är en omarbetning av ramberättelsen i Ylva Orrevalls avhandling Nutritional support among cancer patients enrolled in palliative home care services.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "är en omarbetning av ramberättelsen i Ylva Orrevalls avhandling Nutritional support among cancer patients enrolled in palliative home care services."

Transkript

1 Nyhetsbrev november 2010 nr 84 årgång 9 Ny bok! Nutritionsstöd till patienter med cancersjukdom och som vårdas inom specialiserad palliativ hemsjukvård är en omarbetning av ramberättelsen i Ylva Orrevalls avhandling Nutritional support among cancer patients enrolled in palliative home care services. Boken berör nutritionsaspekter hos patienter som får specialiserad palliativ vård i hemmet med speciellt fokus på hemparenteral nutrition. Boken är avsedd att finnas på enheter som behandlar cancersjuka för att bidra med kunskap som kan vara till stöd för de yrkesgrupper som är involverade i patientens vård, och därigenom bidra till ett bättre nutritionsomhändertagande av patienter med cancersjukdom. Ylva Orrevall är legitimerad dietist och medicine doktor, verksam bl.a. vid Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet, Stockholm Boken kan rekvireras kostnadsfritt från Baxter. Skicka e-post till Marie Backman, och uppge namn, profession, arbetsplats och telefonnummer. Sorg grupper för barn svenska barn per år förlorar någon nära. Sorgegrupper för familjer är ett samarbete mellan Rädda barnen, Västerbottens läns landsting och Svenska kyrkan. För första gången ska barn kunna gå i sorgegrupper i Umeå. I höst startade första omgången med grupper. Familjerna ses en kväll i veckan och delas in i tre åldersgrupper, 6-12 år, år och vuxna. En enkel middag eller en gemensam fika inleder och avslutningsvis kan grupperna samlas igen. Ett liknande arbete finns i Svenska kyrkan i Karlstad. Det unika i Umeå är att olika organisationer samarbetar och gruppledare med olika erfarenhet och arbetsfält kan komplettera varandra. Läs mer i kyrkans tidning i Umeå och på Västerbottens Läns Landsting Kontakt med Rädda Barnen i Umeå Carina Strandh e-post: SPN Nyhetsbrev november 2010 nr 84 årgång 9 1 (10)

2 Nutrition till Cancerpatienter i palliativ vård Torsdagen den 10 mars 2011 i Nyköping kl Dietister inom Onkologi inbjuder till en utbildningsdag som vänder sig till sjuksköterskor, läkare och dietister I programmet bland annat Att leva med cancer den palliativa patientens symtom och behov Margaretha Randén Överläkare, sektionschef, Palliativa sektionen, Stockholms Sjukhem, Smak och luktförändring Britt-Marie Bernhardson, Leg. Sjuksköterska, Med Dr, Karolinska Institutet, Stockholm och Konsultverksamheten, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Kakexi och bakomliggande orsaker till nutritionssvårigheter Ylva Orrevall, Leg. Dietist, Med Dr. Karolinska Institutet, Stockholm och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Palliativ Nutrition ett vårdprogram Anneli Rundlöf, Stockholm Emma Davachi, Göteborg, Anna Agdestein Eskilstuna Leg. Dietister Palliativ vård, Klinisk nutrition till cancerpatienter i palliativt skede - ett patientperspektiv Gunilla Källbäcker, Stockholm, Jenny McGreevy, Nyköping Leg. Dietister Palliativ vård Pris: 1800 kr: I anmälningsavgiften ingår lunch och fika samt kokboken: Råd och recept vid cancersjukdom av Marie Esbjörnsson och Ylva Orrevall. Sista anmälningsdatum: 11 feb 2011 För anmälan och betalning se: 17th Nordic Congress of General Practice Tromsö, Norge juni 2011 Caring for People Where They Are Our vision for the congress in Tromsø 2011 is inspired by life and nature in northern and rural areas. It raises a double challenge for all doctors in general practice: To care for people where they are living, and where they are in their lives. The congress programme will address this from scientific, theoretic, educational and clinical practice perspectives. Among topics to be focused through key note speeches, symposia and workshops are: Body and story of life Palliative care in the community setting Education of medical students and GPs where the patients are För information program och anmälan se SPN Nyhetsbrev november 2010 nr 84 årgång 9 2 (10)

3 Avhandling Margaretha Strandmarker överläkare på Länssjukhuset Ryhov disputerade i september vid Göteborgs Universitet på avhandlingen Being a Pediatric Oncologist: A Nationwide Study of Personal Resources and Difficulties When Working with Children with Cancer Sammanfattning: Läkaryrket är ett av världens äldsta yrken och rollen har genom tiderna ständigt förändrats. Arbete inom barnonkologi innebär utöver medicinska utmaningar också ett ständigt möte med psykosociala och existentiella frågeställningar. Prognosen för långtidsöverlevnad för barn med cancer är idag god, men konsekvenserna av de moderna behandlingsstrategierna har lett till nya utmaningar. Dessutom är förväntningarna på bot idag betydligt större. I den första nationella studien med 90 läkare verksamma inom barnonkologi har de psykologiska aspekterna för läkare i arbete med svårt sjuka barn studerats. Avhandlingens teoretiska begreppsram är salutogen, d.v.s. fokuserar på faktorer som främjar hälsa och välmående. Kvantitativa och kvalitativa delarbeten ingår. En studiespecifik enkät utvecklades 2006 baserad på intervjuer med 9 pionjärer inom barnonkologi, med upp till 40 års erfarenhet, och en litteraturgenomgång (delarbete I). Till enkätundersökningen kopplades 5 psykometriska mätinstrument vilka speglar gruppens copingresurser (CRI), känsla av sammanhang (SOC), livstillfredsställelse (L-o-L), personlighet (HP5i) och mentala stressnivåer (SCL-90, subskalorna depression /ångest/somatisering). En tvärsnittsstudie genomfördes 2006/2007 där 90 läkare (67% män och 33% kvinnor) deltog, varav 89% var medlemmar i BLF s sektion för hematologi och onkologi. Majoriteten arbetade på universitetssjukhus (57%) med nya patienter per år medan 43% arbetade på länssjukhus med 3-20 nya patienter årligen. I delarbete II studerades stresståligheten i gruppen och i delarbete III livstillfredsställelsen och detta i relation till erfarenhet (mer/mindre än 10 år) och arbetsplats (universitets-/länssjukhus). Enkätresultaten visade att optimala arbetsförhållanden inkluderar flera kollegor att rådfråga (98%) och ett multiprofessionellt team (95%). En rad olika copingresurser (kognitiva, emotionella, sociala, andligt/filosofiska och fysiska) användes. Gruppen karaktäriserades av en hög känsla av sammanhang, en genomsnittlig/hög livstillfredsställelse och låga nivåer av mental stress. Jämfört med kollegor på länssjukhus visade barnläkare på universitetssjukhus en större tilltro till framtiden. Läkare med längre tids erfarenhet redovisade större möjlighet att hantera stress medan kollegor med kortare tids erfarenhet skattade högre avseende somatiseringssymtom. En optimistisk och entusiastisk personlighet samt låga nivåer av depression bidrog till den totala livstillfredsställelsen. Arbetsrelaterade faktorer påverkade den aktuella och framtida förväntade livstillfredsställelsen. Drygt 10% av deltagarna, framför allt kvinnliga läkare på länssjukhus, svarade att de hade behövt söka professionell hjälp för arbetsrelaterade psykologiska besvär. Det största problemet i yrkeslivet för SPN Nyhetsbrev november 2010 nr 84 årgång 9 3 (10)

4 samtliga läkare var den höga arbetsbelastningen och ingen rapporterade att arbetet kunde avslutas inom normala arbetstider. Delarbete IV, en kvalitativ intervjustudie med 10 erfarna barnonkologer, fokuserade vad läkarna upplevde som främsta psykologiska utmaning. Det var budbärarrollen, i synnerhet vid recidiv och/eller övergång till palliativ vård. Läkarna hanterade utmaningen genom ett brett sökande efter kunskap och stöd. De skapade nära relationer till barnen och familjerna, men försökte undvika identifiering. En genomtänkt syn på livet och döden var också en central strategi. Sammanfattningsvis pekar resultaten mot att denna grupp barnonkologer har positiv livssyn, god livstillfredsställelse, stabilt emotionellt status och teamorienterat arbetssätt. Svårigheterna är relaterade till hög arbetsbelastning/tidsbrist, brist på kollegor, risk för mental stress bland mindre erfarna läkare eller anställd på länssjukhus, samt att förmedla svåra besked. Kunskap om läkarnas psykologiska hantering av arbetet förväntas ha betydelse för såväl en fördjupad patient-läkarrelation som för att behålla erfarna läkare och rekrytera nya specialister till området. Har du frågor eller vill du beställa avhandlingen kontakta Margaretha Stenmarker på e-post: Boklotteri: Förra månadens böcker till utlottning: Förluster. Om sorg och livsomställning av Barbro Lennéer Axelsson var det 131 som ville vinna. Vann gjorde Lisbeth Johansson, Ulricehamn och Margareta Funemyr, Danderyd. Denna månad lottar vi ut 3 exemplar av Saknad dikter ur sorgen av Ewa Åkerlind Boken är utgiven på Ordberoende Förlag (www.ordberoende.com) Ewa Åkerlind skrev boken "Saknad-dikter ur sorgen" året efter att hennes man gått bort i cancersjukdomen sarkom. Den skildrar hur det kan vara att stå bredvid en älskad anhörig från cancerbeskedet, sjukdomstiden och tomheten efter. Vill du vara med på utlottningen av en av böckerna så skicka e-post till senast den 21 november 2010 och glöm inte uppge namn och adress dit boken ska skickas om du vinner. På Pain and Policy Studies Groups hemsida finns nu aktuella och nya grafer och siffror om morfinkonsumtionen i världen Där kan man även se förändringen över tid mm SPN Nyhetsbrev november 2010 nr 84 årgång 9 4 (10)

5 Information om Svedala kommuns palliativa satsning Beslutet att kommunen skulle göra en palliativ satsning grundades på en utredning som gjordes 2003 av en arbetsgrupp bestående av representanter från Sydvästra Skånes sjukvårdsdistrikt, Vellinge, Trelleborg och Svedala kommun samt Malmö stad. Utredningsarbetet var ett led i närsjukvårdsutvecklingen och utgick från Gränssnitt för samverkan i Skåne. Svedala kommun beslutade efter utredningen att en satsning skulle göras på den palliativa vården och en plan för arbetet togs fram. Planen innehöll både utbildningsinsatser, personalförstärkningar och inrättande av två korttidsplatser för palliativ vård. Svedala kommun har ett samverkansavtal med Region Skåne där ansvarsfördelningen mellan kommun och region tydliggörs. När det gäller palliativ vård finns en överenskommelse från 2010 som delar upp den palliativa vården i basal vård som kommunen ansvarar för och specialiserad vård som regionen ansvarar för. Till den specialiserade vården räknas ASIH och den kommunala vården skall vara primärkommunal vilket innebär att primärvården är den ansvariga enheten inom regionen. Idag pågår diskussioner hur vi ska samarbeta kring den palliativa vården med det nya gränssnittet. Svedala kommun ligger ca 2 mil från städerna Malmö, Lund och Trelleborg. Tidigare låg vi utanför gränsen för att få avancerad palliativ vård från ASIH vilket innebar att vi inom kommunen fick sköta alla svårt sjuka döende patienter efter bästa förmåga. Krävde någon patient en avancerad insats som kommunen inte kunde utföra fick de läggas in på sjukhuset. Vi sjuksköterskor i kommunen var mycket intresserade av palliativ vård så vi lärde oss allt mer på olika sätt. I nuläget utför vi alla insatser förutom att ge blod och antibiotika parenteralt. Exempel på de insatser vi utför är peritoneal dialys, TPN behandling, skötsel av piccline, PAC nålar, diverse infusionspumpar och smärtpumpar. Vi har palliativa vårdtagare både i ordinärt och särskilt boende samt två palliativa platser på vår korttidsavdelning. På denna avdelning har personalen fått extra mycket utbildning i palliativ vård. Idag omfattas Svedala kommun av ASIH vid Trelleborgs lasarett. Detta gör också Trelleborg och Vellinge kommun. Vi har att gott samarbete kring inskrivna patienter. Men vi har också många svårt sjuka som inte är inskrivna i ASIH framförallt alla äldre på våra vårdboenden. Även i ordinärt boende finns patienter som är palliativa och döende som är i behov av basal palliativ vård. För att kunna sköta om dessa patienter på bästa möjliga sätt så sammanställde jag och en kollega en utbildning för all personal (vårdbiträde, undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor samt en del personliga assistenter) i basal palliativ vård. SPN Nyhetsbrev november 2010 nr 84 årgång 9 5 (10)

6 Denna utbildning omfattar en introduktion om vad palliativ vård betyder och den palliativa filosofin, alla olika symtom och dess lindring, döendets olika faser, sorg och kris samt etik och konsten att samtala. Kursen är fördelad på 5 eftermiddagar, 2½ timme per gång och ca 15 deltagare per grupp i genomsnitt. Vi har utbildat ca 270st personal. Utbildningen består av föreläsningar i power point blandade med diskussioner och filmvisning. Utbildningarna har blivit mycket uppskattade. För sjuksköterskor har vi haft ytterliggare en ca 3 timmars utbildning i symtomkontroll på mer avancerad nivå. Vi startade en grupp med palliativa ombud, en eller två på varje arbetsplats som bildar vårt palliativa nätverk. Dessa har fått extra utbildning, information och varit på studiebesök. Syftet med nätverket är att de ska kunna stötta sina arbetskolleger i det dagliga arbetet och vara uppdaterade kring nyheterna i den palliativa vården. De palliativa ombuden och undertecknad har tillsammans gjort en palliativ pärm som finns på alla arbetsplatser. Denna innehåller checklistor, signeringslistor och annat viktig information för att alla ska arbeta på samma sätt så vi får en bra kvallitet på vår palliativa vård. De palliativa ombuden träffas ca fyra gånger om året och alla är ansvariga för uppdatering av sin pärm. I Svedala kommun dokumenterar vi i Procapita. Vi har tagit fram egna sökord inom palliativ vård för att underlätta dokumentationen. För att kvalitetssäkra den palliativa vården har vi tagit fram checklistor som sjuksköterskor ska använda i det dagliga arbetet. Vi har också anmält oss till palliativa registret för att bättre kunna följa upp den palliativa vården. Genom att registrera alla dödsfall ska vi kunna se vad vi är bra på och vad som måste förbättras. Idag är det undertecknad som ansvarar för registreringen av enkäterna men på sikt är det tänkt att alla sjuksköterskor ska göra detta. Registreringarna görs var för sig på vårdboenden och i ordinärt boende. Som palliativ sjuksköterska kan jag med hjälp av dessa registreringar följa upp vården på ett bra sätt och få enhetsbild hur vården fungerar i kommunen. Vi har också börja arbeta med LCP men än så länge har vi bara haft LCP dokument på några få patienter så det är lite för tidigt att ha några synpunkter. I kommunen finns ett väl fungerande anhörignätverk och ett anhörigcentrum. Vi har flera pågående anhöriggrupper igång samtidigt i samarbete med Röda korset och med olika inriktningar. Deltagarna i dessa grupper kan vara anhöriga till vårdtagare i hemmet eller på särskilda boenden och maka/make eller barn. Vi har vissa anhöriggrupper med inriktning demens och vissa mot övriga sjukdomar t.ex. stroke och muskelsjukdomar. Någon grupp med inriktning palliativ vård och döende eller grupp för stöd efter dödsfallet finns inte. Undertecknad har varit inbjuden till en av grupperna och pratat om palliativ vård och det är något som jag kommer att fortsätta med. Anhöriggrupper efter dödsfallet anordnas i vår församling av präst och diakonissan och de är välbesökta. Idag funderar vi på att starta alternativ till dessa grupper. SPN Nyhetsbrev november 2010 nr 84 årgång 9 6 (10)

7 Ett förbättringsområde vi jobbar med nu är eftersamtal. Idag har vi samtal ganska snart efter dödsfallet ofta i samband med att vi ska hämta hjälpmedel och material. Men det blir sällan något längre samtal om inte anhöriga själva tar initiativ till det. Idag jobbar vi på att strukturera upp och dokumentera dessa samtal. Det är ett stort arbete som har gjorts framför allt av vår palliativa sjuksköterska. Utbildningsinsatserna har genomförts i stort för all personal inom Vård och omsorg vilket medfört en kvalitetshöjning av den palliativa vården inom hela vår verksamhet säger områdeschef Maria Danielsson. Helen Persson, Palliativ sjuksköterska, e-post: Läkaresällskapets nya riktlinjer om palliativ sedering Svenska Läkaresällskapet har genom sin delegation för medicinsk etik uppdaterat sina riktlinjer om palliativ sedering från Syftet är att riktlinjerna ska fungera vägledande för läkare i beslutsprocessen vid vård av patienter i livets slut. I livets slutskede förekommer det att patienter har plågsamma symtom som inte kan lindras på annat sätt än genom palliativ sedering. Om möjligheterna till symtomlindring på annat sätt är uttömda ska patienten erbjudas palliativ sedering i betydelsen symtomlindrande behandling som påverkar vakenhetsgraden. Sederingen ska stå i proportion till patientens symtomnivå och effekten av behandlingen. Patientens värdering av sitt lidande, och om symtomen upplevs som outhärdliga, ska tillmätas största betydelse. Detsamma gäller patientens värdering av effekten av redan prövade symtomlindrande åtgärder. Palliativ sedering förutsätter, i likhet med all annan sjukvård, en medicinsk indikation och patientens informerade samtycke. Det är i palliativ vård angeläget att tidigt och fortlöpande föra en dialog med patienten om hur han/hon önskar sig vården i livets slutskede. För att förebygga onödig oro ska läkaren, i förekommande fall, informera om att symtomlindring alltid är möjlig, men att detta ibland kan medföra påverkan av vakenhetsgraden. Patienten har, liksom i all annan vård, rätt att avstå från erbjuden behandling. De nya riktlinjerna finns på under Ladda ner filer Avhandling Anna Petersson disputerar vid Lunds universitet i november 2010 på avhandlingen Memorialisation and Material Culture: A Study of Spontaneous and Official Memorial Places in Contemporary Sweden SPN Nyhetsbrev november 2010 nr 84 årgång 9 7 (10)

8 Sammanfattning: Minnesplatser, såsom gravplatsen på kyrkogården, ett officiellt monument, spontana minnesplatser, eller helt enkelt en plats som associerar till speciella minnen av en död person, spelar en viktig roll i efterlevande människors liv och sorg. Vid dessa minnesplatser fungerar föremål, som exempelvis gravstenen, ett fotografi av den döda, personliga saker som smycken, mjukisdjur eller brev till den avlidna, som materiella minnen vilka förmedlar en slags närvaro av den frånvarande. De knyter minnesplatsen till hågkomst och ger den en specifik mening. Sedan mitten av 1980-talet har spontana minnesplatser vid platsen för trafikolyckor, mord, naturkatastrofer och andra tillbud blivit allt vanligare, även i Sverige. Oftast uppstår dessa minnesplatser som en offentlig reaktion på ett oväntat och våldsamt dödsfall. Akten att lämna minnessaker, blommor eller tända ljus på dödsplatsen kan ses som en sorgeritual som inkluderar både individuell och kollektiv sorg. Ibland uppmärksammar olika myndigheter den djupa mening som dessa spontana minnesplatser har för de sörjande och en officiell minnesplats upprättas på stället. Ett exempel på detta är den spontana minnesplats som uppstod där statsminister Olof Palme blev mördad i Stockholm år 1986 och som sedermera följdes av en mer formell minnesplakett i brons på mordplatsen. Ett mer samtida exempel är den vidsträckta spontana minnesplats som uppstod efter en brand där 63 ungdomar miste sina liv i en samlingslokal på Backaplan i Göteborg år På tioårsdagen efter brandkatastrofen år 2008 restes ett stort stenmonument på platsen. Målet med den här avhandlingen har varit att studera hur platser och ting kan fungera som länkar och mötesplatser mellan de sörjande och deras föreställningar om och minnen av de döda. Studien har genomförts med hjälp av flera olika kvalitativa undersökningar, såsom intervjuer, en arkivstudie, textstudier och en fotodokumentation. Dessa undersökningar har varit riktade mot såväl sörjande som medmänniskor, yrkesförare och myndigheter. Ämnet har också studerats med olika typer av minnesplatser i fokus, som exempelvis spontana minnesplatser vid platsen för trafikolyckor, samt mer formella minnesplatser såsom offentliga minnesmonument och gravplatser på kyrkogården. En mer temporär och interaktiv minnesinstallation, kallad De Dödas Altare, har också studerats. För att få ett historiskt såväl som ett samtida perspektiv på minnesplatser och minnesting har studien även omfattat äldre tiders seder och bruk kopplade till platser för oväntad eller våldsam död. En viktig aspekt av detta historiska perspektiv är att platser som hyst våldsam eller oväntad död verkar ha ägt en speciell status också i det förgångna, även om praktikerna vid dem, såväl som förklaringarna och benämningarna av dessa platser och praktiker, ständigt skiftat med den rådande världsbilden. I avhandlingen föreslås att historien om den döda och den fatala olyckan kan ses som fixerad vid olycksplatsen genom att de sörjande såväl i dåtid som i nutid lämnade ting på platsen. Avhandlingens generella resultat är att det finns flera och kompletterande sätt på vilka materiella länkar kan fungera som stöd för minne och sorg. Platser kan fungera som länkar och mötesplatser mellan de sörjande och deras minnen av de döda genom att associera till SPN Nyhetsbrev november 2010 nr 84 årgång 9 8 (10)

9 den avlidnas sociala eller privata liv. Sådana platser kan utgöras av en favoritrestaurang eller den dödas hem. Andra platser fungerar genom att associera till den avlidne som död, som begravningsplatsen på kyrkogården där den döda kroppen läggs till sin sista vila, eller platsen för en dödlig olycka, vilken påminner om själva händelsen som släkte den dödas liv. På samma sätt kan materiella ting påminna om den döda som levande, såsom en älskad nallebjörn eller ett halsband. Ting funna vid platsen för en olycka, som glassplitter från en kraschad bil eller stenar och löv samlade vid olycksplatsen, kan fungera som materiella minnen med en speciell koppling till den döda genom den fatala olyckan. Avhandlingen bidrar till en diskussion om dessa olika minnesplatsers och minnestings narrativa och kommunikativa möjligheter såväl som deras potential att fungera som rituella och symboliska verktyg i skeenden av sorg och åminnelse. Avhandlingen visar också olika sätt genom vilka sådana platser och ting kan fungera tillsammans som knutpunkter till hågkomst. Det kan vara när ting från olycksplatsen placeras tillsammans med föremål från den dödas liv vid en minnesplats i hemmet eller på graven, eller när den dödas personliga tillhörigheter placeras på graven eller i kistan. Av speciellt intresse för den här avhandlingen är hur det fysiska uttrycket och placeringen av spontana minnesplatser kan ses som ett sätt att materialisera och lokalisera känslor av sorg och saknad. För de anhöriga kan upprepade besök till olycksplatsen också vara ett sätt att konfrontera, kontrollera och tämja hemska minnen av olyckan. För andra kan åsynen av den spontana minnesplats som uppstår vid platsen för en oväntad olycka, till exempel en trafikolycka, leda till plötsliga och oönskade tankar om döden, livets skörhet och tillvarons tillfällighet. Avhandlingen visar också att vägminnesmärken, uppsatta på platsen för en trafikolycka, kan ses som manifestationer mot otillräckliga vägförhållanden och vårdslöst körande, både av de sörjande och av de förbipasserande, och därmed fungera som ett starkt uttalande till vägverket såväl som till trafikanter. På samma sätt kan spontana minnesmärken, vid platsen för till exempel ett mord, ses som en materiell och visuell protest mot ett allt våldsammare samhälle. En viktig aspekt är hur minnesplatser, vare sig det rör sig om gravplatsen på kyrkogården, en spontan minnesplats eller ett officiellt monument, kan fungera som platser där man rent fysiskt bemöter tankar om det förflutna, döden och de döda. Vid dessa platser kan man också fortsätta att ge sin omsorg till de avlidna genom att lämna gåvor, blommor eller tända ljus. Genom minnesting och vid minnesplatser ställs den nuvarande materiella världen sida vid sida med och glider över i världen av minnen av det förflutna. Genom att vara fysiska och relativt beständiga länkar till det förgångna främjar minnesplatser och minnesting inte bara produktionen av nuvarande minnen, de kan även fortsätta att fungera som stödjare av minnen i framtiden. Denna avhandlings erkännande av den stora roll som den materiella kulturen spelar i både människors hågkomst och sorg kan ses som viktig för designpraktiken. Att uppmärksamma och respektera de sörjandes eventuella behov av att se olycksplatsen, att lämna blommor och ljus vid den samt besöka den upprepade gånger, är exempel på insikter som denna SPN Nyhetsbrev november 2010 nr 84 årgång 9 9 (10)

10 avhandling genererat och som skulle kunna utvecklas och användas i planeringen och utformningen av såväl begravningsplatser som minnesplatser och monument. Genom att lägga märke till förekomsten av, samt vikten och kraften i, spontana och informella aktiviteter i det urbana rummet skulle lärdomar som dessa också kunna användas i planeringen och utformningen av den mer generella urbana miljön. Har du frågor eller vill du beställa avhandlingen kontakta Anna Petersson e-post: Vänliga hälsningar Sylvia Sauter Carl Johan Fürst Detta nyhetsbrev har gått ut till alla som anmält intresse för att delta i nätverket. Vill du inte längre ha Nyhetsbrevet eller har du bytt e-postadress, vänligen hör av dig till SPN Nyhetsbrev november 2010 nr 84 årgång 9 10 (10)

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10

Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 Nyhetsbrev maj 2011 nr 90 årgång 10 Välkommen till disputation! Marit Karlsson disputerar den 25 maj kl. 13.00 i Stockholm i Radiumhemmets föreläsningssal på CCK på sin avhandling: End of life care and

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede

Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede Palliativt Forum, Linköping, 2009-03-05 Per-Anders Heedman Maria Jakobsson Coming soon to a cinema near you Vårdprogram Basal palliativ vård i Östergötland

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella

Läs mer

Seminarium i Palliativ vård

Seminarium i Palliativ vård Seminarium i Palliativ vård Länets palliativa rådgivningsteam arrangerade ett stort seminarium i Palliativ vård 28 september 2010 på Nordkalotten Konferens & Hotell i Luleå. Seminariet vände sig till chefer

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kroppsuppfattning och sexualitet i samband med cancer

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Mediyoga i palliativ vård

Mediyoga i palliativ vård Mediyoga i palliativ vård Evighet Livet är en gåva som vi bara kan bruka en gång. Hand i hand med oss går döden. Det enda vi vet är att ingenting varar för evigt. Utom möjligtvis döden. Gunilla Szemenkar

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010 Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm 12-13 april 2010 Palliativ vård i Sverige - olika perspektiv Den svårt sjuka och döende människan och de

Läs mer

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede.

Mål: Målet är att tydliggöra, förbättra, utveckla och kvalitetssäkra den palliativa vården i livets slutskede. Palliativt Kompetenscentrum i Östergötland () 2012-0-05 Till Palliativa ombud, i särskilda boenden i kommunerna, kan sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster utses. Funktionsbeskrivning för Palliativa

Läs mer

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN Ersta 120419 ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN Ersta 120419 Mötet Det mest centrala i vården är mötet mellan en vårdare och en människa med ett lidande Människors möte.

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem

Stockholms Sjukhem. Marie-Louise Ekeström projektledare. Stockholms Sjukhem. MaryJane Windus projektledare. Stockholms Sjukhem Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Psykisk ohälsa i palliativ vård skillnaden mellan sorg och depression som kräver behandling Kulturella skillnader i synen på smärta, sjukdom och död LCP, Liverpool Care

Läs mer

WPCA World Palliative Care Alliance har kommit med en ny rapport. Nyhetsbrev december 2011 nr 95 årgång 10

WPCA World Palliative Care Alliance har kommit med en ny rapport. Nyhetsbrev december 2011 nr 95 årgång 10 Nyhetsbrev december 2011 nr 95 årgång 10 Nya nationellt överenskomna termer, begrepp och definitioner har publicerats i Socialstyrelsens termbank. De rör bland annat palliativ vård, nutrition och handläggning

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4

Palliativ vård. betala för 3! Gå 4 Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER

UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER UTBILDNINGSPROGRAMMET SOM FYLLER ETT TOMRUM KUNSKAP OM SMÄRTA VID CANCER NU GÅR STARTSKOTTET FÖR SMÄRTGRÄNS 2000 LANDETS LEDANDE EXPERTER inom smärtbehandling och palliativ vård har i samarbete med Janssen-Cilag

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer

Palliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden

Palliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden Palliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden tema Håkan Johansson 1 Maria Engman 2 1 Enhetschef samt ledare för det Palliativa rådet på Tre Stiftelser. E-post: hakan.johansson@ trestiftelser.se.

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA Här hittar du sidnr. Olycksfall, du som kommer först till olycksplatsen 2 Krisgruppens arbete 2 Rutiner i händelse av förälders dödsfall 3 Bussolycka 3 Ett barn försvinner

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling

Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark

Läs mer

Innehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal

Innehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal Igelosa Hospice Innehall o Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal Målsättning Litteraturstudier Evidensbaserad arkitektur Hospicefilosofin Studiebesök Enkäter Workshop

Läs mer

Till: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss.

Till: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss. Till: Läkarförbundet Stockholm 2011-04-18 Susann Asplund Johansson REMISS Begrepp för god palliativ vård Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss. Den övergripande frågan

Läs mer

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ

CANCERGENETISK MOTTAGNING Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus UMEÅ 2 (5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall utredas för misstänkt ärftlig cancer

Läs mer

Omvårdnad vid livets slutskede

Omvårdnad vid livets slutskede Ansvarig för rutin Medicinsk ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-25 Omvårdnad vid livets slutskede SOSFS 2005:10 Grundläggande för all vård-

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan. Ert datum Er beteckning, referens Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, Om att ge eller inte ge

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Geriatriskt Utvecklingscentrum Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriskt Utvecklingscentrum Vår- och höstterminen 2010 Besöksadress Postadress Telefon 040 39 13 14 Skånes universitetssjukhus

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

Svenska döda köar allt längre

Svenska döda köar allt längre Nyhetsbrev april 2011 nr 89 årgång 10 En dag om den nationella cancerstrategin Måndagen den 23 maj 2011 arrangerar Socialdepartementet en heldagskonferens i Stockholm om regeringens initiativ för att förverkliga

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB Patientsäkerhetsberättelse 2015 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2014 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras och dokumenteras. Samtliga inkomna avvikelser

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Referat från hjärtsviktsgruppens nationella utbildningsdagar oktober 2010

Referat från hjärtsviktsgruppens nationella utbildningsdagar oktober 2010 Nyhetsbrev december 2010 nr 85 årgång 9 Tack till er som svarat på enkäten om nyhetsbrevet. De flesta som svarat var nöjda och många spred informationen vidare det är vi glada för. Här några av önskemålen:

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

att lämna svåra besked

att lämna svåra besked att lämna svåra besked Jakob Carlander Liten lathund, checklista och komihåg Det finns några grundläggande punkter som bör gälla svåra besked i de flesta sammanhang. Se detta som en checklista du går igenom

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV

Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV Nyhetsbrev maj 2013 nr 110 årgång 12 Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV har startat en ny multiprofessionell tidskrift - Svensk Palliativ Tidskrift den riktar sig till samtliga professioner inom

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1

A&O ANSVAR OCH OMSORG AB 1 Patientsäkerhetsberättelse 2016 Björkgården A&O Ansvar och Omsorg AB Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet under 2015 Avvikelser Samtliga avvikelser registreras i vår interna web baserade verksamhetsuppföljning

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Palliativregistret - värdegrund

Palliativregistret - värdegrund Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll Deltagare: Eva-Lena Andersson, Marie Billing, Tora Campbell-Chiru, (Maria Hellgren), Karin Johnsson, Marit Karlsson, Margret Skuladottir Bakgrund Arbetet

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad

Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Geriatriskt Utvecklingscentrum Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriskt Utvecklingscentrum Vår- och höstterminen 2011 Besöksadress Postadress Telefon 040 39 13 14 Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...

Läs mer

Nyhetsbrev februari 2011 nr 87 årgång 10

Nyhetsbrev februari 2011 nr 87 årgång 10 Nyhetsbrev februari 2011 nr 87 årgång 10 Tredje versionen av handboken FAS UT är helt omarbetad och innehåller 40 kapitel med mer än 200 av de vanligaste läkemedelssubstanserna som används i sjukvården.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare 2013 KERSTIN CARLSSON 20140311 1 Inledning Den 1 januari 2011 trädde Patientsäkerhetslagen 2010:659 i kraft. Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet

Läs mer