Utvärdering av Projekt Kvinnofrid i Åtvidabergs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Projekt Kvinnofrid i Åtvidabergs kommun"

Transkript

1 Åtvidabergs kommun Utvärdering av Projekt Kvinnofrid i Åtvidabergs kommun Eleonor Bredlöv

2 Sida 2 av 21

3 Sida 3 av 21 Inledning...4 Bakgrund till projektet...4 Kort beskrivning av Projekt Kvinnofrid...4 Syfte, mål och delmål...4 Målgrupp...5 Utvärderingens syfte...5 Metod och material...5 Urval och deltagare...6 Utvärderingens genomförande...6 Resultat...7 Enkätsammanställningar...7 Seminariedag i kvinnofrid...7 Temadag om alkohol och våld för gymnasieskolan...9 Telefonintervjuer...10 Positiva aspekter...11 Negativa aspekter och svårigheter/hinder...11 Förbättringsförslag och utvecklingsmöjligheter...12 Slutsatser...13 Seminariedagen...13 Djupkunskap...13 Kvinnofridsarbete riktat till ungdomar...14 Kvinnofridsarbete i kommunen...14 Varierande kunskapsnivå...15 Handlingsplan för kvinnofrid...16 Diskussion...17 Sammanfattning...20 Referenser...21

4 Sida 4 av 21 Inledning Bakgrund till projektet Socialtjänsten i Åtvidaberg har under 2007/2008 uppmärksammat en ökning av kvinnofridsärenden i kommunen. I och med denna ökning har socialtjänstens beredskap inom området mäns våld mot kvinnor granskats och man har funnit att det finns ett stort behov av att öka kunskapen om kvinnofridsfrågor inom den egna verksamheten, såväl som i samhällets övriga instanser. Våld i nära relation inträffar i alla samhällsklasser, och en beredskap för att kunna hantera en sådan problematik bör därför finnas i alla kommunens verksamheter, dess samverkanspartners samt frivilliga organisationer. Den handlingsplan för kvinnofridsfrågor som skrevs år 2000 för Åtvidaberg, riktar sig enbart till socialtjänsten och måste nu revideras och implementeras i kommunens övriga verksamheter. Det krävs också utbildningsinsatser för att informera om det samarbetsavtal som tecknats mellan Åtvidabergs kommun och Kvinnofrid Centrala samt för att sprida kunskap om ämnet mäns våld mot kvinnor till de olika verksamheterna. Specifika policydokument och riktlinjer behöver också utarbetas inom respektive verksamhet, vilket kräver god kunskap i ämnet kvinnofrid. En arbetsgrupp (kvinnofrid) inom IFO ansökte därför om medel för att kunna vidareutveckla kommunens arbete med kvinnofridsfrågor, då detta utlysts av Länsstyrelsen. Efter att ansökan beviljats anställdes en projektledare hösten 2008 för att driva Projekt Kvinnofrid. Kort beskrivning av Projekt Kvinnofrid Syfte, mål och delmål Det övergripande och långsiktiga målet för Projekt Kvinnofrid är att förebygga mäns våld mot kvinnor. För att göra detta syftar projektet till att öka kunskapen om frågor som rör mäns våld mot kvinnor, främst inom kommunens egna verksamheter men också i samhället generellt. Vidare kan projektet brytas ner till delmål, som sammanfattar vilka aktiviteter och insatser som planerats inom ramen för Projekt Kvinnofrid: Genomföra utbildningsinsatser för att informera om Kvinnofrid Centrala och var de kvinnor och barn som är utsatta för våld, samt de män som utövar våld, kan söka hjälp. Syftet med detta är också att främja samarbete mellan de olika aktörerna.

5 Sida 5 av 21 Revidera handlingsplanen från år 2000 och implementera denna i kommunens verksamheter, såväl som hos övriga samarbetspartners och frivilligorganisationer. Stödja de respektive verksamheterna i utarbetandet av policydokument och riktlinjer kring mäns våld mot kvinnor. Uppmärksamma kvinnofridsfrågor hos skolungdomar, med fokus på unga tjejers utsatthet. Öka kunskapen och uppmärksamma kvinnofridsfrågor inom ramen för flyktingsamordningen. Målgrupp Projekt Kvinnofrid fokuserar främst på informationsspridning och utbildningsinsatser bland personal inom kommunens verksamheter, dess samarbetspartners samt frivilligorganisationer. En del av projektets aktiviteter riktar sig emellertid också till skolungdomar. Projektet innehåller även aktiviteter riktade till allmänheten. Projektets egentliga målgrupp är dock våldsutsatta kvinnor, våldsutsatta tjejer, barn som bevittnat våld, våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund och män som utövar våld. Utvärderingens syfte Utvärderingen syftar till att undersöka vilka betydelser projektet har fått för inblandade aktörer och verksamheter samt fokusera på en vidareutveckling av projektet. Detta syfte inkluderar också en kartläggning av deltagarnas åsikter och synpunkter på de olika aktiviteter som anordnats inom ramen för Projekt Kvinnofrid. De slutsatser som kan dras från resultatet kommer att ligga till grund för en (djupare) analys av projektets genomförande. Följande frågeställningar kommer att ligga till grund för utvärderingen: Vilken betydelse har projektet fått för deltagande aktörer och verksamheter? Vilka förändrings- och utvecklingsmöjligheter finns? Metod och material Det material som använts i utvärderingen är dokumentation kopplad till projektet, informationsmaterial, riktlinjer och handlingsprogram som tagits fram inom ramen för projektet, enkätundersökningar samt de telefonintervjuer som genomförts med deltagare och arrangörer. Detta är passande för undersökningen eftersom materialet ger kunskap både på djupet och på bredden.

6 Sida 6 av 21 Enkätundersökningar har använts som utvärderingsinstrument för två av projektets aktiviteter, den seminariedag som arrangerades tillsammans med Kvinnofrid Centrala hösten 2008 samt en temadag om alkohol och våld som genomförts på gymnasieskolan. Enkätundersökningarna visar deltagarnas generella åsikt angående den specifika aktiviteten. Vidare fördjupar telefonintervjuerna denna kunskap samt ger ytterligare förståelse för projektets övriga aktiviteter, dess betydelse och utvecklingsmöjligheter. Telefonintervjuer har också gjorts med personer som arbetat med att starta upp och driva projektet, samt personer som arrangerat aktiviteter i samarbete med projektet. Detta ger en ökad bild av projektets syfte, mål och genomförande. Urval och deltagare De personer som funnits relevanta att intervjua är personer som på olika sätt kommit i kontakt med projektet. Eftersom projektet involverar en blandning av personer från vitt skilda verksamheter, är det viktigt att få en bredd i utvärderingsmaterialet, och låta respektive verksamhet vara representerad. Detta mål har dessvärre inte kunnat uppfyllas, då personer från vissa verksamheter varit svåra att få tag på. Materialet har dock en tillräcklig bredd för att ge en bra bild av deltagarnas uppfattning av och synpunkter på projektet. 16 telefonintervjuer har utförts med personal från bland annat polismyndigheten, flyktingsamordningen, gymnasieskolan, högstadiet, socialtjänsten, vårdcentralen och Kvinnofrid Centrala. Längden på intervjuerna har varierat från två minuter till femton minuter, beroende på i hur stor utsträckning den intervjuade personen medverkat i projektet och hur stort intresse för kvinnofridsfrågor personen i fråga har. Utvärderingens genomförande Efter att ha tagit del av projektets dokumentation och fått ingående information av projektledaren, växte en klar bild av projektets genomförande och deltagare fram. Parallellt med de två enkätsammanställningarna genomfördes telefonintervjuerna. Utifrån färdigt material skrevs resultatdelen och sedan redovisades kort de slutsatser som utifrån erhållna resultat gått att dra. Dessa slutsatser diskuterades och vidareutvecklades sedan i en slutdiskussion, där slutsatser och vidareutvecklingsförslag kunde relateras till tidigare rapporter och litteratur på området.

7 Sida 7 av 21 Resultat Enkätsammanställningar Seminariedag i kvinnofrid Inom ramen för Projekt Kvinnofrid arrangerades en seminariedag i början av hösten Detta gjordes i samarbete med Kvinnofrid Centrala och syftade till att de verksamheter som är knutna till Kvinnofrid Centrala skulle ges möjlighet att presentera sina områden. Informationen handlade också om Åtvidabergs samverkansavtal angående kvinnofridsfrågor och hur kvinnor, barn och män genom detta kan få stöd. Aktörer från skilda verksamheter var inbjudna, såsom exempelvis skolan, kyrkan, olika delar av vården, socialtjänsten, frivilligorganisationer och deltog gjorde Kvinnojouren Ellinor, Brottsofferjouren, Linköpings stadsmission, Frivården/Kriminalvården, Polismyndigheten, Råd & Stöd, Tjejjouren Beata samt Mansmottagningen. Seminariedagen utvärderades genom en enkät och nedan redovisas resultatet kort. Av de 42 deltagarna fyllde 26 i enkäten. Detta kan delvis förklaras genom att flera av deltagarna inte hade möjlighet att vara med under eftermiddagen. Några aktörer från viktiga verksamheter kunde inte närvara men har fått informationen vid ett senare tillfälle. Kort enkätsammanställning Hur tycker du att seminariedagen som helhet varit?

8 Sida 8 av 21 Vad har varit bra med seminariedagen? De flesta tyckte att dagen var mycket informativ eftersom den gav god kunskap om de representerade verksamheterna. Detta gav en god överblick. Många nämnde också möjligheterna att skapa kontaktnät inför framtida samarbete som mycket positivt. Då hjälper det att få ett ansikte på personerna som arbetar inom de respektive verksamheterna. En del tyckte att de fick ny kunskap som de har nytta av i sitt arbete. Denna nya kunskap handlar om insikt i de olika kontaktvägar som finns när en person är i behov av hjälp och stöd. Några nämner också att de fått mycket att tänka på och fått se på kvinnofridssituationer ur många olika perspektiv. Bra information Skapa kontakter Aktualiserar kvinnofridsfrågor Vad har varit mindre bra? Under denna fråga nämnde deltagarna främst att en del av föreläsningarna var ostrukturerade och att de kändes oförberedda. Många påpekar också att flera bensträckare är önskvärt. Några tycker att de inte fick så mycket nya kunskaper och hade önskat att föreläsarna kunde ha gått in mer på djupet i vissa ämnen. Ostrukturerat För få pauser Ingen djupkunskap Förslag på ändringar/förbättringar De frågor som deltagarna uttryckte intresse av att fördjupa sina kunskaper kring handlar om barnen och om hedersrelaterat våld, samt även mer konkret kunskap om mäns våld mot kvinnor. En del tycker att det skulle vara positivt/hjälpsamt att utgå från en konkret situation ur vardagen (case) och exemplifiera hur personer som möter brottsoffer kan förändra och förbättra sitt bemötande med dessa personer. Man påpekar också att denna typ av utbildningsinsats behövs återkommande för att hålla dessa viktiga frågor levande. Konkreta exempel Fler föreläsningar (barnen, hedersrelaterat våld) Återkommande aktivitet

9 Sida 9 av 21 Temadag om alkohol och våld för gymnasieskolan Den 14 april 2009 arrangerades en temadag på gymnasieskolan med syfte att skapa förutsättningar för att påverka elevernas förhållningssätt och attityder till alkohol. Temadagen är ett samarbete mellan fyra aktörer, där respektive verksamhet anordnade en temastation; Polismyndigheten (misshandel), Kommunens drogsamordnare (alkohol), Rädda Barnen (självkänsla) och Projekt Kvinnofrid (kvinnofrid). Temadagen utvärderades genom att eleverna fick fylla i en enkät, vilket kort redovisas nedan. 79 personer fyllde i enkäten. Antalet medverkade är dock oklart eftersom skolan valde att inte ta några närvarolistor under dagen. Kort enkätsammanställning Helhetsintryck av dagen 3,6 Mycket dåligt Mycket bra Vad har varit bra med dagen? Eleverna nämnde främst att dagen var intressant och att de fått bra och ny information. Flera nämnde också de diskussioner som kom upp under dagen som positivt. De tyckte att det var bra att frågor om alkohol, våld och kvinnor togs upp och att det gjordes här på ett bra sätt. Upplägget med filmer och lekar var uppskattat, det gav möjlighet till kreativitet. Flera tyckte också att temadagen gav en skön omväxling till de vanliga lektionerna. Intressant och ny information Upplägget med filmer och lekar Diskussionerna Vad var mindre bra med dagen? Ungefär en tredjedel svarade vet inte eller inget på den här frågan. En tredjedel tyckte att det var långdraget eller att samma saker togs upp flera gånger. Några tyckte också att dagen inte gav så mycket ny kunskap. En del tyckte att det var för korta raster och att det var svårt att sitta stilla och lyssna hela dagen. Några nämnde diskussionerna, allt prat och att prata inför nytt folk som negativa aspekter på dagen. En person föreslog mindre grupper, eftersom detta gör att fler kommer till tals. Några av SFI-eleverna uppgav att de hade svårt att förstå informationen. Några tyckte att det var dåligt att det förutsattes att alla drack alkohol och hade sex.

10 Sida 10 av 21 Långdraget För korta pauser För stora grupper Hur tycker du att föreläsningen om våld mot kvinnor var? 3,35 Mycket dåligt Mycket bra Motiveringar till betyget Cirka hälften skrev att det var intressant, lärorikt, informativt, roligt m. m. De som specificerade sig mer skrev att det var bra att få veta hur tjejjouren jobbar och om hur olika familjesituationer kan se ut. Någon tyckte att det var positivt att få en bild av hur det egentligen ligger till, medan en annan skrev att ämnet var intressant eftersom våld och våldtäkt är vanligt. Många skrev också att det var en bra variation med övningar och film, samt att det blev bra diskussioner. Ungefär en sjättedel skrev en negativ motivering till betyget. Här handlade det dels om att det var segt och tråkigt, dels om att man hade hört informationen förut. Några tyckte inte att informationen riktade sig till killar och att jag är ingen kvinnomisshandlare. Någon skrev att filmen var otäck och några att denna temastation var jobbig. Dessa motiveringar kan tolkas som både positivt och negativt. Intressant och viktigt Bra variation Svårt/jobbigt ämne Telefonintervjuer Inom ramen för utvärderingen har telefonintervjuer gjorts med personal inom kommunens verksamheter och samarbetspartners som på ett eller annat sätt deltagit i projektets aktiviteter eller påverkats av projektets insatser. Telefonintervjuer har också gjorts med personer som genom sitt arbete varit direkt kopplade till projektet, t ex suttit med i den samverkansgrupp som tillsatts eller varit med och arrangerat någon aktivitet.

11 Sida 11 av 21 Positiva aspekter Samtliga intervjuade personer framstod som mycket positiva till projektet. Det som främst nämns är att det överhuvudtaget genomförs ett strukturerat arbete i ämnet mäns våld mot kvinnor. Behovet av att höja kompetensen inom detta ämne tycks vara stort. Listan på positiva aspekter av projektet kan göras lång, men de punkter som främst nämns är: En viktig fråga har lyfts Verkat brett, involverat många verksamheter Främjat samverkan, odlat kontaktnät Klar information om kontaktvägar Suveräna föreläsningar med djupkunskap Kunnig projektledare bra stöd Kompetenshöjande aktiviteter Förankring av kvinnofridsfrågan i kommunen Anställd (projektledare) som är sammankallande och har huvudansvaret Nå ut med information om samarbetsavtal i kvinnofridsarbete Bra engagemang inom socialtjänsten Reviderad handlingsplan för alla kommunens verksamheter, visar att frågan angår alla. Negativa aspekter och svårigheter/hinder De negativa aspekter på projektet som kom upp under intervjuerna handlade om att föreläsningarna under seminariedagen ibland kändes oförberedda och ostrukturerade. Utöver detta fokuserade de intervjuade personerna främst på utvecklingsmöjligheter för projektet. Arrangörer och medarbetare inom projektet tog dock upp de svårigheter/hinder de stött på i arbetet, vilka redovisas i punktform nedan. Varierande engagemang hos målgruppen (personal i kommunens verksamheter, samarbetspartners och frivilligorganisationer). Beroende av många olika aktörer. Lång förankringsprocess. Omfattande arbete att medvetandegöra problematiken. Svårt att hålla frågan levande utan fortsatt permanent kvinnofridsarbete. Svårt att arbeta med unga utan att killarna känner sig anklagade. Problematiskt att fokusera på specifika grupper av kvinnor (funktionshindrade, äldre, invandrarkvinnor) utan att fokus försvinner från den stora frågan om mäns våld mot kvinnor. Upp till respektive verksamhet att utifrån handlingsplanen och med stöd från projektledaren ta fram policydokument och/eller riktlinjer för kvinnofrid.

12 Sida 12 av 21 De olika aktörerna och verksamheterna ligger på olika kunskapsnivå. Förbättringsförslag och utvecklingsmöjligheter Här kommer förbättringsförslag och utvecklingsmöjligheter som tagits upp under intervjuerna att redovisas. Dessa synpunkter och idéer kommer vidare att diskuteras under rubrikerna slutsatser och diskussion. Permanent verksamhet, för en kontinuitet i kvinnofridsarbetet. Projektet behöver en fortsättning eftersom den reviderade handlingsplanen måste implementeras och frågorna förankras i respektive verksamhet. Ökat samarbete mellan jämställdhetsstrateger/kvinnofridssamordnare i flera kommuner. Ökat fokus även på unga killar, och hitta nya infallsvinklar till att prata om mäns våld mot kvinnor utan att skuldbelägga. Att arbeta med mjukare jämställdhetsfrågor parallellt och/eller införliva detta i kvinnofridsarbetet. Engagera fler män inom kommunen så att samhället kan verka brett för kvinnofrid. Ökat arbete riktat mot ungdomar. Ökat arbete riktat mot unga tjejer.

13 Sida 13 av 21 Slutsatser Efter inläsning av dokumentation kopplat till projektet, sammanställningar av de enkätundersökningar som gjorts och genomförda telefonintervjuer har en sammanfattande bild av projektets olika delar tagit form. Nedan redovisas vilka slutsatser som kan konstateras utifrån erhållna resultat. De behov av ökad kompetens som intervjupersonerna gett uttryck för kommer ytterligare att specificeras. Dessa resonemang diskuteras och vidareutvecklas i slutdiskussionen. Seminariedagen Seminariedagen hösten 2008, som främst syftade till att informera om Åtvidabergs samarbetsavtal i kvinnofrid samt främja samarbete i kvinnofridsfrågor, var ett av de delmål som sattes upp i skapandet av projektet. Under dagen gavs möjlighet för inblandade aktörer att presentera sina verksamheter, samt delge information om de olika kontaktvägar som finns då det handlar om våldsutsatta kvinnor, våldsutövande män samt barn som upplevt eller själva blivit utsatta för våld. Enkätsammanställningen visar att flertalet deltagare tyckte att denna utbildningsinsats var informativ och gav goda möjligheter till att skapa kontaktnät mellan verksamheterna. En hel del av deltagarna upplevde att vissa föreläsare var dåligt förberedda och ostrukturerade. Detta i kombination med att mycket information skulle klämmas in under relativt kort tid gjorde det svårt för vissa deltagare att lyssna uppmärksamt hela dagen. Några deltagare skulle gärna haft fler bensträckare. Att denna den viktiga frågan om mäns våld mot kvinnor lyftes upp var mycket uppskattat även om mer djupkunskap efterlyses. Djupkunskap Ytterligare kunskap i ämnet mäns våld mot kvinnor har dock erbjudits i form av föreläsningar, som mer på djupet gått in i den problematik som präglar dessa frågor. Dessa har varit väldigt uppskattade av de som deltagit, som lyfter fram djupkunskapen i ämnet som mycket värdefull och kompetenshöjande. De poängterar dock att det behövs återkommande utbildningsinsatser för att hålla frågorna levande. Dessa personer är också intresserade av att erbjudas ytterligare djupkunskap, speciellt i frågor kring barnens situation och hedersrelaterat våld. Framförallt personal inom grundskolan och gymnasiet efterlyser fler utbildningsinsatser, för att öka sin kompetens om och förståelse för barn som upplever/upplevt eller själva är utsatta för våld. Personal från gymnasieskolan och högstadiet som intervjuats uttrycker också ett behov av mer arbete mot och om ungdomar.

14 Sida 14 av 21 Kvinnofridsarbete riktat till ungdomar Ett av projektets delmål var att uppmärksamma kvinnofridsfrågor hos skolungdomar, med fokus på unga tjejers utsatthet. De aktiviteter som anordnats som specifikt riktas mot skolungdomar är dels den teaterföreställning som sattes upp på Alléskolan (högstadiet) och dels den temadag om alkohol och våld som anordnades på gymnasieskolan. Teaterföreställningen, som utfördes av teatergruppen Tage Granit och behandlade kränkningar, självkänsla, identitet och kön, var mycket uppskattad av den skolpersonal som intervjuats. Ungdomarnas synpunkter och funderingar har inte dokumenterats, men personalens uppfattning är att föreställningen var mycket uppskattad även hos dem. Enkätundersökningen som genomfördes med ungdomarna som deltagit i temadagen om alkohol och våld visar ett varierande intresse för dessa frågor. Helhetsintrycket av dagen var dock positivt och undervisningstypen i en temadag med växlande pedagogiska verktyg uppskattades. Diskussionerna var också uppskattade, även om mindre grupper efterlyses så att fler får komma till tals. Intrycket av temastationen om kvinnofrid var positivt, och man tyckte att ämnet var viktigt och intressant. Ämnet uppfattas dock av några också som jobbigt. En problematik som synliggjordes i enkäterna var att några av killarna hade svårt att ta till sig information om mäns våld mot och kvinnor, och tyckte att detta inte angick dem. Det faktum att killar ofta känner sig skuldbelagda då det talas om mäns våld mot kvinnor framgick också i telefonintervjuerna med personal på skolan. Inom skolväsendet efterlyser man också ökat arbete riktat mot unga tjejer, eftersom man tycker sig se tendenser till att dessa tjejer ofta accepterar olika typer av kränkningar. Situationen för de barn som lever i en familj där mannen slår, eller på annat sätt utsätter kvinnan för kränkningar, tas upp i många av telefonintervjuerna. Man efterlyser ökad kunskap i detta område, samt poängterar vikten av att dessa barn behöver en egen insats. En förutsättning för hjälp till dessa barn är en förändrad livssituation och skydd från ytterligare upplevelser av våld, hot och kränkningar. Därför är stöd till den våldsutsatta mamman och arbete med den våldutövande mannen enormt viktigt även när man ser till barnen. Men barnen behöver också egna stödinsatser för att bearbeta sina upplevelser. Detta poängteras också i boken Våldsutsatta kvinnor. 1 Kvinnofridsarbete i kommunen Personal från kommunens verksamheter, dess samarbetspartners och frivilligorganisationer, som medverkat i projektet och intervjuats, är mycket positiva till Projekt Kvinnofrid. De tycker att det är en enormt viktig fråga som lyfts upp, där också behov av kompetenshöjande verksamheter länge funnits. Att det i och med projektets fortgång funnits en anställd projektledare som arbetat exklusivt med kvinnofridsfrågor är mycket uppskattat. Projektledaren har framförallt varit värdefull som stöd och bollplank i kvinnofridsfrågor och varit behjälplig i utbildningsinsatser inom olika verksamheter, utöver de externa föreläsningar som anordnats. För utvecklingsarbete inom ämnet mäns våld mot kvinnor krävs en hög kompetens i kunskapsläget, vilket kunnat erbjudas i och med den projektledare som anställts för att driva projektet. De två framgångsfaktorer som främst nämndes är den 1 Heimer, Gun & Sandberg, David (red.), Våldsutsatta kvinnor, Denmark: Studentlitteratur (2008), s. 95

15 Sida 15 av 21 kompetenshöjande verksamheten och den ökade samverkan som projektet gett upphov till. Den problematik som främst togs upp under telefonintervjuerna är frågan om hur kvinnofridsarbetet ska hållas levande i kommunen efter projektets avslut. Många poängterar vikten av en fortsättning av projektet. En av projektets styrkor är att man verkat brett i kommunen, och vänt sig till många olika verksamheter. Detta tycks dock också orsaka problem eftersom man i och med detta är beroende av flera aktörer för att lyckas med sina mål. Av de som arbetat nära projektet tycker många att det har varit svårt att engagera vissa verksamheter i projektets aktiviteter. Men det finns också en förståelse för att respektive verksamhet ser olika ut och har olika prioriteringar, även om man tycker att det är synd att ämnet mäns våld mot kvinnor inte prioriteras särskilt högt i vissa verksamheter. Tidsbrist och brist på engagemang har gjort att vissa verksamheter inte deltagit i projektets aktiviteter eller deltagit i mycket liten utsträckning. Detta uppfattas dock som svårt att göra någonting åt. Man poängterar dock att nya frågor och områden har en lång förankringsprocess. Det är först och främst ett omfattande arbete att medvetandegöra personalen om att problem med mäns våld mot kvinnor finns överallt i samhället och så även inom Åtvidabergs kommun, för att sedan arbeta med utbildningsinsatser som behandlar hur man kan förebygga detta och vilken hjälp och stöd som finns att få för de utsatta och de som utsätter. Till detta menar man krävs ett fortsatt arbete med Projekt Kvinnofrid. Men det som de flesta av de personer som intervjuats uttrycker är ett behov av att inlemma kvinnofridsarbetet i den ordinarie verksamheten. Man menar att någon typ av permanent verksamhet skulle ge den kontinuitet som kvinnofridsarbete kräver. De anser att de krävs någon som är huvudansvarig och sammankallande i dessa frågor och som har en hög kompetens i kunskapsläget. Man efterlyser också arbete med mer mjuka jämställdhetsfrågor parallellt med kvinnofridsarbetet. Under telefonintervjuerna uttrycks också ett visst missnöje kring bristen på män i projektets aktiviteter. Det anses som viktigt att även en viss del män engagerar sig i denna fråga för att ämnet på ett lyckat sätt ska kunna förankras i kommunens verksamheter, såväl som hos samarbetspartners och frivilligorganisationer. Varierande kunskapsnivå Enkätundersökningarna från seminariedagen och temadagen på gymnasiet visar att de flesta upplevde att de fick ny kunskap, medan vissa ansåg att de inte lärde sig så mycket nytt. De olika aktörerna ligger alltså på olika kunskapsnivå vad det gäller ämnet mäns våld mot kvinnor. En del uttrycker ett behov av djupare kunskap i specifika ämnen, exempelvis om specifika grupper av våldsutsatta kvinnor, medan andra efterlyser ytterligare djupkunskap om mäns våld mot kvinnor rent allmänt.

16 Sida 16 av 21 Handlingsplan för kvinnofrid Inom socialtjänsten är man mycket nöjd med den reviderade handlingsplan som skrivits inom ramen för projektet. Denna har delvis legat till grund för utarbetandet av riktlinjer för kvinnofrid inom socialtjänsten. Arbetet med att implementera handlingsplanen är dock pågående och detta är en process som tar tid. Personer som intervjuats från verksamheter utöver socialtjänsten har i många fall ännu inte tagit del av handlingsplanen, men de som har det ser det reviderade dokumentet som väldigt viktigt för kvinnofridsarbetet i kommunen. Eftersom den riktar sig till alla verksamheter och inte som tidigare endast till socialtjänsten, visar den att mäns våld mot kvinnor är en fråga som angår alla. Den är också en sammanfattning av det nuvarande kunskapsläget i ämnet mäns våld mot kvinnor, ett kunskapsläge som ständigt ändras och utvecklas i och med forskning på området och förändringar i samhället. Den reviderade handlingsplanen tar, till skillnad från den gamla handlingsplanen från 2000, upp bland annat aspekter kring särskilt sårbara grupper, respektive verksamhets ansvar, kontaktvägar, Kvinnofrid Centrala och strategier i förebyggande arbete samt i arbete i det akuta skedet. Handlingsplanen innefattar också mer ingående information kring våldet och hotets dynamik och kring ett bra bemötande. Riktlinjer specificerade för socialtjänsten har också utarbetats, liksom riktlinjer anpassade för hälso- och sjukvårdens verksamheter.

17 Sida 17 av 21 Diskussion Under denna rubrik kommer utvärderingens slutsatser att vidareutvecklas och relateras till kunskap och andra undersökningar som gjorts i fråga om kommuners kvinnofridsarbete. Detta ligger till grund för en diskussion kring förändrings- och utvecklingsmöjligheter för projektet. En kartläggning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) nyligen gjort med sina medlemsorganisationer visar på tre framgångsfaktorer i kvinnofridsarbete; Att kvinnofridsarbete sker i samverkan med andra myndigheter och organisationer, att arbetet sker i ordinarie verksamhet och att verksamheten har en handlingsplan för kvinnofridsarbetet. 2 Ökad samverkan är något som de intervjuade personerna nämnde som en framgångsfaktor i Projekt Kvinnofrid. För de personer som exklusivt arbetar med jämställdhets- och kvinnofridsfrågor nämndes samverkan mellan kommuner som en viktig aspekt av organiseringen av arbetet. Det är värdefullt att ha en bra kommunikation med aktörer som arbetar med liknande frågor, eftersom detta ofta kan ge nya idéer, inspiration och viktig kunskap om olika typer av insatser. Att bilda en samverkansgrupp mellan jämställdhetsstrateger och kvinnofridsansvariga inom olika verksamheter inom en större region skulle därför vara positivt för utvecklingen i Åtvidaberg. Att arbetet sker i ordinarie verksamhet är något som man också efterlyste eftersom de flesta av de intervjuade menade att någon form av permanent verksamhet måste finnas, framförallt för att den samverkan som nu startats upp samt de kompetenshöjande verksamheterna som lyft upp frågan ska fortgå. En kontinuitet i dessa frågor krävs för att hålla dem levande i kommunen. Handlingsplanen måste implementeras, liksom det samarbetsavtal som Åtvidaberg har med Kvinnofrid centrala och mansmottagningen, och för detta krävs att projektet fortgår. Skolpersonalen som intervjuats nämnde särskilt ungas tjejers situation som viktig att titta närmare på, då de upplever att en del tjejer tycks acceptera att bli behandlade på kränkande sätt. Undersökningar från USA och Kanada visar att unga tjejer i större utsträckning än man tidigare trott blivit utsatta för olika typer av kränkningar och övergrepp. Detta bekräftas delvis av personal vid svenska ungdomsmottagningar. 3 I avhandlingen Liksom våldtäkt, typ 4, som bygger på intervjuer med tjejer och killar i femtonårsåldern, målas också en mörk bild av ungas syn på sex och våldtäkt upp. Den visar bland annat att det finns en glidande skala på vad som uppfattades som våldtäkt och inte, vilken är beroende av tjejens förälskelse, tjejen/killens alkoholpåverkan, tjejens rykte och hur killen uppfattades. En fin kille kunde till exempel inte våldta. Att en del killar på gymnasieskolan hade svårt att ta till sig informationen om mäns våld mot kvinnor är troligen en konsekvens av en syn på våldtäktsmän och kvinnomisshandlare som de där borta, 2 Länk till rapporten: 3 Heimer, Gun & Sandberg, David (red.), Våldsutsatta kvinnor, Denmark: Studentlitteratur (2008), s. 77 f 4 Jeffner, Stina, Liksom våldtäkt, typ, Stockholm: Brevskolan (1998)

18 Sida 18 av 21 dåliga män som inte har någonting med dem att göra. Det har troligen också att göra med att de kände sig skuldbelagda, vilket killar (och män) ofta gör i tal om ojämställdhet och mäns våld mot kvinnor. Även om personer som arbetar med jämställdhet och kvinnofrid är medvetna om detta, och arbetar för att motverka denna typ av reaktion, är detta ett återkommande problem. Detta bör dock ägnas uppmärksamhet för att skapa nya infallsvinklar, särskilt i arbetet med ungdomar. Jag tror att det är viktigt att medvetandegöra ungdomarna om de normer och föreställningar som styr vårt beteende, och bryta föreställningen om kön som en bestämd biologisk faktor. Därför är det viktigt att arbeta med normer, makt, kön och identitet ute i skolorna. Det måste dock, liksom i all typ av jämställdhets- och kvinnofridsarbete, finnas en kontinuitet i detta arbete. I boken Våldsutsatta kvinnor skrivs att insatser mot mäns våld mot kvinnor primärt har inriktats på att bistå och skydda offer. 5 Detta arbete är livsviktigt för våldsoffren. Men för att på allvar förebygga och förhindra detta våld krävs ett omfattande jämställdhetsarbete. I SKL:s rapport 6, såväl som i Våldsutsatta kvinnor, pekar författarna på jämställdhetsarbete som en förutsättning för kvinnofrid. Medarbetare som intervjuats efterlyser också arbete med mjukare jämställdhetsfrågor parallellt med kvinnofridsarbetet i kommunen. Målet med detta jämställdhetsarbete bör vara att män och kvinnor, tjejer och killar, har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter i samhället och samma makt att forma sina egna liv. Eftersom mäns våld mot kvinnor är en konsekvens av ojämställdheten i samhället, borde ett omfattande jämställdhetsarbete integreras i kvinnofridsarbetet. Förutom en utjämning av maktordningen handlar det också, vilket nämnts ovan, om att luckra upp och medvetandegöra normer kring maskulinitet, femininitet, makt och våld. Den permanenta verksamheten som efterlyses av deltagarna i Projekt Kvinnofrid, bör därför innefatta också generellt jämställdhetsarbete. Den reviderade handlingsplan som utarbetats är ett viktigt steg för kvinnofridsarbetet i Åtvidaberg. Den statliga utredningen Att ta ansvar för sina insatser. Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor visar dock att handlingsplaner i sig inte nödvändigtvis är ett bra mått på vad som faktiskt görs. Men tillsammans med andra verktyg och åtgärder är den ett verkningsfullt instrument. Detta förutsätter dock att frågan om mäns våld mot kvinnor aktivt drivs och att kommunens verksamheter också aktivt använder sig av handlingsplanen. 7 Därför bör arbetet med att implementera den reviderade handlingsplanen ägnas stor uppmärksamhet i kommunen. Det måste också finnas en kontinuitet i detta arbete. Vilket nämnts ovan bör det finnas en anställd med huvudansvar för jämställdhets- och kvinnofridsfrågor som är sammankallande och som ser till att handlingsplanen hålls uppdaterad och aktuell. Detta gäller även för de riktlinjer som utarbetats för socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Utvärderingen visar att arbetet med implementeringen av dessa riktlinjer inom socialtjänsten varit framgångsrikt, även om det är en pågående process. Inom sjukvården finns däremot ett omfattande implementeringsarbete att göra. Studier visar att hälso- och sjukvårdspersonal utgör en nyckelgrupp i 5 Heimer, Gun & Sandberg, David (red.), Våldsutsatta kvinnor, Denmark: Studentlitteratur (2008), s Länk till rapporten: 7 Utredningen om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, Att ta ansvar för sina insatser. Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, Stockholm: Fritze (2006)

19 Sida 19 av 21 att upptäcka och identifiera våld mot kvinnor. 8 Eftersom våld mot kvinnor sker i alla sociala sammanhang och tar sig många olika uttryck, kan våldsutsatta kvinnor söka hjälp överallt i vården. 9 En beredskap för detta bör därför finnas inom vårdens samtliga instanser. 8 Heimer, Gun & Sandberg, David (red.), Våldsutsatta kvinnor, Denmark: Studentlitteratur (2008), s Heimer, Gun & Sandberg, David (red.), Våldsutsatta kvinnor, Denmark: Studentlitteratur (2008), s. 114

20 Sida 20 av 21 Sammanfattning I och med ett behov av ökad kunskap i ämnet mäns våld mot kvinnor startades Projekt Kvinnofrid i Åtvidabergs kommun Projektet syftar till att förebygga mäns våld mot kvinnor och riktar sig främst mot personal inom kommunens verksamheter, dess samarbetspartners och frivilligorganisationer. Projektets aktiviteter och insatser verkar brett och syftar främst till att höja kompetensen i ämnet samt främja samverkan. Denna utvärdering syftar till att undersöka projektets effekter, genomförande och utvecklingsmöjligheter. Projektets har tagits emot väl av dess deltagare, man uppskattar att denna viktiga fråga lyfts upp och att man har fått möjlighet att ta del av välbehövlig information. Det finns dock en del hinder i denna typ av kvinnofridsarbete då det är beroende av många aktörers tid och engagemang och har en lång förankringsprocess. Viktigt arbete har utförts inom ramen för projektet, bland annat utarbetandet av en reviderad handlingsplan, riktlinjer för socialtjänsten och hälso- och sjukvården och kontaktinformation. Tid och resurser krävs dock för att implementera dokumenten i kommunen och hålla kvinnofridsarbetet vid liv. Resultatet av utvärderingen visar tydligt att en fortsättning av Projekt Kvinnofrid krävs för att skapa en fullgod beredskap för att hantera och förebygga mäns våld mot kvinnor inom Åtvidabergs kommun. För att upprätthålla de uppstartade verksamheterna, hålla handlingsplanen och andra dokument uppdaterade, främja ökat samarbete mellan olika aktörer samt hålla frågan levande krävs också en permanent verksamhet. Det finns också ett stort behov hos anställda inom kommunens verksamheter, dess samarbetspartners och frivilligorganisationer av ett ökat arbete med jämställdhetsfrågor generellt. Detta bör därför integreras i den permanenta verksamheten.

21 Sida 21 av 21 Referenser Jeffner, Stina, Liksom våldtäkt, typ-: Om ungdomars förståelse av våldtäkt, Stockholm: Brevskolan (1998) Heimer, Gun & Sandberg, David (red.), Våldsutsatta kvinnor. Samhällets ansvar, Denmark: Studentlitteratur (2008) Utredningen om socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, Att ta ansvar för sina insatser. Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor, Stockholm: Fritze (2006) Länk till rapporten:

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport

Samordnare för våld i nära relation Slutrapport Slutrapport Kirsti Kanttikoski 2010-03-25 Sammanfattning I samband med att social- och äldrenämnden antog en plan för samverkan mellan socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer och

Läs mer

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Liten guide till kvinnofridsfrågor Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Sida 1 av 7 Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla i

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige

Brottsoffer i fokus. En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun. Stiftelsen Tryggare Sverige Brottsoffer i fokus En genomlysning av verksamheter med fokus på stöd till brottsoffer i Huddinge kommun Stiftelsen Tryggare Sverige Adress: Stiftelsen Tryggare Sverige Crafoords väg 14 Box 45407 104 31

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?

RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte

Läs mer

Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012

Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012 Folkhälsoarbete Verksamhetsberättelse 2012 1 För folkhälsoarbetetinnehållsförteckning FÖR FOLKHÄLSOARBETETINNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING... 3 FOLKHÄLSOARBETETS ORGANISATION... 3 FOLKHÄLSOINSATSER UNDER

Läs mer

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Hällekis Skola, Fritidshemmet Kullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällekis Skola, Fritidshemmet Kullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Hällekis Skola, Fritidshemmet Kullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Förskoleklass och Fritidshem Ansvariga för planen

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter

Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 6-9, Kungsskolan Ansvariga för planen Klas Lundström Vår vision Skolan

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig

Läs mer

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande

Läs mer

Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012

Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012 Kvinnofrid i Värmland Kartläggning 2012 Våld i nära relationer Barn som bevittnat våld Hedersrelaterat våld och förtryck Prostitution och människohandel för sexuella ändamål Kvinnofrid i Värmland - Kartläggning

Läs mer

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid

Tillfälle att prioritera frågan. Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid Tillfälle att prioritera frågan Uppföljning av svenska kommuners arbete för kvinnofrid 24 november, 2005 Inledning...3 Den aktuella uppföljningen...4 Amnestys kommunundersökning och den kommunpolitiska

Läs mer

2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se. Förskolenämnden

2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se. Förskolenämnden Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600 Förskolenämnden Utreda behovet av utbildning och rådande kunskapsläge för

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel Ansökan avser medel som ska fördelas under 2012 Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla

Läs mer

Karlsängskolan - Filminstitutet

Karlsängskolan - Filminstitutet Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor

Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor 2007-09-24 205 448 Kommunstyrelsen 2008-08-11 159 408 Arbets- och personalutskottet 2008-06-16 150 357 07.567-008 septkf25 Motion om handlingsplan avseende mäns våld mot kvinnor Ärendebeskrivning Ylva

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid - En överenskommelse om samverkan mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Parkskolan- 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Parkskolan F-2 och fritidshem Vår vision Vi på Parkskolan vill ge våra barn goda kamratrelationer

Läs mer

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-03-31 Planen gäller till 2015-01-31 Årets plan ska utvärderas senast 2015-01-10

Läs mer

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen

Läs mer

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2

Om mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.

Läs mer

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa

våld mot kvinnor LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Landskapsvård i Skåne 1998 LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE LÄN Rapportserien Skåne i utveckling Socialtjänstens insatser för att bekämpa våld mot kvinnor Rapport nr 00:8 Sociala funktionen

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127

Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127 Verksamhetsplan 2015 Antagen 141127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 3 AKTIVITER FÖR 2015... 4 SAMVERKANSGRUPPER 2015... 4 LÄNSSAMVERKAN KOMMUN POLIS... 4 LÄNSGRUPPEN MOT VÅLD I NÄRA

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...

Läs mer

Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 15-16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Temadagar om Värderingar, beteende & hälsa

Temadagar om Värderingar, beteende & hälsa Utvärderingsrapport 7 + 8 av Lust H projektet Temadagar om Värderingar, beteende & hälsa Varberg 23 mars Gullbranna 21 april 2005 Högskolan i Halmstad Mats Holmquist 2005-08-16 1. Bakgrund I mars och april

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld Rapport 2009:55 Kartläggning av insatser för barn som väer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld Rapportnr: 2009:55 ISSN: 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands

Läs mer

Presentation av Björkängens förskola

Presentation av Björkängens förskola Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om

Läs mer

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan

Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan Segrande Liv Grundskolas likabehandlingsplan Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner av diskriminering och kränkande behandling 3. Skolans organisation för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hökåsenskolan Ann Hammarström, rektor Innehåll Grunduppgifter... 4 Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar... 4 Verksamhet... 4 Vår vision... 4

Läs mer

Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/14 Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling vårt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid vår skola 1 Rev ht 2013 (13-09-12)

Läs mer

Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling

Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6. Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande behandling Erikslundskolan 20130423 Grundskola F-9 Fritidshem F-6 Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2013 Inledning Till Erikslundskolan ska alla elever gå med glädje varje dag. Alla elever ska känna

Läs mer

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Markhedens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, årskurs 1-6, fritids. a för planen Rektor och personalen

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Konsumentrådgivning i skolan

Konsumentrådgivning i skolan Hofors kommun Konsumentrådgivning i skolan ett projekt för ökad kunskap och medvetenhet bland ungdom i konsumentfrågor Sammanfattning och utvärdering Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 Bakgrund......

Läs mer

Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet

Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet Demensteam i hemtjänsten i Sundsvalls kommun Utveckling och implementering i ordinarie verksamhet Slutrapport september 2010 Ulla Edwardsson Carina Edholm Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3

Läs mer

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro Likabehandlingsplan Alsalamskolan i Örebro 2015/2016 Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro 1 Likabehandlingsplan 2015/2016 FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna Alla människor

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING, KRÄNKANDE BEHANDLING & TRAKASSERIER. SÖRBÖLESKOLAN F-5 Fritidshem, grundskola och särskola 2015 2016

PLAN MOT DISKRIMINERING, KRÄNKANDE BEHANDLING & TRAKASSERIER. SÖRBÖLESKOLAN F-5 Fritidshem, grundskola och särskola 2015 2016 PLAN MOT DISKRIMINERING, KRÄNKANDE BEHANDLING & TRAKASSERIER SÖRBÖLESKOLAN F-5 Fritidshem, grundskola och särskola 2015 2016 Vad menas med diskriminering i skolan? Diskriminering är när skolan behandlar

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Examinationsarbete. Etu Special

Examinationsarbete. Etu Special Tommy Samuelsson Examinationsarbete Etu Special - Nya generationens elitspelares syn på coachning Handledare: Göran Pegenius 1 Innehåll 1. Inledning..3 1.1 Bakgrund..3 1.2 Presentation..3 1.3 Mitt ledarskap...4

Läs mer

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt

Läs mer

Länna förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Länna förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Länna förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

MADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6. Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering

MADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6. Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering MADESJÖ VERKSAMHETSOMRÅDE ORREFORS SKOLA F-6 Årlig plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan för Orrefors Skola år F-6 år 2015-2016 Inledning Planen mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling Skee skola och fritidshem Strömstads plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola 1-6, fritidshem och förskoleklass Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Gysam Verksamhetsplan 2015

Gysam Verksamhetsplan 2015 2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen

Läs mer

Barnkonventionen i praktiken

Barnkonventionen i praktiken Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009

Får vi vara trygga? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:2009 Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 5:29 Får vi vara trygga? En undersökande studie om elevers uppfattning om kränkande handlingar under lektioner i idrott och hälsa Jonas Bergdahl

Läs mer

HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN

HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN HANDLINGSPLAN VÅLD & HOT I ARBETSMILJÖN RESURSSKOLAN Arbetsgivaren skall tillse att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, september 2010 1 Stärk elevhälsan i Skellefteå! Barn och ungdomar mår sämre i vår tid än tidigare,

Läs mer

Sammanfattning. Inledning 1 (5) SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT 2014-02-03 2012-003373

Sammanfattning. Inledning 1 (5) SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT 2014-02-03 2012-003373 EM2022 W-4.0, 2011-07-15 SAMMANFATTNING AV SLUTRAPPORT Datum Dnr 2014-02-03 2012-003373 36293-1 1 (5) Sammanfattning Vi har inga pengar är en ständigt återkommande fras för den som jobbar med energieffektivisering

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14 Barnomsorgs-och utbildningsförvaltningen Valåskolan Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling Valåsskolan Läsår 13/14 Grundskolan, Förskoleklassen

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Lill Anton är en fristående förskola som består av sex avdelningar. Slottet, Leklådan

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2013/14 för verksamheten på Långaröd skola i Hörby kommun.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2013/14 för verksamheten på Långaröd skola i Hörby kommun. Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2013/14 för verksamheten på Långaröd skola i Hörby kommun. Ansvarig för planen Rektor Ulla-Britt Evers-Lidheimer Målsättning Alla elever på Långaröd

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,

Läs mer

Underlag för utformning av lokal digital plan

Underlag för utformning av lokal digital plan Underlag för utformning av lokal digital plan Börja med att scanna QR-koden eller klicka på länken: https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=xoctf2rl9oe Inledning I avsikt att tydliggöra och synliggöra

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014 2015 Planen gäller för samtliga elever och anställda inom RO X vid Västerviks gymnasium. Vision Västerviks gymnasium, rektorsområde X, präglas av respekt och

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan PASSAREN, Umeå 2013-2014

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan PASSAREN, Umeå 2013-2014 Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan PASSAREN, Umeå 2013-2014 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentnamn Verktyg för arbetet med likabehandling i Umeå kommuns förskoleverksamheter

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består

Läs mer

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016 Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå 2015-2016 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentnamn Verktyg för arbetet med likabehandling i Umeå kommuns förskoleverksamheter

Läs mer

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014

Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Håksbergs förskola Ansvarig förskolechef Lena Hellman Innehåll KVALITETSARBETE... 0 MÅL... 0 FÖRUTSÄTTNINGAR...

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Eskilstuna kommuns arbete år 2015 2017 Lättläst version av handlingsplan Stopp. 1 Inledning Eskilstuna kommun arbetar för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Vi har skrivit hur

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens

Läs mer

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost

Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl

Läs mer

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Trygghetsplan VT 2015 Innehållsförteckning 1. Martin Koch-gymnasiets vision och mål 3 2. Trygghetsplanens syfte 3 3. Arbetsgrupp

Läs mer