Tillsynssamverkan i Halland - Miljö. Vattenskyddsområden. - En vägledning för tillsyn!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillsynssamverkan i Halland - Miljö. Vattenskyddsområden. - En vägledning för tillsyn!"

Transkript

1 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Vattenskyddsområden - En vägledning för tillsyn! Juni

2 Denna handledning har tagits fram av projektgruppen som jobbat med vattenskyddsområden - vägledning för tillsyn, under hösten 2008 och våren Projektet har drivits i Tillsynssamverkan i Halland Miljös regi och sammanställning och slutlig redigering har Angelica Hunyor, projektledare för projektet ansvarat för. Följande personer har medverkat i projektgruppen Lisa Carlsson, Miljökontoret i Kungsbacka kommun Marianne Löfgren, Miljökontoret i Kungsbacka kommun Anders Bergh, Miljökontoret i Varbergs kommun Annika Håkansson, Miljökontoret i Falkenbergs kommun Bitte Rosén Nilsson, Samhällsbyggnadskontoret i Hylte kommun Tomas Sjöstedt, Miljökontoret i Halmstads kommun Anna-Carin Karlsson, Miljökontoret i Laholms kommun Angelica Hunyor, projektledare Tillsynssamverkan i Halland Miljö 1

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Läsanvisning Begreppsförklaring Egenkontroll Hot mot vattentäkter Näringsämnen Bekämpningsmedel Klorid i grundvatten Olja Hantering Tillsynsansvar Prioritering av tillsyns inom ett vattenskyddsområde Beredskap för olyckor i vattenskyddsområden Tillstånd/förbud/dispenser Att få en fastighet i vattenskyddsområde inskriven i fastighetsboken Vägledning tillstånd för oljecisterner inom vattenskyddsområde När krävs sekundärt skydd (invallning, dubbelmantling) av oljecistern inom vattenskyddsområde? Beslutspunkter och tillsynstips på cisterner inom vattenskyddsområden Vägledning - tillstånd för bekämpningsmedelsanvändning i vattenskyddsområden Beslutspunkter och tillsynstips för bekämpningsmedelsanvändning inom vattenskyddsområden Vägledning - tillstånd att sprida gödsel inom vattenskyddsområden Tillsynstips gödselhantering Vägledning - tillstånd att sprida bekämpningsmedel på golfbanor i vattenskyddsområden Beslutspunkter och tillsynstips för golfbanor inom vattenskyddsområden Vägledning tillstånd till upplag av skogsprodukter i vattenskyddsområden Beslutspunkter och tillsynstips för upplag av skogsprodukter Vägledning - tillstånd för täktverksamhet i vattenskyddsområden

4 16.1 Beslutspunkter och tillsynstips för täktverksamhet inom vattenskyddsområden Vägledning - tillstånd för schaktningsverksamhet i vattenskyddsområden Beslutspunkter och tillsynstips för schaktningsarbete inom vattenskyddsområden Vägledning - tillsyn av nedlagda deponier och fyllnadsmassor i vattenskyddsområden Tillsynstips för nedlagda deponier och fyllnadsmassor inom vattenskyddsområden Vägledning tillstånd för värmepumpar i vattenskyddsområden Beslutspunkter och tillsynstips för värmepumpar inom vattenskyddsområden Vägledning tillstånd avloppsanläggningar i vattenskyddsområden Beslutspunkter och tillsynstips för avloppsanläggningar inom vattenskyddsområden Vägledning tillstånd för väghållningsarbete i vattenskyddsområden Beslutspunkter och tillsynstips för vägunderhåll inom vattenskyddsområden Tranport av farligt gods Tillsynstips transport av farligt gods inom vattenskyddsområden Järnvägar inom vattenskyddsområden Tips på bra läsning Bilaga 1... Ansökan om tillstånd för hantering av växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde Bilaga 2... Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom... skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) Bilaga 3... Hantering av brandfarliga vätskor (eldningsolja, diesel m.m.) Bilaga 4... Du känner väll till de nya vattenskyddsområdena? Bilaga 5... Information till hemsidan Bilaga 6 - Broschyr till verkande och boende inom vattenskyddsområden

5 1. Inledning Tillsynssamverkan i Halland miljö har under hösten 2008 och våren 2009 arbetat med delprojektet skyddsområden för vattentäkter. Syftet med arbetet har varit att, gemensamt i Länet, ta fram ett vägledande dokument för tillståndsansökningar och underlagsmaterial för tillsyn av objekt inom vattenskyddsområden. Framtaget material har sammanställts till en tillsynshandbok. Syftet med skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden är att säkerställa ett tillräckligt skydd för vattentäkten, både på kort sikt och på mycket lång sikt. Målet är att vattnets kvalitet ska behållas eller förbättras. Begränsningarna fastställs genom en bedömning av både hur riskfyllda de reella och potentiella föroreningskällorna är och områdets sårbarhet och barriärförmåga. Bedömningen bör beakta konsekvenserna både av plötsliga och kontinuerliga utsläpp från föroreningskällor. Riktlinjerna kan eventuellt skilja sig mellan olika typer av skyddsområden och zonindelning bl.a. beroende av skyddskrav med hänvisning till hydrologi och geologi. 2. Läsanvisning Handboken är uppbyggd på kapitel, varje kapitel bygger på ett tillsynsområde inom vattenskyddsområdet. Kapitlen innehåller vägledning vid tillståndsansökningar, punkter att fundera på vid beslut och tillsynspunkter att ha med sig vid tillsynsbesök av olika objekt i ett vattenskyddsområde. 3. Begreppsförklaring Vägledningen är uppbyggd efter grundvattentäktens - och ytvattentäktens primära och sekundära skyddszon. Varje skyddszon är indelad i områden med genomsläpplig mark respektive svårgenomsläpplig mark. Med svårgenomsläpplig mark avses mark där det ovanför vattentäktens akvifär finns ett skikt av lera och/eller silt som har en mäktighet på minst 3 meter. Det kan ligga ytligt eller dolt av mer genomsläppliga jordlager. Med genomsläpplig mark avses mark där skikt av lera och/eller silt saknas eller där dessa skikt inte är tillräckligt mäktiga eller har okänd mäktighet och utbredning. 4. Egenkontroll Den som bedriver en verksamhet eller vidtar åtgärder som kan misstänkas påverka människors hälsa eller miljö är skyldig att bedriva egenkontroll enligt 26 kap. 19 MB. I detta ingår att ta reda på hur verksamheten påverkar skyddet av området och att förebygga olägenheter genom att planera sin verksamhet och i vissa fall, om tillsynsmyndigheten kräver det, lämna in kontrollprogram eller förslag på förbättrande åtgärder(se NV:s AR 2001:2 och handbok om egenkontroll 2001:3). Försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen, 2 kap 3-4 MB gäller alltid och krav kan alltid ställas utifrån hänsynsreglerna. 4

6 5. Hot mot vattentäkter 5.1 Näringsämnen Spridning av näringsämnen är något som är naturligt och ständigt pågår. Tillförsel sker på olika sätt i samband med verksamhetsutövning t.ex. spridning av gödsel och från boende inom ett vattenskyddsområde. Några av näringsämnen som sprids är kalium, fosfor och kväve. Det näringsämne som påverkar vattenkvaliteten mest är kväve, vanligtvis tas ju kvävet upp av växtligheten. Men vid överdosering av ämnet till naturen så skapas ett överskott. Kväve förekommer som nitrat eller nitrit i vattnet och ett överskott av ämnet medför inte bara att vattnet kan bli tjänligt med anmärkning utan också otjänligt, med det ökar också risk för vattenburen smitta. Är halterna av nitrit/nitrat över gränsen för otjänligt så finns det risk för methemoglobinemi, försämrad syreupptagning i blodet. Barn under ett år ska inte ges vatten med höga nitrat/nitrit halter då de är extra känsliga. Nitrit, NO2 Tjänligt med anmärkning 0,1 mg/l Otjänligt 0,5 mg/l Nitrat NO3 20 mg/l 50 mg/l Fluorid är naturligt förekommande i berggrunden och naturen. I ytvatten är fluoridhalterna vanligtvis låga medan de kan variera i grundvatten. Gränsvärdet för fluorid enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) är satt till 1,5 mg/l för otjänligt. Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2003:17) bedöms vattnet som otjänligt med anmärkning vid halter på 1,3 mg/l, p.g.a. risk för tandemaljfläckar. 5.2 Bekämpningsmedel Inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodlingar används många olika biologiska och kemiska ämnen för att kontrollera och bekämpa svampar, ogräs och insekter. Bekämpningsmedel (pesticider) har inom EU delats upp i växtskyddsmedel och biocider. Växtskyddsmedel används främst till att skydda växter och växtprodukter. Biocider kan bl.a. vara konserveringmedel, träskyddsmedel och medel mot skadedjur m.m. Kemikalieinspektionen är den myndighet som är ansvarig för godkännandet av bekämpningsmedel. Enligt SNFS (1997:2), Naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel, är det krav på anmälan för yrkesmässig hantering av bekämpningsmedel inom skyddsområden för vattentäkt. Lättrörliga ämnen ska inte användas utan en urfasning av lättrörliga ämnen ska alltid eftersträvas. Bättre produkter ska om möjligt alltid väljas i första hand. Bästa produktval gäller enligt produktvalsprincipen 2 kap 4 miljöbalken. Mer information om lättrörliga bekämpningsmedel finns även på Kemikalieinspektionens hemsida. Gränsvärdet för rester av bekämpningsmedel i dricksvatten enligt SLVFS 2001:30 Bekämpningsmedel totalt Gränsvärdet på flera ämnen som förekommer i samma prov 0,50 mg/l Bekämpningsmedel enskilda Gränsvärdet på ett enskilt ämne i ett prov 0,10 mg/l 5

7 5.3 Klorid i grundvatten När man mäter salt i grundvatten mäter man dess kloridhalt. Förhöjda kloridhalter i grundvattnet kan bero både på naturliga förhållanden eller av påverkan från människan. Vägsaltning, avfallsupplag eller avlopp kan vara några av orsakerna till förhöjda kloridhalter i grundvattnet. Bedömning av klorid i grundvatten Benämning Klorid (mg/l) Beskrivning Låg halt < 20 Måttlig halt Relativ hög halt Hög halt Risk för korrosionsangrepp Mycket hög halt >300 Risk för smakförändring Tabell hämtad från naturvårdverkets hemsida På naturvårdsverkets hemsida står att läsa - Kloridhalter i dricksvatten som överstiger 100 mg/l föranleder enligt Livsmedelsverket en tekniskt grundad anmärkning om risk för korrosionsangrepp. Om kloridhalten överstiger 300 mg/l tillkommer en estetiskt grundad anmärkning om risk för smakförändringar. 5.4 Olja En liter dieselolja kan förorena en liter dricksvatten. Oljeföroreningar kan bli kvar mycket lång tid i marken. Om ett utsläpp når grundvattnet kan detta leda till att dricksvattentäkten måste överges. Sanering av ett oljeläckage bör ske i samråd med markägare, vattentäktens huvudman, försäkringsbolag och tillsynsmyndigheten. 5.5 Hantering Med hantering aves enligt 14 kap 4 MB en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. 6. Tillsynsansvar Tillsynsansvaret av ett vattenskyddsområde ligger idag antingen på Länsstyrelsen eller på den kommunala nämnden. Grundregeln är att Länsstyrelsen har tillsynsansvar över de vattenskyddsområden i vilka de fattat beslut om vattenskyddsföreskrifter. Ansvaret över tillsynen på vattenskyddsområden kan dock delegeras av Länsstyrelsen till den kommunala nämnden efter överenskommelse. I de fall där kommunen beslutat om vattenskyddsföreskrifter faller ansvaret på kommunen. 6

8 7. Prioritering av tillsyns inom ett vattenskyddsområde Att prioritera tillsynen inom ett vattenskyddsområde är ingen enkel uppgift, det är dock inte alls ovanligt att en prioritering av vattenskyddsområden måste göras. Faktorer som bör ligga till grund vid en prioritering är bl.a. sårbarheten inom området. Underlagsmaterial till en sårbarhetsbedömning bör ha tagits fram i samband med inrättandet av vattenskyddsområdet. Man bör även undersöka antalet anslutna abonnenter inom det aktuella vattenskyddsområdet. Utifall att något skulle ske med vattentäkten bör man även ha undersökt om det finns ett reservalternativ. Vill du läsa mer om prioritering av tillsyn i vattenskyddsområden, se Västra Götalands handledningsdokument, Vattenskyddsområden fastställande och tillsyn Beredskap för olyckor i vattenskyddsområden Räddningstjänsten ansvarar för arbetet om en olycka sker. Vid händelse av olycka som kan påverka en vattentäkt finns Vattenkatastrofgruppen, VAKA som resurs. VAKA har tillgång till en dricksvattenexpert som kan svara på frågor och det finns även möjlighet till material och övrigt stöd. 9. Tillstånd/förbud/dispenser Principen för tillståndskrav är att tillstånd ska beviljas. Att inte ge tillstånd till sökt verksamhet skall vara lika ovanligt som att bevilja dispens för förbud. Tillståndet skall om det behövs vara förenat med lämpliga villkor och försiktighetsåtgärder, vilket vi ger exempel på i handboken. Visar det sig att medgivande av tillstånd till en verksamhet medför stora risker för området, så ska tillstånd inte medges utan ersättas med förbud. Det är lättare att förbjuda en verksamhet och sedan medge dispens. För mer läsning om tillstånd och dispenser hänvisar vi till naturvårdsverkets handbok 2003:6, kap Att få en fastighet i vattenskyddsområde inskriven i fastighetsboken Det är Lantmäteriet i kommunen som sköter inskrivning av fastigheter inom ett vattenskyddsområde till fastighetsboken. För att inskrivning ska ske behöver de beslut från Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med karta över det aktuella området. När beslut och karta lämnats till Lantmäteriet, så skrivs informationen om aktuell fatighet in i fastighetsboken. 7

9 11. Vägledning tillstånd för oljecisterner inom vattenskyddsområde Brandfarliga vätskor kan förorena dricksvattnet och därför måste särskilda skyddsföreskrifter upprättas. Oljeföroreningar kan stanna kvar i marken under mycket lång tid och om de skulle nå grundvattnet blir vattentäkten/dricksvattnet obrukbart. Om du upptäckt att din cistern har läckt är du skyldig att åtgärda läckaget, eventuella skador samt underrätta miljökontoret i din kommun. I följande stycken beskrivs grunderna för hantering av oljecisterner inom vattenskyddsområden utifrån Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenföroreningar vid lagring av brandfarliga vätskor, NFS 2003:24, NFS 2006:16 och NFS 2009:3. Naturvårdverkets krav är satta minimikraven för cisterner inom vattenskyddsområden. Ytterligare krav på oljecisterner kan ställas utöver minimikraven. Grundvattentäkter oljecisterner Primär skyddszon, genomsläpplig och svårgenomsläpplig mark Enligt naturvårdsverkets föreskrifter krävs en anmälan till den kommunala miljönämnden om du installerar en oljecistern på mer än 250 liter. Installationskontroll måste ske av ett ackrediterat företag. Nyinstallerade utomhuscisterner ska ha sekundärt skydd och även rörledningarna ska vara invallade. Skyddet ska rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens hela volym, och vara utformad så kontroll är möjlig. Befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar som kommer att omfattas av vattenskyddsområdet ska enligt NFS 2009:3 inga krav på sekundärtskydd ställas. Kontroller dock alltid vad som står i vattenskyddsföreskrifterna för aktuellt område, är det andra krav ställda genom föreskrifterna är det alltid de i första hand som gäller. För inomhuscisterner i pannrum eller dyl. så krävs det inte sekundärt skydd men golvbrunnar ska täckas, förses med krage eller tas bort. Om cisternen är installerad före 1990 ska besiktning ske vart 6e år om den är korrosionskyddad, är den inte korrosionskyddad ska besiktning ske vart 3e år. Sekundärt skydd som invallning krävs ej. Vid påfyllningsröret ska en skylt fästas med vattenskyddsområde av den som fått tillståndet. Sekundär skyddszon, genomsläpplig och svårgenomsläpplig mark Enligt naturvårdsverkets föreskrifter krävs en anmälan till den kommunala miljönämnden om du installerar en oljecistern på mer än 250 liter. Installationskontroll måste ske av ett ackrediterat företag. Nyinstallerade utomhuscisterner ska ha sekundärt skydd och även rörledningar ska vara invallade. Skyddet ska rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens hela volym, och vara utformad så kontroll är möjlig. Befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar som kommer att omfattas av vattenskyddsområdet ska enligt NFS 2009:3 inga krav på sekundärtskydd ställas. Kontroller dock alltid vad som står i vattenskyddsföreskrifterna för aktuellt område, är det andra krav ställda genom föreskrifterna är det alltid de i första hand som gäller För inomhuscisterner i pannrum eller dyl. så krävs det inte sekundärt skydd men golvbrunnar ska täckas, förses med krage eller tas bort. 8

10 Om cisternen är installerad före 1990 ska besiktning ske vart 6e år om den är korrosionskyddad, är den inte korrosionskyddad ska besiktning ske vart 3e år. Sekundärt skydd som invallning krävs ej. Vid påfyllningsröret ska en skylt fästas med vattenskyddsområde av den som fått tillståndet. Ytvattentäkt oljecisterner Primär skyddszon, genomsläpplig och svårgenomsläpplig mark Enligt naturvårdsverkets föreskrifter krävs en anmälan till den kommunala miljönämnden om du installerar en oljecistern på mer än 250 liter. Installationskontroll måste ske av ett ackrediterat företag. Nyinstallerade utomhuscisterner ska ha sekundärt skydd och även rörledningar ska vara invallade. Skyddet ska rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens hela volym, och vara utformad så kontroll är möjlig. Befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar som kommer att omfattas av vattenskyddsområdet ska enligt NFS 2009:3 inga krav på sekundärtskydd ställas. Kontroller dock alltid vad som står i vattenskyddsföreskrifterna för aktuellt område, är det andra krav ställda genom föreskrifterna är det alltid de i första hand som gäller. För inomhuscisterner i pannrum eller dyl. så krävs det inte sekundärt skydd men golvbrunnar ska täckas, förses med krage eller tas bort. Om cisternen är installerad före 1990 ska besiktning ske vart 6e år om den är korrosionskyddad, är den inte korrosionskyddad ska besiktning ske vart 3e år. Sekundärt skydd som invallning krävs ej. Vid påfyllningsröret ska en skylt fästas med vattenskyddsområde av den som fått tillståndet. Sekundär skyddszon, genomsläpplig och svårgenomsläpplig mark Enligt naturvårdsverkets föreskrifter krävs en anmälan till den kommunala miljönämnden om du installerar en oljecistern på mer än 250 liter. Installationskontroll måste ske av ett ackrediterat företag. Nyinstallerade utomhuscisterner ska ha sekundärt skydd och även rörledningar ska vara invallade. Skyddet ska rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens hela volym, och vara utformad så kontroll är möjlig. Befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar som kommer att omfattas av vattenskyddsområdet ska enligt NFS 2009:3 inga krav på sekundärtskydd ställas. Kontroller dock alltid vad som står i vattenskyddsföreskrifterna för aktuellt område, är det andra krav ställda genom föreskrifterna är det alltid de i första hand som gäller. För inomhuscisterner i pannrum eller dyl. så krävs det inte sekundärt skydd men golvbrunnar ska täckas, förses med krage eller tas bort. Om cisternen är installerad före 1990 ska besiktning ske vart 6e år om den är korrosionskyddad, är den inte korrosionskyddad ska besiktning ske vart 3e år. Sekundärt skydd som invallning krävs ej. Vid påfyllningsröret ska en skylt fästas med vattenskyddsområde av den som fått tillståndet. 9

11 11.1 När krävs sekundärt skydd (invallning, dubbelmantling) av oljecistern inom vattenskyddsområde? (kap 10, NFS 2003:24 och NFS 2009:3) Krävs sekundärt skydd enligt det aktuella vattenskyddsområdets egna föreskrifter? JA NEJ Är cisternen under regelbunden uppsikt i bostadshuset? NEJ JA Är cisternen installerad före 6 juni 1990? NEJ JA Är cisternen belägen i tertiär zon? NEJ JA Generellt krav på sekundärt skydd gäller inte befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar, installerade på en plats som vid tidpunkten för installation inte utgjorde vattenskyddsområde NFS 2009:3. Sekundärt skydd krävs. Undantag kan sökas, vanligtvis hos miljökontoret. Annars hos Länsstyrelsen. Sekundärt skydd krävs inte. Förelägg vid behov m.h.a kap 26 MB. 10

12 11.2 Beslutspunkter och tillsynstips på cisterner inom vattenskyddsområden Cisterner är ett av de vanligaste tillsynsobjekten i ett vattenskyddsområde. Befintliga cisterner kan i kommande vattenskyddsföreskrifter vara förbjudna. Då krävs att dispens söks. Det kan också vara inskrivet att anmälning krävs för befintliga cisterner. Titta noga i varje enskild vattentäkts föreskrifter vad som gäller. Är cisterner förbjudna inom den zon verksamheten sker? Var står cisternen? inomhus, utomhus, invallad eller nedgrävd? Finns invallning, tak, uppsamling vid påfyllningen? Ledningarna; hur går de? Är de nedgrävda? Arbetsfordon, byggnader och tankning Hur sker tankningen? Spilltråg eller liknande, finns det vid påfyllningen? Finns tillgång till absorptionsmaterial, länsar, eller andra uppsamlingsmöjligheter som täta dukar, liknande vid läckage eller påfyllningsrisker? Finns det risk för att cisternen kan bli påkörd ska den förses med ett påkörningsskydd. Är cisternen märkt med skylt om vattenskyddsområde? Kontroll och tillstånd Hur är cisternens kondition enligt besiktningsprotokollet? Vilket kontrollintervall behövs för framtiden? Efter att den återkommande kontrollen utförts ska kontrollrapporten hållas tillgänglig, tills att anordningen tas ur bruk. Ett tillstånd kan återkallas om: A) man bryter mot villkoren i tillståndet. B) cisternen blir underkänd vid kontroll. C) om man inte utför kontrollen av cisternen inom utsatt tid. D) om det uppkommit eller finns risk för att det uppkommer någon olägenhet av väsentlig betydelse som motverkar skyddsområdets syfte. Tips till föreläggande Cistern i bostadshus belägen i pannrum eller motsvarande som saknar sekundärt skydd ska ha synliga rörledningar och ska vara under regelbunden uppsikt. Om det finns golvbrunnar där cisternen är placerad ska dessa förses med krage, tas bort eller på annat sätt tätas. Rörledningar i byggnader får ej dras i eller under golv, utan ska förläggas väl synligt. - generellt krav på sekundärt skydd finns inte för cisterner installerade före 6 juni1990. Generellt krav finns inte heller för cisterner i panrum eller motsvarande i bostadshus och som är under regelbunden uppsikt oavsett när dessa installerats, se två fösta punkterna (tips till föreläggande). Inga generella krav finns för tertiär zon. Motiverat beslut krävs i varje enskilt fall. 11

13 Åtgärder vid utsläpp (t.ex. läckage från arbetsmaskiner, tankning m.m.) Vilka åtgärder kommer att vidtas vid utsläpp? All absorberingsutrustning och oljeförorenad mark skall klassas som farligt avfall. Vanligaste orsaken till läckage är stöld. Det är därför viktigt att förvara arbetsfordon, kemikalier och bränslemedel inlåsta. Tipsruta Krav på kontrollintervall. Vi ska vara restriktiva med att sänka intervallen, att sänka intervallen strider mot föreskrifterna. Brunnsskydd i form av krage eller annan tätning ska finnas. 12. Vägledning - tillstånd för bekämpningsmedelsanvändning i vattenskyddsområden Bekämpningsmedel har påträffats i många analyser av yt- och grundvatten. Det finns gränsvärden för bekämpningsmedel i drickvatten. Bekämpningsmedel som nått grundvattnet kan bli kvar under mycket lång tid. Grundvattentäkter bekämpningsmedel Primär skyddszon, genomsläpplig mark Användning av bekämpningsmedel bör inte tillåtas Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Bekämpning eller övrig hantering av kemiska bekämpningsmedel är oftast inte tillåten. Undantag bör kunna beviljas, dock ej för lättrörliga ämnen. Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel kan tillåtas. Tillstånd ges för 5 år i taget. Användning av lättrörliga bekämpningsmedel fasas ut d.v.s. tillstånd ges för t.ex. tre år. Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Användning av bekämpningsmedel kan tillåtas, oavsett rörlighet i mark. Tillstånd ges för 5 år i taget. Ytvattentäkter bekämpningsmedel Primär skyddszon, genomsläpplig och svårgenomsläpplig mark Användning av bekämpningsmedel bör inte tillåtas Sekundär skyddszon, svårtgenomsläpplig mark Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel kan tillåtas. Användning av lättrörliga bekämpningsmedel ska fasas ut d.v.s. tillstånd ges för t.ex. tre år. Sekundär skyddszon, genomsläpplig Användning av bekämpningsmedel kan tillåtas, oavsett rörlighet i mark. Tillstånd ges för 5 år i taget. 12

14 Har bekämpningsmedel använts under lång tid före vattenskyddsområdets bildande? Kontrollera i så fall att de substanser som använts ingår i den kontroll som kommunen gör på dricksvattnet. Om så inte är fallet bör provtagning på dricksvattnet och analys av aktuell substans ingå som underlag för tillståndsansökan Beslutspunkter och tillsynstips för bekämpningsmedelsanvändning inom vattenskyddsområden Sprucken lerjord eller tunna lerlager bör inte besprutas. Kemikalieintensiv odling, t.ex. potatis och andra odlingar med i snitt sex behandlingar eller fler per år, bör inte förekomma på infiltrationskänslig mark. Kan kräva omställning av odling och en utfasning av bekämpningsmedel kan få ta tid. Inga tillstånd till användning av bekämpningsmedel som innehåller lättrörliga ämnen (enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd 2000:7, tabell 1) om inte utredning för respektive bekämpningsmedel för den aktuella jordarten visar att bekämpningsmedlet kan användas (t ex Macro GV- modellen). Ett skyddsavstånd till öppna vattendrag/dammar ska vara minst 6 meter enligt naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Det är minimikravet, skyddsavståndet ska också baseras på de lokala förhållandena som topografi, väderförhållanden m.m. Tillstånd lämnas för en växtföljd (ofta 5 år) Mark utan matjordslager och vegetation bör inte behandlas med bekämpningsmedel (gäller främst annan mark än jordbruksmark). Vid behov ska villkor sättas upp om att transport inte får ske genom primär skyddszon. Ingen bekämpning får utföras mellan 1 november och 28 februari. Plan för minskad användning av kemiska bekämpningsmedel ska finnas. Hantering Påfyllning av spruta för bekämpningsmedel ska ske på biobädd eller tät platta för att förhindra eventuellt läckage till omgivningen. Vid kemisk bekämpning ska dosnyckel användas som riktvärde vid dosering. Bedömningen ska göras innan bekämpningen utförs. Förvaring av spruta för bekämpningsmedel ska ske på tät platta. Åtgärdsplan vid olyckor och läckage ska finnas. 13. Vägledning - tillstånd att sprida gödsel inom vattenskyddsområden Mångårig statistik över nitrathalt i en grundvattentäkt är en förutsättning för bedömning av lämpligheten att tillåta gödsling. Gränsen för god kemisk status enligt förslag till miljökvalitetsnormer för grundvatten går vid 50 mg/l. Observera att nitrathalter över 20 mg/l vanligen innebär att man tillämpar nitratreduktion i vattenverket trots att gränsen 50 mg/l inte överskrids. Detta är något som bör diskuteras med vattentäktens huvudman och den kollega som har tillsyn enligt dricksvattenförordningen. 13

15 Grundvattentäkter gödselspridning Mikrobiologiska risker Spridning av avloppsslam och flytgödsel bör inte tillåtas inom primärt skyddsområde om marken är genomsläpplig. Spridning kan tillåtas på svårgenomsläpplig mark i primärt skyddsområde om terrängförhållandena är sådana att ytavrinning inte kan ske mot vattentäkten. Nitrathalt i vattnen över 50 mg/l (miljökvalitetsnorm som ej får överskridas) Inget tillstånd till gödsling med kvävehaltig gödning! På svårgenomsläpplig mark kan eventuellt gödsling tillåtas trots höga nitrathalter i grundvattnet om det med rimlig säkerhet kan antas att de höga nitrathalterna kan härledas till annan, mer genomsläpplig, mark i tillrinningsområdet. Nitrathalt i råvattnet över 20 mg/l och ökande. Läckage av kväve får inte överstiga 30 kg N per ha och år som ett medelvärde för den brukade arealen inom vattenskyddsområdet. Kväveläckaget ska beräknas enligt SLUs beräkningsmodell (Aronsson H. och Torstensson G. 2004), publicerad i Ekohydrologi 78. Rapportering ska ske till miljö- och hälsoskyddskontoret årligen, senast den 1 mars. På svårgenomsläpplig mark kan eventuellt begränsning av gödselgivor utelämnas trots höga nitrathalter i grundvattnet om det med rimlig säkerhet kan antas att de höga nitrathalterna kan härledas till annan, mer genomsläpplig, mark i tillrinningsområdet. Nitrathalt under 20 mg/l eller nitrathalt över 20 mg/l men mindre än 50 mg/l och sjunkande. Ingen begränsning av gödselgivorna utöver vad som följer av jordbruksverkets generella regler. Ytvattentäkter gödselspridning Mikrobiologiska risker Spridning av avloppsslam och flytgödsel bör inte tillåtas i primärt skyddsområde. Problem med övergödning/algblomning av ytvattentäkt Överväg att inte tillåta eller kraftigt begränsa spridning av gödsel. Det är viktigt med val av gröda för att minska gödsling och minska risken för läckage. Inom vattenskyddsområden kan därför särskild växtföljd krävas. Radodlade grödor, t ex majs, potatis och grönsaker, med glest växttäcke under delar av växtperioden bör inte förekomma inom vattenskyddsområde. Vid kvävegödsling får de sammanlagda gödselgivorna inte överskrida den aktuella grödans behov. Spridning av handelsgödsel och stallgödsel regleras även i annan lagstiftning. Enligt EU:s nitratdirektiv får högst 170 kg totalkväve per ha och år spridas och enligt Jordbruksverkets föreskrifter får högst 22 kg fosfor/ha och år i genomsnitt under en femårs period spridas. Journal över genomförd spridning med typ av gödsel, gödselgiva, gödseln beräknade eller analyserade näringsinnehåll, spridningssätt och tidpunkt samt gröda ska finnas. 14

16 Grundvattentäkter gödselspridning Primär skyddszon, genomsläpplig mark Kvävegödsling till höstsäd får inte ske 1 augusti- 15 feb. Kvävegödsling av vall får inte ske 20 oktober till 15 februari. Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Kvävegödsling till höstsäd får inte ske 1 augusti- 15 feb. Kvävegödsling av vall får inte ske 20 oktober till 15 februari. Flytgödsel i primär skyddszon, Genom att tillåta användning av flytgödsel kan odlingen i primär skyddszon styras mot vallodling som ger ett bra skydd mot att föroreningar når ner i marken. Vid plan mark finns ingen risk för ytavrinning. Skyddsavstånd om 30 m längs fält som vätter mot vattentäkten ska hållas. Hänsyn ska tas till risk för haveri med gödseltunna och beredskap för eventuellt haveri ska finnas vid spridning inom primär skyddszon. Antalet körningar bör begränsas till 2 gånger per år. Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark Kvävegödsling till höstsäd får inte ske 1 augusti- 15 feb. Kvävegödsling av vall får inte ske 20 oktober till 15 februari. Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Kvävegödsling till höstsäd får inte ske 1 augusti- 15 feb. Kvävegödsling av vall får inte ske 20 oktober till 15 februari. Ytvattentäkter gödselspridning Risk för ytavrinning ska beaktas. Primär skyddszon, genomsläpplig mark Se grundvattentäkter Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Se grundvattentäkter Flytgödsel i primär skyddszon Se grundvattentäkter Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark Se grundvattentäkter Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Se grundvattentäkter 13.1 Tillsynstips gödselhantering Hänsyn ska tas till risk för haveri med gödseltunna. Antalet körningar bör begränsas till 2 gånger per år. Beredskap för haveri med flytgödseltunna ska finnas vid spridning inom primär skyddszon. 15

17 Gödsellagringsplats skall vara utformad på sådant sätt att läckage av näringsämnen inte kan ske till omgivande mark och vatten. Påfyllning av flytgödselbehållare och urinbehållare ska ske under täckning. Flytgödselbehållare och urinbehållare skall ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Läs mer i Förordningen(1998:915) om miljötillsyn i jordbruket, Vägledning - tillstånd att sprida bekämpningsmedel på golfbanor i vattenskyddsområden Lämpligheten att sprida bekämpningsmedel bedöms utifrån varje aktiv substans egenskaper och markbeskaffenheten på platsen. KEMI har en lista över substanser som bedömts vara lättrörliga. Rörligheten kan också beräknas med modellen Macro-GV. Den gör beräkningen utifrån det ytliga jordlagret, jordmånen, på platsen och tar inte hänsyn till egenskaper hos djupare liggande jordlager. Grundvattentäkter bekämpningsmedel på golfbanor Täta jordlager under golfbanan är fördelaktigt. Eventuellt spill eller utlakning av bekämpningsmedel från golfbanan leds då bort från vattenskyddsområdet med dräneringsvattnet. Primär skyddszon, genomsläpplig mark. Användning av bekämpningsmedel bör inte tillåtas Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Användning av lättrörliga bekämpningsmedel bör inte tillåtas. Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel fasas ut d.v.s. tillstånd ges för t.ex. tre år. Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel kan tillåtas. Tillstånd ges för 5 år i taget. Användning av lättrörliga bekämpningsmedel fasas ut d.v.s. tillstånd ges för t.ex. tre år. Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Användning av bekämpningsmedel kan tillåtas, oavsett rörlighet i mark. Tillstånd ges för 5 år i taget. Ytvattentäkter bekämpningsmedel på golfbanor Här är det dräneringsvattnet från golfbanan som är huvudproblemet. Täta jordlager är alltså inte till någon nytta. Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Användning av bekämpningsmedel bör inte tillåtas Primär skyddszon, genomsläpplig mark. Användning av lättrörliga bekämpningsmedel bör inte tillåtas. Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel fasas ut d.v.s. tillstånd ges för t.ex. tre år. Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel kan tillåtas. Tillstånd ges för 5 år i taget. Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Användning av lättrörliga bekämpningsmedel fasas ut d.v.s. tillstånd ges för t.ex. tre år. 16

18 Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark Användning av bekämpningsmedel kan tillåtas, oavsett rörlighet i mark. Tillstånd ges för 5 år i taget. Har bekämpningsmedel använts under lång tid före vattenskyddsområdets bildande? Kontrollera i så fall att de substanser som använts ingår i den kontroll som kommunen gör på dricksvattnet. Om så inte är fallet bör provtagning på dricksvattnet och analys av aktuell substans ingå som underlag för tillståndsansökan Beslutspunkter och tillsynstips för golfbanor inom vattenskyddsområden Ett skyddsavstånd till öppna vattendrag/dammar ska vara minst 6 meter enligt naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Det är minimikravet, skyddsavståndet ska också baseras på de lokala förhållandena som topografi, väderförhållanden m.m. Om andra bekämpningsmedel än de som angivits i ansökan ska användas ska detta anmälas till miljö- och hälsoskyddskontoret. Sprutan som används för bekämpning ska testas av certifierad testförare med godkänt resultat och med högst två års mellanrum. Bekämpning får inte utföras i förebyggande syfte, endast mot konstaterade angrepp. Vid kemisk bekämpning ska dosnyckel användas som riktvärde vid dosering. Bedömningen ska göras innan bekämpningen utförs. Förvaring av spruta för bekämpningsmedel ska ske på tät platta. Påfyllning av spruta för bekämpningsmedel ska ske på biobädd eller tät platta för att förhindra eventuellt läckage till omgivningen. Kemisk bekämpning av herbicider får inte utföras mellan 1 november och 28 februari. 15. Vägledning tillstånd till upplag av skogsprodukter i vattenskyddsområden Upplag av timmer, ved, flis, sågspån och bark ger ifrån sig naturliga ämnen som kan påverka en vattentäkt. Det handlar mer om lukt- och smakförändringar än om fara för hälsan, men det är illa nog. Framför allt kan fenoler som lakas ur barrved i kombination med klorering av dricksvatten ge vattnet mycket dålig smak. Grundvattentäkter skogsprodukter Primär skyddszon, genomsläpplig mark. Tillfälliga flisupplag eller tillfälliga timmer/vedupplag utan bevattning bör tillåtas endast om de förses med täckning. Intransport av skogsprodukter till området bör undvikas. Permanenta upplag bör inte tillåtas även om de täcks eftersom det medför att maskiner regelmässigt kommer att arbeta där. Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Tillfälliga flisupplag och tillfälliga timmer/vedupplag utan bevattning kan tillåtas i samband med avverkning inom vattenskyddsområdet. Intransport av skogsprodukter till området bör 17

19 undvikas. Permanenta upplag bör inte tillåtas eftersom det medför att maskiner regelmässigt kommer att arbeta där. Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark Tillfälliga flisupplag och tillfälliga timmer/vedupplag utan bevattning kan tillåtas i samband med avverkning inom vattenskyddsområdet. Intransport av skogsprodukter till området bör undvikas. Permanenta upplag bör inte tillåtas eftersom det medför att maskiner regelmässigt kommer att arbeta där. Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Flisupplag och timmer/vedupplag med eller utan bevattning kan tillåtas. Tillstånd till bevattning förutsätter att verksamhetsutövaren med rimlig säkerhet kan visa att bevattningsvatten inte i väsentlig grad kan läcka ner till grundvattnet. Ytvattentäkter skogsprodukter Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Tillfälliga flisupplag eller tillfälliga timmer/vedupplag utan bevattning bör tillåtas endast om de förses med täckning. Intransport av skogsprodukter till området bör undvikas. Permanenta upplag bör inte tillåtas även om de täcks eftersom det medför att maskiner regelmässigt kommer att arbeta där. Primär skyddszon, genomsläpplig mark. Tillfälliga flisupplag och tillfälliga timmer/vedupplag utan bevattning kan tillåtas i samband med avverkning inom vattenskyddsområdet. Intransport av skogsprodukter till området bör undvikas. Permanenta upplag bör inte tillåtas eftersom det medför att maskiner regelmässigt kommer att arbeta där. Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark Tillfälliga flisupplag och tillfälliga timmer/vedupplag utan bevattning kan tillåtas i samband med avverkning inom vattenskyddsområdet. Intransport av skogsprodukter till området bör undvikas. Permanenta upplag bör inte tillåtas eftersom det medför att maskiner regelmässigt kommer att arbeta där. Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark Flisupplag och timmer/vedupplag med eller utan bevattning kan tillåtas. Tillstånd till bevattning förutsätter att verksamhetsutövaren med rimlig säkerhet kan visa att bevattningsvatten som eventuellt infiltrerar till grundvattnet inte sekundärt kan ha någon betydande inverkan på ytvattentäkten Beslutspunkter och tillsynstips för upplag av skogsprodukter Arbetsfordon, byggnader, tankning och transporter Ska fordon ställas upp inom vattenskyddsområdet? Har fordonen slangbrottsventil och biologisk lättnedbrytbar hydraulolja? Ska arbetsbodar eller andra byggnader ställas upp inom vattenskyddsområdet? Ska tankning ske inom vattenskyddsområdet? Finns tillgång till absorptionsmaterial, länsar, eller andra uppsamlingsmöjligheter som täta dukar under fordon eller liknande? Hur är fordonens kondition för att undvika läckage? 18

20 Vanligaste orsaken till läckage är stöld. Det är därför viktigt att förvara arbetsfordon, kemikalier och bränslemedel inlåsta. Åtgärder vid utsläpp (t.ex. läckage från arbetsmaskiner, tankning m.m.) Vilka åtgärder kommer att vidtas vid utsläpp? All absorberingsutrustning och oljeförorenad mark skall klassas som farligt avfall. Tänk på att tillståndsansökan eller anmälan enligt miljöbalken också behövs. 16. Vägledning - tillstånd för täktverksamhet i vattenskyddsområden Det är vanligt att täktverksamhet ligger inom ett vattenskyddsområde. Om lagren till grundvattnet är mycket tjocka kan det diskuteras vidare drift av befintlig täktverksamhet. Det får då inte grävas djupare är 2 meter ovanför grundvattenytan. I fall där det är kortare avstånd till grundvattenytan bör täkten avslutas så snart som möjligt. Hur man skall efterbehandla en täkt inom vattenskyddsområde finns beskrivet i Naturvårdsverkets skrift Grustäkt över och under grundvattenytan. Detta bör alltid ske i samarbete med huvudmannen för vattentäkten. Efterbehandling skall utföras så snart det är möjligt. Återfyllning skall ske med minst en meter naturgrusmaterial. Morän, silt och lera får inte användas. Ovanpå täckningen bör man så långt som möjligt återskapa ett markskikt av tidigare omhändertaget avbanat material som innehåller organiskt material. Åtgärderna som kan komma att krävas måste alltid vara ekonomiskt motiverade för vattenskyddet. Att införa material för efterbehandlig utifrån täkten är alltid en risk i sig. Ny täktverksamhet inom vattenskyddsområde skall förbjudas. Grundvattentäkter täktverksamhet Primär skyddszon, genomsläpplig och svår genomsläpplig mark. Ny täkt inom primära zonen är förbjudet. Befintlig täkt bör avslutas så snart som möjligt. Sekundär skyddszon, genomsläplig mark Ny täkt inom sekundära zonen är förbjudet. Befintlig täkt bör avslutas så snart som möjligt. Sekundär skyddszon, svår genomsläplig mark Ny täkt inom sekundära zonen är förbjudet. Befintlig täkt bör avslutas på sikt. Ytvattentäkter täktverksamhet Primär skyddszon, genomsläpplig och svår genomsläpplig mark Ny täkt inom primära zonen är förbjudet. Befintlig täkt bör avslutas så snart som möjligt. Sekundär skyddszon, genomsläplig och svår genomsläpplig mark Ny täkt inom sekundära zonen är förbjudet. Befintlig täkt bör avslutas på sikt. 19

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö. Vattenskyddsområden. - En vägledning för tillsyn!

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö. Vattenskyddsområden. - En vägledning för tillsyn! Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Vattenskyddsområden - En vägledning för tillsyn! Juni 2009 0 Denna handledning har tagits fram av projektgruppen som jobbat med vattenskyddsområden - vägledning för

Läs mer

Krav på cisterner inom vattenskyddsområden

Krav på cisterner inom vattenskyddsområden Vattenskydd Krav på cisterner inom vattenskyddsområden Förvaring av diesel, eldningsolja, spillolja och andra miljö- och brandfarliga vätskor i markförlagda cisterner regleras i flera olika lagstiftningar.

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon

Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon April 2011 Lathund för tillsyn gällande arbetsfordon Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att hantera frågor. Förutsättningarna är olika i varje vattenskyddsområde

Läs mer

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun

Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun Skyddsföreskrifter för Tolleby vattentäkt, Tjörns Kommun BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken har kommunfullmäktige Tjörns kommun 2008-02-14 14 beslutat om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun.

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Jungs vattentäkt, Vara kommun. BESLUT Med stöd av 7 kapitlet 21 och 22 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Jungs

Läs mer

Västra Götalands läns författningssamling

Västra Götalands läns författningssamling Västra Götalands läns författningssamling Länsstyrelsen 14 FS 2011:41 Utkom från trycket den 1 juli 2011 Omtryck Länsstyrelsens i Västra Götalands län föreskrift om ändring i föreskrift 14 FS 2009:89 om

Läs mer

Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco

Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde. Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter Helen Eklund, Sweco Helgenäs och Edsåsens vattenskyddsområde Information om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter 2014-04-02 Helen Eklund, Sweco 1 Dagordning o Vattentäkten och befintligt vattenskyddsområde o Varför vattenskyddsområde?

Läs mer

Till dig som bor i ett vattenskyddsområde

Till dig som bor i ett vattenskyddsområde Till dig som bor i ett vattenskyddsområde ALLA VATTENSKYDDSOMRÅDEN HAR SPECIFIKA FÖRESKRIFTER SOM GÄLLER I RESPEKTIVE OMRÅDE Vatten är den naturresurs vi inte klarar oss utan. Det vatten som finns på jorden

Läs mer

Att verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta.

Att verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta. Att verka i ett vattenskyddsområde. - det här behöver du veta. Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta men vi klarar oss inte utan

Läs mer

Skydda dricksvattnet. Att bo och verka i ett vattenskyddsområde

Skydda dricksvattnet. Att bo och verka i ett vattenskyddsområde Skydda dricksvattnet Att bo och verka i ett vattenskyddsområde Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan avstå det mesta, men vi klarar oss inte utan vatten. Vattenskyddsområden finns

Läs mer

UPPLYSNINGAR ANGÅENDE VATTENSKYDD

UPPLYSNINGAR ANGÅENDE VATTENSKYDD UPPLYSNINGAR ANGÅENDE VATTENSKYDD I följande dokument finns upplysningar om t ex mål och syfte med vattenskydd samt upplysning om ersättning för intrång i pågående markanvändning och uppgift om vilken

Läs mer

Vindelälvsåsen skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde

Vindelälvsåsen skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde Vindelälvsåsen skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde 1 Allmänt Nedanstående föreskrifter gäller inom det skyddsområde som utmärkts på bifogad karta. Skyddsområdet är indelat i vattentäktszon samt primär,

Läs mer

Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk

Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk Ansökan om tillstånd inom Öresjö vattenskyddsområde - Jordbruk 1(6) Administrativa uppgifter Fastighet (Gårdscentrum) Person-/organisationsnummer Företagets/anläggningens namn Kontaktperson Postadress

Läs mer

Förslag till skyddsföreskrifter

Förslag till skyddsföreskrifter Sida 1(9) VATTENSKYDDSOMRÅDE GÄLLERÅSEN 2012-05-23 Förslag till skyddsföreskrifter Allmänna upplysningar i anslutning till skyddsföreskrifterna Miljöbalkens allmänna hänsynsregler I miljöbalkens 2 kap.

Läs mer

Hallands läns författningssamling

Hallands läns författningssamling Hallands läns författningssamling 1(8) Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för vattentäkten Ragnhilds källa på fastigheten Grimeton 5:17 i Varbergs

Läs mer

FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR IGELSTORP VATTENSKYDDSOMRÅDE, SKÖVDE KOMMUN

FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR IGELSTORP VATTENSKYDDSOMRÅDE, SKÖVDE KOMMUN 1 FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR IGELSTORP VATTENSKYDDSOMRÅDE, SKÖVDE KOMMUN Bilagan är uppdelad i två delar. I den första delen anges de skyddsföreskrifter som föreslås gälla inom Igelstorp vattenskyddsområde

Läs mer

Örebro läns författningssamling

Örebro läns författningssamling Örebro läns författningssamling Länsstyrelsen 18FS 2008:98 Utkom från trycket den 11 december 2008 Länsstyrelsens i Örebro län beslut om vattenskyddsområde och föreskrifter för ytvattentäkten Tisaren,

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för grundvattentäkterna Halsbråten och Stubbetorp i Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för grundvattentäkterna Halsbråten och Stubbetorp i Norrköpings kommun 1(6) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för grundvattentäkterna Halsbråten och Stubbetorp i Norrköpings kommun Nedan angivna föreskrifter, meddelade med stöd av 7 kap 21-22 miljöbalken (1998:808), gäller

Läs mer

SOL L EB RUNN VA TTENSK YDDSOMRÅ DE

SOL L EB RUNN VA TTENSK YDDSOMRÅ DE L ALINGSÅS KOMMUN SOL L EB RUNN VA TTENSK YDDSOMRÅ DE Tekniskt underlag till skyddsområde och skyddsföreskrifter BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE I ALINGSÅS KOMMUN KF 93 2004 06 23 Copyright Lantmäteriverket

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ULRICEHAMN VATTENSKYDDSOMRÅDE, ULRICEHAMNS KOMMUN Fastställda av kommunfullmäktige 2012-10-29 142 Med stöd av 7 kap 21 miljöbalken har kommunfullmäktige i Ulricehamn beslutat om

Läs mer

Reviderade föreskrifter för Strandskogen Röhälla vattenskyddsområde

Reviderade föreskrifter för Strandskogen Röhälla vattenskyddsområde Dokumentansvarig Håkan Lagesson, 0485-477 46 hakan.lagesson@morbylanga.se POLICY Beslutande 1(10) Beteckning Handbok Giltighetstid Aktualitetsprövning/revidering senast Dokumentkategori Övergripande styrdokument

Läs mer

Norrbottens läns författningssamling

Norrbottens läns författningssamling Norrbottens läns författningssamling Skyddsföreskrifter för Laukers vattentäkt i Arvidsjaurs kommun 25 FS 2012:28 A 21 Utkom från trycket den 26 oktober 2012 Beslutade av kommunfullmäktige i Arvidsjaurs

Läs mer

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffarna med lant- och skogsbrukare respektive övriga verksamhetsutövare den 22 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna

Läs mer

Västra Götalands läns författningssamling

Västra Götalands läns författningssamling Västra Götalands läns författningssamling Tanums kommun 14 FS 2010:120 Utkom från trycket den 26 februari 2010 Länsstyrelsens i Västra Götalands län tillkännagivande av Tanums kommun beslut om vattenskyddsområde

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun 1(6) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun Skyddsföreskrifterna gäller inom det område som angivits på upprättad skyddszonskarta. Vattenskyddsområdet

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för grundvattentäkten Kvarsebo i Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för grundvattentäkten Kvarsebo i Norrköpings kommun 1(6) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för grundvattentäkten Kvarsebo i Norrköpings kommun Nedan angivna föreskrifter, meddelade med stöd av 7 kap 21-22 miljöbalken (1998:808), gäller inom de skyddszoner

Läs mer

Förslag till skyddsföreskrifter Gullbranna Vattenskyddsområde

Förslag till skyddsföreskrifter Gullbranna Vattenskyddsområde Förslag till skyddsföreskrifter Gullbranna Vattenskyddsområde Följande skyddsföreskrifter är specifikt framtagna för grundvattentäkten i Gullbranna. Den övergripande tanken vid framtagandet har varit att

Läs mer

Planerade vattenuttag

Planerade vattenuttag Området Planerade vattenuttag Nuvarande råvattenförbrukning: 20 m³/dygn vinter och max 90 m³/dygn sommar. Planerat vattenuttag är detsamma som nuvarande uttag eftersom det inte bedöms finnas mer vatten

Läs mer

Hallands läns författningssamling

Hallands läns författningssamling Hallands läns författningssamling 1(6) Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Veinge vattentäkt på fastigheten Vessinge 1:8 i Laholms kommun; beslutade den

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ÖRSJÖ VATTENTÄKT, NYBRO KOMMUN

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ÖRSJÖ VATTENTÄKT, NYBRO KOMMUN Sida 1 av 5 SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR ÖRSJÖ VATTENTÄKT, NYBRO KOMMUN Länsstyrelsen i Kalmar län fastställde 1994 nedanstående skyddsföreskrifter för den kommunala vattentäkten i Örsjö (i de fall lagar, förordningar

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Ankomststämpel Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Sökande; den som avser utföra spridningen eller, efter skriftlig

Läs mer

Lathund för tillsyn gällande schaktningsarbeten samt täkt inom vattenskyddsområde

Lathund för tillsyn gällande schaktningsarbeten samt täkt inom vattenskyddsområde April 2011 Lathund för tillsyn gällande schaktningsarbeten samt täkt inom vattenskyddsområde Texten i denna lathund är allmänt hållen och tar upp olika exempel på regleringar och sätt att hantera frågor.

Läs mer

Välkommen till informationsmöte angående vattenskyddsområde. i Sörfjärden

Välkommen till informationsmöte angående vattenskyddsområde. i Sörfjärden Välkommen till informationsmöte angående vattenskyddsområde i Sörfjärden Dagordning Inledning Information om vattentäkten Varför upprättas vattenskyddsområden? Föreslagen utbredning av vattenskyddsområdet

Läs mer

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är

Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är Följande bilder är det bildspel som visades vid dialogträffen med boende den 28 november 2016 Skyddsföreskrifterna som diskuterades vid träffarna är ett första förslag och kommer sannolikt att förändras

Läs mer

Jönköpings läns författningssamling

Jönköpings läns författningssamling Jönköpings läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1551 Kungörelse av Länsstyrelsens beslut om skydd för grundvattentäkt i Skillingaryd, Vaggeryds kommun; 06 FS 2007:24 Saknr Ö12/07 Utkom från

Läs mer

Gotlands kommun Visby vattentäkter

Gotlands kommun Visby vattentäkter 1(7) Gotlands kommun Visby vattentäkter Förslag till skyddsföreskrifter Nedan angivna skyddsföreskrifter skall gälla inom skyddsområden som utmärkts på den bifogade skyddsområdeskartan. Skyddsområdet är

Läs mer

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka

Läs mer

Dalarnas läns författningssamling

Dalarnas läns författningssamling Dalarnas läns författningssamling Länsstyrelsen 20 FS 2008:86 Utkom från trycket den 1 juli 2008 Föreskrifter inom vattenskyddsområdet vid Sångån i Gagnefs och Leksands kommuner; beslutade den 12 april

Läs mer

RH08234. Tillsynssamverkan i Halland Miljö

RH08234. Tillsynssamverkan i Halland Miljö RH08234 Tillsynssamverkan i Halland Miljö SLUTRAPPORT Delprojektet vattenskyddsområden En vägledning för tillsyn! Ht2008- Vt2009 Denna slutrapport har tagits fram av projektgruppen som jobbat med vattenskyddsområden

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR TIKASKRUV (ORREFORS) VATTENTÄKT, NYBRO KOMMUN

SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR TIKASKRUV (ORREFORS) VATTENTÄKT, NYBRO KOMMUN Sida 1 av 5 SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR TIKASKRUV (ORREFORS) VATTENTÄKT, NYBRO KOMMUN Kommunfullmäktige i Nybro kommun fastställde 2009 nedanstående skyddsföreskrifter för den kommunala vattentäkten i Tikaskruv

Läs mer

Orup vattenskyddsområde

Orup vattenskyddsområde Orup vattenskyddsområde Allmänt Nedan angivna skyddsföreskrifter gäller inom Orup vattenskyddsområde, se karta nedan. Skyddsområdet är indelat i primär samt sekundär skyddszon. Där väg, järnväg, vattendrag

Läs mer

Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - Jordbruk

Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - Jordbruk Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde - Jordbruk Tillstånd krävs inom primär och sekundär skyddszon Sökande Namn: Person-/organisationsnummer Ev. företagets/anläggningens namn Kontaktperson om annan

Läs mer

BENSBYN. Skydd av grundvattentäkt. Skyddsföreskrifter och allmänna upplysningar. Fastställt 2006-05-18 Regeringsbeslut

BENSBYN. Skydd av grundvattentäkt. Skyddsföreskrifter och allmänna upplysningar. Fastställt 2006-05-18 Regeringsbeslut BENSBYN Skydd av grundvattentäkt Skyddsföreskrifter och allmänna upplysningar Fastställt 2006-05-18 Regeringsbeslut LULEÅ KOMMUN BESLUT INNEHÅLLSFÖRTECKNING VATTENSKYDDSOMRÅDE... 2 SYFTE MED SKYDDET...

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel; beslutade den 11 juni 2015 Utkom från trycket den 25 juni 2015

Läs mer

Vattenskyddsområde med föreskrifter för Åryd vattentäkt

Vattenskyddsområde med föreskrifter för Åryd vattentäkt Styrande dokument Senast ändrad 2014-06-17 Vattenskyddsområde med föreskrifter för Åryd vattentäkt Dokumenttyp Föreskrift Dokumentansvarig Planeringskontoret Dokumentnamn Vattenskyddsområde med föreskrifter

Läs mer

BILAGA 2 2012-015-182505-23 Vattenskyddsområde Gälleråsen

BILAGA 2 2012-015-182505-23 Vattenskyddsområde Gälleråsen Motiv till skyddsföreskrifter Petroleumprodukter Naturvårdsverkets allmänna råd I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör, för primär skyddszon, föreskrivas att hantering av petroleumprodukter inte

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun 1(7) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom skyddsområdet för ytvattentäkten Nedre Glottern, Norrköpings kommun Nedan angivna föreskrifter, meddelade med stöd av 7 kap. 21-22 miljöbalken (1998:808), gäller inom de skyddszoner

Läs mer

Samma föreskrift som i primär. zon. Samma föreskrift som i primär zon.

Samma föreskrift som i primär. zon. Samma föreskrift som i primär zon. Föreskrifter som presenterats i samrådsunderlaget Ändrade föreskrifter efter samråd Motivering till ändringar 1 Båttrafik 1 Båttrafik 1 Båttrafik Mängden bränsle som får finnas ombord på båt, inklusive

Läs mer

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd

Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd Skydd av dricksvattentäkter hur går det till? Lag, förordning och allmänna råd Halmstad 2009-04-01 Arne Joelsson Länsstyrelsen Hallands län Grundvatten av god kvalitet De regionala miljömålen innebär

Läs mer

ARJEPLOG KOMMUN Hornavan

ARJEPLOG KOMMUN Hornavan Skyddsföreskrifter och allmänna upplysningar sid 1 (13) ARJEPLOG KOMMUN Hornavan Skydd för ytvattentäkt Skyddsföreskrifter och allmänna upplysningar Skyddsföreskrifter och allmänna upplysningar sid 2 (13)

Läs mer

Dalarnas läns författningssamling

Dalarnas läns författningssamling Dalarnas läns författningssamling Länsstyrelsen 20 FS 2002:96 Utkom från trycket den 8 augusti 2003 Föreskrifter inom skyddsområde för grundvattentäkt Boda i Rättviks kommun; beslutade den 6 juni 2002.

Läs mer

03FS 2001:2 Utkom från trycket den 17 januari 2001

03FS 2001:2 Utkom från trycket den 17 januari 2001 1(8) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN ISSN 0347-1659 03FS 2001:2 Utkom från trycket den 17 januari 2001 Länsstyrelsens i Uppsala län föreskrifter om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter

Läs mer

03FS 2001:4 Utkom från trycket den 17 januari 2001

03FS 2001:4 Utkom från trycket den 17 januari 2001 1(8) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN ISSN 0347-1659 03FS 2001:4 Utkom från trycket den 17 januari 2001 Länsstyrelsens i Uppsala län föreskrifter om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter

Läs mer

03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990.

03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990. 1(5) Uppsala läns författningssamling LÄNSSTYRELSEN ISSN 0347-1659 03FS 1990:1 Utkom från trycket den 12 januari 1990. Kungörelse om vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för de kommunala grundvattentäkterna

Läs mer

Regler för vattenskyddsområde Lygnern-Fjärås bräcka

Regler för vattenskyddsområde Lygnern-Fjärås bräcka Regler för vattenskyddsområde Lygnern-Fjärås bräcka 1 DEFINITIONER AV BEGREPP Definitioner av begrepp, se bilaga 1. 2 VATTENTÄKTSZON Inom vattentäktszonen är all annan verksamhet än vattentäktsverksamhet

Läs mer

Information om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun

Information om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun Information om förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Östra Listerlandets vattentäkter, Sölvesborgs kommun Sölvesborg Energi ansvarar för kommunens allmänna vattenanläggningar, till

Läs mer

Skyddsområde samt föreskrifter om skydd för ytvattentäkten Hunn Beslut

Skyddsområde samt föreskrifter om skydd för ytvattentäkten Hunn Beslut Skyddsområde samt föreskrifter om skydd för ytvattentäkten Hunn Beslut Kommunfullmäktige 2015-08-26 B E S L U T Skyddsområde samt föreskrifter om skydd för ytvattentäkten Hunn Finspångs kommun 612 80 Finspång

Läs mer

Dalarnas läns författningssamling

Dalarnas läns författningssamling Dalarnas läns författningssamling Länsstyrelsen Föreskrifter inom vattenskyddsområdet vid Garpenbergs herrgård i Hedemora kommun; beslutade den 11 maj 2012. 20 FS 2012: Utkom från trycket den XX 2012 Länsstyrelsen

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens i Kronobergs län kungörelse om fastställelse av vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för Växjö kommuns grundvattentäkt på Bergaåsen

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) OBS: Tillstånd söks av den som ska utföra spridningen eller efter skriftlig överenskommelse

Läs mer

Tillståndsansökan för hantering av för grundvattnet skadliga ämnen inom vattenskyddsområde. Sökande. Fastighetsägare (om annan än den sökande)

Tillståndsansökan för hantering av för grundvattnet skadliga ämnen inom vattenskyddsområde. Sökande. Fastighetsägare (om annan än den sökande) Tillståndsansökan för hantering av för grundvattnet skadliga ämnen inom vattenskyddsområde Blanketten skickas till: Ulricehamns kommun Miljö och byggenheten 523 86 Ulricehamn Tillstånd krävs om ni hanterar

Läs mer

Västra Götalands läns författningssamling

Västra Götalands läns författningssamling Västra Götalands läns författningssamling Länsstyrelsen 14 FS 2011:7 Utkom från trycket den 1 april 2011 Länsstyrelsens i Västra Götalands län beslut om skyddsområde och skyddsföreskrifter för ytvattentäkten

Läs mer

Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx.

Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx. BILAGA 3 Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx. Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen

Läs mer

Utformande av skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden FÖRSLAG TILL NORMALFÖRESKRIFTER

Utformande av skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden FÖRSLAG TILL NORMALFÖRESKRIFTER 1 Utformande av skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden FÖRSLAG TILL NORMALFÖRESKRIFTER Vägledning för utformande av skyddsföreskrifter, mm har utarbetats av Länsstyrelsen i Dalarnas län. Länsstyrelse

Läs mer

Östergötlands läns författningssamling

Östergötlands läns författningssamling Östergötlands läns författningssamling Länsstyrelsen Serie A ISSN 1401-3665 Beslut om skyddsområde samt föreskrift om skydd för grundvattentäkten Högby i Mjölby kommun; 05 FS 2014:7 Utkom från trycket

Läs mer

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter Skyddsföreskrifter - Malmsjöåsens vattentäkter Telge Nät AB Tel vxl 08-553 220 00 Org.nr 556558-1757 Box 633 151 27 Södertälje Fax 08-553 222 04 Säte i Södertälje Besöksadress Holmfastvägen 31, Södertälje

Läs mer

HÅBOL GRUNDVATTENTÄKT

HÅBOL GRUNDVATTENTÄKT BILAGA 1 HÅBOL GRUNDVATTENTÄKT Förslag till skyddsföreskrifter Vänersborg 2003-07-03, Uppdragsnummer 1350993 FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR Nedan angivna föreskrifter skall gälla inom det vattenskyddsområde

Läs mer

Jönköpings läns författningssamling

Jönköpings läns författningssamling Jönköpings läns författningssamling Vetlanda kommun ISSN 0347-1551 Skyddsföreskrifter för ytvattentäkten Lindåsasjön i Vetlanda kommun; 06 FS 2009:206 Saknr Ö20/09 Utkom från trycket den 17 december 2009

Läs mer

Vägledning för miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun

Vägledning för miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-12-16 8 Mhn 147 Dnr: 2012 519 Vägledning för miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva maj 2008 10:4 SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR KOMMUNENS VATTENTÄKT PÅ MALMSJÖÅSEN Södertälje kommun förklarar med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken (MB) det område sommarkerats

Läs mer

Jönköpings läns författningssamling

Jönköpings läns författningssamling Jönköpings läns författningssamling Vetlanda kommun ISSN 0347-1551 Skyddsföreskrifter för Nye grundvattentäkt i Vetlanda kommun; 06 FS 2009:83 Saknr Ö15/09 Utkom från trycket den 12 oktober 2009 beslutade

Läs mer

ARJEPLOG KOMMUN Laisvall

ARJEPLOG KOMMUN Laisvall Skyddsföreskrifter och allmänna upplysningar sid 1(10) ARJEPLOG KOMMUN Laisvall Skydd för vattentäkt Skyddsföreskrifter och allmänna upplysningar Skyddsföreskrifter och allmänna upplysningar sid 2(10)

Läs mer

Vattenskyddsområde Kalix-Kälsjärv

Vattenskyddsområde Kalix-Kälsjärv Vattenskyddsområde Kalix-Kälsjärv Förslag till vattenskyddsföreskrifter med motiveringar INLEDNING Syftet med skyddsområdet och skyddsföreskrifterna är att förhindra sådan verksamhet som kan medföra risk

Läs mer

Så tar du hand om vattenskyddsområdet för Hyndevads ström. För en säker dricksvattenförsörjning i Eskilstuna kommun nu och i framtiden

Så tar du hand om vattenskyddsområdet för Hyndevads ström. För en säker dricksvattenförsörjning i Eskilstuna kommun nu och i framtiden Så tar du hand om vattenskyddsområdet för Hyndevads ström För en säker dricksvattenförsörjning i Eskilstuna kommun nu och i framtiden 1 Varför behövs vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter? Rent vatten

Läs mer

Botkyrka kommuns författningssamling ordn.nr. 8-3-1. Föreskrifter för Tullinge vattenskyddsområde

Botkyrka kommuns författningssamling ordn.nr. 8-3-1. Föreskrifter för Tullinge vattenskyddsområde Föreskrifter för Tullinge vattenskyddsområde 1 Föreskrifter för vattenskyddsområde med grundvattenbrunnar i Tullinge på fastigheterna Tullinge 20:1, 20:4 och 20:5 m. fl. i Botkyrka kommun, Stockholms län.

Läs mer

Infiltration av dagvatten från hårt trafikerade ytor bör undvikas.

Infiltration av dagvatten från hårt trafikerade ytor bör undvikas. Länsstyrelsen Länsstyrelsens röreskrifter om fastställelse av vattenskyddsområde med skyddsröreskrifter rör grundvattentillgången vid Frösundavik, Solna kommun; 01FS 1993:86 01-06:8 Utkom från trycket

Läs mer

BILAGA 5. Vattenskyddsområde Sibbarp grundvattentäkt. Varberg Vatten AB. Skyddsföreskrifter 2014-11-07

BILAGA 5. Vattenskyddsområde Sibbarp grundvattentäkt. Varberg Vatten AB. Skyddsföreskrifter 2014-11-07 BILAGA 5 Varberg Vatten AB Vattenskyddsområde Sibbarp grundvattentäkt Skyddsföreskrifter 2014-11-07 Skyddsföreskrifter för Sibbarp vattenskyddsområde Länsstyrelsens beslut Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken

Läs mer

Skyddsområden för grundvattentäkter

Skyddsområden för grundvattentäkter Skyddsområden för grundvattentäkter Dricksvatten av god kvalitet vill alla ha Förbättrat skydd för våra grundvattentäkter En av våra viktigaste naturresurser är tillgången till vatten för vår vattenförsörjning.

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för den kommunala vattentäckten Långasjön

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för den kommunala vattentäckten Långasjön Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller fr. o m: 2008-01-24 Beslut: Länsstyrelserna i Blekinge och Kronobergs län Upphävt beslut: 6 och 7 i Lokala hälsoskyddsföreskrifter för Karlshamns kommun,

Läs mer

kl. 13 30 15 00 Magnus Hesse, m, ordförande, Ulf Dahl, s Joakim Magnusson, c Leif Carlzon, kp ---

kl. 13 30 15 00 Magnus Hesse, m, ordförande, Ulf Dahl, s Joakim Magnusson, c Leif Carlzon, kp --- Plats och tid Bibliotekets grupprum, onsdagen den 23 september 2009, kl. 13 30 15 00 Beslutande Magnus Hesse, m, ordförande, Ulf Dahl, s Joakim Magnusson, c Ej tjänstgörande Leif Carlzon, kp Övriga folkvalda

Läs mer

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Möta är ett samverkansprojekt mellan länets 13 kommuner företrädda av miljökontoren samt Länsstyrelsen Östergötland. Maj 2009 Förvara kemiska produkter

Läs mer

Kommunfullmäktige i Kils kommun förslag till vattenskyddsföreskrifter för Nilsby grundvattentäkt i Kils kommun;

Kommunfullmäktige i Kils kommun förslag till vattenskyddsföreskrifter för Nilsby grundvattentäkt i Kils kommun; UTKAST Kommunfullmäktige i Kils kommun förslag till vattenskyddsföreskrifter för Nilsby grundvattentäkt i Kils kommun; Förslag till skyddsföreskrifter tillhörande vattenskyddsområde för Fryksta grundvattentäkt

Läs mer

VATTENSKYDDSOMRÅDE, FILIPSTADS KOMMUN

VATTENSKYDDSOMRÅDE, FILIPSTADS KOMMUN SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR NORDMARK VATTENSKYDDSOMRÅDE, FILIPSTADS KOMMUN Kommunfullmäktige i Filipstads kommun fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Nordmark grundvattentäkt i Filipstads

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Regler för dricksvatten och vattenverk

Regler för dricksvatten och vattenverk Reviderad november 2009 Regler för dricksvatten och vattenverk Information för den som hanterar eller producerar dricksvatten Miljö och hälsoskyddskontoret Kort om föreskrifterna för dricksvatten Från

Läs mer

Prövning Prövning av ansökan om dispens från föreskrifter för naturkulturreservat, naturminne och vattenskyddsområde som kommunen beslutat om

Prövning Prövning av ansökan om dispens från föreskrifter för naturkulturreservat, naturminne och vattenskyddsområde som kommunen beslutat om Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (7) Miljö- och hälsoskyddsavdelningen 2007-12-20 Bilaga 1 NATURVÅRD av ansökan om dispens från föreskrifter för naturkulturreservat, naturminne och vattenskyddsområde som

Läs mer

Vattenskyddsföreskrifter för Lyckebyån Definitioner

Vattenskyddsföreskrifter för Lyckebyån Definitioner Vattenskyddsföreskrifter för Lyckebyån Definitioner Med Tillsynsmyndigheten avses den eller de nämnder som skall fullgöra kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Huvudman för vattentäkten

Läs mer

Vattenskyddsföreskrifter för Visbys grundvattentäkter

Vattenskyddsföreskrifter för Visbys grundvattentäkter Regionfullmäktige 2015-03-30 1 (10) Bilaga 2 Vattenskyddsföreskrifter för Visbys grundvattentäkter 1 Allmänt Dessa föreskrifter gäller inom det vattenskyddsområde som angivits på bifogad skyddsområdeskarta.

Läs mer

Bilaga 2. Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)

Bilaga 2. Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) Bilaga 2 Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2) OBS: Tillstånd söks av den som ska utföra spridningen eller efter skriftlig

Läs mer

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn 1(8) Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN AVGIFT över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5

Läs mer

VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN

VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN VATTENSKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR SVARTTORP VATTENTÄKT I JÖNKÖPINGS KOMMUN Beslutade av kommunfullmäktige i Jönköpings kommun 2010-03-25 77 med stöd av 7 kap 21-22 miljöbalken. Vattenskyddsområdet för Svarttorp

Läs mer

Ansökan om tillstånd inom 1(6) Öresjö vattenskyddsområde Jordbruk

Ansökan om tillstånd inom 1(6) Öresjö vattenskyddsområde Jordbruk Ansökan om tillstånd inom 1(6) Öresjö vattenskyddsområde Jordbruk Administrativa uppgifter Fastighet (Gårdscentrum) Person-/organisationsnummer Företagets/anläggningens namn Kontaktperson Postadress Postnummer

Läs mer

FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR GALGBERGETS VATTENSKYDDSOMRÅDE, HALMSTADS KOMMUN

FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR GALGBERGETS VATTENSKYDDSOMRÅDE, HALMSTADS KOMMUN BILAGA 4: FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR GALGBERGETS VATTENSKYDDSOMRÅDE, HALMSTADS KOMMUN Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar länsstyrelsen i Hallands län om vattenskyddsområde för grundvattentäkterna

Läs mer