Sammanfattning av Konferensen i Renbruksplan VILHELMINA 8-9 OKTOBER

Transkript

1 Sammanfattning av Konferensen i Renbruksplan VILHELMINA 8-9 OKTOBER

2 Program Dag 1

3 Program Dag 1 fortsättn.

4 Program Dag 2

5 Leif Jougda, Projektledare Förstudie 50 samebyar har påbörjat arbetet med renbruksplaner Skogsstyrelsen och Sametinget äskat medel för fortsatt utvecklingsarbete (20 MKR 5 år, av dessa 2 MKR till samebyarna) Underhåll Ajourhålla RBP Uthållighet Helhetsbild på landskapet och hur det nyttjas

6 Renbruksplaner Initiativet kom från renskötarna Verktyg för naturresursanvändning 2005 destinerades medel för utvecklingsarbete 2009, 14 samebyar hade en första version av renbruksplan Statligt finansierat projekt, avslutas 2014, framtiden oviss avseende huvudmannaskap och finansiering Det gemensamma arbetet Bättre kunskaper, förståelse och respekt för varandra Andra användningsområden än skog, t ex vindkraft, gruvor, rovdjur, kulturmiljöer etc.

7 Renbruksplaner Arbetsgången: Utbildning för ansvariga på samebynivå Beteslandsindelning 5 typer Fältinventering GPS på ren Omvärldsfaktorer RenGIS

8 Renbruksplaner 50 samebyar 250 datorer 350 deltagande i utbildning på samebynivå 1000 GPS halsband i 25 samebyar

9 Erfarenheter så långt Används i dag i samråd och dialog med andra markintressenter såsom: Skogsbruk, vindkraft, torvtäkter, vägplanering, Bothniabanan etc Bidrar till jämställdhet i samebyarna (involverar unga och kvinnor) Dålig förankring internt i samebyarna, kunskapen finns hos några få. Webbutbildning är utvecklad och finns att tillgå Bli bättre på kommunikation, strategi finns framtagen för tillämpning Tänk lånsiktigt Årliga samråd, uppföljning och utvärdering, checklistor Mer info finns på

10 Renbuksplaner Råd för framtida arbete Identifiera kunskapsluckor, satsa på utbildning i samebyarna Jobba för mer transparens (öppenhet) Ha uppföljningsbara mål Bygg scenarior Nyttja tekniken

11 Genomförd beteslandsindelning Bengt Näsholm GIS specialist Vad är ett betesland Årsindelning, betestrakter, yttergräns Alla områden är viktiga, frågan är bara när Betestrakt; typ, namn, årstid, areal + fri text Kärnområden; typ, namn, årstid, Areal stora områden där det kan finnas många renbetestyper Nyckelområde; mycket bra bete, oftas mindre till storleken fältinvetering hänglavsskikt, marklavsskikt, yta, viktighetsgrad Inte enbart skogslandet även för fjäll och myr Dokumenteras och fotograferas Utbildning för fältinventering

12 Genomförd beteslandsindelning forts. Beskriv årstidscykeln Sammanfatta samebyns verksamhet Beskriv årstidsvariationer, behöver bearbetas då det annars kan bli en väldigt komplex bild. Samebyn är ansvarig för respektive renbruksplan ska sammanställa rapport och kartfiler till externa parter Vikigt att ajourföra och uppdatera sin RBP Ställer krav på samebyarna i samrådsprocesser

13 Genomförd beteslandsindelning forts. Metoder och teknikstöd Satelitbildstolkning GIS Datahantering GPS Fältinventering

14 Fältinventering för fjäll, skog och myr Henrik Hedenås SLU NILS, Nationell Miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog Sammanställer och analyserar information från övervakningen och gör den tillgänglig och användbar för beslutsfattare på olika nivåer. EKO systemtjänster: Skogen och marken producerar vilt, fisk, bär, trä, fibrer och andra resurser som behövs. Utgör grund till markanvändning såsom renskötsel, samekultur, skogsbruk, rekreation, jordbruk och besöksnäring. För fortsatta användning behövs kunskap och information om landskapet och hur det förändras. Projekt under tiden , två fallstudier 1: Renskötseln 2. Fjällområdet och målen med Storlagen Fjällmiljö

15 Fältinventering för fjäll, skog och myr forts. Huvudmål med Nils-Projektet 1. Utvärdera ekosystemtjänster i fjällområdet och de boreala skogslandskapet med hjälp av NILS och andra miljöövervakningsdata 2. Genom två fallstudier visa hur informationen om ekosystemtjänster kan användas i beslutsfattandet. 6 samebyar involverade.

16 Fältinventering för fjäll, skog och myr forts. Delmål NILS-projektet Identifiera ekosytemtjänster i fjäll och boreala skogslandskapet i norra Sverige Kartlägga ekosystemtjänster i större geografiska område Utveckla kvalitativ information för beslutsfattare Utvärdera beslutsprocesser i fallstudierna Simulera framtidens tillgång till eko-systemtjänster i relation till förväntade landskapsförändringar

17 Erfarenheter av RBP från samebyar och andra markanvändande aktörer Jonas Stinnerbom, om användningen av den framtagna kommunikationsstrategin fungerar i samråd med skogsbruket. = Bra samrådsunderlag, fråga om tid, relationsbygge, lägg energi på svårare objekt, bolaget får ofta sista viljan. Anders-Erling Fjällås + Inger-Ann Omma, Hur hanterar samebyarna den stora mängd samrådsärenden från skogsbruket. = RBP avgörande i dialogen via möjligheten med mina omvärldsfaktorer Konfliktytorna ökar, samexistens betyder inte att rennäringen alltid ska ge vika. Semisjaur Njarg kräver shapefiler 6 veckor före samråd, vissafrågor ska samrådas i fält ej på kontor. TIPS: Lägg shapefiler på varandra för olika år för att se om samma områden tas upp. RBP bra för att diskutera röjning och gallring, aktiva markåtgärder ska skrivas i protokollet. Ingen mark fungerar utan den andra. Linnea Karlsson SCA + Olov Norgren Holmenskog + Eva-Lisa Lindvall Svea Skog, Storskogsbrukets dagliga arbete och strategier för att hantera skogsbruk rennäring. Svea har börjat använda RBP i nyckelområden som underlag för långsiktig planering. Där kan man skatta skogsbrukets påverkan på lavförekomst Eva Mattsson FSC, vad har samebyarna för nytta av FSC (certifieringssystem).

18 Erfarenheter av RBP från samebyar och andra markanvändande aktörer forts. Jonas Vannar, Niila Inga och Anders Erling Fjällås: Gruvverksamhet och renbete, sida vid sida? Exempel från Gallok, Kiruna och Laver.

19 Gruvnäring, har samebyarna något inflytande? Bergstaten Åsa Persson och Linda Ylivaino Viktigt för samebyarna att ha koll på arbetsplanen Ingen markpåverkan ingen arbetsplan krävs Markundersökningstillstånd 3 år, kan förlängas till 15 år krav finns om att företaget ska vara aktiv på marken. Bergstatens ansvar är att bedöma om fyndigheten kan bära verksamheten. För efterbehandling ska Mark och Miljö bestämma säkert/kostnader

20 Vindkraft, från vilket håll blåser det? Marianne Persson och Marita Stinnerbom Om samebyarnas möjlighet att påverka vindkraftsetableringar och hur de arbetar med renbruksplanen som ett pedagogiskt verktyg för att förklara samebyns verksamhet. Jijnevaerie har vunnit ett fall i Mark-Miljödomstolen mot EoN om etablering av vindkraft där man lyckades beskriva rennäringens funktionella samband. Genom samebyns aktiva arbete med RBP: Förklarar renskötselåret Buffertzoner och uppsamlingsområden Kumulativa effekter

21 Miljöprövningsdelegationen Ylva Ågren Länsstyrelsen Västerbotten Informerar om tillståndsprövning för vindkraftsbolag

22 Samebyvisa rovdjursplaner Behovet av RBP Anna Danell Informerar om toleransverktyget där rovdjursplaner är en del samt hur RBP kan användas i rovdjursplaner. Syftet är att få en snabbare handläggning i ev. skyddsjaktsfrågor.

23 Kulturmiljöer i RBP Lena Kroik Inventering av samiska kulturmiljöer (härdar etc.) och koppling mot RBP Genusperspektiv Digitalisera historisk material (Manker etc) Omvända kumulativa effekter = renskötsel, naturmiljö, kulturmiljö Tips: Inventera dagens renskötsel och förhållandet mellan människan och landskapet för framtida bruk. Intervjua äldre i samebyn och bland lokalbefolkning Unga för en känsla för markerna

24 Terrängkörningsplaner i RBP Daana Fjällberg Informerar om hur de arbetat med samebyns terrängkörningsplan Underlag till ansökningar för åtgärder, snabbare beslut GPS positioner Renbruksplan Beskriv området/leden

25 Strategi för storslagen fjällmiljö Naturvårdsverket, Mark Marissink och Karin Klingspor Storslagen fjällmiljö: Områdesskydd, nationalparker, eko-systemtjänster, grön infrastruktur 16 st mål som är antagen av regeringen varav ett mål om storslagen fjällmiljö Uppdrag till NV att ta fram en strategi för hur nå målet om storslagen fjällmiljö där fjällens miljötillstånd preciseras. Remiss till miljödepartementet 31 okt (samiska remissinstanser är Sametinget, Renägarförbundet, SSR och Same Ätnam)

26 Strategi för storslagen fjällmiljö Målet nås ej Etappmål måste fastställas 1. Anspråk på fjällområdet kartläggning till 2018 Orsaker: Många intressen, trycket ökar, underlag till kommunernas ÖP 2. Förutsättningar för ett betespräglat fjällandskap 2020 förutsättas ett hållbart renbete i fjällen Åtgärder: Åtgärdsprogram för vägar och järnvägar i samverkan med andra myndigheter ex Sametinget. Åtgärdsprogram för annan exploatering. (uppdrag till LST, Sametinget etc) - Stöd till samebyar i samrådsprocesser - Renbruksplanen ett viktigt instrument

27 Strategi för storslagen fjällmiljö - Statistikansvar till Sametinget - Analysverktyg för renens betydelse för naturvärden, renens behov - Kunskapssammanställning om renens och renskötselns betydelse för biologisk mångfald och landskapsvärden (uppdras till Sametinget). - Forskningsprognoser och fältförsöksinfrastruktur för forskning om renbetesrelaterade naturvårdsåtgärder - Utredning om ny miljöersättning inom Landsbygdsprogrammet (premiera renskötseln och renbetesskötsel)

28 Strategi för storslagen fjällmiljö Etappmål om terrängkörning Mål: År 2020 ska buller och störning på djurliv minskas. Orsak: Störning på friluftsliv och djurliv Åtgärder: Statlig utredning översyn Kommunikationsstrategi/Information om terrängkörning Enhetlig information Kartläggning av terrrängkörningsleder Terrängkörningsplan berörds samebyar Åtgärder markförstärkning (medel utgår) Gränsvärden för bullermissioner (EU direktiv)

29 Störningsstudier på renar ur renens perspektiv Anna Skarin Utgår från betet som är den viktigaste resursen Jämfört studier på caribou och om dessa kan jämföras med renar i Sverige. Studier på vindkraft och hur renen påverkas.

30 Måste man ha koll på allt som händer inom samebyns område? Inger-Ann Omma, Vapsten och Thomas Nejne, Vilhelmina södra Skogsbruk, vindkraft, friluftsliv, rovdjur, småviltsjakt, gruvor etc. Kumulativa effekter svår att mäta men måste framgå Samebyarna måste se och visa upp alla exploateringar Strida om åtgärdspaket för samebyarna Går det att skydda sig? NEJ, men man måste dokumentera, sammanställa och göra intrången synliga. (dalar/älvar/vattenkraft, toppar/vindkraft, gruvor etc) Stärk upp argumenten med fakta, statistik etc. Finns förutfattade meningar att rennäringen tål allt Samebyarna måste bli bättre att framhålla alla förändrade förutsättningar

31 Måste man ha koll på allt som händer inom samebyns område? forts Länsstyrelserna måste bli bättre på att utreda de kumulativa effekterna. Fler verktyg måste fram för att underlätta för samebyarna Hitta system för dokumentation ex föra dagbok (både i renskötselarbete och möten m m) Vad, var, problem, skada och orsakssammanband Se till att det dokumenteras vad samebyarna för fram, i samrådsprotokoll, i instanser etc. Fler personer som arbetar med RBP i samebyarna Alltid samebyn som har bevisbörda vilka konsekvenser som uppstår för renskötseln.

32 EKO systemtjänster Renskötseln som bärare Henrik Hedenås NILS projektet Ska ex resultera i bättre information/underlag till beslutsfattare Kan bli vägledande i samebyarnas arbete Ska utvecklas i dialog med samebyarna; vad ska samebyarna få ut av projektet, hur används kunskapen, vilka fler möjligheter finns, synpunkter på olika hinder som finns i landskapet och hur påverkar detta renarnas rörelsemönster Bevis för hur ett fragmenterat landskap påverkar renskötseln Lavkartor (Skikt i rengis)

33 Vad är WRAM? WRAM (Wireless Remote Animal Monitoring) är en infrastruktur vid SLU som hanterar sensordata från djur och fisk. Data om t.ex. djurens position, hjärtfrekvens, eller kroppstemperatur laddas ned från t.ex. halsband eller mikrochips försedda med radio- eller satellitsändare. Informationen används för att studera beteende, migration, rörelser, utbredningsområden, fysiologi eller stressfaktorer. Med stöd av särskilda medel från Vetenskapsrådet bygger WRAM ett nytt förbättrat nätverk, som knyter ihop liknande nationella och internationella databaser. WRAM kommer också att kopplas till Svenska LifeWatch

34 Vad är WRAM? Forts. Började som ett projekt 2003 med VHF halsband på älg positioner 25 halsband på älg Mer data gick inte att hantera Ny databas behövdes Inte bara GPS: position, aktivitet, temperatur, kamera, avstånd Vad betar renen?, Vad händer i flocken, Vad är på gång (frekvens)

35 Vad är WRAM? Forts. Problem i dag: Olika halsbandstillverkare Olika webbsidor, olika inloggningar, inga garantier på datalagring för framtiden. (osäker datalagring).

36 Vad är WRAM? Forts. Fördelar: Konkurrens, billigare priser Gratis för slutanvändare Samebyarna eller enskilda renägare äger sin data Inga kostander för enskilda renägare (byggs upp med nationella medel). En webbsida/en inloggning oavsett halsbandstillverkare Automatisk dataöverföring till rengis/rbp Långsiktig och säker datalagring för framtida bruk i analyser, modeller, forskning etc.

37 Vad är WRAM? Forts. Rendata i WRAM sedan 2005 Första versionen släpps i slutet av oktober 2014 Olika projekt; Gällivare skogs, Östra Kikkejaure, Handölsdalen (Anna Skarin) m fl. Användare i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Afrika, Krotatien 32 projekt, ren älg, kungsörn, lax, mårdhund etc djur 99,0 Miljoner mätningar, inga problem med datamängd.

38 Vad är WRAM? Forts. Automatisk datafångst Säkert Behörighetshantering av fataägaren (sameby, enskild) Korrekt datahantering (renrörelse inte ex förflyttning med lastbil) En webbsida Visualisering på webbkarta (älgspårning etc) Dataåtkomst Åtkomst via mobil i fält

39 Sametinget RBP konceptet Peter Benson Verktyg för framtida styrning (samebyar) Påverka samhällsutvecklingen Använda verktyget fullt ut påverkan och förändring Verktyg för kommunikation Ökad kunskap Kompetensutveckling

40 Sametinget RBP konceptet Teamet Huvudintressenter: Samebyarna, Skogsstyrelsen, Sametinget Planeringsgrupper; vad ska uppnås? Verkstad Gemensamma mål Stöd och kompetensutveckling Teknik Referensgrupp