Miljö- och byggnämndens exp.

Transkript

1 Miljö- o Byggnämnden Plats och tid Tekniska kontoren kl Beslutande Lotta Bergstrand (fp) ordförande, Arto Viitanen (mp) ers. för Ingemar Nygren (mp) v. ordf. Sven Frejd (c) Ulla Hjort (s) ordförande, 129 Göran Johansson (v) Lars Gabrielsson (fp) ers. för Ove Riggers (kd) Övriga deltagare Berit Lindström sekreterare Lars Norman förvaltningschef miljö- och bygg Bengt Östblom gatuchef, Marika Dahllöv miljöinspektör, 117 Jenny Nygren miljöinspektör, 117 Staffan Jansson miljöinspektör/biolog, 127 Utses att justera Justeringens plats och tid Sven Frejd Miljö- och byggnämndens exp kl Underskrifter Sekreterare Paragrafer Berit Lindström Ordförande Justerande Lotta Bergstrand Sven Frejd Organ ANSLAG / BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Miljö- och byggnämnden Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Datum för anslags nedtagande Miljö- och byggnämndens exp. Berit Lindström

2 Miljö- o Byggnämnden Mbn 112 Dnr: 10/212 Parkeringsförbud Skönvikshallen (östra sidan) Ärendet Omskrivning av gamla föreskrifter. Beslut Med stöd av 10 kap. 1 andra stycket och 3 trafikförordningen (1998:1276) föreskriver Säters kommun följande. 1 På vägen utanför Skönvikshallens entré från Jönshyttevägen till vägen mot Skönvikshallens parkering, östra sidan, får fordon inte parkeras. Dessa föreskrifter träder i kraft 1 juli 2010 och samtidigt upphävs trafiknämndens föreskrift

3 Miljö- o Byggnämnden Mbn 113 Dnr: 10/211 Parkeringsförbud Skönvikshallen (västra sidan) Ärendet Omskrivning av gamla föreskrifter Beslut Med stöd av 10 kap. 1 andra stycket och 3 trafikförordningen (1998:1276) föreskriver Säters kommun följande. 1 På vägen utanför Skönvikshallens entre från Jönshyttevägen till vägen mot Skönvikshallens parkering, västra sidan, får inte andra fordon än buss och taxi parkeras. Dessa föreskrifter träder i kraft 1 juli 2010 och samtidigt upphävs trafiknämndens föreskrift

4 Miljö- o Byggnämnden Mbn 114 Dnr: 10/221 Trafikmiljön vid campingen, Ljustern i Säter Ärendet Nytt ärende väcktes av Arto Viitanen gällande trafikmiljön utanför campingen vid sjön Ljustern. Beslut Miljö- och byggnämnden uppdra till beredningen att se över trafikmiljön vid campingen.

5 Miljö- o Byggnämnden Mbn 115 Delegationsbeslut trafikärenden, tiden tom Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 10/162, 10/170, 10/173, 10/172, 10/171 Dispens från lokal trafikföreskrift Ansökan om dispens från bestämmelser om högsta tillåtna bredd, Maserfrakt 10/168 Avstängning av gata under reperationsarbete av vägen Malmsteinsgatan mellan Ovangårdsvägen och Idrottsvägen 10/151 Beslut Miljö- och byggnämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut som förtecknas i protokoll av , 115.

6 Miljö- o Byggnämnden Mbn 116 Information, trafik A. Arbetet längs Torggatan utanför ICA är nästan klart. Slutbesiktning den 29 juni. Invigning fredag den 2 juli kl B. Slutbesiktning mitträcket Rv 70 Säter-Hedemora idag 17 juni. C. Farthinder har satts ut på Fogdegatan.

7 Miljö- o Byggnämnden Mbn 117 Dnr: 2009/54 Riktlinjer för enskilda avlopp Ärendet Enligt Dalarnas miljömål ska halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till användning av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Från Dalarnas miljömål under avsnittet ingen övergödning finns följande delmål och åtgärd som gäller enskilda avlopp: Delmål 5 Minskade utsläpp från avlopp Senast 2020 ska befintliga enskilda avloppsanläggningar i Dalarna ha en miljöbelastning i nivå med nya anläggningar. Åtgärd 9 Enskilda avlopp riktlinjer och information Kommunerna utarbetar gemensamma riktlinjer för prövning av enskilda avlopp och informerar, i samband med slamtömningsräkning, om skötsel och miljöhänsyn för enskilda avlopp senast På uppdrag av länets miljöchefer har en arbetsgrupp för enskilda avlopp arbetat under med att ta fram länsgemensamma riktlinjer i enlighet med ovanstående. Arbetsgruppen har bestått av representanter för länets miljökontor och länsstyrelsen. Riktlinjerna är framtagna för att fungera som stöd vid tolkningen av Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 om små avloppsanläggningar. Riktlinjerna behandlar bland annat det förhållningssätt som bör gälla vid bestämning av skyddsnivåer i enlighet med de allmänna råden. Ärendets handläggning Miljö- och byggkontoret har arbetat igenom de länsgemensamma riktlinjerna och anpassat de till de lokala förhållandena. Samtidigt har kontoret skrivit ner handläggningsrutiner och beslutsmallar. Beslut Miljö- och byggnämnden beslutar anta Riktlinjer enskilda avlopp med tillägget att stor restriktivitet ska gälla vid sluten tank vid nybyggnation, bilaga nr 1 och 2.

8 Bilaga nr 1 till MBN-protokoll , (7) Dnr 2009/ Riktlinjer enskilda avlopp Lagstiftning och andra styrdokument Miljöbalken Olika typer av förorenat vatten definieras som avloppsvatten. Spillvatten från hushåll är en typ av avloppsvatten. Spillvatten innehåller mikroorganismer, andra organiska ämnen och näringsämnen. Enligt miljöbalkens 9 kap 7 skall avloppsvatten avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. För hushåll inom verksamhetsområde för allmänt vatten och avlopp innebär ovanstående, enligt praxis, anslutning till det allmänna avloppsnätet. För de hushåll som inte har tillgång till allmänt avloppsnät ska avloppsvattnet renas i en enskild eller gemensam avloppsanordning. Enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) krävs det antingen en skriftlig ansökan eller anmälan till kommunens miljönämnd för inrättade eller ändring av avloppsanordning. Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2006:7 Allmänna råd är naturvårdsverkets tolkning av gällande lagstiftning och innehåller generella rekommendationer om tillämpning av lagar och regler. Naturvårdsverket nya allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) började gälla den 1 augusti Dessa allmänna råd (AR) bygger på att en avloppsanordning bör klara en viss funktion inte att den ska var utförd med en speciell teknik. Funktionskraven bör enligt de AR relateras till skyddsåtgärder på den enskilda anordningen som klarar en normal eller hög skyddsnivå när det gäller hälso- och miljöskydd. Dessutom finns grundkrav som alla anordningar bör klara. Det som lyfts fram tydligare i grundkraven i dessa AR mot tidigare, är möjligheten att kontrollera funktionen av avloppsanordningen. Bedömningen av skyddsnivå ska göras utifrån förutsättningar för området ifråga. I de AR så finns 6 kriterier uppräknade, där hög skyddsnivå bör gälla om ett eller flera av dessa kriterier är uppfyllda. Eftersom en skälighetsbedömning enligt 2 kap 7 miljöbalken alltid ska göras i det enskilda fallet kommer kraven enligt de AR främst att tillämpas vid nybyggnationer av avloppsanordningar eller då en avloppsanordning inte längre fungerar som det ursprungligen var avsett och därmed måste byggas om.

9 Bilaga nr 1 till MBN-protokoll , (7) Handboken (2008:3) Små avloppsanläggningar till de AR utkom i juli 2008 och är ett bra komplement till de AR och dessa riktlinjer i handläggningen av enskilda avlopp. Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (Vattenförvaltningen) År 2009 fastställs ett åtgärdsprogram för våra grundvatten, sjöar och vattendrag, utifrån krav i förordning (SFS 2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Detta åtgärdsprogram visar i vilka områden det är motiverat att prioritera åtgärder samt utifrån vissa kriterier, i de AR om små avloppsanordningar, ställa krav på hög skyddsnivå när det gäller miljöskyddet. Miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenmiljön MKN beskriver den lägsta godtagbara miljökvaliteten inom ett område och baseras för vattenmiljön på 4 kap i ovan nämnda förordning. Utgångspunkten för de kvalitetskrav som ska gälla är att tillståndet i vattnen inte försämras och att alla grundvatten, sjöar och vattendrag uppnår god status enligt åtgärdsprogrammet. Ytterligare information finns på Dalarnas miljömål Inom miljömålet Ingen övergödning finns följande delmål för enskilda avlopp: Senast år 2020 ska befintliga enskilda avloppsanläggningar i Dalarna ha en miljöbelastning i nivå med nya anläggningar. Till delmålet är nedanstående åtgärder kopplade: Enskilda avlopp riktlinjer och information (detta dokument en del av denna åtgärd) Enskilda avlopp riktad inventering (kopplad till vattenförvaltningen ovan) Strategiska dokument (exempel kommunal nivå) Lokala miljömål Verksamhetsområden för allmänt VA Skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden Översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser Strategier/riktlinjer för vatten och avlopp Riktlinjer Normal skyddsnivå miljö- och hälsoskydd För att uppfylla normal skyddsnivå enligt naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) måste avloppsanordningen uppfylla följande funktionskrav: Utsläppet av avloppsvatten får inte medverka till en väsentlig ökad risk för smitta eller annan olägenhet

10 Bilaga nr 1 till MBN-protokoll , (7) Hantering av restprodukter, från anordningen, som äger rum på fastigheten ska kunna skötas på ett hygieniskt acceptabelt sätt (kräver dock ansökan/anmälan enligt 15 kap miljöbalken) Vattensnåla armaturer ska användas vid nyinstallationer En reduktion på minst 90 % av organiska ämnen (mätt som BOD7) ska uppnås En reduktion på minst 70 % av fosfor (tot-p) Alla områden i kommunen omfattas av normal skyddsnivå bortsett från de områden som är utpekade som områden där hög skyddsnivå gäller. Hög skyddsnivå miljöskydd För att uppfylla hög skyddsnivå-miljöskydd, enligt naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7), måste avloppsanordningen utöver normal skyddsnivå ovan uppfylla följande: En reduktion på minst 90 % av fosfor (tot-p) När det gäller kväve så finns det ingen anledning att ställa sådana krav så länge som kraven inte ställs på de kommunala reningsverken (avvikelse från NFS 2006:7). Områden i kommunen som är aktuella för hög skyddsnivå miljöskydd redovisas i bilaga. Dessutom kan behovet finnas i det enskilda fallet på grund av lokaliseringen. En prövning i varje enskilt fall måste dock alltid ske. Hög skyddsnivå hälsoskydd Det kan finnas behov av att ställa hög skyddsnivå på hälsoskydd både i områden med normal och hög skyddsnivå när det gäller miljöskyddet. Hög skyddsnivå för hälsoskyddet innebär att: ytterligare skyddsåtgärder utöver den huvudsakliga reningen i anordningen vidtas. Exempelvis kan det finnas behov av att förbjuda vissa utsläpp, att göra utsläppspunkten mer svårtillgänglig, att öka anordningens robusthet eller att lägga till reningssteg som ytterligare reducerar föroreningsinnehållet, ökar uppehållstiden, utjämnar varierande flöden eller tar emot eventuellt bräddat vatten. Områden i kommunen som är aktuella för hög skyddsnivå hälsoskydd redovisas i bilaga. Dessutom kan behovet finnas i det enskilda fallet på grund av lokaliseringen. En prövning i varje enskilt fall måste dock alltid ske. Område där allmänt VA planeras I dagsläget finns inga områden i kommunen där allmänt VA planeras. Skulle sådana planer komma kan det bli aktuellt att ge tidsbegränsade tillstånd i dessa områden och även att hantera avloppen för befintliga hus med konstaterad olägenhet. Områden med gemensamhetsanläggningar I första hand ska anslutning ske till den gemensamma anläggningen om anläggningen har kapacitet för ytterligare belastning. Det krävs dock att föreningen som

11 Bilaga nr 1 till MBN-protokoll , (7) driver gemensamhetsanläggningen går med på det. Miljö- och byggnämnden har möjlighet att förelägga om anslutning till allmän avloppsanläggning men inte till enskild gemensamhetsanläggning enligt de rättsfall som hittills tagits upp. Slamavskiljare Diskussion bör alltid föras med den sökande om att installera en större våtvolym på slamavskiljarna framför allt om avloppssystemet har kemfällning som ökar slamvolymen. Argumenten för större slamavskiljare är att systemet klarar stötbelastningar bättre och ger bättre slamavskiljning då ökad volym ger längre uppehållstid. Infiltration Infiltrationsanläggning ska endast accepteras då området i fråga med god marginal klarar avståndet 1 meter från infiltrationsytan till högsta grundvattennivån och berg samt att markmaterialets siktkurva håller sig inom naturvårdsverkets referenskurva för lämplig kornsammansättning. Detta förutsätter dock att även andra aspekter när det gäller hälso- och miljöskydd är uppfyllda. En infiltration bedöms klara normal skyddsnivå både ur hälso- och miljösynpunkt. Ett tillstånd för infiltration med WC ansluten ska tidsbegränsas till 10 år. Markbäddar Markbäddar som utförs enligt god praxis, t.ex. pren eller Naturvårdsverkets faktablad 8147, och med en utloppspunkt lämplig ur hälsoskyddssynpunkt bedöms klara normal skyddsnivå (avvikelse från AR). Om markbädden är fosforavlastad eller utförs med sortering av toalettdelen (sluten tank eller torrtoalett) eller med efterföljande infiltration uppfylls kraven för hög skyddsnivå ur miljöskyddssynpunkt. Att installera en infiltration efter markbädden kan var ett alternativ för de som behöver en anläggning som klarar hög skyddsnivå men inte vill ha sortering av toalettdelen och heller inte vill ha tekniska lösningar med kemfällning. Markbäddar för WC ska byggas som täta markbäddar och förses med utloppsbrunn (minst 400 mm) som möjliggör provtagning på rinnande vatten (ingående rör i utloppsbrunn ska vara ett genomgående rör och ligga högre i nivå mot utgående). Vid markbädd med kemfällning ska krav på kontroll av sakkunnig, 1 gång per år, ställas i tillståndet. Rapporterna från den årliga kontrollen ska enligt krav i tillståndet förvaras på fastigheten för att kunna visas för tillsynsmyndigheten vid begäran. Ett tillstånd för markbädd med WC ansluten ska tidsbegränsas till 10 år. Anläggningens utformning ska säkerställa hälsoskyddet (se under rubriken hög skyddsnivå hälsoskydd). Minireningsverk En utsläppspunkt från minireningsverk ska alltid placeras/göras otillgängligt och ska ha någon form av efterbehandling innan det renade avloppsvattnet når större

12 Bilaga nr 1 till MBN-protokoll , (7) vattenområden. Krav på hur efterbehandlingen ska utformas avgörs av skyddsnivån ur hälsoskyddssynpunkt. Det är upp till den sökande att i ansökningshandlingarna visa, med underlag från oberoende utvärderingar, att minireningsverket klarar normal eller hög skyddsnivå ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Ett flertal anläggningar finns testade i projektet Bra små avlopp som Stockholm Vatten genomfört/genomför och i utvärderingsprojekt på länsstyrelsen i Västra Götaland. Krav på kontroll, 1 gång per år av sakkunnig, ska ställas i tillståndet. Rapporterna från den årliga kontrollen ska enligt krav i tillståndet förvaras på fastigheten för att kunna visas för tillsynsmyndigheten vid begäran. Ett tillstånd för minireningsverk med ansluten wc ska tidsbegränsas till 10 år. Anläggningens utformning ska säkerställa hälsoskyddet (se under rubriken hög skyddsnivå hälsoskydd). Efterbehandling Exempel på efterbehandling är: biofilterdike (för att minska risken för exponering av smittämnen kan den första delen göras mer svårtillgänglig eller täckas över). resorptionsdike (slutet dike) infiltration/markbädd (även en gammal anläggning kan fungera som efterbehandling) Vid efterbehandling i dike måste den eller de fastighetsägare som nyttjar diket för avvattning ge sitt samtycke dels för att det kan ligga på annans mark men också för att diket måste klara den ökade belastningen som avloppsvattnet ger. Läs mer om installation, reduktion och skötsel av efterbehandlingssteg på Sluten tank Till den slutna tanken får enbart WC-avlopp anslutas. Krav ska ställas på maximal spolvattenmängd/spolning på 2 4 liter från toaletten och minimivolym på 3 m 3 på den slutna tanken. Dessutom ska tanken vara utformad med nivålarm och manlucka för tömningen. Sluten tank accepteras för närvarande även vid nybyggnation om ingen annan lösning som säkerställer miljö- och hälsoskyddet kan ordnas. Stor restriktivitet ska dock gälla.

13 Bilaga nr 1 till MBN-protokoll , (7) Urin från urinsorterande system Urin får inte ledas till stenkista. Ska urinen ledas till infiltration ska infiltrationen bedömas och dimensioneras som om WC är ansluten dock kan slamavskiljare och slamtömning dimensioneras som BDT-avlopp. Eget omhändertagande av urin på fastighet kan tillåtas under förutsättning att spridning kan ske utan att olägenhet för människors hälsa eller miljön uppkommer. (kräver dock anmälan enligt 15 kap miljöbalken). Nedanstående punkter kan vara lämpliga att tänka på vid handläggning av och vid förfrågningar gällande ärende om spridning av urin: 1. Lämplig mark för spridning ska finnas på fastigheten. Det vill säga tillräcklig jordmån, jordtyp och växtlighet till exempel jordbruksmark, blommor, gräsmattor, trädgårds- och bärbuskar med mera, alltså inte skogsmark (då bärplockning inte kan bevakas). För grödor som äts råa (t ex sallad) bör det alltid gå minst en månad mellan spridning av urinen och skörd, dessutom bör urinen nedmyllas vid spridning om de ätbara delarna växer ovan mark. 2. Urinen ska spridas under växtsäsongen. 3. Urinen behöver inte spädas, vattna hellre separat. 4. Urin får inte spridas med sprinklers/vattenspridare. 5. Spridning av urin får inte ske i närhet av vattentäkt. 6. Spridningsområdet får inte ligga närmare sjöar och vattendrag än 25 meter. 7. För rengöring av toaletten skall endast miljöanpassade rengöringsmedel användas annars riskerar urinen innehålla giftiga ämnen. Urin till sluten tank för omhändertagande av kommunen (räknas som hushållsavfall) ska inte tillåtas om inte kommunen har ett uppbyggt system, se under Resurshushållning, då fastighetsägaren ändå måste ha ett system för fekaliefraktionen. Provtagning Vid misstanke om dålig funktion eller vid sådana återkommande driftproblem som kan innebära att anordningen inte uppfyller ställda krav, kan provtagning krävas av utgående avloppsvatten från anordningen. Provtagning ska endast krävas om provresultatet kan anses tillföra sådan information som är väsentlig för att bedöma vilka ytterligare försiktighetsmått som behöver vidtas. För uppskattning av inkommande halter bör schablonvärden användas. Pumphaveri eller frånvaro av fällningskemikalier är inte grund för provtagning utan då kan behovet av åtgärder konstateras utan provtagning. För en del fabrikat görs i dag analys på fosfor vid den årliga servicen och den bör vara tillräcklig för att ha koll på anläggningens dagliga funktion. Vid krav på provtagning ska BOD7, tot-p och tot-n ingå i provtagningen. Smittämnen bör endast analyseras när det finns misstanke om att utsläppet av avloppsvattnet medför ökad risk för smitta eller annan olägenhet. Vid misstanke om att avloppet föreorenat t ex en dricksvattentäkt eller en badplats kan spårning med hjälp av bakteriofager vara lämpligare (SMI kan konsulteras).

14 Bilaga nr 1 till MBN-protokoll , (7) I den mån metodik för provtagning av infiltrationer tas fram ska ovanstående även gälla dessa. Generella krav i tillstånd Arbetet med inrättandet av avloppsanordningen ska utföras av sakkunnig person. Inrättandet av avloppsanordningen ska dokumenteras enligt bifogad kontrollplan. Avloppsanordningen ska utformas enligt inlämnad ansökan, situationsplan samt installeras och skötas enligt tillverkarens instruktioner. Journalföring av skötsel av avloppsanordningen så som t ex slamtömning, påfyllning av kemikalier, service/funktionskontroll av sakkunnig samt driftstörningar ska göras och på begäran kunna uppvisas för tillsynsmyndigheten. (Sakkunnig person definieras enligt AR (NFS 2006:7) som en person som genom yrkeserfarenhet, deltagande i utbildningar eller på annat sätt har tillräckliga kunskaper för att utföra det arbete som avses)

15 Bilaga nr 2 till MBN-protokoll , (3) Dnr 2009/ Bilaga till Riktlinjer enskilda avlopp Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) Enligt de allmänna råden (NFS 2006:7) bör hög skyddsnivå gälla om ett eller flera av följande kriterier är uppfyllda. 1. Utsläppet från anordningen av aktuell typ kan befaras ha negativ inverkan på det skyddade intresset i ett område som enligt 3 kap 2 förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är upptaget i registret över skyddade områden. 2. Andra yt- eller grundvattentäkter för dricksvatten än sådana som avses i 1, finns inom anordningens påverkansområde och anordningen kan befaras bidra till olägenheter vad beträffar tillgången till vatten eller vattnets kvalitet i dessa täkter såsom dricksvatten till djur. 3. Skyddsintresset för områden som är skyddade enligt 7 kap MB medför ett behov av särskilda försiktigthetsmått. 4. Utsläpp av renat avloppsvatten sker direkt, utan föregående fördröjning i exempelvis dike, till känsligt ytvatten, t ex nära badplats. 5. Den sammanlagda belastningen i området är eller riskerar att bli hög på grund av antalet utsläppskällor, exempelvis inom s k omvandlingsområden där fritidsbebyggelse har omvandlats till permanentbostäder och där detta kan medföra successivt försämrad vattenkvalitet eller kvantitet. 6. Recipient eller omgivning är känslig av andra skäl. Nedan utpekade områden i Säters kommun för hög skyddsnivå miljöskydd och/eller hälsoskydd grundar sig på nuvarande kunskaper och erfarenheter och omprövas vid förändrade förutsättningar eller kunskaper.

16 Hög skyddsnivå miljöskydd Bilaga nr 2 till MBN-protokoll , (3) Förutom i nedan uppräknade områden kan behovet finnas i det enskilda fallet på grund av lokaliseringen. En prövning i varje enskilt fall, även i nedan uppräknade områden, måste alltid ske. A. Kommunens vattenskyddsområden: Uggelbo, Uppbo och Solvarbo. B. AVRINNINGS- OMRÅDE STATUS SJÖ/VATTENDRAG INOM AVSTÅNDET Hyen V Hyen 250 m V Lövåsån 250 m V Nyängsån 250 m V Tvärhandsån 250 m V Övriga vattendrag som rinner till någon av 250 m ovanstående Milsbo V Nedre Milsbosjön Hela avr området V Milsboån Hela avr området Rasjön V Rasjön Hela avr området Anstaån V Hönsan Hela avr området V Anstaån Hela avr området V = Vattendirektivet = Vattenförekomster som bedöms ha en måttlig eller otillfredställande ekologisk status inom arbetet med ramdirektivet för vatten. Referens material OMRÅDE Alla Anstaån Milsbo Milsbo Vattenvårdsplan för Dalälvens avrinningsområde. Länsstyrelsen Dalarna, Rapport 2009:04 Anstaåns avrinningsområde kunskapsunderlag för prioriterat näringsbelastat område. Länsstyrelsen Dalarna, PM Milsbosjöarna ett pilotprojekt inför arbetet med åtgärdsprogram inom EU:s Ramdirektiv för vatten. Länsstyrelsen Dalarna, Rapport 2008:04 Identifiering av riskområden för fosforförluster i ett jordbruksdominerat avrinningsområde i Dalarna. Sveriges lantbruksuniversitet, Inst för miljöanalys, Rapport 2008:5

17 Hög skyddsnivå hälsoskydd Bilaga nr 2 till MBN-protokoll , (3) Förutom i nedan uppräknade områden kan behovet finnas i det enskilda fallet på grund av lokaliseringen. En prövning i varje enskilt fall, även i nedan uppräknade områden, måste alltid ske. A. Områden kring kommunala vattentäkter Områden kring större enskilda gemensamma vattentäkter Ulvshyttan Skenshyttan Bodarna Ovanbäcken Grängshammar Uggelbo Backa Stocksbro-Österby Uppbo Solvarbo Åsen-Tåå-Bomsarvet Södersätra Arkhyttan Pingbo Tyskbo Översätra Gussarvshyttan Lövåsen Solvarbo Dyviken Norbo Nyberget Stoltens fäbod Övre Stubbersbo Klacken Nyberget Nybo Bygdegård B. Inom 200 meter från de allmänna badplatserna. ALLMÄNNA BADPLATSER BADPLATS SJÖ KOMMUNDEL ÖVRIGT Campingen Ljustern Säter EU-bad Skönvik Ljustern Säter Dammsjön Dammsjön Gustafs EU-bad Hysta Hyen Stora Skedvi Fiskarbo Övre Klingen Stora Skedvi Ulvshyttan Lilla Ulvsjön Silvberg

18 Miljö- o Byggnämnden Mbn 118 Delegationsbeslut miljöärenden, tiden tom /105 Solvarbo 41:9 x Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 2010/109 Gruvriset 5:6 x Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 2008/19 Reningsverket i Säter Dala Elnät AB Anmälan om samråd för nedläggning av elkabel vid Reningsverket i Säter 2008/238 Gammelgården 7:2 x Tillstånd till avloppsanordning för wc och BDT enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 2010/117 Lisselhaga 3:3 x Tillstånd till avloppsanordning för wc och BDT enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 2007/173 Arkhyttan 10:7 x Beslut om förbud att släppa ut avloppsvatten från befintlig avloppsanläggning. 2007/195 Arkhyttan 12:1 x Beslut om förbud att släppa ut avloppsvatten från befintlig avloppsanläggning. Forts.

19 Miljö- o Byggnämnden Forts. Mbn /71 Landa 23:2 Skedvihallen c/o Kims Livs AB Beslut om miljösanktionsavgift för att ha inkommit försent med årsrapporten för köldmedium. 2007/177 Arkhyttan 22:2 x Beslut om förbud att släppa ut avloppsvatten från befintlig avloppsanläggning. 2010/118 Arkhyttan 18:2 x Tillstånd till väsentlig ändring av avloppsanordning för wc och BDT enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 2010/110 Mora 8:31 x Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 2010/125 Skedvi-Källberget 2:3 x Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 2010/128 Övre Heden 7:7 x Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 2010/129 Lassbo 1:5 x Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Forts.

20 Miljö- o Byggnämnden Forts. Mbn /120 Bruntbo 1:3 x Tillstånd till avloppsanordning för wc enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 2010/104 Skenshyttan 8:7 x Tillstånd till väsentlig ändring av avloppsanordning för wc och BDT enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 2010/81 Backa 68:2 x Beslut gällande avloppsanordning för BDT enligt 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 2010/135 Nedernora 1:40 x Anmälan om eget omhändertagande av avloppsslam från minireningsverk. 2010/152 Backa 84:3 x Förlängt hämtningsintervall av sopor. 2010/114 Riset 2 x Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 2010/146 Backa 93:3 Gustafskorv AB Anmälan enligt miljöbalken 9 kap. 6 samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet. Ändring av avloppsanläggning. Beslut Miljö- och byggnämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut som förtecknas i protokoll av , 118.

21 Miljö- o Byggnämnden Mbn 119 Information, miljö Överklagan av villkor gällande tillstånd väsentlig ändring av avloppsanordning för wc och BDT (minireningsverk) Gustafs Moren 1:4.

22 Miljö- o Byggnämnden Mbn 120 Dnr: 10/188 Solvarbo 1:4, Gustafs utvändig ändring, byte av takmaterial (från grön plåt till tegelröda betongpannor) Sökande x x x Ärendet Ärendet avser en ansökan om bygglov för byte av takmaterial från grön trapetskorrugerad plåt till tegelröda betongpannor. Åtgärden är bygglovpliktig eftersom fastigheten är belägen inom områdesbestämmelser för Solvarbo by som innehåller en planbestämmelse om utökad lovplikt för ändring av takmaterial. Ärendets handläggning Förvaltningen har (Dnr: 10/083) beslutat att på delegation bevilja bygglov för byte av takmaterial inom Solvarbo 1:4 från grön plåt till svart plåt alternativt rött tegel enligt den sökandes inlämnade ansökan. Åtgärden bedömdes vara förenlig med områdesbestämmelserna för Solvarbo by och den till områdesbestämmelserna hörande lokala byggnadsordning som ska utgöra bedömningsgrund och vägledning. Som upplysning i delegationsbeslutet angavs att plåt ska vara bandtäckt plåt och att tegel ska vara rött lertegel. Samma sökande har nu inkommit med en ny ansökan som avser byte av takmaterial från plåt till tegelröda betongpannor. Anledningen är att betongpannor är mer ekonomiskt fördelaktigt än lertegel. Till ansökan är också bifogat ett utdrag ur den lokala byggnadsordningen som hör till områdesbestämmelserna med hänvisning till två formuleringar som markerats med understrykning från den sökande: Råden och rekommendationerna är inte bindande utan bör ses som anvisningar om lämpliga utformningar. Utgångspunkten är att befintlig bebyggelse av kulturhistoriskt värde skall bevaras om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Vid nybyggnader och/eller ändringar (om- och tillbyggnader) skall åtgärderna anpassas så att miljön och bebyggelsekaraktären så långt som möjligt bevaras. Detta förhindrar inte att enskilda nya projekt kan ges en egen och nutida karaktär samtidigt som de införlivas i sin omgivning så att denna blir vacker och variationsrik. Förvaltningen tolkar de understrukna formuleringarna som råd och rekommendationer i samband med ansökan om rivning (rivningslov) av byggnad eller del av byggnad enligt områdesbestämmelsernas utökade lovplikt respektive bygglovansökan för en helt ny byggnad/tillbyggnad ( nya projekt ). Forts.

23 Miljö- o Byggnämnden Forts. Mbn 120 I områdesbestämmelsernas allmänna råd och rekommendationer, dvs. den lokala byggnadsordningen, anges under avsnittet Tak rött lertegel eller bandtäckning som förslag på material till taktäckning på boningshus. I avsnittet Boningshus anges under Rekommendationer vid om- och tillbyggnad bl.a. att samma detaljutformning, färg- och materialval som i den ursprungliga byggnaden bör eftersträvas. Förvaltningen anser att rekommendationen vid om- och tillbyggnad är tillämpbar även vid byte av takmaterial och om taket ursprungligen varit täckt med tegel eller slät plåt ska något av dessa taktäckningsmaterial ersätta nuvarande plåt. Imitationstegel som tegelröda betongpannor bör undvikas. Motivering till beslut Förvaltningen bedömer således att byte till betongpannor inte är förenligt med områdesbestämmelserna för Solvarbo by. Miljö- och byggkontoret överlåter därför ärendet till Miljö- och Byggnämnden för ställningstagande i frågan. Beslut Miljö- och byggnämnden beslutar inte bevilja bygglov för betongtakpannor. Reservation Sven Frejd (c) lämnar skriftlig reservation före justeringen. Avgift: 700:- (faktura översänds senare) Ang. överklagan se bilaga