ÖVERSIKTSPLAN Samrådsredogörelse

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN 2010 Samrådsredogörelse

2 Nedan redovisas inkomna yttranden med kommunens kommentarer för vart och ett av dem. Särskilt långa yttranden har förkortats eller sammanfattats utan att för den skull mista sin väsentliga innebörd. Efter varje yttrande redovisas kommunens kommentar. De ändringar som yttrandena föranlett innebär förskjutningar i texten. Därför är sidhänvisningarna endast relevanta för översiktsplanen samrådshandling. Flera av yttrandena omfattar enbart synpunkter på vindkraftsfrågorna och åsyftar i vissa fall det i december 2009 antagna tematiska tillägget om vindkraft. Kommentarer till dessa yttranden har därför samlats i ett särskilt avsnitt, benämnt del II i denna Samrådsredogörelse. Vissa yttranden har föranlett längre omskrivningar eller tillägg i översiktsplanen. Dessa redovisas sist i samrådsredogörelsen och är benämnda enligt följande: Tillägg 1: Skogsbruket Tillägg 2: Regionalt utvecklingsprogram för Kronobergs län Tillägg 3: Kraftledningar Tillägg 4: Miljökvalitetsnormer för vatten. Samrådet Berörda myndigheter, kommunala förvaltningar och organisationer, politiska partier och samhällsföreningar har beretts möjlighet att yttra sig rörande samrådshandlingen genom ett skriftligt samråd. Handlingarna har funnits tillgängliga för allmänheten på kommunens hemsida, på kommunkontoret, på biblioteken i Åseda, Nottebäck, Lenhovda, Älghult och Alstermo. Under samrådet har allmänheten också inbjudits att delta i samrådsoch informationsmöten i Lenhovda den 5 maj och i Åseda den 6 maj. Anteckningar har förts vid mötena och de synpunkter som inkommit, och som inte framkommit i andra yttranden, har kommenterats under punkt 30 i samrådsredogörelsen Övriga synpunkter. 1

3 Inkomna yttranden Samrådet ägde rum mellan den 29 mars och den 29 maj Yttranden med synpunkter har inkommit enligt nedanstående förteckning: Yttrande från Datum Kommentar 1. Länsstyrelsen Kronobergs län Försvarsmakten, Högkvarteret SGI, Statens geotekniska institut MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Regionförbundet Södra Småland Trafikverket Smålands museum SGU, Sveriges geologiska undersökning Lessebo kommun ingen erinran 10. Högsby kommun ingen erinran 11. Hultsfreds kommun ingen erinran 12. Skogsstyrelsen E.ON Elnät Älghults samhällsförening Sveaskog Smalspåret i Hultsfreds AB Föreningen Smalspåret Växjö-Västervik Lokalavdelningen i Uppvidinge av Föreningen Smalspåret Växjö-Västervik Föreningen Vindkraft i Uppvidinge Åseda Centeravdelnings styrelse Jan Wernström, Åseda William Liebel, Norrhult Pernilla Juel, Älghult Ingrid Detter, Holmahult Bengt Svensson m.fl. Ekhorva Gård, Åseda Thomas von Gegerfelt. Lund Gunilla Jacobsson, Singelstorp, Lenhovda Kennet Karlsson, Susanne Biasi, Åseda Dorte o Palle Nielsen, Libbhult, Karlsbo och Köpenhamn Övriga synpunkter under samrådsmötena 2

4 DEL I MYNDIGHETER, CENTRALA VERK 1. LÄNSSTYRELSEN (Yttrandet med dess bilaga bifogas i sin helhet till samrådsredogörelsen). Bilaga 1. Länsstyrelsen framhåller flera positiva sidor av översiktsplanen men redovisar också flera fakta och underlag, exempel med förbättringar/kompletteringar i texten och påpekar en del redigeringar. Dessa kompletteringar och redigeringar i syfte att förtydliga översiktsplanen införs i planen och redovisas inte här eftersom de inte innebär några direkta nya ställningstaganden för kommunen. Följande frågor och synpunkter behöver kommenteras och även justeras i planförslaget: Sammanställningskartor på planförslaget för att få en bra bild över helheten Kommunen anser att de digitala kartskikten som finns i kommunen för respektive allmänt intresse och som används av alla handläggare är tillräckliga för att göra de sammanställningar och analyser som behövs. Texten i ÖP:n och de mindra kartbilderna ger en fingervisning om var motsvarande eller överlappande intressen finns. Kommunen utreder dock möjligheten att göra kartmaterialet i ÖP:n tillgängligt för allmänheten via hemsidan. Vindkraft. Länsstyrelsen påpekar att med planens skrivning om riksintresset för vindkraft så måste kommunen i varje ärende förhålla sig till om bebyggelse eller anläggningar kan innebära påtaglig skada på riksintresset. Om kommunen inte tillgodoser riksintresset kan det bli aktuellt med förordnande enligt 12 kap 4 PBL. Vidare påpekas att riktlinjerna från vindbruksplanen bör föras in på ett tydligt sätt samt att det kan bli konflikter mellan de tre fokusområdena boende, besöksnäringen och vindkraften. Även länsstyrelserna i Kalmar och Jönköping saknar en sammanvägning av den tematiska vindkraftsplanen med den kommunomfattande översiktsplanen. Beträffande sammanvägning av vindkraftsplanen och kommunomfattande översiktsplanen så kan konstateras att vindkraftsplanen upprättades innan nu föreliggande ÖP-förslag. Vindkraftsplanen antogs av fullmäktige i december 2009 och några ändringar kan därför inte nu göras i denna. Översiktsplanen har därför gjort en tolkning av TÖP:en och betonar att båda måste läsas tillsammans och gäller sida vid sida. En sammanvägning har dock skett så långt det varit möjligt med de nya förslagen i ÖP:n, t.ex. innebär de fem geografiskt avgränsade strategiska områdena för besöksnäringen att inom dessa skall natur- och kulturvärden värnas och vid markanvändningsförändringar (t.ex. vindkraft), ska företräde ges för anläggningar som gynnat turismen och det rörliga friluftslivet. Dessutom innebär vindkraftsplanen enligt fullmäktiges beslut bl a att respektavstånd om minst

5 meter skall iakttas för samhällen och samlad bebyggelse samt ett antal sjöar som utpekats som LIS-områden. Texten som finns i översiktsplanen är hämtad direkt ur TÖP:en, dvs. det tematiska tillägget om vindkraft. Riktsintresset för vindkraft omfattar ca 150 km 2 i kommunen, (12% av dess yta). Vid tillämpning av de riktlinjer avseende respektavstånd som finns i vindkraftsplanen så kan konstateras att stora delar av såväl riksintresseområdet som övriga områden möjliga för vindkraft faller bort. För riksintresseområdet har gjorts en schematisk analys och beräkning som visar att 40-60% av ytorna går åt till olika respektavstånd till befintlig bebyggelse, natur- och kulturvärdefulla områden m.m. I den nu föreliggande översiktsplanen finns inga planerade utvecklingsområden för bostadsbebyggelse som berör riksintresset. Det är i huvudsak natur- och kulturvärden som kan begränsa utbyggnaden av vindkraft inom området. Om det skulle visa sig att intresse finns för att uppföra enskilda nya bostadshus inom riksintresseområdet har kommunen att avväga ett sådant intresse mot en eventuell kommande vindkraftsutbyggnad och kan påverka och ev. styra bebyggelse till redan befintliga husgrupper, vilket gör att tillkommande respektzoner inte ökar nämnvärt. I praktiken är det sannolikt att bebyggelsetrycket inom riksintresseområdet under tiden fram till nästa aktualisering av de båda översiktsplanerna kommer att vara mycket litet. Kommunen har aktivt pekat på ett antal andra områden som har ett högre attraktionsvärde för byggande inom kommunen. Detta talar för att skrivningen i vindkraftsplanen i praktiken inte kommer att vara avgörande, att det inte kommer att ske någon påtaglig skada på riksintresset för vindbruk utan detta kan tillgodoses ändå. Eftersom vindkraftsplanen är antagen kan någon ändring i denna inte göras nu. Vid varje aktualisering kommer skrivningarna om riksintresset att ses över. Översiktsplanens respektavstånd till områden med detaljplan m. m sid 35 skall ändras från 750 m till 1000 m, vilket har blivit en redaktionell felskrivning. Texten här skall också utökas med de namngivna sjöarna för landsbygdsutveckling enligt fullmäktiges beslut i december Riksintresset enligt MB 4:6 Emån och Mörrumsån saknas. Riksintressekartan i kap 8 ändras med tillägg av riksintresse för Emåns respektive Mörrumsåns vattenområden med tillhörande käll- och biflöden enligt 4 kap 6 miljöbalken. Avgränsningarna kan hämtas från kartan sid 95, Avrinningsområden men göras med skraffering utan distinkt gräns. Det skall noteras på kartan att Riksintressen MB 4:6 är schematiskt avgränsat. Texten i kap 11 får ett tillägg med beskrivning enligt följande: Vatten som kraftkälla (se även kap 4 Energi) Skyddade vattendrag I miljöbalkens 4 kap med särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet stadgas följande i 6: Vattenkraftverk samt vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål får inte utföras i nationalälvarna Torneälven..etc samt i följande vattenområden med tillhörande käll- och biflö- 4

6 den:..uppräkning.emån.mörrumsån...första och andra stycket gäller inte vattenverksamhet som förorsakar endast obetydlig miljöpåverkan. I kap 4 om småskalig vattenkraft anges att den teoretiska potentialen för elproduktion från vattenkraft är relativt stor i Mörrumsån och det är också här som kommunen har några av sina fallrättigheter. Kommunen har dock angivit att en utbyggnad i så fall skall ske vid befintliga regleringsdammar. Enligt proposition 1997/98:45 bör dock tillstånd kunna lämnas för smärre åtgärder som hänför sig till redan företagen utbyggnad, t.ex. ersättningsbyggnader till befintligt kraftverk och ombyggnader eller effektiviseringar, under förutsättning att inverkan på naturmiljön inte ökar i nämnvärd omfattning. Enligt utslag i miljööverdomstolen torde lagbestämmelsen inte heller vara något hinder när det görs dammsäkerhetshöjande åtgärder vid befintliga dammar eller förbättringar som har liten eller obetydlig påverkan på vattensystemet. Kosta skjutfält är av riksintresse för totalförsvaret. Se nedan under Försvarsmakten. Miljökvalitetsnormer: det måste tydligt framgå att det finns MKN för luft, likaså för vatten. Vatten: ÖP:n kompletteras med ett nytt avsnitt sist i kap 11 med rubriken Hur kommunen tillgodoser miljökvalitetsnormerna för vatten. (Se särskilt tilllägg) Luft: Tilägg görs även i kap 7, sid 70, nederst spalt 2. där MKN för luft tas upp. Texten ändras till följande. Enligt förordning (2001:527) finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Kommunen har ansvar för kontrollen av luftkvalitetsnormerna och att dessa iakttas vid planläggning. Uppvidinge kommun ingår i Kronobergs Luftvårdsförbund som i samverkan med länets kommuner genomför kontroll av luftkvaliteten i länets tätorter. Kommunerna har genom dataprogrammet SIMAIR möjlighet att beräkna föroreningshalter i gatumiljöer. Beräkningsprogrammet är ett redskap som kan användas i såväl befintliga miljöer som inför planeringen av nya utbyggnadsområden. Ytterligare information finns på Det finns även regionalt uppföljningssystem för miljömål, med en databas för luftutsläpp ner till kommunnivå En översiktlig bedömning av läget i kommunen är att de utsläpp som ökar är beroende av trafiken men att denna ökning ändock är minst i länet. Länsstyrelsen ifrågasätter bedömningen på sid 99 att avloppsreningsverken har ett mindre utsläpp av avloppsvatten. Som exempel nämns Linnebjörkesjön, nedströms Lenhovda reningsverk, som har måttlig status enligt bedömning i vattenförvaltningen beroende bl a på näringsämnen.. Avloppsreningsverkets bidrag av fosfor är ungefär hälften av sjöns totala bidrag, vilket gör att åtgärder kan behöva vidtas. Kommunens kommentar 1: 5

7 I rutan sid 99 om ställningstagande ändras det andra stycket till följande lydelse: Kommunen har bedömt att recipienterna ovan i huvudsak tar emot mindre mängder behandlat avloppsvatten. Undantag är Linnebjörkesjön i Mörrumsåns avrinningsområde, vars totala bidrag av fosfor till sjön till ungefär 50% kommer från Lenhovda avloppsreningsverk. Möjligheterna att successivt öka reningsgraden i reningsverken uppmuntrar till ytterligare arbete i kommunen och högsta prioritet inom de närmaste åren skall därvid ges för avloppsreningsverket i Lenhovda. Kommunens kommentar 2: Kommunen bedömer att orsaken att fosforn ökat i Linnebjörkesjön kan bero på att Bostorpaån rensades och även rätades för år sedan. Genom denmna åtgärd fick vattnet snabbare och kortare väg till Linnebjörkesjön och därmed kortare tid för rening. Det kan därför finnas anledning att återskapa några av bäckens naturliga slingor eller anlägga någon våtmark uppströms sjön med funktion som fördröjningsmagasin. Kommunens ställningstagande kan inbegripa ett sådant förslag. Strandskyddet: Kartan sid 25 bör ha nummer enligt LIS-områdena. Rubriken sid 104 bör ändras till Föreslagna områden där landsbygdsutveckling kan användas som särskilt skäl. Länsstyrelsen anser att områdena även ska beskrivas utifrån dess lämplighet i förhållande till allmänhetens tillgång till stränderna idag och platsernas växt-och djurliv samt att det bör framgå tydligare hur de utpekade områdena kan bidra till landsbygdsutveckling. Vidare är länsstyrelsen tveksam till ny bebyggelse inom område 8 i betesmark väster om bebyggelsen och anför att det för områdena 9 och 10 bör anges att de berörs av ängs-och hagmarksinventeringen. Redigeringar för område 8, 9 och 10 görs enligt påpekandena. Rubriken sid 104 ändras till. Förslagna områden där landsbygdsutveckling kan användas som särskilt skäl. På kartan sid 25 införs respektive nummer för de 10 LIS områdena. Centeravdelningen i Åseda, Sveaskog samt allmänhet m fl vid informationsmötena inom kommunen har framhållit att eftersom kommunen har tagit ett ställningstagande (sid 105) att hela kommunen får betraktas som landsbygd så borde fler sjöar utpekas som LIS-områden. Ett tillägg på sid 111 under rubriken Övriga studerade områden efter sista stycket göres med nedanstående text: Rubrik: Ytterligare 17 sjöar. I kommunen finns 231 sjöar större än 1 hektar (100x100 meter). Det finns således ytterligare ett stort antal sjöar där en strandnära bebyggelse är attraktiv och kan bidra till landsbygdsutveckling. Av följande 17 sjöar kan också vissa delar bli aktuella. Kommunen har dock i motsats till de 10 ovan nämnda - inte i detalj studerat särskilda platser här utan detta får bedömas efter ansökan och sedvanlig prövning. Sjöarna ligger dock inte inom riksintresset för vindbruk eller i anslutning till kommande eller befintliga vildmarksreservat. I anslutning till dessa sjöar finns också idag 6

8 enstaka bebyggelse eller i vissa fall mindre byar och det kan bedömas att en komplettering av bebyggelsen här kan bidra till landsbygdens utveckling genom framför allt ett utökat underlag för olika samhällsservice eller handel. Dessa sjöar är: Boskvarnasjön, Hedasjön, Segen, Älgsjön, Sjöakullasjön, Urasjö, Kiasjö, östra sidan av Hultbren, Hökasjön, Marshultasjön, Losjön, Idesjö, Holmasjön, Sandsjön, Alstern, Åmen och Gilbonderydssjön. Kommunen avser att under tiden och vid nästa aktualitetsprövning av denna ÖP göra en uppföljning av de nämnda sjöarna och vattendragen för att utvärdera efterfrågan inom dessa LIS-områden. Länsstyrelsen anför att punkterna i avsnittet om miljö-och riskfaktorer behöver utvecklas och bl.a. att det är tveksamt om texten byggnaders grundläggning skall ske på betryggande nivåer över högsta medelvattennivå räcker. Texten om grundläggning rättas från medelvattennivå till högvattenstånd. Följande tillägg görs: Vid sådan planläggning eller bygglovprövning som berörs skall tidigare uppmätta högsta vattennivåer klarläggas. Större kraftledningar som kommunen har kännedom om bör tas med i planen. Se kommentar under E.ON elnät. Länsstyrelsen anser det vore värdefullt med idéskisser på för utvecklingen av de olika tätorterna samt att det är viktigt att de tre fördjupningarna sätts igång som en fortsättning på den kommunomfattande översiktsplanen. Vidare ska kommunen tydligt ange om det finns fördjupade översiktsplaner som fortsatt ska gälla. Formellt sett är det kommunens antagna kommunomfattande översiktsplan från 1991 som är gällande. I denna finns förslag för tätorterna, vilka uppdaterats och förändrats sedan dess och senast Dessa förslag är dock inte formellt antagna av fullmäktige varför det inte finns några andra gällande fördjupade översiktsplaner (med undantag för det tematiska tillägget om vindkraften som antogs i december 2009). I föreliggande översiktsplan har detta bakgrundsmaterial i form av revideringar och uppdateringar inarbetats i utvecklingsförslagen för tätorterna. Utvecklingsförslagen i kap 10 ska ses som just sådana idéskisser för varje samhälle. Beskrivningen av de befintliga förhållandena i varje ort har dock gjorts ganska summariskt eftersom sådant finns i äldre material. Att layouten på kartorna givits en populistisk form, utan särskild teckenförklaring, är föranlett av att det ska bli tydligare vari de nya förslagen innebär. Inledningsvis i kap 10 står angivet: För samtliga orter gäller dock utvecklingsförslagen nedan som vägledning och riktlinjer i översiktsplanen. Länsstyrelsen betonar beträffande miljökonsekvensbeskrivningen att den formella processen kräver samråd och kungörelse om var och när MKB:n finns tillgänglig för allmänheten, vilket kan samordnas med själva utställningen av planen. 7

9 Kungörelse om var och när planen och MKB.n finns tillgänglig under utställningen kommer att ske i Smålandsposten, Vetlanda tidning, Barometern och Uppvidinge tidning. En kort beskrivning av processen med samråd och informationsmöten läggs till sist i kapitel 13 Konsekvenser och miljöbedömning med följande lydelse: Samråd om miljökonsekvensbeskrivningen (rubrik) Samråd om översiktsplanen och dess MKB (kap 13) har skett med länsstyrelsen den 20 april Länsstyrelsen har i samrådsyttrandet bedömt att föreslagen avgränsning av MKB:n är rimlig. Informationsmöten har hållits för allmänheten den 5 maj i Lenhovda och den 6 maj i Åseda. Sammanfattande minnesanteckningar har upprättats från mötena. Till denna utställningsversion av översiktsplanen kommer en särskild samrådsredogörelse (med inkomna synpunkter under samrådsskedet 29 mars 29 maj 2010) att finnas med som en separat handling. Det blir också fallet när översiktsplanen skall antas och då kommer dessutom också Utlåtandet (synpunkter under utställningstiden juliaugustri 2010) att finnas med tillsammans med länsstyrelsens granskningsyttrande. 2. FÖRSVARSMAKTEN, HÖGKVARTERET Försvarsmakten anför: Kosta skjutfält, riksintresse för totalförsvaret, har en omgivningspåverkan i form av buller och berör södra delen av Uppvidinge kommun. Skjutfältet beskrivs under rubriken Mellankommunala frågor, inte under Riksintressen enligt miljöbalken som vore mer lämpligt. Vidare sägs att eftersom en totalbild av riksintresset inte kan redovisas i översiktsplanen bör en generell text om riksintresset för totalförsvaret läggas in. FM anger följande som förslag: Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen.i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har ofta koppling till spanings-, kommunikationsoch underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. Kosta skjutfält ligger i Lessebo kommun men Uppvidinge kommun berörs av riksintressets omgivningspåverkan i form av buller och behov av hinderfrihet runt fältet. i övrigt kan riksintresset inom kommunen framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftsverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana plan- och bygglovsärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför tätort och högre än 50 m inom tätort. Översiktsplanen kompletteras i kap 8 sid 75 med ett nytt avsnitt med rubrik Riksintresse totalförsvaret. Texten enligt ovan (kursiv) införs. Kartbilden som finns i yttrandet läggs in. Kartan som visar alla riksintressen kompletteras med de båda gränserna som avser dels behov av hinderfrihet runt fältet p.g.a. helikopterverksamhet, dels omgivningspåverkan- samrådsområde för planer och bygglov. I det nya stycket införs också följande text: Miljökonsekvenserna i Uppvidinge kommun från verksamheten vid skjutfältet består således främst av störande buller och påverkan av flygrörelser. 8

10 Kommunen anser att följande skall beaktas: Utökad verksamhet vid skjutfältet får inte försämra förutsättningarna för vindkraftsetablering i kommunen utöver den zon på 10 km från skjutfältets centrum som sedan tidigare har pekats ut av försvarsmakten och där etableringen av vindkraft är inskränkt på grund av flygrörelser. Kommunen anser även att bullerpåverkan i omgivningen av utökade flygrörelser inte får vara så omfattande att en nybyggnad av bostäder försvåras i området vid Johanstorp (intill sjön Möckeln), vilket i denna översiktsplan är utpekat som område för landsbygdsutveckling i strandnära läge, s.k. LIS-område. Kommunen har även i yttrande till länsstyrelsen Kronoberg om försvarsmaktens ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för Kosta skjutfält (Lessebo kommun) yrkat på tillägg till begränsningarna av verksamheten på så sätt att buller från skjutfältet vid bostäder inte får överstiga 55 db(a) och buller från överflygning vid bostäder som maximal ljudnivå inte får överstiga 70 db(a). 3. SGI, STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SGI:s yttrande behandlar hur planförslaget beaktar geotekniska säkerhetsfrågor, t ex ras, skred, erosion och översvämning. SGI konstaterar att det till stor del saknas underlag som rör geotekniska förutsättningar och geotekniska riskfaktorer men noterar att det i planen tas upp risk för översvämning i anslutning till Badebodaån, fallrättsinnehavares ansvar vid reglering av vattendrag samt behov av riktlinjer vid ev. bostadsbyggande nära sjöar och vattendrag. SGI bedömer vidare att de geotekniska förutsättningarna (i kommunen) i huvudsak är relativt gynnsamma. Områden med fast mark dominerar vilket underlättar vid planering generellt i området. Det kan dock finnas lokalt områden med sämre geotekniska förhållanden som kan påverka lämplig markanvädning och det är väsentligt att identifiera dem tidigt i översiktsplanearbetet. SGI rekommenderar vidare att geotekniska säkerhetsfrågor som risk för översvämning, branta terrängavsnitt med förutsättningar för skred/ras samt erosion i vattendrag redovisas. Känd riskområden bör redovisas liksom områden där det kan finnas förutsättningar för sådana risker. Avsnittet om Översvämningskänsliga områden i kap 7 tar upp de frågor som bedömts aktuella och som är kända i kommunen. Några områden med risk för ras, skred eller erosion i vattendrag har inte identifierats. Översiktsplanen anger att vid framtida bostadsbyggande bör förväntade högvattenstånd utredas och lägsta grundläggningsnivå med säkerhetsmarginal fastställas. Översiktsplanen kompletteras med tillägg av en ny punkt i rutan om Kommunens ställningstagande med följande lydelse: Vid exploatering inom samhällena Åseda, Norrhult och Klavreström samt inom de sk LIS- områdena med strandskydd ska frågor om ras, skred, erosion och översvämning särskilt klarläggas och bedömas i samband med detaljplanering eller bygglovgivning. 4. MYNDIGHETEN FÖR SAMHÄLLSSKYDD OCH BEREDSKAP ( MSB) Myndigheten framhåller sammanfattningsvis att eftersom kommunen har valt att 9

11 inte redovisa flera av miljö- och riskfaktorerna saknas en tydlig och transparent riskbild för Uppvidinge kommun och att detta försvårar för allmänheten att ta del av vilka miljö- och riskfaktorer som finns och som behöver tas hänsyn till vid beslut om mark- och vattenområden. MSB tar bl.a. upp exempel på vad som ÖP:n bör behandla nämligen: tekniska olycksrisker kopplat till industrier, transporter och kemikalier områden med olika grad av känslighet för skogsbrand översvämningsrisken sociala riskfaktorer såsom sabotage, kriminalitet, missbruk, segregation, m.m. hur samhällsfunktioner som sjukhus, räddningstjänst får distribution av el, värme transporter m m vid en olyckshändelse klimatförändringarnas påverkan och risken för extremhändelser. Vidare anförs att hänvisning till underlagsmaterial saknas, att någon form av rekommendationer eller viljeinriktning bör ges samt att de riskfaktorer som kan redovisas på karta bör finnas med i planen. I kapitel 7 Miljö- och riskfaktorer tas upp flera av de riskfaktorer som efterfrågas ovan. Det finns ställningstagande i planen om förorenade områden samt översvämningskänsliga områden. I ett särskilt avsnitt tas upp frågor om Beredskap och riskhänsyn samt hänvisas till den av kommunen 2009 reviderade Kommunal risk- och sårbarhetsanalys. Denna behandlar bl a olika scenarier där sociala riskfaktorer finns med. Beträffande översvämningsrisker, se även kommentar till yttrande från SGI. Kommunen har inget underlagsmaterial beträffande risken för skogsbränder. När det gäller redovisning på karta av kända miljörisker så har denna fråga diskuterats i kommunen men kartan togs bort på grund av att den skulle kunna vara vilseledande när det gäller de olika graderna av större eller mindre miljörisker. Texten i kapitel 7 justeras så att stycket med hänvisning till Kommunal risk- och sårbarhetsanalys placeras först och blir tydligare. 5. REGIONFÖRBUNDET SÖDRA SMÅLAND RFSS efterlyser ett inledande avsnitt där det anges hur översiktsplanen förhåller sig till det regionala utvecklingsprogrammet eller andra liknande program vilka utgör övergripande planeringsförutsättningar. Vidare anges att det nu finns ett beslutat regionalt utvecklingsprogram och att arbete pågår tillsammans med länsstyrelsen att ta fram en ny regional klimat- och energistrategi. RFSS anser vidare att planen visar på goda möjligheter när det gäller utvecklingen av näringslivet och nya näringsgrenar, men saknar utvecklingstankarna kring den traditionella tillverkningsindustrin och det befintliga näringslivet. Regionförbundet noterar att från trafik- och kommunikationssynpunkt måste det stora beroendet av arbetspendling beaktas i kommande översyn av trafikutbud och linjesträckning och att den behovsutredning som nämns i ÖP:n är befogad. Vidare att man gärna medverkar till en översyn av tidtabellerna som idag inte är anpassade till kommunens behov samt att kvällstrafiken helger och kvällar till och från Växjö kommer att byggas ut från och med juni

12 Beträffande tätortsexploateringen framför regionförbundet att denna helst bör ske i anslutning till eller i närheten av befintliga busslinjer och nämner Åseda som ett gott exempel. I Lenhovda anser man att den framtida exploateringen ska ske norr om väg 31 och i övriga tätorter anser regionförbundet att denna princip följs. Översiktsplanen kompletteras med ett nytt avsnitt i kap 2 (efter avsnittet Uppvidinge i regionen ) som beskriver den önskade redovisningen. (se TILLÄGG 2) 6. TRAFIKVERKET Trafikverket efterlyser kommunens syn på hur riksvägarna 23, 28, 31 och 37 ska värnas eftersom de är av riksintresse. Verket anför att vid utbyggnad i kommunen är tätorterna att föredra då det bidrar till en transportsnål samhällsplanering mn även utbyggnad utefter kollektivtrafikstråk. Principer för utveckling av gång-och cykelvägnätet efterfrågas samt redovisning av hållplatslägen för kollektivtrafiken. Trafikverket är vidare positiv till kommunens tankar om återupptagning av godstrafik på järnvägen Åseda - Vetlanda. Trafikverket anser beträffande tätorternas utvecklingsförslag att det är positivt att man bibehåller ett reservat för väg 975 i Åseda, att den norra infarten i Norrhult-Klavreström är prioriterad för vänstersvängningsfält, att planerad torgbildning i Lenhovda är grund för kommunalt övertagande av huvudmannaskapet men verket är restriktiv till nya cirkulationsplatser utmed riksvägarna. Däremot är verket positiv till satsning på cirkulationsplats i Älghult men ser svårigheter att finansiera inom verkets ramar. I kap 6, sid 61 görs tillägg längst ned, spalt 2: Kommunens ställningstagande: Kommunen skall i varje ärende som berör utfarter i eller i anslutning till riksvägarna se till att riksintresset tillgodoses. Beträffande gång-och cykelvägar har kommunen beaktat detta på så sätt att i princip alla tätorter med nedlagda banvallar skall dessa i första hand användas som sådana stråk. Sid 85 Norrhult görs följande tillägg sist i avsnitt kommunikationer: Trafikverket har dock bedömt att den norra infarten bör vara prioriterad men kommunen anser med hänsyn till besöksnäringens utveckling i kommunen att även den södra vid Rosdala glasbruk bör prioriteras. (Rosdala är byggnadsminne) 7. SMÅLANDS MUSEUM Smålands museum ser mycket positivt på översiktsplanens betoning på utveckling av besöksnäringen och speciellt dess koppling till natur- och kulturvärden samt det historiska arvet i industrihistorien. Museet är också positiv till förslaget om områdesbestämmelser för t.ex. Hohults by och påtalar också att riksintressebeskrivningarna för Sävsjö och Granhult kan behöva uppdateras. Museet efterlyser dock ett förhållningssätt till det befintliga byggnadsbeståndet och outnyttjade 11

13 byggnader av stort kulturhistoriskt värde. Under rubriken planerad bostadsutbyggnad sid 27, spalt 2 efter tredje punkten läggs till en ny punkt med följande lydelse: marknadsföra den potential som finns i befintligt byggnadsbestånd av stort kulturhistoriskt värde och t.ex. de överloppsbyggnader som kan komma till ny användning. 8. SGU, SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING SGU anser att kommunen har en intressant geologi och att avsnittet om Berggrunden i kap 2 är ytterst knapphändigt och delvis missvisande. Det finns stora möjligheter att utnyttja geologiska lokaler i kommunen för geoturism, undervisning och friluftsliv. SGU framhåller att geovärmen saknas i avsnittet om energi och att det bör redovisas vilka nya bergtäkter som planeras och att detta möjligen är en mellankommunal fråga eftersom strategiskt viktiga bergtäkter kan försörja flera kommuner med material. Beträffande grundvattentäkter och reservvattentäkter efterlyser SGU ett modernt skydd och att de områden som är aktuella för nuvarande och framtida vattenförsörjning måste finnas på kartan över kommunens markanvändning SGU anser vidare det bör föras ett resonemang av grundvattenkvaliteten i de enskilda brunnarna och att det är en brist att inte eventuella områden med förhöjda halter av markradon har behandlats i översiktsplanen. I kap 2 sid 16 efter stycket om Berggrund läggs till följande: En utförlig information om kommunens geologi finns på Sveriges Geologiska Undersöknings hemsida Där finns bl.a. moderna jordarts- och berggrundskartor över kommunen. Kommunen har inte planerat för några nya bergtäkter. Det finns tankar på ett ta bort en mindre bergknalle i Åseda inom södra industriområdet men detta får undersökas mer i fördjupningen för tätorten. I kap 11 om vatten tas upp att kommunens vattentäkter behöver få fastställda skyddsområden och att arbetet skall prioriteras. Eftersom skyddsområdena ännu inte är fastställda så är den geografiska utbredningen inte klarlagd. Det är därför kartan på sid 98 endast schablonartade markeringar. I detta kapitel står det också inledningsvis att kommunen har en särskild vattenplan och att arbete med revidering pågår. Denna plan innehåller således mer detaljerade uppgifter om vattentäkterna. 9. LESSEBO KOMMUN Inga synpunkter på översiktsplanen. 10. HÖGSBY KOMMUN Inga synpunkter på översiktsplanen. 12

14 11. HULTSFREDS KOMMUN Kommunen har inga invändningar mot sakinnehållet i översiktsplanen men framhåller att vissa av kartorna är otydliga då det saknas ortsnamn och liknande information i dessa. Kartorna läsbarhet ska ses över till utställningsversionen. 12. SKOGSSTYRELSEN Skogstyrelsen anför bl a att i Uppvidinge kommun utgör arealen produktiv skogsmark mer än 80% av arealen och med anledning därav så förtjänar skogen ett mer fördjupande avsnitt i översiktsplanen. Fakta och statistik om skogsnäringen ingår i yttrandet. Texterna om näringslivet sid ändras på följande sätt: Parentesen (inkl jord-och skogsbruk) tas bort. Ny rubrik sid 10: Näringslivet, allmänt. I detta avsnitt tas bort stycket som börjar med För att såväl skogens.. och slutar med..och Länsstyrelsen och flyttas till ett nytt avsnitt med Rubriken Skogsbruket. Innehållet i detta nya stycke, se TILLÄGG E.ON ELNÄT E.ON ger en lång redogörelse för landets elförsörjning, elnätets uppbyggnad och magnetiska fält och betonar myndigheternas försiktighetsprincip som ska vara underlag i varje enskilt beslutsärende. Vidare yrkar E.ON att regionledningarna ska vara med i översiktsplanen och framhåller följande: På grund av att flera aktörer planerar att bygga vindkraftsparker i Uppvidinge kommun är det nödvändigt att förstärka elnätet i kommunen för att kunna hantera den tillkommande elproduktionen. E.ON Elnät planerar att bygga en dubbel 130 kv ledning till Lenhovda samt en 130 kv ledning mellan Hageskruv och Horshaga och tillhörande transformatorstationer. Vidare är det också aktuellt med en ny 50 kv ledning mellan transformatorstationen i Åseda och Profilgruppen. Dessa infrastruktursatsningar är nödvändiga att beakta i den fysiska planeringen E.ON framför vilka säkerhetsavstånd som gäller för byggande nära kraftledningar för bostäder, master och vindkraftverk och önskar få alla ärenden på remiss som ligger utanför detaljplanelagt område om byggandet avser inom 50 m från E.ON:s högspänningsledningar. Kommunen är medveten om de planerade utbyggnaderna och har beaktat dessa i arbetet med ÖP:n. För att förtydliga omarbetas kapitel 7, sid 71, avsnittet om kraftledningar, den citerade texten enligt ovan tas liksom de säkerhetsavstånd och försiktighetsmått som är aktuella. Se ny text i bilaga, TILLÄGG 3. Kraftledningar 13

15 FÖRENINGAR OCH MOTSVARANDE 14. ÄLGHULTS SAMHÄLLSFÖRENING Älghults samhällsförening framför att man saknar information om skola, äldreomsorg och annan kommunal service. Vidare att näringslivsutveckling, besöksnäring, service och handel borde få större utrymme samt att det finns önskemål om att förlägga ett bostadsområde nordväst om vägkorsningen. Föreningen har också önskemål om att tätortskartorna borde ha blå färg på sjöarna i stället för grå. En översiktsplan enligt plan- och bygglagen behöver normalt inte omfatta mer än grunddragen i mark- och vattenanvändningen och därmed sammanhängande frågor. Uppgifterna om kommunal service och handel finns delvis i tätortsbeskrivningarna i kap 10 men har förkortats för att inte tynga planen med sådan fakta och information som redan finns i andra dokument i kommunen. Planen fokuserar på de nya förslag som ska vara vägledande för kommande utredning eller planering/genomförande. Följande förändringar i planförslaget görs: Inledningsvis i kap 10 hänvisas till underlagsmaterialet Detta andra stycke flyttas upp och får rubriken Läs mer: Nordvästra kvadrantern av vägkrysset i Älghult markeras som utredningsområde för ev. bebyggelse och texten kompletteras under rubriken Bostäder. 15. SVEASKOG Angående ny strandskyddslagstiftning framför Sveaskog bl a att kommunen, som är relativt gles befolkad, måste tillhöra den typ av kommuner inom vilka lagstiftaren avsåg att underlätta landsbygdsutveckling. Eftersom Sveaskog äger och förvaltar ett betydande fastighetsinnehav i kommunen, varav flera skiften omfattar hela eller delar av vattendrag, så finns grundförutsättningen för att bolagetn skulle kunna bidra till landsbygdsutveckling genom att till privatpersoner, byggföretag eller till kommunen överlåta mark för tomtändamål. Sveaskog noterar dock att bolagets markinnehav inte är med i de områden som pekats ut som LIS-områden. Bolaget finner det vidare märkligt att kommunen med vikande befolkningsunderlag och med en övergripande målsättning att vända befolkningsutvecklingen inte väljer att peka ut en större andel av de strandnära områdena för landsbygdsutveckling. Sveaskog yrkar att planen revideras och t.ex. att områden i anslutning till Juven, Alstern, Änghultasjön, Madkroken, Hjärtsjön, Hökasjön och Möckeln vidare övervägs. 14 Syftet med de utpekade tio områdena är att här avses mer samlad bebyggelse som kan behöva planläggas. Bland dessa finns Juven, Änghultasjön, Madkroken och Möckeln med. Vid Alstern i Sävsjöström finns redan en detaljplan. Beträffande enstaka en- eller tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader och utanför LIS-områden har ÖP:n citerat den nya lagtexten (sid 104 spalt 2 överst) och där anges att det finns ett ytterligare

16 särskilt skäl eller ny omständighet som kan åberopas och det är att man får i stället beakta om husen avses uppföras i anslutning till ett befintligt bostadshus. Detta får tolkas så att det inte bör vara omöjligt att få dispens för ett nytt hus som ligger i anslutning till ett annat. Ensamliggande nya bostäder inom strandskydd torde dock behöva prövas enligt de övriga sex särskilda skälen och mot övriga allmänna intressen, lämplighetskriterier och kommunalekonomiska intressen. Beträffande ytterligare sjöar som LIS-områden se i kommentar till nr 1, Länsstyrelsen under punkt Strandskydd. 16. SMALSPÅRET I HULTSFRED AB genom Peter Callvik, Huddinge och Peter Sjöqvist (likalydande med nr 17). 17. FÖRENINGEN SMALSPÅRET VÄXJÖ VÄSTERVIK genom Peter Christensen (likalydande med nr 16). De båda föreningarna har lämnat en utförlig beskrivning av Smalspåret idag och dess verksamhet på och kring spåret på några års sikt samt föreningarnas målsättning med verksamheten de närmaste fem åren. Vidare kommenteras texten i översiktsplanens kap 2-6, 8 samt 10 med syfte att omnämna och ta upp mer om Smalspåret i översiktsplanen. Vidare sägs i yttrandet: Kommunens ställningstagande för en utvecklad verksamhet till gagn för turismen skulle också göra det lättare för oss att våga satsa mer offensivt på upprustning och utökad publik verksamhet. Till yttrandet bifogas en skrift VÅHJ och dess grannbanor som bl.a. ger en historisk sammanfattning av Smalspåret Växjö - Västervik och beskriver hur järnvägen som transportled växte fram. Skriften är rikt illustrerad med äldre foton, förteckning över trafikplatser, banvaktsstugor, riktningar på spårplaner, smalspåret ur kultur-och byggnadshistoriskt perspektiv m.m. Kommunens ambition har varit att ta fram en kommunomfattande översiktsplan enligt PBL som inte alltför mycket tyngs av sådant bakgrundsmaterial inom olika ämnen där fakta finns beskriven i andra dokument. Det redovisade yttrandet innehåller mycket intressant information och är användbart i olika sammanhang för utvecklingen av besöksnäringen i kommunen. Ändringar och tillägg görs i översiktsplanen på följande sätt: I kap 6 sid 51 ändras rubriken med ett tillägg på slutet eller anläggningar. Sist på denna sida (innan stycket om Fornminnen) införs följande: Smalspåret (rubrik) Smalspåret Växjö-Västervik byggdes av privata järnvägsbolag i etapper under åren Dessa banor, som sammanhängde med bruks-och tränäringen, kom att ha en betydelsefull roll i samhällsutvecklingen under många år. Inom kommunen gick järnvägen via Klavreström - Åseda Hultanäs och vidare mot Virsserum och Hultsfred. Idag finns banan inom kommunen kvar endast på sträckan från Åseda station och till Hultanäs. Smalspåret inom Kalmar län (Hultsfreds och Västerviks kommuner) är byggnadsminnen. Hela bansträckningen av Smalspåret har ett stort kulturhistoriskt värde och en stor potential för turismen i berörda län och kommuner. Mycket att läsa om de smalspåriga järnvägarna i Småland finns bl.a. i en 15

17 skrift VÅHJ och dess grannbanor utgiven av Smalspåret i Hultsfred AB samt på Tätortskartan för Åseda samt texten kompletteras på så sätt att det anges att östra delen av järnvägsområdet reserveras för besöksnäringen där Smalspåret är en självklar del. Detta utgör en central plats i Åseda, lätt att hitta för besökande turister. Under mål 4, sid 23, görs tillägg sist i första stycket spalt 1: och det kvarvarande Smalspåret. I kap 2, sid 14, görs tillägg i texten om dressinuthyrning (spalt 2). Kommunen har i övrigt i översiktsplanen gjort ställningstagande som mycket väl täcker bevarande och utveckling av Smalspåret. 18. LOKALAVDELNINGEN i UPPVIDINGE av Föreningen Smalspåret Växjö- Västervik genom Eva Fernandez Bjarnestam, Hultanäs Åseda Föreningen instämmer i ovannämna yttranden nr 16 och 17, betonar smalspårets betydelse för upplevelseturismen och en museijärnväg som komplement till kommunens natur-och kulturmiljöer. Föreningen yrkar att Smalspåret uppmuntras som viktigt kulturminne och turistattraktion och vikten av att tågen kan gå och komma från järnrvägsstationen i Åseda. Hänvisning till svar under nr ovan. 19. FÖRENINGEN VINDKRAFT I UPPVIDINGE genom Begt Svensson och Thomas von Gegerfelt I huvudsak likalydande med nr 25 och 26 nedan. Se i samrådsredogörelse del II, avseende vindkraft. POLITISKA PARTIER 20. ÅSEDA CENTERAVDELNINGS STYRELSE Synpunkter på Åseda tätort. Åseda Centeravdelnings styrelse anser att ett större grepp bör tas med att lösa problemen med: Förbindelsen mellan östra och västra industriområdet Busstrafiken genom samhället och dess olägenheter Kommunikationen med Gymnasieskolan Styrelsens förslag är att lösa alla dessa problem på en gång genom att en helt ny väg anslutes till västra infarten vid Kristina Nilsson tallen och fortsätta denna ner till Gymnasieskolan, runda denna och fortsätta under järnvägsviadukten och fram till Karlagatan vid knät strax väster om gamla esplanadkiosken, dvs. följa 16

18 den gamla järnvägsbanken mellan Gymnasieskolan och Karlagatan. Samtidigt spegelvända den befintliga busshållplatsen söderut. Större delen av denna vägsträckning ligger ju på järnvägsbanken och kan då kostnadseffektivt utnyttjas. På detta sätt slipper man busstrafik över viadukten och det blir en mera ostörd kommunikation mellan västra och östra industriområdet samt att kommunikationen och tillgängligheten med en framtida järnvägsterminal på västra industriområdet kommer att kännas naturlig. Det blir också en naturlig och fin bussförbindelse direkt till Gymnasieskolan. Åseda Centeravdelnings styrelse anser också att större områden upptas för strandnära boende inom kommunen: Man kan helt enkel ringa in hela eller större delar av sjöar för detta. Sannolikheten för att då hitta platser där folk vill bygga en permanentbostad på ökar då markant. Kommunnens kommentar: Tätortskartan för Åseda kompletteras med text i rutorna som tar upp förbindelsen mellan industriområdena. Beträffande fler sjöar för landsbygdsutvveckling, se kommentar under Länsstyrelsen, strandskydd. PRIVATPERSONER 21. Jan Wernström Åseda Måste tillstå att det är ett utmärkt arbete som gjorts av er tjänstemän som har arbetat fram denna översiktsplan. Tack till er alla. Jag vill bara få tillägga att jag saknar till viss del synpunkter på hur våra samhällen bör utformas. Skall tillägga att det är omdömen som ni också mycket riktigt har bett om Tycker att tankarna om att utnyttja vattendraget genom Åseda som naturpromenad med stig, parkbänkar och belysning är ett utmärkt förslag. En större fontän med belysning i kröken bakom Konsum skulle vara ett lyft för samhällsbilden. Parken mellan kyrkan och Konsum borde också kunna göras mer attraktiv med belysning i träden, gångar som går att gå på och en liten fin grillplats vid Å-kröken etc. Jag har också förslag på att den berömda glaspyramiden borde kunna placeras mellan lekplatsens damm och Badeboda ån. Väl synlig från bron vid blomsteraffären. Symetriskt och prydligt. Tycker att dammen i lekplatsen borde kunna utnyttjas bättre. Kanske även den skulle ha något staty och fontän aktigt för att pryda på ett bättre sätt än i dag. Med lite god vilja och fantasi så borde det gå att göra hela denna del till en trevlig grön oas i samhället. En satsning på ett lockande hyresboende runt Björkåkragölen skulle vara ett intressant projekt. Detta för att eventuellt locka folk till Åseda och kommunen. Med tanke på hur många det är som pendlar in till kommunen för arbete så måste det till satsningar som detta för att locka till inflyttning. I samma veva gör man sjön badvänlig och skapar en helhet av natur och boende. Campingen kan vi till stora delar skippa eller skapa en mindre del för husvagnar och husbilar. Detta med tanke på att det är detta som gäller för dagen. Tälta är ute och det finns bättre platser för sådant i andra delar kommunen. En undersökning av dom pendlande bör göras om intresse finns för flytt till och boende på detta viset. Detta är en stor ekonomisk satsning och måste ha en god grund för ett igångsättande. 17

19 Finns det ett större intresse så ser inte jag att vi har råd att vänta. Detta med tanke på dom oanade effekter detta kan få för Åseda och hela kommunen. Utveckling av skola, gymnasium, affärer och inte minst utbildad arbetskraft som behövs i våra industrier. Jag kan inte släppa den delen där vi har vår sopsortering. Här måste det till en rejäl förändring. Inte skall man behöva ha detta mitt inne i ett samhälle eller som vi också har det: Vid ett matställe. Detta är en skam och måste omgående förändras. Ett samhälle som vill och skall utvecklas måste skapa attraktionskraft annars misslyckas vi och det tycker kanske inte jag att vi har råd med. Det är därför som jag känner ett engagemang i detta. Restauranger, uteserveringar och affärer lockar och det är denna bild vi måste förbättra för att lyckas. Flera av Wärnströms synpunkter är goda tips på förbättringar och avser frågor som bäst kan lösas i efterföljande planering, t.ex. en fördjupning av överiktsplanen för Åseda och kommande detaljplaner i samhället och är i överesnsstämmelse med kommunens intentioner. Om några åtgärder kan göras redan nu kan det tas upp till diskussion i pågående detaljplanering. Justeringar i text och karta för Åseda görs för att förtydliga översiktsplanens tankar om bebyggelse vid Björkåkragölen i enlighet med synpunkterna ovan. Texten i ÖP sid 79 spalt 1, st 2 ändras till följande: Möjligheterna att utvidga bebyggelsen runt Björkåkragölen med hus med varierade upplåtelseformer ska utredas och samtidigt undersökas om sjöns kvaliteter kan tas tillvara på ett positivt sätt, t.ex. genom strandpromenad och bad- och båtliv. 22 William Liebel Norrhult Lebel skriver följande: Vad gäller kapitlet 12 punkt 4, har jag frågor, idéer och tankar. Det verkar som Ni endast avser att ta med området mellan vägen Nottebäck- Viås och sjön Madkroken? Där borde man kunna ha 2 rader x 6 = 12 tomter. Område A på bifogade skiss. Vidare borde man absolut ta med område A1 för att kunna utveckla det hela på ett bra sätt, 2 á 3 rader med 6-8 tomter vardera. En rad något över vägens nivå samt 1-2 hyllor uppe i backen. Detta för att läget är prima, med en fantastisk utsikt och för att massdisponeringen vid exploatering förenklas och blir väsentligt billigare. Till ex. vägar, tillfarter, släntbeklädnad, utfyllnad av grönområden samt naturstenmaterial till badstrand, pir och småbåtshamn. Jag ställer gärna upp och utvecklar detta muntligen. Det är bara att ringa. Till yttrandet har fogats en kartskiss där område A ligger söder om befintlig väg och område A1 nordost om densamma. Förslaget är konstruktivt och positivt och utgör ett förslag hur området kan utvecklas mer i detalj. Översiktsplanen har emellertid inte sådan detaljeringsgrad och bör inte heller ha det, att förslaget bör markeras på planens kartor. Synpunkterna kan beaktas och vidareutvecklas när det finns ett mer konkret intresse och en exploatör som vill skapa möjlighet för byggande utmed Madkroken. 23. Pernilla Juel,, Älghult 18

20 Se i samrådsredogörelse del II, avseende vindkraft. 24. Ingrid Detter,, Holmahult, Lenhovda Se i samrådsredogörelse del II, avseende vindkraft. 25 Bengt Svensson, Catharina Svensson, Jonas Svensson, Matilda Jusmo, Åseda i gemensam skrivelse Se i samrådsredogörelse del II, avseende vindkraft. 26 Thomas von Gegerfelt, Lund Se i samrådsredogörelse del II, avseende vindkraft. 27 Gunilla Jacobsson Lenhovda Jacobsson framhåller vikten av att byggnation av villor och flerfamiljshus kommer igång runt sjön i Lenhovda. Viktiga och fina industrier ska värnas och infarter för tung trafik bör ej gå genom samhället. Välkommenskyltar med planteringar bör finnas och gatubelysning vid vägen Singelstorp - Lenhovda behövs. Jacobsson anför också att föreningarna samarbetar för upprustning av Sjöparken. Synpunkterna är värdefulla att ta med och beakta i kommande och pågående detaljplanearbete. Översiktsplanen har förslag om ny bebyggelse vid Lenhovdasjön. 28. Kennet Karlsson och Susanne Blasi, Åseda Se i samrådsredogörelse del II, avseende vindkraft. 29. Dorte och Palle Nielsen, Köpenhamn Se i samrådsredogörelse del II, avseende vindkraft. 30 ÖVRIGA SYNPUNKTER Nedan tas upp synpunkter som framkommit under kommunens informationsmö- 19

21 ten och övriga samrådsmöten, som inte har kommenterats på annan plats i samrådsredogörelsen och därför behöver bemötas eller medför justeringar i planen. Planerad infartsväg från Västra Industriområdet från Kristinatallen och upp till järnvägen ska inritas på tätortskartan Åseda. Åtgärdas på tätortskartan Åseda. Ytterligare områden för bostäder, planerade eller reserv bör tas upp i Lenhovda. Sydöstligaste udden vid Lenhovdasjön vid gamla banvallen mot Singelstorp markeras på kartan som utredningsområde för ev. bebyggelse och texten kompletteras under rubriken Bostäder. Detsamma för Nöbbleområdet i Lenhovda på västra sidan väg 31. Förbindelsen mellan Östra och Västra industriområdena i Åseda kan specificeras på tydligare sätt på tätortskartan. Tätortskartan Åseda kompletteras med förtydligande text i berörd ruta. Det bör finnas betydligt fler sjöar och vattendrag i kommunen som är lämpliga för landsbygdsbebyggelse och som kan utgöra särskilt skäl för landsbygdsutveckling och som därför bör tas med i ÖP:n. Efter översiktliga studier kan nämnas 17 ytterligare sjöar av 231 st. Se kommentar under Länsstyrelsen, strandskydd. DEL II Ett flertal yttranden tar endast upp frågor om vindkraft, några yttranden är likalydande och många frågor återkommer i de olika yttrandena. Inkomna yttranden med synpunkter som tar upp vindkraft samt kommunens kommentarer enlgt följande: 20