods och de övriga butikerna. Exempel på texter är, Ta ett grönt beslut, Välj kött från betande djur och Smaka en ekologisk pionjär. - att broschyrer och liknande informationsmaterial från den egna kedjan och från andra aktörer fanns i 40 procent av Konsumentkooperationens butiker, 20 procent av Ica-butikerna och inga broschyrer fanns i Axfoods och de övriga butikerna. Bland broschyrer från andra aktörer fanns Konsumentverkets serie Handla Ekologiskt (även affischer från serien fanns uppsatt) och receptbilagan Laga läckert med ekologiskt. Andra aktörer var Ekologiska Lantbrukarna, SNF, KRAV. Butikspersonalen kommenterade att det är svårt att hålla fint i broschyrställ. - att video/tv-reklam med miljöanknytning var ovanlig överlag, även om det förekom. - att demonstrationer av varor med miljöegenskaper var mest förekommande i Konsumentkooperationens butiker (70 %), till hälften så vanligt inom Ica (35 %) och inom Axfood och övriga butiker förekom det i mycket mindre utsträckning (14 %). Hur ofta en butik har demonstrationer varierar, från flera gånger i månaden till någon enstaka gång om året och då ofta i anslutning till centrala kampanjer. - att miljöinformation på kassakvitto är vanligast i Konsumentkooperationens butiker (60 %) men att det även förekom i de andra butikerna. Konsumentverket/KO PM 2004:19 15 (25)

16 III. Positiva, konkreta exempel I endast 7 (7 %) av butikerna har undersökningen visat på konkreta exempel på miljöeffekter. Större delen fanns i Konsumentkooperationens butiker. Exemplena rör framför allt hönshållning t ex, "Vi har slutat sälja burägg. Sätt dig i en kundvagn så förstår Du varför och Sprättägg - hönsen rör sig fritt, väljer själva rede och sittpinne. Fodret är helt vegetabiliskt. Ett mindre antal exempel rör betande djurs betydelse för det öppna landskapet, god djuromsorg och lokalproducerade livsmedel. Några exempel är: Välj kött från betande djur! Välj kött från tex. lamm för att gynna de öppna landskapen. Naturbetesmarkerna är beroende av betande djur för att den rika floran ska bevaras. och Hur smakar god djuromsorg - Ekologiskt foder, god omvård, lugnt och värdigt slut. Vi fann inga konkreta exempel om kem-tekniska varor eller andra dagligvaror utöver livsmedel. IV. Vad säger butikschefen om butikens miljöarbete och vad anser kunderna? Samtal med butikschef eller motsvarande har redovisats i hälften av de prismätta butikerna. Frågan har varit öppen och redovisningen är vanligen kortfattad. Samtalen med butikschef eller medarbetare i butiken har bl a rört: Konsumenternas efterfrågan på miljöinformation och ekologiska livsmedel: Kunder efterfrågar inte främst ekologiska produkter, men vill ha lokalproducerat. Går i vågor med efterfrågan, om efterfrågan ökar utbudet. Även om kunders efterfrågan på ekologiska varor inte uppfattas som stor så finns den eftersom det säljs av dessa varor. Kunden måste påverkas mera när det gäller KRAV-märkta och miljöanpassade produkter så att det blir en efterfrågan. Kunden ser på priset och det blir mycket svinn för butiken om den ska ha ekologiskt frukt/grönt. Butikens utbud av miljöinformation och ekologiska livsmedel: Butiken är känd för sin KRAV-satsning och många åker långväga för att komma dit. I butikens veckovisa annonsblad berättar de att de är miljöbutik. Receptförslag med ekologiska varor i butiken. Miljöinformation om t.ex. tygblöjans miljöfördelar, Bra miljöval, tänk grönt. Bussat kunder till hönseriet för att visa hur det fungerar. Ibland kommer centrala kampanjer med miljöinnehåll. Inköp/tillgång på ekologiska varor styrs nu centralt. Butiken är en lågprisbutik som inte satsar på KRAV-produkter utan ser till priset. Butiken har inte tid att märka hyllor och hålla efter med broschyrer. När man hyllmärkt varor och har haft broschyrer har dessa legat på golvet och skräpat. Lösningen kanske är en miljöansvarig. Konsumentverket/KO PM 2004:19 16 (25)

17 Butikens miljöarbete och personalens utbildning med kommentarerna: Utbildad och intresserad personal. Två anställda biologer. Kontinuerlig information till personalen om ekologiska varor. Personalen har gått kurs angående miljöarbete och kallas därefter miljömästare. Centrala beslut gör att man inte kan behålla sin miljöcertifiering. Internt miljöarbete i butiken: sopsortering, inköp av grön el, godkänt kylmedium, täckning av frysar m.m. Slutsatser miljöinformationen i butikerna Undersökningen bygger på ett brett underlag av butiker och visar att miljöinformation finns i dagligvaruhandeln. Den tydliga vägledningen om betydelsen av ett ändrat beteende saknas och det finns mycket få konkreta, positiva exempel på miljöeffekter. Vi fann denna information i 7 procent av butikerna och framför allt i Konsumentkooperationens butiker. I undersökningen 2003 fanns positiva konkreta exempel i motsvarande omfattning och i många fall var det samma information Däremot finner vi en hel del exempel på enklare miljöinformation i dagligvarubutikerna, t.ex. miljömärken på hyllkanten och skyltar vid varugruppen. Även broschyrer och liknande informationsmaterial förekommer i butikerna. Denna information ger oftast inget direkt svar på frågan vilken betydelse ett ändrat beteende från den enskildes sida har, men informationen vägleder konsumenterna till de miljömärkta varorna och underlättar därmed för de konsumenter som redan är intresserade och har inhämtat kunskaper på annat håll. Miljöcertifierade butiker uppvisar generellt betydligt mer miljöinformation i sina butiker än icke miljöcertifierade. Samtalen med butikscheferna visar en splittrad bild. Många uppger att det finns en efterfrågan på ekologiska produkter, men andra menar att det nästan enbart är priset som styr. Många framhåller att personalen utbildas i miljöfrågor och att butiken källsorterar och beaktar miljöaspekter på andra sätt. Avslutningsvis skall framhållas att det är svårt att på ett kostnadseffektivt sätt standardisera denna typ av undersökning och resultaten måste därför tolkas med försiktighet. Det går inte att dra några bestämda slutsatser av eventuella förändringar jämfört med 2003, men mycket tyder på att miljöinformationen är av ungefär samma omfattning som föregående år. Slutkommentar Vid val av livsmedel har priset en avgörande betydelse för de flesta konsumenter. I den allmänna debatten den senaste tiden har matpriserna varit i fokus och en uttalad polisk vilja har varit att få ned dessa priser som ansetts ligga för högt främst beroende på otillräcklig konkurrens. Åtgärder har vidtagits för att undanröja kon- Konsumentverket/KO PM 2004:19 17 (25)

18 kurrensbegränsade hinder och utpräglade lågpriskedjor har etablerats. Sammantaget kan man konstatera att det skett en sänkning av de genomsnittliga matpriserna. Priset på den ekologiskt producerade maten ligger fortfarande på en generellt sett högre prisnivå än den konventionellt producerade, och av Konsumentverkets stickprovsundersökningar kan man inte se att den ekologiskt producerade maten i samma utsträckning har följt med i den allmänna prissänkning av matvaror i annat än en del varugrupper. Stickprovsundersökningarna tyder tvärtom på att priserna för vissa ekologiskt producerade livsmedel ökat något i förhållande till verkets tidigare undersökningar. Utbudet av ekologiskt producerade varor är dessutom starkt begränsat i flertalet av de utpräglade lågprisbutikerna. Eftersom priset för många konsumenter är av stor betydelse vid matinköp är det av väsentlig betydelse att priset på de ekologiskt producerade varorna inte i någon högre grad överstiger de konventionellt odlade för att utvecklingen ska gå mot en ökad efterfrågan av dessa varor. För att uppnå konkurrenskraftiga priser på den ekologiska maten anser Konsumentverket därför att man från offentligt håll bör överväga att vidta stimulansåtgärder för att det ska kunna ske en reell ökning av konsumtionen av de ekologiskt producerade matvarorna. Konsumentverket/KO PM 2004:19 18 (25)

19 Bilaga 1 Tabeller från de lokala undersökningarna Borlänge Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Coop Forum 58 Bra Miljövalbutik Coop Forssa 53 KRAV-auktoriserad butik Coop Konsum City 50 Ej ansluten Ica Kvantum 48 Ica Miljöbutik Ica Maxi 47 Ica Miljöbutik Hemköp Paradiset 38 Ej ansluten Ica Kvarnen 31 Ej ansluten Ornäs Handel 23 Ej ansluten Ica Sellnäs 20 Ica Miljöbutik Ica Trumpeten 16 Ica Miljöbutik Spar Hagalund 14 Ej ansluten Willys 13 Ej ansluten Ica Nära Domnarvet 12 Ej ansluten Rätt pris 9 Ej ansluten Tempo Jaxtorget 4 Ej ansluten Gotland Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Ica Atterdags Visby 58 KRAV-auktoriserad butik, Bra Miljövalbutik, Ica Miljöbutik Konsum Klintehamn 58 KRAV-auktoriserad butik Obs! Visby 55 Ej ansluten Konsum Hemse 52 KRAV-auktoriserad butik Hemköp Visby 39 KRAV-auktoriserad butik Ica Högbyhallen Hemse 38 Ica Miljöbutik Ica Nära Klintehamn 27 Ej ansluten Ica Matmagasinet Visby 19 Ej ansluten Duses Hemse 8 Ej ansluten Willys Visby 7 Ej ansluten Konsumentverket/KO PM 2004:19 19 (25)

20 Göteborg Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Coop Forum Bäckebol 59 KRAV-auktoriserad butik, Svanenbutik, Bra Miljövalbutik Ica Focus 59 KRAV-auktoriserad butik, Ica Miljöbutik Coop Konsum Mariagatan 54 KRAV-auktoriserad butik, Svanenbutik, Bra Miljövalbutik Coop Konsum Wieselgrensplatsen 54 KRAV-auktoriserad butik Ica Maxi Grafiska vägen 46 Ica Miljöbutik Fram 46 Ej ansluten Hemköp Nordstan 44 Ej ansluten Billhälls Sisjön 41 Ej ansluten Billhälls Hvitfeldsplatsen 41 Ej ansluten Ica Supermarket Tuve 36 Ej ansluten Billhälls Kortedala 33 Ej ansluten Spar Linnégatan 23 Ej ansluten Willys Gamlestaden 10 Ej ansluten Halmstad Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Coop Forum Fyllebro 49 KRAV-auktoriserad butik, annan miljödiplomering Coop Konsum Gullbrandstorp 46 Ej ansluten Coop Konsum Akvarellgränd 45 KRAV-auktoriserad butik Ica Supermarket Vallås 44 Ica Miljöbutik, Ica Miljödiplom Ica Maxi Karlsrovägen Ica Miljöbutik Hemköp Stora Torg 39 Ej ansluten Hemköp Laholmsvägen 33 KRAV-auktoriserad butik Coop Konsum Furuvägen Ej ansluten Ica Supermarket Söndrum 30 Ica Miljöbutik Coop Konsum Getinge 30 Ej ansluten Coop Konsum Oskarström 29 Ej ansluten Ica Maxi Kristian IV:s väg 27 Ej ansluten Spar Harplinge 22 Ej ansluten Spar Ankaret Haverdal 12 Ej ansluten Spar Oskarström 11 Ej ansluten Ica Nära Frösakull 10 Ej ansluten Ica Dags Brogatan 9 Ej ansluten Matöppet Simlångsdalen 8 Ej ansluten Willys Eurostop 6 Ej ansluten Tempo Trönninge 5 Ej ansluten Matöppet Eldsberga 3 Ej ansluten Willys Flygstaden 3 Ej ansluten Netto Flygaregatan 12 1 Ej ansluten Konsumentverket/KO PM 2004:19 20 (25)

21 Jönköping Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Coop Forum A6 58 KRAV-auktoriserad butik, annan miljödiplomering Ica Maxi Herkulesvägen 46 Ej ansluten Konsum Dalvik 38 Ej ansluten Hemköp 35 Ej ansluten Ica Flamman Klostergatan 25 Ica Miljödiplom, Ica Miljöbutik Willys Österängen 9 Ej ansluten Willys Hemma 4 Ej ansluten Lidl 0 Ej ansluten Luleå Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Konsum Smedjan 51 Bra Miljövalbutik Obs! Stormarknaden 50 KRAV-auktoriserad butik Coop Extra 50 KRAV-auktoriserad butik Ica Kvantum 31 Ica Miljöbutik Ica Supermarket Hertsön 25 Ica Miljödiplom Ica Supermarket Gammelstad 12 Ej ansluten Willys Storheden 8 Ej ansluten Malung Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Konsum Extra 55 Ej ansluten Hemköp 44 KRAV-auktoriserad butik Ica Supermarket Malung 29 Ej ansluten Nynäshamn Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Ica Kvantum 49 KRAV-auktoriserad butik Coop Konsum 49 KRAV-auktoriserad butik Ica Supermarket Ösmo 34 Ej ansluten Konsumentverket/KO PM 2004:19 21 (25)

22 Smedjebacken Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Coop Konsum 54 KRAV-auktoriserad butik Ica Pilen 25 Ica Miljöbutik, annan miljödiplomering Ica Bärkehallen Söderbärke 23 Ica Miljöbutik Vänersborg Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Ica Kvantum 55 KRAV-auktoriserad butik, Ica Miljöbutik Konsum Vargön 40 Bra Miljövalbutik Spar Centrum 35 Ej ansluten Spar Torpa 29 Ej ansluten Ica Älgen 16 Ej ansluten Ica Cypressen Brålanda 12 Ej ansluten Willys 5 Ej ansluten Tempo Frändefors 3 Ej ansluten Tempo Brålanda 1 Ej ansluten Östhammar Butik Antal ekologiska Miljösystem varor Coop Konsum Östhammar 57 KRAV-auktoriserad butik Coop Konsum Öregrund 53 KRAV-auktoriserad butik Ica Supermarket Östhammar 28 Ica Miljöbutik Spar Östhammar 17 Ej ansluten Ica Handelsboden Öregrund 10 Bra Miljövalbutik, Ica Miljöbutik Konsumentverket/KO PM 2004:19 22 (25)

23 Bilaga 2 Kriterier butikstyper Butikstyper Vad kännetecknar olika butikstyper? Beskrivningarna är generella och enskilda butiker kan avvika från det som i allmänhet kännetecknar butikstypen. Inom de olika butikstyperna kan s k lågprisbutiker finnas med varierande avvikelser i fråga om sortiment, betjäningsgrad och lokaler/inredning. Storbutik/Stormarknad Supermarket/Allivsbutik Närbutiker Mer än 1500 m 2 säljyta Fullsortiment: alla varuområden är representerade. Har i genomsnitt ca artiklar Trafikorienterat, externt läge. God tillgång till P-platser. Veckoslutshandel (75% av inköpen sker torsdag-söndag) m 2 säljyta Fullsortiment: alla varuområden är representerade. Har i genomsnitt ca artiklar Bostads-, centrumläge Veckoslutshandel och dagliga inköp Mindre än 400 m 2 säljyta Har i genomsnitt ca artiklar Lättillgänglig Kompletteringshandel/ dagsinköp Konsumentverket/KO PM 2004:19 23 (25)

24 Bilaga 3 Exempel på miljöinformation i dagligvarubutik Butiksblankett Ort: Butikens namn:. Butiken besöktes:.. (dag, tid, besökarnas namn) Butiken är ansluten till följande miljöcertifieringssystem: ICA Miljöbutik ICA Miljödiplom (lägre ambitionsnivå än ICA Miljöbutik) Bra Miljöval-butik KRAV-auktoriserad butik Svanen-butik Miljödiplomering av annat slag, ange vilket: Butiken är inte ansluten till något miljösystem Framgår det tydligt via väl synligt diplom att butiken är miljöcertifierad? Ja Nej Redovisa (med x) om följande exempel på miljöinformation finns i butiken: Typ av exempel Miljömärken på hyllkanten KRAV-skyltar eller likn. vid varugruppen Upplysning om vad olika miljömärkningar betyder Skyltar/tavlor eller likn. med korta/enkla miljöbudskap Broschyr eller likn. med miljöbudskap butikens eget material - bifoga gärna! Broschyr eller likn med miljöbudskap annan avsändare än butiken/kedjan - bifoga gärna! Förekommer Förekommer ej Kommentar/Precisera vad budskapet innebär * Vilka varugrupper? Kommentera gärna innehållet! Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post/webbadress Giro Org.nr Stockholm Rosenlundsgatan konsumentverket@konsumentverket.se Post: Bank:

25 Video/TV-reklam i Hur ofta? butiken med miljöanknytning Demonstrationer av Hur ofta? varor med miljöbudskap Miljöinformation på kassakvittot Övrig butiksinfo med Kommentera vilken typ av info det rör sig om! miljöanknytning * Uppge gärna i kolumnen Kommentar om användningen är utbredd, om informationen tillämpas konsekvent, om ni hittar felaktigheter i informationen, närmare beskrivning av informationens utformning, etc Redovisa i klartext miljöinformation i butiken med exempel på miljöeffekter (för att informationen ska platsa här ska det framgå hur miljöpåverkan/resursförbrukning kan minskas eller miljösituationen eller djurens situation kan förbättras genom den enskildes eller flera konsumenters agerande. Ange också hur informationen presenteras. Informationen ska vara väl synlig, man ska inte behöva anstränga sig för att hitta den! T ex: Om en familj på fyra personer under ett år äter ekologiska ägg släpps 2-3 hönor ut ur trånga burar och får gå ute, välja sittpinne, sprätta och äta ekologiskt foder infoskylt vid äggdisken) Fortsätt på baksidan om utrymmet inte räcker! Redovisa vad som framkommit i samtal med medarbetare/butikschef ang miljöinformation i butiken: (det kan t ex handla om butikspersonalen får frågor från kunderna om varors miljöegenskaper, om man får synpunkter på miljöinformationen i butiken, om butikens planer framöver betr miljösortiment och kommunikation till kund, om butikens miljöarbete och personalens utbildning, etc. Passa också på att diskutera resultatet av Din undersökning.) Stort tack för Din medverkan!