Vegabladet. De Nordiska Vegaklubbarnas Medlemstidning Nr Vegabladet Nr

Transkript

1 Vegabladet De Nordiska Vegaklubbarnas Medlemstidning Nr Vegabladet Nr

2 Innehåll Vegabladet Nr Redaktören 2 Ordföranden Sverige har ordet 3 Formanden har ordet 4 Men va nu ingen Vegamonter på Stockholmsmässan i år? 6 Vegaträff hos Albin motor 9 Sjöhistoriska museet spårar upp bortglömda båtar. 10 Vrak eller kulturarv? 11 Hipp hipp.hurra!!! 12 Besök på Briggen Tre Kronor 14 Lars Lasse Larsson 15 Turen til Læsø 16 Theflyingdutchmanatshittybay@hotmail.com 18 Vi sjunker 22 Annonsmarknad 23 Redaktören Så var det dags för ett nytt nummer av vår kära tidning. Våren närmar sig allt mer, även om det vid pressläggningen av detta nummer fortfarande är några grader kallt och djup snö i Stockholmstrakten. Förra numret var en smula sent beroende på att tryckeriet helt enkelt glömt trycka Vegabladet. Förhoppningsvis kommer detta inte upprepas. Jag hoppas att vårprojekten hinns med och dokumenteras så att vi kan ta del av era framsteg. Niklas Sjönell, V952 Narnia niklas@vegaklubben.se Omslagsfoto Logga in på Med lösenordet får du tillgång till dokument och artiklar på webbsidan som endast kan läsas av medlemmar i Vegaklubben. Foto: Lars Zandén Användarnamn: Lösenord: vega klyvare Vegabladet c/o Niklas Sjönell Tulpanvägen Tyresö Sverige Ansvarig utgivare: Jan Skoog jan.skoog@vegaklubben.se Redaktör: Niklas Sjönell niklas@vegaklubben.se Upplaga: 900 exemplar 4 gånger per år till de nordiska vegaklubbarnas medlemmar. Annonser: Helsida:1600:- Halvsida: 800:- Kvartssida: 400:- Övrigt enligt överenskommelse. Annons införs även på Tryck: Utgivningsplan: Mariehamns Tryckeri AB Nr: Utkommer: Mars Juni September December Presstop: 31/ / / / Vegabladet Nr

3 Vegaklubben Sverige Ordförande Jan Skoog Vice Ordförande Bengt-Åke Fri Kassör Sven Fjelkestam Sekreterare Sven Fors Annonser Ingemar Bäck Teknik Per Wasberg Webmaster Lars Zandén Redaktör Niklas Sjönell Medlemsansvarig Tommy Jonsson Ledamot Anders Fröberg Ledamot Karl-Axel Falk Ordföranden Sverige har ordet Nu är helgerna förbi och vi kan, om vi vill börja tänka på båtliv. Själv var jag i Egypten under nyår och fick uppleva en skillnad på 52 grader på en och samma dag. Lagom rolig känsla, minus 22 grader på Arlanda och en bil som inte går igång efter en vecka. Däremot en Vega, den går igång efter ett halvår på land i samma kyla, några varv på motorn och den spinner igång, konstigt va. Nu drar båtmässorna igång och lockar till köp av delar som man inte kan vara utan, putsmedel som gör skrovet blankare än någonsin, bottenfärger som är så vänliga mot naturen att de nästan går att äta. Man ska nog säga som Pekka Langer sa till Uno Sjöblom tro honom inte tro honom inte. Man ska inte tro allt de säger i försäljningsstånden, det finns bra saker men bara ett fåtal är så bra som de säger. Jag själv gick och köpte putsmedel baserat på nanoteknik det blev ett väldigt bra resultat, båten blev blankare än på många år, så det var i alla fall bra. Jag har sett en vegaägare som satt in nya fönster (ventiler på båtspråk). Det blev väldigt fint. Så det är en sak jag skulle kunna tänka mig att lägga ner arbete och pengar på. Gummilisterna runt rutorna torkar så sakteliga. Läckage är en tråkig följd, och blöta dynor är inte roligt. Vi har haft ett medlemstapp under de senaste åren. Vi tror att det är över alla klassförbund som intresset har dalat, detta gör att vi i ledningen måste spotta i nävarna och göra oss intressantare för vegaägarna. Vi har bl. a. en liten undersökning på hemsidan där Ni kan lägga in Era förslag om bl. a. eskadrar under sommaren. Alla har en åsikt som är värd att respektera. Har en bra vår med mycket puts Jan Skoog V1959 Chans Ordförande Vegaklubben Sverige jan.skoog@vegaklubben.se Suppleant Lars Emell l.emell@glocalnet.net Suppleant Sten-Arne Daxberg sten.daxberg@telia.com Bankgiro Medlemsavgift 230 kronor per år E-post info@vegaklubben.se Hemsida Funktionärer Segling Lars Lemby lars@albinvega.com Regioner Sydost Jens Wikström jens.wikstrom@spray.se Vänern-Vättern Sten-Arne Pettersson sten-arne.p@telia.com Klubbprylar Sten-Arne Daxberg sten.daxberg@telia.com Västkusten Christer och Agneta Jönsson ach.johansson@telia.com Växjö Jan Molin jan.a.molin@flaktwoods.com Vegabladet Nr

4 Vegaklubben Danmark Formand Ulf Raknes V-2087 FREJA Næstformand Lars Jokumsen Redaktør på V-3191 ANNA LENA Sekretær Laurits Justesen V-3358 RØDEORM Kasserer Torben Gertsen Regnskab, medlemskartotek, kapsejlads V-2482 AMANDA Bestyrelsesmedlem Ingolf Pedersen Salg af artiklere, håndbøger, instruktioner V-2374 RIGEL Vegabladet Ulf Raknes Redaktør på den danske del af Vega Bladet V-2087 FREJA Formanden har ordet Godt nytår til alle. Det er måske lidt sent at ønske godt nytår, men i skrivende stund (januar) er året stadig ungt. Når dette blad dumper ind af brevsprækken er det forhåbentlig varmere, lysere og godt vejr til at få smurt bundmaling på, og få klargjort båden til den kommende sæson. Som det jo fremgik af sidste blad, hvor jeg ikke havde ordet, har Frank P. Sørensen overdraget det ærefulde hverv som redaktør til mig. Jeg vil takke Frank for indsatsen, og håber at jeg får travlt med alle de indlæg der kommer til bladet. Er du i gang med spændende reparationer eller forbedringer, så glem ikke at tage et par billeder, og skriv også gerne nogle linier om projektet og send det til mig. En god opskrift til mad der kan laves på to blus, ville heller ikke være af vejen. Medlemsaktiviteter (suk!) flere friske folk har prøvet at arrangere forskellige aktiviteter, hvor Vega folket kunne mødes. Desværre har tilslutningen været meget ringe, og det inspirerer ikke ligefrem til at prøve igen. Vil vi helst sejle alene, fri for arbejde, venner, Facebook og mobiltelefoner? Deltag i debatten på hjemmesiden, og fortæl hvorfor vi ikke gider mødes, eller foreslå en aktivitet der kan trække folk til. Ordet er frit brug det. God vind og sejl sikkert Ulf Raknes V2087 FREJA Formand Dansk Vegaklub formanden@albinvega.dk Vegaklubbens adresse DANSK VEGA KLUB c/o Ulf Raknes Rugvænget Allerød Bankkonto Danske Bank Hundige afdeling Regnr: 3191 Kontonr: BIC kode / SWIFT adresse: DABADKKK IBAN: DK Hjemmeside Kodeord: Password: albin bundmaling Regionale Kontakter Medlemspleje Roskilde fjord / Isefjord Lars Jokumsen naestformanden@albinvega.dk Øvrige Sjælland Ulf Raknes formanden@albinvega.dk Fyn med tilhørende øer Torben Gertsen kassereren@albinvega.dk Jylland Ingolf Pedersen bestyrelsesmedlem@albinvega.dk 4 Vegabladet Nr

5 Vegaklubben Norge Formann Tom H Rasmussen Hans Nielsen Hauges gete 29A N-0481 Oslo Tlf: tomh-ras@online.no Kasserer Svein Straand svein.straand@telenor.com Tlf: Styremedlem Webmaster Are Wormnes wormnes@online.no Tlf: Styremedlem Ivan Ole Sarong Tlf: Styremedlem Gyørgy Okos Arnstein Borgen Tlf: Styremedlem Gudmund Rebnord Tlf: Vegaklubbens adresse VEGA-klubben Postboks 296 N-1326 LYSAKER Postgiro Hjemmeside Vegabladet Nr

6 Men va nu ingen Vegamonter på Stockholmsmässan i år? Nej rubriken ljuger inte. Vegaklubben kommer inte att vara representerad på årets båtmässa. Det är tråkigt kanske någon tycker, så även Vegaklubbens styrelse. Trots detta togs ett beslut på årets första styrelsemöte den 28 januari att vi inte skall vara med i år och det kanske tarvar en förklaring. De båtklubbar som är anslutna till SSFB och vill vara representerade måste betala en ansenlig slant för en skylt och yta på en dryg kvadratmeter samt krav på aktiv deltaga under mässtiden med att närvara vid montern, åtminstone under en ansenlig tid. Platsen som båtklubbarna är hänvisade till ligger oftast lite i skymundan i utställningshallen och det är få mässbesökare som spontant hittar dit. Redan "frälsta" hittar oss och kommer gärna förbi och pratar Vega, men det är inte dessa vi i första hand vill nå även om det är givande. Vegaklubben har varit synlig på massor av båtmässor, men om vi bara ser till den nyrekrytering som klubben har fått de senaste 7 åren genom att aktivt bevaka mässplatsen, kan det räknas på ena handens fingrar. Betänk då att vi har befunnit oss på plats minst åtta timmar varje dag under den tid mässan pågått. Det gör ca 80 timmar om året och multiplicerar vi detta med siffran 6 så blir det massor av frivilliga timmar Styrelsen tycker det blir "mycket skrik för lite ull" som kärringen sa som klippte grisen. Vi ligger lågt i år och återkommer kanske nästa år. Vegan är annars den båt som kanske varit allra bäst och mest exponerad av alla plastbåtar i klassen. Vid två tillfällen har Vegan varit utställd med full bemanning och på attraktiv utställningsyta. Senast vi hade den exponeringen var 2006 och något liknande ca 7-8 år tidigare. Vid de tillfällena drog Vegan mycket folk, faktiskt mest besökta båt på Classic boatshow. Sett till antalet besökare som sedermera blev medlemmar så var det ändå väldigt mycket jobb för ett klent resultat. Nu handlade det inte om att i första hand värva medlemmar utan att visa upp oss för båtvärlden i stort. Eftersom det är svårt att nå medlemmar utanför styrelsen som är villiga att ta tag i mässaktiviteterna och styrelsens gubbar har svårt att avsätta tid, så är styrelsens beslut att inte deltaga år M v h Sven Fors. sekr. 6 Vegabladet Nr

7 albin motor & fashion sweden ab Cylinderblock Sats O21/O22 Kombi :- NYHET! Nu lanserar vi nytillverkade flottörbollar till solexförgasare Artikel nr: ASOL53559 / Set Pris: 400:- inkl. moms Instruktioner medföljer vid leverans. - Made in Sweden - TILLVERKNING AV ALBIN RESERVDELSSORTIMENT ORIGINAL RESERVDELAR ORIGINAL SPARE PARTS MADE IN SWEDEN albin motor & albin fashion sweden AB Hälleflundregatan 16, Västra Frölunda Telefon +46 (0) , Telefax +46 (0) info@albinmotor.com, maudmaria@mmd.nu Vegabladet Nr

8 8 Vegabladet Nr

9 Vegaträff hos Albin motor MOTOR, REVESERING OCH TEKNIK Vi ersätter vintersäsongens två temakvällar till en temadag. Tid: Måndagen den 15 mars kl Plats: Albin Motor & Fashion, Hälleflundragatan 16, Västra Frölunda. Vi gör ett företagsbesök hos Albin Motor & Fashion (tidigare Fors Marin) där Stefan och Maud Maria tar emot oss. Ni har säkert många frågor ni vill ta upp och Stefan med sitt enorma kunnande kommer att lotsa oss rätt. Även ni som ännu inte är medlemmar är välkomna. Anmälan (helst per mail eller sms) med namn och telefonnr till mig senast fredag 12 mars. Mobil: Anmäl er i god tid, vi kan vara max 20 st. Fika till självkostnadspris. Karl-Axel Falk Vegaklubben Lars von Malmborg Vegabladet Nr

10 Sjöhistoriska museet spårar upp bortglömda och övergivna båtar. Under flera år har Sjöhistoriskas träbåtskramare besökt båtuppläggningsplatser för att spåra upp båtar som hotas av upphuggning. De senaste åren har det varit fler båtar än någonsin tidigare som legat kvar på land under sommaren. Inte bara gamla träbåtar, utan också mängder av plastbåtar från 60- och 70-talen hukar under fransiga presenningar i varvshörnen. På ett varv i Stockholmstrakten stod till exempel fyra Vegor på land mitt under seglingssäsongen. Fenomenet har diskuterats med varvspersonal och båtägare, men ingen har haft något bra svar att ge. De flesta har menat att dåliga somrar gjort att båtarna inte sjösatts. Men regniga somrar kan inte förutspås vid tiden för sjösättningen, som ju brukar vara under maj månad. Kan det helt enkelt vara så att ägarna till dessa båtar börjar bli till åren komna och helt enkelt inte längre orkar rusta och sjösätta? Det finns säkert flera förklaringar till varför det blivit på detta vis. Kanske är det så att båtägarna, liksom de flesta svenskar, är för stressade för att hinna med sin båt. Vårt dygn är indelat i 8 timmars sömn, 8 timmars arbete och 8 timmars fritid. Vardagarnas 8 timmars fritid ska räcka till barnen, kärlekslivet, maten, TV-tittande, kvällskurser, föräldramöten, trädgården, sommarstugan, vännerna, friskvård och hundra andra saker som bara måste hinnas med. En båt, vare sig den är av trä eller plast är en konkurrent om vår tid. Märkligt är ändå hur man som båtägare helt kan glömma bort sin båt under vintern. Ofta ligger båtar med sönderblåsta presenningar och hopfallna ställningar utan att ägaren bemödar sig att göra något åt saken. Om en svår storm drar över landet i november borde det vara naturligt att man som båtägare tittar till sin båt. En vinter utan täckning ger dubbelt jobb till våren. Är det en träbåt som ligger oskyddad räcker det inte med en vanlig vårrustning efter en svår vintersäsong. Då ägaren inser detta faktum kan det vara lockande att lägga benen på ryggen och förtränga alla tankar på båten som får ligga kvar där den ligger för att sakta brytas ner av väder och vind. En tröst för alla medlemmar i Vegaklubben är att i Sjöhistoriska museets föremålssamling finns Vega nummer 211. Hon heter Tertia och är byggd i Kristinehamn Tertia har haft en ägare innan museet övertog henne 1996 och hon är i nära nog originalskick. Inga större förändringar är gjorda och till och med originalmotorn, Albin O21 finns kvar. Det finns flera platser där man alltid kan förvänta sig att finna riktiga godbitar. En av dessa platser är Slagsta marina i Norsborg. Där finns en rad övergivna båtar, som tycks bli längre och längre för varje år som går. Raden utökas ständigt med nya båtar av blandad kvalitet, de flesta i trä, men några i plast och till och med i betong. Vår räddningspatrull har genom åren fått god kontakt med personalen på Slagsta, som varit positiv till våra insatser och tacksamma över att ha blivit av med flera båtar genom oss. För trot om ni vill, det finns faktiskt människor som letar efter nedgångna båtar som de vill renovera och göra brukbara igen. Ett antal av de båtar som blivit liggande övergivna har funnit nya ägare tack vare insatser från Sjöhistoriska museet. De båtar som påträffats och som sett ut att sakna ägare har fotograferats och presenterats på nätsidan Träbåtsakuten. Där har intresserade kunnat gå in och titta och kanske fastnat för ett objekt som, med lite tur, kunnat köpas loss. Eva Berglund Thörnblom Intendent, fartygsenheten, Sjöhistoriska museet Bedagade skärgårdskryssare och snipor i blomstertid. Slagsta marina, Stockholm 10 Vegabladet Nr

11 Vrak eller kulturarv? Är namnet på en utställning. Eva Berglund Thörnblom skriver här på sidan brevid om Sjöhistoriska museets engagemang och intresse för bortglömda och övergivna båtar. Eva är intendent på Sjöhistoriska och är genuint intresserad av båtar och segling. Museets och Evas inventering av båtar, som gömts undan i "Ruttna Raden", har resulterat i en utställning på museet och kommer visas tillsvidare. Något bestämt slutdatum för exponeringen är inte fastställt. Eva står som producent för utställningen, och ligger även bakom idé, text och layout. Undertecknad har varit med på ett hörn, mest som hantverkare och" bollplank". Utställningen visar en Petterssonbåt från 1930 i nästan osannolikt toppskick samt en öppen 8 meters motorbåt, vilken är hämtad från just Ruttna raden. Museet har valt att inte renovera INGA, som båten heter, hon kommer att bevaras" konserverad" till eftervärlden i sitt förfallna skick. Kontrasten mellan dessa båtar är enorm och de visas i trovärda miljöer. I utställningen finns även en C-kanot, utlånad av en privatperson, som också seglar den sommartid. Kanoten kryssar med fullt segelställ, nedpressad i hård vind, i utställningslokalen. Vrak eller kulturarv består inte bara av föremål och rekvisita. Fantastiska bilder från olika båtklubbars Ruttna rad, är kopierade på tyg och pryder väggarna. Bilderna är i jätteformat och tagna av museets fotograf Anneli Karlsson. Massor av intressant fakta i form av text är givetvis en viktig del av utställningen. Några ord om den Vega som Eva nämner i sin artikel. Båten är uppställd och bevarad tillsammans med 130 andra fritidsbåtar i museets båthall, vid Vasahamnen. Vegan visas i det skick som hon befann sig i vid inköpstillfället. I sanningens namn är inte båten ett praktexemplar utan en ganska sliten dam. Museets policy är inte heller att bevara och endast visa toppexemplar av fritidsbåtar. Båthallen är öppen för allmänheten under sommarmånaderna men kan även visas för grupper efter överenskommelse med Eva Berglund Thörnblom. Sven Fors, Skeppare på Kråk-Lisa, V 2078 Vegabladet Nr

12 Hipp hipp. hurra!!! Vegaklubben gratulerar sin ordförande Jan Skoog som trots sitt vilseledande, ungdomliga utseende fyllde 60 år den 31 januari Sekr. 12 Vegabladet Nr

13 Båttillbehör Vinschar Selftailing Nr ST Krom (4125.-) Nr ST Alum (6190.-) Nr ST Krom (7170.-) Enkelblock - Rutgerson Nr Skiva 50mm (Ord 140.-) 89.- Nr Skiva 60mm (Ord 198.-) Ord Winner ZIP - 150N Uppblåsbar blå väst med automatik och säkerhetssele Laddare 12V/25A inkl. laddare 1A till startbatteriet Nr (Ord ) Seglarhatt OCCA Mycket bra kvalité, flyter Nr blå, Khaki (Ord 495.-) Rabattkupong till dig med en Albin Vega. Autopilot Simrad TP22 Perfekt för alla båtar upp till 5 ton. Nr (Ord ) VHF Nexus 2500 VHF med Navtex! Inkl navtex-antenn. Nr (Ord ) Classic 2006 Kylaggregat, för boxar upp till 80L. Nr (ord ) -15% Gäller vid ett köp/ordertillfälle. Ta med kopungen till butik, postorder ange kod - vega Gäller tom 28 mars Rabatt utgår inte på N-märkta varor eller kampanjvaror. Webshop - Tel order@hjertmans.se Butiker Helsingborg Göteborg Stockholm Västerås Karlstad Sundsvall Vegabladet Nr

14 Besök på Briggen Tre Kronor Söndagen den 25:e oktober var vi 28 stycken Vegaiter som var på studiebesök på briggen Tre Kronor, som låg i sin hemmahamn vid Kolhamnen, på utsidan av Kastellholmen. Som guide hade vi Sven Jakobsson, en entusiastisk medlem i föreningen Briggen Tre Kronor.Efter visningen bjöds vi på kaffe och kanelbullar ombord. Lite historia om Briggen Föreningen bildades 1995 och har idag ca medlemmar och ägs av Briggen Tre Kronor AB som har ca aktieägare. Briggen sjösattes 2005 En brigg är tvåmastad, med fyra till fem råsegel på varje mast. Briggen var en mycket populär fartygstyp i mitten på 1800-talet och då fanns ca 400 registrerade. De seglade både på Östersjön och på de stora världshaven. I slutet av 1800-talet var det tiotusentals utvandrande svenskar som lämnade Sverige för att emigrera till USA. Briggen Charlotta minns vi ifrån Wilhelm Mobergs Utvandrarna, där seglatsen över Atlanten tog tio veckor för de 78 utvandrarna ombord. 14 Vegabladet Nr Initiativtagare till att bygga en brigg var sjöbefälen Jan-Erik Mansnerus och Olle Strandberg. Tillsammans med vännerna konstnären Björn Liljeroth och jazzmusikern Bunta Horn gav de projektet namnet Stockholmsbriggen. På jakt efter en förlaga hittade de i krigsarkivet dokumentation över örlogsbriggen HMS Gladan, sjösatt i Karlskrona HMS Gladan var en mycket vacker och välbyggd brigg, och hon blev en förlaga till briggen Tre Kronor af Stockholm. Längden över allt, inklusive bogspröt är 45 m, bredd 8,25 m och max djupgående 3,25 m. Masttoppens höjd över vattnet 29,5 m, antal segel är16 st. och beräknad segelyta 735 m². På den tiden uppskattades livslängden på en brigg till ungefär 50 år, medan Tre Kronor är byggd för att hålla i minst 100 år och helt efter dagens krav, med plats för totalt ca 80 personer. Modern insida Hon är fullt modern invändigt, köket är försett med bl.a. diskmaskin, elspis, rinnande varmt och kall vatten, och har en hygienavdelning med duschar och vattentoaletter. I dag utnyttjas hon dels för ungdomsseglingar fem sex veckor varje år, och en längre seglats i Östersjön för att besöka olika hamnstäder. Under vår och höst seglar hon i första hand i svenska farvatten runt Stockholm. Företag under segel är medlemsformen för lite mindre företag och för dessa ordnas särskilda seglingar. För större företag ger ett partnerskap möjligheter till många olika typer av arrangemang, både iland och ombord. Gå gärna in på hemsidan: Jan Skoog V1959 Chans Foto: Sture Haglund

15 Lars Lasse Larsson Lasse Larsson Albinbåtars grundare har gått ur tiden 86 år gammal. Han tog studenten som 18 åring vid läroverket i Kristinehamn, året efter blev en handelsexamen vid handelsgymnasiet i Örebro. Tre år senare avlade han jur.kand-examen i Uppsala 22 år gammal. Han hade planer på att fortsätta den akademiska karriären, men när han berättade hemma att examen var klar kom ordern från pappa Erik: Infinn dig på kontoret i morgon bitti. Kontoret var detsamma som familjeföretaget Albin Motor. Albin Motor hade utvecklats av Erik Larsson till en av de största industrierna i Kristinehamn, världsberömda för sina pumpar och motorer. Lars inträdde i företaget och blev ensam ägare till företaget 1962 med 400 anställda flyttade företaget till nya lokaler för tillverkning av motorer och pumpar på Drevsta industriområde. På samma område fanns även båttillverkningen exkl. plastning startade han företaget Larsson Trade, senare Albin Marin, som rekordsnabbt blev storbyggare av fritidsbåtar. Motorbåten Albin 25, segelbåten Vega med flera är välbekanta än i dag. Männen bakom Vegan: Fr. v. Per Brohäll, Uno Eriksson, Lars Larsson Lasse var en stor industriman med många företag under sin ledning och med flera olika inriktningar. Sten-Arne Pettersson Kristinehamn V357 Vegabladet Nr

16 Turen til Læsø Til daglig plasker vi rundt i Isefjorden, nemt, trygt og hyggeligt når båden ligger i Lynæs. Da vi nu har haft båden i næsten to år, mente vi at det var på tide med en lidt længere tur. Vores børn ville ikke med, så det var de to gamle på egen hånd. Læsø skulle det være, med et stop på Anholt. To dagssejladser der op, hvis vind og strøm ikke var for meget imod. Vi pakkede tøj, mad, radio, bøger mv. mandag, og besluttede at sove på båden, så vi kunne komme tidligt afsted tirsdag morgen. Tja, tidligt og tidligt, men omkring klokken ti kastede vi fortøjningerne. Vejret var perfekt sydvestlig let til jævn vind, sol og enkelte skyer. Krydsfokken gav ikke ikke nogen fart, så vel ude i Kattegat måtte skipper på dæk, for at sætte genuaen. Vi bruger ikke livline i Isefjorden, da bølgerne sjældent er ret store, og hvis vejret er dårligt bliver vi inde. Nu var jeg glad for at have den, ikke fordi der på nogen måde blev brug for den, men der er lang at svømme hjem, hvis man bliver væk fra båden. Da vi nåede Hesselø friskede det lidt op, og det som var varslet til glat sø eller krusninger var nu langt over en meter høje bølger. Sjovt var det, når vi surfede ned af en bølge med vinden i ryggen og GPS en viste over 10 knob. Inden længe var vi omgivet af vand til alle sider, og stort set alene i Kattegat. Helt alene var vi nok ikke, men der var ingen andre både i sigte, i lang tid. Ud på eftermiddagen dukkede Anholt op i horisonten, og selv om det så ud som den var tæt på, så tog det alligvel tre timer inden vi nåede havnen. Lidt trætte, sultne og glade ankom vi ved otte tiden om aftenen. I havnebassinet blev vi modtaget af havnefogeden i en lille gummibåd, som anviste pladser til gæsterne fin service! De var lidt spændende at lægge til, da der skal anvendes hækanker, noget vi ikke har prøvet før. Vi var heldige at få fat i en fortøjningsbøje, men med så mange både var det nærmest et spindelvæv under vandet af fortøjninger og ankerliner. Hjælpsomme naboer fik slækket deres fortøjninger så vi kunne komme ind til broen. Aftensmaden var simpel og hurtig, pasta med ketchup og frisk basilikum skipper havde glemt at pakke parmesanosten (fy). HovedVejModHavnen Ørken Første dag på Anholt Efter en god og velfortjent nats søvn, gik vi til havnekontoret for at checke vejret. Vejr PC en var nok bedre besøgt end ishuset, og de fleste valgte at blive i havn, da vinden var lige frisk nok. Selv de store både blev inde. Nå ja, de var sådan set alle sammen større end FREJA. Flere af sejlbådene havde tre sæt salingshorn (så er de lidt større end en Vega), og flere af motorbådene var næsten i kategorien færger. Vi havde ikke været på Anholt før, så det var jo en glimrende chance for at se øen. Byen (den eneste) ligger sjovt nok ikke ved havnen, men lidt inde i landet. Der er ikke længere end man kan gå, så vi gik langs nordstranden ud, og Gennem Landet hjem (se billede HovedVejModHavnen). Gennem Landet er en af de få veje der findes på øen. Biler er kun tilladt i meget begrænset omfang. Der bor ca. 160 personer på Anholt, plus alle dem der kommer om sommeren. Der er en campingplads og del sommerhuse, men øen er ikke særlig turistet. Vi fik ikke handlet da vi var i byen, så det blev havnekiosken rundt til middag - gris og ris i karry. Sæler og jomfruhummer Vejret så heller ikke særligt lovende ud for torsdag, så vi besluttede at leje et par cykler så vi kunne komme ud på østspidsen af øen og se på sæler. Cyklerne kunne ikke komme længere end til kanten af ørkenen (se billede Ørken). Kiosk 16 Vegabladet Nr

17 Ørkenen er ikke ørken, men et hede agtigt landskab, hvor der engang for mange hundrede år siden var skov. Der er ingen stier, så det er tungt at gå på et underlag der skifter mellem sand, sten, revling, lav og marehalm. Da vi endelig kom ud til spidsen, med fyret som ledepunkt, var der en lille kiosk (se billede Kiosk). Desværre var udvalg og betjening meget begrænset jeg ville ellers gerne have betalt en hel del for noget koldt. Øst for fyret ligger sælkolonien, der er adgang forbudt, men der en hytte med en kraftig kikkert, til fri afbenyttelse. Man kan godt nok se sælerne uden kikkert, men da der er en halv kilometer til tangen hvor sælerne holder til, så er de ikke ret store de ligner nærmest nogle store sten i vandkanten (se billede Sæler). Med kikkerten kan man se de ligger og soler sig og klapper sig selv på maven. Vi nød vores medbragte klemmer og fik heldigvis også øje på en sæl i vandet, mindre end 20 meter væk. Jeg tror den lurede på et par edderfugle med unger, der legede i brændingen. De otte kilometer tilbage til cyklerne er ikke noget at skrive om, men vi var efterhånden lidt flade. Vi måtte handle i en fart i den lokale brugs, for at være tilbage med cyklerne inden udlejningen lukkede. Om morgenen havde jeg købt et kilo jomfruhummere på havnen, så det var dagens aftensmad. Dertil kom friskbagt flutes, salat og citron så bliver det ikke meget bedre! Torsdag aften så vejrudsigten for fredag elendig ud modvind i rigelige mængder, øv. Nå men vi kunne vel sove længe og se lidt mere af øen. Hjem igen med kuling Fredag morgen var vinden løjet af og drejet om i sydvest, ikke perfekt, men de følgende dage tegnede meget værre. Rask beslutning og skibet blev rigget til i en fart. Læsø måtte vente til en anden gang, det kunne vi ikke nå med den tid vi havde afsat til turen. Vi havde nok været lidt for optimistiske med hvor langt vi kunne sejle, og/eller hvor godt vejret ville være, så nu var det sydpå mod Sjælland igen. Når vi sad og spiste morgenmad var en del af underholdningen at se hvordan folk fik kludret sig fri af ankertov og liner når de skulle sejle. Selv med bovpropel og et hav af gaster var der flere som fik sved på panden nu var det så vores tur, og alle ved jo hvor godt en Vega styrer baglæns ved lav fart! Heldigvis var alle meget hjælpsomme, så vi klarede den uden at få nogens anker med op, ej heller noget tovværk i skruen. Voren nabo fortalt at ugen før havde en af de større motorbåde fået en wire fra fortøjningsbøjerne i den ene skrue. Dykker regningen på flere tusinde, for at få skåret wiren over og viklet fri, var vist den billigste del - uha. Vi havde luret de andre af og satte sejl i yderhavnen. Det var godt, for selv med let til jævn vind er bølgerne store i Kattegat. Det meste af dagen gik med let eller ingen vind, men irriterende store bølger. Vi måtte starte motoren for at få så meget fart i båden at det hele ikke stod og slog frem og tilbage. Så kunne vi passende også få ladet lidt på batteriet, da det efterhånden tegnede til natsejlads. Her valgte laderelæet så at give op, netop som vi havde mest brug for det - øv. For ikke at krydse for meget i ingen vind, satte vi kursen lidt østligere end planlagt og sigtede mod Gilleleje. I følge GPS en var forventet ankomst mellem kl. 23 og 8 næste morgen, afhængig af den ret svingende vind. Da det begyndte at blive mørkt havde vi Hesselø om stybord og kunne tydeligt se fyret på Nakkehoved. Nu så det ikke så tosset ud og der kom også lidt mere vind. Vores ellers udemærkede søsportskort over Kattegat og omegn, dækker mærkelig nok ikke Gilleleje, og da vind og bølger tog en del mere til, besluttede vi at det var bedre at blive på åbent vand, end at anløbe en revle midt om natten. Vinden drejede også, så det passede at sejle bidevind til Hundested. Planer er jo til for at blive ændret, så nu gik det mod Hundested. Inden længe kunne vi se fyret i Hundested og humøret steg vi kunne være fremme ved 4-tiden om morgenen. Så forsvandt vinden næsten igen og vi sneglede os langs Tisvilde hegn. Der var stadig lys i lanternerne, men hvor lang tid kan et halvfladt batteri holde? Bekymringen var nu ikke så stor, for vi var helt alene i natten og der er noget særligt hyggeligt ved natsejlads. Det der var lovet som let vind og glat sø, blev nu pludselig langt mere end frisk, og bølgerne nærmede sig hurtigt to meter. Det var nok bare lidt vind fra nogle meget sorte skyer inde over land. Vi havde stadig fuld sejlføring, men skipper besluttede at det var nemmere at købe nye sejl, end at finde en ny gast der skulle ikke nogen på fordækket i det vejr. Vinden fra byger plejer jo også at løje af efter et stykke tid, så det skulle nok gå. Man det blev bare værre og værre, og da der kom en regnbyge blev det slemt. Det rev bekymrende hårdt i alle dele af båden, og kom vi lidt skævt på en bølge blev der kvitteret med et par hundrede liter vand i hovedet. Pudsigt nok var vandet dejligt varmt. Vi sejlede så tæt til vinden som muligt og selv da vinden var på det højeste opførte FREJA sig ganske pænt, kun et par gange var krængningen lige i overkanten til at det var sjovt. Da regnbygen var overstået måtte vinden vel lægge sig? Nej, det blev bare ved, og i timevis kæmpede vi mod elementerne. Det var mørkt og ikke helt så hyggeligt længere. Med jævne mellemrum lyste vi på sejl og rig med lommelygten, for at se om alt stadig var i et stykke. Da vi endelig nåede Hundested skulle der kæmpes for at falde nok af for vinden, til at komme ind i Isefjorden. Med vinden agten for tværs gik det forbi Hundested og ned til Lynæs med næsten 8 knob. Vinden og bølgerne var nu aftaget lidt og det begyndte at blive lyst. Natten og det forfærdelige vejr, som tilsyneladende ingen ende ville tage, var nu slut. Humøret steg i takt med den opgående sol vi klarede det og båden klarede det! Sejlene blev strøget lige udenfor havnen, og med de sidste krampetrækninger fra batteriet, fik vi liv i motoren og bakset os ind til broen. Glade, trætte og lidt høje af nattens strabadser fik vi rigget nødtørftigt af. Jeg gruede for hvordan der så ud under dæk, men den største skade var en pakke havregyn, der var blevet lidt våd af lagen fra nogle syltede agurker. Agurkerne fejlede ingenting låget skulle bare lukkes ordentligt. Vi sov det meste af formiddagen, og efter et par liter kaffe og lidt morgenmad, fik vi ryddet så meget op, at vi kunne forlade båden med nogenlunde god samvittighed. Den næste tur Tja, vi har ikke besluttet hvor vi skal hen, men vi skal afsted igen. Måske når vi helt Læsø næste gang? Ulf Raknes V2087 FREJA Sæler Vegabladet Nr

18 Det kom ett telefonsamtal från Båt-Mats i Västerås. Mats handlar med begagnade båtdelar och är bekant med mer eller mindre halva båtsverige. Vi snackar om lite ditt och datt, löser några världsproblem, gnäller över den kalla vintern samt ojar oss över de priser som båtmässan tar ut per kvadratmeter för utställare. Du, jag har en kul och annorlunda grej som kanske skulle vara någonting för bladet, Det kanske du kan ta tag i och skriva några rader om Låt höra Mats berättar om en Holländare som övervintrar i Västerås hamn. Killen bor i en Vega, och att termometern tidvis visat på minusgrader långt under 25 tycks inte ha bekymrat vår övervintrande vän. Han har dessutom en sju årig son som ofta vistas och bor hos sin pappa. Båtens motor en O22:a har sett sina bästa dagar och är sönderrostad. Intressant! Javisst Övervintra i en Vega och dessutom komma från Holland. Det måste finnas en bra historia i detta, en historia som kan vara intressant att berätta. Jag ser framför mig en sliten och översnöad Vega, fastfrusen i halvmetertjock is och med en bleknad Holländsk flagga i aktern. Jag föreställer mig också två människor som travar runt på isen iklädda polarställ och halmfyllda träskor samt häver ur sig kraftord på holländska, över den svenska vargavintern. Telefonsamtal Jag får telefonnumret till Holländarens mobil utav Båt-Mats. Ringer upp och får svar av en glad röst som talar i närmaste klockren svenska. 18 Vegabladet Nr Hallå det är Jens (där rök illusion nummer ett). Killen låter knappast som en infrusen Holländare borde göra. Jag presenterar mig och förklarar om kontakten med Båt-Mats och hur jag via honom blivit intresserad av historien om den infrusna Vegan. Jens Hahnebeck, som han heter, tycker det kunde vara kul med en intervju och vi gör upp om att träffas i Västerås i slutet av januari. Vid ett nytt mobilsamtal den 26 januari får jag en färdbeskrivning till hamnen och båtplatsen i Västerås. Mot Västerås Efter elva mils bilfärd genom ett vintrigt, kallt landskap är vi i Västerås ( jag har en kompis med mig) och via Jens färdbeskrivning letar vi oss fram till båtplatsen i hamnen. Missar avtagsvägen och kör fel, ringer Jens och blir guidad förbi skyltar som förkunnar att det finns en stor marin verksamhet i Västerås hamn. Han lotsar in mig i Varvsgränd, som kantas av upplagda och vintertäckta båtar. Längre fram, närmare hamnen, finns en länga med rödmålade båtskjul. Västerås Båtservice, Gullbergs marina, Västerås segelmakeri, är bland andra företag som ligger utmed gatan halvt dolda av snövallar. Jens är kvar i telefon och han lotsar mig. Stanna bakom den min röda 245:a så ser du båten. Öppet vatten Jag är framme vid en hamn med delvis öppet vatten. (Där rök illusion nr två, inte fan ligger båten fastfrusen i isen). Det ligger några vinterklädda båtar utmed bryggan, stora båtar, som en Collin Archer, en Nauticat, och en klunsig plåtbåt i metersklassen samt några till. Halvt översnöad, med relingen i liv med bryggkanten ligger Jens Vega och ser väldigt liten ut. Snön ligger som ett mjukt täcke i hamnen sedan sista snöfallet. Fotspår leder fram till Vegans sittbrunn och en flik på hamnkapellet viks undan. ett rufsigt huvud visar sig, och ett glatt varggrin hälsar oss välkomna ombord. Kajen är täckt med några decimeter snö och vi skakar hand över relingen. Det är inte alldeles riskfritt att ta sig ombord utan något stadigt att hålla sig i. Vi drar med oss en hel del snö in i sittbrunnen och ner i salongen, "det torkar" säger Jens. Ordning och reda Ett el. element med fläkt och kopplat till landström sprider trivsam värme i salongen. (illusion nummer tre är borta, inga polarjackor här inte). Jens bjuder på kaffe och Wienerbröd, en munk slinker också ner. Under tiden vi bekantar oss, ser jag mig omkring i salongen. Allting i en Vega är välbekant, även om alla båtar avviker en del, men ändå höjer jag på ögonbrynen över hur välskött, pyntat, och fräscht det år i båten. Snygga dynor och fint bevarad mahognyinredning. Båten år från -68 och i otroligt fint skick, motorn undantagen. Att Jens verkligen bor i båten är svårt att se, inga spår tyder på det. Allt är undanplockat och städat, inte en pryl som skräpar. Det sitter lite julpynt kvar som skapar ytterligare hemtrevnad. Jens tycker om musik, det vittnar massor av cd-skivor och en musikanläggning om. Cd-skivorna är snyggt ordnade på hyllan över babord rygg stöd och de delar hela utrymmet med sonens playstationkasetter. En platt TV sitter på skottet mot ruffen.... Mest för Rasmus skull säger Jens. Grabben är med sin mamma på semester för tillfället.

19 snygg och nästan pedantiskt skött båt för riksdaler. Dessutom fixar det sig med bryggplats i öppet vatten på en av Västerås segelmakeri ägandes bryggor. El och vatten får han köpa från Gullbergs marina, ett företag som sysslar med reparationer och plastning av båtar. Jens har även goda förbindelser med Västerås båtservice som är närmaste granne. Kontakten med företagarna runt hamnen gör hans liv och livsstil i Vegan möjligt och han är tacksam mot sina grannar för det. Jag är förstås nyfiken på vad Jens är för en figur och undrar hur han har hamnat i Västerås, av alla platser. Jens är född -68, han är snickare och kom till Sverige för nio år sedan. "Kärleken", säger han. Gifte sig, fick barn, köpte ett gammalt hus och lade ner massor av tid och energi på att renovera kåken. Huset brinner upp och försäkringarna täckte inte förlusten. Det blir skilsmässa och Jens fortsätter sitt liv på egen hand. Holland hade i det läget varit ett alternativ om det inte varit för sonen Rasmus. Jens blir kvar i Sverige och börjar så småningom bygga sig ett nytt hus. En idé Innan huset är färdigt ställer han sig frågan om livet. "Skall jag leva så här? Är det bara att jobba livet går ut på skall jag sitta här i en alldeles för stor kåk som slukar tusenlappar eller kan jag göra något bättre av mitt liv? Kanske jobba mindre, ha mer tid för min son och mer fritid för mig själv. Jag kanske inte måste slita häcken av mig för att dra ihop till livets nödtorft. En tanke mognar. "Jag säljer huset i befintligt skick, skaffar en liten billig lägenhet i stan och lägger det eventuella nettot från husaffären på en vettig båt... Så blir det... han säljer kåken, och när alla avgifter och skulder är betalda, har Jens kronor över i plånboken. Han hyr en billig lägenhet o ger sig i kast med att söka en lämplig båt. Jens har ett förflutet som båtmänniska och seglare i Holland och har ett bra "hum" om vad han söker. Han vill ha en båt som inte är större än han kan hantera den ensam. Den skall vara robust och trygg. Hyggliga segelegenskaper men inte nödvändigtvis en snabbseglare. Inte dyrare än att de :- skulle täcka kostnaden för den "nya båten". Han slänger ett öga på en Comfort 30, gillar inte maststöttan som delar av halva båten, dessutom blir den för dyr. Han känner på en B31:a, men upplever den som en grotta med dåligt ljusinsläpp och en fullständigt onödig ratt som hindrar rörelsefriheten i sittbrunnen. Han kollar en Vega i kronors klassen. En bra modell tycker han och en båt som skulle kunna motsvara hans förväntningar. Exemplaret i fråga var dock allt för "häckig" och skulle krävt mycket jobb. Jens ville ha en båt som han kunde flytta in i på stört och därmed kunna göra sig av med lägenheten. En Vega i Stockholm är till salu. Ägaren vill ha 55 lax och det är en intressant affär. Samtidigt finns det en Vega till salu på Antes båtvarv i Västerås. En Vega med en risig motor men i övrigt i toppskick. Byggd - 68 och med segelnummer 731, båten har haft en tidigare ägare. Affär Båtfirman vill ha 70 tusen men det hamnar inte innanför budgetramarna. Jens förklarar att han skall till Stockholm och göra affär, Båtfirman sänker sitt pris rejält och Jens får en väldigt Skitviken Så ser det ut då vi kommer och gästar Jens. Det är varmt och skönt i båten trots 7 minus ute. Jag frågar honom om hur det var i båten, då det var nära -30. Kyligt men inte outhärdligt, Jag har en wallasvärmare som komplement till värmefläkten när det kniper. Vattnet runt båten kan vara ända upp till +6. Det är spillvärme från reningsverket alldeles intill och av den anledningen kallas viken här för "Skitviken, fast det rimligen borde vara jävligt rent, säger Jens. Han lägger till att öknamnet för viken avspeglar sig i e-adressen. shittybay. Sonen, Rasmus, bor i Heby med sin mamma och går i skolan på orten. Jens hämtar grabben på torsdagen, kör fram och tillbaka till skolan på fredagen och de tillbringar helgen tillsammans i Vegan. Grabben har gott om kompisar, som gärna är hos sin polare i båten och då blir det trångt. På kajen står det halvt översnöade cyklar som vittnar om sommarens aktiviteter. Fiske har det blivit en hel del, så pass att Rasmus har tröttnad. Playstation är mycket roligare. Jens räknar med att få ordning på motorn och ha Flying Dutchman, som båten heter, seglingsklar i maj. Segling på Mälaren hägrar och när han blir mer bekant med båten, ger han sig ut på längre turer. Gotland är ett mål innan sommaren är slut. Holland låter avlägset och äventyrligt för de flesta, men inte för Jens. Han kommer att förr eller senare, ta sig dit var så säker. Vi tar adjö av Jens och hans Vega och vänder hemåt. I bilen kan jag inte låta bli att småle åt den fantastiska adressen. Theflyingdutchmanatshittybay@hotmail.com Ps. Om du har en fungerande O21 eller O22:a, till rimligt pris, hör av dig till Jens eller på den otroliga e-post adressen. Vid kamera och tangenter Sven Fors, Skeppare på Kråk-Lisa, V 2078 Vegabladet Nr

20 Klubartikler - DK Nyheder: *Zinkanoder Kr. 175 *Ventilhætter Kr. 175 Brev efter vægt Caps Kr. 60 Stander Kr. 80 Stofmærke Kr stk. Stofmærke Kr. 50 Label till bil/båd Kr. 10 Håndbog Kr. 40 Motorhåndbåg Kr. 40 Motor tillæg Kr. 20 Instrukser gratis Restparti: Vega Polo-shirt, lysblå Kr. 75 Kun få str. tilbage Faktura vedlægges forsendelsen og beløbet indsættes på klubbens bankkonto. Bestilles hos Ingolf Pedersen Norsmindevej Malling tlf. (+45) bestyrelsesmedlem@albinvega.dk BETA MARINE DIESEL Vega og Beta - et stærkt team Let installation i alle VEGA er Miljøvenlige motorer på KUBOTA basis Få tilbud på komplet installationspakke. Vegapris inkl. moms: 14 HK 2 cyl. Kr HK 2 cyl. Kr HK 3 cyl. Kr Vegabladet Nr Import og salg: WN MARINE TLF / WN@WN-MARINE.DK

21 Svenska Vegaklubben kallar till årsmöte 2010 Styrelsen för svenska Vegaklubben kallar härmed till årsmöte. Tid: Lördagen den 20 mars klockan Plats: Lilla Essingen i Essinge Båtklubbs lokaler. Primusgatan, Lilla Essingen. Årsmötets handlingar kommer att finnas på hemsidan senast 21 dagar före årsmötet. Utskrivna handlingar kommer även att finnas hos sekreteraren för distribution till de medlemmar som så önskar, senast 21 dagar före årsmötet. Årsmötesförhandlingar enligt stadgarna Efter årsmöte berättar Göran Edin, Snapptuna AB, om Framtidens ljus i båten, LED-belysning, och så finns det tillfälle för lite Vegasnack och kaffe. Välkomna Styrelsen VEGAKLUBBEN Är du intresserad av Vegaeskader 2010? Du som är intresserad av att deltaga i någon eskader sommaren 2010 kan gå in på vår hemsida under fliken forum/eskader. Där kan du fylla i båtnummer, ditt namn, hur många ni är i familjen, hur gamla era barn är, var ni har hemmahamn. Vi vill dessutom veta hur långt ni skulle vilja segla och i vilket område samt under hur lång tid i vilka veckor. Under den ovan nämnda fliken kan du se vilka familjer i ditt område som har liknande planer. När vi har fått in synpunkter och uppgifter kan vi se vilken eller vilka grupper som kan bildas. Har du några frågor kan du ringa Hoppas vi ses i sommar och att den blir fin. Lasse Emell på mob Vegabladet Nr

22 Vi sjunker Har man en 37år gammal båt så får man finna sig i att själv rätta till och fixa mindre önskvärda händelser som uppstår. Hösten 2009 var det dags att ta tag och åtgärda ett nytt fel som uppstod på min Vega 1858 Nana. Jag skriver nu detta i förhoppning att andra Vegaägare ska få tips och dra nytta av mina erfarenheter enligt nedanstående. Under några år jag också skrivit andra artiklar för Vegabladet. Eftersom flera av oss Vegaägare har båtar som kommit upp i mogen ålder uppstår liknande frågor att lösa. Det är en stor fördel för oss alla att kunna kan ta upp olika problem och lösningar i klubbgemenskapen. Jag tror nämligen att det ständigt finns händelser och frågor som vi Vegaägare kan ta upp i vår klubbtidning. Det är bra att få tipsen i förväg så slipper andra båtägare samma typ av problem. Denna artikel handlar om att hantera en ovanlig händelse som uppstod. Det var inte självklart att fatta rätt beslut. Vad ska styra besluten, vad är rätt? Men jag hade tur som gjorde rätt och kan därför nu berätta. Liknande händelser kan drabba de flesta. Kylvattnet kommer ut sent Det här är berättelsen om kontrollrutiner och vara misstänksam mot förändringar som uppstår i båten som du inte vet vad det beror på, annars kan det gå åt hel te. Så här var händelsen. Flera fina höstseglatser hade tidigare genomförts och under den senare seglatsen var det mycket motorgång i Möja arkepilagens trånga passager. Men nu var det dags för årets sista seglats med nya förväntansfulla gäster ombord. Som vanligt startar MD6: an lätt och jag har alltid som rutin, att när motorn går på tomgång, ta en titt över akterspegeln och se att kylvattnet kommer ut genom avgaserna. Detta kontrollbeteende, som jag alltid gör för att försäkra att impellern är hel och pumpar, sitter i ryggmärgen som man säger. Normalt brukar det ta 2-5 sekunder innan jag ser kylvattnet komma ut med avgaserna. Men nu dröjer det. Vad nu då, tänker jag, inget vatten kommer. Och vi är klara för avgång med nya gäster ombord. Har impellern pajat?,..suck skuva isär och byta impeller fa..n att det skulle hända just nu. Jag fortsätter att blänga över akterspegeln och på de torra avgaserna. Det har gått 15 sekunder, men se nu kommer kylvatten i alla fall, bra men samtidigt konstigt. Jag spekulerar: båten har inte används på länge, kan det vara orsaken? Eller har en eller flera vingar på impellern gått sönder, eller är det skräp i vattenintaget? Flera frågor som jag bär inom mig själv och gästerna undrar och väntar på att vi ska komma iväg. Frestad att avsegla men avstod En skön vind sveper över Bullandö. Solen skiner och jag är frestad att lämna frågan/problemet åt sidan, lösa det senare, kasta loss, sätta segel starta seglatsen. Dessutom har jag gästernas förväntansfulla blickar mot mig. Vad gör jag? Motorn går och kylvattnet kommer ju ut, fast kanske lite långsammare, vad kan man mer begära?, reflekterar jag. Kanske ska jag kolla det där med fördröjt utsläpp av kylvatten senare när vi kommit tillbaka efter några dagar.. eller? Att kolla genom att ta bort alla skruvar på durken motorluckan för att inspektera skulle ta irriterande lång tid. Men det skulle förstås gå snabbt att ta en titt inne i båten och lyfta på durkbrädorna nere i kölen och lyfta bort trappan för att kolla. Sagt till gästerna och gjort. Med durkarna borttagna uppenbarar sig ett överfullt kölsvin med vatten nästan över batterierna. Länspumpning tar vid och aldrig tidigare har jag pumpat ut så mycket vatten ur denna båt. Den sönderrostade slangklammern för avgas och -kylvattneslangen var svår att upptäcka eftersom den hade rostat sönder på undersidan. Vi bytte ut alla slangklamrar till rostfritt. Nu finns det anledning att inte starta seglatsen och verkligen ta reda på orsaken till hur denna mängd vatten har kommit in i båten, förklarade jag för förstående gäster. Alla genomföringar inne i kajutan kollades utan läckage. Sittbrunns durk lossades över motorrummet, men inga läckage kunde heller inte spåras vid genomföringar för motorn eller vattendränering från sittbrunnen. Motorn startades. Och se, en liten stråle kylvatten far ut från slanganslutningen på avgasröret. Här är förklaringen nickar vi. Det visar sig att: En slangklammer har brustit på undersidan och alltså var inte var möjlig att upptäcka, även om motorluckan tidigare varit borttagen, se bild. Slangklammen ca 30 år gammal men har sett bra ut från översidan vid tidigare inspektioner. Slangklammern var av galvaniserat material,men borde ha varit av rostfritt/syrabeständigt material Vad bra att vi har en välsorterad butik på Bullandö marina, tänker jag. Nya rostfria slangklamrar köptes och byttes sedan på alla avgasanslutningar. Efter detta kan man konstatera att kylvattnet hade kommit in i båten under motorgång under tidigare seglats. Vi hade troligen inte upptäckt att båten sakta sjunker förrän vattnet kommit upp, en cm till, och över batterierna och slagit ut elen och motor eftersom bränslepumpen då hade stannat. Tryggare seglats Efter några timmar kunde vi lämna marinan och starta seglatsen, med nya kunskaper och mycket lugnare i sinnet. Vilken tur att vi kollade upp orsaken till att kylvattnet kom ut med avgaserna 10 sekunder senare denna gång, d v s en händelse som avvek från rutinerna. Denna händelse gav oss följande tips: Man ska inte acceptera avvikelser från rutiner om man inte vet vad som är orsaken till förändringen och därför kan acceptera eller åtgärda. Konstiga ljud, synliga förändringar eller rörelser, vad beror de på? I nämnda exempel byttes alla slangklamrar på båten till rostfritt/ syrafast material. Om du är osäker kan du lätt kolla med en magnet (t ex skruvhandtag med magnet), magneten ska inte fastna om det är rostfritt. Tips vid montering av nya rostfria-varmkör motorn innan då är det lättare att få tätt, efterdra även. Det är fint väder och man vill avsegla, men tro inte att allt går att fixa senare, det blir kanske inte något senare tillfälle. D v s man får inte styras av yttre omständigheter. Sjösäkerheten går ju alltid före. Denna artikel som var lite filosofisk kanske kan ge en eller flera tankeställare och förebygga onödiga problem för andra båtägare. Fleming Falkenstad, Nana 1858 fleming.falkenstad@uvtcmail.se 22 Vegabladet Nr