Diskussionsförslag till KN:s presidiemöte den 5 okt 2012 Eira Högforsen

Transkript

1 1 Diskussionsförslag till KN:s presidiemöte den 5 okt 2012 Eira Högforsen HANDLINGSPLAN FÖR LITTERATUREN OCH BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I VÄSTRA GÖTALAND. (REGIONAL LITTERATURPOLITIK) Målet är att stärka och utveckla formerna för människors tillgång till litterära möten och upplevelser samt skapa en mer attraktiv region för litteraturens producenter, arrangörer och främjare. Grunden och utgångspunkten för den regionala litteraturplanen är de i regionen verksamma aktörerna och mötesplatserna som har fokus på litteratur som konstform, upplevelse och verktyg för lärande, demokrati och yttrandefrihet. Planens genomförande förutsätter att litteraturområdet tillförs ökade ekonomiska resurser. Men lika viktigt är att befintliga resurser används mer effektivt. Befintliga aktörer bör samordnas i en tydligare och i förhållande till varandra kompletterande samverkansstruktur. Varje verksamhet ska ges möjlighet att fokusera, kvalitetssäkra och utveckla sina professioner och sin kapacitet. Litteraturen som konstart och dess producenter behöver göras mer synliga och tillgängliga. Litteraturplanen syftar till stärka och tillgodose såväl de litterära producenternas, arrangörernas som innevånarnas olika behov, intressen och förutsättningar. REGIONAL SAMVERKANSPLATTFORM FÖR LITTERATURENS AKTÖRER Regionen ger olika och kompletterande uppdrag och projektmedel till ett antal litterära aktörer. Genom tydlighet i uppdragen och gemensam övergripande strategi kan man åstadkomma effektivare användning av befintliga medel och speciella kompetenser. Kultur i Väst ges uppdraget att kontinuerligt samla och stödja litteraturens verksamheter i en gemensam utvecklingsstrategi med syftet att öka litteraturens synlighet och tillgänglighet i hela Västra Götaland. FRAMTIDENS BIBLIOTEK. Bibliotekens verksamhet är själva basen i den litterära infrastrukturen. Mötesplatser som med fysiska och digitala rum återfinns i varje kommun. Med olika samhällsförändringar och den digitala teknikens möjligheter förändras människors livsmönster och behov av biblioteket som mötesplats för lärande och upplevelser. Tillsammans med lokala bibliotek arrangera en serie konferenser/ workshops som fokuserar på bibliotekens utmaningar och roll i framtiden. Konferenser som följs upp med modeller som prövar och realiserar nya idéer. Exempel på rubriker är Besökare 2020, Vilka har nyckel till biblioteket - lokal samverkan eller Biblioteket på en smartboard eller i en Iphone. STÄRKA BRANSCHEN Essäfond och arrangörsstöd Flertalet författare och publicister i regionen, liksom i övriga landet, upplever att det är svårt att försörja sig på sitt skrivande. Man saknar i regionen möjligheten till alternativa och kortare uppdrag mellan de längre arbetsprocesserna. Man önskar också fler arvoderade framträdanden

2 2 på uppläsningsscener och publika mötesplatser i regionen. Västsvenska författare saknar också den synlighet som de större förlagens marknadsföring ger. En essäfond skulle kunna ge förutsättningar att få inkomster för kortare uppdrag och ge tidskrifterna möjlighet att betala avtalsenliga löner för kvalificerade essäer. Förebild är Författarfonden som finansieras genom biblioteks- och kopieringsersättningar. Effekterna av en sådan fond bör utvärderas årligen under en försöksperiod. Utreda förutsättningar för konstruktion och finansiering att etablera en essäfond på försök. Undersöka möjligheterna att öronmärka befintliga, alternativt skapa nytt, arrangörsstöd till bibliotek, skolor och andra arrangörer för författarframträdanden.. Stödet skulle kunna utformas så, att det särskilt gynnar förmedling av västsvenska författare och publicister. Fördjupa kunskapen om förlagens villkor Det finns många små (omkring ett 50-tal) enmansförtag med mycket liten och/eller smal utgivning i regionen. De spänner över alla genrer från smal facklitteratur till läromedel, fantasi, barnböcker, poesi och skönlitteratur. Det största skönlitterära förlaget i regionen är Kabusa med en årlig utgivning på omkring 40 böcker, varav en tredjedel är barn- och ungdomslitteratur. Kartlägga och fördjupa kunskapen om förlagsbranschen och dess förutsättningar att verka i Västra Götaland, kopplat till den digitala utvecklingens möjligheter och hot. Invandrade författare bosatta i regionen. Det finns många, mer eller mindre etablerade författare och publicister i vår region, som skriver på annat språk än svenska. Deras möjligheter till egen försörjning på sitt skrivande, är nästan obefintliga. De saknar nödvändiga nätverk och kontakter och de skriver på ett annat språk än svenska. Deras erfarenheter och berättelser översätts sällan till svenska och blir därmed inte tillgängliga för den svensktalande majoritetsbefolkningen. De är också viktiga förebilder för sina barn och landsmän. Författarcentrum väst har initierat ett nätverk för denna grupp av skribenter som heter Lost in immigration. Utveckla dialogen med medlemmarna i nätverket Lost in Immigration, i syfte att ta reda på vilka behoven är och hur de kan tillgodoses. Internationell samverkan Sverige är, trots den barriär språket utgör, en stor exportör av litteratur. Det gäller framförallt deckargenren och i viss mån den svenska barnboken medan den smalare litteraturen har svårt att finna sin väg ut i Europa och övriga världen. Här spelar de stora förlagen, som företrädesvis finns i Stockholm, en avgörande roll när det gäller att marknadsföra och sälja för export. De västsvenska författarna är förhållandevis osynliga och okända på de internationella bokdiskarna. Den bredare litteraturen har också lättare att finna översättare än den mer kvalificerade och komplexa texten. Den smala boken har färre läsare, får mindre uppmärksamhet och spridning/export av verket. Den boken ger följaktligen mindre intäkter. En effekt av detta blir,

3 3 att ju mer kvalificerad en författare och/eller en översättare är, desto lägre lön får man för arbetet. I andra branscher brukar det omvända gälla. För att marknadsföra och stimulera västsvenska författare och översättare ska regionen öka stödet för europeiska och internationella utbyten genom konsultcheckar, resestöd och liknande öronmärkta medel. Undersöka möjligheterna att etablera gästateljéer, liknande den modell som regionen i dag har för konstnärer. EU medel bör vara en del i finansieringen. Attraktivitet och synlighet Litteraturpris Regionens kulturnämnd avsätter årligen medel för ett kulturpris samt ett antal arbetsstipender och kulturstipendier. De fördelas utifrån kvalitet med hänsyn tagen till geografisk och genremässig spridning. Kultur i Väst och Författarcentrum Väst har i samverkan från år 2012 inrättat priset Författarens bästa bibliotek som i år och för första gången tilldelas Trollhättans bibliotek. Andra litteraturpriser i Västra Götaland: GöteborgsPostens litteraturpris på kronor. Borås tidnings debutantpris på kronor. Dalslands litteraturpris på kronor. Ges till uppmärksammat författarskap med anknytning till Dalsland. I regionens kulturplan för har nämnden beslutat att undersöka möjligheterna för att inrätta ett särskilt regionalt litteraturpris. VÄSTRA GÖTALAND EN FRISTADSREGION Västra Götalandsregionen har sedan några år tillbaka gett kronor i ekonomiskt stöd till Göteborg som är Fristad för förföljda författare och publicister. Man räknar med att det världen över finns ca 700 skribenter som sitter i fängelse eller är åtalade för att uttryckt sin åsikt. I Sverige är Göteborg, Stockholm, Malmö, Uppsala och Växjö fristäder och medlemmar i det internationella nätverket ICORN. ICORN International Cities of Refuge Network, med säte i Stavanger, Norge, är en sammanslutning av städer som erbjuder författare och journalister en fristad. I Sverige har ICORN samarbete med Svenska PEN och PEN International. I Norden finns för närvarande ett 40-tal fristäder. Att bli fristadsförfattare innebär att författaren under två år får disponera en bostad i den aktuella kommunen och att han eller hon får ett stipendium för att i lugn och ro kunna ägna sig åt sitt skrivande. Utöver detta erbjuds författaren möjligheter att delta i det lokala och regionala kulturlivet. Kommunens kostnad är ungefär kronor per år. Dessutom betalar man kronor för medlemskapet i ICORN. Sedan 2010 är Skåneregionen medlem i ICORN och en så kallad Fristadsregionen. När en region blir medlem i ICORN betyder det att man aktivt stödjer och verkar för att fler kommuner påtar sig ansvaret att vara fristäder. Genom den regionala medlemsavgiften, sänks medlemsavgiften för den enskilda kommunen. Regionen påtar sig också att på andra sätt

4 4 stödja fristadskommunerna, såsom gemensamt nätverk för fristadskommunerna samt ge publicisterna tillgång till regionala litteratur- och kultursammanhang.. Västra Götalandsregionen ska signera medlemskap i ICORN och bli en Fristadsregion. Som sådan ska vi aktivt verka för att engagera fler kommuner och bilda ett regionalt nätverk för de kommuner som vill erbjuda en förföljd författare en fristad. Samordna kontakter med ICORN, PEN och Statens kulturråd samt erbjuda regionala sammanhang för de enskilda författarna/publicisterna som kan och önskar det. LITTERATURENS MÖTESPLATSER OCH ARRANGÖRER Bok o Bibliotek Bok och Biblioteksmässan i Göteborg är Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen med nästan besökare under fyra dagar. Västsvenska bokförlag, Författarcentrum, Kulturtidskrifter och Kultur i Väst finns på plats i olika montrar. Bok & Bibliotek är en arena som bättre borde nyttjas för att samlat marknadsföra och synliggöra regionens kulturaktörer, särskilt de med fokus på den västsvenska bok- och biblioteksbranschen. Dialog om och strategi för detta ska tas fram inför Bok och Bibliotek Litteraturens hus De flesta kulturverksamheter manifesterar sig i stora fysiska rum. Litteraturen som konstart saknar den stora institutionens lyskraft. Om stora institutioners både fördelar och nackdelar finns mycket att säga men alldeles klart är, att det gör konstarten påtaglig och synlig. Det indikerar att samhället ser det som viktigt. På flera håll i landet och i Europa har man därför valt att etablera Litteraturens hus. Husen har lite olika innehåll och funktion men gemensamt är att konstarten litteratur är satt i fokus. Mötesplats och arbetsrum för författare, förlag, publicist föreningar och litteraturintresserad allmänhet. Här finns uppläsningsscener, restauranger, caféer, bokhandel och barnens bokrum. Göteborgs stad lät Ingrid Elam utreda olika alternativ för ett Litteraturens hus. Lagerhuset diskuteras just nu som intressant alternativ att utveckla till Litteraturens hus i Göteborgs stad. Bokdagar i Dalsland och Åmåls kommun har beslutat att etablera ett Nordiskt Litteraturens hus. Man disponerar ett av Åmåls äldsta hus mitt i stadskärnan och diskuterar nu innehåll och finansiering för att fylla huset med verksamhet. Såväl Göteborg som Åmål kommer med all sannolikhet att söka samverkan med Västra Götalandsregionens kulturnämnd i utvecklandet av dessa planer. Kulturnämnden bör diskutera eventuella principiella förhållningssätt angående regionalt ansvarstagande för nya litterära institutioner och kriterier för samverkansavtal med kommuner i frågan. Skolan, biblioteken och de lokala kulturhusen är basen för mötet med litteratur och dess upphovsmän. Utöver Nordens största årliga litterära mötesplats, Bok och biblioteksmässan i Göteborg, har Västra Götaland ytterligare några unika och lite större kontinuerligt

5 5 återkommande litteraturmötesplatser som är självklara aktörer i den regionala samverkan och infrastrukturen. Bokdagar i Dalsland är så mycket mer än en årlig festival. Den årliga sommarfestivalen på två till tre dagar lockar en publik på cirka människor i olika åldrar. Författarna ser det numera som ett väldigt viktigt sammanhang att bli inbjuden till. Man arrangerar också kontinuerligt Forum för poesi och prosa kvällar i Dalslands kommuner. BiD har fokus på Nordisk litteratur med årliga nordiska litteraturseminarier. Man har startat Ungas Bokdagar och delar ut Ungas litteraturpris. Man planerar att etablera ett Nordiskt litteraturhus i Åmål Stad. Oslo Litteraturhus är en inspirationskälla och förebild för BiD. Bokdagar i Dalsland ska fortsatt vara en unik mötesplats med fokus på nordisk litteratur som arrangerar kontinuerliga festivaler, litteraturarrangemang och seminarier för publik och författare att mötas. De ska med stöd från Kultur i Väst och i samverkan med Winter Word festival och berättarföreningen Tellus fortsatt utveckla och sprida Ungas Bokdagar i Dalsland och stimulera ungas skrivande och läsande. Winter Word festival i Strömstad är en årlig litteraturfestival som också involverar andra konstformer som dans, konst och musik. En ambition är att inspirera amatörer att själva skriva och våga publicera sina alster. Man vill också utveckla samverkan med skolan och inspirera unga skrivare. Kommunen har gett ut två antologier, Vågor och Lågor, med noveller från innevånarnas byrålådor. Den senare blev ett gemensamt Fyrbodalprojekt och de 14 kommunernas innevånare producerade var sin egen version av Lågor under Att inleda en dialog med Winter Word festival om intresse och behov av stöd för att fortsatt utveckla sin verksamhet att stimulera amatörskrivandet med särskilt fokus på unga. (De har inget regionalt uppdrag i dag.) ABF Göteborgs litterära scen Genomför en mängd litterära möten/symposier på Trappan vid Järntorget eller på något av Göteborgs bibliotek. Verksamhet som bygger på interaktiva möten mellan publik och scen i syfte att öka medborgardialog, demokrati och yttrandefrihet. I dag är denna verksamhet väldigt orienterad till Göteborg. Ett utbud som genom samverkan med andra arrangörer i regionen skulle kunna spridas till fler platser i territoriet. Att under perioden undersöka och pröva förutsättningar för sådan utveckling. Forum för poesi och prosa. Författarcentrum Västs regionala scen för uppläst poesi och prosa. Kontinuerliga arrangemang som bygger på att Författarcentrum Väst bokar och turnélägger författare i samråd med de lokala arrangörsgrupperna. Platser med återkommande arrangemang i dag är följande; Dalsland med scener i Bengtsfors, Dals Långed, Fengersfors, Färgelanda, Mellerud och Åmål, Trollhättan, Vänersborg, Skövde, Borås, Mark och Göteborg. Man brukar vid varje arrangemang bjuda på någon etablerad och för publiken namnkunnig författare tillsammans med någon mindre känd under gemensamt tema.

6 6 Ramen för konceptet är konstruerad för att kunna erbjuda intressanta och publiklockande uppläsningar till en så låg kostnad och effektiv turnéläggning som möjligt. Detta kan dock ibland upplevas väl strikt och färdigpaketerat för de lokala förutsättningarna och önskemålen. Den lilla orten som tilldelas en fredag kväll i turnéplanen, kan få svårt att locka publik till sitt arrangemang. Konceptet bör utvecklas så att större flexibilitet och utrymme för lokala förutsättningar skapas. Lyckat koncept som under perioden bör ha potential att etableras på minst tre kommuner/orter ytterligare i regionen. En målsättning under perioden bör också vara att ge de lokala arrangörsgrupperna ett ökat inflytande och större flexibilitet när det gäller tema, medverkande författare och tidpunkt för arrangemanget. Några andra återkommande litterära arrangemang Författarcentrum Väst - Internationell författarscen, Poesidagen, Röst scen för tystade författare och Världsbokdagen, samtliga arrangeras i Göteborg. Föreningen Negahe Tazeh (NeT) Internationella poesifestivalen Merci poesi, och Göteborgs poesifestival med rullande arrangörsansvar sedan 2006 i Göteborg. Nämnas bör också Trollhättans årliga poesifestival och Poetry Slam - föreningar i Göteborg, Borås och Åmål. Kultur ungdom spelar en nyckelroll när det gäller ungt skrivande. De flesta nämnda arrangemangen sker i samverkan mellan olika aktörer och med Författarcentrum Väst. Platsens betydelse Bibliotek och kulturhus är självklara scener för litterära arrangemang. Offentliga, öppna och neutrala platser som besöks av innevånare i olika åldrar och med varierande bakgrund. Trots låga trösklar är det en stor andel av regionens innevånare som av olika anledningar inte nyttjar eller besöker sina lokala bibliotek eller kulturhus. Det är en ambition att under perioden stimulera och främja litterära möten på nya och oväntade platser, som till exempel idrottsarenan, krogen, hembygdsgården eller fritidsgården. BIBLIOTEKEN Kommunbiblioteken fyller en viktig funktion för innevånarnas möjlighet till information, lärande, upplevelser och möten. I den statliga kulturbudgeten utgör anslaget till bibliotek och litteratur omkring 3 %. Motsvarande siffra för landsting/region är 4 % medan biblioteken utgör ungefär 40 % av den kommunala kulturbudgeten. Många bibliotek bedriver intressanta utvecklingsarbeten när det gäller samverkan över kommungränserna, att nyttja den digitala tekniken, biblioteken som kulturell mötesplats och lokal samverkan. Regionen kan hjälpa till att synliggöra de goda exemplen som pågår i och utanför Västra Götaland samt initiera regionala visions- och utvecklingsdiskussioner för Framtidens bibliotek. Utgångspunkten för utvecklingsarbetet är den regionala biblioteksplanens följande sex prioriterade områden: Bibliotekets roll i samhället, Barn och unga, Biblioteken som kulturarena, Den digitala utvecklingen, Livslångt lärande och ABM- samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer Den regionala biblioteksverksamheten har under de senaste åren etablerat tre huvudsakliga arbetsformer för sitt utvecklingsarbete: konsultativa insatser i kommuner, fortbildning av personal på bibliotek samt särskilda insatser för barn och unga. Man ska fortsatt driva Barnens

7 7 bibliotek och där utveckla alla former av berättelser samt stödja kommunernas skol- och gymnasiebibliotek och i samverkan med Skolbibliotek Väst. I takt med att samhället och människors behov förändras, ställs nya förväntningar på biblioteken som plats för information, lärande och kulturmöten. Gemensamma utvecklingsmodeller mellan lokala och regionala aktörer, i syfte att pröva nya arbetsmetoder som attraherar nya målgrupper ska prövas. Dessa modeller ska bygga på lokala behov och förutsättningar. Medverka till och stödja nya modeller och arbetsmetoder i och utanför det lokala biblioteket.. Samverkan med lokala bibliotek och hembygdgårdar som exponeringsarena för aktörer inom projektet Interkulturella möten ska stärkas. Bevaka den digitala utvecklingen på biblioteksområdet. Ge stöd, fortbildning och omvärldskunskap till den lokala biblioteksverksamheten i det arbetet. REGIONALT LÄSLYFT FÖR BARN OCH UNGA Den statliga utredningen Läsandets kultur, föreslår ett särskilt läslyft för Sverige. Alla mätningar och jämförande rapporter visar att svenska barns och ungas läsförståelse minskar på ett alarmerande sätt. Man konstaterar att klyftorna mellan unga från olika miljöer ökar samt att speciellt killar i socio-ekonomiskt utsatta miljöer halkar efter. God läsförståelse är grunden för all inlärning och avgör vilka möjligheter man har för fortsatta studier och arbetskarriärer. Berättarföreningen Tellus har ett regionalt kulturstrategiskt uppdrag De har fokus på läsfrämjande stöd till lärare och elever/unga. Deras verksamhet syftar till att öka barns och ungas reella inflytande, stärka läs- och skrivintresse, öka mångfalden i den publicerade litteraturen, vidga möjligheterna till kulturutövande samt stimulera entreprenöriellt lärande. Ett regionalt läslyft ska arbetas fram tillsammans med och inom ramen för nästa steg i projektet KLIV 2.0 (Kultur och Lärande i Vardagen, ett pågående samverkansprojekt mellan kultur och skola), berättarföreningen Tellus, Författarcentrum Väst och Kultur i Väst. Lärarna och skolbiblioteken har en nyckelroll i detta och ska ges särskilt stöd i form av fortbildning och kompetensförstärkning i arbetet. Skapande skola medel och regionalt arrangörsstöd är ekonomiska resurser som bör delfinansiera insatsen. SAMVERKAN MELLAN ARKIV, BIBLIOTEK OCH MUSEER, ABM Biblioteken är tillsammans med arkiv och museer viktiga kunskapsinstitutioner. Verksamheterna måste bättre integreras med varandra utifrån ett användar- och medborgarperspektiv. Utarbeta en regional handlingsplan för ABM-arbetet.