Invandrarföretag i Jönköpings kommun -hinder och möjligheter-

Transkript

1 I NTERNATIONELLA H ANDELSHÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Invandrarföretag i Jönköpings kommun -hinder och möjligheter- Filosofie kandidatuppsats inom företagsekonomi Författare: Tellbom Lina Danielsson, Nina Petersson & Jenny Handledare: Gunnar Wramsby Jönköping augusti 2003

2 J ÖNKÖPING I NTERNATIONAL B USINESS S CHOOL Jönköping University Self-employed immigrants in the municipality of Jönköping -difficulties and possibilities- Bachelor s thesis within business administration Author: Tellbom Tutor: Lina Danielsson, Nina Petersson & Jenny Gunnar Wramsby Jönköping August 2003

3 Kandidatuppsats inom företagsekonomi Titel: Författare: Handledare: Invandrarföretag i Jönköpings kommun hinder och möjligheter Lina Danielsson, Nina Petersson & Jenny Tellbom Gunnar Wramsby Datum: Ämnesord Finansiering, småföretag, invandrarföretag Sammanfattning Inledning En person som startar och bygger upp ett företag stöter med stor sannolikhet på olika problem. Förutom de vanligaste hindren, kan en person som inte är född i Sverige stöta på ytterligare svårigheter. Bristande språkkunskaper och kulturella skillnader kan vara bidragande orsaker till att denna grupp av egenföretagare upplever olika former av diskriminering. Genom att härleda och belysa eventuella svårigheter kan dessa i framtiden förhoppningsvis minimeras. Uppsatsen inriktar sig på hur den finansiella situationen ser ut vid start och tidig tillväxt för företag startade av personer med utländsk bakgrund Syfte Metod Slutsats Uppsatsens syfte är att beskriva vilka förutsättningar personer med annat födelseland än Sverige har vid finansiering av start och tillväxt av företag, för att vidare kunna bidra med förslag till hur kraft kan skapa kraftgrupper för invandrarföretag. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi använt oss av en kombinerad kvalitativ och kvantitativ undersökning. En enkät skickades ut till invandrarföretagare i Jönköpings kommun och därefter genomfördes personliga intervjuer med 5 av dessa för att få en djupare inblick i deras situation. Det empiriska material som samlades in har senare legat till grund för analys och slutsatser. Uppsatsen visar att det finns en del hinder för invandrareföretagare som språksvårigheter och bristen på kunskap om hur det svenska näringslivet fungerar. Det framkommer dock att de även har fördelar som stort stöd från familj och vänner, vilket många gånger hjälper dem att övervinna hinder av finansiell karaktär.

4 Bachelor s Thesis in Business Administration Title: Author: Self-employed immigrants in the municipality of Jönköping difficulties and possibilities Lina Danielsson, Nina Petersson & Jenny Tellbom Tutor: Gunnar Wramsby Date: Subject terms: Financing, small businesses, self-employed immigrants Abstract Introduction When a person starts a company, he or she most certain meets great many problems. Besides the most common ones, a person not born in Sweden can meet several different difficulties. This group of self-employed persons can experience different forms of discrimination, mainly because of the lack of language skills and cultural differences. Finding and showing possible difficulties can hopefully minimise them in the future. The intention of this thesis is to describe the financial situation at the start and early expansion for companies founded and run by persons with foreign background. Purpose Method The purpose is to describe what conditions self-employed immigrants have when they finance start-up and growth of a company. We will also give suggestions to kraft how they can create kraft-groups for selfemployed immigrants. In order to fulfil the purpose of the thesis we have used a combination of a qualitative and a quantitative method. A survey was sent out to companies owned by people with foreign background in the municipality of Jönköping, and then personal interviews were made with 5 of those persons in order to receive a deeper understanding. Further analyses and conclusions were then based on this material. Conclusion The thesis shows that there are some obstacles for self-employed immigrants like difficulties with the language, and lack of knowledge concerning the Swedish economic life. They though have some advantages like a large support from family and friends, which sometimes help them to overcome financial obstacles.

5 Författarnas tack Vi vill tacka samtliga personer som har lagt ner tid på oss vilket gjort det möjligt för oss att förverkliga denna uppsats. Ett stort tack till samtliga företagare som har medverkat i vår undersökning. Vi vill tacka Mike Danilovic, Marcus Lundgren och Anders Melander, representanter för kraft som ställt upp med kunskap, erfarenhet och finansiellt stöd under hela arbetsprocessen. Vi är även tacksamma för den hjälp Leif Wetterö på Nyföretagarcentrum har bidragit med. Sist men inte minst ett tack till vår handledare Gunnar Wramsby, samt medstudenter som har kommit med kommentarer och synpunkter på vår uppsats. Nina Petersson, Jenny Tellbom, Lina Danielsson Jönköping i

6 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Problem Syfte Metodavgränsningar Definitioner Disposition Referensram Tidigare studier om småföretag och finansiering Småföretag och småföretagande Livscykelteorier och tillväxtstadier Tillväxt och tillväxthinder i småföretag Finansiella gap Finansiering och småföretag Nätverk och småföretagande Teorier och tidigare studier inom invandrarföretagande Invandrarföretagande och företagsamhet Skäl till att starta eget Finansieringsproblem och möjligheter för invandrarföretagare Tillväxt och hinder för tillväxt Nätverk och invandrarföretagare Invandrarföretagare och särskilda stödåtgärder Metod Vetenskapsteori Undersökningsmetoder Val av metod Kvantitativ metod Kvalitativ metod Käll- och metodkritik Källkritik Enkätutskick Intervjuer Reliabilitet Validitet Empiri Enkätundersökningen Företagen i allmänhet Start av företag Företagen i dagsläget Företagen i framtiden Intervjuerna Företagare A Företagare B Företagare C i

7 4.2.4 Företagare D Företagare E Analys Analys av företagen i allmänhet Analys av företagsstarten Analys av företagen i dagsläget Analys av företagens framtid Slutsats och avslutande diskussion Slutsats Avslutande diskussion och egna reflektioner Implikationer och förslag till stödåtgärder Fortsatta studier Referenslista ii

8 Figurer Figur 1 Disposition... 5 Figur 2 Utvecklingsstadier i ett nytt företag... 7 Figur 3 Tillväxthinder... 9 Figur 4 Kvalitativ / kvantitativ undersökningsmetod Figur 5 Födelseland Figur 6 Finansieringssätt vid företagets start Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga iii

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund En person som startar och bygger upp ett företag från grunden möter med största sannolikhet en rad olika problem och svårigheter. Förutom de vanliga problem företagare stöter på finns ytterligare hinder för personer som inte är födda i Sverige och väljer att starta ett företag. Hinder som båda grupperna i allmänhet kan stöta på är ofta inom områdena finansiering, lagstiftning och konkurrens. Vanligen förekommande problem för många invandrare är språket och kulturella skillnader, vilket kan vara en bidragande orsak till att dessa företagare inte antas ha samma förutsättningar som övriga företagare. Därmed inte sagt att invandrarföretagare inte kan kompensera de sämre förutsättningarna på andra sätt, genom etniska nätverk som kan ge tillgång till olika resurser såsom kapital och arbetsinsatser. Bristande språkkunskaper och kulturella skillnader kan bidra till direkt diskriminering. Detta är något som Svensk Handel (Stein, 2000) anser vara ett hinder som generellt är svårt att mäta förekomsten av, men i enkätundersökningen specifik för deras studie, uppger hela 24 procent att de någon gång utsatts för någon form av diskriminering. Under de senaste åren har intresset för invandrarföretagande ökat kraftigt. Detta beror enligt NUTEK 1 (2001) på att nyföretagandet för invandrare är ett sätt att minska arbetslöshet samt bidra till snabbare integration i det svenska samhället. Eftersom dessa företag kommer att spela en allt större roll i svenskt näringsliv är det viktigt att studera hur invandrarföretagen skiljer sig från övriga och i vilken utsträckning de möter hinder och svårigheter (NUTEK, 2001). Ytterligare en anledning till det ökade intresset för dessa företag är att småföretag i allmänhet har kommit att uppmärksammas i större utsträckning under de senaste åren. Denna uppsats har för avsikt att ge en bild av förutsättningarna för invandrarföretagare i Jönköpings kommun. 1.2 Problem Personer med utländsk bakgrund har för närvarande inte samma möjligheter som majoritetsbefolkningen att starta och driva företag (SOU 1999:49, s. 11). Hur ser förutsättningarna ut för företagare som inte har Sverige som födelseland? Vilka hinder möter dessa företagare? Eller har de kanske andra möjligheter att lyckas? Flera undersökningar har berört detta ämne i ett bredare perspektiv men få har enbart gjort studier ur det finansiella perspektivet. SOU 1999:49, framhåller att kapitalanskaffning och krediter är områden som förknippas med problem vid start och fortsatt utveckling av ett småföretag. Därför är 1 NUTEK står för Verket för näringslivsutveckling och är ett nationellt kompetenscentrum för företagsutveckling, entreprenörskap, företagsfinansiering och regionalutveckling ( 1

10 finansieringsfrågor ett mycket viktigt område att studera i relation till invandrarföretagande, eftersom de kan uppleva andra problem än övriga företagare. För de allra flesta företag som vill växa kan det vara ett problem om företagets finansiella medel inte räcker till för att utvecklas i den takt de vill. För att kunna tillgodose nya tillväxtbehov krävs det finansiella medel från andra håll. Småföretag i allmänhet har ofta problem att finna tillfredställande finansieringslösningar, därför är det extra viktigt att undersöka förutsättningarna för en småföretagare vars födelseland inte är Sverige. Enligt ALMI (Bilaga 1) och NUTEK (2001) finns det främst 4 orsaker som gör att det kan vara extra svårt för invandrare att få sina affärsidéer finansierade. De saknar ofta säkerhet eller referenser De har inte i samma utsträckning tillgång till nätverk och kontakter Deras verksamheter är inte så intressanta för finansiärerna De kan ha svårigheter att kommunicera sin affärsidé NUTEK (2001) beskriver förutom de vanliga problem som företagare kan stöta på under tillväxtfaserna, de problem som dessutom finns för företagare med invandrarbakgrund. Utredningen framhåller vikten av nya studier kring denna grupp av företagare och deras förutsättningar. I samband med kapitalanskaffning möter invandrarföretagare många hinder som en svenskfödd företagare inte behöver reflektera över. Invandrarföretagaren har ofta begränsad kunskap om Sverige, dess lagar och regler samt samhällsstruktur (SOU 1999:49). SOU 1999:49 vill bidra till att ge invandrare möjlighet att ta sig ur detta underläge och därigenom skapa lika möjligheter genom olika åtaganden. På metodkursen för kandidatuppsatsen presenterades olika förslag till uppsatser och det var då vi fick uppslag till ämnet. Detta resulterade i att vi fick kontakt med Mike Danilovic på kraft (Bilaga 2). Utformandet av uppsatsens problemområde påbörjades under första mötet med Mike. Vi diskuterade olika idéer och infallsvinklar som uppsatsen kunde grundas på. KrAfts största intresse av uppsatsen var att få en kartläggning av invandrarföretagare i Jönköpings kommun för eventuellt vidare samarbete med företagarna. Målet var att kunna identifiera vilka förutsättningar invandrarföretagare i Jönköpings kommun har vid start, fortsatt tillväxt och utveckling och om de är i behov av ytterligare någon form av stöd. 1.3 Syfte Uppsatsens syfte är att beskriva vilka förutsättningar personer med annat födelseland än Sverige har vid finansiering av start och tillväxt av företag, för att vidare kunna bidra med förslag till hur kraft kan skapa kraftgrupper för invandrarföretag. 2

11 1.4 Metodavgränsningar Uppsatsen inriktar sig på företag som är startade och drivna av personer vilka inte är födda i Sverige men verksamma inom Jönköpings kommun. Utifrån SCB:s kategorisering av företag har vi i samråd med organisationen kraft valt ut olika branschområden. Anledningen till att vi begränsade oss till Jönköpings kommun och vissa branscher gjordes på grund av att urvalet annars hade blivit för stort och kostsamt. Valen av branscher gjordes i samråd med kraft. Våra val av branscher baserades utifrån våra preferenser om vilka branscher vi trodde att de flesta invandrarföretagare är verksamma i. Vi valde att utesluta vissa branscher där vi inte trodde att det var så många invandrarföretagare aktiva. 1.5 Definitioner Att använda sig av rätt benämning när en företeelse skall definieras är viktigt ur många perspektiv. Dels för att det som ska undersökas verkligen undersöks och dels för att de undersökta företeelserna ska få en korrekt benämning i det aktuella sammanhanget. I NUTEK (2001) definieras någon med invandrarbakgrund som en person vilken är född i utlandet eller vars mor eller far är det. Det som anses vara gemensamt för gruppen invandrarföretagare är att de har sina rötter utanför Sverige. Definitionen på invandrare lyder enligt Nationalencyklopedin; "Person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år" (Nationalencyklopedin, Multimedia 2000). Då dessa båda definitioner skiljer sig åt är det viktigt att tydligt klargöra hur vi kommer att använda oss av de olika begreppen i denna uppsats. Den första definitionen enligt NUTEK (2001), att invandrare är personer som är födda i utlandet eller vars mor eller far är det, anser vi inte passa våra syften då den ger en alltför bred definition av invandrarföretagare. Vi har i vår uppsats studerat de personer som benämns första generationens invandrare 2. Därmed innefattas inte gruppen av personer som har en mor eller far som är född utomlands 3 i vår definition av invandrarföretagare. Ett annat problem som uppkommer vid användning av många definitioner är att en företeelse generaliseras i allt för hög grad. I likhet med begreppet småföretagare består gruppen invandrarföretagare av en rad olika individer och olika typer av företagare vilket Pripp (1998) betonar i sin undersökning. För att kunna använda sig av stereotypa definitioner är det viktigt att tydligt klargöra hur definitionen används i den egna undersökningen. 2 Denna definition innefattar de personer som är födda i ett annat land än Sverige och därefter kommit till Sverige antingen som barn eller vuxna (NUTEK, 2001). 3 Denna definition benämns ofta som andra generationens invandrare (NUTEK, 2001). 3

12 Flertalet studier (SOU 1999:49; Stein, 2001, NUTEK, 2001) använder sig av begreppen invandrare och invandrarföretagande. Dock är innebörden av dessa begrepp inte densamma för alla studier, vilket bidrar till svårigheter i begreppshanteringen. Denna uppsats kommer i likhet med SOU (1999:49) att använda sig av begreppen invandrarföretag och invandrarföretagare. Ordet invandrarföretag används synonymt med företag som drivs av en person med annat födelseland än Sverige. Företagare som har Sverige som födelseland kommer vi i uppsatsen att benämna som övriga företagare. 1.6 Disposition Kapitel 1 Bakgrund Problem, syfte, avgränsningar & definitioner Kapitel 2 Teori Teoretisk referensram som behandlar teorier & tidigare studier kring småföretag, invandrarföretagande, finansiering vid tillväxt, livscykler och nätverk Kapitel 3 Metod Förklaring & beskrivning av metoderna vi använt oss av i uppsatsen Kapitel 5 Analys Jämförelse mellan empirisk studie och referensram Kapitel 4 Empiri Empirisk studie i form av resultat från enkät och intervjuer Kapitel 6 Slutdiskussion Slutsatser av studien som avser svara 4 på syftet med uppsatsen

13 Figur 1 Disposition 5

14 2 Referensram 2.1 Tidigare studier om småföretag och finansiering De valda teorierna för denna uppsats återfinns inom områdena för småföretagande, entreprenörskap och finansiering samt olika stadier i ett företags livscykel. Då flertalet invandrarföretag är småföretag fokuseras teorierna och tidigare studier främst runt start och tillväxt i småföretag Småföretag och småföretagande Småföretagen spelar en nyckelroll i den svenska näringslivsstrukturen (SOU 1993:70, s.14). Detta är en av anledningarna till att småföretagen fått större uppmärksamhet under de senaste åren. Denna förändrade syn på småföretagande kom i mitten av 1990-talet och intresset har ökat under årens lopp. Småföretagen kan enligt Johannisson och Lindmark (1996) ses som utvecklare av näringslivet och de kan även bidra till ökad sysselsättning. För att småföretagen skall få en chans att medverka till detta är det viktigt att förutsättningarna för dem förbättras. Försök till utverkande av riktlinjer har gjorts i en rad utredningar och studier (SOU 1993:70; SOU 1998:93) vilka tar upp småföretagens förutsättningar. Det finns olika definitioner på småföretag beroende på vilket syfte som ligger bakom beskrivningen. I Sverige är antalet anställda ett vanligt mått på ett SME företag (Small and Medium-sized Enterprise), där 200 personer är den övre gränsen. I den internationella debatten finns även det så kallade mikroföretaget med högst tio personer som är sysselsatta (Johannisson & Lindmark, 1996). Företagets storlek kan ha betydelse när ett företag söker rådgivning hos exempelvis ALMI, eftersom de utgår ifrån storleken på företaget för att begränsa sina lån till små- och medelstora företag (SOU 1998:93). Enligt organisationen SBA (Small Business Administration) har inte småföretag någon dominerande roll i sin bransch och de har ett fåtal investerare som tillför kapital (Osteryoung, Newman & Davis, 2001). Skillnaderna mellan stora och små företag är att småföretagen oftast har lägre soliditet, högre kapitalkostnader och högre skuldsättning. Det är också vanligast att småföretag riktar sig i huvudsak mot hemmamarknaden (Riksdagskansliet, 1997) Levebrödsföretag och entreprenöriella företag Småföretag kan delas in i två kategorier: levebrödsföretag och entreprenöriella företag (Osteryoung et al, 2001). Levebrödsföretagen fokuserar på att förse sig själva och andra med arbeten. Syftet med verksamheten är i huvudsak att generera pengar för överlevnad och de har sällan för avsikt att växa. Det är oftast ägarens intresse som sätts i centrum, det vill säga ägarens personliga mål för verksamheten. Verksamheten finansieras till största delen 6

15 av ägarens egna kapital (Osteryoung et al, 2001). Dessa företag är en mycket viktig byggsten i det svenska näringslivet trots sin ringa storlek och i de flesta fall sin brist på viljan att växa (Annell & Nygårds, 1999). Entreprenöriella företags syften är däremot inriktade på att växa och generera vinst. Entreprenörer arbetar ofta inom marknader som ständigt utvecklas och förändras. Dessa företag söker ofta externt kapital hos riskbenägna investerare och det är viktigt för entreprenören att investeraren är flexibel och lätt kan tillföra kapital vid framtida förändringar under företagets tillväxt (Osteryoung et al, 2001) Livscykelteorier och tillväxtstadier För att ett företag ska kunna växa i den takt som eftersträvas krävs det tillgång till finansiellt kapital. Flera saker kan vara kostsamma vid en expansion och de två vanligaste alternativen att finansiera tillväxt är beviljande av banklån eller användandet av eget kapital. Det senare kräver dock att företaget är lönsamt eller att det kan överleva utan vinst. Detta kan ske genom att ägarna och eventuella medarbetare arbetar med låg ersättning under uppstartningsfasen (Andersson, 2001). Det finns ingen typisk livscykel för nya företag, dock genomgår de olika utvecklingsstadier där de med stor sannolikhet stöter på en serie problem som måste övervinnas (Smith & Smith, 2000). Utveckling Uppstart Tidig tillväxt Snabb tillväxt Exit Figur 2 Utvecklingsstadier i ett nytt företag (Smith & Smith, 2000, s.31) Enligt Smith och Smith (2000) har företag i det tidiga tillväxtstadiet en påbörjad produktion som genererar intäkter men ingen vinst. Ett av de vanligaste problemen i detta stadium är finansieringen, det vill säga gapet mellan det finansiella behovet och intresset från investerarna. Ett annat vanligt problem är lågt kassaflöde vilket också kan försvåra möjligheten att locka till sig investerare. Vid marknadsföring kan företag stöta på problem då de ska försöka övertyga investerarna om att försäljningen kommer att nå den önskvärda nivån. Hanks, Watson, Jansen och Chandler (1993) har i sin artikel funnit att det saknas en enhetlig definition av vad ett företags livscykel består av. De fann att några författare talar om life-cycle stages medan andra benämner faserna som tillväxtfaser eller utvecklingsfaser. Det finns inte heller någon generell definition på hur många faser som företaget genomgår Tillväxt och tillväxthinder i småföretag Begreppet tillväxt har inget allmänt och vedertaget sätt att beskrivas och mätas på. Detta beror enligt NUTEK (2002) på att det är ett mycket komplext begrepp som innehar många betydelser. Davidsson, Delmar och Wiklund (2001) pekar på att 7

16 ämnet tillväxt kan ses ur en rad olika perspektiv. De ställer sig frågan vad det är som gör att småföretag växer eller hindras från att växa. Intresset för småföretagens tillväxt och hinder för tillväxt har under de senaste åren ökat kraftigt. Detta beror främst på småföretagens betydelse för den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningsgraden i Sverige. De olika studierna och utredningarna har gjorts för att lättare kunna utforma de insatser som krävs för att stödja tillväxten hos dessa företag (NUTEK, 2002). Det bästa och mest använda sättet är enligt Andersson (2001) att mäta tillväxt genom att beräkna omsättningen i företaget, men eftersom statens intresse är att minska arbetslösheten är även tillväxt i antalet anställda en vanlig mätmetod. Dessutom menar han att det finns ett starkt samband mellan omsättning och antalet anställda i företaget. Vi har i likhet med Gandemo (1996) använt uttrycket tillväxt då vi syftar på både omsättning och personalstyrka samt volym av producerade och sålda varor/tjänster. Ett hinder kan med andra ord uppfattas som ett materiellt eller immateriellt objekt/fenomen, som förhindrar eller bromsar uppkomsten av ett förväntat resultat. Med avseende på hindrets ursprung, kan en distinktion göras mellan interna hinder (som syftar på företags interna förhållanden) och externa hinder (som syftar på förhållanden i företagets omgivning) (Barth, 1999, s.236) Tillväxthindrets karaktär Materiella hinder Immateriella hinder Tillväxthindrets ursprung Interna hinder Brist på rutiner och metoder, t.ex. kontrollsystem för lager och kostnader Ovilja hos företagaren att expandera, brist på kompetenta medarbetare, bristande ledningsförmåga etc. Externa hinder Brist på externt riskkapital, bristande infrastruktur, ogynnsamt regelsystem etc. Negativ uppfattning om företagande, tendens att söka trygga jobb etc. 8

17 Figur 3 Tillväxthinder (Barth, 1999, s. 236) Finansieringen kan vara ett hinder för småföretag, då det är svårare för dem att attrahera investerare. Ofta ställer långivarna högre krav än vad företagen kan nå upp till. Det finns olika orsaker till varför det uppstår problem för småföretag när de söker kapital. Ett av problemen är de placeringsregler som gäller vid investeringar i småföretag för försäkringsbolag, banker och värdepappersfonder (SOU 1998:93). En faktor som kan påverka är att det efterfrågade kapitalet i småföretag är för litet för investeraren i förhållande till den potentiella avkastningen, det vill säga den administrativa kostnaden blir för hög (Kamsvåg, 2001). Ett annat problem är svårigheten för investerarna att utvärdera företaget, dess affärsidé och avgöra om det är ett vinnande koncept eller ej. Det medföljer oftast en större risk att investera i småföretag än i större etablerade bolag (SOU 1998:93). Ylinenpää (1996) delar upp hinder i olika grupper enligt följande: Interna materiella hinder: Innebär brist på regler och rutiner som kan vara nödvändiga för en väl fungerande verksamhet. Ett annat förekommande hinder är svårigheten att rekrytera kompetent personal till företaget (Ylinenpää, 1996). Interna immateriella hinder: Dessa hinder återfinns mest inom områden av ledningsoch resurskaraktär. Företagsledningen spelar en stor roll i hur företaget utvecklas och växer. Bristande kompetens här kan leda till förhindrad tillväxt (Ylinenpää, 1996). Externa materiella hinder: Handlar ofta om generella lagar och regler om hur ett företag ska bedriva och redovisa sin verksamhet. Det gäller för företaget att följa förändringar i regelverket och anpassa sin verksamhet efter dessa. Detta är ett ofta förekommande problem, särskilt bland småföretagare, eftersom uppdateringen bidrar till ökade transaktionskostnader. Ett annat vanligt hinder här är extern finansiering. Det förekommer ofta ett gap mellan ett företags finansieringsbehov och i hur stor utsträckning kreditgivare är redo att investera i företaget. Banker och andra kreditgivare kräver ofta en större säkerhet och begär en högre ränta av småföretagare, vilket också försvårar finansiering av tillväxt (Ylinenpää, 1996). Externa immateriella hinder: Här återfinns huvudsakligen hinder av kulturell karaktär, såsom befolkningens rådande värderingar och uppfattningar. (Barth, 2001 återfinns i Davidsson, 1995, s. 239). Att finna rätt och kompetent arbetskraft kan vara ett problem då vissa arbetstagare är rädda att förlora den trygghet gällande både lön och anställning som ett större företag oftare kan erbjuda (Ylinenpää, 1996). Effekterna av dessa tillväxthinder kan enligt Barth (2001) bero på hur företaget ser ut med avseende på storlek, vilken bransch det tillhör, samt dess ålder. Utifrån dessa karakteristika kan företagets tillväxtstrategier och förmåga att växa påverkas Finansiella gap Enligt Olofsson (1996) är ett generellt synsätt gällande småföretag och deras kapitalförsörjning att utbudssidan inte är tillräckligt stor för att kunna tillgodose de kapitalkrav som småföretagen har. Genom att utgå från detta synsätt finns det ett finansiellt gap som behöver utjämnas. Arnold (2002) definierar ett finansiellt gap som 9

18 svårigheter för små och medelstora snabbväxande företag att finna kapital för tillväxt. Banker är ofta villiga att låna ut kapital till dessa företag, men då till högre ränta. Det är oftast inte brist på utbud som gör att ledare i dessa företag saknar kapital, utan en ovilja att acceptera de krav och villkor som ställs på verksamheten. Detta till exempel då den höga räntan i många fall inte motsvarar den höga risk som banken säger sig ta. Företag som befinner sig inom riskfyllda branscher påverkas ofta av finansiella gap, precis som företag som befinner sig utanför storstadsregionerna. Det finansiella gapet mellan efterfråge- och utbudssidan av kapital skapar ofta problem hos småföretag som vill växa. Anledningarna till det finansiella gapet kan vara flera (Kamsvåg, 2001). Om ett finansiellt gap uppkommer är det viktigt att se över företagets intentioner med investering eller liknande, eller förändra strategierna som bestämmer tillgången på finansiella medel. Målet med finansiell planering är således att överbrygga dessa skillnader mellan tillgängliga finansiella resurser på ena sidan och investeringsplaner för företaget på den andra sidan (Arnold, 2002). Enligt McMahon, Holmes, Hutchinson och Forsaith (1993) kan ett finansiellt gap påverka hur ett litet företags finansiella situation ser ut. De menar att svårtillgängligheten för små företag att erhålla vissa typer av kapital under vissa steg av utvecklingen bidrar till det typiska utseendet för ett litet företag. Detta kan även förklara skillnaden mellan stora och små företags finansiella utseende Banker Finansiering och småföretag Ett vanligt problem för småföretag är svårigheter att erhålla finansiering vid start, tillväxt och expansion. Eftersom småföretagen ökat i betydelse har detta bidragit till en rad utredningar (SOU 1993:70; SOU 1998:93) som syftar till att förbättra företagens finansiella förutsättningar. Nedan följer olika finansieringsformer vilka beskriver de alternativ som finns till hands för småföretagare vid start och tidig tillväxt. Dessa är de mest vanliga finansieringskällorna som småföretag använder sig av. Det kan vara problem för småföretagare att få lån genom banken då dessa har många restriktioner gällande krediter. Bankerna får inte enligt bankrörelselagen utsättas för risker, det vill säga de får inte investera i riskkapital. Låntagaren måste kunna bevisa sin återbetalningsförmåga genom någon form av säkerhet, exempelvis pantsättning av fastighet (Kamsvåg, 2001). Vid investering är bankkrediter den form som används i störst utsträckning av SMEs. Ett företag bör använda bankkrediter vid investering i materiella tillgångar (Industriförbundet, 1998). Banklån är trots dessa svårigheter en av de vanligaste och den mest använda formen av finansiering för småföretagare i Sverige. Detta är det finansieringsalternativ som småföretagarna föredrar och är mest öppna för (Winborg, 2000). 10

19 Riskvilliga finansiärer Det är statliga finansiärer eller finansiärer som bildats med hjälp av statligt kapital som ger denna typ av krediter. Denna typ av finansieringsalternativ kännetecknas av att det inte finns några direkta krav på att företaget ska krävas på pengarna om de försätts i konkurs (Connect, 1999). Det finns en rad institutioner som på olika sätt tillför kapital till nystartade eller tidiga tillväxtföretag. De vanligaste institutionerna är ALMI företagspartner AB (Bilaga 1) och NUTEK (Kamsvåg, 2001). ALMI är ett viktigt komplement till de vanliga bankerna och bidrar till att kreditmarknaden fungerar bättre. Deras låneverksamhet medverkar till att kostnaderna för administrativt arbete minskas genom att ALMI gör egna kreditprövningar som banken godtar (Industriförbundet, 1998) Bootstrapping Det kan vara svårt för ett företag att attrahera investerare i ett tidigt skede, men ett alternativ kan vara att använda sig av bootstrapping (Smith & Smith, 2000). Bootstrapping kan företag använda sig av för att lösa resursbehov av olika slag med hjälp av källor utanför företaget. Det finns två typer av bootstrapping, finansiell och relationsorienterad (Winborg, 2000). Bootstrapping som finansieringsmetod används oftast bara då det gäller mindre summor pengar och är en kortsiktig lösning av det finansiella behovet. Företagaren kan då använda sig av personliga tillgångar, handel med kreditkort, lån av vänner, det vill säga lån som inte är beroende av hur det går för företaget. Långivaren i bootstrapping är inte intresserad av företaget, utan av hur kreditvärdig företagaren är som privatperson genom tidigare krediter och företagarens rykte. Då återbetalningen inte är knuten till företaget på något sätt, utan bara till företagaren som person elimineras risken att förlora en del av kontrollen till investeraren (Smith & Smith, 2000). Anledningen till att ett företag använder sig av finansiell bootstrapping är enligt Winborg (2002) att de vill minimera eller till och med eliminera kostnader för tillskjutna resurser. Minimera kostnader kan exempelvis göras genom att företaget antingen köper begagnad utrustning eller delar den med ett annat företag. Ett annat sätt kan vara att låta exempelvis familjemedlemmar arbeta för lägre lön än marknadslönen. Detta är olika sätt där företaget kan tillgodose resursbehovet samtidigt som den finansiella belastningen minimeras. Ett företag kan även lyckas eliminera den finansiella belastningen genom att nyttja resurser som fri vägledning från utomstående eller få gratis arbetskraft genom exempelvis en familjemedlem (Winborg, 2000). Relationsorienterad bootstrapping innebär att företaget erhåller resurser som inte är i form av pengar. För att förstå relationsorienterad bootstrapping måste sociala överenskommelser tas i beaktande. Det innebär sociala förpliktelser gentemot den som tillför resurser, vilka kan vara både redan existerande och framtida avtal mellan parterna. En persons sociala förpliktelser beskriver det sociala kapital denna besitter, det vill säga relationer till andra personer. Sociala överenskommelser kan etableras genom ett utbyte av relevant information eller tjänster av olika slag. Då det kan råda 11

20 stor osäkerhet gällande kompensationen mellan parterna som hjälper varandra är det oerhört viktigt med förtroende i dessa relationer (Winborg, 2000) Nätverk och småföretagande Då större, etablerade företag utvecklas genom industriella nätverk, skapas och drivs oftast småföretag av personliga nätverk, genom vilka företagare i allmänhet kan skapa konkurrenskraft. Dessa personliga närverk är enligt Johannisson (1996) minst lika viktiga som andra typer av nätverk. Johannisson (1996) pekar på att det är viktigt att ha personliga kontakter över företagets gränser, vilket gäller både för företagare och medarbetare. Detta är speciellt viktigt då det är genom utbyte av erfarenhetskunskap och långsiktigt affärssamarbete som företag ofta når framgång. Vidare beskriver Johannisson (1996) affärsmässiga och sociala relationer som exempel på nätverk. Det personliga nätverket är inte bara kopplat till företagaren utan även företaget som helhet kan dra nytta av denna tillgång till information och kunskap. Även SOU 1993:70 pekar på att småföretag i synnerhet ofta medverkar i ett nätverk där företaget kan erhålla viktig information och andra resurser som är centrala för att driva ett företag framgångsrikt. Redan etablerade företagare är ofta lojala och ställer upp som mentorer åt yngre kollegor. Detta beroende på att de befinner sig inom samma bransch, arbetar inom samma marknad eller att det finns släktskap eller vänskap mellan dem (Johannisson, 1996). 12