Innehållsförteckning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehållsförteckning"

Transkript

1 Innehållsförteckning 1.1 Inledning - Från händelse till nyhet sida Kommunen och medierna sida Göteborgs Stad sida Kommunalpolitiken sida Förvaltningar & Kommunala bolag sida Alingsås Kommun sida Kommunalpolitiken sida Förvaltningar & Kommunala bolag sida Medieutbudet i undersökningsområdet sida Göteborgs-Posten & GP Nära sida Alingsås Tidning sida Nyhetsprocessen ur ett teoretiskt perspektiv sida kommunaljournalistik sida Mediernas roll i samhället sida Nyhetsprocessen sida Medieideologi sida Medielogik sida Nyhetsvärdering sida Från teori till frågeställning sida Syfte och frågeställningar sida Material och metod sida Avgränsning sida Innehållsanalys av GP och AT sida Undersökningsvariabler sida Validitet och reliabilitet sida Bilden av den kommunala verksamheten sida Göteborgs-posten om Göteborgs stad sida GP Nära om Göteborgs stad sida Alingsås Tidning om Alingsås kommun sida Skillnader och likheter mellan de tre tidningarna sida Kodning och analys av arbetsplatsartiklar sida Skillnader och likheter mellan de tre tidningarna sida Faktorer som styr urvalet sida Sammanfattning sida 51 Referenser sida 53 bil.1 Kommunala bolag i Göteborgs stad och Alingsås kommun. sida 55 bil.2 Verksamheter sida 61 bil.3 Arbetsplatsartiklar sida 63 bil.4 Kodböcker sida 69

2 1.1 Från händelse till nyhet en innehållsstudie om kommunaljournalistik i göteborgsregionen från händelse till nyhet Kommunerna i göteborgsregionen, som arbetsgivare, står inför en svårhanterlig uppgift den närmaste tiden. De skall i och med en stundande generationsväxling byta ut stora delar av sin äldre personal, som går i pension, mot ett stort antal unga anställda. Men de unga är svårlockade och kommunen har svårt att rekrytera ny personal. Den kommunala arbetsplatsen är formad och anpassa till den generation som arbetar där idag, och inte till en ny generation som värdesätter helt andra saker än den äldre. De unga har en mycket negativ bild av kommunerna som arbetsgivare, kommunen anses för byråkratisk samt erbjuder låga löner och en oförmåga till förändring. Därför attraheras inte de unga av de jobb som kommunerna erbjuder, de väljer hellre någon arbetsplats som de tycker är mer spännande. Men bilden som de unga har stämmer inte, anser kommunerna. Bilden är för negativ och man vill ändra på den. 1 Men om bilden nu inte stämmer, som kommunerna anser, varifrån har de unga fått sin bild av kommunen? Möjligen kan de ha fått den från släkt, vänner och bekanta som antigen har erfarenhet av kommunal service som brukare eller som arbetstagare. Möjligheten finns också att de unga själva har kommit i direkt kontakt med de kommunala serviceinrättningarna som brukare eller som arbetstagare. En annan möjlighet, som kommunen anser mer trolig, är att de unga får sin bild av kommunen via de lokala medierna. Om medierna ger en så felaktig och negativ bild, som kommunerna i göteborgsregionen tror, vad är det då som gör att medierna ger oss den bilden? Finns det något i medielogiken som påverkar eller kan närheten mellan journalister och kommunala politiker och tjänstemän och den kommunala servicen ha en avgörande effekt på hur bilden ser ut? Studier visar att medierna har en påverkan på oss som människor när vi skall bilda oss vår omvärldsuppfattning. Undersökningarna har också visat att vi främst påverkas av medier när vi inte har något annat sätt att skaffa oss information, vilket innebär att medierna i det lokala perspektivet, där vi oftast har andra informationskällor, inte skulle ha en så avgörande betydelse. Däremot i ett nationellt och ett internationellt perspektiv ökar troligen mediernas betydelse. Medierna anses också ha en förstärkningseffekt, vilket innebär att vi tar till oss den informationen som ligger i linje med de uppfattningar vi redan har. En annan intressant aspekt är om ålder spelar någon roll i vår mottaglighet av information från medierna. Studier har visat att ungdomar läser dagstidningar i mindre utsträckning än äldre. Om mediernas bild av kommunen som arbetsgivare är grå, byråkratisk samt ha låga löner och en oförmåga till förändring, så innebär det att det är främst de medborgare som redan har en sådan uppfattning av kommunen som skulle ta till sig den informationen, och därigenom förstärka sin uppfattning. Genom att studera innehållet i några tidningar i Göteborgsregionen och den bild dessa tidningar ger av två kommuners verksamheter hoppas vi finna svaren på de frågor vi har om mediernas urval och förvrängning av verkligheten. De två tidningar vi har valt att studera är en stor dominerande tidning, Göteborgs-Posten, samt en liten men dominerande i sitt utgivningsområde, Alingsås Tidning. Möjligen kan vi utifrån de båda tidningarnas storlekar, organisationsstruktur och närhet till de kommunala källorna se vad dessa faktorer kan ha för inverkan på nyhetsbilden av kommunerna. Vi studerar hur dessa två tidningar, en landsortstidning och en storstadstidning, bevakar och skriver om den kommunala verksamheten i de kommuner där de är störst och samtidigt har ett avgörande inflytande över den bild medborgarna får av kommunen. De kommuner som studeras i den här undersökningen är Göteborgs stad respektive Alingsås kommun. 1

3 En disposition Efter inledningen ger vi en bakgrund till den här undersökningen, för att ge er läsare en förförståelse till det problem vi önskar undersöka. Därefter följer en genomgång av de teorier och tidigare forskningar inom området, som vi anser vara relevanta för studien. Teorikapitlet knyts samman och ligger sedan till grund för de frågeställningar vi har till uppsatsen. Vi går sedan igenom och diskuterar vårt material och de metoder vi har valt. I det efterföljande resultatkapitlet besvarar vi våra frågeställningar, för att sedan i nästföljande kapitel diskutera vad resultatet i stort kan innebära. Slutligen har vi sammanställt en sammanfattning, där vi redogör för uppsaten i stort och de avgörande resultaten.

4 2.1 Kommunen och medierna från händelse till nyhet I detta kapitel diskuterar vi bakgrunden till det syfte och frågeställning som ligger till grund för den här undersökningen. I kapitlet går vi igenom verksamheten hos de undersökta kommunerna samt de medier som ingår i undersökningen. Vad vi vill med den här studien är att se vilken bild medierna förmedlar av verkligheten, vilka delar av verkligheten som väljs bort på vägen från händelse till publicerad nyhet och varför de delarna väljs bort. Ansatsen med undersökningen är alltså att ta reda på vilken bild medierna ger av kommunal verksamhet i allmänhet, och av kommunen som arbetsplats i synnerhet. Vi har också som mål att ta reda på vad det är i nyhetsprocessen som påverkar hur nyheterna presenteras, samt vilka faktorer det är som påverkar att vissa händelser blir nyheter och vissa inte. För utförligare beskrivning av vårt syfte se kapitlet Syfte och frågeställningar. Vi har i den här studien en unik möjlighet att studera vilka delar av verkligheten som väljs bort på vägen till publicerad nyhet. Vi kan därigenom ge studien ett större djup och ett bredare perspektiv på hur urvalet av nyheter i medierna går till. Denna möjlighet är något som oftast inte är möjligt i innehållstudier av nyhetsmaterial, då man där inte känner till hur verkligheten från början såg ut, och då endast kan uttala sig om den bild som slutligen publiceras i medierna. I den här studien vet vi att medierna har en specifik verklighet att göra nyheter av, nämligen den kommunala verksamheten. Ur denna verklighet gör sedan medierna ett urval och väljer de delar som slutligen blir nyheter, ett urval som påverkas av flera faktorer som vi studerar i den här undersökningen. Den kommunala verksamheten Kommunens olika verksamheter erbjuder medborgarna stöd, service och tjänster inom en mängd viktiga områden. Några av de områden som kommunen ansvarar för är skola, vård och omsorg, planering och skötsel av gator och markområden, miljö och kretslopp, kultur och fritidsaktiviteter, konsumentstöd, kollektivtrafik, stadsplanering och bygglov. En stor del av den här verksamheten betalar vi via skatten, andra områden som sophämtning, vatten- och avlopp och bygglov har taxor och avgifter. Om vi t ex besöker museer, idrottsanläggningar eller går på teater betalar vi entréavgift, men som bara delvis finansierar den verksamheten. Den verksamhet som bedrivs av kommunen kan beskrivas på två sätt, antingen som politik eller som förvaltning. I förvaltning ingår egen förvaltning och förvaltning i kommunala bolag. Den politiska verksamheten är den verksamhet som bedrivs i de olika politiska nämnderna, t ex kommunfullmäktige, kommunstyrelse, stadsdelsnämnder och förvaltningsnämnder. Både den politiska verksamheten och förvaltningsverksamheten ger den bild medborgarna får av kommunerna i medierna, de är i allmänhetens ögon samma sak kommunen. Däremot anser vi att privat verksamhet, som till viss del finansieras av kommunen, exempelvis friskolor, inte ses av allmänheten som kommunal verksamhet. Detta innebär att den verksamheten inte ingår i vår undersökning. Det kan vara svårt att föreställa sig hur den kommunala verksamheten ser ut, hur den verkar och vilken vikt eller betydelse medborgarna anser att de olika delarna av verksamheten har. I undersökningen Nära Nyheter redovisas göteborgarnas åsikter om vad de tycker är de viktigaste kommunala angelägenheterna 2. Denna studie får ligga till grund för våra fortsatta antaganden som de kommunala verksamheternas 2 K. Asp, B. Johansson och L. Larsson (1997) Nära Nyheter. Institutionen för journalistik och

5 betydelse. Bengt Johansson påpekar i sin del av undersökning Nyheter mitt ibland oss att de kommunala nyheterna tydligt speglar den aktuella samhällsdebatten 3. Detta skulle innebära att det som svenska folket anser vara de viktigaste samhällsproblemen, det som finns längst upp på publikens dagordning, skulle avspegla sig i vad medierna skrev om. Alltså de verksamheter i kommunen som har koppling till de samhällsproblem som svenska folket tycker är viktigast skulle förekomma i flest nyheter. I undersökningen Nära nyheter är Omsorg den absolut viktigaste frågan anser göteborgarna, därefter följer Sjukvård, Utbildning och Trafikfrågor, se tabell 1. Dessa tre områden har en särställning i undersökningen. Som fjärde viktigaste samhällsproblemet kommer Bostäder. Fritidsfrågor, Kultur, SDN, Stadsplanering, Teknisk verksamhet och Särskild omsorg hamnar på den nedre delen av listan. Sjukvård 21% Äldreomsorg 18% Skola 14% Trafikfrågor 14% Barnomsorg 13% Sociala frågor 9% Bostäder 4% Fritidsfrågor 3% Kultur 2% SDN 1% Stadsplanering 1% Teknisk verksamhet 0% Särskild omsorg 0% Tabell 1. Viktigaste frågorna i procentandel. Svarspersonerna kunde uppge tre samhällsproblem som viktigast. 2.2 Göteborgs stad 3 B. Johansson (1998: 68). Nyheter mitt ibland oss Institutionen för journalistik och masskommunikation

6 Figur 1. Göteborg är landets andra stad med invånare och belägen på Sveriges västkust. Staden har en lång och framgångsrik industri- och handelstradition, och några av Skandinaviens mest kända industrikoncerner som Volvo, SKF, ESAB, Hasselblad - har sitt ursprung och sina huvudkontor här. På senare år har tillväxten av kunskapsintensiva och högteknologiska företag ökat markant. Göteborgs Hamn är Nordens största och en betydande del av den svenska exporten och importen sker härifrån. Göteborg är också residensstad i Västra Götalands län Kommunalpolitiken Det är valda politiker som beslutar hur staden ska organiseras och vad det ska satsas på. Genom allmänna val vart fjärde år anger medborgarna den politiska sammansättningen i kommunfullmäktige. De flesta politikerna är fritidspolitiker och har ett annat arbete. De som sitter i kommunstyrelsen är dock politiker på heltid och avlönas av Göteborgs stad. Kommunfullmäktige är högsta beslutande organ. Fullmäktige fattar beslut i alla viktigare frågor och bestämmer också hur kommunen ska organiseras, vilka nämnder som ska finnas och hur arbetet ska fördelas. Det är också kommunfullmäktige som utser ledamöter i de bolag som staden äger. Kommunstyrelsens roll kan liknas med den som regeringen har på det nationella planet. Uppgiften är att leda, samordna och styra förvaltningen av kommunens angelägenheter. Kommunstyrelsen och dess ledamöter har det övergripande ansvaret för att kommunfullmäktiges beslut verkställs. Kommunstyrelsen svarar för den löpande verksamheten i kommunen. Till sin hjälp har kommunstyrelsen anställda tjänstemän på stadskansliet. De 21 stadsdelsnämndernas uppgift består av verksamheter som har stor betydelse för människors vardag under olika skeden i livet. De ansvarar för förskola, grundskola, grundsärskola, lokal fritidsverksamhet, lokal biblioteksverksamhet, handikapp- och äldreomsorg, barnomsorg samt individ- och familjeomsorg. Inom vissa områden har en eller flera stadsdelsnämnder ansvar även för serviceuppgifter som vänder sig till hela eller delar av Göteborg. Dessa uppgifter kallas resursnämndsuppgifter. Stadsdelsnämnderna är även remissinstanser i andra kommunala frågor. Ledamöterna i stadsdelsnämnderna är politiskt tillsatta. De väljs inte direkt av medborgarna i stadsdelen. Det är politikerna i kommunfullmäktige som utser dem på precis samma sätt som de utser ledamöterna till andra styrelser och nämnder i kommunen. Stadsdelsnämnderna sorterar direkt under kommunfullmäktige. Övergripande och strategiska frågor som rör stadsdelsnämnderna beslutas av kommunstyrelsen. Varje stadsdelsnämnd fungerar som styrelse för sin stadsdelsförvaltning. Det är förvaltningen som driver de verksamheter som nämnden ansvarar för. Stadsdelschefen är den ytterst ansvarige för förvaltningen. 2.4 Förvaltningar & Kommunala bolag Göteborgs Stad är en stor organisation där verksamheten bedrivs både i förvaltnings- och bolagsform. Totalt har koncernen en omslutning på 45 miljarder kronor och antalet anställda är ca Av dessa arbetar ca inom de 21 stadsdelsförvaltningarna. Dessutom finns det ett 20-tal fackförvaltningar och ca 25 bolag. Dessa förvaltningar och bolag erbjuder göteborgarna service och stöd utan krav på någon vinst. Men kommunen får bedriva näringsverksamhet om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna i kommunen 4

7 (självkostnadsprincipen). Verksamheten ska tillgodose kollektiva och till sin natur standardiserade behov genom exempelvis eldistribution, renhållning, busstrafik och idrottsarenor. Stadsdelsförvaltningar Stadsdelsförvaltningarna finns ute i stadsdelarna, och tillhandahåller bland annat tjänster och service så som bibliotek, förskola, grundskola, individ- och familjeomsorg, fritidsverksamhet samt social omsorg för funktionshindrade och äldre. Stadsdelsförvaltningarna genomför också det som politikerna i nämnderna tagit beslut om. Dessutom lämnar de underlag och förslag till ärenden som ska behandlas av nämnderna. Fackförvaltningar Viss verksamhet bedrivs i centrala förvaltningar, så kallade fackförvaltningar. Dessa förvaltningar är Fastighetskontoret Lokalförsörjningsförvaltningen Lokalsekreteriatet, MedicHus, Stadsbyggnadskontoret, Idrotts och föreningsförvaltningen, Park- och naturförvaltningen, Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen, Kretsloppskontoret, Vatten- och avloppsverket, Färdtjänstförvaltningen, Trafikkontoret, Utbildningsförvaltningen, Vuxenutbildningsförvaltningen. Kommunala Bolag En del av kommunens verksamhet bedrivs också i bolagsform. Bolag som helt saknar vinstsyfte. Kommunen har direkt och indirekt intressen i ett stort antal bolag. Vissa är helägda, andra är delägda. Kommunfullmäktige i Göteborg har det yttersta ägaransvaret och beslutar bl a vilka direktägda bolag som skall finnas, utser styrelse och lekmannarevisorer samt beslutar om ägardirektiv mm. Kommunens flesta helägda bolag finns i två koncerner, GKF - koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen. En detaljerad redovisning över de kommunala bolagen finns på bilaga 1.

8 2.5 Alingsås kommun Figur 2. Alingsås är inte bara känd för att vara potatisstaden utan också för alla sina kaféer och bagerier. I detta fikarnas Mekka bor i dag drygt invånare, och staden fungerar i dag till stor de som bostadsort för pendlande människor som arbetar i Göteborg. Kommunen är i särklass den största arbetsgivaren med över 3000 anställda och Lindex AB är den största privata arbetsgivaren med 360 anställda Kommunalpolitiken Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen. Det är till kommunfullmäktige vi väljer ledamöter vid allmänna valen. Fullmäktige fattar beslut i principiella frågor och ärenden av större vikt. Fullmäktige bestämmer också vilka nämnder som skall finnas, vad nämnderna ska göra och utser ledamöter till nämnderna. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Det sker genom att styrelsen leder, samordnar och styr förvaltningen av 5

9 kommunens angelägenheter. Styrelsen har uppsikt över nämndernas och de kommunala bolagens verksamhet. Styrelsen bereder, med få undantag, alla ärenden som ska behandlas i kommunfullmäktige och ansvarar för att fullmäktiges beslut blir verkställda. Därtill kommer ett ansvar för övergripande planering, näringslivsfrågor, personalfrågor, ekonomisk planering och redovisning, organisationsutveckling, informationsverksamhet, inköpsadministration och kollektivtrafik. 2.7 Förvaltningar & kommunala bolag Den kommunala verksamheten bedrivs i förvaltningar som har att utföra det som respektive förvaltningsnämnd har beslutat om. De förvaltningar som utför verksamhetsuppdrag i kommunen är: Barn- och ungdomsförvaltningen, Plan- och byggkontoret, Kultur- och fritid, Miljösskyddskontoret, Socialförvaltningen, Tekniska kontoret, Utbildningsförvaltningen samt Vård- och äldreomsorgsförvaltningen Det finns också kommunal verksamhet som bedrivs i en annan form, nämligen som bolag. De kommunala bolag i Alingsås kommun är: AB Alingsåshem, som är ett kommunalt bolag som äger, förvaltar och hyr ut bostäder. FABS AB, som är ett kommunalt bolag som äger, förvaltar och hyr ut lokaler för olika ändamål samt säljer industrimark. Alingsås Energi består av två kommunala bolag, Alingsås Energi AB och Alingsås Nät AB, som ansvarar för distribution och försäljning av värme och el till centralorten Alingsås med omnejd samt till Västra Bodarna. 2.8 Medieutbudet i undersökningsområdet I undersökningsområdet finns i dag ett rikt utbud av nyhetsmedier. Den absolut mest dominerande är morgontidningen Göteborgs-Posten, som täcker hela undersökningsområdet. I Alingsås är Alingsås Tidning det klart dominerande nyhetsmediet. Förutom dessa två tidningar så finns i Göteborg också kvällstidningen GT, gratistidningen Metro samt diverse andra små gratistidningar, och i Alingsås finns gratistidningen Alingsås kuriren. I Göteborg har också Västnytt sin redaktion och här finns också Göteborgsredaktionen för TV4. Båda de undersökta kommunerna har lokalradio, och i Göteborg har den en stark ställning. Vårt val av medier för den här studien styrdes bland annat av att hela undersökningen skulle kunna genomföras på 10 veckor, vilket gjorde att valet föll på mediet tidning. Valet av tidningar utgår från en kombination av flera faktorer. Att vi valde två tidningar, Göteborgs- Posten och Alingsås Tidning, beror på att vi ville jämföra en stor med en liten, som verkar i en stor kommun respektive en liten. På köpet fick vi när vi valde Göteborgs-Posten tidningens lokaltidningar GP Nära, som kan fungera som jämförelseobjekt i den mindre lokala tidningsperspektivet. Göteborgs-Posten är det klart dominerande mediet i Göteborgs stad, och Alingsås Tidning är lika dominerande i Alingsås, vilket gör att tidningarna har stor betydelse i hur bilden av kommunerna i medierna ser ut. 2.9 Göteborgs-Posten och GP Nära Göteborgs-Posten (GP) är en sjudagarstidning som grundades Morgontidningen GP har en upplaga på ex per utgivningsdag år Närmare 970 anställda jobbar på den liberala tidningen, som är privatägd och har en dominerande ägare, familjen Hjörne. Spridningen är regional och i Göteborgsområdet är tidningen helt dominerande med en täckning på 60% av alla hushåll. Varje dag läser närmare personer Göteborgs-Posten. I Göteborg har tidningen konkurrens av gratistidningen Metro samt kvällstidningen GT, men i kommunen finns också andra medier så som SVT Västnytt, TV4 Göteborg och en stark lokalradio. 6 Göteborgs-Posten, som är av så kallad broadsheet-format, består av tre delar: del 1 med inrikes- och lokalnyheter, del 2 med politik, ekonomi, utrikes- och sportnyheter, del 3 består 6

10 av kultur och nöje. Tidningen hade vid undersökningstillfället fem lokaltidningar: GP Nära Centrum, Väster, Nordost, Hisingen och Partille. Numera finns bara Hisingen, Nordost och Partille kvar. Göteborgs-Posten har också ett flertal editioner, med områdesspecifika sidor, för olika västsvenska regioner. En normal dag publicerar tidningen Göteborgs-Posten ungefär 130 nyheter i form av reportage, artiklar och notiser, inom områdena lokal-, inrikes-, utrikes- sport-, politik- och kulturnyheter 7. Samtidigt publicerar varje GP Nära mellan 15 och 20 nyheter varje vecka 8. Näras nyheter omfattar lokalnyheter samt sport. De kommunala händelserna bevakas av sex skrivande reportrar, inklusive krönikören Thomas Kristiansson, berättar en av tidningens kommunalreportrar, Alf Isemo. Totalt jobbar nästan hälften av Göteborgsredaktionens 22 anställda på något sätt med kommunala frågor. De kommunala frågorna har alltså en hög prioritet på Göteborgsredaktionen, som med sitt lokala material är den högst prioriterade redaktionen på tidningen. Kommunal bevakning skulle alltså vara det högsta prioriterade området på tidningen Göteborgs-Posten. De viktigaste områdena inom den kommunala bevakningen är, enligt Isemo, Utbildning, Trafik, Boende och Vård Alingsås Tidning Alingsås Tidning (AT) är en tredagars tabloidtidning, som kommer ut måndag, onsdag och fredag. Tidningen grundades 1865, och hette då Alingsås Weckoblad, men 1888 bytte tidningen namn till Alingsås Tidning slogs Alingsås Tidning, Lerums Tidning och Elfsborgs Läns Tidning samman till Alingsås Tidning. Tidningens spridningsområde är Alingsås, Vårgårda och Herrljunga. AT har en stark position i sitt kärnområde, men har konkurrens av Göteborgs-Posten och några gratisblad. I sydost har tidningen också konkurrens av Borås Tidning. Upplagan är ex per utgivningsdag. 9 En normal utgivningsdag innehåller Alingsås Tidning närmare 90 lokal-, sport- utrikes- och kulturnyheter i form av reportage, artiklar och notiser. 10 Den kommunala bevakningen har hög prioritet för Alingsås Tidning. Det är det viktigaste bevakningsområdet för Alingsås Tidning, säger chefredaktören på AT, Leif Montell. För tillfället jobbar en heltidsreporter, av totalt fem på Alingsåsredaktionen, med kommunal bevakning. Reporterns källor är en kombination av läsning av kommunala handlingar och kontakter med personliga källor. Närheten till de personliga källorna är enligt Montell, bara av godo, då reportern får en mycket god insyn i den kommunala verksamheten. Tidningen har heller inga problem med vilken politisk majoritet som sitter i kommunstyrelsen, det handlar snarare om vilken personkemi som finns mellan politiska beslutsfattare och kommunreportern, säger Montell. Tidningen prioriterar inte heller något område inom den kommunala verksamheten. Alingsås Tidning har ett avsevärt problem i och med att den är en tredagarstidning. Det innebär att viktiga frågor som dyker upp på nämndemöten på kvällen den dagen tidningen kommer ut kan fördröjas till tidningens pressläggning två dagar senare, vilket gör att nyheten blir gammal och andra medier så som GP: s Alingsåsedition eller lokalradion redan har presenterat nyheten för Alingsåsborna. 7 Göteborgs-Posten 24/ Göteborgs-Posten Nära Väster 17/ T. Andersson Odén (1999). Skaraborgar n och Spionen. Werner Förlag : Sävedalen 10

11 3.1 Nyhetsprocessen ur ett teoretiskt perspektiv I detta kapitel beskriver vi de teorier som vi anser vara relevanta för syftet med den här undersökningen. Teorier som möjligen kan förklara varför bilden av kommunerna i medierna ser ut som den gör. Vi människor handlar inte utifrån hur verkligheten ser ut. Istället bygger våra handlingar till största delen på den bild av verkligheten som vi har. Den bilden är också grunden för våra uppfattningar om hur saker och ting är beskaffade och fungerar ute i samhället. Och det är i hög grad medierna som ger oss bilden av verkligheten. 11 Medierna är alltså en del av vår verklighet. De bidrar också till att skapa vår verklighet. 12 Utifrån den kunskap om verkligheten som de olika bilderna ger oss skall vi sedan handla och fungera som demokratiska medborgare, bland annat skall kunskapen ge oss underlag så att vi kan göra relevanta politiska val vid riksdags-, regions- och kommunalval. Val som är själva grunden till vårt demokratiska samhällssystem. Det vilar alltså ett tungt ansvar på dem som bidrar med olika bilder av verkligheten, som är grunden till våra kunskaper och uppfattning om hur samhället fungerar. Vi har många sätt att skaffa oss dessa bilder av verkligheten på. Bland annat använder vi oss av olika kanaler och källor för att orientera oss i vår omgivning 13. En principmodell över hur processen från en verklig händelse till den bild av verkligheten som vi medborgare får, redovisas i figur 2, här nedan. En av de kanaler som förmedlar bilden av verkligheten är medierna, och då i synnerhet nyhetsmedierna. De andra yttre kanalerna för information av verkligheten är via andra personers erfarenheter och deras uppfattningar om den verkliga händelsen, samt via andra alternativa kanaler, som t ex reklam och information. Ytterligare ett sätt som vi skaffar oss vår bild av verkligheten på är via personlig erfarenhet, så kallade direkta erfarenheter. 14 Den här studien bygger på en undersökning av den medierade bilden av två Västsvenska kommuners verksamhet, då vi anser, liksom tidigare undersökningar visar 15, att medierna kan ha en betydande inverkan på medborgarnas möjligheter att skapa sig en rättvis bild av verkligheten. 3.2 Kommunaljournalistik Idag läser mer än 70% av den svenska befolkningen en morgontidning och lokalnyheterna har ett högt läsvärde. Det innebär dock inte att just kommunala nyheter har ett lika högt läsvärde. Resultat från tidigare studier visar att kommunala nyheter hamnar på femte eller sjätte plats på rangordningen om vad som är intressantast att läsa om. 16 Ålder är en viktig faktor, läsning av kommunala nyheter stiger i takt med ålder. Bengt Johansson menar att detta måste ses som en ökad social stabilitet och därmed ett ökat intresse för lokala förhållanden. Detta menar han vidare förstärks av det faktum att de som bott länge i kommunen läser mer om kommunala nyheter än de som bott en kortare tid. 11 J. Strömbäck (2000:153). Makt och Medier 12 R. Dimbleby och G. Burton (1999). Kommunikation är mer än ord. Lund: Studentlitteratur 13 S. Hadenius och L. Weibull (1999). Massmedier, Press, Radio & TV i förvandling. Falkenberg: Albert Bonniers Förlag 14 B. Johansson (1998). Nyheter mitt ibland oss. Göteborg: Institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborg Universitet. 15 B. Johansson (1998:169). Nyheter mitt ibland oss. Göteborg: Institutionen för Journalistik och Masskommunikation, Göteborg Universitet 16 B. Johansson (1998:100). Nyheter mitt ibland oss Institutionen för journalistik och masskommunikation

12 Bevakningen av kommunala nyheter har över tid blivit större inte bara ifråga om utrymme utan även när det gäller andel av lokala nyheter. 17 Mätningarna har dock gjorts under valrörelse och det är därför svårt att generalisera resultatet till att gälla även under icke-valtid. Vi har däremot gjort en jämförelse mellan kommunnyheter och riksnyheter under april månad i år. Visserligen var det val även i år (2002) men valrörelsedebatten hade ännu inte tagit fart i media. Vår jämförelse måste ändå tas med en stor nypa salt eftersom urvalet är så litet, vi gjorde ett stickprov på en dag ur april månad. Men kanske resultatet ändå kan ge en fingervisning om hur fördelningen ser ut. Vad betyder medierna för publiken, har medierna en påverkan på publiken eller är det så att egen erfarenhet och interpersonell kommunikation betyder mer än den informationen vi får via medierna? Dessa frågor ställer sig Bengt Johansson i sin avhandling Nyheter mitt ibland oss. De resultat han kommer fram till är att både mediekommunikation och egen erfarenhet har effekt på kommuninnevånarnas kunskaper. Mediekommunikation visade sig dock ha störst effekt och medierna är den viktigaste källan för kunskapsbildning om lokalsamhället Mediernas roll i samhället Vilken roll har pressen i Sverige? Den här frågan har stötts och blötts av många. En klassisk indelning av pressens roll i samhället gjordes av Siebert, Peterson och Schramm (1956). De presenterar fyra olika normativa pressteorier: Den liberala, teorin om pressens sociala ansvar, den auktoritära och den marxistiska. I Sverige anses teorin om pressens sociala ansvar tillämpas. 19 Därför går vi inte närmare in på de tre andra teorierna här utan tar bara upp teorin om pressens sociala ansvar. Mot bakgrund av tankegångarna om att pressen har ett socialt ansvar anses det att nyhetsmedierna i Sverige bör ha följande uppgifter: 20 Informationsfunktionen betraktas som pressens grundläggande uppgift. Medierna bör ge sådan information till medborgarna att de kan bilda sig en uppfattning och kunna ta ställning i samhällsfrågor. Kommentarfunktionen Medierna bör kommentera skeenden i samhället, det sker vanligtvis i ledare, kommentarer, bakgrundsartiklar och reportage. Granskningsfunktionen Medierna bör som allmänhetens företrädare granska och kontrollera makthavare och andra inflytelserika i samhället. Denna funktion underlättas bl a av offentlighetsprincipen som innebär rätt för media och medborgare att studera myndigheters handlingar. Gruppkommunikationsfunktionen Massmedierna bör främja kommunikation mellan olika grupper i samhället. Det kan t ex vara politiska, fackliga eller ideella grupper. 17 B. Johansson (1998:55). Nyheter mitt ibland oss Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet : Göteborg 18 B. Johansson (1998:154). Nyheter mitt ibland oss Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet : Göteborg 19 H. Hvitfelt (1987:74) På första sidan. Styrelsen för psykologiskt försvar : Stockholm. 20 H. Hvitfelt (1987:75) På första sidan. Styrelsen för psykologiskt försvar : Stockholm.

13 Åsikten om vilken påverkan medierna har på publiken har genom tiderna varierat. Synen på mediernas makt har under senare delen av 1800-talet och fram till idag varierat kraftigt. Först såg man medierna som allsmäktiga men runt 1940 och fram till mitten av 1970-talet rådde dock en syn på massmedierna som maktlösa. Från 1970 och fram till idag har dock forskningen återigen svängt till en tro att massmedier har en viss makt om än inte fullt så allsmäktiga som man trodde under tidigare delen av 1900-talet. 21 Mediernas makt kan också kopplas till teorin om samhällets dagordning som ytterst handlar om vilken påverkan medierna har på människans verklighetsuppfattning. 22 Makten över dagordningen, eller agendasetting som det också benämns, innebär att någon har privilegiet att bestämma vad som skall finnas på medborgarnas dagordning. Alltså vilka frågor som för dagen diskuteras och som medborgarna i allmänhet har åsikter om. Enligt forskning har medierna stor makt över medborgarnas dagordning. Men det innebär inte att medierna kan bestämma vad vi som medborgare skall tycka om vissa saker, däremot har de stor makt över vad medborgarna skall ha åsikter om 23. Begreppen priming och framing har en direkt koppling till dagordningsteorin. Priming eller priming-effekten innebär att medborgarna bedömer ett medieinnehåll utifrån de kunskaper som de just då har aktuellt i medvetandet. Med framing menar vi att någon, och i denna undersökning medierna, har privilegiet att välja i vilket sammanhang en nyhet skall presenteras. 24 Enligt forskning inom dagordningsteorin finns det tre typer, eller nivåer, av dagordning: Politikernas, Mediernas och Publikens dagordning. Det råder olika uppfattningar och en kamp om vilken dagordning som kommer först, och därigenom styr de andra dagordningarna 25. Främst står kampen mellan politiska makthavare och olika medieaktörer, som kämpar om att få bestämma vad som skall finnas på publikens dagordning, och som i sin förlängning formar den politiska debatten. Enligt K. Asp försöker politiker och andra maktpersoner anpassa sig till hur medierna agerar för att mediernas bild av de politiska makthavarnas verksamhet skall bli så positiv som möjligt. Detta benämner Asp för Medialisering. Mediernas makt över publikens dagordning varierar utifrån vissa faktorer. Geografiskt avstånd är en faktor som påverkar, och medierna har större påverkansmöjlighet på frågor som individen inte umgås med varje dag. Medierna har också mindre påverkansmöjlighet på frågor som individen har egna erfarenheter av. 26 Genom att studera nyheternas innehåll kan vi se vad som för tillfället finns på mediernas dagordning, en dagordning som i förlängningen smittar av sig på publikens dagordning 27. Mediernas dagordning grundar sig på det som journalisterna på mediernas redaktioner anser vara verklighet och viktigt 28. Det som ytterst styr vad som skall bli en nyhet och vad som inte hamnar i tidningen 29 är redaktionernas uppfattning om vad som är verkligt och grundar sig i sin tur på det vi kallar nyhetsprocessen och där delar som Nyhetsvärdering, Medieideologi och Medielogik ingår J. Strömbäck (2000:61). Makt och Medier. Studentlitteratur : Lund 22 B. Johansson (1998:25). Nyheter mitt ibland oss Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet : Göteborg 23 B. Johansson (1998:25). Nyheter mitt ibland oss Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet : Göteborg 24 J. Strömbäck (2000:215). Makt och Medier. Studentlitteratur : Lund 25 S. Høyer (1989: 156). Små samtaler og store medier Edgar Høgfeldt a/s : Kristiansand 26 B. Johansson (1998:27). Nyheter mitt ibland oss Institutionen för journalistik och masskommunikation Göteborgs universitet : Göteborg 27 S. Høyer (1989:148). Små samtaler og store medier Edgar Høgfeldt a/s : Kristiansand 28 R. Dimbleby och G. Burton (1999:218). Kommunikation är mer än ord. Studentlitteratur : Lund 29 K. Asp (1990) Medialisering, medielogik, mediekrati ifrån Föreningen svensk Masskommunikationsforskares symposium : Jönköping 30

14 3.4 Nyhetsprocessen När vi studerar den medierade bilden av verkligheten kan vi se att en verklig händelse i den kommunala verksamheten genomgår en omfattande process på sin resa till individens medvetande. Bilden av verkligheten filtreras och bearbetas av många personer i en omfattande kedja av urval och värderingar, för att slutligen publiceras som en av mediernas bild av verkligheten. Hur påverkas bilden av verkligheten när den passerar genom medierna? Är det en spegelbild av verkligheten som presenteras av nyhetsmedierna eller är den medierade bilden ett utsnitt som förvrängs på sin väg till publikens medvetande? Enligt forskningen är det sistnämnda som gäller, medan journalisterna själva ofta hävdar att de producerar en objektiv spegelbild av verkligheten 31. Vad är det som händer med bilden på dess väg genom nyhetsprocessen, och vad i processen är det som påverkar bilden? Möjligen finns det något i mediernas organisation, storlek eller föreställning om sin journalistiska uppgift som påverkar och formar nyhetsbilden. Troligen innebär också journalisternas idéer om kommunaljournalistik och deras uppfattningar om sitt journalistiska ansvar att nyhetsbilden av den kommunala verksamheten formas på ett speciellt sett. För att få en uppfattning hur bilden från den verkliga händelsen förändras på sin resa genom mediernas nyhetsprocess är det avgörande att veta vad som händer i processen och hur de olika urvalen och värderingarna påverkar den ursprungliga bilden. Kent Asp menar att det han kallar, tre styrfält bestämmer hur medierna kommer att agera. Dessa tre styrfält som nämnts ovan är, Nyhetsvärdering, Medieideologin och Medielogiken. De tre styrfält bestämmer alltså hur medierna kommer att agera utifrån händelser i samhället, och om händelsen kommer att publiceras som en nyhet. En faktor som styr om händelsen skall bli en nyhet är händelsens ideologiska värde, vilket innebär att händelsen stämmer in i journalistens uppfattning om vad publiken bör får för information via medierna. Medieideologin kan handla om politiska förställningar hos journalisten, men också om vad som i allmänhet ses som etiskt och moraliskt riktigt eller om nyheten fyller en folkbildningstanke. 32 Här skulle man kunna tänka sig att teorin om socialt ansvar har betydelse för nyhetsvärderingen så till vida att kravet på informativt samhällsinnehåll måste gå före nyhetsvärderingsprinciper. Informativa samhällsnyheter bör prioriteras före nyheter som passar in i mediernas format, dess organisation, normer m.m. 31 P. Shoemaker och S. Reese (1996:261) Mediating the message. Theories of Influences on Mass Media Content. Longman : New York 32 K. Asp (1990) Medialisering, medielogik, mediekrati ifrån Föreningen svensk Masskommunikationsforskares

15 Figur 3. På nyhetsredaktionerna finns det vissa normsystem som styr hur redaktionens medarbetare arbetar och behandlar ett nyhetsmaterial 33. Detta normsystem kallar vi medielogiken. Medielogiken innebär att vissa händelser antas blir nyheter på grund av att de passar mediernas arbetslogik 34. Vissa händelser blir menar Asp, trots att de har stort nyhetsvärde i alla fall inte nyheter därför att de inte passar medielogiken. Medielogiken kan sägas bestå av fyra delar. Den första, mediedramaturgin är en samling regler som syftar till att fånga och behålla publikens uppmärksamhet. Den andra delen är medieformatet som innebär en anpassning till mediets arbetsformer. Den tredje är mediernas arbetsrutiner och den fjärde delen är mediernas arbetsmetoder, själva arbetslogiken och det är till denna som de olika intressenterna tvingas anpassa sig till i kampen om mediernas och publikens uppmärksamhet. 35. Nyhetsvärdering innebär att nyhetens nyhetsvärde avgörs. Nyhetsvärdering är en process där delar av verkligheten väljs ut och bearbetas, vad som avgör om nyheten får ett högt 33 K. Asp (1986:15) Mäktiga Masmedier. Förlaget Akademilitteratur AB : Stockholm 34 K. Asp (1990) Medialisering, medielogik, mediekrati ifrån Föreningen svensk Masskommunikationsforskares symposium : Jönköping 35 S. Hadenius och L. Weibull (1999) Massmedier, Press, Radio & TV i förvandling. Albert Bonniers Förlag :

16 nyhetsvärde eller ej eller om den över huvud taget publiceras är beroende av flera faktorer. Dels själva nyhetsorganisationen, dess struktur och medlemmar, dels de rutiner, normer och värderingar som råder inom organisationen och personerna som verkar inom organisationen, dels påverkan utifrån. Nyhetsprocessen utgörs alltså av ett system som dessutom kan variera mellan de olika organisationerna, det ser inte likadant ut på de olika tidningarna. 36 Nyhetsvärderingen följer ett ganska tydligt men mycket informellt mönster, där innehåll om bland annat politik, ekonomi, brott och skandaler väger tungt 37. Nyhetsvärderingen leder i sin tur till beslut om hur stor arbetsinsats som skall läggas på nyheten, vilken placering nyheten får i tidningen, rubrikstorlek och hur mycket utrymme nyhetsmaterialet skall få 38. Vi ska nu gå in lite närmare på de tre delarna i det som kallar nyhetsprocessen. Vi ska försöka beskriva de tre delarna som påverkar urvalet. 3.5 Medieideologi Ideologin verkar på två plan inom nyhetsorganisationen, dels yrkesideologin, dels redaktionsideologin. Den ena ideologin verkar individuellt medan redaktionsideologin gäller för en hel grupp. I och med partipressens nedgång på 50- och 60-talet förändrades journalistrollen. Medierna blev mer oberoende av ett speciellt parti och journalistyrket etablerades som profession. I slutet av 60-talet grundades en journalistutbildning och samtidigt formades inom journalistförbundet etiska yrkesregler för yrkeskåren, de så kallade Spelregler för press, radio och TV. 39 På senare år har enhetligheten inom den svenska journalistkåren ökat. Orsaken menar Lennart Weibull är yrkesgruppens relativt homogena ålderssammansättning och utbildningsgrad. 40 Enligt Monica Löfgren-Nilsson som studerat journalistiska ideal på tre tidningar, kan man urskilja två typer av journalistiska ideal. Dessa är nyhetsjägaren och informationssamlaren med pedagogiska ideal. 41 Raka nyheter är prioritet hos nyhetsjägarna och med det menas händelser som man kan spegla rakt av på ett enkelt sätt. Nyheten ska presenteras rakt, enkelt och snabbt och händelser speglas som de skett. Fart och fläkt utmärker dessa nyhetsjägare och att känna många människor är en klar fördel. Bland informationssamlarna med pedagogiska ideal ser man sig mer som uttolkare av skeenden och händelser. Nyheterna bör bidra till nya insikter om samhället. På senare tid har även tidningarna arbetat fram policydokument som berör strategi, ideologi och etik. De flesta av dessa policydokument har tillkommit under de senaste tio åren. Policydokumentens innehåll varierar givetvis mellan de olika tidningarna men man kan ända konstatera att det flesta berör likartade teman. 42 Det kan exempelvis handla om redaktionens ställning till i förhållande till ägarna, till tidningens officiella ideologi eller till eventuella påtryckare utifrån. Det kan också handla om redaktionens uppdrag. Det viktigaste uppdraget inom svensk dagspress är enligt Tomas Andersson Odéns undersökning att bedriva kritisk granskning. Hela 53% av de policydokument han tog del av anger detta som den främsta uppgiften. Vem eller vilka som är föremål för denna kritiska granskning varierar dock. Ibland har tidningarna preciserat att de har till uppgift att granska personer med offentliga uppdrag, eller att de skall granska myndigheter och makthavare. Ibland är dock formuleringen mera vag som att de förespråkar 36 H. Hvitfelt (1987:74) På första sidan. Styrelsen för psykologiskt försvar : Stockholm. 37 H. Hvitfelt (1987) På första sidan, Styrelsen för psykologiskt försvar : Stockholm. 38 K Andreasson m fl. (1995:84) Göra Tidning. Ordfronts förlag : Stockholm 39 M. Löfgren Nilsson (1999:72) På Bladet, Kuriren & Allehanda Om journalistiska ideal och organiseringsprinciper i den redaktionella vardagen. Livréna Grafiska AB : Kungälv 40 T. Andersson Odén (2001:41) Redaktionell Policy Om jornalistikens mål och inriktning i svensk dagspress. Livréna Grafiska AB : Kungälv 41 M. Löfgren Nilsson (1999: 99) På Bladet, Kuriren & Allehanda Om journalistiska ideal och organiseringsprinciper i den redaktionella vardagen. Livréna Grafiska AB : Kungälv 42 T. Andersson Odén (2001:85) Redaktionell Policy Om jornalistikens mål och inriktning i svensk dagspress.

17 kritisk granskning i allmänhet. Ett annat tema som finns med i de flesta policydokument är frågan om redaktionens strategi. Denna handlar om tidningens definiering av målgrupp och metoder för att nå denna. Innehållet i tidningen kan sägas styrs av vad denna målgrupp vill ha. Strategi är alltså en fråga om framgång hos läsarna, att få så många som möjligt att läsa tidningen. Etikfrågor är ett annat tema som återfinns i policydokumenten, många tidningar nöjer sig inte med att enbart hänvisa till spelregler för press, radio och TV utan formulerar egna etiska ställningstaganden. När det gäller temat arbetsmetoder för redaktionens verksamhet och regler för det inre redaktionella arbetet i policydokumenten, urskiljer Anderssons Odéns tre slags journalistiska arbetsmetoder. Den vanligaste är aktiv lokaljournalistik, därefter följer kritisk granskning och endast ett fåtal förespråkar grävande journalistik. 3.6 Medielogik Som nämnts tidigare så antas vissa händelser bli till nyheter på grund av mediernas arbetslogik. Håkan Hvitfelt skriver i sin studie i nyhetsvärdering att vi på goda grunder kan anta att den redaktionella organisationen är en av många faktorer som påverkar nyhetsutbudet. 43 Det handlar dels om dagliga rutiner, dels den journalistiska formen, till exempel vilken berättarteknik som dominerar. Den vanligaste formen är förenkling, vilket i sin tur leder till ett urval av fakta ur en händelse. 44 Artiklars utformning, med bland annat val av rubrikstorlek och placering har också en avgörande betydelse för en händelses uppmärksamhet. Massmedierna levererar historier, där syftet inte bara är att informera utan även att underhålla, skapa effekt, forma och tolka verkligheten åt människor. 45 Arbetsmetoder, som vi varit inne på lite under rubriken medieideologi är också en del av medielogiken. Den vanligaste arbetsmetoden är enligt Tomas Andersson Odén, aktiv lokaljournalistik. När det gäller dagliga rutiner så skiljer sig dessa åt beroende på hur arbetsvillkoren ser ut på de olika redaktionerna. Monica Löfgren Nilsson urskiljer två redaktionstyper, ur hand i mun och snabba ryck för specialister men med tid för eftertanke. 46 Den första redaktionstypen, ur hand i mun, präglas av att reportrarna styrs rätt hårt av morgonmötena där större delen av dagens jobb läggs ut. Utrymme för improvisationer och chansningar är litet, man kan låta ett uppdrag vara osäkert men inte fler, risken att stå där utan material är i sådana fall överhängande. Ledningen anpassar med andra ord med stor sannolikhet nyhetsvärdering och uppdrag efter dessa villkor. Denna typ av redaktion återfinns ofta på mindre redaktioner med få anställda och vanligast inom landsortspressen och där enkla och raka nyheter prioriteras. Den andra typen av redaktion, snabba ryck för specialister men tid för eftertanke, där har reportrarna oftast inte färre uppdrag men växlar oftare mellan lite längre uppdrag och kortare uppdrag med karaktären av endagsjobb. De har betydligt oftare specialkunskaper inom de områdena de bevakar. Andra saker som påverkar är organisationsstrukturen, enligt Hvitfelt dominerar en hierarkisk och relativt auktoritär organisation inom svensk dagspress. 3.7 Nyhetsvärdering Bara en bråkdel av alla de händelser som sker blir till nyheter. De flesta fångas aldrig upp. De händelser som dock rapporteras på ett eller annat sätt passerar ett antal filter innan de eventuellt till sist publiceras. När ett urval av nyhetsflödet görs kallas detta för gatekeeping, termen lanserades av den amerikanske psykologen Kurt Lewin. Enligt Lewin passerar nyheten genom en rad gates för att till sist nå mottagaren, varje gate innebär en risk att nyheten kan ratas, omarbetas eller förkortas. 47 När det gäller kommunala nyheter så 43 H. Hvitfelt (1985:54) På första sidan En studie i nyhetsvärdering. Norstedts Tryckeri AB 44 S. Hadenius och L. Weibull (1999:341) Massmedier Press, Radio och TV i förvandling. Bonnier Alba:Stockholm 45 S. Hadenius och L. Weibull (1999:343) Massmedier Press, Radio och TV i förvandling. Bonnier Alba :Stockholm 46 M. Löfgren Nilsson (1999:25) På Bladet, Kuriren och Allehanda Om journalistiska ideal och organiseringsprinciper i den redaktionella vardagen. Livréna Grafiska AB Kungälv S. Hadenius och L. Weibull (1999) Massmedier, Press, Radio & TV i förvandling. Albert Bonniers Förlag :

18 produceras de inom tidningen, ibland av specialreportrar om tidningen är tillräckligt stor. Här sker alltså själva urvalet inom redaktionen och ibland av en enda reporter. Vi har redan nämnt nyhetsvärdering lite kort, nu ska vi försöka beskriva processen lite närmare och vilka faktorer som påverkar valet av nyheter och deras placering i tidningen utifrån nyhetsvärderingsprinciper. Den amerikanske journalisten Walter Lippman försökte redan 1924 att presentera en generell definition av det västerländska nyhetsbegreppet. Han menade bl a att nyheten måste väcka känslor hos mottagaren och erbjuda läsaren en möjlighet till identifikation. De norska pressforskarna Galtung och Ruge utvecklade sedan denna tankegång i sin studie The structure of Foreign news (1965). Syftet med deras undersökning, var att försöka sprida ljus över hur nyhetsurvalet sker. Den centrala frågan i den norska studien var Hur händelser blir till nyheter? Galtung & Ruge tog vid sin studie fram ett antal grundregler eller faktorer som påverkar urvalet av nyheter. Dessa faktorer som togs fram på 60-talet ses nästan som en förutsättning vid nyhetsurvalet även idag, nästan fyra årtionden senare trots att förutsättningarna ändrats radikalt. Men de faktorer som togs fram har ändå kritiserats av en rad andra forskare 48 och framförallt reviderats. Här i Sverige är Håkan Hvitfelt en av de som utvecklat Galtung och Ruges tidiga arbete och han har utformat en modifierad formel för nyhetsvärdering i tio punkter. 49 Sannolikheten för att en nyhetsartikel skall produceras, publiceras och placeras på första sidan samt bli huvudartikel ökar ju mer den behandlar: 1. Politik, ekonomi samt brott och olyckor Hvitfelt menar att verkligheten kan delas in i olika ämnesområden och de ämnesområdena som får störst uppmärksamhet är politik, ekonomi samt brott och olyckor. 2. och om det är ett kort geografiskt eller kulturellt avstånd Den geografiska nyhetsvärderingsdimensionen är också viktig. Ett genomgående drag är att lokalpressen bevakar till största delen händelser inom den egna orten samt de större orterna inom spridningsområdet. Storstadstidningarna däremot bevakar i större utsträckning riksnyheterna. Detta är beroende av flera faktorer som te x tidningens ekonomi. Ju längre bort en händelse utspelar sig desto dyrare är den att bevaka. Tillgången till källor och påverkan från dessa är också större ju närmare redaktionen källan befinner sig. Lokalt material har också visat sig ha ett högt läsvärde och prioriteras därför av lokalpressen. 3. till händelser och förhållanden Händelse definieras som något som sker snabbt, är konkret, synlig och avgränsad i tid. 4. som är sensationella eller överraskande, Här avses artiklar som har inslag av rättsröta eller skandal, kamp, där två eller flera parter ställs mot varandra, kris, kuriosa samt olyckor. Graden av sensation ökar ju fler som är inblandade och ju närmare i tiden händelsen ligger. Händelser som är oförutsägbara eller sällan förekommande blir med större sannolikhet nyheter än händelser från det normala händelseflödet. Det kan vara händelser som är ovanliga, oväntade eller med oförutsebart förlopp. 5. handlar om vissa enskilda elitpersoner Artiklar som är personifierade har större nyhetsvärde. Identifierbara personer eller så kallade kända personer prioriteras framför okända. 6. och beskrivs tillräckligt enkelt 48 H. Hvitfelt (1987:106) På första sidan. Styrelsen för psykologiskt försvar : Stockholm 49 H. Hvitfelt (1987:119) På första sidan. Styrelsen för psykologiskt försvar : Stockholm.

19 Enkelheten kan ha flera dimensioner det är inte bara händelsen i sig utan även hur den presenteras som är avgörande. Den får dock inte beskrivas för enkelt för då förlorar den sannolikt även sin attraktivitet hos läsaren. 7. men viktiga och relevanta Som nämnts tidigare så är nyhetsförmedlarnas roll bland annat att tillhandahålla information som underlättar för medborgarna att ta ställning i olika samhällsfrågor. Hvitfelt definierar relevans som behandlar händelser och förhållanden av existentiell betydelse för ett stort antal människor, att någon form av kris förekommer för de inblandade där majoriteten skall vara berörd, dessutom skall händelsen sträcka sig över en längre tid eller vara oåterkallelig. 8. utspelas under kort tid men som del av ett tema Ju snabbare en händelse och desto mer avgränsad i tid den är desto större sannolikhet är det att den uppmärksammas av nyhetsmedierna. Samtidigt bör den inte vara fristående utan hänga ihop med andra händelser. 9. har negativa inslag Om något är negativt eller inte är ju naturligtvis mycket relativt. Det som är negativt för en person behöver inte nödvändigtvis vara det för en annan. Men det som här avses är händelser som har en negativ konsekvens. Ett första steg är således att bedöma om nyheten kan ha någon konsekvens överhuvudtaget och därefter om den är negativ eller inte. 10. och har elitpersoner som källor Sannolikheten för att en artikel skall produceras och publiceras ökar om den bygger på traditionella källor samt har elitpersoner som källa. Majoriteten av artiklar som publiceras som huvudartiklar har muntliga källor. Från teori till frågeställning Olika egenskaper och beståndsdelar hos händelser påverkar, som vi har redogjort för, olika mekanismer och beteenden i mediernas urval i nyhetsprocessen. Dessa egenskaper påverkar det vi kallar medieideologin, medielogiken samt nyhetsvärderingen, vilket avgör om händelsen ska publiceras som en nyhet i något av medierna. Vilka egenskaper och beståndsdelar är det som dominerar bilden av händelserna vi ser, hör och läser om i våra medier? Och vilken eller vilka urvalsmetoder är det som styr nyhetsprocessen? Den kommunala verksamheten kan ses som händelser i verkligheten, som bland annat görs kända för allmänheten via de lokala medierna. Lokala händelser som har egenskaper och beståndsdelar som påverkar urvalet i de medierna. Vissa av de kommunala verksamheterna uppmärksammas mer och vissa uppmärksammas mindre, kanske beroende på att de består av någon beståndsdel som påverkar en eller flera av urvalsmetoden. Eller möjligen beror uppmärksamheten på om verksamheten, händelsen, passar in i mediernas rutiner, eller stämmer med mediernas ideologi.för att finna svaren på de frågor om kommunaljournalistik som dyker upp efter genomgången teoristudie formulerar vi ett antal frågeställningar som bottnar i den teori vi just har presenterat.

20 4.1 Syfte och frågeställningar Vi kommer i detta kapitel beskriva syftet med den här undersökningen samt vilka övergripande frågeställningar som ställs till undersökningen. Syftet med vår undersökning är att studera vilken bild den lokala samhällsjournalistiken ger av del kommunala verksamheten. Fokus är främst inställt på den bild medierna ger av kommunerna som arbetsgivare och som arbetsplats. Det första vi måste göra för att finna svaren på alla dessa frågor är att undersöka vilken bild medierna ger av kommunerna, och sedan se vilken bild de ger av kommunerna som arbetsgivare. I vår studie om kommunerna och bilden i den lokala samhällsjournalistiken har vi fyra huvudfrågeställningar. I den första behandlar vi frågan om vilken bild Göteborgs-Posten och Alingsås Tidning ger av kommunerna Göteborgs stad samt Alingsås. I den andra frågeställningen söker vi svar på frågan vilken bild tidningarna ger av Göteborgs stad och Alingsås som arbetsgivare och arbetsplats. Den tredje frågeställningen rör skillnaden mellan de båda kommunerna och hur de presenteras i de båda tidningarna, storstad kontra småstad. Den fjärde och sista frågeställningen syftar till att med hjälp av tidigare forskning försöka förklara varför bilden ser ut som den gör. Frågeställningar: Hur beskrivs den allmänna bilden av kommunal verksamhet i Göteborg och Alingsås i de undersökta tidningarna Göteborgs-Posten, GP Nära och Alingsås Tidning? Hur beskrivs bilden av kommunerna Göteborg och Alingsås som arbetsplats/arbetsgivare i GP, GP Nära och AT? Finns det någon skillnad i den bild som beskrivs i de olika tidningarna? Varför beskrivs kommunerna i GP, GP Nära och AT som de gör? De tre första frågeställningarna kan vi besvara med hjälp av vår innehållsanalys av de båda tidningarna. Svaren från den första frågeställningen kan också jämföras med tidigare studier. Den fjärde och sista frågeställningen kan vi besvara genom att undersökningens resultat studeras i ljuset av tidigare forskning på området.

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting. Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb

Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting. Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb Antagen av Landstingsstyrelsen 2004 1(8) Förord Stockholms läns landsting (SLL)

Läs mer

Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia

Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia G 16 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia Fastställda av kommunstyrelsen 2003-01-08, 1 Dnr 2002.568 105 Innehåll Sida 1. Inledning

Läs mer

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär:

Jag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär: Den slovenske filosofen Slavoj Zizek brukar säga att de flesta konspirationsteorier är sanna sånär som på det där med konspirationen. Få fenomen omfattas av så många konspirationsteorier som media. Det

Läs mer

Kvalitet före driftsform

Kvalitet före driftsform Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com

Läs mer

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER

FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

Det fattas stora medicinska grävjobb

Det fattas stora medicinska grävjobb Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken

Läs mer

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation

Handbok. för politiker i Ängelholms politiska organisation Handbok för politiker i Ängelholms politiska organisation Innehåll Inledning Organisation Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Välfärdsnämnden Myndighetsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Krisledningsnämnden

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Arbeta med media i klubben

Arbeta med media i klubben Arbeta med media i klubben Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång mediaarbete i klubben. v2.indd 1 2009-02-19 12:47:43 Arbeta med media i klubben Syns du inte, finns du inte. Det är ett talesätt

Läs mer

Riktlinjer för kommunikation

Riktlinjer för kommunikation 1 (6) Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2014-12-03 201) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2014-12-03 Dokumentansvarig: Kommunikatör,

Läs mer

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen

Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.

Läs mer

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga?

Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? Hur skriver jag ett pressmeddelande? Vad bör jag tänka på för att få media att intresseras sig för vad jag har att säga? 1. Vem, vad, när, hur, var och varför? Besvara de vanliga journalistiska frågorna

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsformer

Kommunstyrelsens arbetsformer Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbetsformer Härryda kommun 25 maj 2009 Bo Thörn 1 Sammanfattning Revisorerna i Härryda kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska

Läs mer

Papperskorgen eller sändning?

Papperskorgen eller sändning? Papperskorgen eller sändning? En studie av nyhetsvärdering och nyhetsurval i två regionala kanaler Jakobsson, Antonia & Jonsson, Josefin Journalistprogrammet Höstterminen 2013 I Tack till: Vår handledare

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö

Vinster i den privata vården i Malmö. en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Vinster i den privata vården i Malmö en rapport om de privata vårdföretagens vinster och verksamhet i Malmö Inledning Den här rapporten handlar om våra gemensamma skattepengar och hur de används idag.

Läs mer

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens

Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med

Läs mer

Handbok för fullmäktiges beredningar

Handbok för fullmäktiges beredningar Handbok för fullmäktiges beredningar Antaget av kommunfullmäktige 2014-08-27 162 Handbok för fullmäktiges beredningar Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

LOKALA SÄLJER NYHETER. WM_8sidig_brouchure_5mmuttfall_version3.indd 1

LOKALA SÄLJER NYHETER. WM_8sidig_brouchure_5mmuttfall_version3.indd 1 LOKALA NYHETER SÄLJER WM_8sidig_brouchure_5mmuttfall_version3.indd 1 2012-02-24 14:53:04 100% täckning 14 gånger per månad i 6 kommuner Förslag 13 Vilka bor här? Folkmängd Kvinnor män 0-17 år 18-64 år

Läs mer

i N S P I R A T I O N e N

i N S P I R A T I O N e N i N S P I R A T I O N e N Nytt projekt stimulerar unga blivande journalister att vilja lära sig mer. HJÄRUP Eleverna på Hjärupslundsskolan har startat ett nytt projekt. Under ett par veckor kommer de att

Läs mer

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun

Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen

Läs mer

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov

SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen. Del 2. Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov SKTFs undersökningsserie om den framtida äldreomsorgen Del 2 Kommunens ekonomi väger tyngre än de äldres behov September 2007 2 Förord SKTF organiserar ungefär 5000 medlemmar inom äldreomsorgen. Viktiga

Läs mer

Utvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation. December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB

Utvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation. December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB Utvärdering av Trafikverkets Externa Kommunikation December 2014 Helena Stålnert, Stålnert Kommunikation AB Trafikverkets Externa Kommunikation Sammanfattning: Det gångna årets kritiska rapporter i media

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet

Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2012-09-03 Dnr: 11/03869 SAKEN Lika olika, SVT2, 2011-12-21, program med inslag om handikappersättning för döva; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Programmet kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

?! Myter och fakta 2010

?! Myter och fakta 2010 ! yter ch fakta 2010 Det finns en massa föreställningar om den kommunala sektorn och dess verksamheter. I vissa fall är de rent felaktiga, i andra fall baseras de på en förenkling av verkligheten som

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Sverigedemokraterna i Skåne

Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Jobba rätt, vecka 38 en kampanj för alla SEKO Postens medlemmar i Posten Meddelande

Jobba rätt, vecka 38 en kampanj för alla SEKO Postens medlemmar i Posten Meddelande Jobba rätt, vecka 38 en kampanj för alla SEKO Postens medlemmar i Posten Meddelande SEKO Postens råd i Posten Meddelande AB har under 2011 haft som en av sina aktiviteter att genomföra en landsomfattande

Läs mer

Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken?

Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken? Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken? En jämförelse av Upplands Väsby kommuns lokaltidningar Författare: Emelie Klermyr Institutionen för mediestudier, JMK. Examensarbete 15 hp Medie- och kommunikationsvetenskap

Läs mer

Medier, förhandling och demokrati

Medier, förhandling och demokrati Medier, förhandling och demokrati Den här texten knyter närmast an till kapitlet om demokrati i Förhandlingens retorik. Ämnet är de moderna mediernas betydelse för demokratiska förhandlingar i politiska

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i

Läs mer

Bolagspolicy för Vara kommun

Bolagspolicy för Vara kommun Bolagspolicy för Vara kommun Antagen av kommunfullmäktige XXXX-XX-XX XX 1. Bakgrund och omfattning Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Tips och råd VID MEDIEKONTAKTER

Tips och råd VID MEDIEKONTAKTER Tips och råd VID MEDIEKONTAKTER Därför ska vi synas i medierna 4 Ta initiativ till mediakontakter 5 Vad är en nyhet? 6 När journalister besöker Uppsala universitet 8 Journalistens arbetsvillkor 9 Att tänka

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Stockholm 110927. Till: Tolktjänstutredningen. Från: Föreningen Tolkledarna. Synpunkter på utkast daterat 110912

Stockholm 110927. Till: Tolktjänstutredningen. Från: Föreningen Tolkledarna. Synpunkter på utkast daterat 110912 Till: Tolktjänstutredningen Från: Föreningen Tolkledarna Synpunkter på utkast daterat 110912 Tolkledarna har ombetts att i anknytning till mötet med utredarna 110927 inkomma med skriftliga synpunkter på

Läs mer

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden: 1 Vision för S-kvinnor i Östergötland S-kvinnor i Östergötland är socialdemokratiska feminister som ser ett jämställt och jämlikt samhälle som en förutsättning för att ge alla samma möjligheter i livet.

Läs mer

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,

Läs mer

Ägarpolicy. Sammanställning av principer om fördelning av ansvar och befogenheter för Linköpings kommuns ägande av företag

Ägarpolicy. Sammanställning av principer om fördelning av ansvar och befogenheter för Linköpings kommuns ägande av företag Sammanställning av principer om fördelning av ansvar och befogenheter för Linköpings kommuns ägande av företag Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Antaget 2015-02-24, 47 Giltighetstid:

Läs mer

Bengt Eriksson 2010-01-18

Bengt Eriksson 2010-01-18 BERIKON AB Promemoria Bengt Eriksson 2010-01-18 Kommunförbundet Skånes engagemang i studentbostadsfrågan Styrelsen för Kommunförbundet Skåne har väckt frågan om förbundets engagemang i studentbostadsfrågan,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Linköpings nya arena - Beslutsprocessen kring den

Linköpings nya arena - Beslutsprocessen kring den Linköpings Universitet. Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Statsvetenskap 1. Delkurs 3: Det svenska politiska systemet. Linköpings nya arena - Beslutsprocessen kring den Johannes Carlsson,

Läs mer

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier

Läs mer

Den upplevda otryggheten

Den upplevda otryggheten TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter

Läs mer

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning

DINA PENGAR. Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning DINA PENGAR 2013 Kortversion av Härryda kommuns årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Så kan vi lägga 2013 bakom oss och återigen glädjas åt ett positivt resultat. Positiva resultat stärker

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke

Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Mölnlycke den 8 mars 2016 Frågor om förtätning och äldreboenden i Mölnlycke Frågorna i Mölnlycke handlade bland annat om boenden för äldre, förtätningen av centrum och ungdomskriminalitet. På plats fanns

Läs mer

Tidskriften ett levande läromedel

Tidskriften ett levande läromedel Tidskriften ett levande läromedel Nyhetsförmedlaren. Kunskapskällan. Opinionsbildaren. Läromedlet. 2 Visste du att du som lärare, inom vissa ramar, får kopiera ur tidskrifter för dina elevers räkning?

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

SOM. Malmö 2004. Tabellrapport April 2006. Lennart Nilsson & Rudolf Antoni

SOM. Malmö 2004. Tabellrapport April 2006. Lennart Nilsson & Rudolf Antoni SOM Malmö 2004 Tabellrapport April 2006 Lennart Nilsson & Rudolf Antoni s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Innehållsförteckning Service, utveckling och livstillfredsställelse i Malmö SOM-undersökningen

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Prel. 05 2015-11-01 1 Inledning Dessa riktlinjer gäller för samtliga anställda inom kommunen samt dess ägda bolag i tillämpliga delar. 2 Grundläggande principer

Läs mer

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv

Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Värmlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Värmland Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014

Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen

Läs mer

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13 Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 2.1 Definition av intern kontroll 2.2 Exempel på uppföljning av den interna kontrollen 3. Syfte 4. Avgränsning

Läs mer

Bilden av Lidingö. Rapport från attitydundersökning, november 2004

Bilden av Lidingö. Rapport från attitydundersökning, november 2004 Bilden av Lidingö Rapport från attitydundersökning, november 24 Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Syfte 3 3. Metod och urval 4 4. Vem har svarat 5 5. Resultat 6 6. Slutsatser 16 För frågor angående

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

Öppen data och vad vi kan vinna på att offentliggöra uppgifter! Formatdag i västerås 2015-11-17 Björn Hagström bjorn.

Öppen data och vad vi kan vinna på att offentliggöra uppgifter! Formatdag i västerås 2015-11-17 Björn Hagström bjorn. Öppen data och vad vi kan vinna på att offentliggöra uppgifter! Formatdag i västerås 2015-11-17 Björn Hagström bjorn.hagstrom@orebrolse Den information vi har är ofta kopplad till personer. Grundregeln

Läs mer

Betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1)

Betänkandet Radio och TV i allmänhetens tjänst Riktlinjer för en ny tillståndsperiod (SOU 2005:1) FÖRVALTNINGSSTIFTELSEN för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB YTTRANDE 2005-05-25 Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Radio och TV

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009

SKTFs personalchefsbarometer. Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 2009 SKTFs personalchefsbarometer Ökade varsel och rekryteringssvårigheter 29 Januari 29 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och administrerar välfärden. SKTF och våra medlemmar vill tillsammans med

Läs mer

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:

Läs mer

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

Hjälp andra att prata OM Er En minikurs i marknadsföring EKFA 2012

Hjälp andra att prata OM Er En minikurs i marknadsföring EKFA 2012 Hjälp andra att PRATA OM ER En minikurs i marknadsföring EKFA 2012 VAD VILL DU UPPNÅ MED DIN KOMMUNIKATION? PÅVERKANSTRAPPAN: Kunskap Intresse Beslut Handling ( Komma tillbaka) Vad vill du ska hända? Människor

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Diarienr 2015/145-KS. nternati. Bolagspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2015-04-01. program. policy. handlingsplan. riktlinje

Diarienr 2015/145-KS. nternati. Bolagspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2015-04-01. program. policy. handlingsplan. riktlinje Diarienr 2015/145-KS nternati Bolagspolicy Antagen av Kommunfullmäktige 2015-04-01 program policy handlingsplan riktlinje Bolagspolicy BOLAGSPOLICY... 1 1. INLEDNING... 3 2. BAKGRUND... 3 3. SYFTET MED

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Rapport avseende granskning av koncernstyrningen. Habo Kommun

Rapport avseende granskning av koncernstyrningen. Habo Kommun Rapport avseende granskning av koncernstyrningen. Habo Kommun november 2012 Innehåll Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.2 Revisionsfråga... 2 1.2.1 Avgränsning... 2 1.3 Metod... 2 2. Utgångspunkter

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Kommunikationsplattform

Kommunikationsplattform 1(11) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Malin Bergkvist Kommunikationsplattform för Kristianstads kommun, KS 2011/1002 2013-02-11 044-13 21 00 malin.bergkvist@kristianstad.se Kommunikationsplattform

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Granskning av bisysslor 2013

Granskning av bisysslor 2013 Granskning av bisysslor 2013 KOMMUNREVISIONEN Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Norrköpings kommun Norrköpings kommun Granskning av bisysslor Innehåll 1. Sammanfattning... 2

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Finspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag

Finspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag Finspångs kommun Revisorerna Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Uppdrag...4 1.2 Metod...5

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012

STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer