Invandrarföretag i Jönköpings kommun -hinder och möjligheter-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Invandrarföretag i Jönköpings kommun -hinder och möjligheter-"

Transkript

1 I NTERNATIONELLA H ANDELSHÖGSKOLAN HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Invandrarföretag i Jönköpings kommun -hinder och möjligheter- Filosofie kandidatuppsats inom företagsekonomi Författare: Tellbom Lina Danielsson, Nina Petersson & Jenny Handledare: Gunnar Wramsby Jönköping augusti 2003

2 J ÖNKÖPING I NTERNATIONAL B USINESS S CHOOL Jönköping University Self-employed immigrants in the municipality of Jönköping -difficulties and possibilities- Bachelor s thesis within business administration Author: Tellbom Tutor: Lina Danielsson, Nina Petersson & Jenny Gunnar Wramsby Jönköping August 2003

3 Kandidatuppsats inom företagsekonomi Titel: Författare: Handledare: Invandrarföretag i Jönköpings kommun hinder och möjligheter Lina Danielsson, Nina Petersson & Jenny Tellbom Gunnar Wramsby Datum: Ämnesord Finansiering, småföretag, invandrarföretag Sammanfattning Inledning En person som startar och bygger upp ett företag stöter med stor sannolikhet på olika problem. Förutom de vanligaste hindren, kan en person som inte är född i Sverige stöta på ytterligare svårigheter. Bristande språkkunskaper och kulturella skillnader kan vara bidragande orsaker till att denna grupp av egenföretagare upplever olika former av diskriminering. Genom att härleda och belysa eventuella svårigheter kan dessa i framtiden förhoppningsvis minimeras. Uppsatsen inriktar sig på hur den finansiella situationen ser ut vid start och tidig tillväxt för företag startade av personer med utländsk bakgrund Syfte Metod Slutsats Uppsatsens syfte är att beskriva vilka förutsättningar personer med annat födelseland än Sverige har vid finansiering av start och tillväxt av företag, för att vidare kunna bidra med förslag till hur kraft kan skapa kraftgrupper för invandrarföretag. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi använt oss av en kombinerad kvalitativ och kvantitativ undersökning. En enkät skickades ut till invandrarföretagare i Jönköpings kommun och därefter genomfördes personliga intervjuer med 5 av dessa för att få en djupare inblick i deras situation. Det empiriska material som samlades in har senare legat till grund för analys och slutsatser. Uppsatsen visar att det finns en del hinder för invandrareföretagare som språksvårigheter och bristen på kunskap om hur det svenska näringslivet fungerar. Det framkommer dock att de även har fördelar som stort stöd från familj och vänner, vilket många gånger hjälper dem att övervinna hinder av finansiell karaktär.

4 Bachelor s Thesis in Business Administration Title: Author: Self-employed immigrants in the municipality of Jönköping difficulties and possibilities Lina Danielsson, Nina Petersson & Jenny Tellbom Tutor: Gunnar Wramsby Date: Subject terms: Financing, small businesses, self-employed immigrants Abstract Introduction When a person starts a company, he or she most certain meets great many problems. Besides the most common ones, a person not born in Sweden can meet several different difficulties. This group of self-employed persons can experience different forms of discrimination, mainly because of the lack of language skills and cultural differences. Finding and showing possible difficulties can hopefully minimise them in the future. The intention of this thesis is to describe the financial situation at the start and early expansion for companies founded and run by persons with foreign background. Purpose Method The purpose is to describe what conditions self-employed immigrants have when they finance start-up and growth of a company. We will also give suggestions to kraft how they can create kraft-groups for selfemployed immigrants. In order to fulfil the purpose of the thesis we have used a combination of a qualitative and a quantitative method. A survey was sent out to companies owned by people with foreign background in the municipality of Jönköping, and then personal interviews were made with 5 of those persons in order to receive a deeper understanding. Further analyses and conclusions were then based on this material. Conclusion The thesis shows that there are some obstacles for self-employed immigrants like difficulties with the language, and lack of knowledge concerning the Swedish economic life. They though have some advantages like a large support from family and friends, which sometimes help them to overcome financial obstacles.

5 Författarnas tack Vi vill tacka samtliga personer som har lagt ner tid på oss vilket gjort det möjligt för oss att förverkliga denna uppsats. Ett stort tack till samtliga företagare som har medverkat i vår undersökning. Vi vill tacka Mike Danilovic, Marcus Lundgren och Anders Melander, representanter för kraft som ställt upp med kunskap, erfarenhet och finansiellt stöd under hela arbetsprocessen. Vi är även tacksamma för den hjälp Leif Wetterö på Nyföretagarcentrum har bidragit med. Sist men inte minst ett tack till vår handledare Gunnar Wramsby, samt medstudenter som har kommit med kommentarer och synpunkter på vår uppsats. Nina Petersson, Jenny Tellbom, Lina Danielsson Jönköping i

6 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Problem Syfte Metodavgränsningar Definitioner Disposition Referensram Tidigare studier om småföretag och finansiering Småföretag och småföretagande Livscykelteorier och tillväxtstadier Tillväxt och tillväxthinder i småföretag Finansiella gap Finansiering och småföretag Nätverk och småföretagande Teorier och tidigare studier inom invandrarföretagande Invandrarföretagande och företagsamhet Skäl till att starta eget Finansieringsproblem och möjligheter för invandrarföretagare Tillväxt och hinder för tillväxt Nätverk och invandrarföretagare Invandrarföretagare och särskilda stödåtgärder Metod Vetenskapsteori Undersökningsmetoder Val av metod Kvantitativ metod Kvalitativ metod Käll- och metodkritik Källkritik Enkätutskick Intervjuer Reliabilitet Validitet Empiri Enkätundersökningen Företagen i allmänhet Start av företag Företagen i dagsläget Företagen i framtiden Intervjuerna Företagare A Företagare B Företagare C i

7 4.2.4 Företagare D Företagare E Analys Analys av företagen i allmänhet Analys av företagsstarten Analys av företagen i dagsläget Analys av företagens framtid Slutsats och avslutande diskussion Slutsats Avslutande diskussion och egna reflektioner Implikationer och förslag till stödåtgärder Fortsatta studier Referenslista ii

8 Figurer Figur 1 Disposition... 5 Figur 2 Utvecklingsstadier i ett nytt företag... 7 Figur 3 Tillväxthinder... 9 Figur 4 Kvalitativ / kvantitativ undersökningsmetod Figur 5 Födelseland Figur 6 Finansieringssätt vid företagets start Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga iii

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund En person som startar och bygger upp ett företag från grunden möter med största sannolikhet en rad olika problem och svårigheter. Förutom de vanliga problem företagare stöter på finns ytterligare hinder för personer som inte är födda i Sverige och väljer att starta ett företag. Hinder som båda grupperna i allmänhet kan stöta på är ofta inom områdena finansiering, lagstiftning och konkurrens. Vanligen förekommande problem för många invandrare är språket och kulturella skillnader, vilket kan vara en bidragande orsak till att dessa företagare inte antas ha samma förutsättningar som övriga företagare. Därmed inte sagt att invandrarföretagare inte kan kompensera de sämre förutsättningarna på andra sätt, genom etniska nätverk som kan ge tillgång till olika resurser såsom kapital och arbetsinsatser. Bristande språkkunskaper och kulturella skillnader kan bidra till direkt diskriminering. Detta är något som Svensk Handel (Stein, 2000) anser vara ett hinder som generellt är svårt att mäta förekomsten av, men i enkätundersökningen specifik för deras studie, uppger hela 24 procent att de någon gång utsatts för någon form av diskriminering. Under de senaste åren har intresset för invandrarföretagande ökat kraftigt. Detta beror enligt NUTEK 1 (2001) på att nyföretagandet för invandrare är ett sätt att minska arbetslöshet samt bidra till snabbare integration i det svenska samhället. Eftersom dessa företag kommer att spela en allt större roll i svenskt näringsliv är det viktigt att studera hur invandrarföretagen skiljer sig från övriga och i vilken utsträckning de möter hinder och svårigheter (NUTEK, 2001). Ytterligare en anledning till det ökade intresset för dessa företag är att småföretag i allmänhet har kommit att uppmärksammas i större utsträckning under de senaste åren. Denna uppsats har för avsikt att ge en bild av förutsättningarna för invandrarföretagare i Jönköpings kommun. 1.2 Problem Personer med utländsk bakgrund har för närvarande inte samma möjligheter som majoritetsbefolkningen att starta och driva företag (SOU 1999:49, s. 11). Hur ser förutsättningarna ut för företagare som inte har Sverige som födelseland? Vilka hinder möter dessa företagare? Eller har de kanske andra möjligheter att lyckas? Flera undersökningar har berört detta ämne i ett bredare perspektiv men få har enbart gjort studier ur det finansiella perspektivet. SOU 1999:49, framhåller att kapitalanskaffning och krediter är områden som förknippas med problem vid start och fortsatt utveckling av ett småföretag. Därför är 1 NUTEK står för Verket för näringslivsutveckling och är ett nationellt kompetenscentrum för företagsutveckling, entreprenörskap, företagsfinansiering och regionalutveckling (www.nutek.se). 1

10 finansieringsfrågor ett mycket viktigt område att studera i relation till invandrarföretagande, eftersom de kan uppleva andra problem än övriga företagare. För de allra flesta företag som vill växa kan det vara ett problem om företagets finansiella medel inte räcker till för att utvecklas i den takt de vill. För att kunna tillgodose nya tillväxtbehov krävs det finansiella medel från andra håll. Småföretag i allmänhet har ofta problem att finna tillfredställande finansieringslösningar, därför är det extra viktigt att undersöka förutsättningarna för en småföretagare vars födelseland inte är Sverige. Enligt ALMI (Bilaga 1) och NUTEK (2001) finns det främst 4 orsaker som gör att det kan vara extra svårt för invandrare att få sina affärsidéer finansierade. De saknar ofta säkerhet eller referenser De har inte i samma utsträckning tillgång till nätverk och kontakter Deras verksamheter är inte så intressanta för finansiärerna De kan ha svårigheter att kommunicera sin affärsidé NUTEK (2001) beskriver förutom de vanliga problem som företagare kan stöta på under tillväxtfaserna, de problem som dessutom finns för företagare med invandrarbakgrund. Utredningen framhåller vikten av nya studier kring denna grupp av företagare och deras förutsättningar. I samband med kapitalanskaffning möter invandrarföretagare många hinder som en svenskfödd företagare inte behöver reflektera över. Invandrarföretagaren har ofta begränsad kunskap om Sverige, dess lagar och regler samt samhällsstruktur (SOU 1999:49). SOU 1999:49 vill bidra till att ge invandrare möjlighet att ta sig ur detta underläge och därigenom skapa lika möjligheter genom olika åtaganden. På metodkursen för kandidatuppsatsen presenterades olika förslag till uppsatser och det var då vi fick uppslag till ämnet. Detta resulterade i att vi fick kontakt med Mike Danilovic på kraft (Bilaga 2). Utformandet av uppsatsens problemområde påbörjades under första mötet med Mike. Vi diskuterade olika idéer och infallsvinklar som uppsatsen kunde grundas på. KrAfts största intresse av uppsatsen var att få en kartläggning av invandrarföretagare i Jönköpings kommun för eventuellt vidare samarbete med företagarna. Målet var att kunna identifiera vilka förutsättningar invandrarföretagare i Jönköpings kommun har vid start, fortsatt tillväxt och utveckling och om de är i behov av ytterligare någon form av stöd. 1.3 Syfte Uppsatsens syfte är att beskriva vilka förutsättningar personer med annat födelseland än Sverige har vid finansiering av start och tillväxt av företag, för att vidare kunna bidra med förslag till hur kraft kan skapa kraftgrupper för invandrarföretag. 2

11 1.4 Metodavgränsningar Uppsatsen inriktar sig på företag som är startade och drivna av personer vilka inte är födda i Sverige men verksamma inom Jönköpings kommun. Utifrån SCB:s kategorisering av företag har vi i samråd med organisationen kraft valt ut olika branschområden. Anledningen till att vi begränsade oss till Jönköpings kommun och vissa branscher gjordes på grund av att urvalet annars hade blivit för stort och kostsamt. Valen av branscher gjordes i samråd med kraft. Våra val av branscher baserades utifrån våra preferenser om vilka branscher vi trodde att de flesta invandrarföretagare är verksamma i. Vi valde att utesluta vissa branscher där vi inte trodde att det var så många invandrarföretagare aktiva. 1.5 Definitioner Att använda sig av rätt benämning när en företeelse skall definieras är viktigt ur många perspektiv. Dels för att det som ska undersökas verkligen undersöks och dels för att de undersökta företeelserna ska få en korrekt benämning i det aktuella sammanhanget. I NUTEK (2001) definieras någon med invandrarbakgrund som en person vilken är född i utlandet eller vars mor eller far är det. Det som anses vara gemensamt för gruppen invandrarföretagare är att de har sina rötter utanför Sverige. Definitionen på invandrare lyder enligt Nationalencyklopedin; "Person som flyttar från ett land till ett annat för att bosätta sig där en längre tid, enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år" (Nationalencyklopedin, Multimedia 2000). Då dessa båda definitioner skiljer sig åt är det viktigt att tydligt klargöra hur vi kommer att använda oss av de olika begreppen i denna uppsats. Den första definitionen enligt NUTEK (2001), att invandrare är personer som är födda i utlandet eller vars mor eller far är det, anser vi inte passa våra syften då den ger en alltför bred definition av invandrarföretagare. Vi har i vår uppsats studerat de personer som benämns första generationens invandrare 2. Därmed innefattas inte gruppen av personer som har en mor eller far som är född utomlands 3 i vår definition av invandrarföretagare. Ett annat problem som uppkommer vid användning av många definitioner är att en företeelse generaliseras i allt för hög grad. I likhet med begreppet småföretagare består gruppen invandrarföretagare av en rad olika individer och olika typer av företagare vilket Pripp (1998) betonar i sin undersökning. För att kunna använda sig av stereotypa definitioner är det viktigt att tydligt klargöra hur definitionen används i den egna undersökningen. 2 Denna definition innefattar de personer som är födda i ett annat land än Sverige och därefter kommit till Sverige antingen som barn eller vuxna (NUTEK, 2001). 3 Denna definition benämns ofta som andra generationens invandrare (NUTEK, 2001). 3

12 Flertalet studier (SOU 1999:49; Stein, 2001, NUTEK, 2001) använder sig av begreppen invandrare och invandrarföretagande. Dock är innebörden av dessa begrepp inte densamma för alla studier, vilket bidrar till svårigheter i begreppshanteringen. Denna uppsats kommer i likhet med SOU (1999:49) att använda sig av begreppen invandrarföretag och invandrarföretagare. Ordet invandrarföretag används synonymt med företag som drivs av en person med annat födelseland än Sverige. Företagare som har Sverige som födelseland kommer vi i uppsatsen att benämna som övriga företagare. 1.6 Disposition Kapitel 1 Bakgrund Problem, syfte, avgränsningar & definitioner Kapitel 2 Teori Teoretisk referensram som behandlar teorier & tidigare studier kring småföretag, invandrarföretagande, finansiering vid tillväxt, livscykler och nätverk Kapitel 3 Metod Förklaring & beskrivning av metoderna vi använt oss av i uppsatsen Kapitel 5 Analys Jämförelse mellan empirisk studie och referensram Kapitel 4 Empiri Empirisk studie i form av resultat från enkät och intervjuer Kapitel 6 Slutdiskussion Slutsatser av studien som avser svara 4 på syftet med uppsatsen

13 Figur 1 Disposition 5

14 2 Referensram 2.1 Tidigare studier om småföretag och finansiering De valda teorierna för denna uppsats återfinns inom områdena för småföretagande, entreprenörskap och finansiering samt olika stadier i ett företags livscykel. Då flertalet invandrarföretag är småföretag fokuseras teorierna och tidigare studier främst runt start och tillväxt i småföretag Småföretag och småföretagande Småföretagen spelar en nyckelroll i den svenska näringslivsstrukturen (SOU 1993:70, s.14). Detta är en av anledningarna till att småföretagen fått större uppmärksamhet under de senaste åren. Denna förändrade syn på småföretagande kom i mitten av 1990-talet och intresset har ökat under årens lopp. Småföretagen kan enligt Johannisson och Lindmark (1996) ses som utvecklare av näringslivet och de kan även bidra till ökad sysselsättning. För att småföretagen skall få en chans att medverka till detta är det viktigt att förutsättningarna för dem förbättras. Försök till utverkande av riktlinjer har gjorts i en rad utredningar och studier (SOU 1993:70; SOU 1998:93) vilka tar upp småföretagens förutsättningar. Det finns olika definitioner på småföretag beroende på vilket syfte som ligger bakom beskrivningen. I Sverige är antalet anställda ett vanligt mått på ett SME företag (Small and Medium-sized Enterprise), där 200 personer är den övre gränsen. I den internationella debatten finns även det så kallade mikroföretaget med högst tio personer som är sysselsatta (Johannisson & Lindmark, 1996). Företagets storlek kan ha betydelse när ett företag söker rådgivning hos exempelvis ALMI, eftersom de utgår ifrån storleken på företaget för att begränsa sina lån till små- och medelstora företag (SOU 1998:93). Enligt organisationen SBA (Small Business Administration) har inte småföretag någon dominerande roll i sin bransch och de har ett fåtal investerare som tillför kapital (Osteryoung, Newman & Davis, 2001). Skillnaderna mellan stora och små företag är att småföretagen oftast har lägre soliditet, högre kapitalkostnader och högre skuldsättning. Det är också vanligast att småföretag riktar sig i huvudsak mot hemmamarknaden (Riksdagskansliet, 1997) Levebrödsföretag och entreprenöriella företag Småföretag kan delas in i två kategorier: levebrödsföretag och entreprenöriella företag (Osteryoung et al, 2001). Levebrödsföretagen fokuserar på att förse sig själva och andra med arbeten. Syftet med verksamheten är i huvudsak att generera pengar för överlevnad och de har sällan för avsikt att växa. Det är oftast ägarens intresse som sätts i centrum, det vill säga ägarens personliga mål för verksamheten. Verksamheten finansieras till största delen 6

15 av ägarens egna kapital (Osteryoung et al, 2001). Dessa företag är en mycket viktig byggsten i det svenska näringslivet trots sin ringa storlek och i de flesta fall sin brist på viljan att växa (Annell & Nygårds, 1999). Entreprenöriella företags syften är däremot inriktade på att växa och generera vinst. Entreprenörer arbetar ofta inom marknader som ständigt utvecklas och förändras. Dessa företag söker ofta externt kapital hos riskbenägna investerare och det är viktigt för entreprenören att investeraren är flexibel och lätt kan tillföra kapital vid framtida förändringar under företagets tillväxt (Osteryoung et al, 2001) Livscykelteorier och tillväxtstadier För att ett företag ska kunna växa i den takt som eftersträvas krävs det tillgång till finansiellt kapital. Flera saker kan vara kostsamma vid en expansion och de två vanligaste alternativen att finansiera tillväxt är beviljande av banklån eller användandet av eget kapital. Det senare kräver dock att företaget är lönsamt eller att det kan överleva utan vinst. Detta kan ske genom att ägarna och eventuella medarbetare arbetar med låg ersättning under uppstartningsfasen (Andersson, 2001). Det finns ingen typisk livscykel för nya företag, dock genomgår de olika utvecklingsstadier där de med stor sannolikhet stöter på en serie problem som måste övervinnas (Smith & Smith, 2000). Utveckling Uppstart Tidig tillväxt Snabb tillväxt Exit Figur 2 Utvecklingsstadier i ett nytt företag (Smith & Smith, 2000, s.31) Enligt Smith och Smith (2000) har företag i det tidiga tillväxtstadiet en påbörjad produktion som genererar intäkter men ingen vinst. Ett av de vanligaste problemen i detta stadium är finansieringen, det vill säga gapet mellan det finansiella behovet och intresset från investerarna. Ett annat vanligt problem är lågt kassaflöde vilket också kan försvåra möjligheten att locka till sig investerare. Vid marknadsföring kan företag stöta på problem då de ska försöka övertyga investerarna om att försäljningen kommer att nå den önskvärda nivån. Hanks, Watson, Jansen och Chandler (1993) har i sin artikel funnit att det saknas en enhetlig definition av vad ett företags livscykel består av. De fann att några författare talar om life-cycle stages medan andra benämner faserna som tillväxtfaser eller utvecklingsfaser. Det finns inte heller någon generell definition på hur många faser som företaget genomgår Tillväxt och tillväxthinder i småföretag Begreppet tillväxt har inget allmänt och vedertaget sätt att beskrivas och mätas på. Detta beror enligt NUTEK (2002) på att det är ett mycket komplext begrepp som innehar många betydelser. Davidsson, Delmar och Wiklund (2001) pekar på att 7

16 ämnet tillväxt kan ses ur en rad olika perspektiv. De ställer sig frågan vad det är som gör att småföretag växer eller hindras från att växa. Intresset för småföretagens tillväxt och hinder för tillväxt har under de senaste åren ökat kraftigt. Detta beror främst på småföretagens betydelse för den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningsgraden i Sverige. De olika studierna och utredningarna har gjorts för att lättare kunna utforma de insatser som krävs för att stödja tillväxten hos dessa företag (NUTEK, 2002). Det bästa och mest använda sättet är enligt Andersson (2001) att mäta tillväxt genom att beräkna omsättningen i företaget, men eftersom statens intresse är att minska arbetslösheten är även tillväxt i antalet anställda en vanlig mätmetod. Dessutom menar han att det finns ett starkt samband mellan omsättning och antalet anställda i företaget. Vi har i likhet med Gandemo (1996) använt uttrycket tillväxt då vi syftar på både omsättning och personalstyrka samt volym av producerade och sålda varor/tjänster. Ett hinder kan med andra ord uppfattas som ett materiellt eller immateriellt objekt/fenomen, som förhindrar eller bromsar uppkomsten av ett förväntat resultat. Med avseende på hindrets ursprung, kan en distinktion göras mellan interna hinder (som syftar på företags interna förhållanden) och externa hinder (som syftar på förhållanden i företagets omgivning) (Barth, 1999, s.236) Tillväxthindrets karaktär Materiella hinder Immateriella hinder Tillväxthindrets ursprung Interna hinder Brist på rutiner och metoder, t.ex. kontrollsystem för lager och kostnader Ovilja hos företagaren att expandera, brist på kompetenta medarbetare, bristande ledningsförmåga etc. Externa hinder Brist på externt riskkapital, bristande infrastruktur, ogynnsamt regelsystem etc. Negativ uppfattning om företagande, tendens att söka trygga jobb etc. 8

17 Figur 3 Tillväxthinder (Barth, 1999, s. 236) Finansieringen kan vara ett hinder för småföretag, då det är svårare för dem att attrahera investerare. Ofta ställer långivarna högre krav än vad företagen kan nå upp till. Det finns olika orsaker till varför det uppstår problem för småföretag när de söker kapital. Ett av problemen är de placeringsregler som gäller vid investeringar i småföretag för försäkringsbolag, banker och värdepappersfonder (SOU 1998:93). En faktor som kan påverka är att det efterfrågade kapitalet i småföretag är för litet för investeraren i förhållande till den potentiella avkastningen, det vill säga den administrativa kostnaden blir för hög (Kamsvåg, 2001). Ett annat problem är svårigheten för investerarna att utvärdera företaget, dess affärsidé och avgöra om det är ett vinnande koncept eller ej. Det medföljer oftast en större risk att investera i småföretag än i större etablerade bolag (SOU 1998:93). Ylinenpää (1996) delar upp hinder i olika grupper enligt följande: Interna materiella hinder: Innebär brist på regler och rutiner som kan vara nödvändiga för en väl fungerande verksamhet. Ett annat förekommande hinder är svårigheten att rekrytera kompetent personal till företaget (Ylinenpää, 1996). Interna immateriella hinder: Dessa hinder återfinns mest inom områden av ledningsoch resurskaraktär. Företagsledningen spelar en stor roll i hur företaget utvecklas och växer. Bristande kompetens här kan leda till förhindrad tillväxt (Ylinenpää, 1996). Externa materiella hinder: Handlar ofta om generella lagar och regler om hur ett företag ska bedriva och redovisa sin verksamhet. Det gäller för företaget att följa förändringar i regelverket och anpassa sin verksamhet efter dessa. Detta är ett ofta förekommande problem, särskilt bland småföretagare, eftersom uppdateringen bidrar till ökade transaktionskostnader. Ett annat vanligt hinder här är extern finansiering. Det förekommer ofta ett gap mellan ett företags finansieringsbehov och i hur stor utsträckning kreditgivare är redo att investera i företaget. Banker och andra kreditgivare kräver ofta en större säkerhet och begär en högre ränta av småföretagare, vilket också försvårar finansiering av tillväxt (Ylinenpää, 1996). Externa immateriella hinder: Här återfinns huvudsakligen hinder av kulturell karaktär, såsom befolkningens rådande värderingar och uppfattningar. (Barth, 2001 återfinns i Davidsson, 1995, s. 239). Att finna rätt och kompetent arbetskraft kan vara ett problem då vissa arbetstagare är rädda att förlora den trygghet gällande både lön och anställning som ett större företag oftare kan erbjuda (Ylinenpää, 1996). Effekterna av dessa tillväxthinder kan enligt Barth (2001) bero på hur företaget ser ut med avseende på storlek, vilken bransch det tillhör, samt dess ålder. Utifrån dessa karakteristika kan företagets tillväxtstrategier och förmåga att växa påverkas Finansiella gap Enligt Olofsson (1996) är ett generellt synsätt gällande småföretag och deras kapitalförsörjning att utbudssidan inte är tillräckligt stor för att kunna tillgodose de kapitalkrav som småföretagen har. Genom att utgå från detta synsätt finns det ett finansiellt gap som behöver utjämnas. Arnold (2002) definierar ett finansiellt gap som 9

18 svårigheter för små och medelstora snabbväxande företag att finna kapital för tillväxt. Banker är ofta villiga att låna ut kapital till dessa företag, men då till högre ränta. Det är oftast inte brist på utbud som gör att ledare i dessa företag saknar kapital, utan en ovilja att acceptera de krav och villkor som ställs på verksamheten. Detta till exempel då den höga räntan i många fall inte motsvarar den höga risk som banken säger sig ta. Företag som befinner sig inom riskfyllda branscher påverkas ofta av finansiella gap, precis som företag som befinner sig utanför storstadsregionerna. Det finansiella gapet mellan efterfråge- och utbudssidan av kapital skapar ofta problem hos småföretag som vill växa. Anledningarna till det finansiella gapet kan vara flera (Kamsvåg, 2001). Om ett finansiellt gap uppkommer är det viktigt att se över företagets intentioner med investering eller liknande, eller förändra strategierna som bestämmer tillgången på finansiella medel. Målet med finansiell planering är således att överbrygga dessa skillnader mellan tillgängliga finansiella resurser på ena sidan och investeringsplaner för företaget på den andra sidan (Arnold, 2002). Enligt McMahon, Holmes, Hutchinson och Forsaith (1993) kan ett finansiellt gap påverka hur ett litet företags finansiella situation ser ut. De menar att svårtillgängligheten för små företag att erhålla vissa typer av kapital under vissa steg av utvecklingen bidrar till det typiska utseendet för ett litet företag. Detta kan även förklara skillnaden mellan stora och små företags finansiella utseende Banker Finansiering och småföretag Ett vanligt problem för småföretag är svårigheter att erhålla finansiering vid start, tillväxt och expansion. Eftersom småföretagen ökat i betydelse har detta bidragit till en rad utredningar (SOU 1993:70; SOU 1998:93) som syftar till att förbättra företagens finansiella förutsättningar. Nedan följer olika finansieringsformer vilka beskriver de alternativ som finns till hands för småföretagare vid start och tidig tillväxt. Dessa är de mest vanliga finansieringskällorna som småföretag använder sig av. Det kan vara problem för småföretagare att få lån genom banken då dessa har många restriktioner gällande krediter. Bankerna får inte enligt bankrörelselagen utsättas för risker, det vill säga de får inte investera i riskkapital. Låntagaren måste kunna bevisa sin återbetalningsförmåga genom någon form av säkerhet, exempelvis pantsättning av fastighet (Kamsvåg, 2001). Vid investering är bankkrediter den form som används i störst utsträckning av SMEs. Ett företag bör använda bankkrediter vid investering i materiella tillgångar (Industriförbundet, 1998). Banklån är trots dessa svårigheter en av de vanligaste och den mest använda formen av finansiering för småföretagare i Sverige. Detta är det finansieringsalternativ som småföretagarna föredrar och är mest öppna för (Winborg, 2000). 10

19 Riskvilliga finansiärer Det är statliga finansiärer eller finansiärer som bildats med hjälp av statligt kapital som ger denna typ av krediter. Denna typ av finansieringsalternativ kännetecknas av att det inte finns några direkta krav på att företaget ska krävas på pengarna om de försätts i konkurs (Connect, 1999). Det finns en rad institutioner som på olika sätt tillför kapital till nystartade eller tidiga tillväxtföretag. De vanligaste institutionerna är ALMI företagspartner AB (Bilaga 1) och NUTEK (Kamsvåg, 2001). ALMI är ett viktigt komplement till de vanliga bankerna och bidrar till att kreditmarknaden fungerar bättre. Deras låneverksamhet medverkar till att kostnaderna för administrativt arbete minskas genom att ALMI gör egna kreditprövningar som banken godtar (Industriförbundet, 1998) Bootstrapping Det kan vara svårt för ett företag att attrahera investerare i ett tidigt skede, men ett alternativ kan vara att använda sig av bootstrapping (Smith & Smith, 2000). Bootstrapping kan företag använda sig av för att lösa resursbehov av olika slag med hjälp av källor utanför företaget. Det finns två typer av bootstrapping, finansiell och relationsorienterad (Winborg, 2000). Bootstrapping som finansieringsmetod används oftast bara då det gäller mindre summor pengar och är en kortsiktig lösning av det finansiella behovet. Företagaren kan då använda sig av personliga tillgångar, handel med kreditkort, lån av vänner, det vill säga lån som inte är beroende av hur det går för företaget. Långivaren i bootstrapping är inte intresserad av företaget, utan av hur kreditvärdig företagaren är som privatperson genom tidigare krediter och företagarens rykte. Då återbetalningen inte är knuten till företaget på något sätt, utan bara till företagaren som person elimineras risken att förlora en del av kontrollen till investeraren (Smith & Smith, 2000). Anledningen till att ett företag använder sig av finansiell bootstrapping är enligt Winborg (2002) att de vill minimera eller till och med eliminera kostnader för tillskjutna resurser. Minimera kostnader kan exempelvis göras genom att företaget antingen köper begagnad utrustning eller delar den med ett annat företag. Ett annat sätt kan vara att låta exempelvis familjemedlemmar arbeta för lägre lön än marknadslönen. Detta är olika sätt där företaget kan tillgodose resursbehovet samtidigt som den finansiella belastningen minimeras. Ett företag kan även lyckas eliminera den finansiella belastningen genom att nyttja resurser som fri vägledning från utomstående eller få gratis arbetskraft genom exempelvis en familjemedlem (Winborg, 2000). Relationsorienterad bootstrapping innebär att företaget erhåller resurser som inte är i form av pengar. För att förstå relationsorienterad bootstrapping måste sociala överenskommelser tas i beaktande. Det innebär sociala förpliktelser gentemot den som tillför resurser, vilka kan vara både redan existerande och framtida avtal mellan parterna. En persons sociala förpliktelser beskriver det sociala kapital denna besitter, det vill säga relationer till andra personer. Sociala överenskommelser kan etableras genom ett utbyte av relevant information eller tjänster av olika slag. Då det kan råda 11

20 stor osäkerhet gällande kompensationen mellan parterna som hjälper varandra är det oerhört viktigt med förtroende i dessa relationer (Winborg, 2000) Nätverk och småföretagande Då större, etablerade företag utvecklas genom industriella nätverk, skapas och drivs oftast småföretag av personliga nätverk, genom vilka företagare i allmänhet kan skapa konkurrenskraft. Dessa personliga närverk är enligt Johannisson (1996) minst lika viktiga som andra typer av nätverk. Johannisson (1996) pekar på att det är viktigt att ha personliga kontakter över företagets gränser, vilket gäller både för företagare och medarbetare. Detta är speciellt viktigt då det är genom utbyte av erfarenhetskunskap och långsiktigt affärssamarbete som företag ofta når framgång. Vidare beskriver Johannisson (1996) affärsmässiga och sociala relationer som exempel på nätverk. Det personliga nätverket är inte bara kopplat till företagaren utan även företaget som helhet kan dra nytta av denna tillgång till information och kunskap. Även SOU 1993:70 pekar på att småföretag i synnerhet ofta medverkar i ett nätverk där företaget kan erhålla viktig information och andra resurser som är centrala för att driva ett företag framgångsrikt. Redan etablerade företagare är ofta lojala och ställer upp som mentorer åt yngre kollegor. Detta beroende på att de befinner sig inom samma bransch, arbetar inom samma marknad eller att det finns släktskap eller vänskap mellan dem (Johannisson, 1996). 12

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi

Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Drivkrafter bakom invandrarföretagande forskning om mångfald i affärslivet? Glenn Sjöstrand Fil. Dr. Sociologi Vad kännetecknar invandrarföretag(are)? Företag som ägs av invandrare är koncentrerade till

Läs mer

Fler nybyggare efterlyses

Fler nybyggare efterlyses Sida 1 I n s a m l i n g s s t i f t e l s e n I F S R å d g i v n i n g sc e n t r u m Fler nybyggare efterlyses Rapport om svårigheter för invandrare att starta företag i Sverige Stockholm 2007-03-15

Läs mer

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015

Kommittédirektiv. Statliga finansieringsinsatser. Dir. 2015:21. Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Kommittédirektiv Statliga finansieringsinsatser Dir. 2015:21 Beslut vid regeringssammanträde den 26 februari 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga behovet av statliga marknadskompletterande

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5 Kusinen eller banken? Finansieringsmöjligheter bland företagare med invandrarbakgrund Ahmet Önal, Farbod Rezania september 2007 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning......................................................

Läs mer

Kapitalförsörjning och riskkapital

Kapitalförsörjning och riskkapital Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:119 av Josef Fransson m.fl. (SD) Kapitalförsörjning och riskkapital Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Invandrares företagande

Invandrares företagande September 2007 Invandrares företagande En statistisk beskrivning av utlandsföddas företagande i Sverige Fler exemplar av broschyren kan beställas via Nuteks publikationsservice på telefon 08-681 91 00

Läs mer

Entreprenören och tillväxtdilemmat

Entreprenören och tillväxtdilemmat Entreprenören och tillväxtdilemmat Per Davidsson Internationella Handelshögskolan, Jönköping ESBRI 25/9 2003 1 Doktorand Davidsson 1985 Teorien säger: Alla kan, bör och vill växa Tittomkringen säger: Det

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Nya företags utveckling

Nya företags utveckling Uppgifterna som lämnas till SCB är sekretesskyddade enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Uppgifterna används endast till statistiska sammanställningar. Vid publicering kommer inga

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010

Invandrares företagande. Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Invandrares företagande Sammanställning från Företagarna oktober 2010 Rapport från Företagarna oktober 2010 Bakgrund Företagarna har i denna skrift gjort en sammanställning av aktuell statistik vad gäller

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Sida 1 (3) Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %), nedan kallat moderbolaget,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Småföretag om förmånsrättslagen

Småföretag om förmånsrättslagen Småföretag om förmånsrättslagen Jonas Frycklund oktober, 24 Resultat och analys av en undersökning om kreditgivningen till småföretag 1 Sammanfattning Riksdagen fattade förra året beslut om att införa

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland - 2014

Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland - 2014 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-10-01 RS130382 Ann-Mari Bartholdsson, Verksamhetschef Näringsliv 035-179887 Regionstyrelsen Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland

Läs mer

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november 2011-11-22 2011 Sammanfattning av Workshop om validering 15 november Susanna Carling Palmér Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd 2011-11-21 1 Sammanfattning av konferens om validering den 15 november

Läs mer

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 1 Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 De allra flesta företag som ingått i Riksbankens enkät uppger att de fått den finansiering de behöver, men samtidigt är företagens finansieringssituation ansträngd.

Läs mer

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn

Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande. den offentliga sektorn Befria kvinnorna från den offentkikvinnors företagande den offentliga sektorn Per Juth mars,2002 En första analys av enkäten om sjuksköterskors inställning till privat respektive offentlig sektor Inledning

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012

Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012 Kvinnors företagande- Enkät till företagarkvinnor i Kalmar län 2012 Winnet Kalmar län www.kalmarlan.winnet.se kalmarlan@winnet.se Besöksadress: Båtgatan 5, Oskarshamn Postadress Box 137, 572 23 Oskarshamn

Läs mer

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Formellt Venture Capital Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Tillväxtföretagets finansieringskedja Hög risk Risk för investeraren Entreprenören Riskkapital

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB

Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB 1(5) Ägardirektiv till styrelsen för ALMI Företagspartner Stockholm AB ALMI Företagspartner Stockholm AB, nedan kallat Bolaget, ägs av ALMI Företagspartner AB (51 %) och av Stockholms läns landsting (49

Läs mer

Finansieringsspelet. Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag

Finansieringsspelet. Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Finansieringsspelet Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Finansieringsspelet Ett spel för dig som vill ha hjälp med finansiering till ditt företag Vad är egentligen en

Läs mer

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar 1(5) Datum Diarienummer 2009-06-10 013-2009- 903815 Dokumenttyp Remissvar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar Tillväxtverket har anmodats inkomma med

Läs mer

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken

Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Att förbereda en finansieringsansökan hos banken Sara Jonsson, Centrum för Bank och Finans, KTH sara.jonsson@infra.kth.se 07-11-14 1 Hur resonerar banken? Banker är inte riskkapitalister! Bankfinansiering

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Sammanfattning. Mitt uppdrag

Sammanfattning. Mitt uppdrag Sammanfattning Mitt uppdrag Enligt direktiven (2007:169), bilaga 1, ska jag göra en översyn av de statliga finansieringsinsatserna för nya, små och medelstora företag (SME-företag). Jag ska analysera hur

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet

www.tillvaxtverket.se 11 kontor Ett sextiotal 2,5 miljarder kr per år Underlätta företagande Offensivt För hela landet Kommissionens arbete med att underlätta företagsöverlåtelser samt Resultat från Sveriges nationella program 2005-2007 med att underlätta företagsöverlåtelse i små företag. Vår bakgrund Sigbritt Larsson

Läs mer

Innovationsbron SiSP 17/11

Innovationsbron SiSP 17/11 Innovationsbron SiSP 17/11 Katarina Segerborg Vision Innovationsbron medverkar till att Sverige är internationellt ledande i att omsätta forskning och innovation till framgångsrika och hållbara affärer

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige

Entreprenörskapsbarometern 2012. Attityder till företagande i Sverige Entreprenörskapsbarometern 2012 Attityder till företagande i Sverige Info 0499 Rev A ISBN: 978-91-86987-74-9 Upplaga: 300 ex Illustrationer: Maimi Parik Har du frågor om denna publikation, kontakta: Jonnie

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Information & kommunikation 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en

Läs mer

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare?

Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? Market Insider: Varför är det så viktigt att ha ett urval potentiella köpare? 040-54 41 10 kontakt@bcms.se www.bcms.se BCMS Scandinavia, Annebergsgatan 15 B, 214 66 Malmö 1 Sammanfattning Varför är det

Läs mer

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms

The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms The current state of the VC industry in relation to other financing sources for startup firms Ekon Dr Anna Söderblom Handelshögskolan i Stockholm Finansieringskällor för småföretag Nystartade företags

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Västerås Science Parks finansieringsdag Västerås Science Park verkar för att ge företagare och entreprenörer i Västmanland inblick i vilka finansieringsalternativ

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Kvinnor och mäns Företagande

Kvinnor och mäns Företagande och mäns Företagande Entreprenörskapsbarometern 2012 1 Om Faktabroschyren Attityder till företagande bland kvinnor och män och mäns företagande är en av flera faktabroschyrer som publiceras utöver huvudpublikationen.

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Unga företagare Unga företagare med utländsk bakgrund känner av samma villkor som utrikes födda företagare generellt

Unga företagare Unga företagare med utländsk bakgrund känner av samma villkor som utrikes födda företagare generellt EGET FÖRETAGANDE BLAND UTRIKES FÖDDA Inledning Nyförtagandet i Sverige har aldrig varit så högt sedan mätningarna startade 1987, konstaterar Nutek i sin årsbok 2006. Var femte nyföretagare är en person

Läs mer

Estrad 2004-01-19. Frédéric Delmar & Johan Wiklund Handelshögskolan i Stockholm

Estrad 2004-01-19. Frédéric Delmar & Johan Wiklund Handelshögskolan i Stockholm Estrad 2004-01-19 Sverige har högutbildade entreprenörer, men har Sverige ett kunskapsintensivt entreprenörskap? Frédéric Delmar & Johan Wiklund Handelshögskolan i Stockholm Finansiärer och medarbetare

Läs mer

Företagare med utländsk bakgrund

Företagare med utländsk bakgrund Företagare med utländsk bakgrund Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Kultur, nöje & fritid 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering

Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Kvinnors företagande & tillgång till offentlig finansiering Hur snacket går & vem som får pengarna Jeaneth Johansson & Malin Malmström Vem är innovatör/entreprenör Sociala konstruktioner Konstruktioner

Läs mer

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %), nedan kallat moderbolaget, och av Regionförbundet

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska havs- och fiskerifonden , som samfinansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Främja kvinnors företagande Värmlands län

Främja kvinnors företagande Värmlands län 1(5) Näringsliv Ingela Bönström Brusgård Främja kvinnors företagande 2007-2009 Värmlands län Förteckning över samtliga beviljade projekt under programperioden 2007-2008-2009 Beviljade projekt 2007 - Offentliga

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Spelansvar. svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott

Spelansvar. svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott Spelansvar svenska folkets tankar om spelansvar och spelets överskott Svenska Spel 2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 6 2. Spelansvar... 9 3. Överskottet från spelande hos

Läs mer

RTS KONJUNKTURBAROMETER

RTS KONJUNKTURBAROMETER RTS KONJUNKTURBAROMETER 2009 2009ÅRSKONJUNKTURBAROMETER KonjunkturbarometernpresenterasårligenavRese ochturistnäringenisverige(rts),isamarbete medregionalaturistorganisationer.barometernbaseraspåenkvantitativenkätundersökninghos

Läs mer