Att arbeta som Personlig Assistent

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att arbeta som Personlig Assistent"

Transkript

1 Rapport från FoU-Norrbotten Rapport nr 38, 2006 Att arbeta som Personlig Assistent Susanne Burman Karina Renberg V.varvsgatan Luleå www. founorrbotten.se

2 Förord Denna studie grundar sig på en C-uppsats, 10 poäng i socialt arbete med inriktning mot social omsorg, som vi avslutade hösten 2005 vid Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete. Vetenskaplig handledare var Marianne Forsgärde. Uppsatsen har därefter korrigerats och tryckts i FoU Norrbottens rapportserie. Ett varmt tack till deltagarna i studien, som delat med sig av sina erfarenheter, och gjort detta arbete möjligt! Arvidsjaur 16 november 2006 Susanne Burman Karina Renberg 2

3 Sammanfattning Studiens syfte är att få kunskap om personliga assistenters upplevelser av att arbeta med en rättighetslag (LSS) som utgångspunkt trädde Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i kraft. Insatsen personlig assistans har inneburit att en relativt ny yrkesgrupp tillkommit. LSS intentioner angående människans möjlighet att skapa sig ett värdigt liv så likt andra människors liv som möjligt är förenligt med begreppet empowerment då det handlar om att ge människor kontroll över sitt liv. Samhället och dess institutioner kan förhålla sig på två vitt skilda sätt till många funktionshindrade. I den paternalistiska modellen hävdas, till skillnad från empowerment, att så kallade vanliga människor inte vet vad som är bäst för dem. Sammanfattningsvis visar resultatet att personliga assistenterna upplevde att det viktigaste var att relationen till brukaren fungerar bra, relationen beskrevs som; mamma, kompis eller som ett äktenskap. De upplevde att brukaren inte alltid vet vad som var bäst för dem. De personliga assistenterna tolkade och bestämde vad som ska göras, ibland även hos de brukare som de ansåg kan bestämma själv. För brukare som fått sitt funktionshinder senare i livet hade de inte målet att nå samma aktivitetsgrad som gällde innan funktionshindret. De personliga assistenterna utförde färre arbetsuppgifter hos den gruppen brukare och vad gällde att arbeta i brukarens hem så upplevdes det många gånger med en känsla av att tränga sig på. För brukare som haft sitt funktionshinder hela livet utfördes alla nödvändiga uppgifter som ansågs tillhöra ett normalt liv. Arbetet i brukarens hem upplevdes som en arbetsplats. Personlig mognad och sunt förnuft var egenskaper som upplevdes som de viktigaste för arbetet som personlig assistent. Nyckelord: Arbetsplats, LSS, Makt, Relation, Yrkesroll 3

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Syfte... 5 Frågeställningar... 5 Lagen... 6 Tidigare forskning... 7 Yrkesrollen... 7 Arbetsplatsen... 8 Maktutjämning... 9 Relationen Utbildning och kompetens Arbetsmodeller Upplevelser av att arbeta som personlig assistent Arbetsuppgifter Teorier...15 Empowerment Paternalism Metod...17 Empiriskt material och urval Datainsamlingsmetod Genomförande Sammanställning och bearbetning av data Etisk reflektion Studiens tillförlitlighet Databearbetning och analys...20 Personliga assistenternas arbetsuppgifter Utbildning och kunskap Vem bestämmer? Yrkesrollen personlig assistent Relationer Arbeta i någons hem Plus och minusvärden Diskussion...30 Referenser...35 Lagstiftning Litteratur Bilaga 1: Intervjuguide

5 Inledning Yrket personlig assistent tillkom som en följd av handikappreformen som trädde ikraft Reformen var resultatet av att betydande brister i stödet till personer med funktionshinder uppmärksammades i ett flertal betänkanden (Larsson, 2005). Tillkomsten av personlig assistans är ett uttryck för de värderingar som under talet började göra sig gällande i Sverige. Individens krav på självbestämmande ställdes i centrum på ett annat sätt än tidigare. Detta avspeglade sig också inom handikappområdet. Många med behov av hjälp och service från kommunerna accepterade inte längre det paternalistiska synsätt som de ansåg präglade den traditionella hemtjänsten. En bra service skulle inte enbart tillgodose de rent materiella behoven utan den enskilde brukaren skulle också ha makten över dess utformning (Ds 2001). Monica Larsson (2005) visar i en studie att personlig assistans i Sverige har utvecklats efter främst två förebilder. Den ena är Independent Living rörelsen som bidrog till att några svenska kooperativ under 1980-talet bildades av personer med omfattande fysiska och medicinska funktionshinder. Med ekonomiskt stöd kunde dessa personer ta över ansvaret för sin personliga omvårdnad och själva anställa personliga assistenter. Den andra förebilden var en verksamhet med så kallade personliga vårdare för barn med svåra funktionshinder som utvecklades på Gotland. Det har även varit möjligt att ansöka om personlig assistans enligt Socialtjänstlagen (SoL) sedan mitten av 1980-talet. Det var dock få personer som omfattades av dessa tidiga former av assistans. Det kan vara svårt att ge en enhetlig beskrivning av arbetet som personlig assistent, då brukarna har skilda personligheter och dessutom olika funktionshinder. En del har förmåga att själv bestämma vad som skall utföras medan andra inte kan det. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS (1993:387) ger brukarna möjlighet att utforma assistansen som de vill. Det utförs väldigt olika arbetsuppgifter inom yrket och de personliga assistenterna har olika syn på vad de bör utföra för uppgifter. Syfte Syftet med studien är att få kunskap om personliga assistenters upplevelser av att arbeta med en rättighetslag (LSS) som utgångspunkt. Frågeställningar 1. Vilka bilder förmedlar personliga assistenterna av yrket? 2. Vilken betydelse har relationen till brukaren? 3. Hur är det att ha någon annans hem som arbetsplats? 5

6 Lagen År 1994 trädde Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS (1993:387) i kraft. Målet med lagen är att människor med omfattande funktionshinder skall kunna skapa sig ett värdigt, självständigt liv så likt andra människors liv som möjligt och i gemenskap med andra. Det är en detaljerad rättighetslag som styr hur hjälpen till funktionshindrade skall utföras. Den som har rätt till LSS omfattas av det som benämns personkretsar för LSS och bedöms efter tre olika grupper som sammanfattningsvis innebär följande: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Insatsen personlig assistans är en av många (10) möjliga stödinsatser som regleras i lagen. Kommunen eller försäkringskassan utreder behovet och beslutar om omfattningen. Försäkringskassan beslutar om assistans där behovet är mer än 20 timmar per vecka (Lagen (1993:389) om assistansersättning (LASS). Är behovet mindre än 20 timmar tas beslut av kommunen. Insatsen skall ges till den som på grund av funktionshinder behöver hjälp att tillgodose de grundläggande behoven i vardagen. Alla människor med funktionshinder är inte berättigad till personlig assistans utan man måste ha stora svårigheter i den dagliga livsföringen. Den personliga assistenten ska finnas med i vardagslivet under de tider på dygnet som den enskilde behöver assistans. Den funktionshindrade kan själv bestämma vem som ska vara personlig assistent och vem som ska ha arbetsgivaransvaret. Den funktionshindrade kan själv vara arbetsgivare, eller begära assistans genom kommunen eller anlita någon annan till exempel ett kooperativ eller ett privat företag som blir arbetsgivare för de personliga assistenterna (Dehlin, 1997). Lagen innebar att de funktionshindrade fick kontroll över sin egen vardag med inflytande över när och hur hjälpen skulle utföras och var den skulle ske (Gough 2004). Larsson (2004) visar att brukarna har olika uppfattning om hur den personliga assistenten ska vara. Ett synsätt är att den personliga assistenten skall vara som en vän, där vänskap och delade intressen är betydelsefulla. I andra fall är kraven från dem som behöver assistans mindre uttalade och det finns inga krav på gemensamma intressen och inte heller på personligt engagemang. Det viktiga kan vara att man t.ex. har bil och körkort. Assistanssamordnaren kan ibland ha krav på lämplig utbildning och då 6

7 betonas att man som arbetsgivare står för vad man kallar en professionell hållning. Tidigare forskning Yrkesrollen Personlig assistans skiljer sig från andra välfärdsyrken genom att den som utför assistansen är individuellt knyten till den som behöver assistansen. Enligt Gough (2004) så är en grundläggande förutsättning att en personlig assistent är beredd att utföra de uppgifter som den funktionshindrade behöver hjälp med. Arbetsförhållande grundar sig på ett ömsesidigt individuellt avtal, där dessa villkor preciseras. I arbetslivet är sådana personliga avtal ovanliga. Vanligen förstås ett yrke med gemensamma normer om hur en hel yrkeskår skall utföra dessa uppgifter. Man skall kunna avgränsa och standardisera arbetsuppgifterna. Gough (2004) menar också att det förutsätts att den personliga assistenten har en betydande förmåga att skydda sin egen integritet, förmår vara lyhörd och arbeta självständigt, samt göra de etiska och praktiska överväganden som arbetssituationen kräver. Från fackligt håll har det diskuterats om personlig assistent överhuvudtaget är ett yrke. I tidningen kommunalarbetaren (kommunalarbetaren.com ) har Ann-Charlotte Wallén gjort ett inlägg med krav på att personlig assistans borde göras till ett yrke. Hon pekade på att arbetsledningen var otydlig och att de personliga assistenterna har oklara befogenheter, ibland fanns inga arbetsbeskrivningar och ibland är brukaren själv arbetsledare. Hon beskrev den personlige assistenten som ett mellanting mellan hantlangare och socialassistent/uppsökande fältassistent. Hon påpekade att arbetsuppgifterna ryms inom dessa ytterligheter. Wallén berör frågan om att stärka de personliga assistenternas ställning i första hand för att arbetet ska fungera bättre för dem men också till förmån för dem som har behov av assistans och särskilt för dem som inte själva har förmåga att uttrycka sina behov och önskemål. Lyhördhet, personlig mognad, erfarenhet och kunnande tas upp i många studier som de viktigaste egenskaperna som personliga assistenter behöver för arbetet. ( Hugemark och Wahlström 2002, Dehlin, 1997, Janson 2005, Fagerlund och Frisk, 2003). Att de personliga assistenterna själva tyckte att det var viktigt att brukarens och assistentens personligheter stämde överens, samt att det var värdefullt om de hade liknande fritidsintressen var andra viktiga egenskaper som visade sig i Hugemark och Wahlströms (2002) undersökning. Efter detta kom kunskap om funktionshindret samt hushållskunskaper och tekniskt kunnande. Larsson (2004) menar att den personliga assistenten måste förhålla sig till att brukaren enligt LSS har rätt att bestämma vad som skall utföras och även när och på vilket sätt assistansen skall ges. Det ligger i 7

8 assistentyrkets natur att vara passiv och inte ta egna initiativ, vilket innebär att de personliga assistenterna kan känna sig onyttiga och överflödiga, men också frustrerade. En annan undersökning som Larsson (2005) har gjort visar att yrkesrollen personlig assistent stundtals kräver att man sätter gränser för umgänget, att kunna hålla distansen. Det kan innebära att dra sig tillbaka om man assisterat vid umgänget med t.ex. anhöriga. Genom att markera för både brukaren och dennes anhöriga att detta är ett arbete kanske man kan försöka hålla isär de olika sfärerna och skilja på det privata och det som är arbete. Arbetsplatsen Många studier visar på dilemmat med att assistansens rumsliga bas utgörs av hjälptagarens bostad (Hugemark och Wahlström 2002, Fagerlund och Frisk, 2003 Janson 2005). Det innebär att bostaden får den dubbla karaktären av hem och arbetsplats. Hugemark och Wahlström (2002) beskriver det som spänningar mellan hemsfär och arbetssfär och som kan förstås med hjälp av begreppen relation, tid och rum. Relation Personliga relationer hör till hemsfären snarare än till arbetet. Dessa relationer antas inbegripa att vi i samspel med andra visar känslor och ger uttryck för subjektiva intressen och motiv. Vi är intresserade av den andres specifika egenskaper och behov och vi förväntar oss att intresset är ömsesidigt. En personlig relation antas ha ett värde i sig, vi frågar inte efter nytta och mål med umgänget. En renodlad arbetssfär utgör en skarp kontrast till hemsfären. Människors handlingar styrs betydligt mer av instrumentella och målinriktade motiv i arbetet. Det kan innebära att man avstår från att uttrycka känslor och försöker hålla sin egen person utanför och koncentrerar sig på det man skall utföra. Arbetets mål utgår från någon typ av generell standard eller regeluppsättning som omfattar den grupp i vilken personerna ingår. Det viktiga är vad personerna gör och uppnår. Tid Skillnaden mellan hemsfär och arbetssfär tydliggörs också med utgångspunkt i två olika tidsbegrepp. Hugemark och Wahlström (2002) beskriver dessa med begreppen immanent tid och klocktid. I arbetssfären är klocktiden central. Man kommer till sitt arbete en viss tid, man har rast en viss tid och man går hem en viss tid. Ofta har man schemalagda möten och andra av klockslag definierade aktiviteter. Man har en planering vad som ska hinnas en viss dag, månad eller under året. I hemsfären har tiden en annan betydelse. Hemmet präglas av en immanent tidsuppfattning (immanent tid = inneboende tid). Nuet har större betydelse och ett värde i sig. Hemma spelar det inte lika stor roll vad klockan är och när saker och ting utförs. Det finns utrymme för spontanitet och egen lust. 8

9 Rum Den tredje skillnaden mellan hemsfär och arbetssfär är principer för platsens rumsliga användning och utformning. Detta hör ihop med vilka människor som vistas där och varför de vistas där. Det hör även ihop med vilken tidsuppfattning och vilka relationer som dominerar. Hemmet är en plats för informella och personliga relationer. Man umgås med släkt och vänner och vill man så drar man sig tillbaka för att vara i fred. Personlig lust, smak och stil präglar hemmets rumsliga utformning. Man kan möblera som man vill och ändra möbleringen när man vill för att öka trivseln. Arbetsplatsen är en lokal där det finns redskap och verktyg för att sköta de uppgifter som skall utföras. Arbetsplatsen är organiserad för att de anställda ska kunna sköta sitt arbete så smidigt och effektivt som möjligt. Ofta finns det flera klockor och de anställda har kalendrar för att hålla ordning på hur arbetstiden är strukturerad. Det finns regler för hur miljön skall vara utformad på arbetsplatsen t.ex. finns det särskilda fika- och rastrum. Maktutjämning Att arbeta som personlig assistent betyder att man är en hjälpare och har en social relation med sin brukare, som givetvis är annorlunda än andra sociala relationer. I den här relationen finns det obalans därför att hjälparen antagligen redan har lärt sig sin roll genom teoretisk utbildning, praktisk erfarenhet och handledning av andra som redan kan den rollen (Skau, 2001). Samtidigt så har LSS utjämnat obalansen genom att ge brukaren möjlighet att bestämma hur insatserna skall utföras och vem som skall vara anställd. Personlig assistans ger en flexibilitet och frihet men också ansvar och en ny maktstruktur. Jacobson (2000) beskriver den förändring som övergången från boendeservice till personlig assistans inneburit. Människor med assistansbehov har fått nya roller från att ha varit passiva mottagare av andras omsorger och idéer till att de har fått ett betydande ansvar. En del har valt att bli egna arbetsgivare. Andra har valt att ha kooperativ som samordnare och är då arbetsledare för sina personliga assistenter. Ytterligare andra anlitar kommunen eller privata assistanssamordnare för att organisera och sköta den personliga assistansen. De olika valen beror på allt från vilja och intresse till den enskilde personens förmåga att själv hålla i och organisera den egna assistansen. Samtidigt ger hon en bild av hur assistansbehovet innebär ett ofrånkomligt beroende som ingen lagstiftning kan avhjälpa. Det kommer alltid att finnas vardagliga och organisatoriska problem. Exempel på detta kan vara att de personliga assistenterna är olika som individer och kan olika saker, de får olika roller. Jacobson (2000) tar upp att hon måste planera sin dag efter assistentens förmågor och vilken relation de byggt upp till varandra. Detta ger inte den frihet som skulle råda om hon kunnat göra saker på egen hand. Personlig assistans har visserligen inneburit en maktutjämning men det kvarstår en väsentlig ojämlikhet genom att den som ger assistansen alltid är fysiskt överlägsen mottagaren. Detta förhållande är tillräckligt för att påverka upplevelsen av trygghet och frihet. 9

10 Dehlin (1997) menar att i vissa fall när brukaren bestämmer vad den personliga assistenten skall göra kan problem uppstå. Till exempel om brukaren inte har ett adekvat omdöme, då måste assistenten ta ställning till vad som enligt sunt förnuft eller tidigare erfarenheter är bäst för brukaren. Det finns brukare som missbrukar bestämmanderätten, till att bli ett maktinstrument. Dessa brukare får ofta täta byten av personliga assistenter då arbetssituationen för assistenten kan bli kränkande om ömsesidig respekt för varandras välbefinnande saknas. Relationen Nina Nikkus (2004) studie om privatliv och etik i relationen mellan personlig assistent och brukaren visar tre olika förhållningssätt på hur assistenten träder in eller tillåts träda in i brukarens privata liv. * Ett strikt arbetsförhållande där assistenten utför sina uppgifter. Assistenten kan liknas vid ett redskap som utför efterfrågade uppgifter. Brukaren kan jämföras med en arbetsledare eller kund. * Ett vänskapligt arbetsförhållande med samtal på ett ytligt och neutralt plan. Brukaren eller en ställföreträdare är styrande utan att vara detaljerad. Assistenten utför inte uppgifter utan att få någon form av övergripande samtycke. Här kan man prata om ett lärare elev eller klientförhållande * Ett engagerat och vänskapligt förhållande där assistenten har en omfattande kontakt och insyn i brukarens privata liv. Assistenten är initiativtagande och styrande. Förhållandet beskrivs som kompisar fast man måste sätta gränser eller som ett storasyskon. I vilken utsträckning brukaren får tillgång till assistentens privata sfär beskrivs såhär: * Assistenten har en neutral relation till brukaren. Undviker att utveckla egna åsikter eller delge något om sitt privata liv. * Ett vänskapligt förhållande som innefattar utbyte och åsikter om dagliga ting. Har gemensamma intressen och aktiviteter. Assistenten kan gärna introducera brukaren inom nya områden och aktiviteter. Assistenten är en medarbetare till brukaren. * Brukaren har stor kännedom om assistentens liv utanför arbetet. Assistenten är en vän. Nikku (2004) fann att det råder ett asymmetriskt förhållande mellan den funktionshindrade och den personliga assistenten. Asymmetrin är dock dubbelriktad till följd av att brukaren är beroende av assistans och att assistenten i sin tur är anställd utifrån brukarens anspråk. Det var vanligt att assistenten utför paternalistiska handlingar och bestämde vad som var bäst för brukaren. Ibland kanske brukaren motsätter sig assistentens arbetsuppgifter. Det är en problematik som kan förekomma när brukaren har ett psykiskt funktionshinder, utvecklingstörning eller hjärnskada. Här kan det då finnas brister i motivation, låg initiativförmåga, misstro, vanföreställningar eller svårigheter att känna tillit. Syftet med assistentens handlingar är då att bistå brukaren men de kan komma att utföras utan samtycke och även mot brukarens uttalade vilja. Ett annat exempel på asymmetrin är när 10

11 en assistent slutar. Detta kan innebära att brukaren mister en vän, att någon man litat på försvinner. I de fall där assistententen bildat det sociala nätverket för brukaren kan bytet innebära en svår förändring. Nikku (2004) tar även upp skillnaden mellan att vara personlig och privat. Det kan ske om till exempel den personlige assistenten utsätter brukaren för sitt privata liv i icke önskvärd omfattning. Brukaren kan då tycka att assistentens liv och enskilda angelägenheter blir en tröttsam och påfrestande följetong. Utbildning och kompetens Kompetenskravet på de personliga assistenterna har varit en ideologisk fråga bland brukarna. Många brukare med tidigare erfarenhet av vård har velat prioritera en helt annan kompetens än tidigare omsorgserfarenhet hos assistenterna. De uppfattar att tidigare vårderfarenheter innebär en risk för att brukarens självbestämmande och arbetsledande funktion inte får det utrymme som är tanken med assistansreformen (Gough, 1994). Brukarorganisationerna säger att det är svårt att formulera några generella krav för utbildning eftersom brukarna är så olika. En del tycker till och med att vård- och omsorgsutbildningar kan vara till förfång i arbetssituationen om assistenterna blir präglade i ett omsorgsstänkande och inte är lyhörda för hur brukaren vill ha det (Hugemark och Wahlström, 2002). Trots de nya utgångspunkterna med assistansen kvarstår att vissa arbetsgivare som till exempel kommunerna föredrar att anställa assistenter med formell kompetens, t.ex. undersköterskor. Kommunerna utgår då från vad som stadgas i socialtjänstlagen, om att personalen skall ha lämplig utbildning och erfarenhet och reglerna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade som fastslår att det skall finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service skall kunna ges till människor med funktionshinder. Tillsammans med de professionaliseringssträvanden som förekommer inom vård och omsorg kan detta komma att stå i strid med LSS-lagens bärande principer om respekt för den enskildes egna önskemål och behov (Larsson, 2004). En rad studier om personlig assistans visar även att assistenterna själva i hög grad efterlyser utbildning i form av fortbildning. Utbildningsbehovet innefattar kunskap om den egna brukarens sjukdom, om lyftteknik och om lagstiftning. Samtidigt efterlyser de personalträffar och handledning (Socialstyrelsen, 2005). I Rapporten Rekrytering av personliga assistenter (Ds 2001:72) tas det upp att utbildning är en väg till kvalitetsförbättringar för de personliga assistenterna. Utbildning kan ge förbättrade anställningsvillkor och höja statusen på yrket. Det konstateras att dagens vård- och omsorgsutbildningar inte är relevanta och att det krävs en dialog mellan anordnare och utbildningar och företrädare för assistansbrukare för att diskutera utformning av framtida utbildningar. 11

12 Arbetsmodeller Agneta Hugemarks och Karin Wahlströms (2002) studie om personliga assistenter visar att reformen tolkats, preciserats och anpassats enligt en mängd lokala omständigheter och förhållanden. Detta innebär även att hjälpen fått olika form och innehåll beroende på strukturella förhållanden. Ett av spänningsfälten som tas upp är frågan om vilken arbetsmodell och vilken typ av arbetsrelationer som skall prägla/styra assistansinsatsen. De beskriver två modeller, brukarmodellen och expertmodellen som kan användas för att tydliggöra assistansinsatsen. Brukarmodellen Hjälptagarens självbestämmande och autonoma val utgör en självklar förutsättning. Brukaren formulerar assistansens mål och på vilket sätt dessa mål skall uppnås. Det är hjälptagarens kunskap, beslut och direktiv som är basen för assistansens utformning. Den personlige assistenten antas inta en huvudsakligen servande och verkställande roll. Denna assistentroll har beskrivits i olika sammanhang som hjälptagarens armar och ben. Relationen mellan brukare och assistent beskrivs som asymmetrisk och icke ömsesidig, då det som sker utgår enbart från hjälptagarens anspråk och värderingar. Expertmodellen Den personlige assistenten bör i vissa sammanhang ta initiativ och vidta åtgärder som inte primärt utgår från brukaren utan från andras intentioner. Det innebär att assistenten kan göra saker för att uppnå något som brukaren inte alls formulerat eller på annat sätt givit uttryck för att önska. Det kan i vissa fall innebära att brukaren uppfattar assistansen som ovälkommen. Poängen är att hon inte själv formulerat eller önskat göra eller få hjälp med det assistenten ger henne. Ett exempel på hur personliga assistenter arbetar efter denna modell är när de tar utgångspunkt i vad deras brukare skulle kunna lära sig att klara själv. Det kan vara att arbeta för att brukaren skall bli mer självständig få självförtroende och initiativlusta de vill förändra brukarens livssituation. Det kan även innebära att assistenten inte gör saker som hjälptagaren ber om med syfte om att de är bättre att de får göra saken själv även om det tar längre tid. Resultatet i Hugemarks undersökning visar att den rena brukarmodellen som assistansreformen utgår från inte är så lätt att realisera. Istället är brukarmodellen föremål för omfattande avvägningar och omförhandlingar. Vad dessa förhandlingar i grunden handlar om är vem - hjälptagare, assistent eller chef som ska bestämma och om vad. Frågor som tas upp är vad det normala livet innebär och hur människor ska tillåtas (vilja) leva. Frågor om när och i vilka avseenden olika typer av funktionshinder begränsar förmågan att fatta nyttiga, hälsosamma och riktiga beslut blir centrala. Exempel på detta är om en brukare uttrycker en vilja om en viss typ av livsstil och viss typ av assistans som beskrivs som alltför okonventionellt eller rentav felaktig livsstil. Detta kan tas som intäkt för att den aktuella 12

13 hjälptagarens skada eller sjukdom lett till bristande insikt om vad han eller hon egentligen behöver eller önskar för typ av liv. Hugemarks undersökning är gjord i kommunala verksamheter och cheferna som arbetar där menade att det finns några brukare där en helt brukarstyrd personlig assistans är möjlig och värdefull men för de flesta brukare de kom i kontakt med i sin egen verksamhet så beskrev de ofta omständigheter där de ansåg att brukarmodellen var mindre lämplig. Upplevelser av att arbeta som personlig assistent I en studie om assistans som en ny yrkesmässig social praktik menar Gough (2004) att de som börjar arbeta som personliga assistenter och tidigare har arbetat inom annan vårdgivande verksamhet inte alltid upplever de ombytta rollerna som positivt. En del känner sig förminskade och osynliggjorda och hade svårt att hantera känslan av underordning. Andra upplever en frihet från ansvaret som vårdgivare. Istället för underordning beskriver assistenterna sig som medarbetare. För de funktionshindrade som anlitar personliga assistenter blir det också annorlunda de upptäckte att de tvingas ta ställning till sådant de tidigare överlåtit till andra, nu var de tvungna att formulera sig och instruera sina assistenter, så att arbetet kan bli utfört på ett tillfredställande sätt. Det handlar om att tillsammans med assistenten försöka bemästra handikappande begränsningar och hinder i vardagen och att själv ge livet en inriktning. Larsson (2004) visar i en undersökning vad arbetet som personlig assistent kan innebära. Att arbeta som personlig assistent kan betyda att man uppskattar att få tillfälle att diskutera frågor som man är intresserad av eller att man upplever ett intellektuellt samspel med brukaren. Intresse och nyfikenhet för andra människors liv och upplevelser framträder i vissa fall som bakomliggande huvudmotiv för uppdraget. Vänskap och delade intressen har även framhållits som väsentligt enligt assistenterna själva. Arbetet som personlig assistent upplevs av vissa inte så mycket som ett arbete, utan mer som att man är hemma hos en kompis och gör något trevligt tillsammans. Andra hoppas att de skulle uppleva sitt arbete som något nytt och annorlunda jämfört med t.ex. arbetet inom hemtjänsten. Ibland har dessa förhoppningar grusats, då det visats sig vara betydligt svårare eller rent av kaotiskt att arbeta i någon annans hem. Att inte få lov att använda sig av sina kunskaper i t.ex. massage eller sjukgymnastik och att inte kunna göra något för brukaren eller att inte få uppskattning har av vissa upplevts som svårt i arbetet. Av andra så upplevs arbetet som viktigt och lärorikt. Särskilt de som tidigare arbetat inom vård- och omsorg, tycker att de tillsammans med brukaren har större möjlighet att påverka arbetet. De upplever en större variation på arbetsuppgifterna jämfört med arbete på institutioner och de upplever även att de slipper långdragna möten och personalkonflikter. Flera framhåller att man slipper diskussioner om vad som skall göras och att man kan bestämma själv. Att arbeta som personlig assistent handlar 13

14 många gånger om att inte göra något, att bara finnas till hands när brukaren vill ha assistans. I Larssons (2004) undersökning framkommer vad assistenterna tyckte var för- och nackdelar med arbetet. Som fördelar togs det upp att arbetet upplevs vara självständigt, det innebär bl.a. att man planerar arbetet själv, får vara ute och man får styra arbetet själv. Arbetet är flexibelt, med ombytliga arbetsuppgifter, ibland kan det vara lugnt och skönt. Arbetet upplevs även vara socialt, personligt, lärorikt och givande. Exempel på att det är givande är att de kan påverka brukarens tillvaro positivt, att vara efterlängtad men även att man inser att man själv har det bra. Som nackdelar togs det bland annat upp att man kan känna sig ensam, isolerad, och att det är svårt att sätta gränser. En annan nackdel är att man inte kan diskutera med de andra assistenterna och att man inte har kontakt med arbetskamrater. Arbetet kan upplevas som påfrestande genom att man gör intrång i någon annans hem, det kan vara psykiskt tungt och man riskerar att göra en medmänniska beroende. Att inte ha raster, att man måste ta alla beslut själv och att det kan bli långtråkigt sågs också som nackdel. Larsson (2004) påpekade att det inte går utifrån beskrivningarna uttala sig om arbetet innehåller mer fördelar än nackdelar eller tvärtom. Det var inte heller syftet med beskrivningarna. Det var påtagligt att det som en del upplevde som fördelar kan av andra upplevas som nackdelar. Arbetsuppgifter Larsson (2005) fann att personliga assistenternas arbetsuppgifter kan indelas i fyra kategorier som: vardagliga göromål/uppgifter, personliga, sociala och medicinska uppgifter. De personliga uppgifterna består av sådant som assistenten gör utöver de allra nödvändigaste göromålen. Brukaren måste få komma ur sängen, gå på toaletten, äta etc. Däremot är det kanske inte tvunget att få hjälp av sin assistent med att göra klädinköp eller att få tidningen läst för sig. Särskilt de vardagliga uppgifterna och de medicinska uppgifterna är väl avgränsade och tycks vara lättare att peka ut jämfört med de personliga uppgifterna. Vissa assistenter lägger tonvikten vid de s.k. hushållsgöromålen eller beskriver nästan enbart dem när de skall redogöra för sina arbetsuppgifter. Det är inte alla assistenter som lyfter fram de personliga uppgifterna utan de lägger istället tyngdpunkten på de vardagliga sysslorna. Utförandet av de vardagliga sysslorna varierar för assistenternas del beroende av vilken brukare de arbetar hos. I en annan undersökning som Larsson och Larsson (2004) genomfört tar de upp frågan om vilket arbete som faller utanför arbetsuppgifterna för personliga assistenter. Om assistenterna har otydliga arbetsuppgifter kan det innebära att de utför sådant som de uppfattade inte hör till arbetsuppgiften. Då assistenterna har krav från flera håll kan det skapa svårigheter i arbetet. Även de starka bindningar som kan uppstå mellan assistenten och brukaren kan medföra att assistenten får problem med att sätta gränser. De kan känna sig överväldigade av 14

15 krav, vilket kan få till följd att de inte arbetar kvar hos brukaren. Assistenterna har olika uppfattning om vad de anser ligger utanför sina arbetsuppgifter. Exempel på sådant som kan upplevas falla utanför arbetsuppgifterna var: att skaffa vikarier, hjälpa till med ekonomisk planering, utföra arbete åt friska anhöriga, att ta emot fysiskt våld, trädgårdsarbete, låna ut pengar, ringa sexsamtal, servera vid fester, sy gardiner, måla, tapetsera, vara terapeut m.m. Teorier Samhället bör byggas med insikten om att alla människor är lika värda, har samma grundläggande behov och skall behandlas med samma respekt, att varje människa med sin kunskap och erfarenhet är en tillgång för samhället. Det innebär konkret att alla skall ha samma rätt och möjligheter att bestämma över sina liv och få sina önskemål respekterade (prop. 1999/2000). LSS intentioner angående människans möjlighet att skapa sig ett värdigt och självständigt liv så likt andra människors liv som möjligt är förenligt med begreppet empowerment, då det handlar om att ge människor kontroll över sina egna liv. Man kan säga att samhället och dess institutioner kan förhålla sig på två vitt skilda sätt till människor som, likt många funktionshindrade befinner sig i ett socialt underläge (Starrin 2000). I den paternalistiska modellen hävdas, till skillnad från empowerment, att så kallade vanliga människor inte vet vad som är bäst för dem. Empowerment och paternalism kan användas för att visa på olika synsätt i yrket personlig assistent. Empowerment Starrin (2000) skriver att empowerment har blivit ett populärt begrepp framför allt bland dem som sysslar med utvecklings- och förändringsfrågor. Begreppet började användas i den vetenskapliga litteraturen som diskussioner om lokal utveckling, lokalt självstyre, aktivism, social mobilisering och liknande i slutet av 1970-talet. Som begrepp och idé har empowerment sin grund i den sociala aktivistideologi och de sociala proteströrelser som växte fram i USA under 1960-talet och i de idéer om hjälp till självhjälp som kom till under 1970-talet. Det finns ingen bra översättning av termen empowerment i svenska ordlistor men det finns två betydelser som är relaterade till varandra: 1) att ge makt eller auktoritet till och 2) att ge möjlighet och tillåtelse. Dessa definitioner ger fel bild av vad ordet betyder eftersom det inte fångar in den aktiva komponent som empowerment refererar till. Rötterna till termen empowerment har sin grund i det latinska ordet potere som betyder to be able to det vill säga att vara förmögen att. Denna betydelse ger en antydan om den mer aktiva komponenten i begreppet. Empowerment ger associationer till företeelser och egenskaper som självtillit, socialt stöd, stolthet, delaktighet, makt, egenkontroll, kompetens, medborgarskap, självstyre och liknande. Empowerment 15

16 definieras ofta som känslan av kontroll över det egna livet, vilket betyder en känsla av att vara herre över sig själv och sin situation. Begreppet har ofta nämnts som förmåga och/eller inre styrka det vill säga tron på den egna förmågan att nå det mål man ställt upp. Samarbete och deltagande nämns också som viktiga ingredienser för empowerment (Starrin, 2000). För enkelhetens skull kan empowerments betydelse avgränsas till att omfatta aktiviteter som är inriktade mot att öka människors kontroll över sina liv. Denna strävan kan innefatta dels en utveckling mot ett speciellt sätt att tänka om sig själv, dels att människan uppmärksammar att samhället med sina strukturer faktiskt kan modifieras och förändras. Alltså kan man säga att empowerment syftar både till den objektiva verkligheten och den subjektiva erfarenheten, både till människans inre och till yttre förhållanden, både till insikt och utsikt, både till känsla och till kunskap (Starrin, 2000). Paternalism Starrin(2000) skriver att den paternalistiska modellen bygger på över och underordning och på en uppfattning om överlägsenhet. Så kallade vanliga människor är inte själva förmögna att veta vad som är bäst för dem, utan bedömningen av detta är en fråga för en expert eller för en myndighet. Konsekvensen blir att livet för vanligt folk planeras och bestäms av andra. Idealtypen i den paternalistiska modellen är den stränge allsmäktige fadern, som när det uppstår tvister, antas besitta förmågan att lösa problem, utfärda anvisningar för hur människor skall bete sig och förhålla sig till varandra. Den stränge och allsmäktige patriarken har den goda modern vid sin sida, hennes uppgift är att vara stödjande och uppbackande. I hennes uppgifter ingår det även att dämpa verkningar av de beslut som fattas och verkställts av den stränge fadern. Moderna paternalister finns inom affärsvärlden, politiken, byråkratin och inom vetenskapen. Många av dagens välfärdarbetare är goda mödrar och finns inom socialtjänsten, sjukvården och arbetsförmedlingen. Deras uppgifter är att trösta, samtala och stötta människor med sociala och hälsomässiga problem, men de utgör inte i grunden något hot mot den paternalistiska ordningen (Starrin, 2000). Alla paternalistiska handlingar bör inte betraktas som etiskt felaktiga. Paternalistiska handlingar gentemot mindre barn, senildementa åldringar, psykiskt sjuka eller utvecklingsstörda personer är ofta etiskt rättfärdigade och även påbjudna. I vissa fall kan de även vara berättigade gentemot kompetenta vuxna personer. Däremot så kan inte alla paternalistiska handlingar gentemot en person med nedsatt autonomi rättfärdigas. En utvecklingsstörd person kan till exempel vara kompetent att fatta beslut om kläder, vad man ska äta till middag eller vilken väg man ska ta till dagcentralen. Det krävs av en personlig assistent att kunna växla mellan en vänskaplig relation, en styrande paternalism och ett visst krav på diskretion och socialt avstånd (Nikku, 2004). 16

17 Metod Vid val av metod är det syftet med studien, vilken kunskap som söks, som är avgörande. Kvalitativa metoder används för att förstå och beskriva upplevelser och erfarenheter medan kvantitativa metoder främst syftar till att förklara händelser. Om avsikten är att förstå och hitta mönster av ett visst fenomen så är det lämpligt att använda sig av en kvalitativ studie. Då vi ville få en djupare kunskap om personliga assistenters upplevelser av sitt arbete har vi valt att använda oss av kvalitativ metod (Kvale, 1997). Empiriskt material och urval Undersökningen är genomförd i en glesbygdskommun i Norrlands inland. Vi tog kontakt med chefen för Avdelningen för funktionshindrade då hon är den i kommunen som har det övergripande ansvaret för de personliga assistenterna. Information gavs om studiens syfte och vi bad om hjälp att få namn på alla personliga assistenter som arbetat i minst två år. Totalt blev det 50 personliga assistenter. De förteckningar vi fick av chefen för Avdelningen för funktionshindrade var uppdelade i två listor. Den ena bestod av personliga assistenter som arbetar hos brukare som inte har förmågan att själv bestämma vad assistenten skall göra. Den andra listan bestod av personer som arbetar hos brukare som kan bestämma vad assistenterna ska utföra för arbetsuppgifter. Uppdelningen av de olika grupperna hade chefen för Avdelningen för funktionshindrade gjort. Från varje lista gjorde vi ett slumpmässigt urval genom att namnen skrevs upp på en lapp och sedan drog vi två namn ur varje grupp (Trost, 1994). Samtliga intervjuade personliga assistenter var anställda av kommunen. Totalt genomfördes fyra intervjuer. Två av assistenterna som intervjuats var utbildade undersköterskor. Den tredje var vårdbiträde och den fjärde hade ingen vårdutbildning. Alla har arbetat minst två år som personlig assistent. Tre av assistenterna är kvinnor och en är man. Datainsamlingsmetod Kvalitativa intervjuer genomfördes med utgångspunkt i en halvstrukturerad intervjuguide (bilaga 1). Kvale (1997) fastslår att den halvstrukturerade intervjun innehåller en rad teman och förslag till relevanta frågor, det finns samtidigt en möjlighet att göra förändringar vad gäller frågornas form och ordningsföljd. Om det så krävs kan intervjuaren ställa följdfrågor för att öka förståelsen av den intervjuades svar och berättelser. Intervjuerna bandinspelades och skrevs sen ordagrant ut. Kvale (1997) menar att den goda intervjupersonen är samarbetsvillig och välmotiverad, vältalig och kunnig. Vi anser att våra intervjupersoner stämmer in på denna beskrivning. 17

18 Genomförande Sedan lotten avgjort namnen togs telefonkontakt med de utvalda personerna. De informerades om bakgrund och syfte med studien, och alla utvalda var intresserade av att delta. Två av intervjuerna genomfördes i assistenternas hem och två i en lokal som kommunen ställt till förfogande. Intervjupersonerna tillfrågades om tillåtelse att använda bandspelare under intervjuerna och detta accepterades av samtliga. Intervjuerna varade ca en timme. Båda författarna var med vid genomförandet av samtliga intervjuer. En ställde frågorna och den andra lyssnade och gjorde inlägg om det behövdes. Vi turades om att vara den aktive frågaren vid intervjutillfällena. Sammanställning och bearbetning av data Efter varje intervju skrevs den ut ordagrant. Då samtliga intervjuer var genomförda och utskrivna påbörjades kodning och analys. Materialet har bearbetats genom att först läsa igenom intervjuerna för att få en helhetsbild. Sedan har varje intervju delats upp och grupperats utifrån de teman som var utgångspunkter i studien. Eftersom vi läst att assistenters arbetsuppgifter varierar mycket så söktes mönster i hur intervjupersonerna beskrev sina arbetsuppgifter. Texterna lästes igenom flera gånger och vi strök under med en viss färg det som hade med arbetsuppgifter att göra. Detta blev då det första temat. På samma sätt skapades övriga temana som var utbildning och kunskap, vem bestämmer, yrkesrollen, relationerna, att arbeta i någons hem samt plus och minusvärden. Enligt Kvale (1997) är den vanligaste formen av intervjuanalys en användning av ad-hoc, det innebär olika angreppssätt för skapande av mening. Forskaren kan först läsa igenom intervjuerna och skaffa sig ett allmänt intryck sedan kan man gå tillbaka till särskilda avsnitt och göra vissa kvantifieringar som att räkna yttranden som anger olika attityder till ett fenomen. Djupare tolkningar görs kanske av vissa yttranden och en del av intervjun kan omvandlas till berättelser. Etisk reflektion Kvale (1997) tar upp om forskningsetiska riktlinjer och nämner att informerat samtycke betyder att undersökningspersonerna har rätt att veta undersökningens generella syfte och hur undersökningen är upplagd. Kvale (1997) säger att informanterna skall vara medvetna om undersökningens risker och fördelar och att de ska få veta att de har rätt att dra sig ur när som helst. Konfidentialitet i forskning betyder just att intervjupersonerna förblir anonyma undersökningen igenom, dvs. delar i undersökningen som på något sätt kan kopplas till en person som deltar i undersökningen ändras till oigenkännlighet (Kvale 1997). 18

19 Vid intervjutillfällena informerades intervjupersonerna om att deras namn fåtts fram genom slumpmässigt urval från namnlistor på alla assistenter som jobbat i minst två år. Personliga assistenter är omgärdade av sträng sekretess vad gäller arbetet med brukaren därför informerades de om att all information kommer att behandlas konfidentiellt och att intervjuerna kommer att raderas när rapporten var färdig. De fick även information om att det är arbetssituationen som är intressant och att det givetvis kan vara svårt att prata om detta utan att berätta om brukarens situation. Personerna informerades även om att deltagandet i studien är frivilligt och de har rätt att avbryta sin medverkan när helst de vill. Studiens tillförlitlighet Validitet i en studie får man genom att fråga sig om metoden man använder verkligen speglar de fenomen eller variabler som intresserar oss (Kvale, 1997). Under arbetets gång har vi ibland frågat oss om vi egentligen kunnat göra denna undersökning med en enkät. Detta för att få fler personers utsagor. Vi anser att den metoden inte skulle ha fångat upplevelser på samma ingående sätt som i en intervju då möjligheten fanns att ställa följdfrågor. Orsaken till att vi blev intresserade av yrket personlig assistent och hur de upplever sitt yrke beror delvis på att vi båda två hade en viss förförståelse i ämnet. Vi har båda prövat att arbeta som personliga assistenter en kortare tid. På vår långa praktik under Socionomprogrammets sjätte termin som vi båda två genomförde inom handikappomsorgen, dock på olika ställen kom vi i kontakt med yrket genom att våra handledare var arbetsledare för personliga assistenter. Man kan se det som att vi hade haft kontakt med yrket både inifrån och utifrån. Vi har haft vår förförståelse i åtanke under hela arbetet med studien. Vi tror att det varit en fördel vid intervjutillfällena eftersom vi lätt kunde förstå det de intervjuade berättade om samt att det blev enkelt att ställa följdfrågor. Vid analys och tolkning har vi försökt att vara medvetna om vår förförståelse så att det inte skulle påverka resultatet. Valet att vi båda var med vi alla intervjuerna var att genomförandet skulle bli så lika som möjligt och att vi skulle få fram det som var intressant för studien. Enligt Kvale (1997) så kan intervjuer gjorda av olika intervjuare som använder samma intervjuguide ge olika resultat beroende på deras skiftande känslighet för och kunskap om ämnet. Han menar även att forskningsintervjun är en mellanmänsklig situation där intervjuaren och den intervjuade reagerar och påverkar varandra ömsesidigt. Det fanns en risk med att intervjupersonerna inte skulle berätta lika öppet för oss när vi var två, men då ämnet inte var särskilt känsligt ansåg vi att det inte skulle påverka intervjusvaren. I efterhand så upplevde vi inte att det var till någon nackdel att vi var med båda två. Vi tycker att vi fick bra kontakt med våra intervjupersoner och att de öppnade sig och berättade om hur de upplevde sitt yrke. Tolkningarna av intervjuerna gjorde vi delvis var för sig, vi bestämde 19

20 ungefär vilka variabler vi skulle leta efter och sedan träffades vi och pratade ihop oss och skrev det som vi kommit fram till. Databearbetning och analys I detta kapitel redovisas resultatet från intervjuerna. Utifrån de teman som framkommit vid bearbetningen av intervjuerna har vi satt rubriker. Deltagarna benämns som de intervjuade, intervjupersoner eller personliga assistenter. Då endast en av intervjupersonerna är man har vi valt att i databearbetning och analys benämna alla intervjuade som hon för att inte utelämna honom. Personliga assistenternas arbetsuppgifter Arbetsuppgifter varierade mellan vardagliga göromål, personliga uppgifter, sociala uppgifter och medicinska uppgifter. Alla de intervjuade utförde vardagliga göromål i någon mening såsom personlig omvårdnad, matlagning, städning, följa med till läkaren, tandläkaren, sjukgymnast etc. Intervjupersonerna hade till viss del lika uppfattning om vad de skulle utföra för arbetsuppgifter men det skiljer sig beroende på vilket funktionshinder brukaren hade och om brukarna bodde ensam eller inte. En generell uppfattning var att om brukaren var sammanboende bör man inte utföra arbetsuppgifter åt den andre, där var gränsen väldigt klar. En intervjuad berättade att hon enbart värmde mat till brukaren, mat som anhöriga tillagat. Förut så tänkte jag lite så att jag skulle utföra det som han kunde göra medan han var frisk men så är det ju egentligen inte. Tänker man på namnet personlig assistent så är det att jag ska hjälpa honom i det vardagliga livet så att han kan fungera så gott det går. En annan intervjuperson tyckte att det var de vardagliga göromålen som är speciellt kopplade till brukaren som enbart skall utföras. Den assistenten utförde inte arbetsuppgifter som andra närstående kunde göra t.ex. storstäda, laga mat, putsa fönster etc. Hon nämnde dock att man måste vara flexibel: Som när min brukare och dennes anhörige städade i förrådet då hjälpte jag till för det kändes töntigt om jag skulle sitta ensam i lägenheten, man får känna av situationen, man får inte vara omöjlig. Att vara flexibel och känna av vad som bör göras var viktigt tycker intervjupersonerna, men även att avstå när brukaren inte hade samma uppfattning som assistenten. En av de intervjuade uttryckte det såhär: om jag tycker det är sandigt i hallen så kan jag föreslå att jag ska dammsuga, ofta tycker han inte att det behövs och då avstår jag. De assistenter som arbetade hos brukare utan delaktiga närstående tyckte däremot att assistenten ska kunna göra det mesta så att brukaren skulle ha ett vanligt liv som vem som helst. De assistenterna lagade mat, storstädade, putsade fönster planerade och gjorde inköp mm. Undantaget var sexuella tjänster. En intervjuad uttryckte det såhär: Det är nästan som att sköta mitt eget hem. 20

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund

Lättläst OMVÅRDNAD GÄVLE. Värdighetsgarantin. vårt kvalitetslöfte till dig som kund OMVÅRDNAD GÄVLE Lättläst Värdighetsgarantin vårt kvalitetslöfte till dig som kund Värdighetsgaranti Omvårdnadsnämnden i Gävle kommun beslutade om värdighetsgarantin den 19 december år 2012. Värdighetsgarantin

Läs mer

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning

Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Jörgen Wiklund & Co/Bildarkivet.se Stöd och service till dig som har funktionsnedsättning Om du har en funktionsnedsättning som är omfattande, betydande

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Äldre- och Handikappomsorgen

Äldre- och Handikappomsorgen Äldre- och Handikappomsorgen i Haparanda Välkommen till Haparanda-Tornio Vi är den snabbast växande regionen i norra Sverige och Finland. Här finns 34 000 invånare och 1 900 företag. Tvillingstaden Tornio

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun

Tjänstedeklaration. för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Socialförvaltningen Tjänstedeklaration för LSS-insatsen daglig verksamhet inom omsorgen om funktionshindrade i Vimmerby kommun Foto: Ekbacken Beslutad av omsorgsnämnden 2011-06-16, 94 Övertagen av socialnämnden

Läs mer

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter

Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23. 1. Inledning. 2. Utgångspunkter Föreningen STILs principprogram Antaget av årsstämman 2015-05-23 1. Inledning STIL Stiftarna av Independent Living i Sverige är en ideell förening av personer diskriminerade på grund av sin funktionalitet.

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen Att leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Handikappomsorgen Innehåll Vad är LSS?... sid 3 Leva som andra... sid 3 För vem gäller lagen?... sid 4 Alla

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen

Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser. Vård- och omsorgsförvaltningen Vad kan vi erbjuda inom ramen för LSS? LSS-insatser Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun 2013. Formgivning: Elin Hjelm LSS: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller

Läs mer

EXAMENSARBETE. Personlig assistans. En studie av insatsen, yrket och rekryteringssituationen MONICA KARLSSON KARIN ÅHLUND

EXAMENSARBETE. Personlig assistans. En studie av insatsen, yrket och rekryteringssituationen MONICA KARLSSON KARIN ÅHLUND 2003:013 HV EXAMENSARBETE Personlig assistans En studie av insatsen, yrket och rekryteringssituationen MONICA KARLSSON KARIN ÅHLUND HÄLSOVETENSKAPLIGA UTBILDNINGAR PROGRAMMET FÖR SOCIAL OMSORG Institutionen

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. 1 Lättläst version LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1 Lättläst version Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen är en rättighetslag. Lagen förkortas med LSS. LSS gäller för människor

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

PERSONLIG ASSISTANS 9:2 LSS

PERSONLIG ASSISTANS 9:2 LSS PERSONLIG ASSISTANS 9:2 LSS Innehåll i insatsen Antaget av SON 2005-09-14 74 Reviderat SON 2008-04-23, 44 Socialförvaltningen Gotlands kommun Innehåll Personlig assistans 3 Beslut 3 Verkställighet 3 Innehållet

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer