Tillsynssamverkan i Halland - Miljö. Vattenskyddsområden. - En vägledning för tillsyn!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillsynssamverkan i Halland - Miljö. Vattenskyddsområden. - En vägledning för tillsyn!"

Transkript

1 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Vattenskyddsområden - En vägledning för tillsyn! Juni

2 Denna handledning har tagits fram av projektgruppen som jobbat med vattenskyddsområden - vägledning för tillsyn, under hösten 2008 och våren Projektet har drivits i Tillsynssamverkan i Halland Miljös regi och sammanställning och slutlig redigering har Angelica Hunyor, projektledare för projektet ansvarat för. Följande personer har medverkat i projektgruppen Lisa Carlsson, Miljökontoret i Kungsbacka kommun Marianne Löfgren, Miljökontoret i Kungsbacka kommun Anders Bergh, Miljökontoret i Varbergs kommun Annika Håkansson, Miljökontoret i Falkenbergs kommun Bitte Rosén Nilsson, Samhällsbyggnadskontoret i Hylte kommun Tomas Sjöstedt, Miljökontoret i Halmstads kommun Anna-Carin Karlsson, Miljökontoret i Laholms kommun Angelica Hunyor, projektledare Tillsynssamverkan i Halland Miljö 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Läsanvisning Begreppsförklaring Egenkontroll Hot mot vattentäkter Näringsämnen Bekämpningsmedel Klorid i grundvatten Olja Hantering Tillsynsansvar Prioritering av tillsyns inom ett vattenskyddsområde Beredskap för olyckor i vattenskyddsområden Tillstånd/förbud/dispenser Att få en fastighet i vattenskyddsområde inskriven i fastighetsboken Vägledning tillstånd för oljecisterner inom vattenskyddsområde När krävs sekundärt skydd (invallning, dubbelmantling) av oljecistern inom vattenskyddsområde? Beslutspunkter och tillsynstips på cisterner inom vattenskyddsområden Vägledning - tillstånd för bekämpningsmedelsanvändning i vattenskyddsområden Beslutspunkter och tillsynstips för bekämpningsmedelsanvändning inom vattenskyddsområden Vägledning - tillstånd att sprida gödsel inom vattenskyddsområden Tillsynstips gödselhantering Vägledning - tillstånd att sprida bekämpningsmedel på golfbanor i vattenskyddsområden Beslutspunkter och tillsynstips för golfbanor inom vattenskyddsområden Vägledning tillstånd till upplag av skogsprodukter i vattenskyddsområden Beslutspunkter och tillsynstips för upplag av skogsprodukter Vägledning - tillstånd för täktverksamhet i vattenskyddsområden

4 16.1 Beslutspunkter och tillsynstips för täktverksamhet inom vattenskyddsområden Vägledning - tillstånd för schaktningsverksamhet i vattenskyddsområden Beslutspunkter och tillsynstips för schaktningsarbete inom vattenskyddsområden Vägledning - tillsyn av nedlagda deponier och fyllnadsmassor i vattenskyddsområden Tillsynstips för nedlagda deponier och fyllnadsmassor inom vattenskyddsområden Vägledning tillstånd för värmepumpar i vattenskyddsområden Beslutspunkter och tillsynstips för värmepumpar inom vattenskyddsområden Vägledning tillstånd avloppsanläggningar i vattenskyddsområden Beslutspunkter och tillsynstips för avloppsanläggningar inom vattenskyddsområden Vägledning tillstånd för väghållningsarbete i vattenskyddsområden Beslutspunkter och tillsynstips för vägunderhåll inom vattenskyddsområden Tranport av farligt gods Tillsynstips transport av farligt gods inom vattenskyddsområden Järnvägar inom vattenskyddsområden Tips på bra läsning Bilaga 1... Ansökan om tillstånd för hantering av växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde Bilaga 2... Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom... skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) Bilaga 3... Hantering av brandfarliga vätskor (eldningsolja, diesel m.m.) Bilaga 4... Du känner väll till de nya vattenskyddsområdena? Bilaga 5... Information till hemsidan Bilaga 6 - Broschyr till verkande och boende inom vattenskyddsområden

5 1. Inledning Tillsynssamverkan i Halland miljö har under hösten 2008 och våren 2009 arbetat med delprojektet skyddsområden för vattentäkter. Syftet med arbetet har varit att, gemensamt i Länet, ta fram ett vägledande dokument för tillståndsansökningar och underlagsmaterial för tillsyn av objekt inom vattenskyddsområden. Framtaget material har sammanställts till en tillsynshandbok. Syftet med skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden är att säkerställa ett tillräckligt skydd för vattentäkten, både på kort sikt och på mycket lång sikt. Målet är att vattnets kvalitet ska behållas eller förbättras. Begränsningarna fastställs genom en bedömning av både hur riskfyllda de reella och potentiella föroreningskällorna är och områdets sårbarhet och barriärförmåga. Bedömningen bör beakta konsekvenserna både av plötsliga och kontinuerliga utsläpp från föroreningskällor. Riktlinjerna kan eventuellt skilja sig mellan olika typer av skyddsområden och zonindelning bl.a. beroende av skyddskrav med hänvisning till hydrologi och geologi. 2. Läsanvisning Handboken är uppbyggd på kapitel, varje kapitel bygger på ett tillsynsområde inom vattenskyddsområdet. Kapitlen innehåller vägledning vid tillståndsansökningar, punkter att fundera på vid beslut och tillsynspunkter att ha med sig vid tillsynsbesök av olika objekt i ett vattenskyddsområde. 3. Begreppsförklaring Vägledningen är uppbyggd efter grundvattentäktens - och ytvattentäktens primära och sekundära skyddszon. Varje skyddszon är indelad i områden med genomsläpplig mark respektive svårgenomsläpplig mark. Med svårgenomsläpplig mark avses mark där det ovanför vattentäktens akvifär finns ett skikt av lera och/eller silt som har en mäktighet på minst 3 meter. Det kan ligga ytligt eller dolt av mer genomsläppliga jordlager. Med genomsläpplig mark avses mark där skikt av lera och/eller silt saknas eller där dessa skikt inte är tillräckligt mäktiga eller har okänd mäktighet och utbredning. 4. Egenkontroll Den som bedriver en verksamhet eller vidtar åtgärder som kan misstänkas påverka människors hälsa eller miljö är skyldig att bedriva egenkontroll enligt 26 kap. 19 MB. I detta ingår att ta reda på hur verksamheten påverkar skyddet av området och att förebygga olägenheter genom att planera sin verksamhet och i vissa fall, om tillsynsmyndigheten kräver det, lämna in kontrollprogram eller förslag på förbättrande åtgärder(se NV:s AR 2001:2 och handbok om egenkontroll 2001:3). Försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen, 2 kap 3-4 MB gäller alltid och krav kan alltid ställas utifrån hänsynsreglerna. 4

6 5. Hot mot vattentäkter 5.1 Näringsämnen Spridning av näringsämnen är något som är naturligt och ständigt pågår. Tillförsel sker på olika sätt i samband med verksamhetsutövning t.ex. spridning av gödsel och från boende inom ett vattenskyddsområde. Några av näringsämnen som sprids är kalium, fosfor och kväve. Det näringsämne som påverkar vattenkvaliteten mest är kväve, vanligtvis tas ju kvävet upp av växtligheten. Men vid överdosering av ämnet till naturen så skapas ett överskott. Kväve förekommer som nitrat eller nitrit i vattnet och ett överskott av ämnet medför inte bara att vattnet kan bli tjänligt med anmärkning utan också otjänligt, med det ökar också risk för vattenburen smitta. Är halterna av nitrit/nitrat över gränsen för otjänligt så finns det risk för methemoglobinemi, försämrad syreupptagning i blodet. Barn under ett år ska inte ges vatten med höga nitrat/nitrit halter då de är extra känsliga. Nitrit, NO2 Tjänligt med anmärkning 0,1 mg/l Otjänligt 0,5 mg/l Nitrat NO3 20 mg/l 50 mg/l Fluorid är naturligt förekommande i berggrunden och naturen. I ytvatten är fluoridhalterna vanligtvis låga medan de kan variera i grundvatten. Gränsvärdet för fluorid enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) är satt till 1,5 mg/l för otjänligt. Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2003:17) bedöms vattnet som otjänligt med anmärkning vid halter på 1,3 mg/l, p.g.a. risk för tandemaljfläckar. 5.2 Bekämpningsmedel Inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodlingar används många olika biologiska och kemiska ämnen för att kontrollera och bekämpa svampar, ogräs och insekter. Bekämpningsmedel (pesticider) har inom EU delats upp i växtskyddsmedel och biocider. Växtskyddsmedel används främst till att skydda växter och växtprodukter. Biocider kan bl.a. vara konserveringmedel, träskyddsmedel och medel mot skadedjur m.m. Kemikalieinspektionen är den myndighet som är ansvarig för godkännandet av bekämpningsmedel. Enligt SNFS (1997:2), Naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel, är det krav på anmälan för yrkesmässig hantering av bekämpningsmedel inom skyddsområden för vattentäkt. Lättrörliga ämnen ska inte användas utan en urfasning av lättrörliga ämnen ska alltid eftersträvas. Bättre produkter ska om möjligt alltid väljas i första hand. Bästa produktval gäller enligt produktvalsprincipen 2 kap 4 miljöbalken. Mer information om lättrörliga bekämpningsmedel finns även på Kemikalieinspektionens hemsida. Gränsvärdet för rester av bekämpningsmedel i dricksvatten enligt SLVFS 2001:30 Bekämpningsmedel totalt Gränsvärdet på flera ämnen som förekommer i samma prov 0,50 mg/l Bekämpningsmedel enskilda Gränsvärdet på ett enskilt ämne i ett prov 0,10 mg/l 5

7 5.3 Klorid i grundvatten När man mäter salt i grundvatten mäter man dess kloridhalt. Förhöjda kloridhalter i grundvattnet kan bero både på naturliga förhållanden eller av påverkan från människan. Vägsaltning, avfallsupplag eller avlopp kan vara några av orsakerna till förhöjda kloridhalter i grundvattnet. Bedömning av klorid i grundvatten Benämning Klorid (mg/l) Beskrivning Låg halt < 20 Måttlig halt Relativ hög halt Hög halt Risk för korrosionsangrepp Mycket hög halt >300 Risk för smakförändring Tabell hämtad från naturvårdverkets hemsida På naturvårdsverkets hemsida står att läsa - Kloridhalter i dricksvatten som överstiger 100 mg/l föranleder enligt Livsmedelsverket en tekniskt grundad anmärkning om risk för korrosionsangrepp. Om kloridhalten överstiger 300 mg/l tillkommer en estetiskt grundad anmärkning om risk för smakförändringar. 5.4 Olja En liter dieselolja kan förorena en liter dricksvatten. Oljeföroreningar kan bli kvar mycket lång tid i marken. Om ett utsläpp når grundvattnet kan detta leda till att dricksvattentäkten måste överges. Sanering av ett oljeläckage bör ske i samråd med markägare, vattentäktens huvudman, försäkringsbolag och tillsynsmyndigheten. 5.5 Hantering Med hantering aves enligt 14 kap 4 MB en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. 6. Tillsynsansvar Tillsynsansvaret av ett vattenskyddsområde ligger idag antingen på Länsstyrelsen eller på den kommunala nämnden. Grundregeln är att Länsstyrelsen har tillsynsansvar över de vattenskyddsområden i vilka de fattat beslut om vattenskyddsföreskrifter. Ansvaret över tillsynen på vattenskyddsområden kan dock delegeras av Länsstyrelsen till den kommunala nämnden efter överenskommelse. I de fall där kommunen beslutat om vattenskyddsföreskrifter faller ansvaret på kommunen. 6

8 7. Prioritering av tillsyns inom ett vattenskyddsområde Att prioritera tillsynen inom ett vattenskyddsområde är ingen enkel uppgift, det är dock inte alls ovanligt att en prioritering av vattenskyddsområden måste göras. Faktorer som bör ligga till grund vid en prioritering är bl.a. sårbarheten inom området. Underlagsmaterial till en sårbarhetsbedömning bör ha tagits fram i samband med inrättandet av vattenskyddsområdet. Man bör även undersöka antalet anslutna abonnenter inom det aktuella vattenskyddsområdet. Utifall att något skulle ske med vattentäkten bör man även ha undersökt om det finns ett reservalternativ. Vill du läsa mer om prioritering av tillsyn i vattenskyddsområden, se Västra Götalands handledningsdokument, Vattenskyddsområden fastställande och tillsyn Beredskap för olyckor i vattenskyddsområden Räddningstjänsten ansvarar för arbetet om en olycka sker. Vid händelse av olycka som kan påverka en vattentäkt finns Vattenkatastrofgruppen, VAKA som resurs. VAKA har tillgång till en dricksvattenexpert som kan svara på frågor och det finns även möjlighet till material och övrigt stöd. 9. Tillstånd/förbud/dispenser Principen för tillståndskrav är att tillstånd ska beviljas. Att inte ge tillstånd till sökt verksamhet skall vara lika ovanligt som att bevilja dispens för förbud. Tillståndet skall om det behövs vara förenat med lämpliga villkor och försiktighetsåtgärder, vilket vi ger exempel på i handboken. Visar det sig att medgivande av tillstånd till en verksamhet medför stora risker för området, så ska tillstånd inte medges utan ersättas med förbud. Det är lättare att förbjuda en verksamhet och sedan medge dispens. För mer läsning om tillstånd och dispenser hänvisar vi till naturvårdsverkets handbok 2003:6, kap Att få en fastighet i vattenskyddsområde inskriven i fastighetsboken Det är Lantmäteriet i kommunen som sköter inskrivning av fastigheter inom ett vattenskyddsområde till fastighetsboken. För att inskrivning ska ske behöver de beslut från Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med karta över det aktuella området. När beslut och karta lämnats till Lantmäteriet, så skrivs informationen om aktuell fatighet in i fastighetsboken. 7

9 11. Vägledning tillstånd för oljecisterner inom vattenskyddsområde Brandfarliga vätskor kan förorena dricksvattnet och därför måste särskilda skyddsföreskrifter upprättas. Oljeföroreningar kan stanna kvar i marken under mycket lång tid och om de skulle nå grundvattnet blir vattentäkten/dricksvattnet obrukbart. Om du upptäckt att din cistern har läckt är du skyldig att åtgärda läckaget, eventuella skador samt underrätta miljökontoret i din kommun. I följande stycken beskrivs grunderna för hantering av oljecisterner inom vattenskyddsområden utifrån Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenföroreningar vid lagring av brandfarliga vätskor, NFS 2003:24, NFS 2006:16 och NFS 2009:3. Naturvårdverkets krav är satta minimikraven för cisterner inom vattenskyddsområden. Ytterligare krav på oljecisterner kan ställas utöver minimikraven. Grundvattentäkter oljecisterner Primär skyddszon, genomsläpplig och svårgenomsläpplig mark Enligt naturvårdsverkets föreskrifter krävs en anmälan till den kommunala miljönämnden om du installerar en oljecistern på mer än 250 liter. Installationskontroll måste ske av ett ackrediterat företag. Nyinstallerade utomhuscisterner ska ha sekundärt skydd och även rörledningarna ska vara invallade. Skyddet ska rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens hela volym, och vara utformad så kontroll är möjlig. Befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar som kommer att omfattas av vattenskyddsområdet ska enligt NFS 2009:3 inga krav på sekundärtskydd ställas. Kontroller dock alltid vad som står i vattenskyddsföreskrifterna för aktuellt område, är det andra krav ställda genom föreskrifterna är det alltid de i första hand som gäller. För inomhuscisterner i pannrum eller dyl. så krävs det inte sekundärt skydd men golvbrunnar ska täckas, förses med krage eller tas bort. Om cisternen är installerad före 1990 ska besiktning ske vart 6e år om den är korrosionskyddad, är den inte korrosionskyddad ska besiktning ske vart 3e år. Sekundärt skydd som invallning krävs ej. Vid påfyllningsröret ska en skylt fästas med vattenskyddsområde av den som fått tillståndet. Sekundär skyddszon, genomsläpplig och svårgenomsläpplig mark Enligt naturvårdsverkets föreskrifter krävs en anmälan till den kommunala miljönämnden om du installerar en oljecistern på mer än 250 liter. Installationskontroll måste ske av ett ackrediterat företag. Nyinstallerade utomhuscisterner ska ha sekundärt skydd och även rörledningar ska vara invallade. Skyddet ska rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens hela volym, och vara utformad så kontroll är möjlig. Befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar som kommer att omfattas av vattenskyddsområdet ska enligt NFS 2009:3 inga krav på sekundärtskydd ställas. Kontroller dock alltid vad som står i vattenskyddsföreskrifterna för aktuellt område, är det andra krav ställda genom föreskrifterna är det alltid de i första hand som gäller För inomhuscisterner i pannrum eller dyl. så krävs det inte sekundärt skydd men golvbrunnar ska täckas, förses med krage eller tas bort. 8

10 Om cisternen är installerad före 1990 ska besiktning ske vart 6e år om den är korrosionskyddad, är den inte korrosionskyddad ska besiktning ske vart 3e år. Sekundärt skydd som invallning krävs ej. Vid påfyllningsröret ska en skylt fästas med vattenskyddsområde av den som fått tillståndet. Ytvattentäkt oljecisterner Primär skyddszon, genomsläpplig och svårgenomsläpplig mark Enligt naturvårdsverkets föreskrifter krävs en anmälan till den kommunala miljönämnden om du installerar en oljecistern på mer än 250 liter. Installationskontroll måste ske av ett ackrediterat företag. Nyinstallerade utomhuscisterner ska ha sekundärt skydd och även rörledningar ska vara invallade. Skyddet ska rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens hela volym, och vara utformad så kontroll är möjlig. Befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar som kommer att omfattas av vattenskyddsområdet ska enligt NFS 2009:3 inga krav på sekundärtskydd ställas. Kontroller dock alltid vad som står i vattenskyddsföreskrifterna för aktuellt område, är det andra krav ställda genom föreskrifterna är det alltid de i första hand som gäller. För inomhuscisterner i pannrum eller dyl. så krävs det inte sekundärt skydd men golvbrunnar ska täckas, förses med krage eller tas bort. Om cisternen är installerad före 1990 ska besiktning ske vart 6e år om den är korrosionskyddad, är den inte korrosionskyddad ska besiktning ske vart 3e år. Sekundärt skydd som invallning krävs ej. Vid påfyllningsröret ska en skylt fästas med vattenskyddsområde av den som fått tillståndet. Sekundär skyddszon, genomsläpplig och svårgenomsläpplig mark Enligt naturvårdsverkets föreskrifter krävs en anmälan till den kommunala miljönämnden om du installerar en oljecistern på mer än 250 liter. Installationskontroll måste ske av ett ackrediterat företag. Nyinstallerade utomhuscisterner ska ha sekundärt skydd och även rörledningar ska vara invallade. Skyddet ska rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens hela volym, och vara utformad så kontroll är möjlig. Befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar som kommer att omfattas av vattenskyddsområdet ska enligt NFS 2009:3 inga krav på sekundärtskydd ställas. Kontroller dock alltid vad som står i vattenskyddsföreskrifterna för aktuellt område, är det andra krav ställda genom föreskrifterna är det alltid de i första hand som gäller. För inomhuscisterner i pannrum eller dyl. så krävs det inte sekundärt skydd men golvbrunnar ska täckas, förses med krage eller tas bort. Om cisternen är installerad före 1990 ska besiktning ske vart 6e år om den är korrosionskyddad, är den inte korrosionskyddad ska besiktning ske vart 3e år. Sekundärt skydd som invallning krävs ej. Vid påfyllningsröret ska en skylt fästas med vattenskyddsområde av den som fått tillståndet. 9

11 11.1 När krävs sekundärt skydd (invallning, dubbelmantling) av oljecistern inom vattenskyddsområde? (kap 10, NFS 2003:24 och NFS 2009:3) Krävs sekundärt skydd enligt det aktuella vattenskyddsområdets egna föreskrifter? JA NEJ Är cisternen under regelbunden uppsikt i bostadshuset? NEJ JA Är cisternen installerad före 6 juni 1990? NEJ JA Är cisternen belägen i tertiär zon? NEJ JA Generellt krav på sekundärt skydd gäller inte befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar, installerade på en plats som vid tidpunkten för installation inte utgjorde vattenskyddsområde NFS 2009:3. Sekundärt skydd krävs. Undantag kan sökas, vanligtvis hos miljökontoret. Annars hos Länsstyrelsen. Sekundärt skydd krävs inte. Förelägg vid behov m.h.a kap 26 MB. 10

12 11.2 Beslutspunkter och tillsynstips på cisterner inom vattenskyddsområden Cisterner är ett av de vanligaste tillsynsobjekten i ett vattenskyddsområde. Befintliga cisterner kan i kommande vattenskyddsföreskrifter vara förbjudna. Då krävs att dispens söks. Det kan också vara inskrivet att anmälning krävs för befintliga cisterner. Titta noga i varje enskild vattentäkts föreskrifter vad som gäller. Är cisterner förbjudna inom den zon verksamheten sker? Var står cisternen? inomhus, utomhus, invallad eller nedgrävd? Finns invallning, tak, uppsamling vid påfyllningen? Ledningarna; hur går de? Är de nedgrävda? Arbetsfordon, byggnader och tankning Hur sker tankningen? Spilltråg eller liknande, finns det vid påfyllningen? Finns tillgång till absorptionsmaterial, länsar, eller andra uppsamlingsmöjligheter som täta dukar, liknande vid läckage eller påfyllningsrisker? Finns det risk för att cisternen kan bli påkörd ska den förses med ett påkörningsskydd. Är cisternen märkt med skylt om vattenskyddsområde? Kontroll och tillstånd Hur är cisternens kondition enligt besiktningsprotokollet? Vilket kontrollintervall behövs för framtiden? Efter att den återkommande kontrollen utförts ska kontrollrapporten hållas tillgänglig, tills att anordningen tas ur bruk. Ett tillstånd kan återkallas om: A) man bryter mot villkoren i tillståndet. B) cisternen blir underkänd vid kontroll. C) om man inte utför kontrollen av cisternen inom utsatt tid. D) om det uppkommit eller finns risk för att det uppkommer någon olägenhet av väsentlig betydelse som motverkar skyddsområdets syfte. Tips till föreläggande Cistern i bostadshus belägen i pannrum eller motsvarande som saknar sekundärt skydd ska ha synliga rörledningar och ska vara under regelbunden uppsikt. Om det finns golvbrunnar där cisternen är placerad ska dessa förses med krage, tas bort eller på annat sätt tätas. Rörledningar i byggnader får ej dras i eller under golv, utan ska förläggas väl synligt. - generellt krav på sekundärt skydd finns inte för cisterner installerade före 6 juni1990. Generellt krav finns inte heller för cisterner i panrum eller motsvarande i bostadshus och som är under regelbunden uppsikt oavsett när dessa installerats, se två fösta punkterna (tips till föreläggande). Inga generella krav finns för tertiär zon. Motiverat beslut krävs i varje enskilt fall. 11

13 Åtgärder vid utsläpp (t.ex. läckage från arbetsmaskiner, tankning m.m.) Vilka åtgärder kommer att vidtas vid utsläpp? All absorberingsutrustning och oljeförorenad mark skall klassas som farligt avfall. Vanligaste orsaken till läckage är stöld. Det är därför viktigt att förvara arbetsfordon, kemikalier och bränslemedel inlåsta. Tipsruta Krav på kontrollintervall. Vi ska vara restriktiva med att sänka intervallen, att sänka intervallen strider mot föreskrifterna. Brunnsskydd i form av krage eller annan tätning ska finnas. 12. Vägledning - tillstånd för bekämpningsmedelsanvändning i vattenskyddsområden Bekämpningsmedel har påträffats i många analyser av yt- och grundvatten. Det finns gränsvärden för bekämpningsmedel i drickvatten. Bekämpningsmedel som nått grundvattnet kan bli kvar under mycket lång tid. Grundvattentäkter bekämpningsmedel Primär skyddszon, genomsläpplig mark Användning av bekämpningsmedel bör inte tillåtas Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Bekämpning eller övrig hantering av kemiska bekämpningsmedel är oftast inte tillåten. Undantag bör kunna beviljas, dock ej för lättrörliga ämnen. Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel kan tillåtas. Tillstånd ges för 5 år i taget. Användning av lättrörliga bekämpningsmedel fasas ut d.v.s. tillstånd ges för t.ex. tre år. Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Användning av bekämpningsmedel kan tillåtas, oavsett rörlighet i mark. Tillstånd ges för 5 år i taget. Ytvattentäkter bekämpningsmedel Primär skyddszon, genomsläpplig och svårgenomsläpplig mark Användning av bekämpningsmedel bör inte tillåtas Sekundär skyddszon, svårtgenomsläpplig mark Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel kan tillåtas. Användning av lättrörliga bekämpningsmedel ska fasas ut d.v.s. tillstånd ges för t.ex. tre år. Sekundär skyddszon, genomsläpplig Användning av bekämpningsmedel kan tillåtas, oavsett rörlighet i mark. Tillstånd ges för 5 år i taget. 12

14 Har bekämpningsmedel använts under lång tid före vattenskyddsområdets bildande? Kontrollera i så fall att de substanser som använts ingår i den kontroll som kommunen gör på dricksvattnet. Om så inte är fallet bör provtagning på dricksvattnet och analys av aktuell substans ingå som underlag för tillståndsansökan Beslutspunkter och tillsynstips för bekämpningsmedelsanvändning inom vattenskyddsområden Sprucken lerjord eller tunna lerlager bör inte besprutas. Kemikalieintensiv odling, t.ex. potatis och andra odlingar med i snitt sex behandlingar eller fler per år, bör inte förekomma på infiltrationskänslig mark. Kan kräva omställning av odling och en utfasning av bekämpningsmedel kan få ta tid. Inga tillstånd till användning av bekämpningsmedel som innehåller lättrörliga ämnen (enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd 2000:7, tabell 1) om inte utredning för respektive bekämpningsmedel för den aktuella jordarten visar att bekämpningsmedlet kan användas (t ex Macro GV- modellen). Ett skyddsavstånd till öppna vattendrag/dammar ska vara minst 6 meter enligt naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Det är minimikravet, skyddsavståndet ska också baseras på de lokala förhållandena som topografi, väderförhållanden m.m. Tillstånd lämnas för en växtföljd (ofta 5 år) Mark utan matjordslager och vegetation bör inte behandlas med bekämpningsmedel (gäller främst annan mark än jordbruksmark). Vid behov ska villkor sättas upp om att transport inte får ske genom primär skyddszon. Ingen bekämpning får utföras mellan 1 november och 28 februari. Plan för minskad användning av kemiska bekämpningsmedel ska finnas. Hantering Påfyllning av spruta för bekämpningsmedel ska ske på biobädd eller tät platta för att förhindra eventuellt läckage till omgivningen. Vid kemisk bekämpning ska dosnyckel användas som riktvärde vid dosering. Bedömningen ska göras innan bekämpningen utförs. Förvaring av spruta för bekämpningsmedel ska ske på tät platta. Åtgärdsplan vid olyckor och läckage ska finnas. 13. Vägledning - tillstånd att sprida gödsel inom vattenskyddsområden Mångårig statistik över nitrathalt i en grundvattentäkt är en förutsättning för bedömning av lämpligheten att tillåta gödsling. Gränsen för god kemisk status enligt förslag till miljökvalitetsnormer för grundvatten går vid 50 mg/l. Observera att nitrathalter över 20 mg/l vanligen innebär att man tillämpar nitratreduktion i vattenverket trots att gränsen 50 mg/l inte överskrids. Detta är något som bör diskuteras med vattentäktens huvudman och den kollega som har tillsyn enligt dricksvattenförordningen. 13

15 Grundvattentäkter gödselspridning Mikrobiologiska risker Spridning av avloppsslam och flytgödsel bör inte tillåtas inom primärt skyddsområde om marken är genomsläpplig. Spridning kan tillåtas på svårgenomsläpplig mark i primärt skyddsområde om terrängförhållandena är sådana att ytavrinning inte kan ske mot vattentäkten. Nitrathalt i vattnen över 50 mg/l (miljökvalitetsnorm som ej får överskridas) Inget tillstånd till gödsling med kvävehaltig gödning! På svårgenomsläpplig mark kan eventuellt gödsling tillåtas trots höga nitrathalter i grundvattnet om det med rimlig säkerhet kan antas att de höga nitrathalterna kan härledas till annan, mer genomsläpplig, mark i tillrinningsområdet. Nitrathalt i råvattnet över 20 mg/l och ökande. Läckage av kväve får inte överstiga 30 kg N per ha och år som ett medelvärde för den brukade arealen inom vattenskyddsområdet. Kväveläckaget ska beräknas enligt SLUs beräkningsmodell (Aronsson H. och Torstensson G. 2004), publicerad i Ekohydrologi 78. Rapportering ska ske till miljö- och hälsoskyddskontoret årligen, senast den 1 mars. På svårgenomsläpplig mark kan eventuellt begränsning av gödselgivor utelämnas trots höga nitrathalter i grundvattnet om det med rimlig säkerhet kan antas att de höga nitrathalterna kan härledas till annan, mer genomsläpplig, mark i tillrinningsområdet. Nitrathalt under 20 mg/l eller nitrathalt över 20 mg/l men mindre än 50 mg/l och sjunkande. Ingen begränsning av gödselgivorna utöver vad som följer av jordbruksverkets generella regler. Ytvattentäkter gödselspridning Mikrobiologiska risker Spridning av avloppsslam och flytgödsel bör inte tillåtas i primärt skyddsområde. Problem med övergödning/algblomning av ytvattentäkt Överväg att inte tillåta eller kraftigt begränsa spridning av gödsel. Det är viktigt med val av gröda för att minska gödsling och minska risken för läckage. Inom vattenskyddsområden kan därför särskild växtföljd krävas. Radodlade grödor, t ex majs, potatis och grönsaker, med glest växttäcke under delar av växtperioden bör inte förekomma inom vattenskyddsområde. Vid kvävegödsling får de sammanlagda gödselgivorna inte överskrida den aktuella grödans behov. Spridning av handelsgödsel och stallgödsel regleras även i annan lagstiftning. Enligt EU:s nitratdirektiv får högst 170 kg totalkväve per ha och år spridas och enligt Jordbruksverkets föreskrifter får högst 22 kg fosfor/ha och år i genomsnitt under en femårs period spridas. Journal över genomförd spridning med typ av gödsel, gödselgiva, gödseln beräknade eller analyserade näringsinnehåll, spridningssätt och tidpunkt samt gröda ska finnas. 14

16 Grundvattentäkter gödselspridning Primär skyddszon, genomsläpplig mark Kvävegödsling till höstsäd får inte ske 1 augusti- 15 feb. Kvävegödsling av vall får inte ske 20 oktober till 15 februari. Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Kvävegödsling till höstsäd får inte ske 1 augusti- 15 feb. Kvävegödsling av vall får inte ske 20 oktober till 15 februari. Flytgödsel i primär skyddszon, Genom att tillåta användning av flytgödsel kan odlingen i primär skyddszon styras mot vallodling som ger ett bra skydd mot att föroreningar når ner i marken. Vid plan mark finns ingen risk för ytavrinning. Skyddsavstånd om 30 m längs fält som vätter mot vattentäkten ska hållas. Hänsyn ska tas till risk för haveri med gödseltunna och beredskap för eventuellt haveri ska finnas vid spridning inom primär skyddszon. Antalet körningar bör begränsas till 2 gånger per år. Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark Kvävegödsling till höstsäd får inte ske 1 augusti- 15 feb. Kvävegödsling av vall får inte ske 20 oktober till 15 februari. Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Kvävegödsling till höstsäd får inte ske 1 augusti- 15 feb. Kvävegödsling av vall får inte ske 20 oktober till 15 februari. Ytvattentäkter gödselspridning Risk för ytavrinning ska beaktas. Primär skyddszon, genomsläpplig mark Se grundvattentäkter Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Se grundvattentäkter Flytgödsel i primär skyddszon Se grundvattentäkter Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark Se grundvattentäkter Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Se grundvattentäkter 13.1 Tillsynstips gödselhantering Hänsyn ska tas till risk för haveri med gödseltunna. Antalet körningar bör begränsas till 2 gånger per år. Beredskap för haveri med flytgödseltunna ska finnas vid spridning inom primär skyddszon. 15

17 Gödsellagringsplats skall vara utformad på sådant sätt att läckage av näringsämnen inte kan ske till omgivande mark och vatten. Påfyllning av flytgödselbehållare och urinbehållare ska ske under täckning. Flytgödselbehållare och urinbehållare skall ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Läs mer i Förordningen(1998:915) om miljötillsyn i jordbruket, Vägledning - tillstånd att sprida bekämpningsmedel på golfbanor i vattenskyddsområden Lämpligheten att sprida bekämpningsmedel bedöms utifrån varje aktiv substans egenskaper och markbeskaffenheten på platsen. KEMI har en lista över substanser som bedömts vara lättrörliga. Rörligheten kan också beräknas med modellen Macro-GV. Den gör beräkningen utifrån det ytliga jordlagret, jordmånen, på platsen och tar inte hänsyn till egenskaper hos djupare liggande jordlager. Grundvattentäkter bekämpningsmedel på golfbanor Täta jordlager under golfbanan är fördelaktigt. Eventuellt spill eller utlakning av bekämpningsmedel från golfbanan leds då bort från vattenskyddsområdet med dräneringsvattnet. Primär skyddszon, genomsläpplig mark. Användning av bekämpningsmedel bör inte tillåtas Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Användning av lättrörliga bekämpningsmedel bör inte tillåtas. Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel fasas ut d.v.s. tillstånd ges för t.ex. tre år. Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel kan tillåtas. Tillstånd ges för 5 år i taget. Användning av lättrörliga bekämpningsmedel fasas ut d.v.s. tillstånd ges för t.ex. tre år. Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Användning av bekämpningsmedel kan tillåtas, oavsett rörlighet i mark. Tillstånd ges för 5 år i taget. Ytvattentäkter bekämpningsmedel på golfbanor Här är det dräneringsvattnet från golfbanan som är huvudproblemet. Täta jordlager är alltså inte till någon nytta. Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Användning av bekämpningsmedel bör inte tillåtas Primär skyddszon, genomsläpplig mark. Användning av lättrörliga bekämpningsmedel bör inte tillåtas. Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel fasas ut d.v.s. tillstånd ges för t.ex. tre år. Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel kan tillåtas. Tillstånd ges för 5 år i taget. Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Användning av lättrörliga bekämpningsmedel fasas ut d.v.s. tillstånd ges för t.ex. tre år. 16

18 Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark Användning av bekämpningsmedel kan tillåtas, oavsett rörlighet i mark. Tillstånd ges för 5 år i taget. Har bekämpningsmedel använts under lång tid före vattenskyddsområdets bildande? Kontrollera i så fall att de substanser som använts ingår i den kontroll som kommunen gör på dricksvattnet. Om så inte är fallet bör provtagning på dricksvattnet och analys av aktuell substans ingå som underlag för tillståndsansökan Beslutspunkter och tillsynstips för golfbanor inom vattenskyddsområden Ett skyddsavstånd till öppna vattendrag/dammar ska vara minst 6 meter enligt naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Det är minimikravet, skyddsavståndet ska också baseras på de lokala förhållandena som topografi, väderförhållanden m.m. Om andra bekämpningsmedel än de som angivits i ansökan ska användas ska detta anmälas till miljö- och hälsoskyddskontoret. Sprutan som används för bekämpning ska testas av certifierad testförare med godkänt resultat och med högst två års mellanrum. Bekämpning får inte utföras i förebyggande syfte, endast mot konstaterade angrepp. Vid kemisk bekämpning ska dosnyckel användas som riktvärde vid dosering. Bedömningen ska göras innan bekämpningen utförs. Förvaring av spruta för bekämpningsmedel ska ske på tät platta. Påfyllning av spruta för bekämpningsmedel ska ske på biobädd eller tät platta för att förhindra eventuellt läckage till omgivningen. Kemisk bekämpning av herbicider får inte utföras mellan 1 november och 28 februari. 15. Vägledning tillstånd till upplag av skogsprodukter i vattenskyddsområden Upplag av timmer, ved, flis, sågspån och bark ger ifrån sig naturliga ämnen som kan påverka en vattentäkt. Det handlar mer om lukt- och smakförändringar än om fara för hälsan, men det är illa nog. Framför allt kan fenoler som lakas ur barrved i kombination med klorering av dricksvatten ge vattnet mycket dålig smak. Grundvattentäkter skogsprodukter Primär skyddszon, genomsläpplig mark. Tillfälliga flisupplag eller tillfälliga timmer/vedupplag utan bevattning bör tillåtas endast om de förses med täckning. Intransport av skogsprodukter till området bör undvikas. Permanenta upplag bör inte tillåtas även om de täcks eftersom det medför att maskiner regelmässigt kommer att arbeta där. Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Tillfälliga flisupplag och tillfälliga timmer/vedupplag utan bevattning kan tillåtas i samband med avverkning inom vattenskyddsområdet. Intransport av skogsprodukter till området bör 17

19 undvikas. Permanenta upplag bör inte tillåtas eftersom det medför att maskiner regelmässigt kommer att arbeta där. Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark Tillfälliga flisupplag och tillfälliga timmer/vedupplag utan bevattning kan tillåtas i samband med avverkning inom vattenskyddsområdet. Intransport av skogsprodukter till området bör undvikas. Permanenta upplag bör inte tillåtas eftersom det medför att maskiner regelmässigt kommer att arbeta där. Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Flisupplag och timmer/vedupplag med eller utan bevattning kan tillåtas. Tillstånd till bevattning förutsätter att verksamhetsutövaren med rimlig säkerhet kan visa att bevattningsvatten inte i väsentlig grad kan läcka ner till grundvattnet. Ytvattentäkter skogsprodukter Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Tillfälliga flisupplag eller tillfälliga timmer/vedupplag utan bevattning bör tillåtas endast om de förses med täckning. Intransport av skogsprodukter till området bör undvikas. Permanenta upplag bör inte tillåtas även om de täcks eftersom det medför att maskiner regelmässigt kommer att arbeta där. Primär skyddszon, genomsläpplig mark. Tillfälliga flisupplag och tillfälliga timmer/vedupplag utan bevattning kan tillåtas i samband med avverkning inom vattenskyddsområdet. Intransport av skogsprodukter till området bör undvikas. Permanenta upplag bör inte tillåtas eftersom det medför att maskiner regelmässigt kommer att arbeta där. Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Tillfälliga flisupplag och tillfälliga timmer/vedupplag utan bevattning kan tillåtas i samband med avverkning inom vattenskyddsområdet. Intransport av skogsprodukter till området bör undvikas. Permanenta upplag bör inte tillåtas eftersom det medför att maskiner regelmässigt kommer att arbeta där. Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark Flisupplag och timmer/vedupplag med eller utan bevattning kan tillåtas. Tillstånd till bevattning förutsätter att verksamhetsutövaren med rimlig säkerhet kan visa att bevattningsvatten som eventuellt infiltrerar till grundvattnet inte sekundärt kan ha någon betydande inverkan på ytvattentäkten Beslutspunkter och tillsynstips för upplag av skogsprodukter Arbetsfordon, byggnader, tankning och transporter Ska fordon ställas upp inom vattenskyddsområdet? Har fordonen slangbrottsventil och biologisk lättnedbrytbar hydraulolja? Ska arbetsbodar eller andra byggnader ställas upp inom vattenskyddsområdet? Ska tankning ske inom vattenskyddsområdet? Finns tillgång till absorptionsmaterial, länsar, eller andra uppsamlingsmöjligheter som täta dukar under fordon eller liknande? Hur är fordonens kondition för att undvika läckage? 18

20 Vanligaste orsaken till läckage är stöld. Det är därför viktigt att förvara arbetsfordon, kemikalier och bränslemedel inlåsta. Åtgärder vid utsläpp (t.ex. läckage från arbetsmaskiner, tankning m.m.) Vilka åtgärder kommer att vidtas vid utsläpp? All absorberingsutrustning och oljeförorenad mark skall klassas som farligt avfall. Tänk på att tillståndsansökan eller anmälan enligt miljöbalken också behövs. 16. Vägledning - tillstånd för täktverksamhet i vattenskyddsområden Det är vanligt att täktverksamhet ligger inom ett vattenskyddsområde. Om lagren till grundvattnet är mycket tjocka kan det diskuteras vidare drift av befintlig täktverksamhet. Det får då inte grävas djupare är 2 meter ovanför grundvattenytan. I fall där det är kortare avstånd till grundvattenytan bör täkten avslutas så snart som möjligt. Hur man skall efterbehandla en täkt inom vattenskyddsområde finns beskrivet i Naturvårdsverkets skrift Grustäkt över och under grundvattenytan. Detta bör alltid ske i samarbete med huvudmannen för vattentäkten. Efterbehandling skall utföras så snart det är möjligt. Återfyllning skall ske med minst en meter naturgrusmaterial. Morän, silt och lera får inte användas. Ovanpå täckningen bör man så långt som möjligt återskapa ett markskikt av tidigare omhändertaget avbanat material som innehåller organiskt material. Åtgärderna som kan komma att krävas måste alltid vara ekonomiskt motiverade för vattenskyddet. Att införa material för efterbehandlig utifrån täkten är alltid en risk i sig. Ny täktverksamhet inom vattenskyddsområde skall förbjudas. Grundvattentäkter täktverksamhet Primär skyddszon, genomsläpplig och svår genomsläpplig mark. Ny täkt inom primära zonen är förbjudet. Befintlig täkt bör avslutas så snart som möjligt. Sekundär skyddszon, genomsläplig mark Ny täkt inom sekundära zonen är förbjudet. Befintlig täkt bör avslutas så snart som möjligt. Sekundär skyddszon, svår genomsläplig mark Ny täkt inom sekundära zonen är förbjudet. Befintlig täkt bör avslutas på sikt. Ytvattentäkter täktverksamhet Primär skyddszon, genomsläpplig och svår genomsläpplig mark Ny täkt inom primära zonen är förbjudet. Befintlig täkt bör avslutas så snart som möjligt. Sekundär skyddszon, genomsläplig och svår genomsläpplig mark Ny täkt inom sekundära zonen är förbjudet. Befintlig täkt bör avslutas på sikt. 19

Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon

Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon April 2011 Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att hantera frågor. Förutsättningarna är olika i varje vattenskyddsområde

Läs mer

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken har kommunfullmäktige Tjörns kommun 2008-02-14 14 beslutat om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

Att verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta.

Att verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta. Att verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta. Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun 1(6) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun Skyddsföreskrifterna gäller inom det område som angivits på upprättad skyddszonskarta. Vattenskyddsområdet

Läs mer

Lathund för tillsyn gällande schaktningsarbeten samt täkt inom vattenskyddsområde

Lathund för tillsyn gällande schaktningsarbeten samt täkt inom vattenskyddsområde April 2011 Lathund för tillsyn gällande schaktningsarbeten samt täkt inom vattenskyddsområde Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att hantera frågor.

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Ankomststämpel Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Sökande; den som avser utföra spridningen eller, efter skriftlig

Läs mer

RH08234. Tillsynssamverkan i Halland Miljö

RH08234. Tillsynssamverkan i Halland Miljö RH08234 Tillsynssamverkan i Halland Miljö SLUTRAPPORT Delprojektet vattenskyddsområden En vägledning för tillsyn! Ht2008- Vt2009 Denna slutrapport har tagits fram av projektgruppen som jobbat med vattenskyddsområden

Läs mer

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Möta är ett samverkansprojekt mellan länets 13 kommuner företrädda av miljökontoren samt Länsstyrelsen Östergötland. Maj 2009 Förvara kemiska produkter

Läs mer

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter Skyddsföreskrifter - Malmsjöåsens vattentäkter Telge Nät AB Tel vxl 08-553 220 00 Org.nr 556558-1757 Box 633 151 27 Södertälje Fax 08-553 222 04 Säte i Södertälje Besöksadress Holmfastvägen 31, Södertälje

Läs mer

Infiltration av dagvatten från hårt trafikerade ytor bör undvikas.

Infiltration av dagvatten från hårt trafikerade ytor bör undvikas. Länsstyrelsen Länsstyrelsens röreskrifter om fastställelse av vattenskyddsområde med skyddsröreskrifter rör grundvattentillgången vid Frösundavik, Solna kommun; 01FS 1993:86 01-06:8 Utkom från trycket

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

GÖDSELSPRIDNING INOM ÅLANDS VATTEN AB:S VATTENSKYDDSOMRÅDE

GÖDSELSPRIDNING INOM ÅLANDS VATTEN AB:S VATTENSKYDDSOMRÅDE GÖDSELSPRIDNING INOM ÅLANDS VATTEN AB:S VATTENSKYDDSOMRÅDE Västra Finlands Vattendomstol har fastställt skyddsområden för Dalkarby träsk, Markusbölefjärden och Långsjön. Området finns utmärkt på kartan

Läs mer

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn 1(8) Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN AVGIFT över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5

Läs mer

Vattenskyddsområde med föreskrifter för den kommunala grundvattentäkten Gårdby, Mörbylånga kommun

Vattenskyddsområde med föreskrifter för den kommunala grundvattentäkten Gårdby, Mörbylånga kommun Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige 103 2015-06-16 1(9) Dnr KST 2013/000009-341 Författningssamling MBLAFS 2015:15 Vattenskyddsområde med föreskrifter för den kommunala grundvattentäkten Gårdby, Mörbylånga

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

kl. 13 30 15 00 Magnus Hesse, m, ordförande, Ulf Dahl, s Joakim Magnusson, c Leif Carlzon, kp ---

kl. 13 30 15 00 Magnus Hesse, m, ordförande, Ulf Dahl, s Joakim Magnusson, c Leif Carlzon, kp --- Plats och tid Bibliotekets grupprum, onsdagen den 23 september 2009, kl. 13 30 15 00 Beslutande Magnus Hesse, m, ordförande, Ulf Dahl, s Joakim Magnusson, c Ej tjänstgörande Leif Carlzon, kp Övriga folkvalda

Läs mer

Jönköpings läns författningssamling

Jönköpings läns författningssamling Jönköpings läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Jönköpings län föreskrifter för vattenskyddsområde för Vättern i Jönköpings och Habo kommuner 06 FS 2014:7 Utkom från trycket den 21 mars

Läs mer

Älvsborgs läns författningssamling

Älvsborgs läns författningssamling Älvsborgs läns författningssamling Länsstyrelsen 15 FS 1995:109 Utkom från trycket den 8 december 1995 Kungörelse om skyddsområde och skyddsföreskrifter för grundvattentäkt; utfärdad den 17 november 1995.

Läs mer

Avgifter för prövning och tillsyn

Avgifter för prövning och tillsyn Samhällsbyggnadsförvaltningen Avgifter för prövning och tillsyn Skydd av naturen av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får

Läs mer

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd MILJÖBALKEN TAXEBILAGA 1 Antagen av Kf i Habo 2012-10-25 86 Kf i Mullsjö 2012-06-19 53 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Allmänna verksamheter (avlopp, värmepumpar etc.) Avgift 2014 (kr) av ansökan

Läs mer

Anmälan om förvaring av diesel, eldningsolja eller spillolja i cistern

Anmälan om förvaring av diesel, eldningsolja eller spillolja i cistern Anmälan om förvaring av diesel, eldningsolja eller spillolja i cistern enligt 4 kap. 1.NFS (2003:24) Anmälan om förvaring av diesel, eldningsolja eller spillolja i cistern Anmälan Person-/organisationsnummer

Läs mer

LYCKSELE KOMMUN Lycksele vattentäkt

LYCKSELE KOMMUN Lycksele vattentäkt LYCKSELE KOMMUN vattentäkt Ansökan om skydd för grundvattentäkt Bilaga 10 Förslag till skyddsföreskrifter och allmänna upplysningar Luleå 2006-02-07 kommun, tekniska kontoret Telefon 0950-166 00 Bilaga

Läs mer

Fasta avgifter och timavgifter för prövning, anmälan och tillsyn för olika ärendetyper inom miljöbalkens och strålskyddslagens område

Fasta avgifter och timavgifter för prövning, anmälan och tillsyn för olika ärendetyper inom miljöbalkens och strålskyddslagens område Bilaga 1A till förslag till ändrad taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens och strålskyddslagens område 1 (7) Fasta avgifter och er för prövning, anmälan och tillsyn för olika ärendetyper inom

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, LÖVBERGA VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, LÖVBERGA VATTENVERK Bilaga - Förslag vattenskyddsområde Lövberga (6) 0-0-0 BILAGA RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, LÖVBERGA VATTENVERK. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) har utförts

Läs mer

Handläggning av anmälan om samråd avseende åtgärder som kan väsentligt ändra naturmiljön enligt 12 kap 6 miljöbalken. Tillsyn inom naturvården

Handläggning av anmälan om samråd avseende åtgärder som kan väsentligt ändra naturmiljön enligt 12 kap 6 miljöbalken. Tillsyn inom naturvården Taxebilaga 1 NATURVÅRD av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna i samband med bygglov eller vid bygglovbefriade byggnader på etablerad

Läs mer

Lathund för tillståndsgivning/tillsyn inom vattenskyddsområde gällande kemiska bekämpningsmedel

Lathund för tillståndsgivning/tillsyn inom vattenskyddsområde gällande kemiska bekämpningsmedel April 2011 Lathund för tillståndsgivning/tillsyn inom vattenskyddsområde gällande kemiska bekämpningsmedel Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att

Läs mer

LISTA 2. FÖRVARING. Se också punkt 5 i lista 3 om utrustning för att samla upp spill, stoppa utflödande vätskor m.m.

LISTA 2. FÖRVARING. Se också punkt 5 i lista 3 om utrustning för att samla upp spill, stoppa utflödande vätskor m.m. LISTA 2. FÖRVARING Se också punkt 5 i lista 3 om utrustning för att samla upp spill, stoppa utflödande vätskor m.m. i sammandrag. För preciseringar och undantag, se sid 7 f. 1 Invallning av kemikalier

Läs mer

2. Ändring av avloppsanordning enligt 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

2. Ändring av avloppsanordning enligt 14 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Taxebilaga 1 Taxa för prövning och tillsyn enligt miljöbalken i Grums kommun MILJÖFARLIG VERKSAMHET av ansökan om inrättande av avloppsanordning eller anslutning av vattentoalett enligt 13 förordningen

Läs mer

Vattenskyddsområde med föreskrifter för Rimforsa vattentäkt

Vattenskyddsområde med föreskrifter för Rimforsa vattentäkt Vattenskyddsområde med föreskrifter för Rimforsa vattentäkt Antagna vid Kinda kommuns fullmäktige den 29 april 2013 (KF 44) Innehållsförteckning 1 Definitioner...3 2 Vattentäktsverksamhetens bedrivande...4

Läs mer

Skyddsföreskrifter för Hyndevads ytvattentäkt i Eskilstuna kommun

Skyddsföreskrifter för Hyndevads ytvattentäkt i Eskilstuna kommun 1 Bilaga 10 2011-05-31 Skyddsföreskrifter för Hyndevads ytvattentäkt i Eskilstuna kommun Vattenskyddsföreskrifter inrättas med stöd av 7 kap. 22 miljöbalken. Syftet med skyddsföreskrifter är att bevara

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN ENL. 7 KAP MILJÖBALKEN MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENL. 9 KAP MILJÖBALKEN AVGIFT

Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN ENL. 7 KAP MILJÖBALKEN MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENL. 9 KAP MILJÖBALKEN AVGIFT Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN ENL. 7 KAP MILJÖBALKEN AVGIFT av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd

Läs mer

vattentäkt i Dalarnas län om skyddszon. Mål naturen väl. Syfte 1(7) Sweco Environment AB

vattentäkt i Dalarnas län om skyddszon. Mål naturen väl. Syfte 1(7) Sweco Environment AB BILAGAA 2 Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Digernäs, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx. Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalkenn beslutar Länsstyrelsen i Dalarnas

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE SAMT FÖRESKRIFTER FÖR BJÖRKFORS VATTENTÄKT

FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE SAMT FÖRESKRIFTER FÖR BJÖRKFORS VATTENTÄKT 2011-09-30 2012-11-05 FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE SAMT FÖRESKRIFTER FÖR BJÖRKFORS VATTENTÄKT Samrådsredogörelse Sammanställning av synpunkter under tidigt samråd 2011-09-30 Samrådshandlingar under

Läs mer

SKYDD AV NATUREN. Tillsyn i övrigt som gäller skydd av områden, djur- och växtarter, naturmiljön i övrigt, vilthägn eller allemansrätten

SKYDD AV NATUREN. Tillsyn i övrigt som gäller skydd av områden, djur- och växtarter, naturmiljön i övrigt, vilthägn eller allemansrätten 2013-09-19 1 [6] Taxebilaga 1 SKYDD AV NATUREN av ansökan om tillstånd till verksamhet eller åtgärd som inte får utföras utan tillstånd enligt föreskrifter för natur- och kulturreservat eller vattenskyddsområde

Läs mer

Cisterner. Lagring och hantering av brandfarliga vätskor och andra flytande kemikalier

Cisterner. Lagring och hantering av brandfarliga vätskor och andra flytande kemikalier Cisterner Lagring och hantering av brandfarliga vätskor och andra flytande kemikalier December 2011 Den som lagrar eller hanterar brandfarlig vätska eller andra flytande kemikalier är ansvarig för att

Läs mer

Egenkontroll lantbruk

Egenkontroll lantbruk Egenkontroll lantbruk Egenkontroll är ett verktyg för att ha kontroll på hur verksamheten påverkar miljön. En bra egenkontroll ger förutsättningar för att tidigt upptäcka fel på utrustning och felaktig

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling

Laholms kommuns författningssamling Laholms kommuns författningssamling 2.8.1 A Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område, taxebilaga A Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2012-06-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Förslag till skyddsföreskrifter för Hova vattenskyddsområde

Förslag till skyddsföreskrifter för Hova vattenskyddsområde 1 (10) 2013-04-25 Förslag till skyddsföreskrifter för Hova vattenskyddsområde ALLMÄNT Nedan angivna föreskrifter gäller inom det skyddsområde som angivits på upprättad skyddsområdeskarta. Skyddsområdet

Läs mer

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...

Läs mer

Vägledning vattenskyddsföreskrifter

Vägledning vattenskyddsföreskrifter Miljösamverkan Skåne - Remissversion Vägledning vattenskyddsföreskrifter Syftet med vattenskyddsföreskrifter Innan föreskrifter för ett vattenskyddsområde tas fram krävs en noggrann riskinventering där

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Tillsyn på bilverkstäder 2006 Rapport nr 3/06 olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika mö Inledning Inom ramen

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Prövning av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna

Prövning av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna 1(10) Taxebilaga 1 Avgift för prövning och anmälan enligt denna taxebilaga betalas i form av en fast avgift (grundavgift) eller timavgift. en multipliceras med timtaxan genom att den faktiskt nedlagda

Läs mer

Skyltning inom vattenskyddsområde

Skyltning inom vattenskyddsområde April 2011 Skyltning inom vattenskyddsområde Syftet med skyltning av vattenskyddsområde Information för bilister och transportörer på det allmänna vägnätet Information för sjöfart och fritidsbåtstrafik

Läs mer

Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn

Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn!"""#$%&'()(*++(, $+!""#,) $-.+-/,, / $%&(* ($ $-,-. (.0 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN i övrigt

Läs mer

Bilaga 4 B till miljöavdelningens taxa Klassningsbilaga gällande tillsyn inom miljö- och hälsoskydd

Bilaga 4 B till miljöavdelningens taxa Klassningsbilaga gällande tillsyn inom miljö- och hälsoskydd AVGIFT ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN i övrigt över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5 ) efterlevs SKYDD AV NATUREN av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av

Läs mer

Taxa för Samhällsbyggnadsnämnden

Taxa för Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 014-01-1 (5) Taxa för Samhällsbyggnadsnämnden och Tillsynsnämnden Miljö Antagen av Kommunfullmäktige 69 014-11-7. Gäller från och med 015-01-01 Bilaga 1 prövningsavgifter enligt Miljöbalken 014-0-13

Läs mer

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion Anmälan om miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) För behandling av ärendet kommer uppgifterna registreras i Motala kommuns dokument- och ärendehanteringssystem.

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning

Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning Små avlopp Information till dig som vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra en befintlig anordning Om du vill anlägga ett nytt avlopp eller ändra din befintliga avloppsanordning ska du ta kontakt med

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2004-05-27, 95, att gälla fr o m 2004-07-01 Ändring antagen av kommunfullmäktige 2007-11-29, 170, 171, att gälla fr o m 2008-02-01 Lokala föreskrifter

Läs mer

Sidan 1 av 3. Datum. Från och med: Till och med: Sökande

Sidan 1 av 3. Datum. Från och med: Till och med: Sökande Sidan 1 av 3 Ansökan om att sprida bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt Gäller för yrkesmässig spridning enligt 14 paragrafen i Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

Lathund för tillståndsgivning/tillsyn inom vattenskyddsområde gällande kemiska bekämpningsmedel

Lathund för tillståndsgivning/tillsyn inom vattenskyddsområde gällande kemiska bekämpningsmedel Oktober 2011 Lathund för tillståndsgivning/tillsyn inom vattenskyddsområde gällande kemiska bekämpningsmedel Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att

Läs mer

LOKALA MILJÖFÖRESKRIFTER FÖR LUNDS KOMMUN. Antagna av kommunfullmäktige den 19 december 2002, 253.

LOKALA MILJÖFÖRESKRIFTER FÖR LUNDS KOMMUN. Antagna av kommunfullmäktige den 19 december 2002, 253. LOKALA MILJÖFÖRESKRIFTER FÖR LUNDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige den 19 december 2002, 253. 1 LOKALA MILJÖFÖRESKRIFTER FÖR LUNDS KOMMUN Lokala föreskrifter för Lunds kommun för att skydda människors

Läs mer

Lathund för tillsyn Spridning av växtnäringsämnen och slam inom vattenskyddsområde

Lathund för tillsyn Spridning av växtnäringsämnen och slam inom vattenskyddsområde April 2011 Lathund för tillsyn Spridning av växtnäringsämnen och slam inom vattenskyddsområde Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att hantera frågor.

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN 1. Administrativa uppgifter Företagets namn Org/persnr Tfn nr Adress Fastighetsbeteckningar Postadress E-postadress Söker gårdsstöd? Areal Total Åker Träda Bete Bedrivs verksamhet

Läs mer

1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Stödsökande

1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Stödsökande 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Stödsökande Ansvarig/Närvarande Org.nr/Pers.nr Gårdsnamn Adress Fastighet Företagsnamn Postadress Telefon nr. Mobilnr. Datum Tid E-post Anledning till inspektionen Rutininspektion

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Karlshamns kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön i Karlshamns kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 2002-11-28 Beslut: KF 109 2002-06-03 människors hälsa och miljön i Karlshamns kommun Med stöd av 9 kap. 7-8 och 10-13 miljöbalken (1998:808), 13,

Läs mer

Handledning till projekt Kemikaliehantering inom vattenskyddsområden

Handledning till projekt Kemikaliehantering inom vattenskyddsområden Handledning till projekt Kemikaliehantering inom vattenskyddsområden SYFTE Projektet behandlar kemikaliehantering inom vattenskyddsområden. Projektet är uppbyggt i flera delprojekt så att de deltagande

Läs mer

MOTALA KOMMUN. 03/KS 03491 KFS 2009:4 Ers KFS 2004:2 TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN INOM MILJÖBALKENS OMRÅDE

MOTALA KOMMUN. 03/KS 03491 KFS 2009:4 Ers KFS 2004:2 TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN INOM MILJÖBALKENS OMRÅDE MOTALA KOMMUN 03/KS 03491 KFS 2009:4 Ers KFS 2004:2 TAXA FÖR PRÖVNING OCH TILLSYN INOM MILJÖBALKENS OMRÅDE Antagen av kommunfullmäktige 2009-02-23, 24 gäller fr o m 2009-03-01. Taxa för prövning och tillsyn

Läs mer

Författningssamling GÄLLANDE BESLUT: LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN

Författningssamling GÄLLANDE BESLUT: LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN Ändrad 2007-02-20 Sida 1 (7) Senast reviderad: 2007-10-17 Senast reviderad av: Fredrik Bordahl Lokala föreskrifter GÄLLANDE BESLUT: LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN Antaget

Läs mer

Cisterntillsyn - Frågor & Svar

Cisterntillsyn - Frågor & Svar Cisterntillsyn - Frågor & Frågor och svar fr.o.m. hösten 2003 i anslutning till Miljösamverkans delprojekt Cisterntillsyn. Om inte annat anges har svaren lämnats av projektledaren i samråd med Projektgrupp

Läs mer

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning

Små vattenanläggningar. Vattenkvalité och provtagning Små vattenanläggningar Vattenkvalité och provtagning Varför är det viktigt? Vatten - vårt viktigaste livsmedel Dryck och matlagning/beredning (även rengöring och hygien) en förutsättning för att kunna

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Anmälan om ägarbyte

Läs mer

Välkomna till kurs- och upptaktsdag cisterntillsyn!

Välkomna till kurs- och upptaktsdag cisterntillsyn! Välkomna till kurs- och upptaktsdag cisterntillsyn! www.vgregion.se/miljo/miljosamverkan Projektledare Lasse Lind tel 0532-714 47, fax 0532-187 70 lind.lasse@telia.com Biträdande projektledare Cecilia

Läs mer

Beslut 2005-12-15. Beslut om skyddsområde samt föreskrifter om skydd för ytvattentäkten i Ljungsjön i Linköpings kommun.

Beslut 2005-12-15. Beslut om skyddsområde samt föreskrifter om skydd för ytvattentäkten i Ljungsjön i Linköpings kommun. Miljövårdsenheten Beslut 2005-12-15 sid 1 (8) 513-7275-02 Till enligt utsändningslista Beslut om skyddsområde samt föreskrifter om skydd för ytvattentäkten i Ljungsjön i Linköpings kommun. Med stöd av

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 1.2

Laholms kommuns författningssamling 1.2 Laholms kommuns författningssamling 1.2 Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Laholms kommun; meddelade av kommunfullmäktige den 29 april 2004, 62 1. Med stöd av 9 kap. 7-8

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, KYRKTÅSJÖ VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, KYRKTÅSJÖ VATTENVERK Bilaga - Förslag vattenskyddsområde Kyrktåsjö (6) 0-0-0 BILAGA RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, KYRKTÅSJÖ VATTENVERK. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) har

Läs mer

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ

LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖ 1 (4) Antagen av kommunfullmäktige den 27 mars 2002, 24 Dnr: 90/00-830 Reviderad av samhällsbyggnadsnämnden den 5 februari 2007, 10 Reviderad av kommunfullmäktige den 23 september 2009, 131 Dnr: 645/09-830

Läs mer

Lagar och föreskrifter

Lagar och föreskrifter Lagar och föreskrifter Det finns många lagar och författningar som syftar till att skydda miljön. För den yttre miljön är de viktigaste lagarna samlade i miljöbalken. I vissa fall anges detaljerade krav,

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling Utkast 2015-02-25 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel; beslutade den [datum] NFS 2015:[nr] Utkom från trycket den

Läs mer

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor Inspektionsrapport Dnr: 2015 4075 Sida 1 (5) 2015-06-26 Handläggare Charlotte Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 288 71 E-post: charlotte.larsson@stockholm.se Örnsbergs båtklubb Inspektionsrapport,

Läs mer

Sala kommun Kommunal författningssamling

Sala kommun Kommunal författningssamling Sala kommun Kommunal författningssamling Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön KFS 032 revision 01 REGLEMENTE ANTAGEN: 2011-08-29 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2011-09-01 ERSÄTTER: 342/2001,

Läs mer

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn

Till dig som har dricksvatten från enskild brunn 2009-07-06 1 (6) senast uppdaterad 2009.07.06 Till brunnsägare i Sigtuna kommun Till dig som har dricksvatten från enskild brunn Miljö- och hälsoskyddskontoret har genomfört en undersökning av dricksvattenkvaliteten

Läs mer

Sidan 1 av 4. Sökande. Datum. Från och med: Till och med: Samma som sökande (fyll dock i behörighetsnumret) Vem ska sprida ut bekämpningsmedlet?

Sidan 1 av 4. Sökande. Datum. Från och med: Till och med: Samma som sökande (fyll dock i behörighetsnumret) Vem ska sprida ut bekämpningsmedlet? Sidan 1 av 4 Ansökan om att sprida bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt Gäller för yrkesmässig spridning enligt 14 paragrafen i Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr E 00:3

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr E 00:3 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr E 00:3 Kf 50/2000 Ks/K 2000.10128 LOKALA FÖRESKRIFTER FÖR ATT SKYDDA MÄNNISKORS HÄLSA OCH MILJÖN Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och

Läs mer

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN FÖRKLARING TILL ANALYSRESULTATEN Karlskrona kommuns laboratorium Riksvägen 48 371 62 LYCKEBY tel. 0455-30 33 18 e-post: va-lab@karlskrona.se - 1 - INLEDNING Detta dokument

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön för Sandvikens kommun, meddelade av kommunfullmäktige den 2 februari 2003.

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer