Delårsrapport/ bokslutsprognos nr

Transkript

1 Delårsrapport/ bokslutsprognos nr

2 Innehållsförteckning Delårsrapport /Bokslutsprognos Förvaltningsberättelse...2 Kommunstyrelsen, Kommunledningskontoret...9 Kommunstyrelsen, Arbete och Försörjning...11 Barn- och familjenämnden...13 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden...16 Kultur- och fritidsnämnden...19 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden...22 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, VA...25 Servicenämnden...27 Vård- och omsorgsnämnden...31 Revisionen...34 Sammanställd redovisning eslövs bostads ab...36 Mellanskånes Renhållnings AB...38 Sifferdel, kommunen Resultaträkning...40 Balansräkning...41 Finansieringsanalys...42 Driftredovisning...43 Investeringsredovisning...44 Noter

3 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Samhällsekonomisk utveckling och situation Källa: Svenska kommunförbundets cirkulär Den internationella konjunkturen har varit fortsatt god med en viss dämpning under andra kvartalet i USA. I Europa är tillväxten något starkare än väntat och fortsatt stark i Asien. I Sverige ökade BNP med hela 5,5 % under andra kvartalet 2006 jämfört med andra kvartalet Investeringarna, exporten och den inhemska konsumtionen visar stark uppgång. Sysselsättningen ökade med 1,2 % under andra kvartalet 2006 jämfört med andra kvartalet Prognosen för helåret 2006 är oförändrad, sysselsättningen beräknas öka med ca 1,2 procent beräknas en måttlig sysselsättningsökning. Kommunernas utveckling och situation Taxeringsutfallet för 2005 visar på oväntad stark tillväxt av det kommunala skatteunderlaget. Den stora avvikelsen beror främst på att den beskattningsbara inkomsten för fåmansföretag fördubblats. Sannolikt beror detta på en regelförändring i samband med försäljning av aktiebolag. Ökningen antas vara av engångskaraktär ökar skatteunderlaget med ca drygt 4 procent per år, i nivå med tidigare bedömningar. Befolkning och arbetsmarknad Invånarantalet var personer. Det är en ökning under första halvåret med 155 personer. Enligt befolkningsprognosen beräknas antalet invånare till personer. Ökningstakten under första halvåret ligger högre än den beräknade. Den öppna arbetslösheten är lägre än förra året medan andelen i program är högre. Totalt är siffran samma som juli I landet var den öppna arbetslösheten 4,2 (4,9) %, medan andelen i program var 2,1 (1,7) %, totalt 6,3 (6,6) % i juli års siffror är inom parentes. % Eslöv juli 05 Eslöv juli 06 Arbetslösa 4,1 3,6 I program 1,1 1,6 Totalt 5,2 5,2 Måluppfyllelse Planeringsmål för Eslövs kommun Inriktningen för den kommunala verksamheten finns i dokumentet Gemensamma planeringsförutsättningar Dokumentet är fastställt av kommunfullmäktige i december 2002 och gäller under mandatperioden. Som grund för målsättningarna ligger en värdegemenskap om det goda samhället som utvecklas under rubrikerna: Barnen främst.. Rätt att färdas väl genom livet Ett mänskligare arbetsliv Ett Eslöv där klyftorna minskar Stad och landsbygd i en sammanhållen kommun Framtiden bygger vi tillsammans Allt arbete för att uppnå målsättningarna ska ske inom ramen för de resurser som i budgeten ställs till förfogande under perioden. Ekonomi ska vara i balans och ett oförändrat primärkommunalt skatteuttag ska eftersträvas under mandatperioden. Under respektive rubrik finns ett antal planeringsmål. Vissa av målsättningarna är av mer kommunövergripande karaktär, av vilka en del kommenteras nedan. Andra är mer verksamhetsinriktade, kommenterade i nämndernas förvaltningsberättelser. 2

4 Finansiella mål I budgeten för 2006 finns följande finansiella mål angivna: Årets resultat skall vara minst 1 % av skatteintäkterna, cirka miljoner per år under planperioden. Årets resultat var i budgeten 13,1 miljoner. I delårsrapporten var resultatet 34,1 miljoner och prognosen till årets slut är på 39,6 miljoner. Målet nås med största sannolikhet. Investeringsvolymen får ej överstiga nivån på summan av årets resultat och avskrivningar, cirka 50 miljoner per år eller 150 miljoner över planperioden. Resultatet beräknas till 39,6 miljoner till årets slut. Avskrivningarna beräknas till årets slut till 35,7 miljoner och investeringarna 77,5 miljoner inklusive fastighetsköp. Målet kan nås om inte beslut tas om ytterligare investeringar. Måluppfyllelse ett axplock Kommunledningskontoret Hålla en god mark- och planberedskap Exploateringsprogram har tagits fram för och antas av kommunfullmäktige i november. Arbete och Försörjning Sänkta kostnader för försörjningsstöd. Försörjningsstödet har minskat med 2,4 miljoner jämfört med motsvarande period förra året. Barn och Familj Barn och Familjs mål har ännu inte kunnat mätas. Gymnasie- och vuxenutbildning Erbjuda unga utanför ett bra framtidsalternativ Personlig kontakt och samarbete med andra aktörer. Arbetet pågår men kan ännu inte utvärderas. Kultur och Fritid Öka föreningarnas antal aktivitetstillfällen. Aktivitetsbidragen har höjts. Miljö och Samhällsbyggnad Säkrare och färre övergångsställen Uppnås delvis 2006 Öka beläggningsstandarden i gatunätet. Uppnås Miljö och Samhällsbyggnad, VA Vatten levereras tryggt och säkert samt är av god hygienisk och teknisk kvalitet Hygieniskt uppfylls detta mål väl. Vissa orter har dock ett hårt vatten. Service och Teknik Service och Teknik ska ge professionell service till konkurrenskraftiga priser och rätt kvalitet till våra kunder. Inga kundenkäter har ännu presenteras Förvaltningen deltar i ett projekt för jämförelse med andra serviceorganisationer. Vård och Omsorg I kvalitetsuppföljning/utvärdering ska värdena öka på följande områden: Brukarnas möjlighet till inflytande på sin vård och omsorg Bemötandet Insatsernas kvalitet Omfattning av nya lösningar Resultat av enkät har arbetats igenom med extern handledare. Utifrån denna genomgång har respektive enhet gjort en planering för hur förbättringsarbetet skall bedrivas och när det ska vara genomfört. Finansiell analys Analysmetod Den finansiella analysen bygger på fyra aspekter, resultat kapacitet och risk kontroll. Resultat kapacitet visar på vilken balans kommunen haft mellan sina intäkter och kostnader under året och över tiden och den kapacitet kommunen har att möta finansiella svårigheter på kort och lång sikt. Årets resultat analyseras, hur det uppstått och hur tendenser och obalanser påverkar kapaciteten. Investeringsutvecklingen analyseras också. Risk kontroll visar vilka risker som kan påverka kommuns resultat och kapacitet samt 3

5 vilken kontroll kommunen har över den ekonomiska utvecklingen. Här analyseras låneskuld, borgensåtaganden och pensionsåtaganden. Ett tecken på god kontroll är att upprättade planer och budgetar följs, här analyseras bl a nämndernas budgetavvikelser. Den finansiella analysen syftar till att identifiera problem, varför analysen avslutas med en probleminventering. Den finansiella analysen utgår från periodens resultat och från prognosen till årets slut. Utfallet per är verkligt. Kostnader och intäkter uppgående till väsentliga belopp har periodiserats. Prognosen till årets slut bygger helt på nämndernas egna bedömningar. Resultat - kapacitet Verksamhetens kostnader och intäkter och nettokostnader Milj kr % ökning Intäkter 185,7 161,0-13,3 Kostnader 746,4 766,4 2,7 Avskrivningar 20,6 20,8 1,0 Nettokostnader 581,3 626,2 7,7 Per 31 juli 2006 minskade verksamhetens intäkter med 13,3 % jämfört med samma period förra året. Minskningen beror bland annat på att överföringen av riktade statsbidrag till generella statsbidrag fortsatt. Kostnaderna ökade med 2,7 %. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Milj kr % ökning Skatteintäkter 455,3 478,9 5,2 Generella 160,4 174,6 8,9 statsbidrag Summa 615,7 653,5 6,1 Skatteintäkter och utjämning per 31 juli 2006 ökade med 6,1 % eller 37,8 miljoner jämfört med motsvarande period förra året. Till årets slut prognostiseras skatteintäkter och statsbidrag överstiga budget med cirka 10,3 miljoner. Avräkningen för 2005 blir starkt positiv, +6,4 miljoner. Anledningen till detta är regelförändringar för fåmansföretag från 2006, vilket bidragit till att tillfälligt öka skatteintäkterna Effekten är av engångskaraktär. Slutavräkningen för skatteintäkterna beräknas bli positiv, totalt 7,3 miljoner enligt kommunförbundets senaste skattemedelsprognos. Överskottet i övrigt beror på att den verkliga befolkningsökningen per 1 november 2005 var större än beräknat. Nettokostnadsutvecklingen Under perioden fram till den 31 juli var kostnaderna för nämnder och styrelser ca 7 miljoner kronor lägre än periodiserad budget. Nettokostnadsökningen för verksamheterna sedan föregående delårsrapport var ca 8,6 % eller 50,8 miljoner. Lönerörelsen var inte avslutad den 31 juli 2005, och med justering för lönerörelsen ökar nämndernas kostnader med ca 7 %. I prognosen till årets slut beräknas nämndernas kostnader visa på ett underskott med -1,3 miljoner. I verksamhetens nettokostnader ingår förutom nämndernas kostnader också kostnader för löneökningar, personalförsäkringar och pension. Även reavinster ingår. Ett nytt pensionsavtal för anställda med löner över 7,5 basbelopp började gälla från och med I tidigare prognoser har aviserats att kostnaderna för 2006 skulle bli lägre än budget. Beräkningar från KPA har nu tagits fram och kostnaderna visar sig bli hela 8 miljoner kronor lägre 2006 än budgeterat. Detta är en engångseffekt, men på sikt ska pensionskostnaderna sjunka. Totalt sett ger dessa poster ett prognosöverskott på 13,9 miljoner. I prognosen till årets slut beräknas avskrivningarna ge ett överskott på 1,8 miljoner. Tidpunkten för färdigställandet av investeringarna har blivit senare än beräknat. Sammantaget lämnade nettokostnaderna per 31 juli ett överskott med cirka 23 miljoner. Vid årets slut beräknas överskottet till 15,7 miljoner kronor. Skillnaden mellan period och 4

6 prognos beror på att verksamhetskostnaderna beräknas vara högre senare delen av året. Per den 31 juli är nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 95,8 % och 97,4 % i prognosen. Årets delårsresultat visar resultatmässigt förhållandevis god överensstämmelse med prognosen. Anledningen till prognosens överskott mot budget är följande: % 100,0 98,0 96,0 94,0 92,0 Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 94,4 99,1 95,8 97, Nämndernas prognoser -1,3 Finansförvaltningens övriga poster +1,8 Löneökningsanslag +2,5 Reavinst +2,9 Avskrivningar +1,8 Engångseffekt nytt pensionsavtal +8,0 Ökade skatteintäkter +10,3 Finansiella kostnader +0,5 Totalt +26,5 Investeringar Per 31/ har nämnderna investerat för 36,7 miljoner och fastigheter har köpts för 3,2 miljoner. Enligt nämndernas uppföljningar hamnar investeringarna vid årets slut på 74,3 miljoner. Den del av investeringen 2006 på Ellinge reningsverk som på sikt ska betalas av Procordia, har i prognosen förts som långfristig fordran, 6,1 miljoner. Investeringsbudgeten är 84,4 miljoner 2006 inklusive ombudgeteringar från 2005 och tilläggsanslag Mkr 12,4 Investeringar 41,1 39,9 77, Årets resultat Årets resultat per 31/7 var 34,1 miljoner. Samma period förra året var resultatet 49,4 miljoner. Skillnaden beror till stor del på att löneökningar belastar 2006 med cirka 10 miljoner. Till årets slut prognostiseras ett överskott på 39,6 miljoner, vilket är 26,5 miljoner bättre än budget var resultatet 28,8 miljoner. Resultatet innehåller engångsintäkter på cirka 17 miljoner Mkr 49,4 Årets resultat 28,8 34,1 39, Soliditetsutvecklingen Soliditeten minskade något per 31/ jämfört med motsvarande period förra året. Prognosen till årets slut är att soliditeten hamnar på drygt cirka 80 %. Jämfört med bokslut 2005 ökar soliditeten något. % Soliditetsutvecklingen Risk kontroll Betalningsförmåga på kort sikt På grund av hög investeringsvolym har kommunens likviditet (kassa och bank) 5

7 minskat under perioden. Till årets slut beräknas likviditeten och rörelsekapitalet minska. Anledningen är hög investeringsvolym, ökade långfristiga fordringar och avsättning av medel för kapitalförvaltning. -20,0-40,0-60,0-80,0-100,0 Mkr 0,0 Rörelsekapital Ränterisk finansnetto Budgeterad upplåning på 25 miljoner behöver ej genomföras eftersom stora engångsintäkter har influtit under året. Ränterisken är fortfarande noll. Budgetredovisning och prognossäkerhet Sett till perioden fram tom 31/7 ligger nämndernas nettokostnader ca 1,1 % eller 7 miljoner lägre än budget. I prognosen till årets slut räknar Barn och Familj med ett underskott på -3 miljoner. Liksom tidigare prognoser är det placeringar av barn och ungdom som kostar mer än budget. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden räknar med ett underskott på -0,4 miljoner bland annat på grund av ökade kostnader för vinterväghållning. Kultur- och fritidsnämnden räknar med ett underskott på -0,1 miljoner. Övriga nämnder visar i sina prognoser till årets slut på överskott eller nära nollresultat mot budget. Sammanlagt beräknas verksamheterna vid årets slut kosta 1,3 miljoner mer än budget. Tilläggsanslag Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden önskar omdisponera 1,0 miljoner från projektet GCtunnel under järnvägen vid Solkullen till projektet Ombyggnad bro vid Ellinge. Kommentar till den finansiella analysen Den finansiella analysen syftar till att identifiera problem. Nedan redogörs för de problem som enligt min mening är viktiga att lyfta fram: Prognosen visar på ett bra positivt resultat Rensat från engångsintäkter är resultatet cirka 23 miljoner, 10 miljoner bättre än budget. Engångsintäkterna på 17 miljoner gör att vi inte behöver låna upp de medel som budgeterats för att finansiera investeringarna. Det minskar våra kostnader på sikt. Det är mycket positivt att nämnderna prognostiserar hålla sina budgetar årets slut. Väsentliga personalförhållanden Personalkostnader Kommunens totala personalkostnader har till och med den 31 juli ökat med 7,5 % jämfört med tidigare år. 3,7 % av kostnaderna är periodens löneökningar. Siffrorna är inte riktigt jämförbara då förra årets lönerörelse inte var klar den 31 juli. En rak framskrivning till årets slut ger cirka 909 miljoner i lönekostnader mot 873 miljoner 2005, en ökning med drygt 4 %. Lönekostnaderna brukar dock vara högre senare delen av året, så utfallet kan bli högre % 493,1 530,0 7,5 Årsarbetare Antalet årsarbetare har ökat med 8 % till 2304 jämfört med samma period Årsarbetare definieras som ackumulerade arbetade timmar dividerat med en schabloniserad årsarbetstid på 1700 timmar. Den största förändringen har Miljö och samhällsbyggnad, minskningen beror på att Räddningstjänsten inte längre tillhör förvaltningen. Ökning finns inom Barn och Familj som är resultatet av utökad verksamhet inom barnomsorgen. Plus-jobben har också ökat antalet årsarbetare. Lägre sjuktal kan också bidra till ökat antal årsarbetare. 6

8 Hälsotal Följande sju mått för sjukfrånvaron ska redovisas enligt lag. Samtliga tal relateras till sammanlagd ordinarie arbetstid inom gruppen. Siffror per juli 2005 redovisas inom parentes. Total sjukfrånvarotid av sammanlagd ordinarie arbetstid är 7,8 % (8,5 %) Tiden med långtidssjukfrånvaro(>60 dagar) är 66,8 % (88,4 %) Sjukfrånvarotid för kvinnor av sammanlagd ord. arbetstid är 8,7 % (9,5 %) Sjukfrånvarotid för män av sammanlagd ord. arbetstid är 4,7 % (5,2 %) Sjukfrånvaron i åldersgruppen 29 år eller yngre av sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år eller yngre är 4,4 % (4,4 %) Sjukfrånvaron i åldersgruppen år av sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen år är 7,4 % (7,7 %) Sjukfrånvaron i åldersgruppen 50 år eller äldre av sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre 9,5 % (10,3 %) Den totala sjukfrånvaron har minskat till 7,8 från 8,5 % jämfört med samma period Långtidssjukskrivningarna har minskat till 66,8 % jämfört med 88,4 % den 31 juli En del av minskningen beror bland annat på att personer med sjukersättning inte längre finns med i statistiken. Vi har som mål att sänka sjukfrånvaron med en halv procent per år. Per den 31 juli 2005 har målet uppnåtts. Sjukfrånvaron för hela året 2005 var 8,2 %. Personalförsörjningsläget Personalförsörjningsläget i kommunen ser ungefär ut som tidigare, men på längre sikt kan stora pensionsavgångar skapa problem med personalförsörjningen. Ledarförsörjningen är ett område som speciellt måste arbetas med. Andra aktuella personalfrågor IiP-arbetet fortsätter inom kommunen. Ett arbetsgivarpolitiskt program har antagits under våren av kommunfullmäktige. Arbetet kommer nu att påbörjas att sprida programmet och dess budskap bland de anställda. Eslövs kommun genomförde friskvårdsdagar i april månad där de anställda hade möjlighet att under två dagar medverka vid olika friskvårdsaktiviteter såsom föreläsningar, gympapass, linedance med mera. Jämställdhetsarbetet har under våren varit intensivt då föregående års plan har utvärderats och utifrån resultatet håller en ny plan på att utarbetas. Den nya planen kommer att presenteras under hösten. Jämställdhetsgruppen har nu även hand om mångfaldsfrågor inom kommunen. Pensioner Kommunens avsättning i balansräkningen för pensionsåtaganden ökade från 486 miljoner den 31 juli 2005 till 532 miljoner Anledningen till den stora ökningen, 46 miljoner eller drygt 9 %, är att justering nedåt gjorts av kalkylräntan. Till årets slut beräknas ansvarsförbindelsen uppgå till 531 miljoner, en ökning sedan 2005 med 44 miljoner. Koncernen De bolag som ingår i koncernen Eslövs kommun gör delårsbokslut per den 30/6, varför sammanställd redovisning för hela koncernen inte kan göras. Bolagens delårsresultat och prognoser till årets slut framgår av nedanstående tabell. Resultatet är före bokslutsdispositioner och skatt. Bolag och ägarandel Delår Prognos Mellanskånes +1,6 +1,2 Renhållnings AB, 52,5% Eslövs Bostads AB, 100% +8,8 +4,4 Delårsresultatet i Lunds Energi var en vinst på 60 miljoner och prognosen till årets slut är en vinst på 140 miljoner. Eslövs Bostads AB:s delårsresultat var 8,8 miljoner. Uthyrningsgraden har under perioden ökat ytterligare. 7

9 Ett omfattande arbete har genomförts för att skapa en gemensam vision för de kommande tio åren. Parallellt har en tioårig projektplan upprättats. Gamla Mejeriet, Abborren 15, såldes under våren tillsammans med tre andra fastigheter. Försäljningarna gav en reavinst på 4,5 miljoner. Harlösa station och tandläkarmottagningen i Marieholm byggs för närvarande om. Processen att under 2007 producera ett tjugotal radhus på Solkullen har inletts. Mellanskånes Renhållnings AB visade på ett resultat på +1,6 miljoner för första halvåret och prognosen pekar på ett resultat på +1,2 miljoner vid årets slut. Insamlingen av hushållsavfall, returmaterial och slam från enskilda avloppsanläggningar har lagts ut på två entreprenörer. Entreprenörerna övertog befintlig fordonspark och insamlingspersonalen erbjöds fortsatt anställning. Eslöv Lise Bröndum Ekonomichef 8

10 Kommunstyrelsen, Kommunledningskontoret Ordförande: Cecilia Lind Förvaltningschef: Eje Ringborn Verksamhetsområde Mål Kommunövergripande ledning Administration för kommunstyrelsen och fullmäktige Ekonomifrågor Personalfrågor Information/kommunikation IT-samordning Näringslivsfrågor Mark och exploatering Hålla en god mark- och planberedskap inom kommunen De anställda i kommunens verksamheter ska känna sig uppskattade och känna att de kan växa och utvecklas i jobbet. Stärkt kommunledningskontor. Personalsituationen Måluppfyllelse Exploateringsplan för antas i november. IIP-arbetet fortsätter inom alla förvaltningar. Förslag till kommunstyrelsen i november. Antal årsarbetare på kommunledningskontoret är 16 personer under prognosperioden. Sjukfrånvaron under årets första sju månader är 5,2 procent av arbetade timmar. Motsvarande siffra under samma period 2005 var 6,8 procent. Sjukfrånvaron utgör i huvudsak långtidssjukskrivning som inte är arbetsrelaterad. Arbetet med ny organisation har fortgått under perioden och fortsätter med målet att bli IIP certifierade under Rekrytering av kommunjurist har slutförts och tjänsten tillträddes i mars. Arbetet med rekrytering av personalekonom pågår. Samordnare för krisberedskap finns från och med maj på kommunledningskontoret. Ekonomisk analys Kommunledningskontoret inklusive den politiska administrationen beräknar lämna ett överskott på 0,8 miljoner kronor vid årets slut. Kapitalkostnaderna är lägre än budgeterat på grund av senareläggning av markinköp samt nedskrivning av investeringar i bokslut Delårsresultatet visar ett överskott om 2,2 miljoner kronor vilket är en miljon mer än samma period Arvoden till valförrättare under allmänna valet betalas ut efter prognosperioden samt erhållna statsbidrag förklarar avvikelsen. Årets personalkostnader är liksom 2005 lägre än budget på grund av fler köp av tjänster. Statsbidrag, pågående projekt och interna poster medför högre omslutning än budgeterat 9

11 Resultaträkning (tkr) avvik. Intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag Årets resultat Driftbudget, netto (tkr) Verksamhet avvik. Politisk verksamhet Övr kom.gem verksamhet Övergr.kom.ledn adm Fysisk o teknisk plan Information o näringsliv Turistverksamhet Civilförsvar Fritidsanläggningar, hallar Bostadsanpassningsbidr Folkhälsofrågor Summa Investeringsbudget (tkr) Projekt avvik. IT-teknik Bredbandsutbyggnad Elektronisk Fakturahantering Beslutsstödssystem Summa

12 Arbete och försörjning Ordförande: Lena Larsson Förvaltningschef: Lars Anderson Verksamhetsområde Försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen till samtliga grupper. Arbetsmarknadsåtgärder Flyktingmottagande Mål Bättre livskvalitet till den enskilde genom minskat bidragsberoende. Sänkta kostnader för försörjningsstöd. Måluppfyllelse Målet ingår som en del i det dagliga arbetet med att hitta lösningar för bidragsberoende människor. Försörjningsstödet har minskat med 2,4 mkr jämfört med motsvarande period Fokusering på insatser mot arbetslöshet och andra projektinsatser antas vara anledningen. Personalsituationen Antal årsarbetare enligt budget är 23. Sjukfrånvaron för perioden var 6,5 % (8,1 %) av total ordinarie arbetstid. Av den totala sjukfrånvarotiden är andelen långtidssjukskrivna 87 %, dvs. oförändrad. Personalförsörjningsläget är bra. Det är inga problem att vid behov rekrytera personer med önskad kompetens. Ekonomisk analys Periodens resultat är 3,7 mkr men resultatet är missvisande positivt. AoF har fått ett tilläggsanslag på 2,5 mkr, som ännu inte har resulterat i något ekonomiskt utfall (förvaltningsövergripande utvecklingspengar). Årets budgetöverskott beräknas bli ca 1 mkr. Lägre kostnader för försörjningsstöd än budgeterat (+ 3,5 mkr) med anledning av insatta åtgärder är den främsta anledningen till det förväntade överskottet. Beslutet för 2007 års budget innebär en minskning för AoF med 2 mkr jämfört med 2006, varför en anpassning måste ske under hösten. Flyktingsverksamheten har, som planerat, och enligt särskilt avtal för 2006, ökat i omfattning och beräknas ligga på 90 flyktingar vid årets slut. För att stimulera till ökat mottagande har kommunen fått ett särskilt stimulansbidrag motsvarande 1,8 mkr från staten. Detta skall fördelas över 3,5 år. Verksamhetsmått Försörjningsstöd Bokslut 2004 Bokslut 2005 Budget 2006 Prognos 2006 Antal hushåll, genomsnitt per månad Bidrag per hushåll, kr i genomsnitt per månad Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Anställningsstöd Antal personer, genomsnitt per månad Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare Antal personer, genomsnitt per månad Lönebidrag Antal personer, genomsnitt per månad Summa arbetsmarknadspolitiska åtgärder Kommunalt ungdomsprogram (KUP) Antal personer, genomsnitt per år Ungdomsgaranti (UG) Antal personer, genomsnitt per år Plusjobb Antal personer, genomsnitt per år 64 Feriearbeten Antal personer, genomsnitt per år

13 Resultaträkning (tkr) avvik. Intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag Årets resultat Driftbudget, netto (tkr) Verksamhet avvik. Nämnds- och styrelseverks Förvaltningsledning Flyktingmottagande Arbetsmarknadsåtgärder Stöd och rådgivning Summa

14 Barn- och familjenämnden Ordförande: Lena Emilsson Förvaltningschef: Lisbeth Bäck Verksamhetsområde Förskola 1-5år Grundskola och obligatorisk särskola Fritidshems Fritidsgårdar Kulturskola Individ- och familjeomsorg 0-18 år I Barn- och familjeplanen för Eslövs kommun 2004 till 2007 och i nämndens plan för kvalitetsarbetet finns ett antal prioriterade målområden. Utveckling av grundläggande demokratiska värderingar, ökad jämställdhet, möjligheten att uppnå kunskapsmålen samt barns och elevers inflytande betonas. Kvalitetsarbetet utmynnar i en sammanställd kvalitetsredovisning. Mål Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program ska ligga på minst riksgenomsnitt. Det genomsnittliga meritvärdet för elever i skolår 9 ska ligga på minst riksgenomsnittet. Måluppfyllelse Mätning sker vid intagningen till gymnasieskolan. Målet uppnåddes inte för läsåret 2004/2005 Andelen elever som var behöriga sjönk från 89,9% till 86,5%. 2005/2006 ej klart ännu Mätning sker vid läsårets slut. Målet uppnåddes inte för läsåret 2004/2005 Meritvärdet sjönk från 207 till 200, /2006 ej klart ännu Personalsituationen Den 31 juli fanns 829 årsarbetare i förvaltningen. Barn och Familj har ett antal problem områden avseende rekrytering av ny arbetskraft. Konkurrensen om behöriga förskollärare är hård och särskilt till landsbygdsförskolorna är det svårt att besätta vakanser med förskollärare. Behöriga lärare i praktisk-estetiska ämnen är precis som tidigare, svårt att rekrytera. Däremot är tillgången på övriga lärare och barnskötare god. Ett stort antal nya ledare har rekryterats till förvaltningen och det har blivit tydligt att ledarförsörjningen är ett område som behöver utvecklas. En del tjänster har inte kunnat besättas utan rekryteringsarbetet pågår fortfarande. IiP-arbetet har startat i förvaltningen. Grundskoleavdelningen har dock avvaktat tillsättningen av grundskolechef. Sjukfrånvaro : Den totala sjukfrånvaron har gått ner från 9,5 till 8,4 procent. Långtidssjukfrånvaron har minskat från 74,4 procent till 68,1 procent. Nergången förklaras av att anställda med en sjukersättning tills vidare har sagts upp, att ledarskapet har förtätats, och att insatserna med hjälp av företagshälsovården har förbättrats. Ekonomisk analys Förvaltningens ekonomiska utfall för budgetåret 2006 beräknas bli ett underskott på tre miljoner kronor. Underskottet består av beräknade merkostnader för placering i familjehem och öppenvård med 2,5 miljoner samt för skolplaceringar för barn i behov av särskilt stöd, beräknat till 0,5 miljoner. Utredningsenheten arbetar för att minska antalet institutionsplaceringar och istället bevilja öppna insatser. Ett antal familjehemsplaceringar har avslutats under sommaren vilket medfört att dessa minskat från 58 till 50. Antalet barn i förskolan har under våren varit högre än budgetberäkningen men budgeten beräknas ändå kunna hållas inom ram, bl.a. 13

15 beroende på att intäkterna blir högre än budgeterat. Det genomsnittliga antalet elever i grundskolan blir lägre än beräknat, även med hänsyn taget till eleverna i särskolan. Kostnaden för barn i behov av särskilt stöd har ökat, vilket gör att den totala skolkostnaden ändå ligger över den budgeterade kostnaden. Kulturskolan har svårigheter att uppnå de budgeterade intäkterna. Jämförelsen mellan åren av redovisning tom juli per verksamhet försvåras av kodplanebytet års utfall har så långt som möjligt omvandlats till nya kodplanen. Dessutom påverkas lokalkostnaderna av att idrottshallarna nu belastar Kultur och Fritids budget. Skillnaderna i intäkter beror på att statsbidrag för skolan inte utbetalas på samma sätt som tidigare. Kostnader och intäkter för arbetsmarknadsåtgärder har överflyttats från Arbete och Försörjning vilket medför ökade personalkostnader men intäktssidan ökar i motsvarande grad. I övrigt visar jämförelsen på den volymförändring som finns i förskola och skola. Det faktiska utfallet i förhållande till budget visar på ett överskott på knappt åtta miljoner, att jämföras med den prognos som lämnas för hela året, ett underskott på 3 miljoner. Differensen förklaras av att rektorerna är nytillträdda på sina områden och har varit försiktiga i sin användning av budgettilldelningen, att ett antal tjänster har varit vakanta under våren, de mer kostsamma skolplaceringarna sker fr o m höstterminen. Dessutom avser drygt en miljon löneökningar som är dyrare under andra halvåret. Kommentar till investeringsbudgeten Inga avvikelser förväntas för investeringsbudgeten. Verksamhetsmått Bokslut 2004 Bokslut 2005 Budget 2006 Prognos 2006 Förskola Antal barn Förskola 1-5 år Familjedaghem Enskild barnomsorg Summa Fritidshem Antal barn Fritidshem Enskild barnomsorg Summa Grundskola Antal elever Förskoleklass Elever åk Summa Särskola Antal elever Grundsärskola* Träningsskola** Summa varav Eslövs elever varav Eslövs elever Summa Antal placerade barn per 31/8 Familjehem 50 Institution 3 14

16 Resultaträkning (tkr) avvik. Intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag Årets resultat Driftbudget, netto (tkr) Verksamhet avvik. Nämnd och nämndsadm Kulturskola Idrotts-o fritidsanläggningar Fritidsgårdar Förskola Fritidshem Grundskola, inkl förskoleklass Obl särskola Institutionsvård Familjehemsvård Öppenvård Familjerätt Flyktingmottagning Arbetsmarknadsåtgärder Förvaltningsgem adm o lednin Summa Investeringsbudget (tkr) Projekt avvik. Inventarier skola barnomsorg Lekplatatser förskolor/skolor Inventarier nya avdelningar Prel beräkn buss uteförskola Summa

17 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Ann Laurentz Förvaltningschef: Viveca Serder Verksamhetsområde Gymnasieutbildning i Eslöv Gymnasiesärskola Interkommunala och fristående gymnasieutbildningar för Eslövselever Uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år Lärcentrum Grundläggande/gymnasial vuxenutbildning Svenska för invandrare (SFI) Särvux Kvalificerad yrkesutbildning (KY) Distansutbildningar Högskolekurser Uppdragsutbildningar Mål Fler elever ska klara sina gymnasiestudier inom tre år Erbjuda kvalitativt god utbildning Ökat antal elever från Mellanskåne till Eslövs gymnasieskolor Erbjuda unga utanför ett bra framtidsalternativ Anpassa vuxenutbildningen till de sökandes behov och önskemål Genomföra satsningen på IIP inom hela förvaltningen Personalsituationen Måluppfyllelse Officiell statistik som ej ännu är offentliggjord Enkät och redovisade resultat har ännu inte genomförts Statistik som kan beräknas den 15 september Personlig kontakt och samarbete med andra aktörer. Arbetet pågår men kan ännu inte utvärderas. Statistik som inte kan mätas förrän senare under höstterminen Certifiering. Arbetet pågår i olika omfattning inom förvaltningen. I avvaktan på nya arbetsledare är arbetet vilande. Total sjukfrånvarotid av sammanlagd ordinarie arbetstid är 5,1 procent (2005 5,0 procent). Tid med långtidssjukfrånvaro är 80,9 procent ( ,0 procent). Sjukfrånvaron för kvinnor av sammanlagd ordinarie arbetstid är 6,8 procent (2005 6,8 procent). Sjukfrånvaron för män av sammanlagd ordinarie arbetstid är 3,0 procent (2005 2,6 procent). Sjukfrånvaron i åldersgruppen 29 år eller yngre av sammanlagd arbetstid är 0,4 procent (2005 1,9 procent). Sjukfrånvaron i åldersgruppen år av sammanlagd arbetstid är 4,8 procent (2005 4,2 procent). Sjukfrånvaron i åldersgruppen 50 år eller äldre av sammanlagd arbetstid är 5,4 procent (2005 5,6 procent). Personalen inom förvaltningen är mycket kompetent och engagerad. Personalomsättningen är förhållandevis låg. Personalförsörjningsläget är bra. De tjänster som utannonserats inför höstterminen har lockat många sökande och alla tjänster är tillsatta med behöriga sökande. För att möta och utjämna åldersstrukturen har vi strävat efter att anställa yngre medarbetare. Antalet årsarbetare är 246. Detta är en ökning i jämförelse med föregående års delårsrapport med 21. Anledningen till detta är att samtliga verksamheter inom förvaltningen ökar i omfattning. 16

18 Ekonomisk analys Bokslutsprognos för 2006 Prognosen visar att nämndens budget kommer att hållas om tillräckliga insatser görs för att minska kostnader. Verksamheternas avvikelser har följande orsaker: För gymnasieskolan är den 15 september ett avgörande datum när det gäller ekonomin, eftersom man då gör avstämning för debitering av interkommunala intäkter och kostnader. Eslövs kommuns kostnader för gymnasieskolan är i mycket hög grad beroende av interkommunala intäkter, men också av kostnader för elever i andra gymnasieskolor. Eftersom elevtalen inte kunnat avstämmas ännu finns en stor osäkerhet i prognosen. För gymnasieskolans del beräknas kostnaderna för Eslövsungdomar i andra gymnasieskolor kommunala såväl som fristående bli ca 900 tkr högre än budgeterat. För att hålla budgeten krävs därför åtgärder. Ett redan infört inköpsstopp inom gymnasieskolan i Eslöv kommer att förlängas så länge det anses nödvändigt. Vuxenutbildningen inklusive KY beräknas få ett överskott på grund av högre statsbidrag. Gymnasiesärskolans personalkostnader beräknas bli lägre än budgeterat och därmed ge ett överskott. Inom förvaltningsledningen beräknas ett underskott beroende på att konsulter anlitats för organisationsöversyn och för utbildningar i samband med byte av skoladministrativt system. Vidare har en projektledare för Teknikcollege anställts från och med augusti, och rekrytering av en projektledare för Vårdcollege pågår. Jämförelse delårsresultat 2005 och 2006 Vid jämförelse mellan delårsresultat 2005 och 2006 framgår det att både intäkter och kostnader är högre för år Detta är en följd av att samtliga verksamheter ökar med fler elever och studerande. Lokalkostnaderna avviker och är lägre år 2006 och detta hänger samman med att KY lämnat lokalerna på Åkermans väg Denna flyttning medförde 2005 en hög kostnad på grund av tidigare investeringskostnader, men ger en lägre hyreskostnad under Vidare hanteras hälften av idrottsanläggningarna numera av Kultur och Fritid. Jämförelse delårsresultat och bokslutsprognos Bokslutsprognosen visar på ett lägre resultat än delårsrapporten. I posten övriga kostnader tillkommer en ökning av interkommunala kostnader under hösten. Verksamhetsmått Boksl ut 2004 Boksl ut 2005 Budg et 2006 Progno s 2006 Elevtal och antal studerande i genomsnitt under året Gymnasieskolorna i Eslöv varav Eslövselever varav från andra kommuner Eslövselever till andra kommuner Gymnasiesärskolan i Eslöv varav Eslövselever varav från andra kommuner Eslövselever till andra kommuner Vuxenutbildningen Antal studerande Särvux SFI Påbyggnadsutbildni ng Kvalificerad yrkesutbildning Antal heltidsstuderande Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Totalt antal studerande/elever

19 Resultaträkning (tkr) avvik. Intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag Årets resultat Driftbudget, netto (tkr) Verksamhet avvik. Politisk Verksamhet Förvaltningsledning Idrottshall Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Uppdragsutbildning Summa Investeringsbudget (tkr) Projekt avvik. Inventarier Gymnasieskolan Friskvårdsanläggning Berga Summa

20 Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Förvaltningschef: Gunilla Emilsson El-gharbawi Eva Hallberg Verksamhetsområde - Allmänkultur uppdelad på barn-, ungdomsoch vuxenkultur - Museum, biograf, konst och stöd till studieförbund - Folk- och skolbibliotek - Samlings- och föreningslokaler - Allmän fritidsverksamhet med stöd till föreningar - Idrotts- och fritidsanläggningar bibliotekarier. Detta märks främst på filialbiblioteken. Förvaltningen ser idag inga svårigheter att rekrytera personal. Andelen kvinnor är oförändrat 71 procent, vilket inte avviker från vad som är vanligt inom kultur- och bibliotekssektorn. Kultur och Fritid räknar med att kunna bli IiPcertifierade under Mål Öka bibliotekssamverkan med olika samarbetspartner Höja bibliotekens utlånings- och besöksantal med 5% Öka föreningarnas antal aktivitetstillfällen Höja antalet besökare på våra arrangemang Förbättra informationen om Ungdomens Hus och därmed öka besöksantalet Måluppfyllelse Teckna partneravtal med förvaltningar och övriga Intensifiera den uppsökande verksamheten och förbättra informationen Aktivitetsbidraget har höjts Förbättra marknadsföringen Ge ut en presentationsbroschyr om Ungdomens Hus till all i åk 9 och samtliga gymnasieelever En projektanställning som Demokratiutvecklare för unga inrättas i september. Ekonomisk analys Bokslutsprognosen pekar mot ett underskott på -63 tkr. Kultur- och fritidsnämnden har för avsikt att budgeten ska hållas. Att nettokostnaderna i Resultaträkningen är ca 7 miljoner högre än jämfört med delåret 2005 beror på att kostnader för idrottshallar och idrottsplatser överförts till Kultur och Fritid. Personalsituationen Antalet årsarbetare uppgår till 29,28. Sjukfrånvaron har ökat till 3,8 procent (1,5). Det beror i huvudsak på icke arbetsrelaterad långtidssjukskrivning. 64 procent av sjukfrånvaron är långtidssjukskrivning Inom de närmaste fem åren kommer 35 procent att uppnå 65 års ålder och inom tio år 50 procent, dvs. halva personalstyrkan! Personalsituationen är stabil med en förskjutning från biblioteksassistenter till Delårsresultatet visar på tkr jämfört med budget. Det beror på att hela årets anslag för bidrag till föreningar och studieförbund är utbetalda under första halvåret inkl bidrag till de idrottsföreningar som sköter idrottsplatserna. Så görs varje år. Noteras bör att extra bidrag till ungdomsprojekt finns under verksamheten Arbetsmarknadsåtgärder och är ej budgeterade. Kostnaderna för ungdomsprojekten har påförts Fritidsgårdar (Ungdomens Hus) men kommer att omfördelas till Arbetsmarknadsåtgärder. 19

21 Samtliga investeringsobjekt planeras slutföras under 2006 och anslagen förbrukas. Verksamhetsmått Bokslut Bokslut Bibliotek Antal besök per dag, samtliga bibliotek Antal besök per dag, stadsbibl Antal lån per timme Nettokostnad per besök (kr) Antal lån per invånare Andel låntagare av befolkningen Studieförbund Antal deltagartimmar Budget 2006 Progno s ,3 8,1 8,4 8,1 31 % 31 % 29 % 29 % Antal studietimmar Antal målgruppstimmar Bidrag per invånare (kr) Stöd till barnoch ungdomsföreningar Antal barn- och ungdoms föreningar Antal aktiviteter Bidrag per aktivitet (kr) ,43 53,18 50,00 53, ,15 5,70 5,10 5,70 Resultaträkning (tkr) avvik. Intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag Årets resultat

22 Driftbudget, netto (tkr) Verksamhet avvik. Nämnd- och styrelsevsh Allmän fritidsvsh Allmänkultur, studieorg Bibliotek Idrotts- o fritidsanläggn Fritidsgårdar Grundskolebibliotek Gymnasiebibliotek Stöd till handikapporg mm Arbetsmarknadsåtgärder Förvaltningsgemensamt Summa Investeringsbudget (tkr) Projekt avvik. Offentlig konst Konst, Medborgarhuset Bian, inventarier Bibliotek, självbetjäning Idrottsplatser, inventarier Summa

23 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, exkl VA Ordförande: Tony Hansson Förvaltningschef: Eva-Marie Engström Verksamhetsområde Inom Miljö- och Samhällsbyggnad finns följande verksamhetsområden: o miljö- och hälsoskydd o naturvård och Agenda 21 o fysisk planering och MBK o bygglov m m o gator, trafik, parker, idrottsplatser o färdtjänst/riksfärdtjänst o räddningstjänst Mål Införa system för miljöanpassade beslut. Upprätta handlingsprogram för Trygghet och Säkerhet /kris- och riskhantering. 100 % av inkomna ärenden ska påbörjas inom tid enligt rutiner alt. inom en vecka. Livsmedelslokaerna ska vid uppföljande inspektion ha högst tre avvikelser. Alla djurhållare som besökts ska uppfylla djurskyddslagen. Alla B- anläggningarna och 80 % av C-anläggningarna ska vid tillsynsbesök (MoH) kunna visa upp en fungerande egenkontroll. Bygglov som beslutas på delegation skall vara beslutade inom tre veckor efter att ärendet är komplett. Tillsynen inom Plan- och bygglagen skall omfatta 75 stickprovskontroller på byggarbetsplatser. Minst åtta detaljplaner skall tas fram under året, nya eller ändring av gamla. Översiktsplan, fördjupning Östra Eslöv skall färdigställas under året. Säkrare och färre övergångsställen. Öka tillgänglighet i kollektivtrafiken. Öka beläggningsstandarden i gatunätet. Kartläggning/värdering av särskilt värdefull naturmark. Måluppfyllelse Uppnås inte 2006 Ansvaret överflyttat till kommunledningskontoret. Uppnås inte 2006 Uppnås delvis 2006 (uppnås av vissa enheter). Uppnås inte 2006 Uppnås delvis under 2006 Uppnås delvis 2006 Uppnås inte 2006 pga hög arbetsbelastning Uppnås delvis 2006 Uppnås 2006 Uppnås inte 2006 Uppnås delvis 2006 Uppnås delvis 2006 Uppnås 2006 Uppnås inte 2006 Personalsituationen Antal årsarbetare, inkl Va, har under 2006 varit 60,25. Personalförsörjningsläget har förbättrats och några större problem vid de rekryteringar som gjorts de senaste åren har inte funnits. Ohälsotalen för Miljö och Samhällsbyggnad ligger, i likhet med de senaste åren, på drygt 6 %. Några få långtidssjukskrivningar får förhållandevis stor inverkan Ekonomisk analys Redovisningen av Lokalt Investeringsprogram (LIP) har godkänts och slutreglerats. För kommunens del innebär detta ekonomiskt en intäkt på ca 600 tkr (dessa kostnader är tagna i tidigare bokslut). Denna intäkt redovisas under förvaltningsledning. Bygglovs- och planintäkterna beräknas överstiga budget med ca 600 tkr. Intäkterna beräknas inte öka lika mycket under hösten som tidigare under året då några nya exploateringsområden inte blir byggklara förrän tidigt nästa år. Kostnaderna för denna verksamhet beräknas dock överstiga budget med ca tkr beroende på ökade konsultoch personalkostnader. Kostnaderna för vinterväghållningen beräknas överskrida budgeten med 1,0-1,3 mkr (i prognosen antas 1,2 mkr) förutsatt att höstperioden inte avviker alltför mycket från det normala. För att täcka dessa kostnadsökningar föreslås att asfaltunderhållet minskas i motsvarande grad. Den utökade ramen för medlemsavgiften till Räddningstjänsten Syd kommer att räcka under förutsättning att förbundet genomför den planerade organisationsförändringen så att den lägre medlemsavgiften hinner slå igenom 22

24 under ca två månader under hösten. Förbundet har dock aviserat att genomförandet kan bli fördröjt samt att besparingen kommer att bli mindre än tidigare angetts. Trygghet och säkerhet kommer att ge ett mindre underskott då kostnaderna tidigare redovisats under räddningstjänsten och inte budgeterats fullt ut under egen verksamhet Verksamheten har fr.o.m. den 1 maj flyttats över till kommunledningskontoret varför budgetjustering kommer att ske. Den tidigare under hand redovisade ökningen av antalet färdtjänstansökningar har nu visat sig även medföra ökade kostnader med ca 400 tkr jämfört med budget. I slutet av 2005 påbörjades reparation av en bro över Eslövsbäcken. Allteftersom arbetet fortgick konstaterades att bron var i mycket dåligt skick vilket till slut resulterade i en total ombyggnad. De kostnader som till en början förts på driftbudgeten föreslås därför flyttas över till investeringsbudgeten. Totalt beräknas kostnaden uppgå till ca tkr varav tkr under För att inrymma denna kostnad i investeringsbudgeten föreslås att projekteringen av gc-tunneln under Marieholmsjärnvägen flyttas till Verksamhetsmått Bokslut 2004 Bokslut 2005 Budget 2006 Prognos 2006 Miljö- och hälsoskydd Objekttillsynsinspektioner (st) Vatten- och livsmedelsprovt (st) Planer, bygglov, MBK Beviljade bygglov (st) Slutförda planuppdrag (st) Nybyggnadskartor (st) Underlag för fastighetsbildning (st) Husutstakning (st) Gata/park Drift och underhåll av gator inkl beläggningsunderhåll (kr/m 2 ) Beläggningsunderhåll, förnyelsetakt (år) Drift och underhåll av parkmark (kr/m 2 ) Drift och underhåll av gatubelysning (kr/ljp) ,52 8,70 12,10 12, ,07 4,25 3,95 3,

25 Resultaträkning (tkr) avvik. Intäkter Kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Kapitalkostnader Nettokostnader Kommunbidrag Årets resultat Driftbudget, netto (tkr) Verksamhet avvik. Nämnd Förvaltningsledning/adm Fysisk och teknisk planering Gator, vägar och parkering Parker Miljö o hälsoskydd, myndigh Miljö o hälsa, hållbar utveckl Räddningstjänst Totalförsvar o samhällsskydd Idrotts- o fritidsanläggningar Färdtjänst/riksfärdtjänst Buss, bil o spårbunden trafik Summa Investeringsbudget (tkr) Projekt avvik. Teknisk utrustning Om- och nybyggnad av gatuanläggningar Ombyggnad bro vid Ellinge Trafiksäkerhetsåtgärder Tätortsförnyelse Gc-tunnel under järnvägen vid Solkullen 0 Förnyelse vägbelysning Om- och nybyggnad av grönområden 0 Summa