Kvalitetsenhetsarbetet vid IPL 2013: årsrapport

Transkript

1 Institutionen för psykologi och logopedi Kvalitetsenhetsarbetet vid IPL 2013: årsrapport 1. Allmänt Institutionen för psykologi och logopedi beviljades kvalitetsenhetsstatus och ett särskilt anslag för att säkerställa och vidareutveckla kvaliteten för undervisningen vid institutionen. Fr.o.m. början av 2013 har denna verksamhet koordinerats av en kvalitetsgrupp med representanter från institutionens lärarkår, administrativ personal, och studerande (både psykologi och logopedi). Detta har visat sig vara en bra lösning, och arbetet med flera parallella delprojekt som beskrivs nedan har framskridit planenligt. De huvudsakliga målsättningarna för båda ämnena har i år varit implementering av nya pedagogiska metoder, implementering av de nya kurserna och stoffmässig/substantiell förändring av redan existerande kurser. Omstruktureringen av utbildningsprogrammen har varit ganska omfattande för psykologins del, medan logopediprogrammet som startat först 2005 har genomgått mindre strukturella förändringar. Tack vare personalens universitetspedagogikkurs som dras av prof. Sari Lindblom-Ylänne (Helsingfors universitet) och ett lyckat höstseminarium med svenska experter har vi lyckats starta en spännande utveckling bland våra lärare med avseende på experimentering med nya examinationsformer. Därtill inleddes på hösten ett benchmarking-projekt med psykologioch logopedienheterna vid Göteborgs universitet som förväntas ge ett värdefullt tillägg till kvalitetsarbetet. Institutionen har även aktivt informerat om kvalitetsarbetet och dess resultat genom ÅA-allmänna seminarier, presentationer på Pedamässan och blogginlägg. 2. Projektets aktiviteter Samtliga delprojekt redovisas för i kapitel 2d. 2a. Möten, när och om vad IPL:s ledningsgrupp för kvalitetsarbetet har mötts cirka en gång i månaden under hela året för att planera och diskutera kvalitetsarbetet både på detaljnivå och gällande de stora

2 linjerna. Möten har också hållits regelbundet inom de olika delprojekten med involverade personer. På personalmöten för hela IPL, som ordnats cirka två gånger per termin, har arbetet med kvalitetsprojektet presenterats och diskuterats. En eller två representanter ur ledningsgruppen har därtill medverkat på de kvalitetsmöten som arrangerats av Lärcentret. 2b. Kurser/seminarier Som ett led i kvalitetsarbetet har IPL ordnat två publika seminarietillfällen med mål att dela med sig av de good practices som finns på institutionen och som utvecklats i och med statusen som kvalitetsenhet. Den ordnades ett kursutvärderingsseminarium och den ordnades ett seminarium med titeln Hur stöda avhandlingsarbetet effektiva avhandlingsstrategier. Seminarierna var öppna för alla intresserade vid ÅA och arrangerades i samarbete med Lärcentret. Föreläsningarna bandades in, och sändes via nätet i realtid. För detaljerade seminarieprogram, se bilaga 1. I september 2013 ordnades ett två dagar långt seminarium i Nagu för IPL:s personal med tyngdpunkt på pedagogiska metoder i undervisning och examination. Vid seminariet deltog inbjudna experter från Stockholm och Helsingfors, personal, doktorander, timlärare och studerande. Även IPL:s samarbetspartners i benchmarkingprojektet från Göteborgs universitet deltog (se kapitel 2d 4). Seminariedagarna byggdes upp kring föreläsningar och smågruppsarbeten. Rent konkret resulterade Naguseminariet i att många lärare direkt inledde arbetet med att applicera nya pedagogiska metoder i sina kurser, t.ex. fusklappmetoden och eget uppsatsrättande. För mer information om arbetet med pedagogiska metoder, se kapitel 2d 5. För seminariedagarnas program, se bilaga 1. 2c. Annan form av träffar för/med personalen Tack vare institutionens ringa storlek har inofficiella möten med involverade personer kunnat äga rum flexibelt och efter behov. 2d. Utvecklingsarbete, kartläggningar Under 2013 har IPL:s gemensamma fokus legat på utveckling av undervisnings- och examinationsformer. Utöver detta har både psykologin och logopedin haft mer ämnesspecifika projekt. Då man ser till hela kvalitetsarbetet har det mest omfattande projektet för psykologins del varit utveckling och omstrukturering av utbildningsprogrammet. Detta har inneburit att det under 2012 gjordes omfattande förändringar i examensstruktur och kursupplägg 16 helt nya kurser skapades medan 7

3 stycken genomgick omfattande förändringar. Dessa förändringar har under 2013 implementerats tillsammans med nya undervisningsmetoder. År 2012 låg logopedins fokus på utveckling och implementering av undervisnings- och examinationsformer, samt på utveckling av kontakten till talterapeuter som arbetar på fältet och handleder de kliniska praktikerna. Under 2013 har logopedin fortsatt utveckla kontakten till arbetsfältet samt fortsatt implementeringen av nya undervisnings- och examinationsformer. Gemensamt för båda ämnena år 2013 är att de förändringar som planerats under tidigare år nu har satts i rörelse. De nya arrangemangen utvärderas kontinuerligt och implementeringen kommer att fortsätta även under 2014 i enlighet med det planerade schemat. Utöver det redan nämnda har många mindre delprojekt pågått under 2013, arbetet med flera av dem har inletts redan tidigare år. Projekt, ansvarspersoner samt hänvisning till bilaga: Gemensamma för hela IPL: 2d 1. Uppdatering och vidareutveckling av kursutvärderingsinstrument Ansvarspersoner: amanuens Yasmin Nyqvist, kvalitetsassistenterna Fredrika Jansson och Alexandra Elsing Bilaga 2 2d 2. Lämplighetsbedömningen vid antagning till studier vid IPL förnyas Ansvarspersoner: PsK Tio Bäckblom och personalen vid IPL Bilaga 3 2d 3. Nya kurser vid IPL Ansvarspersoner: Personal och timlärare vid IPL Bilaga 4 2d 4. Benchmarking med Göteborgs universitet Ansvarspersoner: Ledningsgruppen för kvalitetsarbete vid IPL Bilaga 5 (levereras då vi fått feedback på rapporten från Göteborgs universitet) 2d 5. Universitetspedagogik Ansvarspersoner: Personal och timlärare vid IPL

4 Bilaga 6 2d 6. Alumniverksamhet Ansvarspersonen: ledningsgruppen för kvalitetsarbetet Bilaga 7 Psykologi: 2d 7. Utveckling av utbildningsprogrammet i psykologi med avseende på ökad kvalitetssäkring Ansvarspersoner: prefekt Matti Laine, amanuens Yasmin Nyqvist, samtlig personal vid psykologin samt inbjudna timlärare Bilaga 8 2d 8. Testanpassningsprojektet Ansvarspersoner: prefekt Matti Laine, PD Anna Soveri Bilaga 9 Logopedi: 2d 9. Utveckling av utbildningsprogrammet i logopedi: implementering av nya pedagogiska metoder och examinationsformer samt förändringar i kursinnehåll Ansvarspersoner: viceprefekt Susanna Simberg, samtlig personal vid logopedin samt inbjudna timlärare Bilaga 10 2d 10. Utveckling av handledarverktyg och ibruktagandet av dessa för talterapeuter på arbetsfältet som tar emot studerande på praktik Ansvarspersoner: viceprefekt Susanna Simberg, universitetslärare (fr.o.m. januari 2014 tillförordnad professor) Pirkko Rautakoski, universitetslärare Leena Tuomiranta, fil.kand. Greta Wistbacka, fil.kand. Mirjam Edman och fil.kand. Fredrika Jansson Bilaga 11 2e. Publikationer, riktlinjer, andra skriftliga produktioner År 2013 har följande skriftliga dokument framställts inom kvalitetsprojektet:

5 Benchmarkingrapport (under arbete) Lärarens feedbackblankett Lärarens kursdagbok Poster, Utredning och behandling i en mångkulturell kontext Opiskelijapalaute järjestelmän kehittäminen prezi.com/719tk5idi0yl/opiskelijapalaute-jarjestelman-kehittaminenpsykologian-ja-logopedian-laitos-aboakademi/?auth_key=20d8162b4a20cb d210816d6952cd8c5f3&kw=v iew-719tk5idi0yl&rc=ref Logopedi: verksamhetshandbok anuari2013uppdatreradjuli2013.pdf Logopedi: Praktikhandbok Logopedi: Revidering av praktikdokument Psykologipraktik: formulär för inledande samtal mellan praktikant och praktikantansvarig Psykologipraktik: instruktioner för utvecklingssamtal med praktikanter från Åbo Akademi Psykologpraktik: Inlärningsdagbok 2f. Informationsverksamhet Mässor, presentationer Handledarroller och handledarens uppgifter del 1 den Inom ramen för kursen höll prefekt och professor Matti Laine en presentation under namnet Att handleda en doktorand några tankar. Presentationen kan ses på Lärcentrets hemsida ( Finlands studentkårers förbunds möte den Kvalitetsassistent Katarina Kiiskinen höll den 20.4 en presentation om enhetens kursutvärderingssystem på SYL:s möte i Åbo. Presentationen Opiskelijapalaute järjestelmän kehittäminen är tillgänglig på den webbaserade presentationstjänsten Prezi.

6 Pedamessut, ÅA:s och TY:s pedagogiska mässa i Åbo den Aktuellt inom utveckling av undervisningen. En gemensam mässa för personal och studerande vid Åbo Akademi och Turun Yliopisto. IPL:s kvalitetsassistenter Greta Wistbacka och Katarina Kiiskinen presenterade kvalitetsarbetet på IPL under en session med rubriken När teori möter praktik. Enhetens studerande Alexandra Elsing och Fredrika Jansson deltog med en poster om den nya kursen Utredning och behandling i en mångkulturell kontext. Handledarträff för talterapeuter , Helsingfors Under handledarträffen presenterades logopediprogrammet med speciellt fokus på de kliniska praktikperioderna som hör till utbildningen. På träffen deltog 12 talterapeuter från Nyland. Samtidigt fick också talterapeuterna på fältet en uppdatering om vad som för tillfället var på gång vid ämnet. Lärarbloggen IPL har under året bidragit med inlägg i Åbo Akademis lärarblogg: 13.5 om mångkultur i studierna (Yasmin Nyqvist), om kvalitativ examination med anledning av Naguseminariet (Fredrika Jansson och Alexandra Elsing) och 3.12 om alternativa examinationsformer, mer exakt om fusklappsystemet ur lärarsynvinkel (Petra Grönholm- Nyman). Meddelanden från Åbo Akademi Den 24 maj ingick en artikel om IPL:s mångkulturkurs i universitetstidskriften MfÅA. Artikeln Utbildning med tolk kan läsas elektroniskt här: 2g. Beslut, tillsatta grupper De lärargrupper enligt expertisområde som tillsattes föregående läsår, har med små justeringar fortsatt att samarbeta. Arbetet intensifierades under kvalitetsseminariet i Nagu där grupperna diskuterade pedagogiska metoder och examinationsformer ur sitt specialområdes synvinkel. Grupperna är detta läsår fyra till antalet: klinisk psykologi, neuropsykologi, forskningsmetodik och logopedi. En grupp tillsattes också för logopedins självevaluering under hösten Den bestod av viceprefekt Susanna Simberg samt studerande Camilla Wennström och Anna Englund.

7 2h. Övrigt Ämnet logopedi har deltagit i ett treårigt EU-projekt Network for Tuning Standards and Quality of Education Programmes in Speech and Language Therapy/Logopaedics across Europe (NetQues): a multilateral academic and professional network under åren Projektets huvudsakliga syften har varit att: definiera akademiska och professionella profiler för talterapeuter inom EU beskriva syften och lärandemål för utbildning som ger behörighet att arbeta som talterapeut identifiera generella och ämnesspecifika kompetenser som en nyutexaminerad talterapeut måste ha för en säker och effektiv yrkesutövning förmedla exempel på god praxis inom talterapeututbildning Ett nyckelbegrepp i sammanhanget är kompetens, som inom ramen för EQF (European Qualifications Framework for Lifelong Learning) definieras som uppvisad förmåga att använda kunskaper, färdigheter och personliga, sociala och/eller metodologiska förmågor i arbete, studier och i professionell och personlig utveckling. I NetQues rapporten finns det benchmarks för talterapeututbildningen i Europa och profiler för talterapeututbildningar i Europas olika länder. Rapporten är tillgänglig på projektets hemsida: 3. Auditeringsarbetet och dokumentation av ämnena Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH) kommer att utföra en auditering av utbildningarna vid Åbo Akademi under de kommande åren. Varje examensinriktad utbildning ska då göra en självevaluering över sin kvalitetshantering beträffande högskolans samtliga grundläggande uppgifter. ÅA:s toppenheter ombads pilotera detta och sedan vara goda exempel för övriga utbildningar vid ÅA. Logopedins självevaluering är för tillfället under arbete och för psykologins del kommer detta arbete att ske under Logopedins verksamhetshandbok ska uppdateras under år 2014 (innehåller också SWOT-analys). Den 2013 uppdaterade versionen finns bakom länken: 4. Verksamhetsplan för år 2014 Under 2014 fortsätter projektets styrgrupp att träffas och koordinera kvalitetsarbetet vid IPL. Kvalitetsarbetets största och kontinuerliga satsning har varit reformen av enheternas

8 undervisning, ett arbete som fortsätter även nästa år, då nya kurser, undervisningsmetoder och examinationsformer introduceras och utvärderas och psykologins nya examensstruktur körs in. Här kan också nämnas den mera övergripande satsningen på att införa ett genusperspektiv i undervisningsprogrammet som en följd av benchmarkingprojektet med Göteborgs universitet. En kurs om mångfald i det kliniska arbetet planeras till hösten Syftet med kursen är att studerande skulle få bättre insikter i bemötande av klienter med avseende på kulturell mångfald och genusfrågor. Under 2014 kommer psykologin att genomföra det auditeringsarbete som logopedin utförde hösten Två seminarier, öppna för Åbo Akademis personal, förverkligas år 2014 i samarbete med Lärcentret. Våren 2014 ordnas ett seminarium om examinationsformer där lärare som gått den institutionsanpassade modulen i universitetspedagogik delar med sig av sina erfarenheter. Hösten 2014 ordnas ett seminarium om genus och mångfald i samband med att arbetet med att få in dessa aspekter i undervisningsprogrammet intensifieras. Eftersom 2014 blir det sista året med kvalitetsenhetsstatus, planerar IPL också ett större avslutningsseminarium under hösten 2014 som gärna får förverkligas i samarbete med syskonenheten Handelshögskolan. I och med att universitetet för närvarande står vid ett vägskäl och blir tvunget att fatta beslut som leder till stora förändringar, finns det nu mer än någonsin skäl för kvalitetsenheterna att dela med sig av sitt kunnande för att bidra till att Åbo Akademi även i framtiden förblir ett högkvalitativt universitet. Samarbetet med Åbo universitet i nätverket Turku School of Behavioral Science fortsätter. År 2014 ordnas den första gemensamma kursen på engelska, en grundkurs i socialpsykologi. Kursen ordnas på höstterminen och är öppen för samtliga huvudämnesstuderande och utbytesstudenter. Kursen ingår som en obligatorisk del i psykologistuderandes kandidatexamen. Den förväntas därmed ge upphov till kännbara synergieffekter, förtäta samarbetet mellan universiteten och öka utbudet av engelskspråkiga kurser. Förhoppningsvis kan kursen bli ett bestående element i undervisningsprogrammen. Arbetet med att utveckla ämnenas praktik fortsätter, för psykologins del fortskrider arbetet med en heltäckande praktikhandbok samt en databas över praktikplatser på ämnets hemsida. Logopedin kommer att fortsätta ordna handledarträffar på olika orter i Svenskfinland. Under

9 våren 2014 planeras en första handledarträff på Åland. Planeringen av en handledarutbildning fortsätter. För testanpassningsprojektets del inleds de första testningarna i januari Hela datainsamlingsfasen och analysen beräknas vara färdig vid årsskiftet En kurs i företagsverksamhet planeras av logopediämnet under I dagens läge blir det allt vanligare för psykologer och talterapeuter att arbeta på den privata marknaden, och kunskap om statliga regelverk och företagsjuridik vore mycket matnyttig för studerande i bägge ämnen. Under 2014 planerar logopedin en yrkesförberedande kurs, med syftet att ge de studerande bättre förutsättningar då de kommer ut i arbetslivet och börjar arbeta i ett behandlingsteam. Logopedins pekplattsprojekt fortsätter under 2014, med workshopar under början av våren och provanvändning av pekplattorna i klinisk praktik. Mindre projekt som förverkligas under 2014 är en graduguide för ämnet psykologi samt en statistikguide som stöd i de forskningsinriktade kurserna.

10 Bilaga 1 Seminarier vid IPL 2013 Kursutvärderingsseminarium kursutvärdering vid IPL och HHÅA: Prefekt Matti Laine, IPL: Presentation av IPL:s kursutvärderingssystem Vice-prefekt Susanna Simberg, IPL: Hur motivera studerande att fylla i kursutvärderingar? Akademilektor Mira Karrasch, IPL: Psykologiska synpunkter på feedback i universitetsutbildningen Amanuenserna Emma Kallvik och Yasmin Nyqvist, IPL: Kursutvärderingsblanketten ur studieplanerarnas synvinkel Doktorand Benny Salo, IPL: Att sammanställa kursutväderingsresultat systematiskt och överskådligt Projektkoordinator Cecilia Lundberg: Erfarenheterna av pilotering och ibruktagande av kursutvärderingssystemet vid HHÅA Hur stöda avhandlingsarbetet - effektiva avhandlingsstrategier Ämnesansvariga, prefekt Matti Laine: Nya procedurer med pro graduavhandlingar i psykologi Akademilektor Katarina Alanko: Psykologins kandidatavhandlingar, skrivprocessen och hur den struktureras Akademilektor Pirkko Rautakoski: Presentation av logopedins avhandlingsprocedurer

11 IPL:s kvalitetsseminarium i Nagu Program Torsdagen den Avfärd med buss från Fabriksgatan 2, Åbo Ankomst till Nagu, kaffe, välkomsthälsning och inledning (prefekt Matti Laine och viceprefekt Susanna Simberg) Lärande-undervisning-examination Håkan Hult, professor i medicinsk pedagogik, Karolinska institutet Smågruppsarbeten i ämnesgrupper Benchmarking-grupp, övriga fortsätter med smågruppsarbete i ämnesgrupper Middag, bastu, fri samvaro Fredagen den Frukost 9.00 "Validity and reliability of assessment" Sari Lindblom-Ylänne, professor i universitetspedagogik, Helsingfors universitet Smågruppsarbeten: benchmarkinggrupp, övriga i blandade grupper, integrerat kaffe Lunch Universitetspedagogikarbete, övriga i blandade grupper, integrerat kaffe Avfärd med buss tillbaka till Åbo

12 Bilaga 2 2d 1. Uppdatering och vidareutveckling av kursutvärderingsinstrument Ansvarspersoner: amanuens Yasmin Nyqvist, kvalitetsassistenter Fredrika Jansson och Alexandra Elsing Syfte: Syftet med kursutvärderingsinstrumentet och lärarens feedbackblankett är att på ett relevant sätt utvärdera undervisningen vid IPL och att aktivera såväl studerande som lärare vid IPL till aktiv självreflektion gällande inlärning/undervisning. Vidare är kursutvärderingsinstrumentet ett hjälpmedel för att säkerställa att evidensbaserat stoff lärs ut på en pedagogisk högklassig nivå. Tillsammans ska lärarens feedbackblankett och kursutvärderingsinstrumentet även främja utvecklingen av undervisningen och kurserna. Syftet med det nya kursutvärderingsinstrumentet för studerande är även att rikta fokus mot kursens lärandemål och hur väl de uppnåtts. Vision: Formuläret fungerar som mätinstrument för förhållandet teori-praktik-evidens gällande undervisningen överlag. Man kan med instrumentets hjälp evaluera kursinnehållets kliniska koppling och stoffets evidensmässiga underlag. Med instrumentets hjälp kan man successivt samla in information/återkopplingsdata som kommer att ligga till grund för en fortlöpande innehållslig och pedagogisk planering. I början av varje kurs presenterar läraren föregående års kursfeedback och vilka förändringar som har skett, dessa är baserade på kursutvärderingsinstrumentet samt lärarens feedbackblankett. Nuläge: Kursutvärderingsinstrumentet: Den reviderade formen av kursutvärderingsinstrumentet har använts över ett år för att samla in data från kurserna och har i slutet av 2013 utvärderats av studeranden. En första utvärdering har skett på personalens kursfeedbackmöte i januari 2013 och nästa möte äger rum i februari Kursutvärderingsinstrumentet ges till studerande i slutet av varje kurs. Svarsprocenten ligger i vissa kurser på under 50 %, men IPL strävar efter att höja denna, bland annat genom att äldre studerande lär ut vikten av kursutvärderingen samt konstruktiva kommentarer till yngre studerande. I mars 2013 ordnade IPL ett kursfeedbackseminarium för den övriga personalen vid ÅA (se kapitel 2 b).

13 Lärarens feedbackblankett: Under 2013 togs Lärarens feedbackblankett i bruk. Syftet är att läraren efter att ha fått en sammanfattning av studerandes kursutvärdering skriver ner sina reflektioner om hur kursen fortlöpt, om studerandes kursutvärdering, och om vilka förändringar denne planerar utföra inför nästa kurs samt kommentarer till institutionen. Feedbackblanketten skickas till amanuensen. På detta sätt ges läraren möjlighet att reflektera över kursen och en kontinuerlig utveckling av kursen sker. Utvärdering av avhandlingshandledningen vid IPL: En e-blankett med syfte att utvärdera avhandlingshandledningen togs i bruk Denna är en utveckling av ett tidigare utvärderingsinstrument. Syftet är att samla in information om handledningens kvalitet för alla pro gradu-avhandlingar som slutförs, samt kontinuerligt från doktorsavhandlingarna. En rapport framställs med några års mellanrum för att skydda de svarandes identitet. E-blanketten kan läsas och besvaras på denna adress: : Fortsatt arbete med att utveckla insamlandet av kursfeedback från både lärare och studerande. Kursutvärderingsinstrumentet kommer att vidareutvecklas på basen av både feedbacken som gavs av studeranden och av benchmarking-samarbetet med Göteborgs universitet (se kapitel 2d 4).

14 Lärarens feedbackblankett Kursnamn: Lärare: Läsår och period: Datum: Lärarens reflektioner över hur kursen förlöpte samt kursfeedbacken: Förändringar som kommer att göras/inte kommer att göras på basis av kursfeedbacken: Lärarens meddelande till ämnet angående kursen, praktiska arrangemang, önskemål för kommande år etc. IPL jobbar kontinuerligt på att utveckla undervisningen till att bli så tillfredsställande som möjligt både ur lärarens och de studerandes perspektiv. Därför uppskattar vi stort att du tagit dig tid att svara på dessa frågor. Returadress: amanuens, Psykologi/Logopedi, Åbo Akademi, Fabriksgatan 2, Åbo eller per e-post

15 Bilaga 3 2d 2. Lämplighetsbedömningen vid antagning till studier vid IPL förnyas Ansvarspersoner: PsK Tio Bäckblom och personalen vid IPL Syfte: - efter. : 2012 vilket resulterat i en omfattande rapport med rekommendationer för antagningsförfarande. Aspekter av detta projekt har beaktats redan under antagningen i juni 2012 och juni Projektet slutfördes under Den 19 mars 2013 presenterade Bäckblom sitt arbete för personal vid IPL som är involverade i urvalsprocessen. 2014: Professor Pekka Santtila rapporterar om resultatet av Bäckbloms studie vid T j Rapporten beaktas i kommande studentantagning.

16 Bilaga 4 2d 3. Nya kurser vid IPL Ansvarspersoner: Personal och timlärare vid IPL Bakgrund: Inom ramen för undervisningsutvecklingen på ämnena har nya satsningar gjorts för att täcka in uppdagade brister på områden som är relevanta för utbildningarna. Dessa satsningar har resulterat i att ett flertal nya kurser skapats. Nuläge: De kurser som planerades och skapades år 2012 piloteras under år 2013 och Arrangemangen utvärderas kontinuerligt genom att samla in feedback av både studerande, lärare och personal. 2014: Fortsatt arbete med kursutvecklingen. Psykologi: Klinisk barn- och ungdomspsykologi 5 sp Arrangeras våren Ansvarig lärare: PsM Elin Melakari Målsättningar Kursen har som målsättning att ge kännedom om den kliniska barn- och ungdomspsykologins tillämpningsområden. Kursen ger fördjupad kännedom om olika psykiska störningar hos barn: hur de tar sig i uttryck och deras etiologier. Under kursen får de studerande bekanta sig med olika diagnostiska system och lär sig beakta hur utvecklingsnivå och kontext påverkar hur symptom uppfattas. Kursen ger insikter i anknytningens och familjens och nätverkets betydelse för psykopatologi. Kursen behandlar hur ett utrednings- och behandlingsärende handläggs i den kliniska verkligheten (ger en introduktion i vanliga utredningsmetoder) och tar också upp frågor kring barnskyddet. Under kursen behandlas centrala teoretiska begrepp och frågeställningar inom olika teoretiska inriktningar Emotioner 3 sp Arrangeras våren Ansvarig lärare: PsM Jan Antfolk Målsättningar Kursen bekantar studerande med vad emotioner är, hur olika emotioner hänger ihop och vilken betydelse de har för människans beteende. Under

17 kursen behandlas också de vanligaste emotionella störningarna Klinisk auskultering 3 sp Kursen arrangerades framgångsrikt för första gången våren För mer information om kursen, se årsrapporten Kursen arrangeras för andra gången våren Ansvarig lärare: FD Katarina Finnilä Målsättningar Målet med kursen är att - Ge inblick i psykologens praktiska yrkesutövning och psykologens yrkesroll i team och organisationer. - Ge en överblick av olika sorters psykologiska utredningar och interventioner. - Ge inblick i hur yrkesetiska och juridiska principer tillämpas i praktiken Evidensbaserad praxis och klinisk beslutsfattning 6 sp Kursen arrangerades för första gången hösten 2013 och utvärderas som bäst. Kursen arrangeras nästa gång hösten Ansvarig lärare: FD Katarina Finnilä Målsättningar Målet med kursen är att - Ge grundläggande baskunskaper i mänskliga beslutsfattningsprocesser som kan inverka på psykologens kliniska arbete och en förmåga att undvika beslutsfattningsfel i klinisk praktik. - Ge kunskaper i vad det innebär att arbeta evidensbaserat och hur man på bästa möjliga sätt förenar vetenskapliga forskningsresultat och det praktiska, kliniska arbetets krav både i psykologiska utredningar och i psykologisk behandling. - Ge grundläggande baskunskaper i psykometrik och en förmåga att korrekt tillämpa bakomliggande forskningsresultat för psykologiska test Psykologisk och psykofarmakologisk behandling: teori 6 sp Kursen, som är planerad i form av en omfattande boktentamen, har till dags dato tenterats av cirka 10 personer. Tentamen avläggs i form av flervalsfrågor. Arbetet med frågorna har varit ett av årets delprojekt och utvärdering och fortsatt arbete med frågorna pågår fortsättningsvis. Ansvarig examinator: professor Matti Laine Delprojektsansvariga: kvalitetsassistenter PsK Katarina Kiiskinen (t.o.m ) och PsK Alexandra Elsing (fr.o.m ). Målsättningar Denna kurs har som målsättning att efter de mera teoretiska kurser om klinisk psykologi som ingått i kandidatexamen att ge en fördjupning i olika typer av psykologiska behandlingstekniker, deras teoretiska sammanhang samt empiriska grund. Utöver psykologiska behandlingstekniker behandlas även psykofarmakologiska behandlingar, deras biologiska grund och

18 eventuella biverkningar, och deras integrering med psykologisk behandling. Kursen skall ge studerandena färdigheten att delta i de tillämpade kurserna i klinisk psykologi Centrala färdigheter i klinisk psykologi 1 3 sp Kursen har sin grund i två tidigare kurser vars innehåll nu slås ihop och utvidgas. Kursen arrangeras våren Ansvariga lärare: lektor Margaretha Hupa, professor Kenneth Sandnabba Målsättningar Kursen är uppdelad i tre mindre delar: Klinisk intervju 2 sp Sexualanamnestagning 0,5 sp Bemötande av mångfald i tillämpat kliniskt arbete 0,5 sp. Kursens målsättning är att ge kännedom om grundförutsättningarna för en lyckad klinisk intervju. I samband med kursen får studerande öva sig att intervjua genom att intervjua varandra inom fiktiva fall och genom att parvis intervjua om varandras sexuella historia. Inom kursen får studerande inblick i hur man använder sig av hypotestestning i intervjuer. Kursen bidrar till att studerande kan känna sig bekväma i mötet med patienter med sexuell problematik samt har beredskap att systematiskt utforska patientens nuläge och sexualhistoria. Under kursen får den studerande dessutom reflektera över samt medvetandegöra hur de yrkesmässiga färdigheterna kan påverkas av egen livsåskådning samt egna värderingar och attityder, och hur dessa kan ta sig i uttryck i interaktionen med klientens värderingar och attityder och kulturella bakgrund Centrala färdigheter i klinisk psykologi 2 3 sp Kursen har sin grund i en tidigare kurs vars innehåll nu omformas och utvidgas. Kursen arrangeras våren Ansvarig lärare: FD Katri Kanninen Målsättningar Denna kurs har som målsättning att efter de mera teoretiska kurser om klinisk psykologi som ingått i kandidatexamen ge en mera praktisk fördjupning i olika typer av psykologiska behandlingstekniker, deras teoretiska sammanhang samt empiriska grund. Utöver psykologiska behandlingstekniker behandlas även psykofarmakologisk behandling och dess integrering med psykologisk behandling. Kursen skall ge studerandena färdigheten att delta i de tillämpade kurserna i klinisk psykologi. Kursens målsättning är att studerande ska lära sig praktiska tekniker som kan tillämpas i psykologiska interventioner. Huvudbetoningen under kursdagarna ligger på att anpassa teorin till psykologens praktiska arbete genom klientsimulationer. På kursen ges inblick i transferensfenomen genom teori och träning. Skrivande och att ritande av kartor tillsammans med klienten introduceras och tränas. Kursen ger grund för att kunna arbeta med ett aktivt, samarbetsfokuserat och korttidsterapeutiskt tillvägagångssätt med relationell medvetenhet.

19 Utredning av vuxnas kognitiva funktioner och personlighet 4 sp Kursen har sin grund i två tidigare kurser vars innehåll nu slås ihop och utvidgas. Kursen ordnades hösten 2013 och utvärderas som bäst. Kursen arrangeras nästa gång hösten Ansvariga lärare: PsM Otto Waris, PsM Emilia Bergen Målsättningar Målet för kursen är att ge kännedom om allmänna förfaranden vid psykologiska utredningar samt att ge en första inblick i de vanligaste personlighetstesten och kognitiva psykodiagnostiska testen för vuxna. Deltagare administrerar och tolkar flera utredningsverktyg samt skriver utlåtanden på basis av dessa Utredning av barns och ungas kognitiva och socioemotionella utv. 4 sp Kursen har sin grund i två tidigare kurser vars innehåll nu slås ihop och utvidgas. Kursen ordnades hösten 2013 och utvärderas som bäst. Kursen arrangeras nästa gång hösten Ansvariga lärare: PsM Petra Boman, FD Katarina Alanko Målsättningar Målet för kursen är att ge kännedom om allmänna förfaranden vid psykologiska utredningar med barn, samt att ge en första inblick i de vanligaste test som används vid utredning av kognitiva funktioner och sociala färdigheter, samt en genomgång av de test som finns tillgängliga för utredning av emotionell utveckling. Deltagarna administrerar och tolkar flera utredningsverktyg samt skriver utlåtanden på basis av dessa. 11. Kliniska fenomen: psykos 2 sp Kursen planeras som bäst och arrangeras för första gången hösten Ansvarsperson: PsM Marianne Källström Kliniska fenomen: ångest och depression 2 sp Arrangeras våren Ansvarig lärare: lektor Margaretha Hupa Målsättningar Under kursen får studerande fördjupa sig i ångest- och depressionssyndrom, deras diagnostik, etiologier, och behandling. Kursen inleds med en litteraturtentamen som bekantar studerande med centrala begrepp och frågeställningar inom olika synsätt på ångest och depression. Kursen syftar till att ge studerande ett helhetsperspektiv på hur kultur, individ och sammanhang ger upphov till och påverkar ångest- och depressionssyndrom. Under kursen bekantar sig de studerande både med psykologiska och psykofarmakologiska frågeställningar samt olika behandlingars effektivitet

20 och evidens. Under kursen fördjupas och integreras kursens frågeställningar under föreläsningar, i grupparbeten och under slutseminariet Kliniska fenomen: personlighetsstörningar och beroende 2 sp Kursen arrangerades hösten 2013 och utvärderas som bäst. Kursen arrangeras nästa gång hösten Ansvariga lärare: professor Bettina von der Pahlen och docent Ghitta Weizmann-Henelius Målsättningar Kursen har som mål att studerande får kunskap i personlighetsstörningars och beroendes etiologier, diagnostik, diagnostiska metoder och behandling. Under kursen får studerande bekanta sig med olika behandlingsformer. Inom kursen får studerande också bekanta sig med hur behandling utformas då klienten lider av dubbeldiagnos (personlighetsstörning + beroende). Kursen ämnar ge studerande olika perspektiv på samhället och individen och hur interaktionen mellan dessa kan påverka personlighetsstörning och beroende Kliniska fenomen: ätstörningar och andra somatoforma problem 2 sp Kursen har sin grund i en tidigare kurs vars fokus nu förändras och utvidgas. Kursen arrangeras våren Ansvarig lärare: FD Monica Ålgars Målsättningar Kursen ämnar ge de studerande en djupare uppfattning om psykologiska störningar som tar sig i uttryck i eller gentemot kroppen. Kursen behandlar etiologi, utveckling, behandling och förebyggande av ätstörningar (anorexi, bulimi, hetsätningsstörning m.fl.). Ätstörningar och missnöje med kroppen diskuteras ur psykologiska, biologiska, evolutionära och kulturella perspektiv. Under kursen behandlas även somatoforma problem (konversionssyndrom, somatiseringsstörningar, hypokondri m.fl.). Kursen ämnar ge de studerande förståelse prevalensen, i deras etiologier, diagnostisering, och behandling. Under kursen får studerande bekanta sig med vilka psykologiska och psykofarmakologiska behandlingar som används och deras evidens om effektivitet. Kursen ger studerande förutsättningar att möta en klient med ätstörnings-, kroppsbilds- eller somatoform problematik på ett ändamålsenligt sätt Psykologisk behandling av barn: praktik 10 sp Kursen har sin grund i en tidigare kurs omfattningen utvidgas både innehållsmässigt och i antal studiepoäng. Kursen arrangeras våren Ansvarig lärare: FD Katarina Alanko Målsättningar Kursen har som målsättning att ge erfarenhet om barnpsykologisk behandling. Under kursen får studeranden lära sig att göra en intervju om

21 barnets utveckling och bakgrundsfaktorer med föräldrar och andra vuxna, samt samtala med barnet om situationen/svårigheterna och hur barnet ser på den. Studerandena planerar och genomför i par/grupp en behandling för den specifika problematiken, behandlingen kan vara t.ex. stödsamtal med barnet eller familjen/vårdnadshavarna, eller en beteendeintervention i skolsammanhang. Varje behandlingsbehov bedöms enskilt. På basen av sitt kliniska arbete skriver studerandena en sammanfattning på arbetet. Handledning är en kontinuerlig del av arbetet Arbets- och organisationspsykologi: praktik, Firman 10 sp Kursen arrangerades framgångsrikt våren På grund av specialiseringsnivån var deltagarantalet lågt. Kursen arrangeras nästa gång läsåret , och kursutvecklingen pågår fortlöpande, bland annat planeras ett samarbete med Handelshögskolan för att samla tillräckligt med deltagare. Ansvarig lärare: PsM Juha-Pekka Airo Målsättningar och innehåll: Målsättningen är att få fördjupad kunskap om området arbets- och organisationspsykologi både via teoretiska studier (seminarier och litteratur) och med praktik på fältet. Praktiken kommer att bestå av interventioner i utomstående organisationer under handledning. Logopedi Evidensbaserad praxis inom logopedi Kursen arrangerades andra gången hösten 2013 och utvärderas som bäst. Ansvarig lärare: docent Elisabeth Lindström Målsättningar och innehåll: Målsättningen med kursen är att den studerande blir insatt i grunderna för evidensbaserad praxis i allmänhet och inom logopedin i synnerhet. Efter avslutad kurs förväntas studerandena kunna: a) redogöra för grundläggande begrepp av vikt vid evidensvärdering b) söka och kritiskt värdera evidens för olika typer av logopedisk utredning och behandling Under kursen uppövas följande allmänfärdigheter: muntlig och skriftlig presentation samt litteratursökning Användning av pekplatta i logopedisk behandling Ansvarspersoner: Universitetslärare (fr.o.m. januari 2014 tillförordnad professor) Pirkko Rautakoski och FM, vikarierande universitetslärare Sofia Holmqvist Kursen pågår under hösten 2013 och våren Den består av ett gruppundervisningstillfälle och en workshop.

22 Målsättningar Kursens mål är att den studerande blir insatt i hur pekplattor kan användas i talterapi med olika klientgrupper. Efter avslutad kurs förväntas studerandena kunna använda pekplattor med klienter, kunna välja lämpliga applikationer för klientgruppen samt lära klienten och anhöriga att använda lämpliga applikationer. Dessutom tränas IT-färdigheter och informationssökning under kursen. Se kapitel 2d 9 för mer information om logopedins pekplatteprojekt. Gemensam kurs för psykologi och logopedi Utredning och behandling i en mångkulturell kontext 5 sp Målsättningar och innehåll: Kursens målsättning är att genom introducerande föreläsningar och praktiskt fältarbete under handledning göra studerande bekanta med de utmaningar man kan möta i arbetet som psykolog och talterapeut på ett mångkulturellt arbetsfält. Under kursen lär sig studerande att se och relatera till olika aspekter som bör tas i beaktande i en mångkulturell, yrkesinriktad verksamhet och speciellt i utredningssammanhang. De introducerande föreläsningarna syftar till att förbereda den studerande för att vid kursens slut kunna genomföra en tolkstödd testning av ett barn med mångkulturell bakgrund i grupp och kunna vidareförmedla resultatet under ett föräldrasamtal. I testningssammanhanget kontrolleras barnets språkliga status av logopedistuderandena och kognitions- och uppmärksamhetsproblematik och/eller beteendeproblematik av psykologistuderandena. Bakgrund: Via samarbetsnätverket Turku School of Behavioral Science har en fördjupad kurshelhet på 5 sp ämnad för både psykologi- och logopedistuderande vid Åbo Akademi och Åbo universitet skapats. Kursen tillmötesgår de behov som finns på fältet av praktisk erfarenhet och vetenskaplig kunskap om att arbeta med barn med mångkulturell och flerspråkig bakgrund. Kursen består av en räcka gästföreläsningar om relevanta ämnen samt en praktisk bit där studerande i team bestående av en logopedistuderande och en psykologistuderande enligt överenskommelse med daghem i Åboregionen arbetar tillsammans med barn med invandrarbakgrund. Kursen har plats för 20 studerande, med en kvot på fem från varje ämne. Kursen förverkligas på tre olika språk och studerande förväntas inneha grundkunskaper i såväl finska som engelska och svenska.

23 Nuläge: Kursen arrangerades framgångsrikt våren 2013 med sammanlagt 20 studerande från bägge ämnen och bägge universitet. På grund av höga tolkkostnader diskuteras nu kursens framtid och utvecklingsarbete görs för att skapa en mer ekonomiskt hållbar modell. Ansvariga koordinatorer: amanuens Yasmin Nyqvist och professor Pirjo Korpilahti (TY)

24 Bilaga 5 2d 4. Benchmarking med Göteborgs universitet Ansvarspersoner: Ledningsgruppen för kvalitetsarbete vid IPL Syfte och vision: IPL initierade år 2013 benchmarkingprojektet Kvalitetssäkring i undervisningen tillsammans med Logopedprogrammet och Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Projektet startades som ett delprojekt inom ramen för kvalitetsenhetsarbetet vid IPL. Syftet med samarbetsprojektet var att identifiera bästa praxis och få kollegial utvärdering av hur undervisningsmetoder och examination stöder arbetslivsfärdigheter och yrkeskompetens för psykologer och talterapeuter (i Sverige används yrkesbeteckningen logoped). Genom att jämföra vår verksamhet med våra svenska kollegers kan vi lära av varandra över ämnes- och nationsgränserna. Nuläge: Under det inledande mötet i Nagu ( ) där samtliga representanter från alla fyra enheter var närvarande kom man överens om att målet med benchmarkingsamarbetet var att utreda ett antal specifika teman och tillvägagångssätt som de olika enheterna fann intressanta. Rapporterna och utredningarna presenterades under ett möte i Göteborg ( ). 2014: Ett utkast till rapport över benchmarkingsamarbetet har sammanställts i januari och skickats till Göteborg för kommentarer. Den slutliga rapporten blir färdig under våren Resultaten och erfarenheterna av benchmarkingen presenteras under hösten 2014 för intresserade vid ÅA.

25 Bilaga 9 2d 8. Testanpassningsprojektet Ansvarspersoner: prefekt Matti Laine, PD Anna Soveri I enlighet med IPL:s anhållan om kvalitetsenhetsstatus i undervisning inleddes år 2013 ett finlandssvenskt testanpassningsprojekt som samtidigt betjänar både undervisningssyften (flera gradu-projekt, möjlighet för studeranden att få ytterligare testningserfarenhet som är en viktig klinisk färdighet) och universitetets tredje uppgift (det finns ett skriande behov av pålitliga finlandssvenska psykologiska test). Inom projektet samlas det in data för 7-8 respektive år gamla finlandssvenska skolbarn med de två mest vanliga kognitiva testbatterierna, nämligen WISC-IV och NEPSY-II. Som projektkoordinator fungerar postdoktoral forskare Anna Soveri som handleder fyra pro gradu-skribenter (psykologiestuderande) i projektet. Testanpassningsprojektet utförs i samarbete med Folkhälsan och Niilo Mäki-institutet (Jyväskylä universitet) och projektet har erhållit betydande tilläggsfinansiering från Kulturfonden och Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Projektet inleddes hösten 2013 med en översättning av testmaterialet från de finska och rikssvenska testversionerna samt med kontakter till de utlottade skolorna i hela Svenskfinland.

26 Ursprunglig forskningansökan: Anpassning av WISC-IV och NEPSY-II för elever i årskurs 1, 4 och 5 i finlandssvenska grundskolor Syfte Vid Åbo Akademi och i samarbete med Folkhälsan och Niilo Mäki Institutet, påbörjas ett forskningsprojekt med syfte att anpassa och skapa rekommendationer för tolkning av de psykologiska testen WISC-IV och NEPSY-II för finlandssvenska barn i årskurs 1, 4 och 5. Båda testen är de vanligaste arbetsredskapen när barn och ungdomar genomgår psykologisk bedömning i Finland. Testen används för bedömning av bl.a. skolmognad, ojämna färdigheter och eventuella inlärningssvårigheter. Svenskspråkiga test med frågor och gränsvärden anpassade för finlandssvenska barn saknas helt och för tillfället har psykologerna till sitt förfogande endast de finska eller de rikssvenska versionerna. För att kunna testa finlandssvenska barn på ett tillförlitligt sätt är det viktigt att ha tillgång till en finlandssvensk översättning av testen och data på finlandssvenska skolelevers prestationer på dessa test. Projektet är således inte bara viktigt med tanke på psykologernas arbete, utan även med tanke på att bristfälliga resultat och tolkningar kan leda till felaktiga slutsatser och att därmed tilldelas barnet inte det stöd eller rehabilitering och vård som barnet behöver och är berättigat till. Resultaten från undersökningen kommer att användas för att ta fram gränsvärden för de finlandssvenska versionerna av WISC-IV och NEPSY-II. Denna undersökning kommer även att resultera i pro gradu-avhandlingar för följande psykologistuderande: Sonia Delatte, Emma Lagerström, Lena Mård och Mikaela Steffansson. Vid Åbo Akademi leds projektet av forskardoktor Anna Soveri och professor Matti Laine. Testen Uppgifterna i testen mäter på ett mångsidigt sätt barnets kognitiva färdigheter och neuropsykologiska utveckling. Uppgifterna i WISC-IV mäter verbal förmåga, perceptuellt resonerande, arbetsminnets kapacitet och processeringshastighet. De uppgifter i NEPSY-II som ingår i denna studie mäter bland annat verbal förmåga, minne, inlärning och uppmärksamhet. Alla barn testas med båda testen.

27 Testutförande och deltagare Testningen utförs i ett antal slumpmässigt utvalda lågstadieskolor runtom i Svenskfinland under läsåret Som testledare fungerar alla ovan nämnda graduskribenter samt ett antal forskningsassistenter. Testningen tar cirka tre timmar, inkluderat en paus i mitten och i den mån det är möjligt är tanken att testningen utförs under barnets skoldag. Vid testtillfället förklaras syftet och testets gång för barnet, som även kommer att få tydliga anvisningar inför varje uppgift. Före själva testutförandet kommer vårdnadshavarnas tillåtelse att efterfrågas skriftligen och vårdnadshavarna ombeds även fylla i ett formulär med sådan bakgrundsinformation som är relevant för tolkningen av resultaten. Det totala antalet skolelever vi strävar efter att testa är 50 elever i åldern 7 år till 7 år och 4 månader och 50 elever i åldern 10 år 10 månader till 11 år 2 månader. Testresultat Testresultaten används endast för forskningsändamål. Alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt och endast forskarna har tillgång till individuella resultat och personuppgifter. De testade barnens föräldrar kommer att ha en möjlighet att få information om sitt barns testresultat efter att datainsamlingen och analysen är slutförda. Kontaktuppgifter Psykologistuderande Lena Mård e-post: lmard@abo.fi tfn: Handledare: Matti Laine, professor Eller Psykologistuderande Mikaela Steffansson e-post: msteffan@abo.fi tfn: Handledare: Anna Soveri, PsD Institutionen för psykologi och logopedi Åbo Akademi Fabriksgatan Åbo