Invandrarföretag i Jönköpings kommun -hinder och möjligheter-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Invandrarföretag i Jönköpings kommun -hinder och möjligheter-"

Transkript

1 I NTERNATIONELLA H ANDELSHÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Invandrarföretag i Jönköpings kommun -hinder och möjligheter- Filosofie kandidatuppsats inom företagsekonomi Författare: Tellbom Lina Danielsson, Nina Petersson & Jenny Handledare: Gunnar Wramsby Jönköping augusti 2003

2 J ÖNKÖPING I NTERNATIONAL B USINESS S CHOOL Jönköping University Self-employed immigrants in the municipality of Jönköping -difficulties and possibilities- Bachelor s thesis within business administration Author: Tellbom Tutor: Lina Danielsson, Nina Petersson & Jenny Gunnar Wramsby Jönköping August 2003

3 Kandidatuppsats inom företagsekonomi Titel: Författare: Handledare: Invandrarföretag i Jönköpings kommun hinder och möjligheter Lina Danielsson, Nina Petersson & Jenny Tellbom Gunnar Wramsby Datum: Ämnesord Finansiering, småföretag, invandrarföretag Sammanfattning Inledning En person som startar och bygger upp ett företag stöter med stor sannolikhet på olika problem. Förutom de vanligaste hindren, kan en person som inte är född i Sverige stöta på ytterligare svårigheter. Bristande språkkunskaper och kulturella skillnader kan vara bidragande orsaker till att denna grupp av egenföretagare upplever olika former av diskriminering. Genom att härleda och belysa eventuella svårigheter kan dessa i framtiden förhoppningsvis minimeras. Uppsatsen inriktar sig på hur den finansiella situationen ser ut vid start och tidig tillväxt för företag startade av personer med utländsk bakgrund Syfte Metod Slutsats Uppsatsens syfte är att beskriva vilka förutsättningar personer med annat födelseland än Sverige har vid finansiering av start och tillväxt av företag, för att vidare kunna bidra med förslag till hur kraft kan skapa kraftgrupper för invandrarföretag. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi använt oss av en kombinerad kvalitativ och kvantitativ undersökning. En enkät skickades ut till invandrarföretagare i Jönköpings kommun och därefter genomfördes personliga intervjuer med 5 av dessa för att få en djupare inblick i deras situation. Det empiriska material som samlades in har senare legat till grund för analys och slutsatser. Uppsatsen visar att det finns en del hinder för invandrareföretagare som språksvårigheter och bristen på kunskap om hur det svenska näringslivet fungerar. Det framkommer dock att de även har fördelar som stort stöd från familj och vänner, vilket många gånger hjälper dem att övervinna hinder av finansiell karaktär.

4 Bachelor s Thesis in Business Administration Title: Author: Self-employed immigrants in the municipality of Jönköping difficulties and possibilities Lina Danielsson, Nina Petersson & Jenny Tellbom Tutor: Gunnar Wramsby Date: Subject terms: Financing, small businesses, self-employed immigrants Abstract Introduction When a person starts a company, he or she most certain meets great many problems. Besides the most common ones, a person not born in Sweden can meet several different difficulties. This group of self-employed persons can experience different forms of discrimination, mainly because of the lack of language skills and cultural differences. Finding and showing possible difficulties can hopefully minimise them in the future. The intention of this thesis is to describe the financial situation at the start and early expansion for companies founded and run by persons with foreign background. Purpose Method The purpose is to describe what conditions self-employed immigrants have when they finance start-up and growth of a company. We will also give suggestions to kraft how they can create kraft-groups for selfemployed immigrants. In order to fulfil the purpose of the thesis we have used a combination of a qualitative and a quantitative method. A survey was sent out to companies owned by people with foreign background in the municipality of Jönköping, and then personal interviews were made with 5 of those persons in order to receive a deeper understanding. Further analyses and conclusions were then based on this material. Conclusion The thesis shows that there are some obstacles for self-employed immigrants like difficulties with the language, and lack of knowledge concerning the Swedish economic life. They though have some advantages like a large support from family and friends, which sometimes help them to overcome financial obstacles.

5 Författarnas tack Vi vill tacka samtliga personer som har lagt ner tid på oss vilket gjort det möjligt för oss att förverkliga denna uppsats. Ett stort tack till samtliga företagare som har medverkat i vår undersökning. Vi vill tacka Mike Danilovic, Marcus Lundgren och Anders Melander, representanter för kraft som ställt upp med kunskap, erfarenhet och finansiellt stöd under hela arbetsprocessen. Vi är även tacksamma för den hjälp Leif Wetterö på Nyföretagarcentrum har bidragit med. Sist men inte minst ett tack till vår handledare Gunnar Wramsby, samt medstudenter som har kommit med kommentarer och synpunkter på vår uppsats. Nina Petersson, Jenny Tellbom, Lina Danielsson Jönköping i

6 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Problem Syfte Metodavgränsningar Definitioner Disposition Referensram Tidigare studier om småföretag och finansiering Småföretag och småföretagande Livscykelteorier och tillväxtstadier Tillväxt och tillväxthinder i småföretag Finansiella gap Finansiering och småföretag Nätverk och småföretagande Teorier och tidigare studier inom invandrarföretagande Invandrarföretagande och företagsamhet Skäl till att starta eget Finansieringsproblem och möjligheter för invandrarföretagare Tillväxt och hinder för tillväxt Nätverk och invandrarföretagare Invandrarföretagare och särskilda stödåtgärder Metod Vetenskapsteori Undersökningsmetoder Val av metod Kvantitativ metod Kvalitativ metod Käll- och metodkritik Källkritik Enkätutskick Intervjuer Reliabilitet Validitet Empiri Enkätundersökningen Företagen i allmänhet Start av företag Företagen i dagsläget Företagen i framtiden Intervjuerna Företagare A Företagare B Företagare C i

7 4.2.4 Företagare D Företagare E Analys Analys av företagen i allmänhet Analys av företagsstarten Analys av företagen i dagsläget Analys av företagens framtid Slutsats och avslutande diskussion Slutsats Avslutande diskussion och egna reflektioner Implikationer och förslag till stödåtgärder Fortsatta studier Referenslista ii

8 Figurer Figur 1 Disposition... 5 Figur 2 Utvecklingsstadier i ett nytt företag... 7 Figur 3 Tillväxthinder... 9 Figur 4 Kvalitativ / kvantitativ undersökningsmetod Figur 5 Födelseland Figur 6 Finansieringssätt vid företagets start Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga iii

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund En person som startar och bygger upp ett företag från grunden möter med största sannolikhet en rad olika problem och svårigheter. Förutom de vanliga problem företagare stöter på finns ytterligare hinder för personer som inte är födda i Sverige och väljer att starta ett företag. Hinder som båda grupperna i allmänhet kan stöta på är ofta inom områdena finansiering, lagstiftning och konkurrens. Vanligen förekommande problem för många invandrare är språket och kulturella skillnader, vilket kan vara en bidragande orsak till att dessa företagare inte antas ha samma förutsättningar som övriga företagare. Därmed inte sagt att invandrarföretagare inte kan kompensera de sämre förutsättningarna på andra sätt, genom etniska nätverk som kan ge tillgång till olika resurser såsom kapital och arbetsinsatser. Bristande språkkunskaper och kulturella skillnader kan bidra till direkt diskriminering. Detta är något som Svensk Handel (Stein, 2000) anser vara ett hinder som generellt är svårt att mäta förekomsten av, men i enkätundersökningen specifik för deras studie, uppger hela 24 procent att de någon gång utsatts för någon form av diskriminering. Under de senaste åren har intresset för invandrarföretagande ökat kraftigt. Detta beror enligt NUTEK 1 (2001) på att nyföretagandet för invandrare är ett sätt att minska arbetslöshet samt bidra till snabbare integration i det svenska samhället. Eftersom dessa företag kommer att spela en allt större roll i svenskt näringsliv är det viktigt att studera hur invandrarföretagen skiljer sig från övriga och i vilken utsträckning de möter hinder och svårigheter (NUTEK, 2001). Ytterligare en anledning till det ökade intresset för dessa företag är att småföretag i allmänhet har kommit att uppmärksammas i större utsträckning under de senaste åren. Denna uppsats har för avsikt att ge en bild av förutsättningarna för invandrarföretagare i Jönköpings kommun. 1.2 Problem Personer med utländsk bakgrund har för närvarande inte samma möjligheter som majoritetsbefolkningen att starta och driva företag (SOU 1999:49, s. 11). Hur ser förutsättningarna ut för företagare som inte har Sverige som födelseland? Vilka hinder möter dessa företagare? Eller har de kanske andra möjligheter att lyckas? Flera undersökningar har berört detta ämne i ett bredare perspektiv men få har enbart gjort studier ur det finansiella perspektivet. SOU 1999:49, framhåller att kapitalanskaffning och krediter är områden som förknippas med problem vid start och fortsatt utveckling av ett småföretag. Därför är 1 NUTEK står för Verket för näringslivsutveckling och är ett nationellt kompetenscentrum för företagsutveckling, entreprenörskap, företagsfinansiering och regionalutveckling (www.nutek.se). 1

10 finansieringsfrågor ett mycket viktigt område att studera i relation till invandrarföretagande, eftersom de kan uppleva andra problem än övriga företagare. För de allra flesta företag som vill växa kan det vara ett problem om företagets finansiella medel inte räcker till för att utvecklas i den takt de vill. För att kunna tillgodose nya tillväxtbehov krävs det finansiella medel från andra håll. Småföretag i allmänhet har ofta problem att finna tillfredställande finansieringslösningar, därför är det extra viktigt att undersöka förutsättningarna för en småföretagare vars födelseland inte är Sverige. Enligt ALMI (Bilaga 1) och NUTEK (2001) finns det främst 4 orsaker som gör att det kan vara extra svårt för invandrare att få sina affärsidéer finansierade. De saknar ofta säkerhet eller referenser De har inte i samma utsträckning tillgång till nätverk och kontakter Deras verksamheter är inte så intressanta för finansiärerna De kan ha svårigheter att kommunicera sin affärsidé NUTEK (2001) beskriver förutom de vanliga problem som företagare kan stöta på under tillväxtfaserna, de problem som dessutom finns för företagare med invandrarbakgrund. Utredningen framhåller vikten av nya studier kring denna grupp av företagare och deras förutsättningar. I samband med kapitalanskaffning möter invandrarföretagare många hinder som en svenskfödd företagare inte behöver reflektera över. Invandrarföretagaren har ofta begränsad kunskap om Sverige, dess lagar och regler samt samhällsstruktur (SOU 1999:49). SOU 1999:49 vill bidra till att ge invandrare möjlighet att ta sig ur detta underläge och därigenom skapa lika möjligheter genom olika åtaganden. På metodkursen för kandidatuppsatsen presenterades olika förslag till uppsatser och det var då vi fick uppslag till ämnet. Detta resulterade i att vi fick kontakt med Mike Danilovic på kraft (Bilaga 2). Utformandet av uppsatsens problemområde påbörjades under första mötet med Mike. Vi diskuterade olika idéer och infallsvinklar som uppsatsen kunde grundas på. KrAfts största intresse av uppsatsen var att få en kartläggning av invandrarföretagare i Jönköpings kommun för eventuellt vidare samarbete med företagarna. Målet var att kunna identifiera vilka förutsättningar invandrarföretagare i Jönköpings kommun har vid start, fortsatt tillväxt och utveckling och om de är i behov av ytterligare någon form av stöd. 1.3 Syfte Uppsatsens syfte är att beskriva vilka förutsättningar personer med annat födelseland än Sverige har vid finansiering av start och tillväxt av företag, för att vidare kunna bidra med förslag till hur kraft kan skapa kraftgrupper för invandrarföretag. 2

11 1.4 Metodavgränsningar Uppsatsen inriktar sig på företag som är startade och drivna av personer vilka inte är födda i Sverige men verksamma inom Jönköpings kommun. Utifrån SCB:s kategorisering av företag har vi i samråd med organisationen kraft valt ut olika branschområden. Anledningen till att vi begränsade oss till Jönköpings kommun och vissa branscher gjordes på grund av att urvalet annars hade blivit för stort och kostsamt. Valen av branscher gjordes i samråd med kraft. Våra val av branscher baserades utifrån våra preferenser om vilka branscher vi trodde att de flesta invandrarföretagare är verksamma i. Vi valde att utesluta vissa branscher där vi inte trodde att det var så många invandrarföretagare aktiva. 1.5 Definitioner Att använda sig av rätt benämning när en företeelse skall definieras är viktigt ur många perspektiv. Dels för att det som ska undersökas verkligen undersöks och dels för att de undersökta företeelserna ska få en korrekt benämning i det aktuella sammanhanget. I NUTEK (2001) definieras någon med invandrarbakgrund som en person vilken är född i utlandet eller vars mor eller far är det. Det som anses vara gemensamt för gruppen invandrarföretagare är att de har sina rötter utanför Sverige. Definitionen på invandrare lyder enligt Nationalencyklopedin; "Person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år" (Nationalencyklopedin, Multimedia 2000). Då dessa båda definitioner skiljer sig åt är det viktigt att tydligt klargöra hur vi kommer att använda oss av de olika begreppen i denna uppsats. Den första definitionen enligt NUTEK (2001), att invandrare är personer som är födda i utlandet eller vars mor eller far är det, anser vi inte passa våra syften då den ger en alltför bred definition av invandrarföretagare. Vi har i vår uppsats studerat de personer som benämns första generationens invandrare 2. Därmed innefattas inte gruppen av personer som har en mor eller far som är född utomlands 3 i vår definition av invandrarföretagare. Ett annat problem som uppkommer vid användning av många definitioner är att en företeelse generaliseras i allt för hög grad. I likhet med begreppet småföretagare består gruppen invandrarföretagare av en rad olika individer och olika typer av företagare vilket Pripp (1998) betonar i sin undersökning. För att kunna använda sig av stereotypa definitioner är det viktigt att tydligt klargöra hur definitionen används i den egna undersökningen. 2 Denna definition innefattar de personer som är födda i ett annat land än Sverige och därefter kommit till Sverige antingen som barn eller vuxna (NUTEK, 2001). 3 Denna definition benämns ofta som andra generationens invandrare (NUTEK, 2001). 3

12 Flertalet studier (SOU 1999:49; Stein, 2001, NUTEK, 2001) använder sig av begreppen invandrare och invandrarföretagande. Dock är innebörden av dessa begrepp inte densamma för alla studier, vilket bidrar till svårigheter i begreppshanteringen. Denna uppsats kommer i likhet med SOU (1999:49) att använda sig av begreppen invandrarföretag och invandrarföretagare. Ordet invandrarföretag används synonymt med företag som drivs av en person med annat födelseland än Sverige. Företagare som har Sverige som födelseland kommer vi i uppsatsen att benämna som övriga företagare. 1.6 Disposition Kapitel 1 Bakgrund Problem, syfte, avgränsningar & definitioner Kapitel 2 Teori Teoretisk referensram som behandlar teorier & tidigare studier kring småföretag, invandrarföretagande, finansiering vid tillväxt, livscykler och nätverk Kapitel 3 Metod Förklaring & beskrivning av metoderna vi använt oss av i uppsatsen Kapitel 5 Analys Jämförelse mellan empirisk studie och referensram Kapitel 4 Empiri Empirisk studie i form av resultat från enkät och intervjuer Kapitel 6 Slutdiskussion Slutsatser av studien som avser svara 4 på syftet med uppsatsen

13 Figur 1 Disposition 5

14 2 Referensram 2.1 Tidigare studier om småföretag och finansiering De valda teorierna för denna uppsats återfinns inom områdena för småföretagande, entreprenörskap och finansiering samt olika stadier i ett företags livscykel. Då flertalet invandrarföretag är småföretag fokuseras teorierna och tidigare studier främst runt start och tillväxt i småföretag Småföretag och småföretagande Småföretagen spelar en nyckelroll i den svenska näringslivsstrukturen (SOU 1993:70, s.14). Detta är en av anledningarna till att småföretagen fått större uppmärksamhet under de senaste åren. Denna förändrade syn på småföretagande kom i mitten av 1990-talet och intresset har ökat under årens lopp. Småföretagen kan enligt Johannisson och Lindmark (1996) ses som utvecklare av näringslivet och de kan även bidra till ökad sysselsättning. För att småföretagen skall få en chans att medverka till detta är det viktigt att förutsättningarna för dem förbättras. Försök till utverkande av riktlinjer har gjorts i en rad utredningar och studier (SOU 1993:70; SOU 1998:93) vilka tar upp småföretagens förutsättningar. Det finns olika definitioner på småföretag beroende på vilket syfte som ligger bakom beskrivningen. I Sverige är antalet anställda ett vanligt mått på ett SME företag (Small and Medium-sized Enterprise), där 200 personer är den övre gränsen. I den internationella debatten finns även det så kallade mikroföretaget med högst tio personer som är sysselsatta (Johannisson & Lindmark, 1996). Företagets storlek kan ha betydelse när ett företag söker rådgivning hos exempelvis ALMI, eftersom de utgår ifrån storleken på företaget för att begränsa sina lån till små- och medelstora företag (SOU 1998:93). Enligt organisationen SBA (Small Business Administration) har inte småföretag någon dominerande roll i sin bransch och de har ett fåtal investerare som tillför kapital (Osteryoung, Newman & Davis, 2001). Skillnaderna mellan stora och små företag är att småföretagen oftast har lägre soliditet, högre kapitalkostnader och högre skuldsättning. Det är också vanligast att småföretag riktar sig i huvudsak mot hemmamarknaden (Riksdagskansliet, 1997) Levebrödsföretag och entreprenöriella företag Småföretag kan delas in i två kategorier: levebrödsföretag och entreprenöriella företag (Osteryoung et al, 2001). Levebrödsföretagen fokuserar på att förse sig själva och andra med arbeten. Syftet med verksamheten är i huvudsak att generera pengar för överlevnad och de har sällan för avsikt att växa. Det är oftast ägarens intresse som sätts i centrum, det vill säga ägarens personliga mål för verksamheten. Verksamheten finansieras till största delen 6

15 av ägarens egna kapital (Osteryoung et al, 2001). Dessa företag är en mycket viktig byggsten i det svenska näringslivet trots sin ringa storlek och i de flesta fall sin brist på viljan att växa (Annell & Nygårds, 1999). Entreprenöriella företags syften är däremot inriktade på att växa och generera vinst. Entreprenörer arbetar ofta inom marknader som ständigt utvecklas och förändras. Dessa företag söker ofta externt kapital hos riskbenägna investerare och det är viktigt för entreprenören att investeraren är flexibel och lätt kan tillföra kapital vid framtida förändringar under företagets tillväxt (Osteryoung et al, 2001) Livscykelteorier och tillväxtstadier För att ett företag ska kunna växa i den takt som eftersträvas krävs det tillgång till finansiellt kapital. Flera saker kan vara kostsamma vid en expansion och de två vanligaste alternativen att finansiera tillväxt är beviljande av banklån eller användandet av eget kapital. Det senare kräver dock att företaget är lönsamt eller att det kan överleva utan vinst. Detta kan ske genom att ägarna och eventuella medarbetare arbetar med låg ersättning under uppstartningsfasen (Andersson, 2001). Det finns ingen typisk livscykel för nya företag, dock genomgår de olika utvecklingsstadier där de med stor sannolikhet stöter på en serie problem som måste övervinnas (Smith & Smith, 2000). Utveckling Uppstart Tidig tillväxt Snabb tillväxt Exit Figur 2 Utvecklingsstadier i ett nytt företag (Smith & Smith, 2000, s.31) Enligt Smith och Smith (2000) har företag i det tidiga tillväxtstadiet en påbörjad produktion som genererar intäkter men ingen vinst. Ett av de vanligaste problemen i detta stadium är finansieringen, det vill säga gapet mellan det finansiella behovet och intresset från investerarna. Ett annat vanligt problem är lågt kassaflöde vilket också kan försvåra möjligheten att locka till sig investerare. Vid marknadsföring kan företag stöta på problem då de ska försöka övertyga investerarna om att försäljningen kommer att nå den önskvärda nivån. Hanks, Watson, Jansen och Chandler (1993) har i sin artikel funnit att det saknas en enhetlig definition av vad ett företags livscykel består av. De fann att några författare talar om life-cycle stages medan andra benämner faserna som tillväxtfaser eller utvecklingsfaser. Det finns inte heller någon generell definition på hur många faser som företaget genomgår Tillväxt och tillväxthinder i småföretag Begreppet tillväxt har inget allmänt och vedertaget sätt att beskrivas och mätas på. Detta beror enligt NUTEK (2002) på att det är ett mycket komplext begrepp som innehar många betydelser. Davidsson, Delmar och Wiklund (2001) pekar på att 7

16 ämnet tillväxt kan ses ur en rad olika perspektiv. De ställer sig frågan vad det är som gör att småföretag växer eller hindras från att växa. Intresset för småföretagens tillväxt och hinder för tillväxt har under de senaste åren ökat kraftigt. Detta beror främst på småföretagens betydelse för den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningsgraden i Sverige. De olika studierna och utredningarna har gjorts för att lättare kunna utforma de insatser som krävs för att stödja tillväxten hos dessa företag (NUTEK, 2002). Det bästa och mest använda sättet är enligt Andersson (2001) att mäta tillväxt genom att beräkna omsättningen i företaget, men eftersom statens intresse är att minska arbetslösheten är även tillväxt i antalet anställda en vanlig mätmetod. Dessutom menar han att det finns ett starkt samband mellan omsättning och antalet anställda i företaget. Vi har i likhet med Gandemo (1996) använt uttrycket tillväxt då vi syftar på både omsättning och personalstyrka samt volym av producerade och sålda varor/tjänster. Ett hinder kan med andra ord uppfattas som ett materiellt eller immateriellt objekt/fenomen, som förhindrar eller bromsar uppkomsten av ett förväntat resultat. Med avseende på hindrets ursprung, kan en distinktion göras mellan interna hinder (som syftar på företags interna förhållanden) och externa hinder (som syftar på förhållanden i företagets omgivning) (Barth, 1999, s.236) Tillväxthindrets karaktär Materiella hinder Immateriella hinder Tillväxthindrets ursprung Interna hinder Brist på rutiner och metoder, t.ex. kontrollsystem för lager och kostnader Ovilja hos företagaren att expandera, brist på kompetenta medarbetare, bristande ledningsförmåga etc. Externa hinder Brist på externt riskkapital, bristande infrastruktur, ogynnsamt regelsystem etc. Negativ uppfattning om företagande, tendens att söka trygga jobb etc. 8

17 Figur 3 Tillväxthinder (Barth, 1999, s. 236) Finansieringen kan vara ett hinder för småföretag, då det är svårare för dem att attrahera investerare. Ofta ställer långivarna högre krav än vad företagen kan nå upp till. Det finns olika orsaker till varför det uppstår problem för småföretag när de söker kapital. Ett av problemen är de placeringsregler som gäller vid investeringar i småföretag för försäkringsbolag, banker och värdepappersfonder (SOU 1998:93). En faktor som kan påverka är att det efterfrågade kapitalet i småföretag är för litet för investeraren i förhållande till den potentiella avkastningen, det vill säga den administrativa kostnaden blir för hög (Kamsvåg, 2001). Ett annat problem är svårigheten för investerarna att utvärdera företaget, dess affärsidé och avgöra om det är ett vinnande koncept eller ej. Det medföljer oftast en större risk att investera i småföretag än i större etablerade bolag (SOU 1998:93). Ylinenpää (1996) delar upp hinder i olika grupper enligt följande: Interna materiella hinder: Innebär brist på regler och rutiner som kan vara nödvändiga för en väl fungerande verksamhet. Ett annat förekommande hinder är svårigheten att rekrytera kompetent personal till företaget (Ylinenpää, 1996). Interna immateriella hinder: Dessa hinder återfinns mest inom områden av ledningsoch resurskaraktär. Företagsledningen spelar en stor roll i hur företaget utvecklas och växer. Bristande kompetens här kan leda till förhindrad tillväxt (Ylinenpää, 1996). Externa materiella hinder: Handlar ofta om generella lagar och regler om hur ett företag ska bedriva och redovisa sin verksamhet. Det gäller för företaget att följa förändringar i regelverket och anpassa sin verksamhet efter dessa. Detta är ett ofta förekommande problem, särskilt bland småföretagare, eftersom uppdateringen bidrar till ökade transaktionskostnader. Ett annat vanligt hinder här är extern finansiering. Det förekommer ofta ett gap mellan ett företags finansieringsbehov och i hur stor utsträckning kreditgivare är redo att investera i företaget. Banker och andra kreditgivare kräver ofta en större säkerhet och begär en högre ränta av småföretagare, vilket också försvårar finansiering av tillväxt (Ylinenpää, 1996). Externa immateriella hinder: Här återfinns huvudsakligen hinder av kulturell karaktär, såsom befolkningens rådande värderingar och uppfattningar. (Barth, 2001 återfinns i Davidsson, 1995, s. 239). Att finna rätt och kompetent arbetskraft kan vara ett problem då vissa arbetstagare är rädda att förlora den trygghet gällande både lön och anställning som ett större företag oftare kan erbjuda (Ylinenpää, 1996). Effekterna av dessa tillväxthinder kan enligt Barth (2001) bero på hur företaget ser ut med avseende på storlek, vilken bransch det tillhör, samt dess ålder. Utifrån dessa karakteristika kan företagets tillväxtstrategier och förmåga att växa påverkas Finansiella gap Enligt Olofsson (1996) är ett generellt synsätt gällande småföretag och deras kapitalförsörjning att utbudssidan inte är tillräckligt stor för att kunna tillgodose de kapitalkrav som småföretagen har. Genom att utgå från detta synsätt finns det ett finansiellt gap som behöver utjämnas. Arnold (2002) definierar ett finansiellt gap som 9

18 svårigheter för små och medelstora snabbväxande företag att finna kapital för tillväxt. Banker är ofta villiga att låna ut kapital till dessa företag, men då till högre ränta. Det är oftast inte brist på utbud som gör att ledare i dessa företag saknar kapital, utan en ovilja att acceptera de krav och villkor som ställs på verksamheten. Detta till exempel då den höga räntan i många fall inte motsvarar den höga risk som banken säger sig ta. Företag som befinner sig inom riskfyllda branscher påverkas ofta av finansiella gap, precis som företag som befinner sig utanför storstadsregionerna. Det finansiella gapet mellan efterfråge- och utbudssidan av kapital skapar ofta problem hos småföretag som vill växa. Anledningarna till det finansiella gapet kan vara flera (Kamsvåg, 2001). Om ett finansiellt gap uppkommer är det viktigt att se över företagets intentioner med investering eller liknande, eller förändra strategierna som bestämmer tillgången på finansiella medel. Målet med finansiell planering är således att överbrygga dessa skillnader mellan tillgängliga finansiella resurser på ena sidan och investeringsplaner för företaget på den andra sidan (Arnold, 2002). Enligt McMahon, Holmes, Hutchinson och Forsaith (1993) kan ett finansiellt gap påverka hur ett litet företags finansiella situation ser ut. De menar att svårtillgängligheten för små företag att erhålla vissa typer av kapital under vissa steg av utvecklingen bidrar till det typiska utseendet för ett litet företag. Detta kan även förklara skillnaden mellan stora och små företags finansiella utseende Banker Finansiering och småföretag Ett vanligt problem för småföretag är svårigheter att erhålla finansiering vid start, tillväxt och expansion. Eftersom småföretagen ökat i betydelse har detta bidragit till en rad utredningar (SOU 1993:70; SOU 1998:93) som syftar till att förbättra företagens finansiella förutsättningar. Nedan följer olika finansieringsformer vilka beskriver de alternativ som finns till hands för småföretagare vid start och tidig tillväxt. Dessa är de mest vanliga finansieringskällorna som småföretag använder sig av. Det kan vara problem för småföretagare att få lån genom banken då dessa har många restriktioner gällande krediter. Bankerna får inte enligt bankrörelselagen utsättas för risker, det vill säga de får inte investera i riskkapital. Låntagaren måste kunna bevisa sin återbetalningsförmåga genom någon form av säkerhet, exempelvis pantsättning av fastighet (Kamsvåg, 2001). Vid investering är bankkrediter den form som används i störst utsträckning av SMEs. Ett företag bör använda bankkrediter vid investering i materiella tillgångar (Industriförbundet, 1998). Banklån är trots dessa svårigheter en av de vanligaste och den mest använda formen av finansiering för småföretagare i Sverige. Detta är det finansieringsalternativ som småföretagarna föredrar och är mest öppna för (Winborg, 2000). 10

19 Riskvilliga finansiärer Det är statliga finansiärer eller finansiärer som bildats med hjälp av statligt kapital som ger denna typ av krediter. Denna typ av finansieringsalternativ kännetecknas av att det inte finns några direkta krav på att företaget ska krävas på pengarna om de försätts i konkurs (Connect, 1999). Det finns en rad institutioner som på olika sätt tillför kapital till nystartade eller tidiga tillväxtföretag. De vanligaste institutionerna är ALMI företagspartner AB (Bilaga 1) och NUTEK (Kamsvåg, 2001). ALMI är ett viktigt komplement till de vanliga bankerna och bidrar till att kreditmarknaden fungerar bättre. Deras låneverksamhet medverkar till att kostnaderna för administrativt arbete minskas genom att ALMI gör egna kreditprövningar som banken godtar (Industriförbundet, 1998) Bootstrapping Det kan vara svårt för ett företag att attrahera investerare i ett tidigt skede, men ett alternativ kan vara att använda sig av bootstrapping (Smith & Smith, 2000). Bootstrapping kan företag använda sig av för att lösa resursbehov av olika slag med hjälp av källor utanför företaget. Det finns två typer av bootstrapping, finansiell och relationsorienterad (Winborg, 2000). Bootstrapping som finansieringsmetod används oftast bara då det gäller mindre summor pengar och är en kortsiktig lösning av det finansiella behovet. Företagaren kan då använda sig av personliga tillgångar, handel med kreditkort, lån av vänner, det vill säga lån som inte är beroende av hur det går för företaget. Långivaren i bootstrapping är inte intresserad av företaget, utan av hur kreditvärdig företagaren är som privatperson genom tidigare krediter och företagarens rykte. Då återbetalningen inte är knuten till företaget på något sätt, utan bara till företagaren som person elimineras risken att förlora en del av kontrollen till investeraren (Smith & Smith, 2000). Anledningen till att ett företag använder sig av finansiell bootstrapping är enligt Winborg (2002) att de vill minimera eller till och med eliminera kostnader för tillskjutna resurser. Minimera kostnader kan exempelvis göras genom att företaget antingen köper begagnad utrustning eller delar den med ett annat företag. Ett annat sätt kan vara att låta exempelvis familjemedlemmar arbeta för lägre lön än marknadslönen. Detta är olika sätt där företaget kan tillgodose resursbehovet samtidigt som den finansiella belastningen minimeras. Ett företag kan även lyckas eliminera den finansiella belastningen genom att nyttja resurser som fri vägledning från utomstående eller få gratis arbetskraft genom exempelvis en familjemedlem (Winborg, 2000). Relationsorienterad bootstrapping innebär att företaget erhåller resurser som inte är i form av pengar. För att förstå relationsorienterad bootstrapping måste sociala överenskommelser tas i beaktande. Det innebär sociala förpliktelser gentemot den som tillför resurser, vilka kan vara både redan existerande och framtida avtal mellan parterna. En persons sociala förpliktelser beskriver det sociala kapital denna besitter, det vill säga relationer till andra personer. Sociala överenskommelser kan etableras genom ett utbyte av relevant information eller tjänster av olika slag. Då det kan råda 11

20 stor osäkerhet gällande kompensationen mellan parterna som hjälper varandra är det oerhört viktigt med förtroende i dessa relationer (Winborg, 2000) Nätverk och småföretagande Då större, etablerade företag utvecklas genom industriella nätverk, skapas och drivs oftast småföretag av personliga nätverk, genom vilka företagare i allmänhet kan skapa konkurrenskraft. Dessa personliga närverk är enligt Johannisson (1996) minst lika viktiga som andra typer av nätverk. Johannisson (1996) pekar på att det är viktigt att ha personliga kontakter över företagets gränser, vilket gäller både för företagare och medarbetare. Detta är speciellt viktigt då det är genom utbyte av erfarenhetskunskap och långsiktigt affärssamarbete som företag ofta når framgång. Vidare beskriver Johannisson (1996) affärsmässiga och sociala relationer som exempel på nätverk. Det personliga nätverket är inte bara kopplat till företagaren utan även företaget som helhet kan dra nytta av denna tillgång till information och kunskap. Även SOU 1993:70 pekar på att småföretag i synnerhet ofta medverkar i ett nätverk där företaget kan erhålla viktig information och andra resurser som är centrala för att driva ett företag framgångsrikt. Redan etablerade företagare är ofta lojala och ställer upp som mentorer åt yngre kollegor. Detta beroende på att de befinner sig inom samma bransch, arbetar inom samma marknad eller att det finns släktskap eller vänskap mellan dem (Johannisson, 1996). 12

Fler nybyggare efterlyses

Fler nybyggare efterlyses Sida 1 I n s a m l i n g s s t i f t e l s e n I F S R å d g i v n i n g sc e n t r u m Fler nybyggare efterlyses Rapport om svårigheter för invandrare att starta företag i Sverige Stockholm 2007-03-15

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Invandrares företagande

Invandrares företagande September 2007 Invandrares företagande En statistisk beskrivning av utlandsföddas företagande i Sverige Fler exemplar av broschyren kan beställas via Nuteks publikationsservice på telefon 08-681 91 00

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar 1(5) Datum Diarienummer 2009-06-10 013-2009- 903815 Dokumenttyp Remissvar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar Tillväxtverket har anmodats inkomma med

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Entreprenören och tillväxtdilemmat

Entreprenören och tillväxtdilemmat Entreprenören och tillväxtdilemmat Per Davidsson Internationella Handelshögskolan, Jönköping ESBRI 25/9 2003 1 Doktorand Davidsson 1985 Teorien säger: Alla kan, bör och vill växa Tittomkringen säger: Det

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 1 Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 De allra flesta företag som ingått i Riksbankens enkät uppger att de fått den finansiering de behöver, men samtidigt är företagens finansieringssituation ansträngd.

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

Finansieringsspelet. Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag

Finansieringsspelet. Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Finansieringsspelet Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Finansieringsspelet Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Vad är egentligen en

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Unga företagare Unga företagare med utländsk bakgrund känner av samma villkor som utrikes födda företagare generellt

Unga företagare Unga företagare med utländsk bakgrund känner av samma villkor som utrikes födda företagare generellt EGET FÖRETAGANDE BLAND UTRIKES FÖDDA Inledning Nyförtagandet i Sverige har aldrig varit så högt sedan mätningarna startade 1987, konstaterar Nutek i sin årsbok 2006. Var femte nyföretagare är en person

Läs mer

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms Ekon Dr Anna Söderblom Handelshögskolan i Stockholm Finansieringskällor för småföretag Nystartade företags

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %), nedan kallat moderbolaget, och av Regionförbundet

Läs mer

Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland - 2014

Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland - 2014 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-10-01 RS130382 Ann-Mari Bartholdsson, Verksamhetschef Näringsliv 035-179887 Regionstyrelsen Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1 Inledning 6 2 Hur många är företagare? 7 3 Kan tänka sig att bli företagare

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland

Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-11-28 i (i) LS 1209-1261 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 2 *12-1 1 00 009 - Ägardirektiv ALMI Företagspartner i Stockholm Sörmland

Läs mer

Invandrares egenföretagande trender, branscher, storlek och resultat

Invandrares egenföretagande trender, branscher, storlek och resultat Invandrares egenföretagande trender, branscher, storlek och resultat nr 2 2011 årgång 39 I denna artikel studeras egenföretagande bland tio invandrargrupper i Sverige. Vi studerar hur andelen företagare

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Undrar du hur du kan söka medel för att utveckla en ny eller befintlig vara eller tjänst? Vill du veta hur du kan söka medel för att vidareutveckla

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms Ekon Dr Anna Söderblom Handelshögskolan i Stockholm Definition Venture Capital Definition riskkapital Riskkapital

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

EXAMENSARBETE. Finansiell bootstrapping i tillväxtföretag. Angelica Halme Sara Nilsson. Civilekonomexamen Civilekonom

EXAMENSARBETE. Finansiell bootstrapping i tillväxtföretag. Angelica Halme Sara Nilsson. Civilekonomexamen Civilekonom EXAMENSARBETE Finansiell bootstrapping i tillväxtföretag Angelica Halme Sara Nilsson Civilekonomexamen Civilekonom Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Förord Detta

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kampen om kapitalet. Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering.

Kampen om kapitalet. Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering. Kampen om kapitalet Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering Augusti 2011 Far, Box 6417, 113 82 Stockholm Besöksadress: Kungsbron 2, Tel.

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009 Finansieringssituationen för små och medelstora företag Presentation 1. 2 Mars 2009 Företagens finansieringssituation - Låneindikatorn 150 bankkontorschefer intervjuades perioden 8 december 15 december

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren

Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via. Den ofrivilligt frivillige företagaren Från bidragstagare till företagare! Dröm? Fälla? eller...? via Den ofrivilligt frivillige företagaren (avhandling) 2011-04-01 Doktor i Sociologi, Linköpings universitet Den ofrivilligt frivillige företagaren

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Attityder till företagande bland kvinnor och män

Attityder till företagande bland kvinnor och män Attityder till företagande bland kvinnor och män Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer

Läs mer

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström Vem är innovatör/entreprenör Sociala konstruktioner Konstruktioner

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Göran Lundwall Vd ALMI Företagspartner AB

Göran Lundwall Vd ALMI Företagspartner AB Göran Lundwall Vd ALMI Företagspartner AB Kärnverksamhet Affärsområden Tjänster Innovation Nya företag Etablerade företag Finansiering Affärsutveckling Företag och personer som har en innovativ idé och

Läs mer

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Formellt Venture Capital Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Tillväxtföretagets finansieringskedja Hög risk Risk för investeraren Entreprenören Riskkapital

Läs mer

Finansieringsmöjligheter i småföretag

Finansieringsmöjligheter i småföretag Sofia Johansson & Lisbeth Alvina Finansieringsmöjligheter i småföretag - Traditionella metoder kontra finansiell bootstrapping Finance opportunities in small businesses - Traditional methods verses financial

Läs mer

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård!

Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Udvalget for Landdistrikter og Øer 2014-15 (Omtryk - 14-04-2015 - Præsentationer fra konferencen vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 76 Offentligt Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Lokalt

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik

Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Ett normkritiskt perspektiv på svensk arbetsmarknadspolitik Malmö, 2015-09-10 Thomas Carlén LO-ekonom 1 Vad är normkritik? Handlar om att sätta fokus på styrande normer och maktförhållanden. Det innebär

Läs mer

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se

Vad talanger vill ha 21/09/2011. Saana Azzam feoy10@hhs.se Vad talanger vill ha 21/09/2011 Saana Azzam feoy10@hhs.se Gen X Intern Associat e Analyst Senior Analyst Partner Senior Partner CEO 1 Year 3 years 4-5 years 4-5 years 4-5 Years - - $ $$ $$$ $$$$ $$$$$

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund

Projekt Skånsk Nätverkskraft. Mål. Syfte. Projektplan Bakgrund Projekt Skånsk Nätverkskraft Mål Att via nätverksbyggande och föreläsningar stimulera de deltagande företagens affärsutveckling. Syfte Att genom projektet få kunskap om kompetensbehovet land företagare

Läs mer

Hotell- och turismprogrammet (HT)

Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) ska utveckla elevernas kunskaper om service och bemötande, vilket är centralt inom branschen. Efter examen från programmet ska eleverna

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik

Unga företagare. Företagens villkor och verklighet. Fakta & statistik Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Magisteruppsats Höstterminen 2005. Mikrokrediter. - i en svensk kontext. Sarah Svensson

Magisteruppsats Höstterminen 2005. Mikrokrediter. - i en svensk kontext. Sarah Svensson Magisteruppsats Höstterminen 2005 Mikrokrediter - i en svensk kontext Handledare: Hans Landström Författare: Henrik Högberg Sarah Svensson Sammanfattning Titel: Mikrokrediter i en svensk kontext Seminariedatum:

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611

Riktlinjer. Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Riktlinjer Riktlinjer om nyckelbegrepp i direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder 13.08.2013 ESMA/2013/611 Datum: 13.08.2013 ESMA/2013/611 Innehåll I. Tillämpningsområde 3 II. Definitioner

Läs mer